KF: Oväntat budgetbeslut
Kommunfullmäktiges ledamöter samlades redan kl 11.00 igår. Den, som det skulle visa sig, långa dagen började med ett informationsmöte om säkerhetsfrågor. Det är ju val i höst och det är viktigt att politiker och partier börjar tänka på och bli medvetna om risker och störningar i den politiska verksamheten.
Efter att de flesta ledamöter hade intagit en kolhydratrik lunch samlades de sedan i Folkets hus anrika festsal kl 13.00. Det var några år sedan sist. Fullmäktige har genom åren genomfört många sammanträden i lokalen sedan den gamla sessionssalen stängdes och sedemera revs 2018 på grund av mögelangrepp. Eller vad det nu var.
Kommunfullmäktiges i särklass viktigaste ärende var Mål- och resursplanen (MRP) för 2023-2025, dvs
budgeten för nästa år. Det är egentligen årets viktigaste ärende för fullmäktige, men just i år är budgetbeslutet i juni av mindre vikt. Det beror på att det är valår och då ska det nyvalda kommunfullmäktige fatta ett nytt MRP-beslut i november. Och valet kan som bekant ändra majoritetsförhållandena i fullmäktige fullständigt. Det kan bli ett totalt annorlunda beslut i november. Det kan det också bli av det skälet att det händer mycket i ekonomin just nu som kan ändra de ekonomiska förutsättningarna radikalt.
De budgetförslag som partierna hade utarbetat och den debatt som fördes igår under många långa timmar var däremot av en viktig och strategisk betydelse för själva valet den 11 september. Det är
dessa förslag som partierna ska visa upp för väljarna och få stöd för i valet. Det är ju i budgetförslagen där partierna redovisar vad de vill för nästa och i viss mån kommande år. Och det märktes under behandlingen av ärendet att det snart är val. Det var stundtals en ren uppvisning av mer eller mindre realistiska (och ofinansierade) vallöften.
Samtliga fullmäktiges nio partier presenterade sina budgetförslag. Det var mestadels partiernas gruppledare som redogjorde för de stora dragen i tänket kring sina budgetar, t ex om bakgrunden, om syftena bakom förslagen, principer, det ekonomiska läget, framtidsvisioner osv. Sedan behandlades de olika nämndernas budgetar. Först ut var socialnämnden, sedan barn- och utbildningsnämnden osv.
Jag ska inte redogöra för vad de olika partirepresentanterna sa om förslagen. De har jag ju redogjort för i tidigare bloggar, även om jag inte har hunnit med kristdemokraternas budgetförslag än. (Se länkar i slutet av bloggen. Även TTELA har kortfattat men överskådligt redogjort för partierna budgetförslag – se “Barnen kan bli vinnare i 2023 års budget” och “Det här vill SD, V, KD och MBP satsa på”.)
Det var bara Moderaterna och Liberalerna som gjorde en ändring i sitt liggande budgetförslag. Det gjorde de under sittande möte, och den ändringen finns inte med i mina bloggar eller i TTELA:s redogörelse. Ändringen i förslaget hade följande lydelse:
“Moderaterna och Liberalerna i Vänersborg justerar vår budgetram till Barn och Utbildningsnämnden från 897.485.000.kr till 899.785.000 kr för att möjliggöra fria arbetskläder till personalen inom förskolan och fritidsverksamheten.”
Det betydde att M+L lade till 2,3 milj kr till fria arbetskläder för personalen på förskola och fritidshem. Det var ett förslag som redan fanns med hos andra partier.
Så här långt var det förvånansvärt lugnt och stilla i Festsalen. Det var få repliker och lite diskussion. Det var som om partierna var nöjda med att utan kritik få meddela varandra, och förhoppningsvis någon radiolyssnare (klicka här) eller webb-TV-tittare (klicka här), varför deras budgetar var överlägsna de andra partiernas. Det var bara några få som försökte reta upp någon politisk motståndare, men ofta utan att lyckas. Kommunalrådet Mats Andersson (C) är pigg på att försöka sig på några tjuvnyp, självklart också Dan Nyberg (S) och kanske hör jag också själv till den gruppen…
Ärendet avslutades med en allmän diskussion kring budgeten. Då var det fritt fram att diskutera vad som helst kring förslagen. Och då blev det också lite mer fart på debatten. Med betoning på lite…
Benny Augustsson (S) lade stor kraft på att kritisera Vänsterpartiets budgetförslag. Vi i V använde för mycket pengar till verksamheten och insåg inte vikten med stora överskott i
kommunens resultat även fortsättningsvis – menade Augustsson. Kommunen behövde nämligen så mycket pengar som möjligt till alla stora investeringar. Och Augustsson räknade upp en massa siffror som jag inte tror att många hängde med i. Lutz Rininsland och även jag hade försökt förklara att Vänsterpartiet prioriterade verksamheterna. Pengarna skulle i första hand gå till personalen som arbetade inom social- och barn- och utbildningsnämndens områden. Barngrupperna skulle bli mindre och lärartätheten i förskola och skola större. Det
skulle avsättas pengar till försörjningsstöd och daglig verksamhet LSS och pengar skulle satsas på att motverka våld i nära relation. Vänsterpartiet framhöll också att kommunen hade gjort ett överskott år 2020 på 161 milj kr, 185 milj år 2021 och att prognosen för i år är 172 milj kr. Med andra ord, sammanlagt 518 milj kr på tre år, över en halv miljard!! I överskott… Mats Andersson (C) höll med sin kommunalrådskollega och menade att V:s budget var ansvarslös. Vi i Vänsterpartiet ansåg tvärtom att det var V som tog ansvar.
Jag försökte motivera genom att ge en tillbakablick på pandemiåren.
Det var två år som många arbetade hemifrån och möttes på distans. Men majoriteten av kommunens anställda hade inte denna möjlighet. De var tvungna att ta sig till jobbet varje dag. Och det var ofta kvinnor, ofta med låga löner. Det var egentligen viktigare än vanligt att ta sig till jobbet än tidigare. Många arbetskamrater var nämligen sjukskrivna och de var tvungna att täcka upp för varandra, vikariera för varandra, göra andras jobb. I många fall fick de arbeta dubbla pass och kanske ännu mer.
Det var de här personerna som upprätthöll viktiga samhällsfunktioner inom välfärden. Det var de som har tagit hand om våra äldre, våra sjuka, våra barn och barnbarn. Ibland fick de applåder från balkongerna för sitt slit och sin offervilja. Från kommunen fick alla anställda en liten present. Men nu efter pandemin har allt blivit som vanligt igen. Deras uppoffrande arbete glöms bort. Nu ska det effektiviseras och sparas i deras verksamheter. Vänsterpartiet vill istället att dessa anställda ska få bättre arbetsvillkor efter pandemin. De ska få fler arbetskamrater och mer tid till att göra det de ser behöver
göras, fast de ofta inte hinner. Mycket av det som människor, tidningar och TV tog upp under pandemin vill Vänsterpartiet nu åtgärda i Vänersborg. Det fick vara slut på prat och löften, det var dags att göra något åt arbetsmiljön och arbetsvillkoren – och samtidigt förbättra för de gamla och sjuka, barnen och ungdomarna.
Huruvida mitt budskap gick fram vet jag inte. Det finns att höra och se i efterhand på Radio Trollhättan och kommunens webb-TV – någonstans i slutet på de långa inspelningarna…
Det som slog mig och sannolikt de flesta som hade läst partiernas budgetförslag och som lyssnade på debatten var alla dessa fina ord och löften som fyllde luften i Festsalen. I synnerhet om skolan… Problemet var att partierna inte hade avsatt några pengar eller otillräckligt med pengar till att förverkliga alla dessa vallöften. Det var med andra ord mycket av de tomma löften som brukar prägla svensk valdebatt. Själv tycker jag att det är beklämmande att höra på och jag förstår att det kan göda politikerförakt.
Vänsterpartiets budget skilde sig åt från de andra partiernas. Det behöver i och för sig inte innebära att det var bäst… Det blir upp till väljarna att avgöra. (Se länkarna nedan.) Det var i varje fall den budget, kanske den enda, som satsade på kommunens verksamheter, på de anställda, på förskola och skola, på socialförvaltningens arbete, på fler anställda i de tekniska nämnderna osv.
Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet var de partier som ville satsa allra minst på kommunens välfärd. Det kan vara bra att veta. Ola Wesley (SD) raljerade till och med, som jag uppfattade det, över det som han kallade barn- och utbildningsnämndens orealistiska “önskelista”. Medborgarpartiet hade inga extra pengar till varken socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden.
Det hade uppenbarligen inte förts några förhandlingar mellan partierna om överenskommelser om budgeten. Såvida inte något parti fått erbjudande och tackat nej. Vänsterpartiet hade i varje fall inte fått någon förhandlingsinvit och det tycktes som sagt inte något annat parti ha fått heller. Det kan kanske bero på att det ska fattas ett nytt budgetbeslut i november, efter valet.
När det efter bortåt 4 timmar (ajourneringar oräknade) närmade sig slutet av debatten så var det egentligen bara Dan Nyberg (S) som visade tecken på att vara villig till överenskommelser. Nyberg betonade hur nära partiernas budgetförslag låg varandra. Utom Vänsterpartiets då. Han sträckte särskilt fram handen till Kristdemokraterna… Det visade sig att inget parti var villig att ta Nybergs hand…
Det blev en långdragen votering där ett motförslag skulle utses till huvudförslaget från S+C+MP. Till slut blev det som väntat, motförslaget till de styrande partiernas förslag blev budgetförslaget från M+L.
Socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister röstar först i fullmäktige. De röstade självklart på sitt eget förslag, 20-0. Det blev lite spännande när det blev de tre kristdemokraternas tur. De lade ner sina röster… Moderaterna och liberalerna röstade naturligtvis på sitt eget förslag. Fem vänsterpartister lade ner sina röster. Nu stod det 20-12 til de styrande partiernas favör. Medborgarpartiet lade sina två röster på M+L. 20-14. Sverigedemokraterna skulle avgöra omröstningen…
Det gick ett sus i församlingen när Wesley röstade på förslaget från… M+L. Det gjorde de andra sverigedemokraterna också.
Kommunfullmäktige antog den borgerliga oppositionens budgetförslag med röstsiffrorna 23-20. Det var 8 ledamöter som avstod.
Det blir som sagt ett nytt budgetbeslut i november. Jag är säker på att kommunens nämnder och styrelser inte gör något på grund av den borgerliga budgeten utan avvaktar det kommande beslutet. Jag tror t ex inte att inriktningsmål och annat börjar omarbetas, som M+L ville i sin budget.
För övrigt var det inga större skillnader på resurstilldelningen i budgetarna, varken totalt eller till de enskilda nämnderna. I “normala fall”, dvs om det inte hade varit valår, så är övertygad om att partierna hade kommit överens. Budgeten från S+C+MP satsade 8 milj kr för att öka barnens vistelsetid i förskolan – M+L:s budget avsatte 10 milj kr för ökad måluppfyllelse. S+C+MP tillförde 1,75 milj kr till kultur- och fritidsnämnden för att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola – M+L avsatte samma summa till socialnämnden för att användas till:
“att möjliggöra ändring av försörjningsstödnormen så att barn i familjer med ekonomiskt bistånd har möjlighet att delta i avgiftsbelagda fritidssysslor.”
Det var några mindre skillnader även på andra håll, men det handlade om i sammanhanget små summor pengar. Med andra ord, det var två nästan identiska budgetar.
I november fattas ett nytt budgetbeslut. Och innan dess har vi ett viktigt val…
===
Anm. Du kan höra och se hela kommunfullmäktiges sammanträde på Radio Trollhättan och Vänersborgs kommuns webb-TV.
PS. Nu har också TTELA skrivit en artikel om budgetbeslutet – ”Oppositionens budget vann i fullmäktige”. (Tillagt kl 19.05.)
Bloggar i denna serie:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022
Budget 2023 (7): MBP
Imorgon är det kommunfullmäktige och då ska beslut om budgeten för 2023 fattas.
I en serie bloggar har jag beskrivit de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag. Jag har två partier kvar, Medborgarpartiet och Kristdemokraterna. Jag hinner inte med KD:s förslag innan sammanträdet. Jag får redovisa deras förslag vid ett senare tillfälle. Det gör kanske inte så mycket, det är ju val i september. Det innebär att kommunfullmäktige ska ta ett nytt budgetbeslut i november, och då är det ett nyvalt fullmäktige som beslutar. Sannolikt kommer fullmäktige att se annorlunda ut efter valet. Det kommer att finnas nya ledamöter och partierna kan ha blivit större eller mindre än de är nu. Det kan med andra ord också finnas ett helt nytt styre…
Det blir sannolikt helt nya budgetförslag i november. Och den budgeten som då antas kommer att bli den som gäller för 2023. Det intressanta med budgetarna som jag har beskrivit i denna bloggserie är att det är de som gäller när partierna går till val och begär väljarnas förtroende.
Medborgarpartiets budgetförslag skiljer sig en hel del från de andra partiernas. Partiet utgår i stort sett bara, när det gäller utgifter, från sina egna förslag. MBP kommenterar överhuvudtaget inte t ex budgettilldelningen till barn- och utbildningsnämnden eller socialnämnden.
Medborgarpartiet tar sin utgångspunkt, precis som de andra partierna, från de anvisningar och ekonomiska ramar som presenterades i februari och som kommunstyrelsen fattade beslut om.
MBP inleder sitt budgetförslag:
“Tyvärr inser vi att 2023 blir ett år då det inte finns möjlighet att redovisa ett resultat på + 2 % om inte stora besparingar skall göras i de olika verksamheterna. Vi kan konstatera att det ekonomiska utrymmet för verksamhetsåret 2023 är mycket begränsat och vi kommer därför inte att presentera en ‘valfläskbudget’ utan anser att de ekonomiska målen är viktiga att respektera.”
MBP slår tidigt fast, inga nya tjänster ska tillsättas i kommunen – med undantag av tjänster inom social- och barn- och utbildningsnämnden som arbetar i direkt kontakt med vårdtagare och elever. Hur det nu skulle gå till att anställa sådana personer, när MBP inte vill tillföra några extra pengar till dessa nämnder. Det innebär också att MBP är emot en tjänst som landsbygdsutvecklare som Vänsterpartiet har motionerat om. (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.)
Däremot undantar MBP en äldreombudsman. Partiet vill inrätta en sådan tjänst och den ska kosta 250.000 kr. Det ska dock noteras att ett sådant krav på äldreombudsman, mig veterligt, inte finns. MBP har inte framställt något sådant förslag under de senaste åren.
Medborgarpartiet vill också avskaffa ett kommunalråd. Det innebär två istället för tre personer. Besparingen skulle bli ca 1 milj kr. MBP vill också att digitala nämndsammanträden ska ersätta en del av de fysiska mötena. Det skulle spara 50.000 kr i reseersättning.
MBP vill avsätta 100.000 kr till “en uppstart” av ett kallbadhus på Skräcklan. Pengarna är väl tänkta till någon typ av förstudie kan jag tänka. Jag har dock svårt att se att de styrande partierna tänker gå med på detta i nuvarande ekonomiska läge.
Mini Maria är en verksamhet som vänder sig till ungdomar och unga vuxna som har frågor eller bekymmer kopplade till alkohol eller droger. MBP vill som flera andra partier se detta förverkligas i Vänersborg, och avsätter 750.000 kr för ändamålet.
Medborgarpartiet ägnar ett förhållandevis stort utrymme åt de investeringar som partiet vill se genomförda. Jag har inte skrivit om de andra partiernas synpunkter på investeringar, utan hade tänkt spara investeringarna till ett annat tillfälle. Men jag gör ett undantag med MBP och räknar upp de satsningar, och icke-satsningar, partiet vill se under 2023.
Partiet vill skjuta fram en hel del investeringar, t ex Vattenverket, Trestad Center västra, strategiska markinköp, cirkulationsplats Gropbroleden-Tegelbruksvägen och renovering av Folkets hus. MBP vill vidare minska underhållet på gator och vägar och skjuta upp kollektivtrafikåtgärder.
MBP vill istället satsa på kallbadhus (se ovan), förlänga en stenpir i Sikhall och anlägga en gång- och cykelväg mellan Forsane och Dykällan (Frändefors).
Resultatbudget för MBP
Eftersom Medborgarpartiet inte har några förslag i sin budget kring socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och de andra nämnderna antar jag att partiet ställer sig bakom det förslag till anvisningar och ekonomiska ramar som presenterades av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i februari. Det betyder en mycket stram och återhållsam budget för verksamheterna. Medborgarpartiet lägger i stort sett inga extra pengar till förskola eller skola, äldrevård eller hemtjänst. Partiet avsätter minst pengar av alla partier på kommunens verksamheter.
Medborgarpartiet tycks värna mer om de ekonomiska målen och siffrorna än om kommunens verksamheter.
Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från Medborgarpartiet här.
Bloggar i denna serie:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022
Budget 2023 (5): SD
Sverigedemokraterna har som sig bör ett eget budgetförslag i år också. Och som vanligt har SD utformat budgetförslaget som en broschyr i A4-format med ett vackert omslag från Skräcklan (se bild).
Man får lite känslan av någon typ av examensarbete som ska bedömas. Och bedömas ska ju förslaget på sätt och vis. Dock inte av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) eller någon annan politiker. Det är väljarna som ska avgöra om det är ett bra förslag eller inte, om invånarna nu läser budgetförslag… Men tittar de bara på omslaget så får sannolikt förslaget från SD många röster.
Budgetförslaget fortsätter med innehållsförteckning och en inledning av gruppledaren och valsedelns första namn på kommunlistan Ola Wesley. Sedan följer en hel del om ideologi. Om man är lite bevandrad i idétraditioner så är det tämligen solklart varifrån idéer om en nationell gemenskap utan grundläggande motsättningar härstammar. (År 2014 skrev jag en blogg om SD:s ideologi – “Är Sverigedemokrater fascister?”. Svaret på titelns fråga var för övrigt nej. Läs gärna.)
SD:s budgetförslag är till en del, precis som M+L:s budgetförslag, att betrakta som en valbroschyr. Den är dock inte av samma omfattning som förslaget från M+L. Jag kan emellertid inte låta bli att reta mig på att SD ger sig in på pedagogikens område – och tillrättavisar lärarna. SD har inget att lära lärarna i Vänersborg.
SD:s budgetförslag utgår precis som alla andra partiers från de budgetanvisningar som kommunstyrelsen antog i februari.
SD har gjort det enkelt att se vad partiet har satsat annorlunda på än anvisningarna från februari. De har skapat en lättläst tabell – med vissa kommentarer.![]()
Barn- och utbildningsnämnden får 2,3 milj kr extra till arbetskläder till personalen på förskola och fritidshem. Inget mer. Det ska noteras att SD satsar minst pengar på förskola och skola av alla partier, med undantag av Medborgarpartiet som inte satsar något utöver budgetanvisningarna.
SD vill ge kultur- och fritidsnämnden 2,55 milj kr extra. Partiet har beskrivit in i minsta detalj vad pengarna ska användas till: Frendevi IP 200 tkr (tkr=tusen kronor), Gymnasiehallen 100 tkr, kapitalkostnad inventarier & verksamhetsanpassningar 100 tkr, konstnärlig gestaltning 50 tkr, verksamhetssystem för musik- och kulturskolan 100 tkr och samlingsförvaltning Västra Götalandsregionen 1.100 tkr.
SD förklarar eller motiverar överhuvudtaget inte varför de fördelar och tilldelar pengar som de gör, eller inte gör. Men detaljrikedomen får en att fundera på om inte SD:s representant i kultur- och fritidsnämnden har ett särskilt inflytande på partiet. Hur ska man annars förklara alla småpengar till så många verksamheter – och 50.000 kr till konstnärlig gestaltning, men inte ett öre extra till elever i behov av särskilt stöd i skolorna…
SD vill ge 12,7 milj kr extra till Socialnämnden för försörjningsstöd. I texten står det dock 12 milj kr. SD vill ge mer pengar till socialnämnden än både S+C+MP och M+L. Det är förvånande… Men det är möjligt att det säger mer om betongpartierna än SD.
De andra nämnderna får ingenting extra. Byggnadsnämnden får noll kronor. Kommunstyrelsen får inte heller några fler kronor, precis som miljö- och hälsoskyddsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. För samhällsbyggnadsnämnden har SD dock en kommentar:
“Sverigedemokraterna förordar närodlade och närproducerade produkter framför fullmäktiges beslut om ekologisk odlad mat.”
Jag vet inte hur det egentligen hör hemma i ett budgetförslag.
Resultatbudget för SD
SD är definitivt det snålaste partiet i kommunfullmäktige, efter Medborgarpartiet, och deras valbudget är oerhört återhållsam. Partiet håller av någon anledning hårt på slantarna och SD lägger tydligen en ära i att lägga pengar på hög, trots att verksamheterna skriker efter mer resurser.
Det är svårt att veta hur SD tänker. Det finns inga förklaringar eller motiveringar till varför partiet fördelar pengar som de gör. Det måsta vara svårt för eventuella väljare att förstå SD:s politik i Vänersborg och vad som avgör partiets ekonomiska prioriteringar. Men det är väl risk att väljare röstar på SD av helt andra skäl än att de skulle föra en bra politik i Vänersborg.
===
Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från SD här.
Bloggar i denna serie:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022
Budget 2023 (4): M+L
Moderaterna och Liberalerna har lagt ett gemensamt budgetförslag. Det uppseendeväckande med det är att det tredje partiet i minialliansen har hoppat av budgetsamarbetet. Kristdemokraterna har nämligen lagt ett eget förslag. Dan Nyberg (S), som myntade uttrycket minialliansen om de tre borgerliga partiernas samarbete, lär antagligen mynta ett nytt uttryck för det nya oppositionsblocket, varför inte “nanoalliansen”? Den mer intressanta frågan är dock vad KD:s avhopp betyder för det framtida borgerliga samarbetet.
Nanoalliansens två partier är inbördes olika stora. M har 9 mandat, L har 3. Det är med andra ord ingen tvekan om vilket parti som håller i taktpinnen i samarbetet.
Budgetförslaget liknar till stor del ett valmanifest. Det räknas upp väldigt mycket som man vill jobba för och genomföra, men som ofta är både mycket allmänt och ”propagandistiskt”. Det hör inte direkt hemma i ett budgetförslag kan jag tycka. De flesta ”vallöftena” i budgetförslaget hittar man framför allt i moderaternas valbroschyrer. Det här upplägget torde också göra det svårt för M+L att hitta stöd för sitt budgetförslag hos andra partier. Flera förslag hör inte heller till det kommunala kompetensområdet.
Jag ska inte redogöra för denna del av budgetförslaget, som det för övrigt är svårt att hitta en röd tråd i. (I slutet av bloggen kan du ladda ner förslaget och läsa dessa avsnitt själv.)
M+L utgår precis som alla andra oppositionspartier från de styrande partiernas, och tillika kommunstyrelsens, budgetanvisningar från februari.
De två borgerliga partierna vill se en annan budgetprocess. Det är en linje som moderaterna har drivit i många år, men som jag mig veterligt, aldrig hört en liberal argumentera för. Tvärtom, Gunnar Henriksson (L) har i barn- och utbildningsnämnden upprepade gånger uttryckt en stor tillfredsställelse över nuvarande kommunala principer för styrning.
Formuleringen i budgetförslaget är identisk med förra året:
“Vi har i samband med tidigare beslut framfört synpunkter på nuvarande budgetprocess. Det hade varit mer logiskt om kommunfullmäktige först hade fastställt inriktningsmål och eventuellt några prioriterade mål som omfattar samtliga nämnder. Fullmäktige borde även samtidigt fastställa de ekonomiska ramarna för budgetåret och planperioden. Nämnderna skulle därefter besluta om sin detaljbudget innehållande mål och ramar för sina verksamheter.”
Moderaterna, och liberalerna, skriver att de tänker söka stöd för sin syn på en annorlunda budgetprocess i fullmäktige. Det lär väl bli om de vinner valet i höst kan jag tänka. I väntan på en förändring:
“försöker vi här anpassa vårt budgetförslag/MRP till nuvarande upplägg av MRP för Vänersborgs kommun.”
Moderaterna har anpassat sig i några år nu och vill det sig illa, från deras perspektiv, är det väl risk att de får göra det i ytterligare 4 år…
M+L vill ändra kommunens prioriterade områden till ”boende, utbildning och arbete”. Därmed menar de att det också behövs nya inriktningsmål. De föreslår följande inriktningsmål:
- “Fler personer får en egen bostad.”
- “Tryggheten utomhus i området där man bor ska öka till minst i nivå med riket, även när det är mörkt ute.”
“Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun, ska vara bland de 25 bästa kommunerna i riket långsiktigt, och för 2023 bland de bästa 25% kommunerna i riket.”- “Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, hemkommun, ska nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket.”
- “Andelen i egen försörjning ska öka till minst i nivå med riket.”
- “Långtidssjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska till i nivå med riket.”
- “Den externa personalomsättningen ska minska med 25%.”
Jag kan väl personligen se att det skulle vara positivt om de nya inriktningsmålen i förslaget blev uppfyllda, särskilt de ökade ambitionerna för skolan. Men det torde vara en lång väg kvar att gå, i varje fall om pengar ska tilldelas nämnderna enligt deras budgetförslag.
M+L vill öka ramen till barn- och utbildningsnämnden jämfört med ramanvisningarna i februari med 12,1 milj kr. Pengarna avsätts för ökad måluppfyllelse samt höjd internränta. Det specificeras inte hur pengarna till BUN ska användas och konkret till vad. Jag känner inte riktigt igen summan. Från BUN har 12,5 milj kr nämnts som kostnaden för att utöka med en lärare per skola. Men det går naturligtvis att se positivt på att det inte följer med några nya uppdrag med pengarna. Det innebär ju att pengarna kan användas för att höja kvaliteten. S+C+MP utökade ju budgetramen för BUN med 8 milj kr, men då fick nämnden ett nytt utökat uppdrag – öka barnens vistelsetid i förskolan.
Det torde behövas ett betydande ekonomiskt resurstillskott för att förverkliga M+L:s inriktningsmål om att Vänersborg ska vara “bland de 25 bästa kommunerna i riket”…
Det nämns i förslaget inget om pengar till fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem.
Byggnadsnämnden föreslås få en ökad ram med drygt 1,9 milj kr för att möjliggöra avgiftsfri GIS samt 2/3 utvecklingsledare. (Miljö- och hälsoskyddsnämnden får pengar för den kvarvarande tredjedelen.)
Kommunstyrelsen föreslås få en ökad ram med ungefär 1,8 milj kr. Det ligger på samma nivå som förslaget från S+C+MP. Pengarna ska användas till fler IT-licenser, Campus Dalsland, Kommunakademin Väst, Leva projekt och Funktionsrätt VBG. Men i M+L-förslaget ska dessa pengar också användas för:
“tidsbegränsade uppdrag inom ”socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser”, samt vid behov medel till anpassad gymnasieskola/gymnasiesärskola.”
Vad jag förstår ska alla dessa poster finansieras, förutom tillskottet, genom att M+L sänker det ospecificerade förfogandeanslaget till 8 milj. Det här sistnämnda blir en “liten lek med siffror”.
Kultur- och fritidsnämndens ram ska enligt förslaget öka med 2,3 milj kr. De extra pengarna utöver budgetanvisningarna ska till skillnad från de styrande partiernas förslag:
“möjliggöra ökade trygghetsskapande åtgärder på sportcentrum, fritidsgård för barn o unga med nedsatt hörsel … samt uppdaterade verksamhetssystem.”
S+C+MP vill istället satsa på en avgiftsfri musik- och kulturskola.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden får en ökad ram med 256.000 kr för höjd internränta, vilket för övrigt alla nämnder får kompensation för utan att jag har nämnt det, och för att vara med att finansiera en utvecklingsledare tillsammans med byggnadsnämnden.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få en miljon för höjd internränta och ökade kapitalkostnader.
Socialnämnden till sist. Precis som S+C+MP snålar M+L med pengar till nämnden. Socialnämnden har stora behov men M+L föreslår att ramen ska öka med endast 2,4 milj kr. Dessa pengar ska användas till:
“höjd internränta samt finansiering av Mini Maria och att möjliggöra ändring av försörjningsstödnormen så att barn i familjer med ekonomiskt bistånd har möjlighet att delta i avgiftsbelagda fritidssysslor.”
De avgiftsbelagda fritidssysslorna ska läsas som avgifter till framför allt musik- och kulturskolan.
Resultatbudget för M+L
Några synpunkter
Med tanke på den mängd vallöften som levereras i de delar av budgetförslaget som mer liknar en valbroschyr än en budget, och som jag inte refererar till i denna blogg, så tycker jag att M+L är alltför återhållsamma med budgettilldelningen till
de olika nämnderna. Framför allt är det en snålhet som visas Socialnämnden. Det finns inte heller några motiveringar till varför Social- och även Barn- och utbildningsnämnden får de pengar de får, eller kanske snarare, varför de inte får de pengar de inte får… Jag kommer ofrånkomligen att tänka på det gamla ordspråket “snålheten bedrar visheten”.
Jag har rent allmänt lite svårt att följa den röda tråden i budgetförslaget från M+L. Dispositionen verkar ovanligt nog inte vara helt genomtänkt.
Till sist tycker jag inte att det är några större skillnader mellan budgetförslagen från S+C+MP (se “Budget 2023 (3): S+C+MP”) och förslaget från M+L. Hade det varit ett mellanvalsår hade de båda blocken säkerligen kommit överens. Men nu är det valår och det är viktigt att locka röster. Därför tror jag inte att betongpartierna kommer
att lägga fram något gemensamt budgetförslag. Den överenskommelsen kommer antagligen istället efter valet. Det ska ju beslutas om en ny budget för år 2023 i november också…
Det är en återhållsam och snål budget som M+L går till val på och som de tänker sig, och hoppas, ska locka åtminstone fler röster än i valet 2018. Mitt tips är att inte något av partierna kommer att öka antalet mandat…
===
Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från M+L här.
Bloggar i denna serie:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022
BUN 13/6: Mycket om Norra skolan
Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden för sista gången innan sommaruppehållet. Och det är som vanligt den inte helt okände Bo Carlsson (C) som är ordförande.
Dagordningen är kortare än vanligt.
Det är inte bara Ströms Slott som bedriver enskild pedagogisk omsorg i Vänersborg. Det gör också ett företag som kallas sig “Legolas Barnomsorg AB”.
Legolas startade sin verksamhet 2019. Efter 1 år ska en första tillsyn göras för att bedöma om verksamheten lever upp till alla krav. På grund av pandemin har inte tillsynen gjorts förrän nu.
Vid en genomläsning av underlaget är mitt intryck att Legolas verksamhet i många delar fungerar bättre än t ex Ströms Slott. Men det har vid tillsynen ändå uppenbarats en del brister. Imorgon ska nämnden därför besluta om ett antal förelägganden. Nämnden föreslås besluta att företaget måste vidta följande åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen:
- “Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling i svenska och förbereder barnen för fortsatt lärande.”
- “Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.”
- “Säkerställa att huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet i synnerhet med avseende på kvalitetsarbete och uppföljning.”
Legolas ska senast den 1 oktober 2022 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen. Det ska ske skriftligt och gälla samtliga dagbarnvårdare i verksamheten.
Barn- och utbildningsnämnden ska få information om den fördjupade översiktsplanen för Brålanda. Och varför inte. Det är viktigt att alla politiker får reda på vad som händer i hela kommunen. För övrigt talades det en del om denna i går, lördag, vid valdebatten i Brålanda. (Mer om det i en senare blogg.)
Det blir som vanligt en månadsuppföljning av budget 2022. Efter maj månads utgång är överskottet jämfört med budget 8,5 milj kr. Det beräknas dock fortfarande att året slutar på ett “plus/minus-noll-resultat”. Det kommer nämligen till fler utgifter på hösten än på våren.
I månadsuppföljningen ger förvaltningen en del kommentarer till det ekonomiska läget. Förvaltningen konstaterar för förskolans del att:
“Flera enheter har kostnader som är större än budgeterat för barn i behov av särskilt stöd.”
Och:
“Det är en utmaning för rektorerna att inom befintliga resurser möta barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd, både inom förskola och grundskola. Det pågår skolformsutredningar vilka kan leda till en ökning av elever i grundsärskolan. Det kan bli en utmaning att finansiera detta utan att försämra förutsättningarna i övriga verksamheter.”
Det är viktigt att komma ihåg detta. Budgeten för nästa år ska ju snart beslutas.
I månadsuppföljningen redovisas som vanligt också antalet barn och elever i verksamheterna. Antalet barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun ligger 63 barn över budget, skolbarnomsorgsplatser 55 elever över och förskoleklass, grundskola och särskola 50 elever över budget. Antalet barn och elever varierar en del mellan månaderna, men mitt intryck är det är en ovanligt stor ökning i samtliga verksamheter. Vi får se vad tjänstepersonerna säger på sammanträdet imorgon.
Barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig till byggnadsnämnden om detaljplanen för södra Sanden. Det är ordförande Bo Carlsson (C) som har skrivit under yttrandet.
Yttrandet sammanfattas på följande sätt:
“Barn- och utbildningsnämnden anser att det måste tas hänsyn tas till hur behovet av förskola och grundskola ska kunna tillgodoses för de boende i området. Idag finns inga möjligheter att ta emot fler barn på förskolorna eller elever på grundskolorna med tillhörande fritidshem i närområdet. För att det nya bostadsområdet ska vara hållbart ur ett barnperspektiv behöver det i ett tidigt skede planeras för att boende i de nya bostäderna har tillgång till förskola och grundskola.”
Yttrandet påvisar att det finns behov av fler förskoleplatser i centrala stan. Lösningen med att använda en del av Holmängenskolan till förskola är bara provisorisk, och utbyggnaden av Sanden innebär att det behövs ännu fler platser. Det kommer att behövas en ny förskola så småningom. Det finns dock ingen lämplig plats att bygga en ny förskola, eller skola, på Sanden.
Norra skolan är den närmaste F-6-skolan för de barn som kommer att bo på Sanden. Det är ca 600 meter till Norra skolan. Problemet är att den är fullbelagd redan idag och det innefattar även de moduler som finns på skolgården. Norra skolan hotas dock av nedläggning. Det är för övrigt nog mer än ett hot… Det är tänkt att eleverna ska flyttas till den nya Holmängenskolan. Det betyder att barnen på Sanden också ska gå på Holmängenskolan…
Bo Carlsson (C) avslutar yttrandet, vilket också återfinns i sammanfattningen ovan:
“För att det nya bostadsområdet ska vara hållbart ur ett barnperspektiv behöver det i ett tidigt skede planeras för att boende i de nya bostäderna har tillgång till förskola och grundskola.”
Det skulle kunna tolkas som att även Bo Carlsson har sina tvivel på att det är lämpligt att eleverna från Sanden ska ta sig ända till Holmängenskolan.
Det kan inte vara rimligt att Norra skolan ska läggas ner i detta läge. Frågan är om inte Norra trots allt borde renoveras, trots den omfattande fuktproblematiken. Taket är åtgärdat för ca 7 milj kr. Samhällsbyggnadsförvaltningens uppskattning är att det skulle kosta ytterligare ca 55 miljoner att få Norra skolan i ett riktigt bra skick. Då är de stigande byggpriserna med i kalkylen. Det torde vara billigare än att t ex bygga en helt ny förskola…
Henrik Josten (M) och jag (V) har tidigare lagt en gemensam protokollsanteckning i frågan. Då gällde det en detaljplan för en del av Sanden. (Se “BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!”.) Nu tänker vi göra det igen, och vi återanvänder det mesta av texten. Vår gemensamma protokollsanteckning lyder (du kan ladda ner protokollsanteckningen här):
“Syftet med detaljplanen är att:
“omvandla industri-, handels- och verksamhetsområdet Sanden till en ny levande stadsdel. … Inom planområdet kan det tillkomma upp till cirka 840 nya bostäder beroende på hur planen genomförs. Bostäderna utgörs av flerfamiljshus mellan 4 och 10 våningar.”
Det är inte långt till Resecentrum från södra Sanden. Efter en promenad på några hundra meter når man bra buss- och tågförbindelser. Människor ska kunna bo på Sanden och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Om det nu inte vore för att kommunen planerar att stänga stans enda centrala skola, Norra skolan. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av och hämta låg- och kanske också mellanstadiebarnen ca 2,3 km bort på den nya Holmängenskolan. Det är alltför långt att gå med barn som inte har fyllt 10 år och en cykeltur under ett snörikt vinterhalvår kan te sig avskräckande.
Vår uppfattning är att en ny stadsdel på Sanden förutsätter att det Norra skolan finns kvar som skola.”
Det blir mer Norra skolan på morgondagens sammanträde. Det finns nämligen två motioner som vill att Norra skolans framtid ska utredas. Den ena motionen är skriven av Henrik Josten (M) och Henrik Harlitz (M), och den andra skrev Stefan Kärvling (V), dvs jag. (Se “Norra skolan ska stängas”.) Det handlar om Norra skulle kunna bli en förskola eller en lågstadieskola, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.
Ordförande Carlsson och förvaltningschef Bråberg har tillsammans skrivit på yttrandet. Yttrandet är positivt, dvs de föreslår att motionerna ska bifallas.
De skriver angående moderaternas motion:
“…föreslår barn- och utbildningsnämnden kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge bifall till motion om utredning av Norra skolan som centralt placerad förskola med tillägg att även inkludera andra möjliga verksamheter.”
Och angående min motion:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge bifall till punkt två i motionen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att se över möjligheterna att ha förskola/grundskola/grundsärskola med tillägg att även inkludera andra möjliga verksamheter.”
Det var överlag positiva och bra yttranden på båda motionerna. Jag börjar få ett visst hopp om att Norra skolan ska få finnas kvar i någon form.
Och med dessa optimistiska och förhoppningsfulla ord tänkte jag avsluta denna blogg.
Styr Pålle över KS i Vänersborg?
På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen skulle en begäran från Kunskapsförbundet Väst behandlas. En enig direktion i Kunskapsförbundet hade beslutat att äska en utökad uppdragsersättning från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Det handlade om pengar till vuxenutbildningen under innevarande år och äskandet var på 2,2 milj kr. Vänersborgs kommuns andel av pengarna uppgick till 835.000 kr.
Bakgrunden är naturligtvis covid19-pandemin. Pandemin har gjort att flera studenter både i gymnasieskolan och på vuxenutbildningen inte har kunnat slutföra sina studier under den normala och beräknade tiden. Gymnasieeleverna har jobbat långt mer än halva den treåriga utbildningstiden på distans hemifrån, inte ens halva skoltiden på plats i skolan.
Det har då varit svårt för många studenter att klara av studierna så bra som de har velat göra. Det har funnits flera moment som helt enkelt inte har kunnat genomföras när man inte har varit närvarande fysiskt. Hur ska man t ex kunna lära sig att svetsa på distans?
Behoven av vuxenutbildningen växer redan i höst. Det finns studenter som i dagarna har gått ur 3:an och som tänker läsa på vuxenutbildningen i höst. Det gör de eftersom de på grund av pandemin har missat kurser eller inte fått de betyg de behöver för att komma in på önskade utbildningar.
Staten insåg svårigheterna för landets elever och studenter och har delat ut ett extra statligt “pandemibidrag”, den så kallade ”skolmiljarden”. När detta statliga bidrag delades ut för att säkerställa att alla elever skulle få den utbildning de hade rätt till, trots pandemin, tyckte inte Trollhättan och Vänersborg att vuxenutbildningen skulle ha del av dessa pengar under 2022. Det var egentligen mot syftet med pengarna, eftersom Skolverket ansåg att även vuxenundervisningen skulle få del av statsbidraget.
Skolverket skrev på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):
“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”
Ägarkommunerna ansåg istället att det var viktigare att t ex elever i förskoleklasserna och på låg- och mellanstadierna fick del av “skolmiljarden”.
Kunskapsförbundet hade i underlagen till sitt beslut beskrivit de insatser som planerades för de äskade pengarna. Det handlade dels om generella insatser och dels om insatser i form av individuellt stöd till enskilda elever.
De 835.000 kr som det handlade om för Vänersborgs del ska också ses i ljuset av att Vänersborgs kommun beräknar att göra ett överskott i år på hisnande 172 milj kr. Ja, du läste rätt – etthundrasjuttiotvå miljoner kronor.
Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) hade föreslagit att kommunstyrelsen skulle avslå Kunskapsförbundets äskande om extra medel till vuxenutbildningen. Det tyckte Vänsterpartiet var helt obegripligt. Och okänsligt.
De två vänsterpartisterna i kommunstyrelsen, James Bucci och jag, yrkade att:
“Kommunstyrelsen bifaller begäran från Kunskapsförbundet Väst om extra medel till vuxenutbildningen under 2022.”
Jag redogjorde för Vänsterpartiets yrkande. Det var de argument som jag har redogjort för ovan.
Det blev debatt.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tyckte inte att vuxenundervisningen skulle få några extra pengar. Det fanns ju redan ett överskott i förbundet menade Augustsson.
Det Augustsson inte riktigt verkade ha förstått var att förbundet inte kan föra över ett överskott mellan de olika verksamheterna. Det är nämligen en del statsbidrag inblandade i de olika vuxenutbildningarna. Om en av vuxenutbildningarna inte kan genomföras får inte förbundet behålla statsbidraget
utan det måste betalas tillbaka. Statsbidragen är nämligen kopplade till bestämda utbildningsplatser. Det går alltså inte att använda pengarna till någon annan vuxenutbildning eller till stödinsatser efter pandemin. Till det krävs det andra pengar.
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) yrkade i ett tidigt skede bifall till Vänsterpartiets yrkande. Senare gjorde även Marie-Louise Bäckman i KD det också.
Det gjorde liberalen Gunnar Henriksson också – men Henriksson hade med ett viktigt och avgörande förbehåll. Vänersborg skulle bara betala ut pengarna till förbundet om Trollhättan gjorde detsamma. Och det visste alla redan att det skulle inte Trollhättan göra… Kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), hade samma uppfattning som Benny Augustsson. Kunskapsförbundet skulle inte ha några extra pengar… Skillnaden är att Åkerlund har majoritet i Trollhättan – och pli på sina adepter.
Gunnar Henriksson (L), Anders Strand (SD), Mats Andersson (C) och Benny Augustsson (S) ville och kunde inte på några villkor riskera att en elev från Trollhättan kunde få del av pengar från Vänersborg. De skulle ju så att säga få det om Trollhättan inte betalade till Kunskapsförbundet.
Jag försökte på ett så pedagogiskt sätt jag bara kunde förklara med ett konkret exempel. Om det fanns t ex 20 elever i en klass och 3 var från Trollhättan, och resten från Vänersborg, så kunde ju inte läraren köra ut trollhätteeleverna. Och även om de tre studenterna från Trollhättan var kvar i klassrummet så fick ju de 17 vänersborgseleverna ändå sin undervisning.
Det var faktiskt ingen som kommenterade exemplet. Jag vet inte, det kanske var för abstrakt och verklighetsfrämmande…
Gunnar Henriksson var benhård, inga trollhätteelever skulle få del av vänersborgarnas surt förvärvade pengar. Även om de inte var surt förvärvade… Vänersborgs kommun har ju faktiskt fått en massa bidrag från staten under pandemin och har gjort och gör över en halv miljard kronor i överskott de senaste 3 åren (inklusive 2022). Och ska man vara noga, en större andel av de statliga bidragen kommer sannolikt från skattebetalare i Trollhättan än från skattebetalare i Vänersborg…
Lena Eckerbom Wendel (M) och Henrik Josten (M) menade att ägarsamrådet inte kunde besluta något utan det var kommunstyrelserna i respektive ägarkommun som gjorde det. Och då kunde Vänersborg faktiskt besluta på ett annat sätt än i Trollhättan. Som vänsterpartist kan jag väl inte heller direkt säga att de tre kommunalråden från Vänersborg, S+M+C, representerar Vänsterpartiet…
Nä, Trollhättan och Vänersborg var tvungna att rösta på samma sätt tyckte de styrande tillsammans med L och SD. Och eftersom Trollhättan röstade nej till pengar till förbundet…
Det blev votering.
Samtliga ledamöter från S+C+MP röstade för att Kunskapsförbundet inte skulle få några extra pengar till vuxenundervisningen. Det ska noteras att Kunskapsförbundets 1:e vice ordförande Madelaine Karlsson (S) då hade lämnat sammanträdet. De styrande partierna fick stöd från två från SD och självklart från Gunnar Henriksson från L. De två från M och de två KD:arna (en KD
ersatte MBP) röstade tillsammans med James Bucci och undertecknad på Vänsterpartiets yrkande. Det blev alltså 9-6. Det innebär att Kunskapsförbundet inte kommer att kunna genomföra de åtgärder som beskrivs i äskandet.
Jag kan bara dra en slutsats av kommunstyrelsens uppträdande, argumentation och beslut. Det är kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), som styr över kommunstyrelsen i Vänersborg…
Anm. Det går att ladda hem James Buccis och mitt yrkande – klicka här.
PS. Kunskapsförbundet Väst vägrar att lämna ut det höga beloppet pengar till ett fristående naturbruksgymnasium i Trollhättan med inriktning häst- och djurhållning som inte har egna djur. Se en artikel i Dagens Nyheter idag: ”Naturbruksgymnasium utan djur – nu vill kommunen strypa skolpengen”. Tyvärr är artikeln låst.
PPS. Jörgen Hellman (S) avgår som ordförande i Vänersborgsbostäder. Se ”Valrörelsen är igång”.
Valrörelsen är igång
Det finns mycket att blogga om just nu, så mycket att jag faktiskt inte vet var jag ska börja. Och som grädde på moset avslöjade Uppdrag Granskning en skandal igår med riksdagsledamoten Jörgen Hellman (S). Hellman har enligt uppgift fuskat till sig bidrag från riksdagen genom att skriva sig i Vänersborg. Han är dessutom ordförande i AB Vänersborgsbostäder (ABVB) – ett uppdrag som jag nu antar att han också avgår från. Och på ett hörn i skandalen återfinner vi Bo Carlsson (C). Det är Carlsson som har hyrt ut huset till Hellman.
Tillagt 10/6. Det är idag bekräftat att Jörgen Hellman (S) avgår som ordförande i Vänersborgsbostäder. (Se bild nedan.)
Det är mycket på gång just nu, och har så varit ett antal veckor. Det arbetas internt i Vänsterpartiet med partiets politik kommande mandatperiod. Det produceras flygblad, valtidningar och annat valmaterial. Vi har även arbetat fram ett budgetförslag för kommunen 2023. Det betyder oändliga partimöten, varje vecka under flera veckor, där det har planerats, skrivits, diskuterats, analyserats, jämförts och kompromissats osv.
Och i helgen var det Aqua Blå. Äntligen. Festivalen var som vanligt oerhört lyckad. Vänsterpartiet hade självklart ett tält på plats under lördag och söndag. Det har varit kul och givande men har tagit sin tid.
Självklart rullar också det kommunalpolitiska livet vidare. Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Denna gång var underlaget på 900 sidor. Det tog sin tid att läsa in och det skulle förberedas både anföranden och yrkanden. Jag presenterade
bland annat Vänsterpartiets budgetförslag. Det finns en hel del att blogga om från sammanträdet.
Och på måndag är det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden… Då blir det sannolikt fler ämnen att blogga om.
På lördag är det temadag i Brålanda, ”Inför valet”. De politiska partierna är inbjudna att träffa brålandabor och att dela ut material. Det ordnas utfrågningar och en valdebatt vid Gallerian mellan kl 10.00-13.00. Denna gång är det en stressad pensionerad bloggare som ska föra Vänsterpartiets talan.…
Vänsterpartiet är det enda parti, förutom Miljöpartiet, som verkar ha olika debattörer i debatterna. I Sundals Ryr för några veckor sedan företräddes Vänsterpartiet av Gunilla Cederbom och Ida Hildingsson representerade partiet i TTELA:s valdebatt under Aqua Blå. Och så är det alltså min tur i Brålanda. De andra partierna har hittills representerats av samma personer, och jag förmodar att det blir “the same
procedure” i Brålanda.
Det har med andra ord varit en ganska intensiv period de senaste två-tre veckorna och det är nog för första gången sedan jag blev pensionär som jag har känt mig något stressad…
Vad ska jag börja blogga om?
I denna blogg tänkte jag publicera två olika flygblad som Vänsterpartiet har tänkt att dela ut i Brålanda på lördag. Det ena handlar om Brålanda, med några ord om Sikhall. Men det gäller på sätt och vis även de andra landsbygdsdelarna av kommunen, dvs de delar som ligger utanför själva stan. Det andra flygbladet handlar om obebodda hus på landsbygden.
De två flygbladen är redan skrivna vilket gör att jag sparar lite tid – som jag istället kan ägna åt mina barnbarn som strax kommer till Vänersborg och hälsar på. Den
äldste, 6-årige Olle (snart 7, det är viktigt), ska för övrigt tillbringa första veckan av sitt första sommarlov hos farfar och farmor. (Jag misstänker då att han vill bada… Och trots att jag lärde mig simma en gång i tiden för den berömde Arne Andersson i Ursands kalla vatten, är det nog fortfarande för kallt för den gamle. Kanske Vattenpalatset kan vara ett alternativ…?)
De båda flygbladen har bägge titeln:
“Vad gör Vänsterpartiet för Brålanda?”
Det första flygbladet lyder som följer.
====
Tågstopp
I september 2016 lämnade Vänsterpartiet en motion om att utveckla Brålanda. Vi ville att kommunen skulle vidta åtgärder för att ligga “steget före” och visa samtliga inblandade, däribland Västra Götalandsregionen, att Vänersborgs kommun satsade på Brålanda. Det satte fart på kommunen. Och nu vet vi, tågen ska snart stanna i Brålanda.
Kommunen har upptäckt Brålanda
Kommunen arbetar med en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Den utgår i allt väsentligt från Brålandas önskningar och behov. Kommunen planerar för tågstationen, parkeringar, gång- och cykelvägar, en ringled, utbyggd 45:a, planfria korsningar vid järnvägen och 45:an, nya bostads- och industriområden osv.
Landsbygdsutvecklare
Brålanda och landsbygden är viktig för hela kommunens utveckling och attraktionskraft. Men det räcker inte med löften och förhoppningar. Det måste finnas någon som är ansvarig för landsbygdsfrågor i kommunen. Någon som fungerar som en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Någon som är ansvarig för samordningen mellan de kommunala förvaltningarna.
Vänsterpartiet har motionerat om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare.
Sikhall – en pärla
I maj 2015 beslutade en enhällig byggnadsnämnd att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Detaljplanen har försenats och den är fortfarande inte klar. Det är skandal. Kommunen måste komma till skott och gå Sikhallsborna till mötes. Sikhall måste utvecklas.
====
Det andra flygbladet tar upp innehållet i en motion som Vänsterpartiet har skrivit och lämnat in till kommunfullmäktige. Det blir lite av en repris eftersom jag har publicerat motionen tidigare. (Se “V-motion: Öde hus”.)
====
Obebodda hus
I Vänersborgs kommun finns många obebodda hus. Det finns fastigheter i varierande skick där ingen bor permanent, verksamhetslokaler som inte används och ödehus. Dessa finns oftast utanför kommunens tätorter och är en outnyttjad resurs. Det finns stort intresse att flytta till landsbygdsområden. Här kan obebodda hus bidra till utveckling genom att människor kan leva och bo i husen – på landsbygden nära de mindre tätorterna. De skulle kunna odla, ägna sig åt byggnadsvård, leva klimatsnålt, ge barn närhet till naturen och skola, bedriva företagande och utnyttja befintliga bosättningar som ofta är gediget byggda.
Svenska kommuner har under många år bedrivit kartläggning av obebodda hus. Ägarna kontaktas om sitt ägande och med en fråga om de kan tänka sig att hyra ut eller sälja sin fastighet. Detta för att få igång tankar på hur hus och fastigheter kan användas, uppmärksamma tillgången, få igång flyttkedjor men utan att kommunen agerar mäklare. Gemensamt för andra kommuners arbete med kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter är att många inventerade fastigheter nu bebos, vårdas eller på annat sätt används.
Vänsterpartiet vill:
– Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.
– Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.
– Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.
====
Du kan ladda ner flygbladen här: Flygblad 1 “Tågstopp” och Flygblad 2 “Obebodda hus”.
Budget 2023 (3): S+C+MP
I det omfattande underlaget till Mål- och resursplan, dvs budgetförslaget för år 2023, ingår inte bara tjänstepersonernas beskrivningar och analyser av Vänersborgs ekonomiska läge. (Se ”Budget 2023 (2): Mål och lagar”.) Det innehåller också själva budgetförslaget från de tre styrande partierna, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.
Ett första förslag till budget för 2023 kom på sätt och vis redan i februari. Då presenterade ordförande Augustsson (S) ramanvisningarna, de så kallade budgetramarna. (Se “KS: Budgetramar, flygplats, TFV, dagvatten & streetrace”.) De var ett slags utkast eller utgångspunkt för vad som så småningom skulle bli det slutliga förslaget. Varje nämnd skulle utifrån anvisningarna lägga ett budgetförslag för den egna verksamheten som höll sig inom anvisningarna, de ekonomiska ramarna.
Budgetramarna var ”tajta”, som vanligt, inga nya pengar delades egentligen ut jämfört med året innan. Varje nämnd fick i sin budget visa var det skulle kunna ske förändringar eller besparingar i verksamheten – för att hålla sig inom ramarna. För varje föreslagen besparing skulle nämnden också skicka med en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningarna kunde redogöra för typ orimliga konsekvenser av de otillräckliga budgetresurserna. Utifrån nämndernas budgetförslag och eventuella konsekvensbeskrivningar förändrade kommunstyrelsens ordförande sina förslag, i varje fall till viss del.
Nu finns det ett färdigt budgetförslag för nästa år. Det skiljer sig en del från budgetanvisningarna i februari.
Samtliga kommunens nämnder och styrelser får en inflationskompensation på 1,9 procent, internräntan är 1,25 procent och de förhyrande nämnderna kompenseras med sammanlagt 800.000 kr för höjda hyror. Lönerna betalas från en central pott och belastar så att säga inte respektive nämnd. Kommande riktade aviserade statsbidrag ingår inte i budgeten.
I förslaget till budget för 2022 från S+C+MP redovisas varje nämnd för sig. Först ut är barn- och utbildningsnämnden (BUN).
Barn- och utbildningsnämnden får en inflationskompensation med 5,127 milj kr. På grund av fastighetsunderhåll höjs hyreskostnaderna och nämnden kompenseras därför med 544.000 kr. BUN får även kompensation för höjd internränta med 2,141 milj kr. Sänkt personalomkostnadspålägg minskar ramen med 4,238 milj kr. Pengarna för fackliga kostnader på nästan 1,5 milj kr förs över till personalkontoret (kommunstyrelsen). I budget 2022 tillfördes nämnden 6,9 milj kr till ökad hyreskostnad för Öxnered skola. Nästa år föreslås att ytterligare 6,9 milj tillförs för att nå helårseffekt.
Allt det här är naturligtvis pengar som är välkomna, men de kommer inte själva verksamheten tillgodo. Det blir t ex inte extra pengar till fler speciallärare eller “stödpersonal”.
BUN får vidare ett statsbidrag med drygt 2,5 milj kr för “utökade verksamheter”. Men det betyder nya uppdrag och inga extra pengar till befintlig verksamhet. De 2 milj som nämnden fick i extra anslag till grundsärskolan i år på grund av att elevantalet ökade blir nästa år permanentat som ramökning. Det är likadant med det tillfälliga anslaget på 3 milj till elever i grundskolan med behov av särskilt stöd. Denna summa blir en ramökning. Allt detta är naturligtvis pengar som behövs i förskola och skola, men fortfarande är det inga ytterligare pengar jämfört med i år.
De styrande partierna har emellertid gjort två ekonomiska satsningar på barn- och utbildningsnämnden, lagom inför valet. Jag minns faktiskt inte när två sådana här satsningar överhuvudtaget gjordes senast.
För att öka barnens vistelsetid i förskolan utökas budgetramen för barn- och utbildningsnämnden med 8 milj kr. Jag är inte riktigt säker på hur de styrande tänker och räknar, hur många barn det handlar om och hur lång tid det gäller. Barn- och utbildningsnämnden har inte fått någon prislapp på just denna åtgärd. Men självklart kräver längre vistelsetid mer personal. Det är en bra satsning, förskolan är viktig för barnens utveckling och framtid.
Ett enigt BUN har haft önskemål om pengar till fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. I de styrandes budget har avsatts 2,3 milj till detta ändamål. Det är också ett mycket bra förslag.
Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2023 kommer enligt förslaget att uppgå till nästan 898 milj kr.
Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden har tidigare passerat den “magiska” miljardgränsen. Nästa år föreslås budgetramen hamna på nästan ofattbara 1.053.676.000 kr.
Socialnämnden får en nästan oförändrad budgetram. Ja, i vissa avseenden faktiskt mindre än i år… Inflationskompensationen blir 4,294 milj kr “extra”, vilket självklart är positivt. Kompensationen för den höjda internräntan uppgår till 714.000 kr och personalomkostnadspålägget sänks med lite drygt 5,7 milj.
Det tillfälliga anslag som nämnden fick på 16 milj kr i år för ökade kostnader för försörjningsstöd tas bort nästa år. Nämnden erhåller nästan 2,6 milj i extra statsbidrag, men precis som för barn- och utbildningsnämnden är det pengar för utökade uppgifter.
De enda extra pengar som socialnämnden föreslås få är 700.000 kr till den nya verksamheten Mini-Maria och 500.000 kr till verksamheten Remöblera. Det är väl inte heller helt omöjligt att det kommer något riktat statsbidrag som går till nämnden, t ex till äldrevården.
Socialnämnden behöver många fler miljoner, t ex till försörjningsstöd. Nämnden har också “stora svårigheter” att spara i verksamheterna. Den har redan vidtagit stora “effektiviserande” åtgärder under de senaste åren. Dessutom får ingen glömma att behoven är oerhört stora, inte minst inom äldreomsorgen. Men det blir väl som vanligt, nämnden får vända sig till kommunfullmäktige och begära extra anslag…
Det kan väl konstateras att det vallöfte som kommunstyrelsens ordförande Benny
Augustsson (S) gav i P4 Väst den 10 mars tidigare i år (se “Vänersborgs toppolitiker intervjuas”) inte infrias i det framlagda budgetförslaget:
“Det ska vara ett hållbart arbetsliv. Så det vi får till oss väldigt mycket som vi kommer att jobba väldigt mycket för. Det är att öka grundbemanningen. Det är ju en stor fråga för att få ett mer hållbart arbetsliv och en bättre arbetsmiljö. Det är ju grundbemanningen i vården och även i skolan.”
Vallöftet bröts innan valet… Det är väl i och för sig schysstare än att bryta det efter valet…
Kultur- och fritidsnämnden är en förhållandevis liten nämnd. Nämndens budgetram föreslås av Benny Augustsson hamna på drygt 121 milj kr.
Nämnden får som de andra nämnderna kompensation för inflation och höjda hyror och sänkt personalomkostnadspålägg. Budgetramen ökas med 300.000 kr för höjd hyra i det ombyggda biblioteket i Vänersborg och 500.000 kr för ökade hyres- och kapitalkostnader för Frendevi IP, gymnasiehallen, verksamhetsanpassningar, verksamhetssystem till musik- och kulturskolan och inventarier. Det är viktiga pengar men tillför inget extra i verksamheten. Men även på kultur- och
fritidsnämndens område sker en satsning som är önskad av (nästan) hela nämnden.
Kultur- och fritidsnämnden tillförs 1,75 milj kr för att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola.
För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Inte i år heller. Till arenan går pengarna med automatik…
Även för samhällsbyggnadsnämnden har justeringar skett för inflation, höjd internränta och höjda hyror samt sänkt personalomkostnadspålägg. Nämnden får också tillägg för kapitalkostnader som följer av exploateringar, 400.000 kr, och för driftkostnader till följd av investeringar i gator, 110.000 kr.
Det kan noteras att nämnden höjer ett varningens finger för att den nya mötessalen (“sessionssalen”) antagligen inte kan finansieras med intäkter från uthyrning…
De justeringar som görs för alla nämnder görs även för kommunstyrelsen. Sedan görs även en del interna omfördelningar av mindre summor pengar. Det kan noteras att det tillfälliga anslaget under 2022 på 500.000 kr för att minska sjukfrånvaron tas bort.
Kommunstyrelsen tillförs en del extra pengar nästa år. Ytterligare 1,5 milj kr anslås till en ökning av antalet IT-licenser och verksamhetsbidraget till Vattenpalatset utökas med 1 miljon. För medlemsavgifter i Campus Dalsland och Kommunakademin i Väst tillförs 325.000 respektive 130.000 kr. Funktionsrätt Vänersborg tillförs 150.000 kr. Förfogandeanslaget utökas med 400.000 kr till kostnader för samlingsförvaltning med Västra Götalandsregionen, VGR. I förfogandeanslaget avsätts 50.000 kr till Leva-projektet. Jag kan inte påstå att jag har full koll på vad detta är för typ av verksamheter…
Precis som i år öronmärks 3 milj kr till:
“socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.”
Kunskapsförbundet föreslås få 4 milj kr till:
“eventuellt ökade kostnader avseende anpassad gymnasieskola/gymnasiesärskola.”
Det är bra men jag förstår inte varför det står “eventuellt”…
Kommunstyrelsens budgetram 2023 beräknas enligt förslaget hamna på nästan 433 milj kr. Det är mycket pengar.
Det finns fler fler nämnder i kommunen, men här är tilldelningen av pengar i stort sett densamma som i år. Det enda undantaget är egentligen att det enligt de styrande partiernas förslag ska inrättas en tjänst som utvecklingsledare i miljö- och byggnadsförvaltningen. Därför är det tänkt att Miljö- och hälsoskyddsnämnden respektive Byggnadsnämnden ska få en viss summa extra pengar.
Resultatbudget för S
Det framlagda budgetförslaget från S+C+MP är som vanligt mycket återhållsamt. Det utgår från budgeten 2022, som i sin tur utgick från budgeten 2021… Som i sin tur utgick från…
De styrande partiernas budgetförslag kommer att leda till nedskärningar i framför allt socialnämndens verksamheter. Det är möjligt att tanken är att det ska lösas genom att socialnämnden ska få extra pengar under årets gång. Det har hänt många gånger förut och ofta fått kritik av revisorerna. Revisorerna menar, precis som Vänsterpartiet, att kommunledningen medvetet underbalanserar socialnämndens budget.
De styrande partiernas förslag ger en del pengar till barn- och utbildningsnämnden och även kultur- och fritidsnämnden. Det sker en satsning, om än otillräcklig sådan, på förskolan. Och personalens arbetskläder. Musik- och kulturskolan ska bli avgiftsfri. Det är bra förslag som t ex Vänsterpartiet naturligtvis stöder.
Med tanke på att kommunen gjorde ett överskott 2020 på 161 miljoner kronor och 185 miljoner förra året (2021) så borde kommunen har råd till större satsningar på välfärden, på de äldre och sjuka, på barnen och ungdomarna…
Slutligen kan jag tycka att det är synd att de styrande partierna helt har släppt tanken på sociala investeringsfonder, en tanke som tidigare har varit mycket populär i Miljöpartiet. Det skulle ha kunnat ge kommunen möjlighet att ta med sig överskott från ett år till ett annat. Det finns också en möjlighet att använda RUR-pengar, men det vill de styrande inte heller göra. Jag återkommer till vad detta är för pengar i en senare blogg.
Vill Benny Augustsson (S) och de styrande ha Vänsterpartiets stöd för sitt budgetförslag måste de vara betydligt generösare mot verksamheterna…
De styrande partiernas budget kommer att ge ett överskott för kommunen nästa år på 40 milj kr. Det är pengar som faktiskt skulle kunna användas i välfärden…
Till sist. Jag har en känsla av att det kan ske förändringar i det här budgetförslaget, precis som i de andra partiernas. Det finns nämligen så många osäkra faktorer just nu, och för varje dag som går får man reda på något nytt.
===
Bloggar i denna serie:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022








































Senaste kommentarer