Arkiv
Några rader om KS (13/11)
Som vanligt tog gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen nästan en hel arbetsdag i anspråk. Eller hur man nu ska uttrycka det när man är pensionär…
Jag har beskrivit kommunstyrelsens alla ärenden tämligen utförligt i två bloggar. (Se “Kommunstyrelsen 13 nov” och “KS till KF”.) Det är egentligen inte så mycket mer att tillägga. De föreslagna och förväntade besluten fattades i “god ordning” – och på alla punkter. Det var knappast ens några diskussioner.
Det borgerliga blocket (M+L+KD) hade några tilläggsyrkanden, och de godkändes tämligen snabbt och smärtfritt av de styrande partierna (S+C+MP). Tilläggsyrkandena var korta och relativt betydelselösa, de ändrade inget i sak.
I två ärenden var inte alla överens. Morgan Larsson (MBP) var ensam om att vilja avslå förslaget till detaljplan för Galeasen 1 mfl (Sanden södra). Han tog dock ingen diskussion, utan lovade återkomma till fullmäktige om två veckor. Det skulle inte förvåna mig om det även är andra som vill framföra synpunkter då.
Det andra ärendet var driftstödet till Fyrstads Flygplats AB. Både miljöpartiet och vänsterpartiet ville avslå förslaget att ge bolaget 924.000 kr. Det var dock snarast en markering, eftersom Vänersborgs kommun genom avtal har förbundit sig att betala sin andel av ett årligt bidrag. Och avtal måste följas. Vill man sluta bidra till flyget så måste avtalet ändras eller avslutas. Och det är ett helt annat ärende än det som avhandlades igår.
Det är som partistödet. I de nuvarande reglerna för partistöd står det precis hur mycket som ska betalas ut. Vill man minska partistödet så måste först reglerna ändras. Och det är för övrigt det som jag har motionerat om. (Se “Skär ner på partistödet!”.)
Hela kommunstyrelsen var enig om att godkänna uppdragsavtalet för vuxenutbildningen 2020. Totalt 37,1 milj kr avsätts till Kunskapsförbundet Väst. Det var ett mycket bra beslut. (Ärendet ska inte vidare till fullmäktige.) Jag blev bara lite fundersam när 
kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa att det “positiva beslutet” berodde på att kommunen hade fått ett bra underlag från Kunskapsförbundet och:
“Det har vi inte fått förut.”
Min erfarenhet är att Kunskapsförbundet alltid har genomarbetade och bra underlag.
Kommunstyrelsen skulle besluta om att en ny E45:a skulle dras utanför Frändefors och Brålanda. Det gjorde också KS. Det blev dock en del diskussioner kring Henrik Harlitz (M) tilläggsyrkande (vars slutliga utformning blev något sådant här):
”Kommunstyrelsen förordar också en 2+2 väg, om så inte blir fallet förutsätter vi att stor hänsyn tas till stora, breda och långsamtgående fordon, så att de kan framföras på parallella vägdragningar med stor trafiksäkerhet för alla parter.”
Mats Andersson (C) argumenterade mot. Han menade att om kommunen ställde ett krav på 2+2-väg, så fanns det en risk att det inte blev någon väg alls. Kenneth Borgmalm (S) däremot var positiv till Harlitz tilläggsförslag, men ville ändra ordalydelsen något. Vilket Harlitz tyckte var helt ok. Och så blev det.
Ordförande Augustsson (S) informerade från ett möte om skredsäkring, efter en fråga av James Bucci (V). Det är enligt lagen markägaren som har ansvar för skredsäkring. Och i Vargön är marken vid hamnen kommunal… Det kan således bli stora kostnader för kommunen, särskilt om de styrande får för sig att bygga en ny hamn där… Mötet som Augustsson deltog i handlade vad jag förstod om staten var villig att vara med och bekosta en skredsäkring (och en hamn?).
När ledamöterna och ersättarna var klara för att packa väskorna och avsluta sammanträdet utbröt plötsligt dagens livligaste diskussion. Det var under det sista ärendet “Delegeringslista vid kommunstyrelsens sammanträden”.
Henrik Harlitz (M) tog upp det marknadsföringsavtal som ordförande Benny Augustsson (S) hade slutit på delegation med IFK Vänersborg. (Se “IFK och Arena Vänersborg”.) Andra föreningar hade tidigare fått nej av Marie Dahlin (S) med hänvisning till att ett regelverk höll på att utarbetas. Så här avslutade Dahlin avslagsmotiveringarna:
“Innan dessa uppdrag är slutförda finns det i dagsläget inga tillgängliga medel för bidragsansökningar.”
Harlitz ”antydde” att det inte var helt omöjligt att Augustssons beslut bröt mot kommunallagens likabehandlingsprincip…
Augustsson upprepade de argument som han framförde i TTELA den 31 oktober. (Se “Lidell (M) kritiserar avtal med IFK Vänersborg”.) Det handlade om ett marknadsföringsavtal med IFK sa Augustsson och det hade det inte gjort med andra föreningar. Det var också bråttom för IFK. Han menade vidare att bandyn är massmedialt stort i Sverige. Augustsson borde ha tagit reda på mer fakta sedan intervjun i TTELA. (Augustsson kunde t ex börja läsa bloggar – “Hanterar Augustsson lagen rätt?”.) Men det är nog så att Augustsson anser att det viktigaste var att att IFK fick pengar…
Det var några roande och intressanta kommentarer under diskussionen. Här är ett par:
“Bandy är en smal sport.”
“Världens näst största vintersport.”
“Finns det någon som åker till Vänersborg för att se på bandy?”
“IFK får så mycket.”
“Alla föreningar ska ha samma förutsättningar.”
Det man mer kan säga om sammanträdet igår är att 2,5 timmar på förmiddagen ägnades åt konsultföretaget Public Partners genomlysning av kommunen. Genomlysningen börjar närma sig sitt slut, den 4 december ska den skriftliga slutrapporten lämnas. Det kan nog bli en intressant rapport.
Det var som synes ett relativt lugnt sammanträde och en till största delen enig kommunstyrelse. Det hindrar naturligtvis inte att samma ärenden kan föranleda både debatter och oenigheter i fullmäktige om två veckor. Det är ju egentligen då det gäller. Då kommer med all sannolikhet detaljplanen på Sanden att debatteras och också ärendena om begäran om mer pengar från barn- och utbildningsnämnden respektive kultur- och fritidsnämnden. Även motionen från vänsterpartiet om “lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda” lär bli debatterad. (Se “Informationsmotion”.)
Fullmäktige sammanträder onsdagen den 27 november.
KS till KF
Imorgon onsdag den 13 november är det kommunstyrelse.
I gårdagens blogg skrev jag om de ärenden som “stannar” i kommunstyrelsen, dvs om de ärenden som inte går vidare till kommunfullmäktige. (Se “Kommunstyrelsen 13 nov”.) I denna blogg tänkte jag lite kortfattat beskriva (det var i varje fall min ambition…) de ärenden som fullmäktige slutligen ska besluta om onsdagen den 27 november.
Det är en sak som slår mig när jag läser ärendehandlingarna. Det är hur många ärenden som går ut på att producera “papper”, t ex dokument, planer, program, avtal, riktlinjer och policies. Det är tydligen en stor och viktig politisk uppgift, kanske den största… Den andra stora politiska uppgiften tycks sedan vara att utifrån alla dessa dokument ta ställning till de politiska sakfrågorna. För finns det ett “papper”, som säger hur politikerna ska göra, vilket det verkar finnas för allting, ja då gör de så. Oavsett förutsättningar och konsekvenser…
Igår skrev jag om några sådana ärenden, bland annat samverkansavtalet om folkhälsa, naturvårdsprogrammet, “anvisningar för boksluts- och årsredovisningsarbetet” och “anvisningar för arbetet med uppföljning och prognos 2020 samt redovisad tidsplan”. (Jag undrar hur mycket tid tjänstemännen lägger ner på att producera dessa “papper”…)
Och dagens första ärende handlar naturligtvis om ytterligare ett dokument:
“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Kollektivtrafikplanen för Vänersborg och Trollhättan.”
Jag ska emellertid inte skriva något om denna plan utan hänvisar helt enkelt till Lutz Rininslands (V) blogg “Tio år framöver? Bara detta?”. Rininsland sitter i och för sig inte längre med i kommunstyrelsen, men hans politiska intresse har inte svalnat…
Sedan är det dags för KS att föreslå fullmäktige att ändra stadgarna för stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd…
En av de större frågorna som kommunfullmäktige ska besluta om nästa gång är en detaljplan för Galeasen 1 mfl. Det handlar om Sanden södra, dvs det som vänersborgarna förr brukade kalla Lilla Vassbotten – se bild nedan.
Fastigheten Galeasen 1 är i privat ägo, men resten av planområdet (se det gulprickade området ovan), framför allt där bensinstationen ligger, ägs av kommunen. Det är alltså en liten del av Sanden som ingår i detaljplanen, men det är bara början…
“Syftet med detaljplanen är att möjliggöra första steget i omvandlingen av Sanden från nuvarande industri m.m. till en ny levande stadsdel med bostäder och verksamheter enligt framtaget program för detaljplaner för Sanden söder om Dalbobron, godkänt av kommunfullmäktige i september 2017.”
Jag har skrivit om Sanden och kommunens planer ett otal gånger genom åren. Den första gången var faktiskt redan 2012… Den senaste var i januari i år och handlade just om denna detaljplan – se “Detaljplan Galeasen, Sanden”. (I denna blogg finns även hänvisningar till samtliga bloggar i ämnet.)
Det är bara vänsterpartiet som genom åren har varit kritiskt till att bygga på Sanden. Det har framför allt berott på att det finns flera frågor som inte är lösta och vi i V vill gärna ha helheten klar för oss innan vi anser att kommunen ska köra på.
Exempel på frågor som borde få svar innan exploateringen börjar:
Hur ska kommunen hantera den situation som uppstår om och när markägare inte vill flytta sin verksamhet? Hur ser framtiden för hamnen ut? Hur ska översvämningsskydd och höjning av marknivå göras – och vem ska stå för kostnaderna om markägare inte vill vara med och bekosta dessa åtgärder? Vilka konsekvenser får skyddsavstånden? Vad kan riskerna för skred och sättningar medföra? Hur ser föroreningarna i marken ut? Vilka effekter på hälsa och säkerhet, med särskilt fokus på buller och vattenkvaliteten i Göta Älv, medför den ökade lokala trafikalstringen? Hur ska VA-nätets framtida utformning se ut? Vilka blir kostnaderna för att Vassbottenleden förändras från en trafikled till en stadsgata? Vilka blir kostnaderna för de nya gång- och cykelbanorna och den planskilda korsningen? Vad kostar den eventuella bro som ska byggas över den gamla hamnkanalen?
De flesta problemen tycks fortfarande vara olösta. Och framför allt, det handlar om stora pengar, säkerligen om hundratals miljoner kronor. Kommunen har förhoppningar om att fastighetsägarna, både de som redan finns på Sanden Södra (den största delen av marken är privatägd) och de blivande, ska vara med och stå för kostnaderna. Men det finns flera mark- och fastighetsägare som har meddelat att de inte vill det… Och vad händer då? Ska kommunen själv betala?
Kommunens inställning är att ytterligare utredningar ska göras efterhand, då nya detaljplaner ska tas fram. Det är en attityd och inställning som vi har hört förut, och som historiskt har visat sig bli dyrbar…
Det är av ett visst intresse att Länsstyrelsen inte var enig med kommunen under granskningen av detaljplanen för Galeasen 1 mfl (dvs denna detaljplan) när det gällde stabilitet och översvämning. Stabiliteten löste kommunen genom att byggnaderna ska grundläggas med pålar. När det gäller översvämningsriskerna är det tillfartsvägen till planområdet som Länsstyrelsen inte anser ligga på en tillräckligt hög nivå. Det ifrågasätter dock kommunen – och kör ändå. Det ska noteras att kommunen har ändrat inställning till översvämningsriskerna…
Jag tror att alla andra partier kommer att rösta igenom detaljplanen hur än vänsterpartiet väljer att agera.
Om två veckor ska fullmäktige besluta om att betala ut samma partistöd som vanligt, om kommunstyrelsen får som den vill. Och det får den. Min motion om att sänka partistödet har inte behandlats. (Se “Skär ner på partistödet!“.) KS bryr sig inte om att kommunens ekonomiska läge är mycket ansträngt och att det dras ner på verksamheterna på alla håll. Samma öde ska i varje fall inte drabba partierna… (OBS! Ironi.) KS vill helt enkelt att reglerna om partistöd, som antogs i juni 2014, ska följas… Det blir nog inte ens en diskussion i kommunstyrelsen… Gamla dokument är viktigare än verkligheten. Som sagt.
Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett underskott i år. Nämnden har därför begärt ett tillskott på 1,6 milj kr för fortsatt drift av fritidsgårdsverksamheterna och 1,2 milj kr till idrotts- och fritidsanläggningar. KS föreslår kommunfullmäktige att tilldela nämnden pengarna för fritidsgårdarna, men avslå begäran för anläggningarna.
De 1,2 miljonerna för anläggningarna beror till del på ökade kostnader för Hallevibadet. När kultur- och fritidsnämnden tog över personalen från årsskiftet och anställde dem på tillsvidaretjänster så blev det dubbel lön i januari på grund av att deras tidigare timlöner betalades ut med en månads eftersläpning. Där kan jag nog hålla med de styrande om att nämnden själv ska stå för kostnaden.
Den andra delen av de 1,2 milj beror enligt kultur- och fritidsförvaltningen på att Bandy-VM förlängdes med mycket kort framförhållning och att fler lag tillkom. Det ledde till att tränings- och matchscheman fick göras om vilket resulterade i fler timmar och längre arbetsdagar. Dessutom kom vintern med årets värsta snöoväder vilket krävde omedelbara och extra insatser, som även påverkades i omfattning av flera och längre dagar.
Och sedan har vi också den uteblivna sponsorintäkten till Arena Vänersborg från Länsförsäkringar…
Jag anser att kommunen lastar över dessa kostnader på kultur- och fritidsnämnden fast de rätteligen borde bekostas av hela kommunen. Det var inte nämnden som bestämde att kommunen skulle säga ja när IFK Vänersborg uppvaktade och flirtade med kommunledningen i samband med att VM skulle arrangeras… Det är inte heller nämnden som bör belastas när Länsförsäkringar drar sig ur.
KS vill också avslå en begäran om tilläggsanslag från barn- och utbildningsnämnden (BUN) på 8,4 milj kr för 2019. BUN vill ha pengarna för elevökning. KS skriver i sitt förslag till beslut (som fullmäktige föreslås anta):
“I kommunens delårsrapport per augusti och månadsrapport per september framgår att elevantalet inte ökat i den omfattning som angavs i beslutet om mål- och resursplan 2019-2021. Det faktiska elevantalet i augusti och september 2019 var på samma nivå som vid årsskiftet 2018/2019.”
Det här är lite lurigt. Det är svårt att förutspå elevtalen. Därför begärde BUN detta tilläggsanslag i augusti – utifrån kommunstyrelseförvaltningens elevprognos. Barn- och utbildningsförvaltningen måste ju organisera för det antal elever som prognoserna visar.
BUN måste vara förberedd på att ta emot fler elever, och det kräver planering och organisation. Det är inget som görs i en handvändning. (Jag antar att BUN skulle få kritik om den sa att det var en överraskning om elevtalet ökade på det sätt som prognoserna visade…) Kommunledningen underskattar definitivt behovet av planering. (Dessutom har elevantalet ökat under hösten…)
Det finns pengar avsatta i kommunstyrelsen för elevökning. Och BUN behöver dom. Men nej, kommunledningen vill följa den strikta och formella ordalydelsen i budgetbeslutet. Verkligheten är ointressant.
Däremot går det bra att socialnämnden får en stor del av det tilläggsanslag som nämnden har begärt. Socialnämnden begärde 42,3 milj kr och föreslås få 20 milj. Ibland finns det pengar…
Nu behöver socialnämnden dessa pengar, och mer till. Det är inget snack om det. Tilldelningen i förra årets budget, liksom i nästa års budget, är alldeles för liten. De styrande partierna tillsammans med den borgerliga oppositionen har helt medvetet underbudgeterat socialnämnden från början. Och det kan man ju egentligen undra om det är lagligt… (Du kan läsa mer om detta ärende i Lutz Rininslands blogg från igår: “Mönsterbildande upprepningar”.)
Två motioner ska också behandlas av kommunstyrelsen imorgon, och båda ska gå vidare till kommunfullmäktige. En motion är skriven av Carl-Ewert Berg (KD), Gunnar Henriksson (L) och Dan Åberg (M) och har titeln “Hållbar ekonomi”. Den andra har jag varit med och skrivit tillsammans med Lutz Rininsland och Marianne Ramm. Den handlade om lika villkor för förtroendevalda i alla partier gällande åtkomst till beslutsunderlag.
Jag är inte helt nöjd med svaret på motionen. Varför kan helt enkelt inte alla förtroendevalda få tillgång till diariet? Vad är problemet? Men det blir nog en debatt först i fullmäktige.
Det är ju så med alla de ärenden som jag har beskrivit i denna blogg att de avgörs av kommunfullmäktige den 27 november. Det kommunstyrelsen gör imorgon, det är att skicka med ett förslag till beslut. Sedan beslutar kommunfullmäktige precis som det vill.
Kommunstyrelsen 13 nov
På onsdag är det återigen dags för sammanträde med kommunstyrelsen (KS). Det är som vanligt en hel del för ledamöter och ersättare att sätta sig in i, men ärendelistan är som tur är inte riktigt så omfattande som den var för en månad sedan.
Så här ser onsdagens ärendelista ut:
Ärende 2, “Information vid kommunstyrelsens sammanträde”, ser snabbt och enkelt ut, men där bedrar man sig. Som det ser ut nu, ibland kommer det nya punkter väldigt sent, så består informationen av fyra punkter: “Nybyggnation/ombyggnation av E45 genom kommunen”, “Detaljplan för Galeasen 1” (=Sanden södra), “Återrapportering om genomlysningen, Public Partner” och “Utbildning för förtroendevalda, del 3”. Hela 2,5 timmar är avsatta för genomlysningen och utbildningen förmodar jag tar bortåt en timme.
Rent tidsmässigt är det väl tur att det så sällan förekommer politiska diskussioner i KS… (OBS! Ironi…) Nu är det mesta bestämt i förväg. De styrande partierna och den borgerliga oppositionen finns ju med överallt i vartenda politiskt organ och har koll på varje ärende långt innan de kommer till KS.
Många av onsdagens ärenden ska vidare till kommunfullmäktige för beslut. Där kan det bli diskussion. I varje fall om något av de partier som står utanför betongblocken har avvikande åsikter. Betongpartierna har ju i regel bestämt hur de ska rösta, innan sammanträdet. Ok, det händer att de två betongblocken har olika intressen. Då kan det bli en viss diskussion, det gäller ju i ett sådant läge att försöka övertyga SD, MBP och/eller V…
I denna blogg tänkte jag att redogöra för de ärenden som ska beslutas av kommunstyrelsen, dvs de ärenden som inte ska vidare till fullmäktige.
Kommunstyrelsen ska ställa sig bakom ett samverkansavtal om folkhälsa 2020-2023 mellan Vänersborgs kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnden norra. Folkhälsoarbetet syftar till att
“förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa.”
Och det kan behövas. Å andra sidan kan en kritisk läsare undra – till vilken nytta? Genom att släppa in vinst som drivkraft i vården har möjligheterna att styra vården till dem med de största behoven försvårats. I t ex Aftonbladet kunde vi i februari läsa (se här):
“Medellivslängden har stadigt ökat i Sverige sedan 1800-talet. Men för lågutbildade kvinnor är utvecklingen den motsatta – deras livslängd sjunker. … De största skillnaderna i livslängd finns efter utbildningsnivå, vilket gäller för både kvinnor och män. Det är inte bara en skillnad i antalet beräknade levnadsår utan det finns också en skillnad i antalet år med långvarig ohälsa”.
Men vinstintresset i vården är ju inget som kommunerna har beslutat om.
KS ska besluta om att ett naturvårdsprogram ska läggas till översiktsplanen som tematiskt tillägg. I naturvårdsprogrammet ska kända naturvärden sammanställas, naturvärdesklassas och vid behov uppdateras.
Det tas fram en massa program i kommunen – nu är det alltså dags för ett naturvårdsprogram. Det finns redan t ex en Blåplan och en Grönplan. Planerna och programmen är bra och genomarbetade, tjänstemännen gör att gediget och kunnigt arbete. Och på sätt och vis fungerar planerna – så länge olika intressen inte hamnar i motsättning till varandra. Men om intressekonflikter uppkommer, typ att ekonomiska eller politiska intressen kommer i konflikt med planerna kring miljön, då är alla program och planer i det närmaste meningslösa. Det är bara att titta på Kindblomsvägen och Mariedal östra.
Kommunstyrelsen ska också fastställa “anvisningar för boksluts- och årsredovisningsarbetet” och “anvisningar för arbetet med uppföljning och prognos 2020 samt redovisad tidsplan”. Inte mycket att orda om.
Det är dock mer att orda om i följande ärende.
Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 14 oktober att:
“avropa 15 + 5 mkr i budgettillskott, från kommunstyrelsens förfogandeanslag i budget 2020, för att säkra statsbidrag till nämnden.”
I fullmäktiges budgetbeslut i juni finns det ett beslut om att “säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag” till barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det avsattes 15 milj kr. BUN anser nu att den behöver 15 milj plus ytterligare 5 milj kr för att vara hyfsat säkra på att inte förlora några statsbidrag. Statsbidragen är nämligen konstruerade så att en kommun inte får pengar av staten för att dra ner på sina egna kostnader. Kommunen får alltså inte dra ner på personaltäthet och undervisningskostnad.
Förslaget i kommunstyrelsen är att BUN ska få 15 milj kr, men inte mer. Faktum är att det finns ytterligare 5 milj kr hos KS till barn- och utbildningsnämnden – för eventuell elevökning. Men de får inte röras, anser betongpartierna. Formuleringen i budgetbeslutet gäller, inte de verkliga förhållandena i BUN. Förhållandet i BUN och risken att bli av med statsbidrag nämns faktiskt inte ens i underlaget. Man kan väl tycka att det i varje fall borde ha diskuterats inför beslutet…
Det vore naturligtvis kris för BUN om den ska bli av med statsbidrag för att kommunstyrelsen inte gav nämnden ytterligare 5 milj, en i sammanhanget ganska liten summa…
Jag är imponerad av förslaget till uppdragsavtal för vuxenutbildningen 2020 som ligger på kommunstyrelsens bord. Äntligen har de styrande partierna insett hur viktig vuxenutbildningen är. Kommunen avsätter i stort sett de pengar, totalt 37,1 milj kr, som Kunskapsförbundet Väst anser behövas för vuxenutbildningen. (För övrigt hänvisar jag i detta ärende till Lutz Rininslands (V) nyskrivna blogg i ärendet – se “Bra för vuxenutbildningen”.)
Kommunstyrelsen ska besluta om att förorda en dragning av en ny E45 utanför de båda tätorterna Frändefors och Brålanda. Det lär dock ta tid innan detta blir verklighet. Bollen ligger hos Trafikverket.
Förslaget är att KS ska bevilja 924.000 kr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2020. I TTELA (se “Vill ha mer skattepengar för att driva flygplatsen”) kan vi läsa om att kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), tillika ordförande i flygplatsbolaget, inte tror på minskat flygande. Det gör tydligen inte heller Benny Augustsson (S) i Vänersborg – eller de styrande miljöpartisterna… (Eller?) Trots att:
“driftsbidrag till flygplatser finns med på Naturvårdsverkets lista över miljöskadliga subventioner.”
I underlaget står det inget om miljön eller klimatet. Där är det bara juridiken och det som står i EU:s regler som är det viktiga… (För några dagar sedan hade Lutz Rininsland,V, en blogg om flygplatsfrågan – se ”En miljon och inga frågor?”. Bloggen rekommenderas.)
Fast det hindrar inte att Vänersborgs kommun ska ansöka om deltagande i Glokala Sverige. Det är ärendet direkt efter flygplatsfrågan… Jag ser att Glokala Sverige arbetar för de globala målen om bland annat “Hållbar industri, innovationer och infrastruktur” samt “Bekämpa klimatförändringarna”…
Det blir nästan lite komiskt…
Det var i stort sett alla de ärenden som ska beslutas av kommunstyrelsen på onsdag, de ärenden som alltså inte går vidare till kommunfullmäktige. Sedan återstår naturligtvis flera viktiga ärenden som kommunstyrelsen ska besluta om förslag till beslut för fullmäktige. De ärendena avgörs av kommunfullmäktige om drygt två veckor. Kanske hinner jag skriva om några av dem imorgon.
Mariedal: Konsekvensanalysen är här!
“Sent ska syndaren vakna…”
I onsdags morse, innan jag ens hunnit dricka dagens första kopp kaffe, damp det ner ett mail från samhällsbyggnadsförvaltningen i min digitala brevlåda. Det var en konsekvens- och riskanalys av arbetena och åtgärderna kring Mariedalskolan. (Se “Mariedal: Ingen konsekvensanalys!”.)
Det var sent, alldeles för sent. Riskanalysen borde ha legat med i de handlingar som utgjorde underlag för kommunfullmäktiges beslut den 22 maj i år… (Se “Vad sa politikerna om Mariedal?”.)
Sent i tisdags eftermiddag i förra veckan (29 oktober) efterfrågade jag i ett mail den skriftliga konsekvens- och riskanalysen från samhällsbyggnadsförvaltningen. Enligt nämndens ordförande skulle den ju göras efter fullmäktiges beslut men innan arbetet vid Mariedalskolan satte igång. (Se “Vad händer vid Mariedalskolan?”.)
Det fanns ingen konsekvens- och riskanalys i förra veckan. Men i onsdags (6 november), drygt en vecka senare, kom den alltså… Det har uppenbarligen varit ett högt tempo på förvaltningen den senaste veckan. Konsekvens- och riskanalysen har arbetats fram i rask takt, det märks. Rapporten är daterad i måndags, den 4 november. Den är så färsk att den inte ens hann diarieföras i måndags eller tisdags. Och vad jag kan se var den inte ens diarieförd när den skickades till mig. Kanske blev den det senare i veckan…
Rapporten har titeln “Effekt- och konsekvensanalys – nya villatomter i kv. Skäppan samt ombyggnation av Furuvägen”. Det är en detalj kanske, men jag har aldrig hört talas om en “effekt- och konsekvensanalys”. Jag fick inte heller någon träff på google med denna ordsammansättning. Effektanalys är för övrigt något helt annat än vad det ska handla om här. (Se “Vad är effektanalys?”.)
Det var ingen bra start på rapporten, klar alldeles för sent och en felaktig rubrik… Det är nog så att förvaltningen inte är så van att skriva konsekvens- och riskanalyser. Det framgår tyvärr av hela rapporten.
Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete:
”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas”.
En riskbedömning ska göras när det planeras ändringar och utgå från ändringarna och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall som dessa kan medföra.
Riskbedömningen ska enligt Arbetsmiljöverket göras i tre steg (se broschyren “Riskbedömning inför ändringar i verksamheten”):
- “Precisera den planerade ändringen (Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs?)”
- “Gör riskbedömningen (Vilka risker innebär ändringarna? Är riskerna allvarliga eller inte?)”
- “Åtgärda (Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs?)”
Samhällsbyggnadsförvaltningens perspektiv är inte det perspektiv som en riskbedömning ska ha enligt Arbetsmiljöverket. Det är ett annat. Samhällsbyggnadsförvaltningens perspektiv utgår inte från arbetstagarna, dvs elever, pedagoger och skolpersonal. Det handlar framförallt om varför det är viktigt att tillskapa tre villatomter.
Så är en av rapportens två syften att:
“kartlägga eventuella effekter och konsekvenser av att … utnyttja befintlig byggrätt och tillskapa tre villatomter att erbjuda villatomtkön”
Det är onekligen så att man höjer lite på ögonbrynen – risker med att erbjuda tre villatomter i villatomtkön? Vad har det med den framtida trafiksituationen för nästan 500 barn och elever att göra? Och vad har det att göra med de kommande sprängningarna alldeles vid Mariedalskolan? Det har blivit fel redan i syftet.
Det andra syftet med rapporten är att:
“kartlägga eventuella effekter och konsekvenser av att vidta åtgärder för att räta ut Furuvägen enligt styckningsplanen”
Detta syfte är ganska ok. Men redan här vill jag påpeka en sak om Furuvägen som förvaltningen tycks ha missat helt i rapporten. Som det ser ut nu är Furuvägen förvisso krokig, men den går bara upp till Mariedalskolans personalparkering. Sedan är det stopp, det är bara en GC-väg som går vidare från parkeringen. I det liggande förslaget ska Furuvägen bli en genomfartsgata, med ökad trafik som följd. Detta missar rapporten, och då torde faktiskt förutsättningen för en stor del av riskbedömningen vara felaktig.
Det saknas också flera syften, det är bara att jämföra med Arbetsmiljöverkets föreskrifter ovan. Det är nog så, tyvärr, att samhällsbyggnadsförvaltningen har missat hela tanken och syftet med konsekvensanalyser och riskbedömningar…
Framställningen från samhällsbyggnadsförvaltningen delas in i långsiktiga och kortsiktiga effekter och konsekvenser.
I de långsiktiga effekterna och konsekvenserna börjar förvaltningen med att beskriva villatomtkön. Det hör som sagt inte hit. Sedan kommer ett avsnitt om grannarna i villorna. Förvaltningen skriver:
“De som idag bor i kvarteret Skäppan får nya grannar vilket såklart kanske inte mottas positivt”
Men enligt samhällsbyggnads har kommunen rätten på sin sida… Förvaltningen visar dock återigen tydligt att den har missuppfattat syftet. Det ska inte göras några värderingar i en riskbedömning om vem som har moralisk eller juridisk rätt eller fel. Riskbedömningen ska ställa de två frågor som Arbetsmiljöverket redovisar ovan:
“Vilka risker innebär ändringarna? Är riskerna allvarliga eller inte?”
Och det missar förvaltningen.
Förvaltningen tar upp den intressanta frågan om skövlingen (mitt uttryck) av träd. Det spelar ingen roll enligt rapporten för:
“brist på grönt i närområdet kan inte påstås då ett drygt 15000 kvm stort område finns knappa två minuters gångväg längre in på Furuvägen”
Förvaltningen argumenterar igen. De som tycker att träden ska vara kvar har fel, “vi har rätt”. Den uppenbara risken med att elever, som använder skogsdungen som skolgård idag, beger sig längre från skolan med de risker det innebär nämns inte i rapporten.
Trafiksäkerheten analyseras också. Rapporten koncentrerar sig då till största delen på föräldrars beteende. Det står nämligen om detta i ett skyddsrondsprotokoll som samhällsbyggnadsförvaltningen har läst:
“vårdnadshavare parkerar på olovligen och blir hotfulla när personal (skolans?) påtalar fel i deras parkerings- och körbeteende”
Varför läser samhällsbyggnads skyddsrondsprotokoll istället för att samtala med Mariedalskolan? Och visst, det kan säkert vara ett problem med vissa parkerande föräldrar, men vad har det med saken att göra? Det är ju förändringarnas konsekvenser som ska behandlas och analyseras. Det är riskerna med de planerade förändringarna som samhällsbyggnads ska riskbedöma.
Men utifrån dessa föräldrar argumenterar förvaltningen:
“En uträtning av Furuvägen och tre nya villatomter kan omöjligen ge ytterligare negativa konsekvenser i att bilister anser sig ha rätten att felparkera vid lastbryggan och handikapp-/taxiparkeringen.”
Vi har rätt, alla andra har fel… Och så behöver inte förvaltningen göra någon riskbedömning… Och då behöver inte heller några åtgärder vidtas…
Fast visst kan man undra var t ex förvaltningen anser att av- och påstigning till skolan ska ske. På parkeringsplatsen? Men vad skulle det i så fall innebära för risker?
Det finns tydligen inga risker med förvaltningens gatuplaner:
“Den nya dragningen av Furuvägen är tänkt att gynna cyklister och gångtrafikanter då körbanan skulle få minsta möjliga mått, dels för att hålla ner hastigheten då gatan upplevs smal för bilisten, dels för att låta cyklande och gående få mer plats.”
Jag har lite svårt att se att en smal gata med automatik ger mer plats till cyklande och gående och även att bilar kör långsammare. Men förvaltningen har bestämt sig, vår lösning är bäst. Det finns inga risker. Allt blir bra. Förvaltningen kanske har rätt, men det skulle ha varit intressant att veta hur har den kom fram till slutsatsen.
Förvaltningen avslutar trafikavsnittet:
“Tre hushåll kan på sikt inte heller anses bidra till en väsentlig ökad trafikmängd på berörd gata.”
Här missar rapporten att en stor förändring av exploateringen blir att Furuvägen blir en genomfartsgata, och inte en återvändsgata som tidigare.
Och så avslutar samhällsbyggnadsförvaltningen sin rapport med de kortsiktiga konsekvenserna. Och som vanligt hittas inga risker och det argumenteras mot dom som eventuellt kan hitta sådana…
Det kommer säkert att bli en ökad ljudnivå och tunga maskiner under projekteringstiden, skriver förvaltningen. Och då kan området:
“säkerligen upplevas lite stökigt visuellt under tiden. Detta är endast för en kort tid och bör inte föranleda långsiktiga konsekvenser för varken boende, skolbarn eller personal vid skolan.”
Området som ska “projekteras” ligger alldeles vid Mariedalskolan. Det rör sig hundratals barn och elever till och från skolan, på skolområdet vid raster osv – skulle det inte innebära några risker? Jag blir nästan matt. Och så reduceras riskerna till att det blir “stökigt visuellt” och “endast för en kort tid”…
Det är ju, återigen, själva syftet med en riskbedömning att lyfta fram riskerna. Och åtgärda dem…
Förvaltningen “överträffar sig själv” när det analyserar konsekvenserna av sprängningarna. Här visas en nedlåtande syn på “de andra” – de okunniga, dvs föräldrar, elever, skolpersonal, vänersborgare, bloggare osv.
“Sprängning för att dra fram nya VA-ledningar och den nya dragningen av vägen kan skapa många frågetecken hos den okunnige.”
Det är nämligen så att samhällsbyggnadsförvaltningens tekniska enhet har rätt, och alla andra okunniga fel. Samhällsbyggnadsförvaltningen anlitar nämligen:
“extern kompetens som genomför denna typ av arbeten frekvent. Utifrån deras utlåtande så ska detta vara ett enkelt utfört arbete och ska inte bidra till några längre konsekvenser för varken samhället eller den enskilde.”
Och blir det några problem så är det, ja vad då?:
“Uteslutningsvis så är det endast en kortsiktig konsekvens genom det själsliga besvär och oro det kan skapa under själva sprängningstiden.”
“Själsliga besvär”? Vad är det för uttryck? Vi pratar om flera hundra barn och elever som vistas bara några tiotal meter, och knappt det, från exploateringsområdet – där det bland annat ska sprängas. Och om nu elever och andra får “själsliga besvär och oro” så är riskbedömningens uppgift att eliminera dessa risker. Det är frågan som en sådan här konsekvens- och riskanalys ska svara på.
Och till sist:
“När sprängningsarbetet är över anses det inte föreligga någon anledning för fortsatt oro.”
Är det bara jag som känner mig “dumförklarad”?
Arbetsmiljöverket menar att en riskbedömning ska göras i tre steg.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har delvis gjort steg 1, dvs preciserat den planerade ändringen. Men den har i den konkreta analysen missat att det handlar om ett hundratal barn och elever, som alla är under 12 år. Den har också missat att Furuvägen blir en genomfartsgata.
I det andra steget ska en riskbedömning göras. Enligt rapporten finns det knappast några risker och finns det några så negligeras eller förminskas dom. Ja, egentligen analyserar ju dokumentet inte alls om det finns några risker. Det är liksom inte förvaltningens syfte…
Det tredje steget i Arbetsmiljöverkets “trappa” var att se till att åtgärder vidtas för att eliminera riskerna. Eftersom det inte finns några risker så behöver inte heller några åtgärder vidtas.
Och det är väl detta som är pudelns kärna. Det finns inte tid till att vidta några åtgärder – fällningen av träd och sprängningarna måste komma igång. Inga risker – inga åtgärder – arbetet kan börja…
Den här konsekvens- och riskanalysen från samhällsbyggnadsförvaltningen duger inte. Kommunen kan inte behandla sina invånare på det här sättet. Och här pratar vi också om de “allra minsta”. Det går inte att producera ett dokument lätt och snabbt – för syns skull. Riskanalyser är viktiga – de handlar om att eliminera riskerna för arbetstagarna, för människorna.
Gör om! Respektera vänersborgarna! Respektera barn, elever, föräldrar och personal på Mariedalskolan.
PS. Här kan du ladda ner “Effekt- och konsekvensanalys – nya villatomter i kv. Skäppan samt ombyggnation av Furuvägen” .
Solvarm och Larsson bygger naturhus
Det händer saker i Sikhall. Som vanligt.
För att vara en sådan liten del av kommunen Vänersborg så är platsen väldigt omtalad. Och det inte bara i Vänersborg, utan vida omkring. Ja, faktiskt till och med utanför landets gränser.
I Sikhall bor två av de personer som har råkat absolut mest illa ut på grund av kommunpolitikernas och kommunbyråkraternas långa armar och klåfingriga händer. Det har handlat om en 7-8 års lång strid om byggnadslov och det har handlat om anslutningar till kommunens VA-nät. Det är naturligtvis Magnus Larsson och familjen Solvarm som jag tänker på.
Jag har genom åren skildrat dessa personers oförtröttliga kamp mot kommunal byråkrati. Och som det ser ut nu så har både Larsson och Solvarm gått segrande ur striderna. Vi får se om kommunen har gett upp sin kamp eller om den hittar på något nytt att bråka om.
Solvarm och Magnus Larsson har hittat varandra, ja Sikhall är inte så stort. De har startat ett nytt projekt i Sikhall. De bygger ett nytt hus, ett naturhusvilla. Och “går det bra” så finns planer på att bygga fler… Det planeras till och med för en ekoby…
Huset som håller på att uppföras ligger ute för försäljning. (Se Era Real Estate. Här kan du också se en film, en minut, där Anders Solvarm presenterar naturhusvillan.) Intresset är enligt mäklare Daniel Johansson stort. Alldeles nyligen hade också den nya bostadssajten Boneo en artikel om naturhusvillan. (Se “Naturhusvillan, ett världsunikt boende”.)
I artikeln på Boneo står det:
“Naturhusvillan är inte bara unik för Vänersborgs kommun, eller för Sverige, utan unik för hela världen. Här tror vi därför att klimataktivisten Greta Thunberg skulle trivas som fisken i vatten. Det är inte bara det att huset ligger mitt i naturen, det är också ett klimatsmart hem med eget system för värme, el, vatten och näringsåtervinning. Ett boende som samarbetar med naturen.”
Anders Solvarm är ingenjör och har ritat naturhusvillan. Det är en utveckling av det hus som han tidigare har byggt, och bor i.
“Bostaden är också ett lågenergihus med integrerade solceller, värmeåtervinningssystem, pellets och braskamin som eldstad. Både fasad och tak består också av integrerade solceller.”
Magnus Larsson, som sålde marken/fastigheten till Solvarm, är med och bygger. Huset ligger med en fantastisk utsikt över Sikhall och Vänern. Och här kommer den framtida ägaren att kunna ha egna odlingar av frukt, blommor och grönsaker.
Naturhusvillan kommer att bli unik och ett riktigt framtidsboende. Den teknik som Solvarm har utvecklat och som används i huset skulle kunna användas också i andra byggnader.
Tänk om Vänersborgs kommun ändrade inställning till Anders Solvarm och Magnus Larsson och underlättade för dessa entreprenörer i fortsättningen. Vänersborg skulle kunna hamna på kartan på ett mycket positivt sätt. Kommunen skulle kunna bli omtalad som en miljökommun som är med och utvecklar framtidens boende.
Ta chansen Vänersborg!
PS. TTELA tänker dela ut “Årets Hållbarhetspris till den verksamhet eller företag som genomfört en satsning som lett till en miljömässigt ökad hållbarhet”. (Se “Skulle Greta gilla er satsning?”.) Det är synd att det bara gäller i Trollhättan…
Vad händer vid Mariedalskolan?
I tisdags förra veckan skrev jag till samhällsbyggnadsförvaltningen och efterlyste en konsekvens- och riskanalys för förändringarna vid Mariedalskolan. (Se “Mariedal: Ingen konsekvensanalys!”.) I fredags skrev jag och påminde förvaltningen om att jag inte hade fått något svar. Jag har också mejlat nämndens ordförande.
Jag har fortfarande inte fått några som helst svar eller besked.
Samtidigt säger ett rykte att exploateringen är uppskjuten, men å andra sidan står det på kommunens hemsida (se “Viktig information till alla på Mariedalskolan”):
“Under vecka 45 kommer man att påbörja arbetet med att dra en ny väg till parkeringen och avlämningszonen bakom Mariedalskolan.”
Det är svårt, närmast omöjligt, att få reda på vad som ska hända och när. Och hur det står till med konsekvens- och riskanalysen…
Och inte gjorde ett samtal med Förvaltningsrätten i Göteborg mig på bättre humör. För all del, de har kommit så långt i Göteborg att de anser att alla fakta i ärendet har kommit in. Men inget domslut har fallit – och sedan återstår det att skriva och motivera domen. De rekommenderade mig att ringa om en månad…
Som luttrad oppositionspolitiker anar jag dock att det då är för sent. I det läget har röjningen av skogen och sprängningarna med all sannolikhet redan avslutats…
PS. Jag vet inte om ni har sett konstinstallationen i österrikiska Klagenfart – klicka här. Installationen är en protest mot klimatförändringar och skogsskövling. Kanske något för Arena Vänersborg…?
PPS. Precis när jag hade publicerat bloggen fick jag ett meddelande från samhällsbyggnadsförvaltningen:
”Handläggare är utsedd och kommer att svara dig inom kort.”
Hanterar Augustsson lagen rätt?
I dagens pappersupplaga av TTELA återfann vi till slut en artikel som publicerades redan den 31 oktober på TTELA:s hemsida. (Se “Lidell (M) kritiserar avtal med IFK Vänersborg”.) Artikeln handlade om det marknadsföringsavtal som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) nyligen tecknade med IFK Vänersborg. (Det beskrev jag i bloggen “IFK och Arena Vänersborg”.)
Oppositionsledaren och kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) är kritisk till avtalet med IFK Vänersborg. Ja, han har gått så långt att han till och med reserverade sig mot det. Och det är mig veterligt inte särskilt vanligt i sådana här sammanhang. Gunnar Lidell anser att Benny Augustsson (S) skulle ha väntat med sitt beslut tills de nya reglerna kring marknadsföring och sponsring var på plats.
Marknadsföringsavtalet mellan kommunen och IFK Vänersborg ger 185.000 kr till IFK om laget blir svenska mästare. Om IFK däremot inte skulle gå till slutspel stannar summan på 125.000 kr.
TTELA skriver:
“Kommunen har en budget på 300 000 kronor till den här typen av avtal.”
Vad jag förstår så beslutade kommunstyrelsen för ganska länge sedan (typ 10 år) att det skulle inrättas en sådan här budget.
I TTELA säger Lidell att:
“det är märkligt att använda hälften av pengarna på en enda klubb innan det är bestämt hur reglerna ska se ut i framtiden.”
Och det kan jag hålla med om, det är märkligt. Kommunen har många klubbar och föreningar, flera av dem med fler aktiva än IFK.
Den 29 mars 2018 (se “Marknadsföring och kommunala bidrag”) beslutade kommunfullmäktige att anta en motion från Jonathan Axelsson (M) och undertecknad (V). (Vi lämnade dock in motionen redan den 21 september 2016…) Det betydde att Vänersborgs kommun ska utarbeta ett regelverk kring kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring.
Jag skrev så här i en blogg för att beskriva motionens, och beslutets, intentioner:
“Alla bidrag som finns i kommunen kommer att bli kända av alla och reglerna för att erhålla dem bli tydliga och transparenta. De ska bland annat finnas samlade på kommunens hemsida. Vänersborgarna ska också uppleva att likabehandling råder och att besluten följs upp och nyttan/effekten utvärderas. Alla ska kunna läsa vem som ansöker om bidrag och vilka som får, och hur mycket, samt motiveringen.”
Det är detta kommande regelverk som Gunnar Lidell syftar på i TTELA och i sin reservation. Regelverket är dock inte klart än. Själv har jag varken hört eller fått se något utkast. Det sägs dock att arbetet i stort sett är klart och att det nyligen var uppe i kommunstyrelsens presidieberedning.
I reservationen mot avtalet med IFK skrev Lidell också:
“… när vi också vet att ett antal intressenter under det senaste året har nekats medel till marknadsföring ”i avvaktan på framtagande av ”Styrande dokument för marknadsföring och sponsring”.”
Gunnar Lidell (M) vidhåller även detta i TTELA:
“Flera klubbar har inte fått pengar med hänvisning till att man väntar på att styrdokumentet ska bli klart.”
Benny Augustsson (S) försvarar marknadsföringsavtalet mellan kommunen och IFK. Han menar i TTELA att:
“IFK inte kunde vänta på att styrdokumenten skulle bli klara och att föreningen behövde ha avtalet på plats för att hinna planera inför säsongen.”
När Augustsson får frågan av TTELA om att flera föreningar har nekats avtal och marknadsföringspengar med motiveringen att kommunen håller på att utarbeta ett regelverk är han tveksam och säger:
“Det får stå för Lidell. Det kan väl vara så att vi har pratat om det. Men jag kan inte på rak arm säga att vi har nekat någon.”
Det är naturligtvis inte lätt att som relativt nytillträdd ordförande i kommunstyrelsen hålla reda på allt som hände under tiden före, på Marie Dahlins tid. Det förstår jag. Men det finns folk att fråga…
Nu blev det nämligen fel. Och det får det inte bli. Det får inte bli fel när det gäller kommunens pengar och när det gäller att behandla alla lika. Det går inte att på “stående fot” ge IFK Vänersborg ett marknadsföringsbidrag på minst 125.000 kr medan Equmeniakyrkan, Pingstkyrkan, Vargöns drillflickor, VWVänerträffen och BK Skrufscha får avslag på sina ansökningar med följande motivering:
“Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 29 mars 2018, § 29, gavs ett uppdrag till kommunstyrelsen att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden ta fram förslag på vilka typer av bidrag som ska gälla för marknadsföring, evenemang och sponsring och som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen.
Det uppdrogs också att ta fram ett förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas. Likaså ta fram förslag till årlig budget, till respektive bidrag.
Utöver ovanstående ska även en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamheter via kommunens hemsida och sociala medier också utarbetas.
Innan dessa uppdrag är slutförda finns det i dagsläget inga tillgängliga medel för bidragsansökningar.”
Det är Gunnar Lidell (M) som räknar upp dessa föreningar på Twitter, med vederbörlig dokumentation. Själv vet jag att Vänersborgs HC och Vänersborgs FK fick avslag av kommunstyrelsen(!) den 14 mars 2018 med en liknande motivering – en motivering som för övrigt föreslogs av Lutz Rininsland (V). De sökte ekonomiskt bidrag till sina cuper.
Kommunen har genom kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) handlat fel – kommunen har inte behandlat alla föreningar lika. Det torde faktiskt åtminstone gränsa till ett lagbrott. Och det är allvarligt. Det är också allvarligt att pengar delas ut till föreningar “på känsla” och utan att det finns något ordentligt regelverk som stöd och riktlinje. Det bäddar tyvärr för ett godtycke, eller misstänkt sådant, vilket inte borde få förekomma i kommunala sammanhang.
Mariedal: Ingen konsekvensanalys!
I början på veckan kunde vi läsa i TTELA (se “Nu faller träden vid Mariedalsskolan”):
”Skogsdungen precis norr om Mariedalsskolan i Vänersborg ska omvandlas till tre villatomter.”
“Omvandlingen” är en konsekvens av fullmäktiges beslut den 22 maj 2019. Då fick samhällsbyggnadsnämnden en utökad exploateringsbudget för att skapa 2-3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg nära Mariedalskolan.
Nu ska arbetet påbörjas. Träden ska tas ner, skogsdungen ska bort. Det är för övrigt något som tillhör vanligheterna nu för tiden i Vänersborg. Under det styre, där miljöpartiet ingår för andra mandatperioden i följd, har eller ska i stort sett alla skogar i staden huggas ner – 
Efter att träden har skövlats vid Mariedalskolan ska det sprängas. Stefan Parnebo, på kommunens tekniska avdelning, sa till TTELA:
“Jobbet innebär mycket sprängning och det är nära skolan så vi måste vara försiktiga.”
I fullmäktigedebatten i maj yrkade jag på återremiss av ärendet. Underlaget var enligt min uppfattning ofullständigt. Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan, varken med rektor, personal, elever eller föräldrar. Det hade följaktligen inte hållits någon dialog med dessa parter. Det hade inte heller gjorts någon riskanalys av konsekvenserna för trafiksituationen av de föreslagna åtgärderna.
Det var bara vänsterpartiets och medborgarpartiets ledamöter som ansåg detta…
Miljöpartisten Anders Wiklund, tillika samhällsbyggnadsnämndens ordförande, sa:
”jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av.”
Och sedan:
“efter [fullmäktiges beslut] så skall jag lova att se till att det blir en så bra samverkan som möjligt tillsammans med andra i den här frågan.”
Wiklund, och tydligen i stort sett hela kommunfullmäktige, menade att dialog och samverkan ska ske efter beslutet. Men så är det inte, så ska det inte vara. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:
”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”
I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:
”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”
Lagen är tydlig. Dialog och samverkan ska ske före ett beslut.
Jag överklagade fullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Men rättvisans kvarnar mal långsamt. Rätten har fortfarande inte behandlat min överklagan…
Men det struntar naturligtvis kommunen i. Förvaltningsrätter, domar, juridik – vaddå…? Kommunen väntar inte på någon dom – det ska huggas och sprängas.
Men konsekvens- och riskanalysen då? Det lovade ju nämndens ordförande Anders Wiklund, miljöpartiet, från talarstolen i fullmäktige att den skulle genomföras – när kommunfullmäktige fattat sitt beslut. Och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) sa också från talarstolen:
“Och jag har inget skäl som barn- och utbildningsnämndsordförande att misstro samhällsbyggnadsförvaltningen, att inte dom kommer att tillse att det här blir en bra lösning framöver för Mariedalskolans barns säkerhet i området.”
Jag skrev i veckan som gått både till samhällsbyggnads- och barn- och utbildningsförvaltningen.
“Jag förutsätter att det har gjorts en konsekvens- och riskanalys innan arbetet har kommit igång. Jag skulle vilja ha den.”
Jag har inte fått något svar från samhällsbyggnadsförvaltningen. Inte på över tre dagar… Barn- och utbildningsförvaltningen däremot skrev:
“Någon risk- och konsekvensanalys har inte gjorts på skolan. Skolan fick information om vad som skulle göras i augusti. Konsekvenserna kring sprängningen fick de två nya rektorerna information om vid ett möte med de som skulle göra arbetet.”
Med andra ord, det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys – varken på Mariedalskolan eller samhällsbyggnadsförvaltningen. Det finns ingen skriftlig riskbedömning. Jag kan bara dra den slutsatsen att det löfte som ordförande Anders Wiklund (MP) gav i fullmäktige inte var något värt.
Den enda som tydligen har hänt är att skolledningen på Mariedalskolan har fått reda på att inga elever får vara på baksidan under perioden som sprängningsarbetet pågår. De som ska göra arbetet har alltså meddelat detta. Och det var ju “snällt”, men det räcker inte. Inte på långa vägar…
Det var tänkt att arbetet skulle starta denna vecka, men inget har hänt mer än att området har spärrats av och den framtida vägsträckningen markerats. Varför inget mer har hänt vet jag inte.
Vi får se vad som kommer först, domen från Förvaltningsrätten eller motorsågarna och dynamiten. För inte lär det bli den skriftliga konsekvens- och riskanalysen…
PS. Om det mot all förmodan kommer en skriftlig konsekvens- och riskanalys ska jag meddela mina läsare detta skyndsamt.
IFK och Arena Vänersborg
Imorgon fredag börjar elitserien i bandy. Äntligen säger många.
IFK Vänersborg tar emot Sandvikens AIK i Arena Vänersborg. Och det lär inte bli någon lätt match för de blåvita. Sandviken tillhör de “stora” i bandy-Sverige, och har gjort så i många år. Till skillnad från IFK som trots storsatsningar genom åren “bara” kommit till kvartsfinal… (En gång till semifinal om jag inte minns fel.)
Men det finns också likheter mellan lagen. Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot dem båda. Sandviken har i det närmaste halverat spelarlönerna. (Se SVT igår.)
“Tidigare var vissa av Sandvikens spelare proffs – nu arbetar samtliga.”
Sedan blir arenan nog också lite av en hemmaplan för Sandviken – arenans design är nämligen inspirerad av Göranssons arena i Sandviken… Det var många studieresor dit innan arenan byggdes…
Morgondagens match liksom alla andra hemmamatcher spelas alltså som vanligt i Arena Vänersborg. Oavsett väder. Hoppas i varje fall arrangörerna och inte minst Vänersborgs kommun. Matcherna ska gå att genomföra och isen ska vara i spelbart skick – även om det stormar och regnar utomhus. För taket läcker som bekant. Men enligt IFK:s ordförande Bill-Arne Andersson, har vaktmästarna lyckats få bort vattnet från isen på träningsmatcherna. (Se TTELA “Arenan läcker – men ännu ingen lösning i sikte”.) Så då ska väl vaktmästarna fixa det under seriematcherna också. Och sedan har ju taket faktiskt läckt:
“ända sedan hallen invigdes 2009.”
Så läckage från taket hör liksom till…
Det är däremot svårare att garantera att publiken klarar sig torrskodd under en hel match – om vädrets makter visar sina sämsta sidor.
“Förra säsongen hade vi problem under ett par matcher när läktarsektioner fick stängas av för att det läckte.”
Sa IFK:s ordförande till TTELA, och tillade bekymrat:
“I en match tvingades vi dessutom att stänga en loge.”
Med tanke på hur mycket vatten det har läckt vid vissa tillfällen i arenan, och under 10 års tid, kan man undra hur det ser ut i väggar, golv osv. Hur länge kommer folk att kunna vistas i arenan? Hur länge kan arenan användas?
Fastighetschefen i Vänersborg medger till TTELA att det just nu inte finns någon plan för hur läckaget i taket ska lösas. Det handlar om ett konstruktionsfel och för att klara verksamheten har kommunen tvingats lappa och laga taket. Provisoriskt då kan man förmoda. På kultur- och fritidsförvaltningen ser man helst att det blir ett nytt tak på arenan.
Fast det blir dyrt. Enligt inofficiella men tämligen säkra uppgifter finns det två alternativ – ett enklare och billigare, men kanske inte det bästa. Denna åtgärd skulle också behöva göras om flera gånger under arenans “livstid”. Sedan finns det ett “robustare” – och dyrare alternativ, men som förmodligen skulle hålla under hela “livstiden”.
Det första alternativet skulle handla om en ny takduk och isolering för 12 milj kr. Det andra skulle innebära att bygga på takstolar på de gamla och ny takplåt, som det dessutom ska gå att snöröja. Det skulle kosta ca 36-40 miljoner kr.
Jag vill minnas att det första alternativet var det man tänkte på när investeringspengar var avsatta i budgeten förra året. (Eller var det förrförra?) Det finns i varje fall inga pengar avsatta för arenataket nästa år. Varför vet jag inte. Kanske det billigare alternativet inte duger överhuvudtaget? Och det dyrare blir så dyrt att man liksom inte vågar gå ut med det? Jag menar, hur ska vänersborgarna reagera om de får reda på att en bandyhall för nästan 300 milj kr redan efter 10 år behöver “renoveras” för ytterligare 40 miljoner? (Det var förresten vad hela bandyhallen kostade i Åby, se TTELA ”Nykomlingen är speciell för Curt”.) Samtidigt som renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset kostar över 100 miljoner kronor…
Eller är det så att man “lappar och lagar” så länge det går – och sen stänger man helt enkelt arenan…
Man kanske anar att det kan stå till på det sättet när fastighetschefen säger till TTELA (se “Arenan läcker – men ännu ingen lösning i sikte”):
“På sikt kommer vi att tvingas byta hela taket men det finns inga pengar till det för tillfället.”
Misstankarna blir ännu starkare när samme fastighetschef sa till P4 Väst att det tak som finns på arenan har en förväntad livslängd på 10-15 år… (Se ”Taket i Arenan i Vänersborg höll inte ens 10 år”.)
En livslängd på 10-15 år? Och nu har det gått 10…
Det går ihärdiga rykten om att det är ännu större fel på arenan än “bara” taket. De ryktena säger att problemen med taket beror på problem i motsatta änden – i golvet. Eller rättare sagt, under golvet – i marken. Dessa rykten menar att marken som arenan är byggd på inte är stabil och att det inte är pålat som det ska. Det blir med andra ord sättningar i marken som gör så att taket rör på sig – och läcker…
Det går många rykten om arenan. Och förmodligen är sättningarna i arenan bara rykten. Det räcker med läckaget från taket…
Det verkar för övrigt som om inspirationskällan i Sandviken, Göranssons arena, har slutat läcka. Taket där läckte ymnigt när arenan var tämligen nybyggd, precis som i Vänersborg. Men vad jag vet så har de fått bukt med läckagen för länge sedan.
Inför årets säsong, 2019-2020, har Vänersborgs kommun som vanligt slutit ett marknadsföringsavtal med IFK Vänersborg. Eller rättare sagt kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Avtalet är som jag ser det detsamma som tidigare.
“Avtalet syftar till att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun som motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”
Det ska göras reklam för kommunen i arenan och på IFK:s hemsida. Dessutom ska kommunens märke finnas på matchdräkten – både på bröst och rygg. Kommunen får även möjlighet att använda delar av IFK:s spelartrupp vid två offentliga arrangemang och kommunen kommer också att få gratisbiljetter vid vissa tillfällen.
För detta ersätter Vänersborgs kommun IFK Vänersborg med 125.000 kr. Då tillkommer tryckkostnader för reklamen på dräkterna, det kan handla om 4-5.000 kr inkl. moms. Om IFK når kvartsfinal får klubben ytterligare 15.000 kr och vid semifinal 15.000 kr till. Om IFK skulle ta guld är det värt 30.000 kr extra.
Gunnar Lidell (M) har reserverat sig mot det beslut som Benny Augustsson har fattat om marknadsföringsavtalet med IFK:
“… beslut i frågan skulle avvakta beslut om ”Styrande dokument för marknadsföring och sponsring”, vilket är ett resultat av en motion från Jonathan Axelsson (M) och Stefan Kärvling (V), vilken bifölls av ett enigt KF i början av 2018. Nu noterar jag att det aktuella dokumentet är föremål för KS presidie-beredning så snart som måndag 28 okt, och då är min bedömning att ev beslut om IFK-avtal åtminstone kunde avvaktat denna beredning.”
Andra ansökningar har under året nekats pengar, skriver Lidell, med anledning av kommande beslut om nya riktlinjer. Lidell skriver vidare:
“Nu har KS ordförande fattat ett beslut som i slutändan kan komma att belasta kommunens skattebetalare med upp till 185 000:- gentemot en och samma idrottsförening, när vi också vet att ett antal intressenter under det senaste året har nekats medel till marknadsföring ”i avvaktan på framtagande av ”Styrande dokument för marknadsföring och sponsring”.”
Ordförande Augustssons delegeringsbeslut gäller, det kan inte rivas upp. Vad som sedan diskuterades i “KS presidie-beredning” vet jag inte, men det styrande dokument som Lidell refererar till ska så småningom beslutas av kommunfullmäktige. Det vet jag säkert. Och det väntar både Jonathan Axelsson (M) och jag (V) på… Det gör nog även andra klubbar, föreningar och organisationer i kommunen…
Sedan får vi hoppas att det går bra för IFK Vänersborg i elitserien denna säsong och att laget vinner matchen mot Sandviken imorgon. Enligt prognoserna ser det bra ut – det är inget regn i sikte…
BUN:s ordf svarar på fråga om skolan
Inför onsdagens kommunfullmäktige hade Anders Strand (SD) tittat på Lärarförbundets skolrankning. Det föranledde Strand att ställa en fråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C).
Anders Strand skrev:
“Resultatet av denna undersökning är minst sagt nedslående: Vänersborgs kommun tillhör bottenskiktet och ligger på 237:e plats bland landets 290 kommuner.”
Och sedan kom frågan till Mats Andersson:
“Kommer det ske några kraftfulla åtgärder från minoritetsstyret under kommande år för att förbättra resultatet?”
Och det tyckte jag nog var både en intressant och berättigad fråga.
Både Lärarförbundets senaste skolrankning (se “Lärarförbundets Skolranking 2019”), trots att statistiken är från läsåret 2017-2018, och inte minst de officiella siffrorna från Skolverket (se “Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”), vars statistik kommer från vårterminen 2019, har visat att Vänersborgs skolor ligger på efterkälken när det gäller kunskapsresultaten.
Det borde ha varit ett bra läge för Mats Andersson (C). Nu fick han chansen att berätta för Anders Strand (SD) och resten av kommunfullmäktige samt Vänersborgs invånare hur de styrande tänker och hur de vill tackla situationen på grundskolområdet samt vilka åtgärder som ska sättas in för att förbättra skolresultaten i Vänersborg. Andersson skulle kunna redovisa de förutsättningar som de styrande vill ge rektorer och pedagoger i grundskolan för att kunna arbeta med uppdraget från staten som det är beskrivet i Skollagen och Läroplanen.
Ordförande Mats Andersson tog inte chansen.
Andersson erkände lite så där i förbigående och tämligen motvilligt att resultaten i Vänersborg kunde ha varit bättre. Men det var mest historia menade Andersson. Lärarförbundets skolrankning grundade sig ju på statistik från läsåret 2017-2018 och var därför inte särskilt aktuell. Det hade hänt mycket sedan dess och det senaste läsåret visade ju bättre resultat.
Andersson hänvisade också Strand till att läsa delårsrapporten. Allt stod där. Det kändes som ett sätt att undvika frågan och diskussionen. Delårsrapporten från barn- och utbildningsnämnden är väl mestadels ett dokument som egentligen bara de mest insatta är intresserade av.
Och jag vet inte heller vad ordförande Andersson hänvisade till mer specifikt i delårsrapporten. Av 9 förväntade resultat hade 8 resultat gula ploppar, dvs resultatet uppnåddes delvis. Det var helt enkelt så att en avstämning inte var möjlig att göra redan i augusti – därav alla gula ploppar. Därför beskriver förvaltningen i delårsrapporten mestadels vilket arbete som pågår. Det handlar t ex om trygghet, studiero, kränkningar och frånvaro. Och hur rektorer, lärare och övrig skolpersonal ska göra, för det är de som ska göra arbetet – genom att samarbeta, arbeta annorlunda (ofta enligt någon ny modell), dokumentera etc. Och visst är det väsentliga områden, men får lärarna och skolpersonalen några ytterligare redskap och förutsättningar i detta arbete? Har de styrande politikerna satt in några kraftfulla åtgärder för att förbättra resultatet? Det gav inte delårsrapporten några svar eller upplysningar om. (Vi vet ju inte ens om arbetet som beskrivs i rapporten ger några resultat…)
Sedan är ju faktiskt delårsrapporten egentligen bara förvaltningens och tjänstemännens dokument. Och åtgärderna i rapporten bestäms och begränsas av de ekonomiska ramar som politikerna har ställt upp.
Anders Strand upprepade sin fråga och då tog Mats Andersson tillfället att utveckla sin syn.
Mats Andersson fokuserade, förutom att återigen hänvisa till delårsrapporten, på det positiva i skolrankningen. Och det var egentligen bara två saker som var positiva:
“Jag ser ändå två ljuspunkter i undersökningen. Andelen utbildade lärare… och … fullföljd gymnasieutbildning…”
Andersson utvecklade märkligt nog “fullföljd gymnasieutbildning” ganska utförligt. Jag skriver ”märkligt” eftersom det gick utanför ämnet. Strand frågade om grundskolan och det var ju de resultaten som skolrankningen framför allt visade. Och även delårsrapporten…
Ordförande Andersson betonade fullmäktiges kloka beslut om att fullföljd gymnasieutbildning var den enskilt viktigaste faktorn för eleverna att få ett bra liv. Men Andersson var lite fel ute där, fullmäktiges beslut handlade om grundskolan och inte gymnasieskolan. Nä, ska någon få “cred” för vänersborgsungdomarnas framgångsrika gymnasietid (om den nu är det) så är det Kunskapsförbundet. Vänersborg barn- och utbildningsnämnd kan inte ta åt sig äran. 25% av eleverna som gick ur 9:an i våras var inte ens behöriga till gymnasiet.
Medelmeritvärdena i Vänersborg har ökat två år i rad. Det fick Andersson till att säga:
“Vi är definitivt på rätt väg.”
Och på sätt och vis är ju påståendet inte helt fel, men alldeles för förenklat. Medelmeritvärdet har ökat från ett extremt lågt värde och är fortfarande långt efter det svenska genomsnittet. Men Mats Andersson vill gärna se verkligheten som bättre än den är, så ordförande Andersson målade upp en annan och bättre “värld”…
Och det här förhållningssättet hade Andersson också på lärartätheten.
Mats Andersson var inte nöjd med lärartätheten. Men istället för att diskutera hur den skulle bli bättre, eller ens om Andersson hade som målsättning att den skulle bli det, så undvek han problemet genom att återigen skapa en egen verklighet.
Lärarförbundet, menade Andersson, har bara tittat på antalet lärare – och inte antalet lärarassistenter, resurspedagoger och övrig elevhälsopersonal. Det är ingen personaltäthet som visas i undersökningen. Sa Mats Andersson, och blandade “bort korten”. Och kunde därmed lämna frågan.
Mats Andersson uppehöll sig också en del kring sjukskrivningstalen. De hade gått ner i förskolan jämfört med förra året. Och det stämmer, även om det är svårt att se hur mycket från de underlag barn- och utbildningsnämnden har fått. Sjukskrivningstalen fluktuerar nämligen en del mellan månaderna. Däremot har sjukfrånvaron inte minskat bland personalen på fritidshemmen och i grundskolan (även om det fluktuerar även här mellan månaderna). Och det var fortfarande grundskolan det handlade om.
Om det nu är så att sjukskrivningstalen fortsätter att minska i förskolan så kan man undra om det beror på något som politikerna eller de styrande partierna har gjort. Jag ser emellertid inga sådana politiska åtgärder…
Mats Andersson avslutade sitt svar, som tog bra mycket längre än de två minuter han hade till sitt förfogande, med att kommentera närvaroarbetet bland eleverna.
“Alla elever ska bli sedda och bekräftade och saknade om de uteblir från skolans undervisning.”
Sa Andersson. Och jag skulle nog vilja påstå att så har det alltid varit i skolans värld. Men det sker ett bra arbete med de så kallade hemmasittarna i kommunen – det gör det. Tyvärr tror jag dock, och de slutsatserna drar jag utifrån erfarenheter i arbetet med hemmasittare från hela regionen, att problemet oftast är att skolorna inte har resurser att anpassa undervisningen i tillräcklig omfattning om/när hemmasittarna återvänder till skolan.
Anders Strand (SD) var nöjd:
“Svaret var riktigt uttömmande och positivt.”
Jag var inte riktigt lika nöjd. Vänersborg har stora problem, eller utmaningar som många säger nu för tiden. Det visar både Lärarförbundets skolrankning och Skolverkets statistik. Då gäller det att se verkligheten som den är. Det är bara då som man kan ändra på den.
Och här var Mats Andersson svaret skyldigt. Vilket kanske berodde på att de styrande partierna egentligen inte har några åtgärder som ska få skolresultaten att förbättras.
Så faktiskt skulle ordförande i barn- och utbildningsnämnden Mats Andersson (C) kunnat gå upp till talarstolen och helt enkelt svarat Anders Strand (SD):
“Nej, något riktig kraftsatsning är inte på gång.”
Det var för övrigt synd att Anders Strand inte hade ställt sin fråga som en interpellation istället. Då hade fler kunnat delta i debatten.
Orsaken till de sämre kunskapsresultaten ligger naturligtvis i bristande resurser till undervisningen, låg lärartäthet (antal lärare per elev), andelen behöriga lärare och sjukskrivningarna. Om dessa variabler förbättras/ökar så är förutsättningarna för ökade kunskapsresultat goda. För det är definitivt så som Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand skrev:
“Det finns inga genvägar till bra skolresultat. Att försäkra sig om att lärare har rätt förutsättningar i mötet med varje barn och elev måste vara högsta prioritet för alla kommuner.”
Senaste kommentarer