Arkiv
BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm
För ovanlighetens skull sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) på en tisdag. Men det beror naturligtvis på att det är annandag påsk imorgon måndag.
Det är tämligen varierande ämnen på tisdagens dagordning. Det är allt från detaljplan för Hamngatan via hållbar byggnadsstrategi till nästa års budget.
Sammanträdet börjar med en så kallad verksamhetsuppföljning. Det är för att nämndens ledamöter ska få en inblick i verkligheten. Denna gång är det rektorerna på de olika högstadieskolorna som ska besöka oss politiker i kommunhuset. Från verkligheten till kommunhuset typ… Det är många nya namn på rektorsposterna sedan min “aktiva tid” så det ska bli intressant att få ansikten till namnen.
Planarkitekt Pål Castell ska informera om den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön. På nämndsammanträdet i maj ska nämligen BUN fatta beslut om ett svar på granskningshandlingen. Det här är ett ärende som sannolikt angår andra nämnder mer än BUN. BUN har som sin huvudsakliga uppgift att titta på förskolornas och grundskolornas placering samt skolvägarna dit.
Ola Wesley (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om “policy för erbjudande av modersmålsundervisning”. Det är en motion som har figurerat i andra kommuner också. Wesley sitter för övrigt inte längre i barn- och utbildningsnämnden, men självklart är det inget som hindrar att fullmäktigeledamöter motionerar om skolan. Nämnden ska lämna ett svar på motionen, men motionen avgörs så småningom i kommunfullmäktige.
Motionen framställer 10 krav på modersmålsundervisningen. Förvaltningen föreslår avslag på 9 av dem. På den 10:e skriver förvaltningen att:
“Möjligheter för fjärrundervisning kan ses över och övervägas vid behov”
Motionen framför flera krav som “slår in öppna dörrar”. Det betyder att motionen yrkar på åtgärder som redan är genomförda eller inte behöver eller kan genomföras eftersom verkligheten ser annorlunda ut än motionens beskrivning. Det finns också något krav där kommunen följer lagen och följaktligen inte har någon anledning att ändra. Det vore nog på sin plats att Wesley och Sverigedemokraterna tog reda på hur det ser ut i Vänersborgs kommun innan man kopierar och lämnar in motioner från andra kommuner…
Jag reagerar dock på förvaltningens svar på motionens punkt 2:
“Ensamkommande som bor i familjehem ska inte erbjudas modersmålsundervisning om inte kraven på att en vårdnadshavare skall prata modersmålet samt att språket talas i hemmet uppfylls”
I svaret skriver förvaltningen bland annat att förslaget inte är förenligt med Skollagen 10 kap 7 § som enligt förvaltningen lyder:
”En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk…”
Det är ett helt riktigt citat, det som står, men faktum är att de tre prickarna visar att citatet är “avhugget”. Läser man hela paragrafen i Skollagen så är fortsättningen på paragrafen (i fetstil):
”En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande (goda för gymnasiet) kunskaper i språket.”
Jag anser också att motionen ska avslås, men jag är lite allergisk mot förvanskningar av fakta. Faktum är att Skollagen inte är helt tydlig på denna punkt. Det finns ju ibland flera hem, familjehem eller föräldrarnas hem. Det har uppmärksammats i riksdagen i ett tillkännagivande redan 2015 (klicka här), men Skollagen har inte ändrats.
BUN ska yttra sig över kommunens nya strategi “Hållbar byggnadsstrategi”. I strategin framgår, skriver ordförande Carlsson och förvaltningschefen i förslaget till yttrande:
“att genom att välja resurseffektiva byggprocesser och sunda material ska Vänersborgs kommun se till att minska sin miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Syftet med strategin är att i byggnadsprocessen öka fokus på att välja mer hållbara och klimatsmarta processer och material.”
Det är ganska många självklarheter i strategin, men så kanske det måste vara. Ordförande och förvaltningschefen pekar på att inte bara nybyggnationer bör ingå i strategin utan också:
“mindre om- och tillbyggnationer samt underhållsarbeten av befintliga fastigheter.”
Och det är nog helt riktigt. Precis som påpekandet att strategin kan få kostnadskonsekvenser. Och vem ska betala dessa – barn- och utbildningsnämnden när den hyr t ex förskolelokaler…?
Det står en del om hantering av dagvatten i strategin, men inte ett ord om “avloppshantering”. Det är anmärkningsvärt. Det forskas, experimenteras och byggs i olika delar av världen. Allt fler inser att man måste tänka om och utforma VA-system för att återvinna resurser. Det tycks emellertid som om Vänersborgs kommun är helt faktaresistent i dessa frågor. Men det hör egentligen inte hemma i barn- och utbildningsnämnden… Men 
en länk till en kommun som har kommit mycket längre i VA-frågan kan väl vara på sin plats. Kanske kan någon lära sig lite mer om att läsa om Helsingborgs nya stadsdel “Oceanhamnen” och det världsunika källsorterande avloppssystemet “Tre rör ut” (se “Helsingborg: Tre rör ut”) eller kanske lyssna på en intervju, 2 min (se “Tre rör ut på H+ i Helsingborg”).
BUN ska yttra sig om ett upprättat förslag till detaljplan för del av Hamngatan och Järnvägsbacken. Syftet med detaljplanen är bland annat att:
“möjliggöra väderskyddade uteserveringar som kan användas året runt längs Hamngatan och möjliggöra bryggor längs Gamla Hamnkanalens kajkanter.”
Det låter väl bra, men å andra sidan är det ju inget som angår BUN:
“Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra gällande detaljplanen då den inte berör nämndens verksamhet.”
I den månatliga uppföljningen får nämnden reda på att överskottet i mars låg på 8,9 milj kr. Det är dock lite för tidigt att dra några säkra slutsatser om detta än. När det gäller antal barn i förskolan så var de i mars 30 fler än budgeterat. Det var 50 fler barn i skolbarnomsorgen.
Budget 2023 blir en stor och tung punkt. Det lär bli en hel del diskussion. Förvaltningen har ”backat” och föreslår:
“Nämnderna har tilldelats budgetramar och anvisningar inför budget 2023 enligt beslut i kommunstyrelsen 2022-02-23 §55. Alla nämnder har i uppdrag att ta fram en budget inom tilldelad budgetram. Uppdraget innefattar att beskriva vilka åtgärder som behöver genomföras för att ha en budget inom tilldelad budgetram samt beskriva vilka konsekvenser åtgärderna får.
Barn- och utbildningsnämnden lägger en budget inom tilldelad budgetram utan specifika åtgärder.”
Jag tror att förvaltningen överlåter till politikerna i nämnden att agera och formulera ett annat beslut. Förvaltningen har gett nämnden så mycket information under sammanträdena så att de antagligen anser att nu får politiken ta sitt ansvar… Personalorganisationerna (facken) har tagit sitt. De har lämnat ett gemensamt yttrande på MBL-förhandlingarna den 4 april. Yttrandet innehöll mycket detaljerade krav… (Du kan ladda ner det här.) Och jag kan väl avslöja att Vänsterpartiet tänker lägga ett annat budgetförslag än det liggande. Det är dock i bloggskrivande stund inte färdigt, så jag får återkomma till det.
Förra sammanträdet återremitterades nämndens svar på revisorernas granskning av grundskolans måluppfyllelse. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.) Och nu har svaret omformulerats och ändrats i den riktning som revisorerna föreslog. Uppföljningen kring legitimerade och behöriga lärare ska bli tydligare, så även när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Dessutom föreslås ett nytt förväntat resultat inför 2023:
”Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökar”
Det blir bra. I maj ska ordförande Bo Carlsson (C) redogöra för nämndens svar i kommunfullmäktige.
Alla som har åkt förbi skolan i Öxnered det senaste året har säkert sett att det har byggts, till stor del, en ny skola. Som är betydligt större än den tidigare. Det behöver nu så att säga tas nya tag kring rastverksamheten. Nämnden tänker därför ansöka om medel till ett samverkansprojekt mellan Öxnereds skola och kultur- och fritidsförvaltningen. Nämnden vill anställa en fritidsledare. Det handlar om 280.000 kr i år och 270.000 kr nästa år ur kommunstyrelsens förfogandeanslag för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser.
BUN ska revidera riktlinjerna för skolskjuts. Syftet är att:
“förtydliga rätt till skolskjuts. Förtydligande föreslås bland annat gällande bedömning av trafikförhållanden, förtydligande av avståndsregler, skolskjuts för elever i grundsärskola och växelvis boende.”
Det är bra att allt blir tydligare, men om vårdnadshavarna blir nöjda återstår att se. Själv kan jag tycka att avstånden är väldigt långa för att vara berättigad till skolskjuts. Kan en elev i förskoleklassen, 6 år, gå 2 km till skolan? Eller är det rimligt att en elev i högstadiet ska gå 5 km? För de som är berättigad till skolskjuts är det också en väldigt lång restid:
“Restid för elever i årskurs F-3 bör inte överstiga 80 min/dag och för årskurs 4-9 inte över 100 min/dag.”
Innan förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson informerar om vad som har hänt sedan förra sammanträdet ska nämnden översända ett yttrande angående uppföljning av avfallsplan till samhällsbyggnadsnämnden. Jag hoppar över yttrandet. Det är (vågar jag skriva det?) inte så viktigt.
Jag hoppas att ordförande Carlsson bryter för lunch denna gång om sammanträdet drar ut på tiden…
Glad Påsk!
Idag är det långfredag. Det var denna dag för drygt tvåtusen år sedan som Jesus korsfästes.
Jesus lidande på långfredagen är kyrkoårets största händelse. I varje fall för dom som bekänner sig till den lutherska tolkningen av den kristna läran. Som vi av tradition gör i Sverige. Otaliga är de generationer som under denna dag har hört sina andliga ledare vältaligt och målande beskriva Jesus lidande och plågsamma död på korset – och den skrämmande, eviga vistelsen i helvetet som väntade alla de syndare som inte trodde på den kommande uppståndelsen. Den mer ”positiva” ortodoxa kyrkan lade istället tonvikten på påskdagen – dagen då Jesus sägs ha uppstått.
Påskhelgen började egentligen igår torsdag, trots att det inte är helgdag då. (Det är den ju t ex i Norge.) Det var på skärtorsdagens kväll som Jesus samlade sina lärjungar för en sista måltid. Och denna kvällsvard lever kvar i den kristna kyrkan än idag. Den har gett upphov till kyrkans allra viktigaste heliga handling – nattvarden.
Det är under nattvarden som en människa visar att hon är kristen. Under denna “måltid” ingår eller förnyar den kristne förbundet med gud. Förbund på grekiska heter testamente och nattvarden har gett namnet “Nya Testamentet” till den del av bibeln som handlar om Jesus.
Påsken är kristendomens absolut viktigaste högtid. En högtid som egentligen borde firas samtidigt som judarna firar sin påsk. Vilket naturligtvis var det som Jesus gjorde när han tog med sig lärjungarna till templet i landets huvudstad Jerusalem. De skulle högtidlighålla minnet av Moses och sitt folks uttåg ur Egypten.
Den unge snickarens åsikter var tämligen radikala, kanske till och med revolutionära. Och det visste Jesus. Han var mycket medveten om att han betraktades som ett hot av de makthavande. Men han var förberedd… Efter en härva av politiska ränkor, misstänkliggöranden och lögner från etablissemangets sida (utan att dra några paralleller till dagens Vänersborg) under en mycket hektisk fredagsnatt fick den oppositionella systemkritikern sin dom. Han fick senare under denna fredag sona med sitt liv i en mycket plågsam kvävningsdöd uppspikad på ett kors. Det var så romarna avrättade upprorsmän.
Nu för tiden är det en allt mindre del av befolkningen i landet som funderar på vad som hände i Palestina för tvåtusen år sedan. Traditioner och tro har förändrats. Idag finns inte mycket kvar av den kristna påsken. Nu är påskhelgen den helg då gemene kvinna och man slår rekord i godisätning. Och barnen klär ut sig till påskgummor och påskgubbar. Och kycklingar pryder hus och hem. Och kanske äts det ett och annat ägg också. Och nu börjar alltfler amerikanska harar göra sitt intåg i de gamla traditionerna…
Säkerligen är det dock så att folk, och kanske också barn och ungdomar, tänker mer på liv och död de tre senaste påskhelgerna än någonsin tidigare. De två senaste åren var det på små osynliga virus – virus vid namn Covid-19… I år går tankarna till Rysslands fruktansvärda angreppskrig i Ukraina…
Med tanke på dessa händelser så ter sig årets invasion av fiskmåsar i Nordstan tämligen futtig. I år intog fiskmåsarna hustaken i Nordstan den 27 mars. Det innebär att måsarna har byggt klart sina befästa bon högt över marknivån – där de önskar alla i Nordstan godmorgon, godmiddag, godkväll och godnatt.
Och med dessa rader önskas alla en så Glad Påsk som möjligt…
KF: Återigen Sikhall på dagordningen
För drygt en vecka sedan lämnade jag in en tredje interpellation om Sikhall. Denna gång var det några frågor till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). (Du kan läsa interpellationen här – ”Interpellation nr 3 om Sikhall”.)
I tisdags, dagen före kommunfullmäktiges sammanträde, fick jag det skriftliga svaret av Bo Dahlberg. Det återger jag här nedan. Det var också detta svar som Bo Dahlberg läste upp på gårdagens (onsdagens) fullmäktige. Efter det skriftliga svaret redogör jag för den muntliga diskussion som följde. (Du kan se och höra hela interpellationsärendet i efterhand på kommunens webb-TV, klicka här.)
Bo Dahlbergs (S) interpellationssvar (mina tre frågor i fetstil):
==
Hur kommer det sig att byggnadsnämnden gav ett negativt förhandsbesked 2021, trots att den gav positiva förhandsbesked i samma område 2015, 2017 och 2019?
I plan och bygglagen finns det något som kallas detaljplanekravet som förenklat innebär att ny sammanhållen bebyggelse i regel ska prövas i en detaljplan. När man väl startat upp ett planarbete är det inte brukligt att bevilja förhandsbesked under processens gång. Mig veterligen har vi inte beviljat förhandsbesked någon annanstans under tiden ny detaljplan tas fram. Inte på Ursand, Inte på Nabbensberg, inte på Limboda, inte på Skaven/Öxnered etc. Det är normalt olämpligt att föregå den demokratiska process som en detaljplan innebär.
Vad gäller just Sikhall har ju detaljplanearbetet olyckligtvis dragit ut på tiden på ett sätt som inte förutsågs från början. Detta redogjordes för i interpellationssvar till dig Stefan för inte så länge sedan. Med hänsyn till detta har nämnden 3 gånger tidigare (sammanlagt 9 förhandsbesked) ändå tyckt att det är rimligt att göra undantag från principerna ovan och bevilja förhandsbesked för att tillmötesgå fastighetsägare och främja en utveckling av Sikhall. Detta har givetvis i varje fall vägts noga mot risken att det kan motverka planläggningen.
Det negativa planbesked som gavs 2021 rörde sig om 3 hus som skulle placeras i anslutning till där 6 av 9 tidigare förhandsbesked beviljats.
Byggnadsnämnden skall fullgöra det ansvar kommunen har enligt plan och bygglagen. Detta innebär att pröva ärenden mot gällande lagstiftning. För att komma vidare i planprocessen krävs nödvändiga utredningar som fastighetsägarna sedan samrådet 2018 väljer att avvakta med. Att
byggnadsnämnden, såsom myndighetsnämnd, i detta läget skulle fortsätta att bevilja alla förhandsbesked som kommer in är inte rimligt och ansvarsfullt. Det skulle innebära att vi bygger först och planerar sedan. Är det så Stefan Kärvling vill ha det? (Den här sista frågan läste inte Bo Dahlberg upp på sammanträdet; min anm.)
Varför får inte fastighetsägaren ifråga förhandsbesked när översiktsplanen visar i vilka områden det kan byggas bostäder?
Översiktsplanen är övergripande, strategisk och framåtblickande. Översiktsplanen ger dock inga rättigheter eller skyldigheter till vare sig myndigheter eller enskilda. Dess rekommendationer är vägledande till skillnad från detaljplanens bestämmelser som är bindande. Översiktsplanen ger vägledning huruvida ett detaljplanearbete ska startas upp eller inte eller vägledningen i de fall enstaka förhandsbesked kan ges utan planläggning (i detta fall krävs planläggning och processen är igång).
Varför får andra fastighetsägare förhandsbesked i området kring Sikhallsviken? Varför behöver de inte vänta på detaljplanen?
Det är riktigt att förhandsbesked har lämnats 2021 för två stycken bostadshus. Dessa är på en annan plats och söktes av en annan fastighetsägare än de du nämner i din första fråga. Denna fastighetsägare är också medsökande till detaljplanen. Med beaktande av att en annan fastighetsägare fått 9 förhandsbesked beviljade under tiden detaljplaneprocessen pågått så ansåg
nämnden att det var rimligt att bevilja 2 förhandsbesked även för denna fastighetsägare då man gjorde bedömningen att det inte motverkar planläggningen.
Byggnadsnämnden har inte lagt en blöt filt över Sikhall. Med hänsyn till omständigheterna och att området är stort så skulle eventuellt fler enstaka förhandsbesked kunna beviljas om de inte motverkar planläggningen. Varje ärende får prövas för sig. Dock kan man inte bygga för mycket på ett ställe. Då måste vi planera först. Och planera kan vi göra när vi har underlag och fakta. Och underlag och fakta får vi när nödvändiga utredningar gjorts. (11/4-22 Bo Dahlberg)
==
Det är värt att särskilt nämna att ordförande Bo Dahlbergs (S) svar var både genomarbetat och uttömmande, precis som det svar han lämnade på min interpellation i februari. (Se ”Svar från BN:s ordförande om DP i Sikhall”.) Det är mycket glädjande att nämndsordförande tar sig tid att svara på oppositionens frågor. Dahlberg passade också på att ge en liten lektion om hur byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen tänker. Antagligen ansåg Dahlberg att jag behövde det… :)
Det blev egentligen inte så mycket diskussion efter att Bo Dahlberg hade läst upp sitt svar. Klockan var mycket och sammanträdet hade tagit på krafterna. Jag framförde emellertid ett antal synpunkter på interpellationssvaret.
Jag noterade att Bo Dahlberg hade börjat sitt svar på interpellationen med:
”I plan och bygglagen finns det något som kallas detaljplanekravet som förenklat innebär att ny sammanhållen bebyggelse i regel ska prövas i en detaljplan. När man väl startat upp ett planarbete är det inte brukligt att bevilja förhandsbesked under processens gång.”
Så är det säkert, sa jag, i normala fall är det inte brukligt. Men i det här fallet var ju det mesta annorlunda, precis som ordförande Dahlberg skrev i svaret – detaljplanen var fortfarande inte klar efter 7 år. Och just därför borde kanske byggnadsnämnden överväga att behandla ansökningarna om 
förhandsbesked annorlunda än vad som är brukligt. Och eftersom nämnden inte gör det så är det ju egentligen inte helt fel att säga att byggnadsnämnden lagt en blöt filt över Sikhall.
Det höll inte Bo Dahlberg (S) med om. Han försäkrade att det jobbas med detaljplanen, men:
”det är så många viljor där uppe och det är många förslag så att säga … Jag har stort förtroende för förvaltningens arbete. Det är ju ändå dom som arbetar med det, att man inväntar dom svar och dom prövningar och dom utredningar som ska in så att säga, och sammanställa dom. Och först då, när man har kommit överens däruppe allihopa, då tror jag nog att det kan gå ganska fort. Jag ser med tillförsikt , jag tycker också att det här området är väldigt värt att satsa på. Det är ingen tvekan om det. Det kan bli ett av, och det har jag sagt tidigare, ett av Vänersborgs finaste områden för rekreation.”
Det har alltså, fortsatte jag, trots byggnadsnämndens principer, getts 9 förhandsbesked sedan 2015. Men förra året blev det stopp. I byggnadsnämndens beslut den 19 januari 2021, när nämnden gav negativt förhandsbesked, motiverades beslutet med att:
“Det blivande bebyggelseområdet beräknas sammanlagt omfatta mer än 25 till stor del sammanhängande tomter. Vid en sådan omfattande exploatering behöver en demokratisk planeringsprocess klarlägga övergripande förutsättningar och konsekvenser med hjälp av flera utredningar avseende exempelvis dagvattenhantering, arkeologi och markförhållanden. Även trafiken, inte minst förutsättningarna för en säker gång- och cykeltrafik, behöver lösas genom en detaljplan.”
Det hänvisades alltså till flera utredningar, bland annat en utredning om markförhållanden. Och det trots att det skulle byggas på berg, precis som de tidigare 9 positiva förhandsbeskeden…
Och arkeologiska undersökningar… Varför krävdes det nu, undrade jag, och inte för de 9 tidigare beskeden? När det gällde GC-vägen hade fastighetsägaren avsatt mark till detta, fastigheterna tillät GC-väg eftersom de inte var tänkta att gå ända ut till landsvägen.
Det ska noteras att de 3 hus som inte fick positiva förhandsbesked förra året skulle placeras i anslutning till 6 av de tidigare husen som beviljades förhandsbesked. Varför var det då så viktigt med en massa undersökningar när de andra husen inte behövde det? Frågade jag.
Sedan menade jag att fastighetsägaren ifråga sannolikt inte var helt överens med Bo Dahlbergs historiebeskrivning. När jag läser minnesanteckningarna från mötena mellan kommunen och fastighetsägaren i februari och mars 2015 så tycker jag fortfarande att det förespeglades att fastighetsägaren ifråga skulle få bygga, att han fortsatt skulle få
förhandsbesked och bygglov på mark utanför strandskydd. Det var liksom det kommunen erbjöd i förhandlingen med fastighetsägaren för att få dra VA-ledningar över hans mark.
Hur som helst konstaterade jag vidare att man nog kan konstatera att kommunikationen mellan kommunen och fastighetsägaren genom åren inte har varit den bästa. Jag menade att kommunen så att säga hade bollen. Den process av 
förköp/expropriation som fastighetsägaren oförskyllt blev utsatt för efter förvärvet av fastigheterna i Sikhall finns sannolikt fortfarande kvar i minnet. Kommunens expropriation fick också till följd att kommunen styckade sönder fastigheterna.
Till sist önskade jag nog att kommunen gav upp en del av sina så kallade principer. Det finns lösningar som skulle kunna tillfredsställa både kommunen och fastighetsägaren. Och det skulle möjliggöra en utveckling i Sikhall. Det vore något som invånarna i denna del av kommunen skulle uppskatta. De har säkerligen för länge sedan gett upp hoppet om att kommunen ska utveckla Sikhall.
Avslutade undertecknad bloggare, och därmed slutade också interpellationsdebatten.
Med tanke på de förslag på fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall som lades fram i veckan (se ”Visar kommunen vilja i Sikhall?”), så är det inte omöjligt att det blir ytterligare en interpellation på fullmäktiges sammanträde i maj.
KF: Nämnderna 2021
Kommunens årsredovisning är mycket omfattande. Det finns siffror och statistik, ekonomiska beskrivningar och analyser på allt som har att göra med en omfattande verksamhet och en budget på drygt 2,5 miljarder kronor. Det är en ovärderlig uppslagsbok för alla som vill veta mer om Vänersborgs kommun. (Se ”KF: Årsredovisning”.)
I kväll ska kommunfullmäktige också behandla de enskilda nämndernas och styrelsernas verksamhetsberättelser. Jag tänkte i denna blogg göra några subjektiva nedslag. Utom för barn- och utbildningsnämnden eftersom jag redan har skrivit tämligen utförligt om dem. (Se “BUN (17/1): Stora behov trots överskott” och “Imorgon är det BUN”.)
Byggnadsnämnden gjorde ett överskott år 2021 på 2,6 milj kr. Nämnden fick högre intäkter än förväntat på grund av fler ärenden på bygglovssidan och att det var många stora byggnationer som genererade stora intäkter. Det var också en del vakanser på grund av föräldraledigheter.
Byggnadsnämnden uppnådde förra året 4 av 5 förväntade resultat. (I varje fall enligt nämndens egen uppfattning.) Det förväntade resultatet att “nöjd kund-index” för bygglov skulle öka till minst 70 uppnåddes tyvärr inte. Däremot uppgick den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov, från komplett ärende till bygglov, till 39 dagar. Och det var ju bra. Fast de som inte får bygglov, efter t ex upprepade ansökningar under t ex 1-2 år, räknades kanske inte med?
Kultur- och fritidsnämnden gjorde ett överskott på 2,3 milj kr, men då hör det till saken att nämnden fick ett tilläggsanslag i december på 2,5 milj. Så här i efterhand kan man väl tycka att tilläggsanslaget var onödigt. Men det ekonomiska läget såg antagligen sämre ut när nämnden sökte anslaget än vad det visade sig bli. Nämnden fick mindre intäkter under året för idrotts- och fritidsanläggningar. Det berodde naturligtvis på pandemin. Samtidigt sparades pengar på grund av “återhållsamhet”.
Kultur- och fritidsnämnden uppnådde 6 av de förväntade resultaten, medan ett bara uppnåddes delvis. Dock uppnåddes inte 2 resultat. Det förväntade resultatet “fler medarbetare ska uppleva ett mer hållbart arbetsliv” uppnåddes inte. Indexet minskade från 78 till 72, vilket åtminstone “utifrån” ser ganska alarmerande ut. Det förväntade resultatet för “ökad följsamhet kring 1%-regeln för kommunal konst och offentlig gestaltning” uppnåddes inte heller. Det beror på, skriver nämnden:
“Riktlinjerna för konst i offentlig miljö har ännu inte antagits av kommunfullmäktige”
Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade 4 förväntade resultat som uppnåddes, men hela 3 som inte gjorde det. De förväntade resultat som inte uppnåddes var “andelen registreringar av nya livsmedelsanläggningar som sker via e-blankett ska öka”, “egeninitierad tillsyn av prioriterade förorenade markområden ska öka” och “andelen genomförd förhandsdebiterad tillsyn ska öka med mål om att uppnå 100 procent”. Det sista resultatet återfinns märkligt nog två gånger. Den röda ploppen gällde miljöskyddstillsynen – den om livsmedelskontrollen fick en grön.
Det torde bli en utmaning att i år förvandla dessa röda ploppar till gröna. Det kan dock noteras att det förväntade resultatet “fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service”. Och det var ju mycket glädjande…
Miljö- och hälsoskyddsnämnden gjorde ett överskott på ca 400.000 kr. Det förklaras av att arbetskraftskostnaderna var låga på grund av vakanser och föräldraledigheter.
Den skattefinansierade verksamheten i samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett överskott på nästan 20 milj kr. Det berodde på kraftigt ökade exploateringsintäkter, t ex försäljning av tomter på Mariedal Östra och Holmängen.
Jag noterar att det är 344 anställda i samhällsbyggnadsnämnden. Det är en ökning med 20 anställda jämfört med år 2020 och 40 jämfört med år 2019. Jag tror inte så många andra förvaltningar har ökat antalet anställda med 13% på de senaste 2 åren, men det har säkert någon bra förklaring…
Samhällsbyggnadsnämnden har uppnått 5 av sina förväntade resultat, 5 har delvis uppnåtts och ett resultat har fått en röd plopp. Det är att “förvaltningens sjukfrånvaro ska minska till 5% eller lägre”. I pandemitider är det inte förvånande.
Resultatet för socialnämnden visade ett överskott på 4,8 milj kr, och det trots att statsbidragen minskade. Antalet månadsavlönade ökade för övrigt med 2,8% jämfört med 2020.
Socialnämnden uppnår 7 förväntade resultat och delvis 4 resultat. Det kan noteras att det förväntade resultatet “andelen hushåll som uppbär försörjningsstöd ska minska” uppnås, och det är mycket glädjande. Som “utomstående” slås jag av uppgiften att antalet orosanmälningar kring barn och unga uppgick till i genomsnitt 180 st – per månad…
Det var några nedslag i nämndernas verksamhet och ekonomiska situation 2021. Det går att läsa mer i underlaget till kommunfullmäktiges sammanträde ikväll. (Du kan ladda ner handlingarna här.) Det är en viktig förberedelse för nästa års budget, eller borde i varje fall vara, att utvärdera det gångna året.
(Du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV.)
KF: Årsredovisning
På onsdag är det återigen dags för kommunfullmäktige. Det sista på distans, sammanträdet i maj ska hållas i aulan som tillhörde den numera rivna Huvudnässkolan. Om inget oförutsett händer.
Det råder lite “lugnet före stormen” i fullmäktige och politiken just nu. Partierna förbereder sig för årets viktigaste händelse – budgetbeslutet för år 2023. Det fattas på fullmäktiges junisammanträde. (Även om det ska fattas ytterligare ett budgetbeslut i november, det är ju valår i år.)
Så här ser dagordningen ut:
Det är mer regel än undantag att det tillkommer fler ärenden efterhand. Så har jag i två bloggar redogjort för två extra ärenden, som jag själv är skyldig till, en interpellation om Sikhall (se “Interpellation nr 3 om Sikhall”) och en motion om att kommunen ska inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare (se “Motion: Landsbygdsutvecklare”). Jag har också skrivit om ett yrkande som jag ska lägga på ärende 11. (Se ”Skolmiljarden 2022”.)
En viktig förberedelse för nästa års budget, eller borde vara, det är att utvärdera det gångna året. På onsdag ska “kommunens och nämndernas årsredovisning 2021” behandlas.
Har Vänersborg blivit bättre?
Jag tror faktiskt att det är denna korta fråga som borde besvaras av årsredovisningarna, och sedan inleda en diskussion om vad ”vi” gjorde bra och vad ”vi” kunde ha gjort bättre. Frågan lär dock inte ställas så. Och det är väl tveksamt om det trots den genomgripande och mycket uttömmande redovisningen går att besvara frågan överhuvudtaget…
Men visst skulle det ha varit intressant om politikerna i Vänersborg varje år hade fått titta tillbaka på det gångna året och svara på frågan/frågorna. Antagligen skulle Vänersborgs politiker ha det självförtroende och den framåtanda som krävts för att besvara frågan med ett ja. För inte kan man väl tolka beslutsförslaget, och det som ska bli fullmäktiges slutliga beslut, på annat sätt?
“Kommunfullmäktige beslutar att godkänna bokslut och årsredovisning för år 2021.”
Om bokslut och årsredovisningar godkänns måste väl Vänersborg ha blivit bättre?
I Vänersborgs kommun praktiseras mål- och resultatstyrning. Kommunens vision är nämligen kopplad till inriktningsmål, förväntade resultat och aktiviteter – och dessa följs systematiskt upp. Och om politikerna samtalar och analyserar det här “paketet” så leder det till verksamhetsutveckling. Är det tänkt… Typ.
Det är kommunfullmäktige som beslutar om inriktningsmålen. Och sedan är det “i andra änden” verksamheterna, alla de anställda, som ska se till att uppnå dessa. Och för år 2021 har det ju enligt den övergripande målavstämningen gått bra:
Anm. Ett inriktningsmål anses uppfyllt när övervägande andel av de förväntade resultaten är uppnådda eller delvis uppnådda.
Kommunen har under 2021 uppfyllt 5 av 6 inriktningsmål. Det måste ju betyda att Vänersborg har blivit mycket bättre trots de svåra pandemitiderna, eller? Har Vänersborg blivit bättre…?
I en mål- och resultatstyrd organisation som Vänersborgs kommun har samtliga parter intresse av att resultaten ska bli så bra som möjligt. Det som inte har fungerat särskilt bra, det nämns inte – eller har en tendens att skrivas om eller förskönas. Och det gör det inte bara svårare att utvärdera, det gör det i praktiken omöjligt. Och det betyder att resultatet kan inte användas för att förbättra organisationen och verksamheten…
Så trots alla uppfyllda mål med gröna ploppar, så tror jag att samtliga verksamheter upplever att det inte råder någon balans mellan krav och resurser. Politikerna ger inte verksamheterna tillräckligt med resurser, samtidigt som målen är desamma eller ännu högre än tidigare. Vilket naturligtvis innebär att vi politiker abdikerar från vårt ansvar. Och de som får sitta emellan är personalen. Personalen får 
ansvaret om inte målen uppfylls, trots att de gör sitt yttersta för att allt ska fungera så bra som möjligt. Vilket gör att ohälsan ökar…
Vi politiker borde bli ärliga, vi borde typ säga som det är. Vi har inte råd – vi måste skära ner – vi tar ansvar genom att sänka kraven.
Eller tilldela mer resurser…
För övrigt är det mycket positivt som skrivs i årsredovisningen om kommunens olika verksamheter. Och en sak är vi alla partier och politiker överens om. Rent ekonomiskt var år 2021, liksom 2020, ett oerhört bra år för kommunen. Kommunens resultat blev +185 milj kr (år 2020 var det +161 milj kr). Det var dock inte förtjänsten av fantastiska inriktningsmål. Eller en fantastisk styrning – pengarna kom från staten, ökade skatteintäkter (2021) och intäkter från tomtförsäljningar (2021). Årets överskott är för övrigt det största någonsin för Vänersborg.
Så här ser resultaten ut för kommunen under de senaste 10 åren:
Men självklart måste varningar utfärdas. Det hör till de ekonomiska analyserna och slutsatserna – alltid. De ekonomiskt och politiskt ansvariga i en kommun är aldrig glada eller nöjda. Är det inte problem så blir det typ nästa år…
“Den stora utmaningen för både kommunen och kommunkoncernen är de höga investeringsnivåerna.”
Och:
“I takt med investeringarna ökar också avskrivningarna. Årliga ökande avskrivningar tar en större andel av det finansiella utrymmet i kommunen. De höga investeringsnivåerna bidrar också till ökande driftskostnader och högre upplåning.”
Årsredovisningen skriver dock att:
“de två senaste årens resultat har stärkt kommunens finansiella ställning och förbättrat förutsättningarna till att långsiktigt finansiera de höga investeringsnivåer som finns planerade inför kommande år.”
Vänersborgs kommun har alltså gjort ett överskott de två senaste åren på nästan ofattbara 346 miljoner kr. 346 miljoner! Och dessa pengar har till största delen använts till att “stärka kommunens finansiella ställning”. Är det en bra användning av 346 miljoner? Kommunstyrelsens ordförande tycker det. I inledningen till Årsredovisningen skriver Benny Augustsson (S):
“De starka resultaten under både 2020 och 2021 underlättar situationen något, genom att en del av investeringarna kan finansieras utan att nya lån behöver tas upp.”
Jag frågade ekonomichefen vad denna användning av överskottet betydde för kommunen. Han svarade att kommunen hade fått låna 120 miljoner kronor extra och det hade gjort 2-3 milj kr i ökade kapitaltjänstkostnader 2023…
2-3 miljoner… Vänersborgs kommun hade år 2021 utgifter på lite drygt 2,5 miljarder kronor… 2-3 miljoner, förvisso samma summa under kommande år… Men ändå, borde inte det enorma överskottet ha kunnat användas på ett bättre sätt? Typ ha använts till att skapa balans mellan krav och resurser…?
För övrigt innehåller årsredovisningen oerhört mycket information om Vänersborgs kommun. Det är en ovärderlig uppslagsbok för alla som vill veta mer.
Glöm inte att du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV.
PS. Här kan du läsa om nämndernas verksamhetsberättelser – ”KF: Nämnderna 2021”.
Visar kommunen vilja i Sikhall?
I fredags upptäcktes några intressanta handlingar i diariet. De handlade om fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall.
Fastighetsrättsliga lösningar är både ett krav och ett måste för att detaljplanearbetet i Sikhall ska kunna gå vidare och slutföras. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Och en detaljplan är i sin tur ett måste för att fastighetsägarna i allmänhet och Magnus Larsson i synnerhet ska kunna utveckla Sikhall enligt de planer och visioner de har. Problemen med fastighetsgränserna uppstod för övrigt i samma stund som kommunen förköpte (läs: exproprierade) delar av Magnus Larssons fastighet år 2007. Det kan vara bra att veta det. I samband med förköpet/expropriationen styckade nämligen kommunen sönder Larssons fastighet på ett sätt som gjorde det omöjligt för Larsson att utveckla Sikhall som han hade tänkt vid förvärvet. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
Men kanske är en lösning äntligen på gång. Det är emellertid fortfarande svårt att uttala sig säkert om. Magnus Larsson har vad jag förstår inte varit med i någon dialog med kommunen under en ganska lång tid nu. Jag tror inte heller att Larsson ännu har fått se kommunens underlag – det som finns i diariet och som jag tänker presentera i denna blogg. Kommunen verkar just nu arbeta med att komma fram till vilken inställning den ska ha i framtida samtal och förhandlingar med fastighetsägarna och Magnus Larsson. Så uppfattar jag läget.
Tjänstepersoner från samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med plan- och byggnadsförvaltningen tittat på olika förslag, alternativ och möjligheter, eller scenarion som de kallar det. De har gemensamt utarbetat flera scenarion som presenterades för Fastighetsutskottet den 31 mars. Fastighetsutskottet är ett utskott i samhällsbyggnadsnämnden och består följaktligen av politiker. Fastighetsutskottet beslutade (du kan ladda ner sammanträdesprotokollet här):
“Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott noterar informationen om inriktning för fastighetsrättsligt tillvägagångssätt för åtgärder inom planarbetet för Sikhallsviken.”
I sammanfattningen av ärendet skriver förvaltningen till utskottet, och jag återger hela avsnittet:
“Förvaltningen kommer att fortsätta dialogen med fastighetsägaren med huvudinriktning av alternativen C samt ägandeform/upplåtelse för piren/vågbrytaren enligt huvudinriktningen. En möjlig upplåtelse med pir/vågbrytare i kommunal ägo utreds som ett led i detta arbete samt vilken typ av pir/vågbrytare som vore lämplig för respektive lösning. Målet är att hitta en fastighetsrättslig lösning som samtliga parter står bakom och kan ligga till grund för fortsatt planläggning samt genomförande av detaljplanen.”
Det låter på sätt och vis förhoppningsfullt, men det har hänt att kommunen har gett liknande positiva signaler förut. Utan att egentligen mena det… Förhoppningarna är trots allt att det ska bli annorlunda denna gång. Ingen tjänar på att inget händer i Sikhall. Det innebär nämligen i praktiken att utvecklingen faktiskt går bakåt – Sikhall växer igen och förfulas. Och det kan inte ens kommunen tycka är önskvärt. Det finns dock en del ganska komplicerade frågor att lösa, det framgår väl om inte annat av citatet ovan – och då tar den sammanfattningen egentligen bara med en aspekt…
I underlaget/utredningen, med titeln “Alternativ för fastighetslösningar i samband med detaljplanering i Sikhallsviken” (kan laddas ner här), börjar förvaltningen med att presentera tre scenarior för området väster om badplatsen.
Förvaltningen visar möjliga fastighetsförhållanden på tre kartor och för var och en anger man för- och nackdelar. Ett alternativ är det som Magnus Larsson själv förespråkar, alternativ A, och ett är det som kommunen föredrar, alternativ C. Och så finns det ett alternativ till, B. (ML=Magnus Larsson, K=kommunen.)
 |
 |
 |
Jag ska inte återge texten till alternativen utan hänvisar den intresserade att ladda ner underlaget och läsa.
Kommunen tycker uppenbarligen att det är viktigt att:
“kommunen har full rådighet över strandområdet”
I ett annat dokument finns en så kallad “fördjupad beskrivning av ärendet” (kan laddas ner här). Där utvecklar förvaltningen sin syn:
“Strandområdet är av stort allmänt intresse och bör vara i kommunalt ägo för att långsiktigt trygga allmänhetens möjlighet till vattennära rekreation och bad. Strandområdet bör ses från kommunens sida som en viktig investering ur rekreationsperspektiv. Erfarenheter kring delat ägande och samfällda lösningar med skötselavtal finns både i kommunen men också i kranskommunerna. För en långsiktig lösning badstränder finns det stora värden att dessa ligger i kommunalt ägo till sin helhet. Ett helägt strandområde medför också en flexibilitet för kommunen att utveckla strandområdet till ett attraktivt besöksmål i kommunen.
För att bibehålla Sikhalls stranden som ett besöksmål kommer det krävas investeringar och utökat underhåll från kommunens sida.”
Jag kan väl inte låta bli att tänka – tycker eventuella badgäster det? Åker man till Sikhall och tittar så ser man snabbt hur igenväxt och nedgånget det är på badstranden. Kommunen har inte skött Sikhall som den borde de senaste åren. Så varför skulle allmänheten tycka att det är viktigt att strandområdet är i kommunal ägo? Och varför skulle kommunen börja investera och utöka underhållet just nu? Stora delar av Nordkrokens och Gardesannas badstränder är för övrigt i privat ägo. Jag vet inte om t ex Gardesanna är sämre underhållet än Sikhall… Och sedan kan man nog fråga sig om det är kommunens förtjänst att Ursand är så fint som det är…
Något säger mig att det inte blir helt lätt för parterna att mötas på denna punkt.
Sedan gör förvaltningen samma sak för området kring hamnen i Sikhall, tre alternativ presenteras. Alternativ B är det som Magnus Larsson tidigare har framfört att han helst ser som lösning. Kommunen förespråkar återigen alternativ C. (ML=Magnus Larsson, K=kommunen, VSS=Vänersborgs Segelsällskap, SM=Sikhalls magasin.)
 |
 |
 |
Det är samma här, jag rekommenderar den nyfikne att ladda ner underlaget och läsa vad förvaltningen 
skriver (kan laddas ner här).
Det kan vara viktigt att notera att det är en stiftelse som äger Sikhalls magasin, trots att huset ligger på kommunens mark. Underhållet på magasinet är kraftigt eftersatt och är anmält till miljö- och byggnadsförvaltningen.
I den fördjupade beskrivningen av ärendet (kan laddas ner här) skriver kommunen:
“Den lösning som förvaltningen funnits bäst är lösning C … då denna säkerställer allmänhetens tillträde till området, medför en ägandeform som tryggar investeringar för samtliga parter och skapar ett fastställt ägande samt formellt ansvar parterna emellan.”
Det är lite mer komplicerat i Sikhalls hamn, jämför den citerade sammanfattningen ovan. Men kommunen visar onekligen en viss misstro mot Magnus Larsson vilket inger farhågor om att en överenskommelse ska vara möjlig. Det är ju strandskydd i området och det finns något som heter allemansrätt. Magnus Larsson skulle aldrig kunna spärra av området för allmänheten även om han ville. Vilket han naturligtvis inte vill.
Underlaget diskuterar också anläggandet av en cykelväg mellan i första hand badet och hamnen och i andra hand från busshållplatsen i Åstebo till badet. Det verkar dock lite komplicerat, så jag lämnar den frågan tills vidare. Jag noterar dock att förvaltningen skriver:
“Kommunen har efter många turer fått godkännande från Trafikverket att kunna anlägga vägen på egen hand i anslutning till bilvägen.”
Det var åtminstone ett positivt besked…
Det finns anledning att återkomma i frågan. Men jag vill återigen understryka att det trots allt är mycket positivt att det ser ut att hända något i Sikhallsfrågan och att det finns flera personer i kommunhuset som verkligen har tagit sig an ärendet. Och det finns tydligen, enligt underlaget, öppningar för både förhandlingar och kompromisser.
“Dum spiro spero”
Som de gamla romarna sa….
PS. Det latinska citatet betyder: ”Så länge jag lever, hoppas jag”.
Skolmiljarden 2022
Under pandemin öppnade staten plånboken för skolorna i Sverige. Det var tvunget. Staten delade ut extra statsbidrag, de så kallade ”skolmiljarderna”. Syftet med pengarna var att:
“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”
Nu är pandemin över, sägs det i varje fall, men staten har beslutat att betala ut pengarna även i år, 2022. Syftet med ”skolmiljarden” är nu att den:
“ska användas för insatser som syftar till att minska de negativa effekterna på elevers kunskapsutveckling och hälsa till följd av covid-19-pandemin.”
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige i Vänersborg. Då ska Vänersborgs del av statsbidraget, 5,4 milj kr, fördelas mellan barn- och utbildningsnämnden och Kunskapsförbundet Väst, dvs pengarna ska fördelas mellan grundskolans stadier, gymnasieskolan och vuxenundervisningen.
Vänsterpartiet har tidigare haft en annan syn på hur skolmiljarden ska fördelas än de styrande partierna och den borgerliga oppositionen. Det har Vänsterpartiet i år också… 
Vänsterpartiet kommer därför att lägga ett alternativt yrkande till kommunstyrelsens beslutsförslag. (Yrkandet är för övrigt redan inskickat.) Vänsterpartiet anser att Kunskapsförbundet ska få en större del av ”skolmiljarden”.
På onsdag bestämmer kommunfullmäktige hur fördelningen blir… (Du kan se det i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV.)
Vänsterpartiets yrkande, med en utförlig motivering, återges här nedan i sin helhet. Det går också att ladda ner yrkandet i pdf-format.
==
Ärende 11 Förstärkning av statligt stöd 2022 – skolmiljarden
“Skolmiljarden” kallas det extra bidrag som staten betalar ut till kommunerna för att minska de negativa effekterna av elevernas kunskapsutveckling och hälsa till följd av covid-19-pandemin.
Staten fördelar bidraget proportionellt utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i kommunen. Syftet med pengarna är att de ska användas till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning under 2022. Kommunen bestämmer själv utifrån sina aktuella behov hur medlen ska fördelas.
Här ser vi att det lätt kan dras felaktiga slutsatser. Staten fördelar pengarna mellan kommuner utifrån antalet elever i åldern 6–19 år, men inom varje kommun ska pengarna kunna fördelas mellan eleverna från förskoleklass till vuxenutbildningen. Pengar ska följaktligen kunna gå till de elever som är äldre än 19 år på vuxenutbildningen, trots att dessa vuxna elever inte räknas med i statens fördelning mellan kommuner. Det här leder till ett feltänk i flera kommuner.
Staten menar inte heller att statsbidraget ska delas lika mellan samtliga elever i en kommun, oavsett ålder. Staten är mycket tydlig, det statliga stödet:
“ska användas för insatser som syftar till att minska de negativa effekterna på elevers kunskapsutveckling och hälsa till följd av covid-19-pandemin.”
Och för ovanlighetens skull, eller är det för säkerhets skull, ger Skolverket konkreta exempel till kommunerna. Skolverket skriver att det statliga stödet kan användas till:
“insatser för att anpassa utbildningen (exempelvis kopplat till distansundervisning eller arbetsplatsförlagt lärande) eller för att på olika sätt stödja elever med låg skolnärvaro och/eller psykisk ohälsa.”
De elever som har haft mest distansundervisning och minst arbetsplatsförlagt lärande på grund av pandemin återfinns på gymnasieskolan och i vuxenundervisningen. Det råder ingen tvekan om det. Det finns dock en inte obetydligt grupp av elever på högstadiet där den psykiska ohälsan har ökat och skolnärvaron minskat under pandemin.
Den logiska slutsatsen blir, anser undertecknad, att statsbidraget bör fördelas med en tredjedel vardera mellan grundskolans högstadium, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Jag yrkar att:
Kommunfullmäktige beslutar att tillföra barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag med 1.801 tkr och kommunstyrelsen ett tilläggsanslag med 3.602 tkr. Tillskotten gäller endast innevarande år och sker mot bakgrund av beslut om utökat statligt stöd till skolväsendet 2022. Kommunstyrelsens del betalas ut till Kunskapsförbundet Väst som ett extra förbundsbidrag efter Kommunfullmäktiges beslut. Finansiering sker genom att budgeten för generella statsbidragsintäkter justeras upp med 5.404 tkr.
Vänersborg 20220413
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Motion: Landsbygdsutvecklare
“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
Det finns många som har synpunkter på att Vänersborgs kommuns vision inte riktigt fyller den funktion den borde. Särskilt är det kanske formuleringen ”i alla delar” som många har tankar kring. De orden har ingen praktiskt betydelse för kommunens satsningar och utveckling menar de.
Jag tror att det ligger en del i detta. Kommunen borde ta bättre tag i landsbygdsutvecklingen. Vänersborgs kommun är ju en utpräglad landsbygdskommun. (Se karta nedan.)
Det är dags att förverkliga alla delar av visionen. Vänsterpartiet tror att det är ett nödvändigt första steg att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. Jag lämnade därför in en motion idag om detta.
Du kan läsa motionen här nedan. Det går också att ladda ner motionen här.
===
Motion: Landsbygdsutvecklare
“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
Landsbygden är viktig för att skapa en hållbar utveckling i en kommun. Landsbygden är viktig för hela kommunens utveckling och attraktionskraft. En levande landsbygd innebär bra miljöer för boende, etableringar och besöksnäringen.
Landsbygdsutveckling är inget nytt påfund. Det arbetas med landsbygdsutveckling i Västra Götalandsregionen och Fyrbodals kommunalförbund, Länsstyrelsen ger stöd åt ett sådant arbete. Sedan 2012 finns det även ett nätverk för landsbygdsutvecklare som är anställda inom bland annat den kommunala organisationen. Flera kommuner i vår närhet har landsbygdsutvecklare, t ex Uddevalla och Grästorp. Landsbygdsutveckling är också den ”andra pelaren” i EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
En landsbygdsutvecklare ska fungera som stöd för utvecklingen av kommunens landsbygdsområden. Hen ska arbeta för att främja landsbygdens sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhet. Det kan vara servicen på landsbygden och förbättrad tillgång till kollektivtrafik, det kan vara bostadsbyggande och utveckling på energiområdet.
Landsbygdsutvecklaren ska vara projektledare och samordnare. Det kan innebära att upprätthålla och utveckla samordningen mellan de kommunala förvaltningarna. Det kan även vara att hålla ihop alla projekt som handlar om kommunens landsbygdsområden. Det kan handla om t ex arbetet med översiktsplaner och detaljplaner, men också kommunens inköp av närodlade livsmedel. Naturligtvis ska en landsbygdsutvecklare vara samordnare i arbetet med tågstationer i Brålanda, Frändefors och Väne Ryr.
Landsbygdsutvecklaren ska vidare vara en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Det kan vara att arbeta för grön integrering, att göra offentlig service tillgänglig på landsbygden eller att skapa förutsättningar för boende eller att driva företag.
Vänersborgs kommun behöver en landsbygdsutvecklare som arbetar för att förverkliga visionen.
Jag yrkar att:
- kommunen inrättar en tjänst som landbygdsutvecklare
- arbetsbeskrivningen för tjänsten beaktar vad som anförts i motionen
Vänersborg 2022-04-08
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Vänersborgs kommun
Till ytan: ca 900 kvadratkilometer
Brålandabygden: 3.600 invånare
(Brålanda, Gestad och Sundals-Ryr)
Frändeforsbygden: 3.400 invånare
Vargöbygden: 6.800 invånare
(Vargön, Vänersnäs och Västra Tunhem)
Väne Ryr distrikt: 500 invånare
Vänersborg distrikt: 25.000 invånare
Interpellation nr 3 om Sikhall
På kommunfullmäktiges två senaste sammanträden har jag lämnat interpellationer om Sikhall.
I februari frågade jag byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) om varför inte detaljplanen för Sikhallsviken var klar efter snart 7 år. (Se ”Interpellation om detaljplan i Sikhall”.) Den gav upphov till en 
lång debatt i fullmäktige. (Se ”KF: Lång debatt om Sikhall”.) I mars ställdes frågan till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) om varför detaljplaneärendet tog så lång tid i samhällsbyggnadsnämnden. (Se ”Ny interpellation om detaljplan i Sikhall”.) Jag fick ett mycket utförligt svar av ordförande Wiklund. (Se ”KF ikväll: Vänersnäs och Sikhall”.)
På onsdag nästa vecka sammanträder kommunfullmäktige igen, även denna gång på distans. Idag lämnade jag en tredje interpellation om Sikhall. Det var återigen några frågor till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). Interpellationen handlar om varför inte en av fastighetsägarna får några förhandsbesked längre. Det innebär ju att byggnadsnämnden lägger en blöt filt över en stor del av byggnadsplanerna av bostäder i Sikhall. I varje fall tills detaljplanen är klar – och den kan ju faktiskt ta ytterligare flera år.
Här nedan återger jag hela interpellationen. Det går också att ladda ner den genom att klicka här.
==
Interpellation till byggnadsnämndens ordförande
Om byggnation i Sikhall
Den 19 maj 2015 beslutade en enig byggnadsnämnd att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Det var för snart 7 år sedan och fortfarande kan vi inte se någon färdig detaljplan framför oss.
Med hänvisning till att det inte har upprättats någon detaljplan i Sikhall fick en av fastighetsägarna ett negativt förhandsbesked 19 januari 2021 av byggnadsnämnden. Nämnden skriver att den inte kan tänka sig att ge några fler bygglov förrän det finns en detaljplan med “en mer omfattande helhetssyn”.
Det negativa beskedet är intressant mot bakgrund av de möten som hölls mellan fastighetsägaren och kommunen i februari och mars 2015. Kommunen skulle dra VA i Sikhall och var tvungen att dra ledningarna över fastighetsägarens mark. Kommunen var därför mycket angelägen att komma överens med denne. En stor del av diskussionerna handlade om fastighetsägarens möjligheter att bygga i Sikhall.
Det framgår tämligen tydligt av de minnesanteckningar som tjänstepersoner i kommunen förde att kommunen förespeglade fastighetsägaren att han skulle få bygga, att han skulle få förhandsbesked och bygglov på mark utanför strandskydd – bara VA-frågan kunde lösas. Och det kunde den. Fastighetsägaren fick tre förhandsbesked 2015, 2017 respektive 2019, sammanlagt 9 förhandsbesked.
Men 2021 sa alltså byggnadsnämnden stopp…
Det innebär att byggnadsnämnden med detta beslut har lagt en blöt filt över en stor del av byggnadsplanerna av bostäder i Sikhall, tills detaljplanen är klar. Vilket faktiskt kan ta ytterligare flera år. Den har helt enkelt stoppat nybyggnation trots att översiktsplanen pekar ut området för “möjlig bebyggelseutveckling”. I varje fall för denne fastighetsägare. Enligt uppgift har emellertid andra markägare i området beviljats förhandsbesked…
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor:
- Hur kommer det sig att byggnadsnämnden gav ett negativt förhandsbesked 2021, trots att den gav positiva förhandsbesked i samma område 2015, 2017 och 2019?
- Varför får inte fastighetsägaren ifråga förhandsbesked när översiktsplanen visar i vilka områden det kan byggas bostäder?
- Varför får andra fastighetsägare förhandsbesked i området kring Sikhallsviken? Varför behöver de inte vänta på detaljplanen?
Vänersborg 2022-04-06
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
VA-debatten i KF (7): Övriga trådar
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “VA-debatten i KF (6): Tre rekvisit”. Kom ihåg att du kan se och höra debatten i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här för att komma till kommunens webb-TV.
I sex bloggar har jag redogjort för de viktigaste “trådarna” och argumenten i VA-debatten. Det mest slående tycks väl vara hur de styrande partier undvek att debattera beslutsförslagets förhållande till Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och de rättsfall som har följt på lagen. Det var också anmärkningsvärt att kunskapen om miljöfrågor var så låg. (Se “VA-debatten i KF (2): Vänern”.)
Fast det där sistnämnda ansåg självklart inte Dan Nyberg (S), som var den som iklädde sig rollen som de styrande partiernas talesperson i miljöfrågor. Vilket i sig var mycket märkligt eftersom Miljöpartiet ingår i den styrande trojkan – i varje fall på papperet… Eller varför inte att miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande tog aktivare del i debatten…
Socialdemokraten Dan Nyberg var inte nådig mot de som ifrågasatte honom (37.31):
“Stefan Kärvlings miljöintresse, det imponerar inte på mig. Och jag hoppas Stefan Kärvling är ganska ensam i Vänsterpartiet när det gäller miljöengagemanget och att det finns andra vänsterpartister som kommer att visa mycket större intresse för miljöfrågorna framöver.”
Demagogen Nybergs debatteknik går ofta ut på att medvetet missförstå motståndaren. Han tolkar det som sagts på sitt eget sätt, och argumenterar sedan mot sin egen felaktiga bild av motståndarens argument. Och inte sällan blir han ironisk och nedlåtande.
Det visade han flera gånger i debatten, bland annat i slutet av debatten när han sa (1.11.07):
“… tycker jag, även om Stefan Kärvling säger att han begriper detta bättre än vad våra tjänstemän gör, så litar jag mer på våra tjänstemän och deras bedömningar…”
Det här reagerade jag mot (1.13.25):
“Dan Nybergs debatteknik tycker jag är värd en replik. Jag tycker inte om när man gör sig till talesperson för 40.000 personer, som han gjorde förut, och har man det minsta kritik då av det som finns i underlaget, ja då vet man bättre, väldigt ironiskt, och då förringar man personen som man diskuterar med. Kan vi inte prata om sakfrågor istället Dan Nyberg än att hålla på med sånt. Du är för smart för det. Det är inte rätt ställe och trycka ner folk på. … Varför håller du på så Dan? Inte värdigt.”
Dan Nyberg (S) återkom inte mer i fullmäktige, men i en av sina kommentarer här på bloggen skrev han (klicka här):
“Grunden är väl egentligen att du har svårt att bemöta min argumentation.”
Jag vet inte riktigt vilken argumentation Nyberg menade. Kanske menade han att jag inte kunde bemöta hans argument att fastighetsägarna på Vänersnäs förorenar dricksvattnet för alla 800.000 människor som tar sitt dricksvatten från Vänern…? (Se “VA-debatten i KF (2): Vänern”.) (Om man tror att kommunala avloppsreningsverk är guds gåva till mänskligheten och överlägsna alla enskilda avloppsanläggningar rekommenderar jag en läsning av en blogg från 2018, “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”. Eller varför inte en alldeles aktuell artikel “Miljögifter i mejeriprodukter och avloppsslam skadar barns hälsa – LRF Mjölk visar ingen hänsyn”.)
Och om jag inte inser att fastighetsägarna på Vänersnäs mer eller mindre förgiftar vattnet och kan bemöta det, så är det så allvarligt och visar på mitt “ointresse av miljöfrågor” (citat Nyberg) att:
“Det här är ett viktigt besked till väljarna inför valet om några månader. Det kommer jag också argumentera kring…”
Det är ett hot som heter duga…
Det utspelade sig en del “parallella” diskussioner som jag vill lyfta för att redogörelsen av fullmäktigedebatten ska bli så komplett som möjligt. De var kanske mindre viktiga i det “stora hela”, 
men de kan ändå vara av intresse. Nybergs debatteknik var för övrigt en av de “parallella” trådarna.
En annan “tråd” som diskuterades var, ska vi kalla det, “solidariteten med VA-kollektivet”. Det är egentligen inte omöjligt att detta kan vara ett tämligen tungt argument, i varje fall i socialdemokratiska kretsar.
Benny Augustsson (S) nämnde i ett tidigt skede av debatten (16.04):
“… dom vänersborgare som ingår i, faktiskt, det VA-kollektivet som ska betala hela våran VA-utbyggnad…”
Augustsson menade sannolikt, ungefär, att alla investeringar i VA-utbyggnaden i olika delar av Vänersborg, och inte minst ut till Gardesanna, skulle betalas av så många vänersborgare som möjligt. Jag antar att han tänkte sig att ju fler som anslöts till det kommunala VA-nätet, desto mindre avgifter för var och en.
Jag tror emellertid att Dan Nyberg (S) definierade frågeställningen bäst (1.10.10);
“…medborgarna … som ingår i det tidigare VA-kollektivet, dom är ju med och betalar för de investeringar som har gjorts och dom investeringar som vi gör nu här då ute på Vänersnäs. Där skulle ju genom dom här besluten också dom på Vänersnäs anslutas till det här nätet och därmed bli kostnadsbärare utav den stora investeringen. … Om dom här fastigheterna då inte ansluts då, så får ju alla andra som tillhör VA-kollektivet ta den här stora investeringen som tagits i fullmäktige…”
I Kommunallagen 2 kap 1 § definieras kommunens uppgifter:
“Kommuner och regioner får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller regionens område eller deras medlemmar.”
Uppgifterna finansieras i regel via kommunalskatten och sedan kan de som utnyttjar tjänsten få betala en avgift, t ex för barnomsorg eller sophämtning. När det gäller vatten och avlopp ska enbart de betala som utnyttjar tjänsten (VA-kollektivet), inga pengar går via skattsedeln. Till skillnad från de flesta andra verksamheter tvingar kommunen in fastighetsägare i VA-kollektivet, tvingar fastighetsägare att betala – fast de inte vill eller behöver den kommunala tjänsten. Motiveringen från de styrande partierna är att det då handlar om någon slags “solidaritet”… Och denna av socialdemokraterna definierade solidaritet står då högre i kurs än vattentjänstlagen…
Jag hade svårt att se att en kommun skulle kunna bortse från lagen med detta argument, men jag hade också svårt att se logiken i resonemanget (31.10):
“Jag har fått fiber här i mitt hus, jag har fått fjärrvärme för några år sen. Jag begär inte att hela Vänersborgs invånare ska hjälpa mig att betala det, jag betalar mitt eget fiber och jag betalar fjärrvärmen. Och det tycker jag väl att dom som då vill ha VA egentligen borde betala det också och att dom som inte vill kan skaffa sig enskilda anläggningar. Det kan väl tålas att tänka på, vad ska andra betala till mig?”
Och borde jag kanske ha tillagt, att är det av “allmänt intresse” så borde kommunens skatteintäkter användas.
Benny Augustsson (S) var som kommunstyrelsens ordförande orolig för vad han skulle säga (29.31):
“… till dom ute på Vänersnäs som inte vill annat än att bli kopplade till kommunalt VA? För det finns många i de andra verksamhetsområdena som verkligen vill bli kopplade, som inte har något bra vatten och inte vill annat än att bli kopplade till kommunalt VA. Vad ska vi säga till dom?”
Augustsson menade att om några ville ansluta sig till det kommunala VA-nätet så måste de som inte vill ansluta sig, majoriteten av fastigheterna på Vänersnäs, också ansluta sig. I solidaritet då kan man tänka sig… För då skulle de som vill ansluta sig inte behöva betala så mycket för anslutningen. Och den solidariteten bestämmer kommunen att de ska visa, även om de inte vill – och trots att det, som sagt, innebär att kommunen inte följer vattentjänstlagen. Jag tror att det möjligtvis var det här som James Bucci (V) var inne på, när han pratade om att kommunen utövar ett förtryck mot den enskilde. (Se ”VA-debatten i KF (5): Blåplanen”.)
Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) tog upp en annan “tråd” i debatten, som egentligen också var viktig, V:et i VA – vattnet. Jonasson (39.22):
“Fastighetsägare som vill faktiskt ansluta sig, som vill ha ett avlopp som fungerar, som vill ha vatten med bra kvalitet. Vi diskuterar väldigt mycket avlopp i det här och godkända anläggningar osv. Men vi har också en vattenförsörjning som många fastighetsägare också behöver faktiskt ha hjälp med att få ett bra vatten.”
Till skillnad, tror jag, från Ann-Marie Jonasson (S) hade jag läst juristens bedömning av kommunens underlag. (Se “Jurist dömer ut VA-förslaget”.) Där hade juristen tagit upp även denna fråga, och därför sa jag (49.54):
“Och vattnet likadant som Ann-Marie Jonasson sa, man får göra en ordentlig undersökning. Man kan inte göra ett stickprov nån enstaka gång och säga att det var medelmåttig kvalitet. Ska man döma ut vattnet på Vänersnäs så får man ju göra riktiga undersökningar. Man kan ju inte sitta och gissa hela tiden. Det här handlar om stora pengar ifrån dom som bor här. Man kan inte bara gissa och säga att ja, nu ska ni betala 200.000 kr för att jag råkar tro det eller nånting. Vi måste undersöka, utreda och bevisa.”
Juristen hade nämligen skrivit i sin bedömning:
“Det finns i ärendet inte någon samlad utredning som visar på ett konkret behov av allmänt dricksvatten i de två verksamhetsområden som nu föreslagits. Enligt praxis behöver det finnas ett 
utredningsunderlag som utvisar ett samlat behov och att det inte endast handlar om enstaka anmärkningar för att kommunens skyldighet enligt 6 § LAV ska inträda, se MÖD:s dom meddelad 2009-12-30, mål 4062–09 och även MÖD:s avgörande i mål M 3582–18.”
Det kan noteras att juristen belägger sin slutsats med att hänvisa till ett antal rättsfall. De som dömer i de här fallen är domare som är tillsatta att tolka Lagen om allmänna vattentjänster…
Man kan väl lite försiktigt påstå att Ann-Marie Jonasson (S), ordförande som hon är i miljö- och hälsoskyddsnämnden, kunde ha varit något bättre påläst i frågan. Vilket innebar att hon, liksom de andra socialdemokraterna, sannolikt endast hade läst underlaget från, och litat på, kommunens tjänstepersoner…
Men kanske har Jonasson istället läst rapporten från SGS Analytics Sweden AB om Hästevadets vattenverk i Vargön…? SGS analyserade i januari i år vattnet och kommenterade analysresultatet på följande sätt:
“Följande var anmärkningsvärt: koliforma bakterier”
Vad var det Ann-Marie Jonasson (S) sa?
“…många fastighetsägare också behöver faktiskt ha hjälp med att få ett bra vatten.”
Det kanske inte är någon fördel för fastighetsägarna på Vänersnäs att få kommunalt vatten…? (Det går att ladda ner rapporten från SGS Analytics här.)
Den sista “tråden” som återkom i debatten var frågan om den borgerliga oppositionens feghet, eller inte. Både Augustsson (S) och Nyberg (S) menade att yrkandet på återremiss bottnade i en ovilja, en feghet, att ta ställning i en viktig fråga, särskilt nu inför valet. Och det kan väl vara en intressant fråga i sig. Den har dock inget att göra med själva ärendet, om tvångsanslutning eller inte. Därför tänker jag inte redogöra för den debatten. Jag blev dock något konfunderad, och bekymrad, när kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) 
som försvar mot den socialdemokratiska anstormningen yttrade (1.12.00):
“…understryka det att vi har inte lagt som förslag att vi ska avslå det här eller stoppa det här..”
Det kan väl vara bra för fastighetsägarna på Vänersnäs, och i andra delar av kommunen, att inför höstens val notera att moderaterna och den borgerliga oppositionen inte har bestämt sig för att säga nej till verksamhetsområden och tvångsanslutning…
Hur slutade då alltihop? Jo, kommunfullmäktige beslutade att ärendet skulle återremitteras. Det beskrev jag i bloggen “KF: Återremiss i VA-frågan”.
==
I denna bloggserie:
- ”VA-debatten i KF (1): Yrkanden” – 29 mars 2022
- ”VA-debatten i KF (2): Vänern” – 30 mars 2022
- ”VA-debatten i KF (3): Objektivt underlag?” – 31 mars 2022
- “VA-debatten i KF (4): Likställighetsprincipen” – 1 april 2022
- “VA-debatten i KF (5): Blåplanen” – 2 april 2022
- “VA-debatten i KF (6): Tre rekvisit” – 3 april 2022
- “VA-debatten i KF (7): Övriga trådar” – 5 april 2022
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer