Arkiv
KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)
Det blev ett mycket långt sammanträde med kommunfullmäktige igår. Mötet avslutades inte förrän strax efter kl 22.
Det finns många och viktiga ärenden att redogöra för, men denna blogg ska bara handla om min interpellation till byggnadsnämndens ordförande. Interpellationen handlade om varför detaljplanen i Sikhall fortfarande inte är klar, trots att det har gått 7 år. Och att kostnaden hittills uppgår till upp mot 1,5 milj kr, som fastighetsägarna till största delen ska betala. Du kan läsa min (V) interpellation här och det skriftliga svaret från ordförande Bo Dahlberg (S) här. Det går också att lyssna på debatten i kommunfullmäktige på kommunens webb-TV – klicka här (klicka sedan på “Interpellation till byggnadsnämndens ordförande om Detaljplan Sikhall” till höger på sidan).
Debatten tog hela 34 minuter, och det var flera ledamöter som deltog i diskussionen. Dock började debatten med att jag redogjorde för interpellationen och sedan läste ordförande Dahlberg upp det skriftliga svaret. Det innehållet kan man läsa sig till på länkarna ovan. Eftersom Dahlbergs svar var så långt fick jag tillfälle att kommentera det han hade sagt, innan han fortsatte med att redogöra för ”del 2” av sitt skriftliga svar. (08.55 min in i ärendet.)
Enligt Dahlbergs svar låg skulden på den långa handläggningstiden på fastighetsägarna. Det ansåg jag var fel, det föll på sin egen orimlighet. Fastighetsägarna ville självklart att detaljplanen skulle bli klar fortast möjligt och de ville självklart inte betala mer än nödvändigt. Jag tvivlade också starkt på att det skulle ta 7 år för Vänersborgsbostäder, Skanska eller Serneke, eller Bert Karlsson i Ursand, att få till stånd en detaljplan:
“Är det någon som inbillar sig att det skulle ta 7 år? Nä, Det händer bara inte… Det händer inte Serneke. Det händer inte Bert Karlsson. Det händer bara i Sikhall.”
Det är inte alltid så lätt att upprätta och genomföra en detaljplan, fortsatte jag, även om fastighetsägarnas planer för Sikhall överensstämmer med kommunens, som de uttrycks i t ex översiktsplanen. Det är inte bara byggnadsnämnden som är inblandad utan även samhällsbyggnadsnämnden. Men det gör det oerhört viktigt att det sker ett samarbete inom kommunen mellan nämnder och förvaltningar. För fastighetsägarna, liksom invånare i allmänhet som vänder sig till kommunen, är kommunen en. Invånarna vänder sig till kommunen, de frågar och diskuterar med Vänersborgs kommun, inte med två kommuner. Det måste vara kommunens ansvar att samarbeta och synkronisera internt för att därigenom göra samarbetet så enkelt och smidigt som möjligt för invånarna. Och det har inte skett.
Som exempel tog jag ett avsnitt i svaret från Bo Dahlberg:
“Till exempel avvaktades överenskommelser mellan fastighetsägare och kommunen kring dragning av VA-ledningar, vilket bidrog till att samrådet försenades. I ett senare skede avvaktades framtagandet av markanvisningsavtal för att ge byggherren säkrad rådighet över område för småbåtshamn.”
Både VA-ledningar och markanvisningsavtal är kommunens ansvar (samhällsbyggnadsnämnden), vilket illustrerade det jag framförde.
Bo Dahlberg fortsatte sedan att redogöra för sitt skriftliga svar. (12.10 min in i ärendet.) Fastighetsägarna, avslutade Dahlberg, vill köpa ut mark bland annat vid magasinet och befintlig hamnanläggning. Detta menade Bo Dahlberg var en stötesten – hur man skulle gå vidare med detta. Han menade också att
kommuniceringen med sökanden har varit god, men:
“när det kommer ändringar på en ansökan då ställer det till det lite grann för tjänstemännen.”
Sedan var det återigen min tur. Jag kände mig tvungen att upplysa Dahlberg om att det här med fastighetsrättsliga lösningarna, som handlar om rådighet och vattenverksamhet, var med från början, redan 2015. De förslag som kommunen har framfört har inte accepterats av fastighetsägarna, och tvärtom. Det är inget konstigt, men då får man sätta sig ner och diskutera och hitta möjliga lösningar.
Jag tog också upp att det inte fanns något i diariet som visar att det har pågått något arbete under 2,5 år, mellan februari 2018 och oktober 2020. Efter att jag fick Dahlbergs svar på tisdag eftermiddag, där det stod:
“Det finns handlingar diarieförda på ärendet PLAN.2015.24 även under den nämnda perioden.”
Så begärde jag ut handlingarna en gång till. Och igår onsdag kom beskedet att det har lagts handlingar på posten som bör vara hos mig “inom några dagar”. Om dessa handlingar ger upphov till fler frågor, så skulle jag återkomma vid ett senare tillfälle.
Dahlberg (S) skrev vidare i sitt svar om varför inget hände under de här 2,5 åren:
“väghållarfrågan utretts ihop med Trafikverket.”
Det kunde jag inte riktigt acceptera. I en tjänsteskrivelse som jag har tagit del av handlade det snarare om en dialog med Trafikverket om vägen genom Sikhall och GC-vägen. Trafikverket ville att Vänersborgs kommun skulle ta hand om väghållaransvaret, men kommunen sa helt enkelt nej. Det var enligt de dokument som jag hade fått inte alls någon utredning som kommunen deltog i eller som tog tid.
Dahlberg skrev också i sitt svar att en naturvärdesinventering hade genomförts. Och det var ju korrekt. En sådan inventering tog naturligtvis sin tid, en sommar i det här fallet, men det var inte byggnadsförvaltningen som utförde den. Inventeringen utfördes av Calluna AB och kostade 98.000 kr. Som fastighetsägarna fick betala.
Slutsatsen var, som jag såg det, att skulden för att detaljplanen inte var klar efter 7 år låg hos kommunen. Däremot ingav Dahlbergs svar och hans uttalande att han var positiv till en detaljplan ett hopp inför framtiden. Det verkade som att det kan hända positiva saker med detaljplanen. Förhoppningsvis går kommunen vidare, sätter sig ner med fastighetsägarna och kommer överens om de fastighetsrättsliga lösningar som krävs för att Sikhall ska kunna utvecklas enligt både kommunens och fastighetsägarnas planer.
Sedan kom andra deltagare med i debatten. (18.35 min in i ärendet.) Det kommer morgondagens blogg att handla om – se ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.
Svar från BN:s ordförande om DP i Sikhall
Den 6 februari skrev jag en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). Jag skrev en liten inledning och ställde sedan fyra frågor om varför det tar sådan tid för detaljplanen i Sikhall att bli klar. (Se “Interpellation om detaljplan i Sikhall”.)
I eftermiddags fick jag ett skriftligt svar på de fyra frågorna. De redovisar jag i sin helhet nedan. Imorgon onsdag ska frågorna och svaren diskuteras i kommunfullmäktige. Sammanträdet sänds för övrigt på kommunens webb-TV med början kl 18.00. 
Fram tills dess är det fritt fram för kommentarer på denna blogg. Kanske lämnas upplysningar som jag kan få användning av imorgon.
Du kan ladda ner min interpellation här och Bo Dahlbergs svar här.
===
Svar på interpellation om detaljplan för Sikhallsviken
Fråga: Hur kommer det sig att detaljplanen för Sikhallsviken fortfarande inte är klar efter snart 7 år?
Svar:
Den huvudsakliga anledningen är att fastighetsägarna valt att avvakta med att gå vidare med nödvändiga utredningar. Processen har under delar av tiden legat vilande när olika avgöranden har inväntats. Till exempel avvaktades överenskommelser mellan fastighetsägare och kommunen kring dragning av VA-ledningar, vilket bidrog till att samrådet försenades. I ett senare skede avvaktades framtagandet av markanvisningsavtal för att ge byggherren säkrad rådighet över område för småbåtshamn. Sedan samrådet har dock det främsta hindret för fortskridandet av detaljplanearbetet varit att nödvändiga utredningar inte är gjorda.
Fråga: Det finns inte ett enda dokument i diariet från detaljplaneprocessen under tiden mellan februari 2018 och oktober 2020. Varför inte det, vad hände under denna långa tid?
Svar:
Det finns handlingar diarieförda på ärendet PLAN.2015.24 även under den nämnda perioden. Bland annat genomfördes naturvärdesinventering som upphandlades av kommunen, och där sedan kostnaden fördelades mellan parterna i enlighet med planavtal. Kontinuerligt under planprocessen har även många möten hållits och kommunikation förts mellan kommunens handläggare och andra sakägare och sakkunniga. Anteckningar från sådan kommunikation har inte alltid diarieförts såsom allmän handling eftersom det till stora delar rör sig om arbetsmaterial i ett pågående arbete. Under den nämnda perioden har bland annat väghållarfrågan utretts ihop med Trafikverket.
Fråga: Är det rimligt att fastighetsägarna ska betala över en miljon kronor för en detaljplan som aldrig blir klar och som, om den någonsin blir det, kanske till och med kommer till slutsatsen att det inte går att exploatera området?
Svar:
Det är helt rimligt att en fastighetsägare står för plankostnaderna för att utreda möjligheterna och förutsättningarna för exploatering på den egna fastigheten. I slutändan är det fastighetsägaren som också kan tjäna pengar på planen genom att till exempel sälja tomter eller hyra ut sjöbodar, båtplatser och campingplatser. Sett till vad andra planer kostar är det inte alls orimligt att kostnaderna för att utreda planområden av denna storlek landar på miljonbelopp. I detta fall har fastighetsägarna en trygghet i ett planavtal som begränsar kostnaderna för kommunens handläggning till 292 000 kr, och där kommunen även skrivit på att bekosta en femtedel av det trots att kommunen inte kommer att ha del av nya byggrätter i planen. Samtliga fyra fastighetsägare skrev under avtalet 2015 och det har inte inkommit något ifrågasättande av avtalet till byggnadsnämnden. Utöver handläggningskostnaderna tillkommer kostnader för utredningar, vilket klargörs i avtalet. Detta har tydligt kommunicerats från starten av processen och är helt normalt för alla planarbeten. Det är naturligt att exploatören tar kostnaderna för de utredningar som krävs. Två externa utredningar har genomförts fram till dagens datum – naturvärdesinventering och häckfågelinventering. Kostnad för naturvärdesinventeringen fördelades på samma sätt som handläggarkostnaderna enligt planavtalet. Häckfågelsinventeringen har bekostats av fastighetsägarna. Kommunen har hittills fakturerat fastighetsägarna sammanlagt 195 440 kr för
utgifter i planarbetet. Vilka kostnader som tillkommer kan inte preciseras idag, men det är troligt att det sammanlagt kommer att landa på 1–1,5 miljoner att fördela mellan de sökande fastighetsägarna.
Fråga: Hur lång tid ytterligare kommer detaljplanearbetet att ta innan planen blir färdig?
Svar:
När fastighetsägarna väljer att gå vidare med nödvändiga utredningar kan planarbetet gå vidare. Nästa steg efter det är granskning och därefter antagande. Kommunen kommer att prioritera att få färdigt planen så fort fastighetsägarna ger klartecken för att gå vidare. Fastighetsägarna har tidigare begärt svar på frågor kring planens utformning samt säkerhet kring rådigheten över mark och vattenområden för att kunna genomföra planerade projekt. Byggnadsnämnden har i oktober 2021 beslutat om inriktning för planarbetet i linje med önskemål från fastighetsägare. Samhällsbyggnadsnämnden har i mars 2021 skrivit på avtal om markanvisning för att ge efterfrågad säkerhet. Fastighetsägare har istället kommit in med ny begäran om att köpa ut mark bland annat vid magasinet och befintlig hamnanläggning. Detta har inte varit på förslag tidigare i planarbetet utan då har samtalet handlat om hur rådighet kan garanteras genom servitut eller liknande. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för frågor kring kommunens markägande.
Frändefors 2022-02-13
Bo Dahlberg
Ordförande
==
Anm. Se också ”KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)” och ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.
BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!
Måndagens barn- och utbildningsnämnd (BUN) blev längre än vad de flesta kunde ana. Vi avslutade inte MS Teams förrän kl 14.46. Det var förresten kanske för sista gången i BUN-sammanhang. Ordförande Bo Carlsson (C) går nämligen i tankar 
om att träffas fysiskt nästa gång. Dessutom strulade Teams några gånger idag i samband med att nämnden skulle diskutera gruppvis. Jag själv blev t ex utslängd från workshopen om internkontroll.
Jag har beskrivit innehållet i de flesta ärenden tämligen utförligt i söndagens blogg, se “Imorgon är det BUN”. Jag hänvisar också till denna blogg för information och fakta, eftersom det inte hände något oväntat på de flesta av punkterna. (Där det hände något oväntat skriver jag om nedan…)
Verksamhetschef Pernilla Dahlstrand och tre rektorer från förskolan redogjorde för delar av förskolans verksamhet under rubriken “Barnens möte med undervisningen i förskolan: En likvärdig förskola och utbildning för alla?”.
Det var en intressant och givande föreläsning, som jag egentligen tycker att de som beslutar om pengarna i den här kommunen borde ha hört. Vi BUN-ledamöter blev nog allihop övertygande om vikten av att alla barn går i förskolan och att kommunen borde satsa mer resurser. Forskning har också visat att ju yngre barnen är, som kommunen “investerar” i, desto högre “avkastning”. För att tala i ekonomiska 
termer… Det finns ingen period i livet där människor lär sig så mycket som under sina första fem år. En satsning på att öka lärartätheten på förskolan är väl investerade pengar. Satsningen kommer att betalas tillbaka senare i livet.
När det gäller den pedagogiska verksamheten och undervisningen kan jag bara konstatera att det finns kunniga och medvetna pedagoger i kommunen. De diskuterar mycket med varandra, lär av varandra och strävar hela tiden att utvecklas. Rektorerna uppmuntrar detta arbete och fungerar som pedagogiska ledare. Barnen lär sig mycket och kommer väl förberedda till grundskolan.
Men det finns mörka moln på himlen…
Statsbidragen till förskolan i Vänersborg minskar redan i år från 18 till 7 milj kr. Det gör stor skillnad och förskoleorganisationen började redan i höst anpassas till den krympande kostymen. Det betyder att det har blivit färre anställda… Dessutom satsar Vänersborg mindre per barn än genomsnittet i riket.
”Förskolechefen” gav några kompletterande fakta om förskolan. Det gick i december förra året totalt 1.973 barn i förskolan i Vänersborg, varav ungefär 1.800 i den kommunala förskolan. 535 barn hade annat hemspråk än svenska. Det har under de senaste 3 åren skett en halvering av den enskilda pedagogiska omsorgen. Det finns 19 barn i den kommunala pedagogiska omsorgen (dagbarnvårdare). 32 barn finns inte i någon pedagogisk verksamhet.
Det blev en föredragning av den långa verksamhetsberättelsen. I bloggen “Imorgon är det BUN” undrade jag hur det hängde ihop att det var 17 fler anställda i grundskolan 2021 än året innan, trots att lönekostnaderna var en miljon kr mindre. Det förklarades till största delen av att det totala antalet utförda årsarbeten minskade under 2021.
Det kan också vara bra att veta att 95% av de anställda inom BU-förvaltningen har en heltidstjänst. (2018 var siffran 91,4%.) Merparten av de återstående 5%-en uppgavs vara nöjda med deltid eller också kunde de av olika orsaker inte jobba heltid.
Jag lämnade in min protokollsanteckning i ärendet om fastighetsinvesteringar. (Se “Imorgon är det BUN”.) Det verkade lite som om ordförande Carlsson (C) visade en viss sympati över den tanke jag framförde. Han tog ett eget exempel på investeringar som kunde prioriteras högre inom skolans område än vad kommunen hade gjort…
Ordförande Carlsson föreslog ett tillägg till beslutet om “yttrande gällande remiss måltidspolicy”. Enligt ordförande själv var det en slags brasklapp:
“Barn- och utbildningsnämnden vill uppmärksamma kommunstyrelsen på att nämnden kan behöva kompenseras för eventuella ökade kostnader som måltidspolicyn kan medföra.”
Hela nämnden ställde sig bakom ordförandes tilläggsyrkande.
Och så var det dags för ärendet som har gett upphov till rubriken. BUN skulle ställa sig bakom “Yttrande gällande samråd detaljplan för del av kvarteret Jullen, Sanden”.
Moderaten Henrik Josten och jag har samma syn på Norra skolan. Det är ingen hemlighet. Josten har, tillsammans med sin partikamrat Henrik Harlitz, lämnat en motion om att Norra skolan behöver finnas kvar i någon form, som t ex en förskola. (Moderaternas motion kan du ladda ner här.) Jag 
lämnade en liknande motion om att utreda om Norra skolan kunde bli t ex en lågstadieskola. (Den motionen kan du ladda ner och läsa här.) När Josten hörde att jag tänkte lämna en protokollsanteckning i Sanden-ärendet ville han att vi skulle lämna in den tillsammans. Både Josten och jag menar att en förutsättning för en stadsdel på Sanden är att Norra skolan finns kvar. Det blev lite ändringar i utkastet till protokollsanteckning och den fick följande lydelse – du kan ladda ner protokollsanteckningen här.
Vår gemensamma åsikt är att politiker och partier borde kunna samarbeta i viktiga frågor där det finns en samsyn.
Förvaltningschef Sofia Bråbergs information var ovanligt lång denna gång.
Nämnden fick en redovisning av förvaltningens presentation till budgetberedningen. Det handlade alltså om budget för 2023. Jag ska inte gå igenom alltihop, men följande sex delar lyftes – med följande ekonomiska behov.
BUN:s ekonomiska behov av tillskott ligger på sammanlagt 50,9 milj kr. Och det är innan de minskade statsbidragen tas med i beräkningen. Statsbidragen kommer sannolikt att sjunka de kommande åren.
Förvaltningschefen lade ut texten om de olika bitarna. Det är ca 1/3 av eleverna som är i behov av särskilt stöd och denna grupp av elever ökar. Om ytterligare en lärare skulle anställas per skola skulle det kosta 12,5 milj kr. Ett av nämndens mål är att att vistelsetiden i förskolan ska öka från 15 till 25 timmar i veckan. Det kräver 3,0 tjänst per avdelning i ställer för nuvarande 2,8. Ökningen kostar 16,4 milj.
Arbetskläder till förskola och fritidshem kommer att kosta 2,3 milj kr första året, 2023. Sedan sjunker kostnaden till 1,1 milj kr per år. Måltiderna till förskola och skola kostar i år 60,3 milj kr. År 2023 kommer samma antal måltider att kosta 18% mer, dvs ytterligare 12,3 milj…
Bråberg betonade också att varje budgettillskott till nämnden samtidigt innebär en ökad kostnad på ca 12%. Det är så mycket av pengarna som tillfaller de fristående/enskilda verksamheterna enligt det regelverk som gäller idag, och som behöver ändras.
Det verkar stunda några tuffa år för Vänersborgs förskolebarn och grundskoleelever.
Imorgon är det BUN
Imorgon måndag samlas ledamöter och ersättare i barn- och utbildningsnämnden för andra gången i år. Det är återigen på distans, och det är naturligtvis helt ok. Men visst är det läge att börja fundera på om det inte snart är dags att ses öga mot öga. Och tand för tand höll jag på att säga, som det står i 2:a Moseboken. Fast det kanske var i ett annat sammanhang när jag tänker efter…
Dagordningen är ganska kort och det tror jag mötet blir också.
Det ska bli väldigt intressant att lyssna till månadens verksamhetsuppföljning. Den handlar om “Barnets möte med undervisning i förskolan”. Det är faktiskt ett sammanträffande, jag visste inte om detta när jag skrev bloggen “Framtiden börjar i förskolan!”.
Naturvårdsplanen, som är det efterföljande ärendet, är ett mycket intressant dokument. Nämnden ska få information om planen inför det kommande samrådet. Naturvårdsplanen ska nämligen bli:
“ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan.”
I det kommande samrådet ska BUN se planen enbart ur nämndens perspektiv, dvs ett perspektiv utifrån förskolan och grundskolan. Och det blir kanske inte så lätt. Dessutom spelar nämndens synpunkter antagligen inte någon större roll i den sammanlagda bedömningen. Se bara på avverkningen i skogsdungen vid Mariedalskolan eller “skolskogen” på Mariedal Östra. För att inte tala om Kindblomsvägen, Blåsutskolans “skolskog”. Barnens och skolans intressen värderas inte särskilt högt om de ställs mot t ex ekonomiska intressen.
Nämnden ska genomföra en workshop. Syftet med den är att nämnden ska ha:
“en dialog gällande den risk- och väsentlighetsanalys som ligger till grund för nämndens kommande plan för intern kontroll 2022.”
Jag hoppas att det blir “roligare” än det låter…
Och så var det som vanligt ett ärende med några ploppar i blickfånget. Det är den långa verksamhetsberättelsen för barn- och utbildningsnämnden 2021 som ska diskuteras, godkännas och överlämnas till kommunstyrelsen.
På det förra sammanträdet godkändes den korta verksamhetsberättelsen och nu är det alltså den långa. Det är till stora delar samma innehåll även om den långa naturligtvis innehåller lite mer. Så är målavstämningen, dvs de olikfärgade plopparna, exakt desamma. (Jag hänvisar till denna blogg för mer information, “BUN (17/1): Stora behov trots överskott”.)
Barn- och utbildningsnämnden hade följande kostnader förra året:
Den största delen är personalkostnader. En stor del av budgetanslaget går till fristående/enskilda verksamheter, 118 milj kr, men även här ingår personalkostnader. Nämnden har också andra stora kostnader för att förskole- och skolverksamheterna ska fungera, t ex lokaler, måltider, IT och skolskjutsar. Det finns även en kategori med övriga kostnader. I denna kategori ingår bland annat läroböcker och lekmaterial. Jag hade nog helst sett att dessa undervisningskostnader hade särredovisats.
Trots alla dessa kostnader uppgick förra årets resultat till +6,5 milj kr. (Det skrev jag mer om i den förra bloggen, se “BUN (17/1): Stora behov trots överskott”.)
Personalkostnaderna i förskolan uppgick förra året (2021) till 200 milj kr. Det var en ökning med 6 milj jämfört med 2020. Anledningen till ökningen var bland annat:
“löneavtalskompensation och utökad bemanning till följd av högre tilldelning av statsbidrag 2021 än 2020.”
Det finns nog frågor att ställa om personaltäthet, utveckling av barngruppernas storlek osv, nu och under de kommande åren.
På grundskolan skedde som bekant en nedskärning med 63 tjänster under hösten 2020. Den nedskärningen följde kan man förmoda med under vårterminen 2021, eftersom det var samma läsår. Under 2021 uppgick lönekostnaderna till 392 milj kr. Det var en milj kr mindre än 2020. Och det trots en löneavtalskompensation på ca 2,5 %. Förvaltningen skriver:
“bidragande orsak till lägre personalkostnader varit den höga sjukfrånvaron”
Det finns särskilda avsnitt i den långa verksamhetsberättelsen om personal och anställda. Den finns en hel del intressanta siffror…
Den 1 november 2021 fanns det 1.276 månadsavlönade anställda i BUN. Det var en ökning med 52 personer jämfört med året innan. De flesta av dessa, 35 personer, anställdes i förskolan. Det berodde bland annat på en högre frånvaro, öppnandet av Björkholmsgatans förskola i december 2020 och de riktade statsbidragen. Av de totalt 1.276 anställda i BUN var 84% kvinnor, och 1.102 var tillsvidareanställda.
I grundskolan ökade antalet anställda med 17 personer jämfört med 2020. Eftersom det blev 63 färre anställda 2020 så innebär det en viss “återhämtning”. Jag vet inte riktigt hur ökningen hänger ihop med att lönekostnaderna var en miljon mindre 2021. Det blir till att fråga. (Det är möjligt att räkningen av personalen sker just den 1 november. En person vars anställning upphör efter höstterminen arbetar ju kvar hela terminen.)
Antal placeringar inom fritidshemmen var 61 färre 2021 än föregående år. Det innebar också att antalet anställda minskade med 11 personer.
Revisorerna från KPMG diskuterade mycket kring behöriga och legitimerade lärare i sin rapport. (Se “Revisorerna granskar grundskolan”.) I verksamhetsberättelsen skriver förvaltningen:
“Utmaningen för barn- och utbildningsförvaltningen är att rekrytera behörig personal till sina verksamheter. Bristen på legitimerad personal inom förskola, grundskola och fritidshem gör att konkurrensen mellan kommunerna kvarstår. Personalomsättningen har ökat något jämfört med föregående år, men är fortsatt på en lägre nivå än 2019.”
Bristen på behöriga och legitimerade lärare är ett problem för barn- och utbildningsnämnden. Jämfört med 2020 har andelen legitimerade pedagoger minskat inom både förskolan och grundskolan F-6, medan andelen är densamma i grundskolan åk 7-9. Den senare siffran är dock missvisande. Det är nämligen så att i absoluta tal har antalet legitimerade lärare minskat med 4 i åk 7-9. I förskoleklassen har minskningen varit 9 legitimerade lärare och i åk 1-6 var minskningen 13.
Arbetsgivaren ska enligt det nya avtalet ta fram en plan för strategisk kompetensförsörjning. Arbetet sker i samarbete med de fackliga organisationerna och ska leda till:
“ökad måluppfyllelse, en god arbetsmiljö och ett läraryrke som attraherar skickliga behöriga lärare.”
Detta arbete får nämnden säkert veta mer om imorgon. Kanske finns det också någon representant från personalorganisationerna med som kan berätta mer och ge sin syn på arbetet.
BUN ska också besluta att:
“godkänna upprättad investeringsbudget avseende fastighetsinvesteringar för perioden 2023-2025 med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser samt översända dessa till samhällsbyggnadsnämnden.”
Sammanställningen av BUN:s fastighetsinvesteringar för 2023-2025 ser ut på följande sätt:
Behovet av lokaler är stort och de senare åren är det många inhyrda moduler som löser lokalbristen. Jag anser fortfarande att kommunens prioriteringar av fastighetsinvesteringarna inte är korrekt. När kommunen prioriterar så är inte lagkrav ett skäl. Det är galet. Så borde t ex idrottshallen på Mariedalskolan prioriteras högre. Jag tänkte “protestera” genom att lämna en protokollsanteckning. Den återger jag nedan i sin helhet.
Nämnden ska översända ett yttrande kring en ny måltidspolicy till samhällsbyggnadsnämnden. Det är inte mycket att säga om den. Den innehåller inga konstigheter om att barnen t ex ska äta vegetarisk mat. Däremot tar policyn upp vikten av att handla lokalt och minska transporterna.
BUN ska också översända ett yttrande gällande “samråd detaljplan för del av kvarteret Jullen, Sanden” till byggnadsnämnden. Även här tänkte jag lämna en protokollsanteckning, eftersom jag anser att det är mycket ologiskt att lägga ner Norra skolan när det är tänkt att bygga upp en helt ny stadsdel på Sanden. Även denna protokollsanteckning återger jag nedan i sin helhet.
Nämnden ska också ta del av Elevhälsans patientsäkerhetsberättelse, få information med anledning av Covid-19 och få reda på vad förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) haft för sig sedan det förra sammanträdet.
Vi får se om det blir det sista sammanträdet på distans…
Och till sist, två protokollsanteckningar. (Du kan också ladda ner dem här: 1) Protokollsanteckning detaljplan kvarteret Jullen och 2) Protokollsanteckning fastighetsinvesteringar.)
==
Protokollsanteckning
9 Svar gällande samråd om detaljplan för del av kvarteret Jullen, Vänersborgs kommun
Syftet med detaljplanen är att:
“möjliggöra en levande stadsdel med bostäder och centrum.”
Det ska bli en ny stadsdel på Sanden, som den till stor del konstgjorda ön kallas nu för tiden. Riskerna att stora områden ska försvinna under Vänerns vatten är stora om klimatförändringarna fortsätter.
Det är inte långt till Resecentrum från kvarteret Jullen på Sanden. Efter en promenad på ca 300 meter når man bra buss- och tågförbindelser. Människor ska kunna bo på Sanden och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Om det nu inte vore för att kommunen planerar att stänga stans enda centrala skola, Norra skolan. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av och hämta låg- och kanske också mellanstadiebarnen ca 2,3 km bort på den nya Holmängenskolan. Det är alltför långt att gå med barn som inte har fyllt 10 år och en cykeltur under ett snörikt vinterhalvår kan te sig avskräckande.
Min uppfattning är att en ny stadsdel på Sanden förutsätter att det Norra skolan finns kvar som åtminstone en lågstadieskola.
==
Protokollsanteckning
6 Budget 2023, Mål- och resursplan 2023-2025; Fastighetsinvesteringar
Behovet av lokaler är stort inom barn- och utbildningsförvaltningen. Kommunen har sedan många år tillbaka reagerat allt för sent för de stora behoven av lokaler. BUN har därför tvingats hyra in många och dyra moduler för att kunna ta emot alla barn och elever. Nu strävar kommunen efter att ordna så att samtliga fastighetsinvesteringar håller sig inom det finansiella investeringsmålet och den organisatoriska kapaciteten, dvs om det är möjligt att genomföra projekten inom planperioden. Sedan har de enskilda investeringarna prioriterats utifrån en modell som utgått från investeringsprojektens relevans och projektens brådska. Relevansen tittar på antalet av kommunens inriktningsmål som projektet bidrar till och brådskan handlar om konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid. De här två aspekterna har sedan summerats ihop och då har man fått en slags angelägenhetsgrad för de olika investeringsprojekten. Resultatet har blivit att en prioriteringslista på fastighetsinvesteringarna har upprättats.
Jag anser att det finns fler kriterier som borde beaktas vid en sådan här prioritering, t ex barnkonventionen och lagkrav i t ex Skollagen och Socialtjänstlagen. För barn- och utbildningsnämndens del handlar det t ex om en ny idrottshall på Mariedalskolan. Den har flyttats fram i tiden och beräknas inte stå klar förrän tidigast 2026. Barn- och utbildningsförvaltningen skriver:
“Alla elever ska kunna ha den idrott och hälsa som de har rätt till enligt läroplan och kursplan. … De negativa konsekvenserna går inte att minska/hantera med alternativa lösningar. Det får stor kvalitativ påverkan för skolan då förflyttningar till exempelvis Sportcentrumområdet är svåra för de yngre eleverna och förflyttningar till specialsalar kostar mycket tid och effektivitet för de äldre eleverna.”
Motion om arvoden
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige.
Det brukar alltid lämnas in en eller flera motioner till kommunfullmäktige. Det är nästan uteslutande ledamöter från oppositionen som använder sig av denna möjlighet. Så också denna gång.
Det har hittills lämnats in tre motioner till onsdag. Medborgarpartiet motionerar om att kommunen ska börja en projektering av ett kallbadhus på Skräcklan. Själv lämnade jag in en motion om att sänka partistöden. (Se “Motion om partistöd”.) I förmiddags fick kommunstyrelseförvaltningen ytterligare en motion från mitt tangentbord. Den yrkar att vissa politiska arvoden ska avskaffas.
De inlämnade motionerna ska inte avgöras nu på onsdag. Kommunfullmäktige ska bara skicka dom vidare till någon nämnd eller styrelse för beredning. Det innebär att motionerna ska utredas för att så småningom komma tillbaka till kommunfullmäktige för beslut. Den här processen kan ta ganska lång tid. Mitt tips är emellertid att både min motion om partistöd och denna motion om arvoden kommer att avgöras redan under våren.
Här nedan kan du läsa “dagens motion” eller också kan du ladda ner den.
==
Motion om arvoden
Alla kommunens arvodesregler finns samlade i ett särskilt dokument som heter ”Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda”. Här regleras alla typer av ersättningar t ex för förlorad arbetsinkomst och resor. Ingen ska ju bli ekonomiskt lidande av att ställa upp som politiker.
I ”Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda” står det:
”I enlighet med kommunallagen har förtroendevalda rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget.”
Politiker som deltar i sammanträden får ett arvode för detta. Och på det sättet kan politiker så att säga ”tjäna pengar” på sina politiska uppdrag. Sammanträdesarvode får de förtroendevalda politiker som har kommunala politiska uppdrag som sammantaget uppgår till mindre än 40 procent av heltid. Och det är den absoluta majoriteten av politikerna (alla utom tre kommunalråd). Då uppgår sammanträdesarvodet för första timmen till 304 kr. Därefter utgår ett arvode på 100 kr per påbörjad halvtimme. (Naturligtvis är samtliga arvoden skattepliktiga.)
Det är inte en särskilt bra ersättning för det arbete som en politiker förväntas lägga ner på att läsa igenom och sätta sig in i de underlag och handlingar som ska behandlas på ett sammanträde. De förtroendevalda bör ju även diskutera ärendena i sin partigrupp och kanske också informera ”utomstående”, som t ex kommuninvånare om vad nämnden eller styrelsen ska avhandla. Uppstår det frågor och tveksamheter bör den förtroendevalde också ta kontakt med någon tjänsteman för att få klarhet. Det kan också krävas att politikern formulerar ett eget yrkande, författar en protokollsanteckning eller skriver en reservation.
Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige får inget sammanträdesarvode. De får istället något som heter inläsningsarvode. Arvodet är ett fast belopp, dvs det är lika stort, eller litet, oavsett hur länge sammanträdet pågår. Inläsningsarvodet uppgår till 1.309 kr per sammanträde. Då förväntas alla ledamöter ha läst och satt sig in i alla underlag och handlingar inför sammanträdet. Och handlingarna kan bestå av hundratals sidor.
Det finns i kommunen en ersättning som kallas årsarvode. Årsarvodet:
”ersätter förtroendevald för arbetsuppgifter som ligger inom uppdraget, utöver sammanträden och förrättningar.”
Alla ordförande i kommunen, inklusive 1:e och 2:e vice ordförande, har årsarvoden. Kommunstyrelsens ordförande har ett årsarvode på 798.544 kr om året (66.545 kr/mån) och vice ordföranden (2 st) vardera 706.677 kr (58.889 kr/mån). Det är onekligen bra betalt och kan säkert diskuteras om det är skäligt. De här tre personerna är de enda som arbetar heltid med politik i kommunen. Arvodet är deras lön.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande får 212.003 kr om året och de båda vice ordförande 106.002 kr. Socialnämndens tre ordförande samma arvoden. Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande får 84.801 kr (vice ordförande 42.401 kr), samhällsbyggnadsnämndens ordförande 141.335 kr (1:e och 2:e vice 70.668 kr), byggnadsnämndens ordförande 127.202 (vice 63.601 kr) och kultur- och fritidsnämndens ordförande 98.935 kr (vice 49.468 kr). Kommunfullmäktiges ordförande har 106.002 kr, medan de två vice ordförande får vardera 53.001 kr.
Det är utan tvivel så att det är ganska bra betalt, särskilt ersättningarna för vice ordförande vars uppgifter och arbetsinsatser är tämligen oklara. Däremot har framför allt nämndernas ordförande enligt reglerna en hel del uppgifter, även om jag blir ganska förvånad när reglerna anger att också följande ingår i de uppräknade arbetsuppgifterna:
”Inläsning av handlingar”
Inläsning av handlingar ingår naturligtvis i sammanträdesarvodet. Det här ställs lite på sin spets när det gäller ytterligare en grupp politiker som får årsarvoden. De 12 ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen, dvs de tre heltidsanställda kommunalråden borträknade, får ett årsarvode på 35.334 kr (=2.944 kr/mån). Detta arvode ställer jag mig mycket frågande inför. Jag ser egentligen inte att någon av de uppräknade punkterna i bestämmelserna motiverar detta arvode. Punkterna är skrivna för ordförande i nämnderna, inte kommunstyrelsens ordinarie ledamöter. Kommunstyrelsens ledamöter fattar inte beslut på delegation, går inte igenom eller bereder ärenden med sekreteraren, representerar inte nämnden vid invigningar eller uppvaktningar etc.
Och att få 2.944 kr/mån för att stämma av ”med företrädare för partiet” är definitivt för bra betalt. Även det där med ”inläsning av handlingarna” kan vi bortse från, eftersom ledamöterna även får sammanträdesarvoden.
Ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) får samma årsarvode. De två “övriga” ledamöterna i KSAU bortsett från de tre kommunalråden sitter även i kommunstyrelsen. Det betyder att de får 2.944 kr/mån för att sitta i kommunstyrelsen och 2.944 kr/mån för att vara med i KSAU, totalt 5.888 kr i månaden. Och det är i stort sett precis samma handlingar som ska läsas in på båda ställena.
Alla de ersättningsnivåer som har nämnts räknas upp varje år utifrån en sammanvägning av de kommunanställdas löneutveckling.
Kommunens verksamheter har stora behov. Det behöver skäras ned och effektiviseras på områden som inte är prioriterade. De generösa årsarvodena är ett av dessa områden.
Yrkande
Kommunfullmäktige beslutar att
- utreda om att sänka årsarvodena för nämndernas och styrelsernas vice ordförande
- helt avskaffa årsarvodena för de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen och ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott
Motion om partistöd
Nu var det dags igen, jag gör ett nytt försök.
Vänsterpartiet lämnade i november 2018 genom Kate Giaever en motion om att utreda en besparing av partistödet i kommunen. Det ledde ingenstans, det hände inget med partistödet… När 
kommunfullmäktige året efter beslutade att lägga ner fisket i Hallsjön så tyckte jag att det var läge att återuppväcka Giaevers tankar – politikerna i kommunen kunde faktiskt avstå från en del av partistödet för att finansiera fortsatt fiske.
Jag skrev en motion, en till alltså, om att ändra i kommunens ”Regler för partistöd”, så att endast 62% av nuvarande parti-/mandatstöd betalades ut.
Partistödet skulle således sänkas. Det var motionens tydliga intention och krav. Det är många kommuner som tittar över partistöden. Eller rättare sagt, det finns många partier i vårt avlånga land som tycker att partistöden är alldeles för stora. I de flesta kommuner så är det mindre stora oppositionspartier som driver frågan. De etablerade, styrande partierna säger oftast nej till krav på att sänka storleken på stödet. De är inte sällan beroende av pengarna för sin verksamhet…
Den 23 september 2020 avslog kommunfullmäktige motionen. Motiveringen var inte helt oväntat både undanglidande och till intet förpliktigande:
“Efter dialog med kommunstyrelsens presidium konstateras att regler och nivåer för kommunalt partistöd kommer att ses över inför kommande mandatperiod.”
Avslaget motiverades inte mer. Det stod t ex inget om de styrandes intentioner att t ex sänka partistödet. Stödet skulle bara att “ses över” inför perioden 2022-2026…
Inför kommande kommunfullmäktige, den 16 februari, skickade jag i söndags in en motion igen – “Motion om partistöd”. Du kan läsa den här nedan eller också kan du ladda ner den.
==
Motion om partistöd
I år betalar Vänersborgs kommun ut 1.543.185 kr i partistöd. Syftet med stödet är, och jag citerar “Regler för partistöd”:
“Partistödets ändamål och syfte är att genom ekonomiskt bidrag och stöd till politiska partier stärka deras ställning i den kommunala demokratin.”
Stödet är uppdelat i två delar, grundstöd och partistöd. Alla partier som är representerade i kommunfullmäktige får vardera 48.300 kr i grundstöd. Det är samma för alla. Det här stödet motsvarar prisbasbeloppet.
Den andra delen av stödet kallas helt enkelt partistöd eller mandatstöd. Det motsvarar 45% av ett prisbasbelopp och fördelas i förhållande till antal mandat i fullmäktige.
Så här fördelades det totala partistödet i Vänersborg 2022:
Det finns ingen lag eller förordning som säger att en kommun måste betala ut partistöd eller hur stort ett sådant stöd i så fall ska vara. Det är helt upp till varje kommun, och kommunerna gör inte på samma sätt.
I Vänersborg regleras partistödet i “Regler för partistöd”, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2014. I dessa regler beskrivs t ex hur partistödets storlek ska räknas fram. Det innebär att det beslut som kommunfullmäktige fattade om partistödet i november 2018, och åren dessförinnan, upprepade och bekräftade gällande regelverk. Allt regleras ju i “Regler för partistöd” och ska det till en förändring av partistödet så måste dessa regler förändras. Och ett sådant ärende har inte varit uppe för behandling efter juni 2014.
Det finns flera skäl till att det nu är dags att se över partistödet med syfte att sänka storleken.
Det är ett rättvisekrav och en moralisk skyldighet att även partierna effektiviserar och skär ner på sina kostnader. Det hävdas ofta att det går att effektivisera kommunens verksamheter utan att de blir lidande, då ska det väl inte heller vara några problem för partiarbetet? Kanske går det att minska antalet vallöften, trycka lite färre och billigare valbroschyrer eller att effektivisera och digitalisera valarbetet. Eller också kanske man kan arbeta hårdare, springa fortare, göra mer – som i kommunens verksamheter…
Ett annat skäl är att de politiska partierna borde arbeta under mer lika villkor som andra organisationer och föreningar. Det betyder att partierna borde ta större ansvar för sin ekonomi, dvs vara mer aktiva i att värva medlemmar, göra insamlingar eller ordna lotterier etc.
Det tredje skälet är att en neddragning i sig är en besparing för kommunen som leder till ett bättre bokslut.
Det sista skälet är att de pengar som kommunen sparar på partistödet kan användas till något annat och något som kommer fler vänersborgare tillgodo.
Yrkande
Kommunfullmäktige beslutar att
- ändra i “Regler för partistöd”, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2014, med syfte att sänka storleken på parti-/mandatstödet
==
PS. Jag har också lämnat in en motion om att avskaffa vissa politiska arvoden, se ”Motion om arvoden”.
Näverdraget – en kommunal skandal?
Det har varit tyst om deponin i Näverdraget ett tag. Ni vet, den gamla bergtäkten ungefär mittemellan Blåsut och Sivikens skola, som i sin tur ligger några stenkast från Stora Hästefjorden. (För övrigt har jag alltid sagt ”Sivikan”…)
NCC ville lägga ner bergtäkten efter ungefär 20 år av verksamhet och istället använda täkten till deponi. Det godkände också Miljödelegationen på Länsstyrelsen den 29 juni förra året (2021), trots grannarnas och andra personers protester. 
(Se ”NCC:s deponi: Länsstyrelsen har beslutat!”.) NCC Industry AB fick tillstånd att anlägga och driva en deponi för inert avfall med upp till 100.000 ton avfall per år. Beslutet överklagades av flera personer till Mark- och Miljödomstolen. (Se ”Deponin i Näverdraget överklagas”, 1 – 2 – 3.) Det har fortfarande inte kommit någon dom från domstolen.
Anledningen till att jag tar upp Näverdraget är ett mail som inkom till kommunen den 30 januari. Det var från en av grannarna till bergtäkten/deponin. Grannen skrev:
“Det har nu gått fem år och tre månader sedan Mark- och miljödomstolens dom (Mål nr: M691-16 2016-09-21) slutligen fastslog kraven på åtgärder som behöver vidtas för att transporter till och från Vänersborgskrossen skall klara gällande bullervärden vid vår bostad (fastighet XXX x:xx).”
5 år och 3 månader…?
8 personer som bodde bredvid bergtäkten och längs transportvägen, väg 2060, till och från täkten hade överklagat ett beslut av Länsstyrelsen från den 20 januari 2016. Länsstyrelsens beslut innebar att den gav tillstånd för en utökad verksamhet i bergtäkten. Det skulle bland annat betyda en ökning av antalet transporter på vägen, och ökat buller vid fastigheterna. Mark- och miljödomstolen avslog grannarnas överklagan, utom på en punkt. Domstolen ändrade lydelsen på ett av villkoren för Länsstyrelsens beslut:
“Buller från transporter på väg 2060 till och från täktverksamheten får vid uteplats i anslutning till byggnadens mest bullerdämpade sida på fastigheterna (här nämns tre fastigheter; min anm) inte någon gång under dygnet överskrida högre maximal ljudnivå än 70 dB(A) och inte överskrida ekvivalent ljudnivå 55 dB(A), mätt under den tidsrymd som utlastning och uttransporter får ske.”
Det handlade alltså om att bullret och oväsendet från de tunga transporterna, som påverkade och störde de boende i fastigheterna, skulle åtgärdas. På något sätt… Det var innebörden i Mark- och miljödomstolens dom. Bullret från lastbilarna på vägen översteg nämligen enligt beräkningarna ljudnivåerna varje dag som verksamheten pågick. Och det var kommunens uppgift att tillse att villkoret uppfylldes…
Grannen fortsatte i sitt mail till miljö- och byggnadsnämnden i Vänersborgs kommun:
“Vi kräver en förklaring till den extremt långa handläggningstiden och att kraven i Mark- och miljödomstolens dom, omgående förverkligas.”
Det är uppenbarligen så att kommunen inte har verkställt intentionerna i domstolens dom – efter över 5 år… Det är tämligen anmärkningsvärt… Jag kan inte förstå hur Vänersborgs kommun kan bortse från ett domslut, låtsas som om det inte finns. 
Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev själv till Länsstyrelsen den 8 juni 2015 när den lämnade ett remissvar på ovanstående ansökan om tillstånd för utökad verksamhet:
“Sammanfattningsvis anser nämnden att transporterna till och från verksamheten ger upphov till störningar som innebär en olägenhet för människors hälsa. En utökad verksamhet bedöms ytterligare förvärra situationen för de närboende längs med väg 2060 mellan täkten och europaväg 45. 
Omvänd bevisbörda gäller vid prövning av ny eller ändrad verksamhet. Bolaget måste alltså kunna visa att transporterna inte kommer ge upphov till sådana störningar som, i lagens mening, är oacceptabla för människors hälsa. Nämnden anser inte att bolaget har kunnat visa att de förväntade störningarna kommer att begränsas på ett sätt att riktvärdet för industri- och annat verksamhetsbuller kan klaras vid samtliga närliggande bostäder.”
Som sagt, det är helt oförståeligt att kommunen inte har agerat. Jag undrar om det i sig innebär ett lagbrott, jag vet inte… Men inte kan man väl strunta i domslut?
Domen är gammal och återspeglar förhållandena 2016. Nu ska ju bergtäkten omvandlas till deponi. Det är dock samma tunga fordon som ska köra fram och tillbaka i fortsättningen också. (Såvida inte Mark- och miljödomstolen går på de överklagandes linje och avvisar tillståndet för deponin. Vilket tyvärr inte är särskilt troligt.) Det är möjligt att det blir färre transporter än tidigare, men tillståndet ger NCC Industry AB möjligt att deponera inert avfall med upp till 100.000 ton per år. 100.000 ton per år blir en ansenlig mängd transporter – och mycket buller…
Miljö- och byggnadsnämnden (Ska vara miljö- och byggnadsförvaltningen. Rättelse 12/2.) i Vänersborgs kommun svarade i förra veckan att den hade mottagit ”grannens” mail från den 30 januari. Nämnden har dock fortfarande inte svarat på varför den inte har agerat.
Framtiden börjar i förskolan!
Budgetarbetet för nästa år, 2023, har börjat i Vänersborg. Detta år kommer budgetprocessen att vandra särskilt länge innan den kommer fram till vägs ände – ett slutligt budgetbeslut. Det är ju valår.
Budgetprocessen börjar dock som “vanligt”, och faktum är att den så kallade budgetberedningen redan har startat sitt arbete. Budgetberedningen består av 
kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) plus gruppledarna i de partier som inte har någon plats i KSAU. Vänsterpartiet representeras av James Bucci.
Det första som kommer att hända på vägen till en ny budget är att de så kallade budgetramarna ska beslutas. I Vänersborg har det alltid blivit så att det är de styrande partiernas ramar som gäller. Sedan kommer nämnder och förvaltningar att få förhålla sig till ramarna och vad de skulle innebära för verksamheterna. Budgetramarna betyder nästan alltid att alla verksamheternas behov inte kan tillgodoses. Så småningom lägger de styrande partierna fram sitt slutliga förslag till budget, vilket också de andra partierna gör. I juni fastställer kommunfullmäktige budgeten. Men eftersom det är val i år så kommer det nya kommunfullmäktige, utifrån valresultatet, också att besluta om budgeten. Då kan det faktiskt ske ändringar i budgeten. Två budgetbeslut under samma år således.
Kommunen har många viktiga verksamheter. En verksamhet som det kanske talas för lite om i den allmänna debatten och i budgetarbetet är förskolan.
I Vänersborg finns det 26 kommunala förskolor. En av förskolorna har öppet dygnet runt, Lanternan. Det finns också en öppen förskola, Sirius, som ingår i en familjecentral. Det finns vidare en allergianpassad avdelning på en av förskolorna och på en annan finns det pedagoger med en ökad kompetens kring barn med hörselvariationer, Korsgatans förskola. Det är drygt 1.800 barn placerade i den kommunala förskolan. 
Förskolan är en del av utbildningen inom skolväsendet och den har en viktig roll. Skollagen slår fast utbildningens syfte:
“Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.”
I läroplanen utvecklas och fördjupas beskrivningen av uppdraget:
“Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen.”
Det här var inledningen. Uppdraget beskrivs betydligt mer omfattande. (Se “Läroplan för förskolan”.)
Förskolan förbereder barnen för grundskolan och är ett första steg i det livslånga lärandet. Det har lett till en diskussion om att införa mer undervisning i förskolan i olika ämnen som t ex naturkunskap och matematik. Och de flesta förskolor (alla?) undervisar också om detta. Det kanske är bra för barnen, jag vet inte riktigt. Det beror väl på hur undervisningen läggs upp… Men enligt min uppfattning finns det andra kunskaper och förmågor som kanske har ännu större betydelse för barnens fortsatta lärande och som förskolan av tradition har visat sig väldigt bra på. Det handlar om att utveckla förmågor som kreativitet, motivation, samarbetsförmåga, noggrannhet och ansvarstagande. Det tillsammans med språkutveckling tycks mig vara särskilt betydelsefulla i det livslånga lärandet.
På barn- och utbildningsnämndens nästa sammanträde, den 14 februari, ska nämndens politiker få fördjupa sig i ämnet. Presentationen har den passande titeln ”Barnets möte med undervisning i förskolan”.
Det är viktigt att huvudmännen i Sverige, dvs kommunerna, ger förskolan de förutsättningar som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. Barn som har gått i en fungerande och bra förskola har betydligt bättre förutsättningar i livet än många andra barn. Särskilt viktig är förskolan för barn med utrikes födda vårdnadshavare.
I Vänersborg har förskolan alltid haft ett gott rykte och legat långt framme pedagogiskt. På senare år har förskolepersonalen dock fått det allt tuffare att fullgöra sitt uppdrag. Och då tänker jag egentligen inte på pandemin som naturligtvis har gjort uppgiften oerhört mycket svårare för personalen. Nä, jag tänker på att förskolan inte har fått tillräckligt med resurser rent generellt. I Vänersborg har det ibland kompenserats av statliga bidrag till enskilda förskoleprojekt etc. Statsbidragen har då kunnat användas till att t ex öka personaltätheten och/eller minska barngrupperna. Det har dock ofta bara gällt vissa förskolor och bidragen har varit tidsbegränsade.
För att förskolan ska bli ännu bättre och personalen kunna göra ett ännu bättre jobb så kräver Lärarförbundet, som organiserar personalen, framför allt att fler förskolelärare utbildas. Det råder nämligen brist på förskolelärare i landet. Vidare vill Lärarförbundet att gruppstorlekarna anpassas efter barnens behov, vilket rent generellt innebär mindre barngrupper. Men vissa barn behöver mindre grupper än andra barn. Det är självklart också så att ju yngre barn desto mer beroende är de av att det finns personal tillgänglig. Det behövs även fler lärare med specialpedagogisk kompetens i förskolan menar Lärarförbundet.
För ungefär 10 år sedan var det ett antal förskolepedagoger som tröttnade på alla besparingar och nedskärningar på förskolorna i Sverige. De startade en grupp på Facebook som snart växte. Idag har gruppen drygt 35.000 medlemmar. Denna rörelse av missnöjda pedagoger kom att kallas förskoleupproret.
Förskoleupproret gick ännu längre i sina krav än Lärarförbundet. Pedagogerna krävde:
- “max 12 barn i småbarnsgrupp, 1-3 år”
- “max 15 barn i storbarnsgrupp, 3-5 år”
- “max 4-5 barn per pedagog i varje barngrupp”
- “att barngruppsstorlek är anpassad efter lokalens storlek”
- “att barn med särskilda behov får de resurser som krävs”
- “att alla förskolor har tillgång till specialpedagog”
- “att det sätts in vikarier när verksamheten kräver det samt att det sätts in från första dagen”
- “beslut om likvärdig, reglerad planeringstid för förskollärare i hela landet”
- “fortbildning och kurser på arbetstid”
- “ökad lön”
- “att alla kringuppgifter för förskolepersonalen plockas bort. Med kringuppgifter menar vi exempelvis: laga frukost och mellanmål, duka till måltider, diska, städa, ringa vikarier, beställa varor, schemaläggning och andra tidskrävande administrativa uppgifter.”
Vad jag vet så finns det ingen organiserad grupp för förskoleupproret i Vänersborg. Många av kommunens förskollärare är däremot med i förskoleupproret på Facebook. Enligt ordförande i Lärarförbundet i Vänersborg så står förbundet bakom många av kraven:
“Mer personal, mindre barngrupper, planeringstid, mindre arbetsbelastning och bättre arbetsmiljö till exempel.”
Det kanske inte är realistiskt att alla krav ska tillgodoses redan 2023 i Vänersborg, men det visar vad professionen anser krävs för att förskolan ska kunna uppfylla sitt statliga uppdrag på ett fullgott sätt. Och de om några borde veta… Dessutom är jag ganska övertygad om att även tjänstepersonerna på förvaltningen håller med om flera av kraven. Och det gör kanske också politikerna i nämnden… I den senaste verksamhetsberättelsen står det t ex:
”I förskolan ser man att mindre barngrupper skapar en inkluderande och tillgänglig lärmiljö där alla barn kan delta på sina villkor och får möjlighet till en undervisning av hög kvalitet.”
Förskoleupprorets och Lärarförbundets krav kan vara något att tänka på för alla politiker som just nu sitter och “pysslar och pusslar” med budgetramarna för 2023.
Framtiden börjar i förskolan!
Interpellation om detaljplan i Sikhall
Det har väl inte undgått någon läsare att det händer saker i Sikhall. Eller rättare sagt, att det inte händer saker i Sikhall. I varje fall inte med den detaljplan som fyra fastighetsägare “beställde” år 2015 och som en enig byggnadsnämnd beslutade att upprätta den 19 maj 2015.
Jag har återgett historien i en bloggserie på 13 delar. (Den första bloggen i serien hittar du här – “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Och vill det sig illa kan det bli 13 bloggar till… Detaljplanen är nämligen inte klar. Efter snart 7 år och kostnader för fastighetsägarna på upp till 1,5 milj kr så ligger alltså planen fortfarande kvar på några skrivbord eller skrivbordslådor i kommunhuset. Det kvarstår nämligen enligt miljö- och byggnadsförvaltningen fortfarande många kostnadskrävande undersökningar och utredningar innan planen kan bli klar. Det kan antagligen ta 7 år till… Fastighetsägarna i Sikhall tvivlar på att detaljplanen någonsin blir klar…
Det är en skandal. Tänk bara tanken att det skulle ta över 7 år för Vänersborgsbostäder eller Serneke, eller Bert Karlsson på Ursand, att få till stånd en detaljplan när de vill bygga bostäder någonstans i Vänersborg…
Jag tänker ställa några frågor på nästa kommunfullmäktige, den 16 februari, om varför det tar så lång tid med detaljplanen. Den som jag riktar frågorna, interpellationen, till är byggnadsnämndens mångårige ledamot och ordförande Bo Dahlberg (S).
Jag återger interpellationen nedan. Det går också att ladda ner den här, ”Interpellation till Dahlberg”.
==
Interpellation till byggnadsnämndens ordförande
Detaljplan Sikhallsviken
Den 19 maj 2015 beslutade en enig byggnadsnämnd att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Området som detaljplanen skulle omfatta justerades den 22 september 2015 och den 12 december 2017 var ett förslag till detaljplan klart. Förslaget gick ut på samråd.
Det hade tagit drygt 2,5 år från beslut till samråd. Det var en lång tid, men planen var fortfarande långt ifrån klar… Och faktum är att den nu i februari 2022 ännu inte är färdig. Ja, det går inte ens att skönja slutet på arbetet.
Det har alltså gått snart 7 år sedan byggnadsnämndens beslut att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Det torde vara rekord. Kostnaderna för planen är snart uppe i 1,5 mkr och den ska till största delen betalas av fastighetsägarna. Det hör till saken att när processen sattes igång fick fastighetsägarna beskedet att en detaljplan skulle ta ca ett år och kosta upp till 300.000 kr.
Det kvarstår enligt miljö- och byggnadsförvaltningen fortfarande många kostnadskrävande undersökningar och utredningar innan planen kan bli klar. Fastighetsägarna i Sikhall tvivlar på att detaljplanen någonsin blir det.
Mina frågor till byggnadsnämndens ordförande är:
- Hur kommer det sig att detaljplanen för Sikhallsviken fortfarande inte är klar efter snart 7 år?
- Det finns inte ett enda dokument i diariet från detaljplaneprocessen under tiden mellan februari 2018 och oktober 2020. Varför inte det, vad hände under denna långa tid?
- Är det rimligt att fastighetsägarna ska betala över en miljon kronor för en detaljplan som aldrig blir klar och som, om den någonsin blir det, kanske till och med kommer till slutsatsen att det inte går att exploatera området?
- Hur lång tid ytterligare kommer detaljplanearbetet att ta innan planen blir färdig?
Anm. Se också ”KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)” och ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.
SN: Var ska det särskilda boendet placeras?
Den 20 april 2021 fattade socialnämnden enhälligt beslutet att avbryta “projekt Elgärde”. Istället fick förvaltningen i uppdrag att undersöka om den kunde lösa placeringen av det särskilda boendet med befintliga lokaler. Det visade sig att det kunde inte förvaltningen.
Det handlar om det särskilda boendet för personer med “sammansatta behov” eller, som socialförvaltningen skrev tidigare, “problematisk funktionsnedsättning”. (Det är denna grupp som socialnämnden ville uppföra ett boende för på Elgärde i Frändefors.)
Det hade gjorts en (ny) förstudie inför socialnämndens sammanträde förra veckan. Den visade att det inte fanns några lokaler i Vänersborgs kommun som uppfyllde dessa personers behov. Det behövdes:
“ett boende med sex stycken lägenheter med egen ingång. … personalutrymme samt ett mindre gemensamhetsutrymme. Lägenheterna bör fördelas på två huskroppar för att säkerställa att behovet av tyst och lugn miljö möts. Boendet ska även lokaliseras så att det ligger i närheten av kollektivtrafik så personal kan använda allmänna kommunikationer. Boendet bör vara placerat utanför centralort…”
Och ett av de viktigaste kraven för boendet var att lägenheterna var ordentligt ljudisolerade. Förvaltningen hade gått igenom flera boenden och konstaterat att det alltså inte fanns några lämpliga lokaler. De som eventuellt skulle kunna vara aktuella krävde omfattande ombyggnationer. Förvaltningen skrev:
“Då ombyggnationen av befintligt boende kommer bli omfattande gör fastighet och service bedömningen att ombyggnation kommer vara förenat med högre kostnader än alternativet att bygga nytt.”
Personerna med “sammansatta behov” är idag placerade i andra kommuner. Det är en mycket kostsam lösning för kommunen, samtidigt som de berörda vill flytta tillbaka till Vänersborg. De är hemmahörande här och vill komma närmare familj och vänner samt vistas i omgivningar som de känner sig trygga i.
Förvaltningens slutsats blev att kommunen behövde bygga ett nytt särskilt boende för personer i målgruppen.
Men var i Vänersborg?
Det var frågan som socialnämnden diskuterade och fattade beslut om i förra veckan.
Förslaget till beslut var:
“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med sammansatta behov på Lindås, fastigheten Björkås 1:176, i enlighet med förstudie daterad 2022-01-14.”
Förstudien hade kommit fram till slutsatsen att en placering av det särskilda boendet till Lindås i Vargön var den bästa. Lindås var lämpligast utifrån:
“det lugna läget, infrastrukturen och att det byggnadsmässigt bedöms vara den lösningen som bör förordas. Vidare anses placeringen med närhet till daglig verksamhet vara gynnsam för personerna som är tilltänkta till boendet. Det finns även samordningsvinster gällande personalresurser i och med närheten till övriga boenden med särskilt stöd i Vargön.”
Förstudien föreslog också att kommunen skulle genomföra byggnationen i egen regi. Det var lämpligast både utifrån ett ekonomiskt perspektiv och kommunens principer för lokalförsörjning.
Utredningen hade också undersökt andra platser i kommunen. Två av de utredda alternativen bedömdes vara lämpliga och skiljde sig inte nämnvärt åt från Lindås gällande kostnads- och tidsaspekterna. Det var Hedetorpet i Väne-Ryr och Elgärde i Frändefors. Några andra alternativ som utredningen tittade på, men förkastade av olika skäl, var Mariedal Östra, Karten i Vargön och Holmängshage.
Om en placering av det särskilda boendet i Elgärde skrev förstudien:
“Kommunen äger marken och det är detaljplanelagt som bostäder med generösa byggrätter som gör att ett planerat boende kan lokaliseras på flera ställen inom området. Elgärde ligger utanför centralort i ett lugnt läge. Placeringen uppfyller kravet på tyst och lugn miljö. Kollektivtrafikförbindelser finns i närheten. På Elgärde finns möjlighet till olika placeringar inom området.”
Det är positiva tongångar om en lokalisering i Elgärde. Den mindre goda erfarenhet invånarna runt Elgärde hade haft av ett särskilt boende i området menade utredningen inte skulle upprepas:
“För det nu planerade boendet finns dock personal på plats dygnet runt och målgruppen är inte densamma.”
Det jag kan tycka vara något anmärkningsvärt är att förvaltningen inte nämner att det är på Elgärde som Frändefors ska växa. Detaljplanen anvisar just detta område för bostadsbyggande, det är precis här som de nya invånarna ska bo – särskilt när det planerade tågstoppet blir verklighet. Elgärde beräknas enligt den uppdaterade detaljplanen fullt utbyggt kunna få upp till 80 nya bostäder. Det har för övrigt redan börjat byggas bostäder. Dessutom bor det redan nu mycket folk alldeles i närheten av den föreslagna placeringen och i övrigt ligger både förskola och grundskola (F-9) i närheten.
Kommunen pekade även ut Hedetorpet i Väne-Ryr som en lämplig placering.
Det blev en lång och intensiv diskussion på socialnämnden. Henrik Josten (M), Sofia Jacobsson (M), Anette Taimory (KD) och Bibbi Henriksson (L) föreslog ett tillägg till det liggande förslaget ovan. Förslaget hade följande lydelse:
“Om placering på Lindås inte bedöms möjlig under lokalplaneringen föreslår socialnämnden samhällsbyggnadsnämnden i andra hand att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med sammansatta behov inom område Hedetorpet eller Elgärde i enlighet med förstudie daterad 2022-01-14.”
Ordförande Dan Nyberg (S) yrkade avslag på förslaget, medan Ida Hildingsson (V) föreslog ytterligare ett tillägg:
“I den fortsatta processen ska en invånardialog med fokus på målgruppen initieras. Detta för att möjliggöra ett gott samarbete med boende i området och ett bra bemötande av den tilltänkta målgruppen.”
Det här tyckte ordförande Nyberg var så pass bra att han kompletterade det liggande förslaget från förvaltningen med en formulering om en dialog med de berörda grannarna. Samtidigt som han yrkade avslag på Hildingssons förslag…
Oppositionens tilläggsförslag blev efter två voteringar nämndens beslut. De röstades igenom av M+KD+L+V. Och SD. Det visade sig nämligen att Sverigedemokraterna, som tidigare hade stött de styrande partierna, bytte sida och stödde den övriga oppositionens förslag. Ordförande Nyberg hade yrkat bifall, och ett tillägg, till det liggande förslaget från förvaltningen, men kördes alltså över av oppositionen. Det var ”bara” S+C+MP som stödde honom. (Elisabeth Bohlin (S), som tidigare har gått emot partilinjen i denna fråga, fanns inte på plats.)
Beslutet blev:
“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med sammansatta behov på Lindås, fastigheten Björkås 1:176, i enlighet med förstudie daterad 2022-01-14. Om placering på Lindås inte bedöms möjlig under lokalplaneringen föreslår socialnämnden samhällsbyggnadsnämnden i andra hand att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med sammansatta behov inom område Hedetorpet eller Elgärde i enlighet med förstudie daterad 2022-01-14.
I den fortsatta processen ska en invånardialog med fokus på målgruppen initieras. Detta för att möjliggöra ett gott samarbete med boende i området och ett bra bemötande av den tilltänkta målgruppen.”
Alla i Frändefors noterar naturligtvis omedelbart att Elgärde fortfarande kan bli aktuellt för det särskilda boendet. Inte i första hand, men kanske i andra eller möjligtvis tredje… Det är dock uppenbart att samtliga partier, liksom förvaltningen, förordar en nybyggnation på Lindås i Vargön. Och antagligen
också räknar med att det är där det ska och kommer att byggas.
Men det kan ju hända saker… Området vid Lindås är inte detaljplanelagt och det gör processen med förhandsbesked och bygglov något osäker. Och tänk om byggnadsnämnden säger nej till bygglov. Och om detta sker, så att planerna för Lindås inte kan verkställas, vad händer då? Och vem fattar då beslut?
Som jag tolkar beslutet så är det fattat av politikerna en gång för alla. Faller Lindås av någon anledning bort, så är det förvaltningen som går vidare och självt bestämmer om det särskilda boendet ska placeras på Hedetorpet eller Elgärde.
Det är inte säkert att oppositionen tolkar beslutet så, de utgår sannolikt från att ärendet återigen kommer upp i nämnden. Och kanske det, förvaltningen vet ju att ett placeringsbeslut till Elgärde skulle “röra upp en del känslor”. Men står det så i beslutet – att ärendet då ska upp i nämnden igen?
Att de borgerliga partierna överhuvudtaget lade fram förslaget om Hedetorpet eller Elgärde som tänkbara alternativ, tror jag helt enkelt berodde på att nämnden inte skulle förlora någon tid, så att säga, om Lindås av någon anledning inte gick att förverkliga. Det blir som en “Plan B”. Jag antar att planeringen kom så långt på Elgärde tidigare att det egentligen bara är att köra igång…
Det är positivt med en invånardialog med grannarna till boendet. Det borde det ha varit för länge sedan kan man tycka, faktiskt redan innan beslut i socialnämnden. Men när i tiden ska den ske och vilket syfte har den i själva beslutsprocessen? Det är också oklart. De som röstade för förslaget menar sannolikt att dialogen ska komma så tidigt som möjligt – men vad händer om grannarna säger nej…?
Ärendet om var det särskilda boendet för personer med “sammansatta behov” ska placeras rullar alltså vidare. Det är tveklöst så att Lindås förespråkas av samtliga parter och också att det ska till en invånardialog av något slag i processen. Men fortfarande finns det kvar flera frågetecken och osäkerheter. Jag hoppas emellertid att processen ska gå fort och att ett nytt särskilt boende står färdigt i Lindås så snart som möjligt, vilket antagligen betyder om lite drygt två år.
==
Tidigare bloggar om Elgärde:
- ”Särskilt boende i Elgärde? (1/2)” – 29 sept 2020
- ”Särskilt boende i Elgärde? (2/2)” – 30 sept 2020
- ”Elgärde? Imorgon avgörs det.” – 21 okt 2020
- ”Beslut: Elgärde!” – 22 okt 2020
- “Elgärde (1): Problematisk funktionsnedsättning” – 8 jan 2021
- ”Elgärde (2): Kan man lita på socialen?” – 10 jan 2021
- ”Elgärde (3): Boendeplanen” – 11 jan 2021
- ”Företagare mot M vädjar till S” – 20 feb 2021
- ”M svarar företagarna i Frändefors” – 27 feb 2021
- ”Nyheter: Elgärde avbryts! Och fler skolmiljoner.” – 14 apr 2021
- “Socialnämnden avbryter planerna för Elgärde” – 23 apr 2021
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer