Arkiv
Lidell anmäler jäv om Nuntorp!
Som bekant har Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) i Fastighets AB Vänersborg (FABV) uttalat sin vilja att köpa fastigheten Nuntorp för 38 miljoner kronor.
Ur FABV:s protokoll den 10 maj (se ”Dahlin och Carlsson vill köpa Nuntorp”):
”Fastighets AB Vänersborg (FABV) ger Vd:n i uppdrag att se till att erforderliga handlingar upprättas utifrån ett juridiskt och finansiellt perspektiv samt att erforderliga handlingar avseende fastighetsförvärv av Nuntorp 1:14 tas fram för beslut i kommunfullmäktige.”
Moderaten i FABV:s styrelse, Tor Wendel, reserverade sig mot beslutet (se ”Wendel vill inte köpa Nuntorp”).
Det kan tyckas märkligt att Bo Carlsson har denna inställning, att med 38 kommunala miljoner hjälpa till att starta upp en friskola med naturbruksutbildning, när samme Bo Carlsson i regionen, där han sitter i regionfullmäktige, faktiskt röstade för att regionen skulle lägga ner nämnda Nuntorp… (Se ”Bygdefest i Brålanda. Och Nuntorp. Och Axelsson. Och Bo Carlsson.”.)
Hur som helst.
Ett förvärv av Nuntorp ska alltså beslutas av Vänersborgs kommunfullmäktige. Men frågan om ett köp har emellertid fortfarande inte nått Vänersborgs kommun. Därför är ärendet ännu inget ärende för någon politisk process i kommunen. Det är viktigt att hålla i minnet.
Moderaten Jonathan Axelsson har också engagerat sig i frågan om ett kommunalt köp av Nuntorp (se ”Nya turer kring skolan på Nuntorp” och ”TTELA och brev till EU”). Men från moderaternas ”starke man”, kommunalrådet Gunnar Lidell (M), har det varit tyst…
Och så kommer han att förbli… Tyst alltså. I diariet hittar jag nämligen följande notering:
”Anmälan om jäv…”
Från Gunnar Lidell…
Intressant.
Gunnar Lidell (M) skriver:
”… anmäler jag idag skriftligen jäv i ett ev. kommande kommunalt ärende om köp av fastigheten Nuntorp 1:14”
Lidell tänker alltså inte delta i den eventuellt framtida kommunala politiska diskussionen och processen kring ett förvärv av fastigheten Nuntorp!
Det kan tyckas märkligt att kommunalrådet och ”ledaren” för de tre samverkande borgerliga partierna (M+L+KD) ställer sig vid sidan i denna viktiga fråga. Varför det, kan man fråga sig.
Gunnar Lidell räknar upp en mängd skäl till att han betraktar sig som jävig:
- ledamot av regionens naturbruksstyrelse (som driver regionens naturbruksskolor)
- jord- och skogsbrukare i Frändefors
- har studerat vid Nuntorps lantbruksskola
- medlem av Nuntorpsskolornas elevförbund (och dessutom mångårig styrelseledamot)
- medlem och kund hos Hushållningssällskapet Väst samt Sundals Hushållningsgille
- medlem i Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)
- granne eller god vän med flera av de enskilda initiativtagarna till Dalslands Naturbruksutbildning AB.
Och som utomstående betraktare, så måste jag nog säga att det är starka, och avgörande, skäl för att Lidell faktiskt är jävig. Och är man jävig så får man inte delta i den politiska processen.
Kommunallagen kap 6 § 24:
”En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet.”
Det är tydligt.
I § 25 står det vidare:
”En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om … det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.”
Gunnar Lidell citerar dessa paragrafer i sin skrivelse och drar alltså slutsatsen att han är jävig.
Som jag ser det är det en helt riktig slutsats. Ja, för att vara ännu tydligare, det finns egentligen ingen tvekan om att Lidell gör helt rätt när han, redan nu och med ovanstående skäl, anmäler jäv i frågan.
Men som jag ser det, så finns det en annan politiker som också uppfyller många av de skäl som Lidell anför. En politiker som inte har anmält jäv i Nuntorpsärendet. Och som redan deltar i ärendet och dessutom har en nyckelroll (i FABV).
Behöver det nämnas att det är Bo Carlsson (C) jag tänker på?
BUN har haft möte!
Idag, måndagen den 19 september, hade Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) sitt första sammanträde för hösten.
Det var ett relativt kort och ”friktionsfritt” möte, det hade lite av karaktären ”mjukstart”. Vilket inte var helt fel. Det tar lite tid att ”komma in” i tankarna och diskussionerna efter det långa sommaruppehållet. Mötet, som för övrigt hölls i förvaltningens nya och tillfälliga lokaler i det gamla skattehuset, fungerade med andra ord som en bra uppstart inför det som många tror blir en het och stormig hösttermin.
Det var mycket information.
Förvaltningschef Anne-Len Kriewitz började med att redogöra för en delvis ny organisation i förvaltningen. Hon passade också på att presentera nya, eller kanske rättare sagt ”nygamla”, medarbetare, bland annat Ann Nyqvist, verksamhetschef F-6, Pernilla Bredberg, verksamhetschef på Välkomsten mm, Tomas Granat, verksamhetschef 7-9 och Hans-Joachim Ackermann, utvecklingsledare. Den som förde pennan vid dagens sammanträde var också ett nytt ansikte, Magnus Heimdahl, tf förvaltningssekreterare. Senare i höst ska också Sofia Bråberg börja på förvaltningen som verksamhetschef för verksamhet och förvaltning. Också ett ”nygammalt” ansikte.
Det är en imponerande laguppställning. Jag hoppas att de trots sina tillfälliga och begränsade lokaler ska få utrymme att med fasta händer styra BUN-skutan åt rätt håll.
Som vanligt fick nämnden en hel del matnyttig information. Förvaltningen hade t ex sammanställt betygsresultaten i svenska, engelska och matematik för vårterminen. (Tyvärr tror jag inte att sammanställningen var helt fullständig, eftersom det tydligen hade blivit lite strul med inrapporteringen av betygsresultaten.)
Och:
Nedgången i resultaten är naturligtvis inte helt oväntad med tanke på den stora tillströmningen av nya elever från andra länder.
Senare i höst så kommer Skolverkets officiella statistik. Då är alla ämnen med och resultaten är också uppdelade på olika skolenheter.
Den ökade tillströmningen av elever innebär ett hårt tryck på organisationen, på lokaler och personal – och rektorerna har och har haft en oerhörd arbetsbelastning, värre än vanligt. Det råder också på flera håll brist på personal, främst på högstadiet och i matte/NO. Men även på F-6 och bland personalen på fritidshemmen.
Förvaltningen möter detta med förstärkt stöd till rektorer (inklusive att ta ett ökat ansvar vid rekrytering av personal), utökad lokalsamordning med andra förvaltningar och riktad förstärkning till vissa enheter.
Jag vet inte riktigt vad som hade hänt om inte den samlade oppositionen hade kört över det styrande triumviratet (S+C+MP) i de två budgetbesluten i år (för 2016 rep 2017) och tilldelat nämnden åtskilliga extra miljoner (16 milj kr ”extra” för i år)… Det har inneburit att elevpengen i åk 7-9 denna termin har ökat från 37.514 kr till 41.634 kr, en ökning med 4.120 kr per elev. Motsvarande för F-6 är från 31.512 kr till 34.973 kr, en ökning med 3.461 kr per elev, och förskoleklass från 20.858 till 21.333 kr, en ökning med 475 kr per elev.
Trots de nya fräscha pengarna från kommunfullmäktige så är prognosen för året ändå ett underskott på 3,3 miljoner kronor. (Grundskolan 3,9 milj kr.)
Jag ska inte gå in på alla detaljer kring ekonomin och det prognostiserade underskottet, det räcker väl med att konstatera att det i augusti i år går 440 fler elever än för två år sedan. Bara från den 1 januari i år har elevantalet ökat med 279 elever…
Det är nog så att förvaltningen och framför allt de enskilda skolorna gör ett förhållandevis fantastiskt jobb för att få verksamheten att gå ihop… Men det kostar…
Så här skriver förvaltningen och nämnden i delårsrapporten:
”Enligt personalenkäten som genomfördes 2015 så uppger 27 procent av förvaltningens personal att helhetsupplevelsen av sitt arbete blivit bättre, den är 6 procent lägre än kommunens personal i genomsnitt. 58 procent av personalen uppger att de kan rekommendera Vänersborgs kommun som arbetsgivare, det är 7 procent lägre än kommunens personal i genomsnitt.”
Det är med andra ord ganska oroväckande siffror i barn- och utbildning jämfört med de andra förvaltningarna.
Det gäller ju inte bara att möta utmaningarna och få det ”att gå runt”, fast det är självklart nog så viktigt, men vi vill ju också höja kvaliteten i våra verksamheter.
I förskolan, för att ta ett viktigt exempel, är barngrupperna stora, alltför stora. Förvaltningen skriver:
”Kommunen ligger fortfarande 0,6 barn över kommungruppen och 0,8 barn över riksgenomsnittet. Antal inskrivna barn per avdelning har mellan 2013-2014 ökat med 0,9 barn och ligger nu 1,3 barn över kommungruppen och 1,4 barn över riksgenomsnittet.”
Förra veckan fick BUN:s ledamöter ett mail från personalen på Hallebergs förskola. Personalen rekommenderade att ledamöterna såg filmen ”Barngruppens storlek och dess betydelse”. Det gör jag också…
Både nämnden och alla gamla och nya medarbetare står inför stora utmaningar.
Nämnden fick också en gedigen genomgång av vad som är på gång när det gäller lokal- och fastighetsfrågor. Här följer en kort sammanfattning.
Grundskolor:
- Öxnered – projektering pågår om en utbyggnad och renovering till en komplett F-6-skola inklusive idrottshall och fritidshem. Ärendet ligger hos samhällsbyggnadsnämnden (SHB).
- Blåsut – utredning pågår av kostnader för Blåsut skola F-3. Ligger hos SHB.
- Norra – utredning pågår till att bli en tvåparallellig F-6 skola. Ligger hos BUN.
- Silvertärnan (Idrottsgatan 7) – det behövs fler lokaler på grund av stor elevökning. BUN äger frågan.
- Ny skola på Holmängen – ska utredas av BUN.
- Rösebo – renoveringen beräknas bli klar den 31 januari (ej kök). Ligger hos SHB. Rösebo har inte varit behandlad politiskt i BUN. Enligt ordförande Andersson har SHB självt sett att underhållet har varit eftersatt. Därför anser Andersson att BUN redan har betalat för Rösebos renovering.
- Rånnum – projektering klar och bygglovsansökan inlämnad.
- Mulltorp – byggnadsnämnden avslog bygglovsansökan. Arkitekt håller på att rita om, så att kulturmiljön bevaras. Gunnar Bäckman (KD) hade hört att det skulle kosta 22-30 milj kr, men det kände inte förvaltningen till. Den hade hört 15 milj kr. Det är ändå mer än BUN har avsatt i budget.
- Ny idrottshall för skolorna i centrum – det är oerhört tajt på idrottssidan. Renoveringen av Idrottshuset är framflyttad till maj. Det är flera möten på gång. Ordförande Mats Andersson (C) tog upp frågan om det gick att förhyra Gymmixhallen.
Förskolor:
- Hönan (ny förskola) – projektering har startat.
- Fridhem – projektering/utredning av utbyggnad med två avdelningar pågår.
- Öxnered – utredning pågår om förskolan kan byggas ut. (Hänger ihop med grundskola/förskola i Blåsut.)
- Blåsut – utredning pågår om förskolan kan byggas ut. (Jfr Öxnered.)
- Granås – tillbyggnad med två avdelningar för att ersätta Björkvägens förskola skall projekteras.
- Gamla BUP – utredning pågår om det kan bli en förskola där.
- Nattugglan – kan kanske flyttas till gamla BUP. Ordförande Andersson: Gamla mödravården ska säkerställas utrymningsmässigt och när det gäller brandsäkerheten. En radonmätning som sträcker sig över längre tid ska utföras. Det finns dock ingen misstanke om radon.
Det kan också noteras att det ibland kommer att behövas evakueringslokaler när lokaler renoveras och/eller byggs ut. Dessutom var ordförande Andersson mycket tydlig med att underhåll ska betalas av samhällsbyggnadsnämnden. Det kan vara bra för alla rektorer och förskolechefer att känna till…
De allra flesta av ovanstående ärenden, som rör lokaler, återkommer senare till nämnden för beslut. Och då måste ledamöterna på allvar sätta sig in i både det ena och det andra, inte minst det ekonomiska…
Som sagt, både nämnden och alla gamla och nya medarbetare står inför stora utmaningar…
Tour Brålanda & Sikhall
Förra lördagen, efter alla mer eller mindre fantastiska upplevelser på Brålandas bygdefest (se ”Bygdefest i Brålanda. Och Nuntorp. Och Axelsson. Och Bo Carlsson.”), så fortsatte jag min minitur i sydöstra Dalsland. Först stannade jag till vid Sörbyvallen, hemmaarena för den anrika fotbollsklubben Brålanda IF. Jag ville se den nya konstgräsplanen.
Och den gjorde mig inte besviken. En fantastisk anläggning. Äntligen skulle man kunna säga. Efter alla dessa år som representanter för Brålanda IF har pratat, och stångats, med partier och tjänstemän för att få till stånd denna plan… Och nu ligger äntligen konstgräset på plats. Det är bara att gratulera, inte bara BIF, utan hela Brålanda. Och kanske också kommunen…
Brålanda har fått ett sportcentrum som heter duga. (Nu gäller det bara att Brålanda också får ett resecentrum som heter duga…)
Sedan bar det av mot Sikhall – en av pärlorna vid Vänern. Stranden vid badplatsen var större än på många år, vattnet i Vänern är nämligen lågt just nu. Och även denna milda septemberdag hade människor hittat vägen hit och satt eller låg i gräset och fikade. Det kunde noteras att de gamla bajamajorna fanns på plats… Jag undrar när kommunen tänker behandla Sikhalls badplats med den respekt den förtjänar – och bygga riktiga toaletter.
När man är i Sikhall så går det inte att låta bli att besöka ”politikerhyllan”, ett av Sikhalls landmärken och turistmål. Politikerhyllan är namnet på den fastighet som Magnus Larsson köpte framför ögonen på en viss Bo Carlsson och som nu, efter bortåt 10 års strid med kommunen, äntligen har blivit klart för inflyttning. Larsson bor numera i sitt nya hus.
Och Magnus Larsson var hemma. Just denna lördag så var det inget ”poker-run”. Poker-run är namnet på de tävlingar, ja kanske mer åt nöjes- än tävlingshållet, med snabba motorbåtar som Larsson har en viss förkärlek för. (Det har bland annat kunnat läsa i TTELA i sommar – se t ex här.)
Vid Larssons brygga, ett stenkast från segelsällskapets fastighet, där för övrigt kommunen har uppfört riktiga toaletter, låg fartvidundret. Och inte bara den – där låg en båt till. En annan, en lite äldre Scarab. Men betydligt mer känd. (Det är den högra båten på bilden nedan.)
Det var en racerbåt som hade körts av en viss Don Johnson – huvudrollsinnehavare i Miami Vice. Se bildbeviset nedan:
”built expressly for DON JOHNSON”
För Larsson var detta stort, det var nämligen Miami Vice som startade hans intresse för snabba båtar. Väldigt snabba båtar för övrigt… Alltför snabba farkoster för en gammal vänsterpartist… (Larsson berättade att hade bjudit flera pensionärer på båtturer under sommaren. Antagligen var de inte gamla vänsterpartister då, eller kanske inte så fega…)
Efter en liten pratstund så var det dags att dra hemåt. (Jag var ju tvungen att skriva en blogg om upplevelserna på bygdefesten…) Först kollade jag dock in området där Vänersborgs Segelsällskap ville uppföra en campingplats. På parkeringsplatsen, på kommunens mark. (Till vänster mellan de röda byggnaderna, se bild nedan.) För övrigt den mark som kommunen friköpte av Magnus Larsson en gång i tiden – till det rörliga friluftslivet…
Och vad som nu ska hända med det rörliga friluftslivet, om planerna blir verklighet, vet jag inte. Och inte heller var bilarna ska parkera. När det dessutom redan finns en campingplats vid Sikhalls badplats några stenkast därifrån…
Kommunens funderingar äro stundtals outgrundliga…
Efter en slingrande tur på den smala Gestadvägen kom jag så småningom hem till Nordstan. Det hade gått snabbare med Magnus Larssons Scarab… Antagligen hade det också varit säkrare.
Märkliga turer kring arenan
Det hörs inte särskilt mycket om arenan nu för tiden. Debatten om byggnationen, myglet, användningen, ägarförhållandena, kostnaderna, osv lyser med sin frånvaro. Kanske till de makthavande socialdemokraternas och centerpartisternas lättnad… För att inte prata om arenamotståndarnas i miljöpartiet…
Det är som om vänersborgarna har resignerat. Arenan står ju där den står, det är bara att betala vad den kostar. Typ. Nämner jag något om arenan, eller för den delen IFK Vänersborg, någon gång i någon blogg, så är det en liten men högljudd skara av bandyfans som protesterar och tycker att arenan är det bästa som har hänt kommunen…
Det har ju funnits en hel del problem med arenan genom åren. Och då tänker jag inte i första hand på takraset den 20 februari 2010. Det har ju varit problem med än det ena och än det andra. Det har varit för korta grundskruv, fel rostskyddssystem på fotplåtar, borttagen knäckavstyvning av bågens underram, fel skruvdimension, otätheter i anslutning mellan båge och klimatskärm, takbågar som passerar ut genom klimatskärmen, slangklämmor som saknas, bristfällig montering av plåtbeslag… Bara för att nämna några saker.
Nu var det emellertid ett tag sedan jag hörde om några fel och brister, och de som fanns har väl, förutsätter jag, blivit åtgärdade för länge sedan. Samhällsbyggnadsnämnden, som nu har ansvaret för arenan, sköter säkerligen fastigheten betydligt proffsigare än vad barn- och ungdomsnämnden (som nämnden hette tidigare) gjorde på sin tid.
Men så hittade jag i diariet förra torsdagen (8 sept) en undersökning av temperaturmönster från den 6 april 2013. Ja, du läste rätt, från 2013. Varför undersökningen blev diarieförd just förra torsdagen och inte då, för över tre år sedan, då den skickades till Arena-Fritid, har jag inte en aning om. Kanske har den helt enkelt blivit bortglömd. Fast på Arena-Fritid vill de överhuvudtaget inte kännas vid undersökningen. De säger sig inte ha något minne av att de har sett eller fått rapporten:
”Jag kan inte se i mailen att jag fått något i april 2013…”
Det är märkligt.
Undersökningen ifråga var inte beställd av kommunen, utan en kunnig och intresserad expert på området, med ett eget företag i branschen, gjorde den på eget bevåg. Så vitt jag vet för att personen var intresserad och ville hjälpa kommunen med att få en så bra arena som möjligt. Experten begärde inte heller någon ersättning för arbetet.
Nu har i varje fall rapporten diarieförts, över tre år senare – i samhällsbyggnadsnämndens diarium. Enligt fastighetschefen därför att de inte har sett eller känt till rapporten förrän nu. Vem som har skickat den till samhällsbyggnadsförvaltningen är däremot höljt i dunkel. Men den kommer definitivt inte från Arena-Fritid…
Undersökningen är inte helt lätt för en lekman att förstå. Det ska jag villigt erkänna. Men den handlar om:
”en teknik vid mätningen [har använts] som inte bygger på exakt temperatur utan i stället fokuserar på att jämföra temperaturmönster pga differenser. Så kallad kvalitativ mätning.”
Det handlar tydligen om temperaturer, fukt och ev läckage. Handlingen består av en mängd bilder av arenan, där temperaturmönster visas i alla regnbågens färger.
Den expert som har utfört undersökningen skriver i inledningen att hen förväntade sig att:
”duken, taktemperaturen och kylningen utifrån skall vara homogen och att det därför inte skall uppkomma temperaturvariationer i de stora ytorna.”
Men det är just vad undersökningen visade, stora temperaturvariationer.
Jag återger några utdrag ur utredningen, utan att egentligen riktigt förstå vad som menas. (Kanske några av mina läsare förstår bättre.)
Experten noterar bland annat att:
”isoleringens ångspärr ligger mot takbeläggningen och inte in mot den varma insidan där den borde sitta under rådande temperaturförhållanden. Detta för att förhindra kondensering inuti isoleringen eller mot takduken.”
Rapporten diskuterar vad de färgförändringar som syns på bilderna i rapporten kan bero på:
”Jag bedömer att färgförändringen kan ha fyra orsaker. Alla är aktuella.
1. Takets ytskikt värms olikt under dagen och kyls olikt efter solens nedgång.
Strålningsbetingat
2. Takets konstruktion har olik värmekapacitivitet och har olikt värmeinnehåll och kyls därför olikt.
3. Takets konstruktion har olik konduktivitet / värmeledningsförmåga och kyls därför olikt.
4. Det finns vattenånga under takduken som kondenserar mot duken och värmer den från undersidan när taket kallnar (ångbildningsvärme återgår till underlaget).
Skitig duk, ojämnheter i taket eller ljusets infallsvinkel påverkar 1:an
Detta är norrsidan så avvikelsen har legat i solskugga senare delen av dagen denna årstid.
Temperaturen bör vara likartad
Köld/värmebryggor inifrån påverkar 2 och 3
Att andra värmebryggor syns hela natten talar emot denna orsak
Fuktig/blöt isolering påverkar 2.3.4
Kontrollera fukthalten manuellt”
När det gäller isoleringen skriver experten:
”Jag utgår ifrån att byggmaterialen i hallen är fukttåliga och att hallen klarar en fuktchock men jag har sett tecken på fukt runt perforeringen i innertaket och jag blir inte förvånad om det droppar och rinner längs duken ibland.
Takstolsbalkarna leder in kyla, de är relativt utetemperaturen varma på utsidan, kalla i första delen inne.
Snöräcket är varmt på utsidan i förhållande till omgivande tak, de fungerar som kylflänsar och leder in kyla i konstruktionen bakom duken, även sydsidan med borttaget räcke kyler.
Hur är ångspärren monterad i logerna, sitter det ångspärr på insidan den vägg som vetter utåt samt ångspärr i takduken riskerar detta att bli en fuktfälla om hall och loger är sammanbyggda.
Än värre om omgivande isolering är fuktig och solvärmen sprider fukten som vattenånga i väggen.
Obs takstolsbalkarna igen.”
Man får onekligen, som amatör, en del funderingar och frågor.
Det verkar läcka värme i en våt isolering. Eller har den torkat? Gör den någonsin det? Vad väger våt isolering jämfört med torr? Möglar den? Blir den ännu sämre som isolering allteftersom? Kondensskyddet, som ligger utanför isoleringen när det borde varit under, hur tänkte konstruktören om hen visste att det var risk för kondens? Går det att göra något åt köldbryggorna via de 11 takstolarna av solitt stål? Oisolerade rör inne under taket, har de isolerats sedan 2013?
Det är mina funderingar. En som är ”lite mer” bevandrad i byggnadstekniska frågor (än jag) kommenterar rapportens resultat på följande sätt:
”Det är ju klarlagt att arenan inte byggdes som en multiarena. Den har diffusionsspärren på fel sida, tydligen. Den är byggd för kyla och inte värme. Dessutom verkar den ta allvarlig skada i bärande konstruktion av kondensen. Den står nog inte i mer än 20-30 år från byggstart utan omfattande ombyggnad/takbyte. Kondensen är som störst i augusti varvid det kanske är därför de väljer tvunget att spola upp is i augusti. Annars rostar arenan sönder. Det spolas is för att inte få kondens mot det kvällskalla taket. Luften har som högst fuktkvot (kan bära mest vatten) i augusti.” 
”Omfattande ombyggnad/takbyte”…? Det suger onekligen till i magen…
Varför tar jag då upp en sådan här gammal undersökning? Ja, det är inte bara för att det är mycket märkligt att undersökningen inte diariefördes när den kom till Arena-Fritid 2013. Experten som har utfört undersökningen säger att hen både har överlämnat rapporten i pappersform, från hand till hand på ett möte, och dessutom mailat rapporten i efterhand (med ett tillägg, se nedan). Fast här säger alltså Arena-Fritid att de, som jag redan har nämnt, inte har något minne av att de har sett rapporten. Regeln är annars att sådana här rapporter naturligtvis ska diarieföras och skickas vidare till den det berör, i detta fall samhällsbyggnadsnämnden.
Nä, det allvarligaste är att det tydligen aldrig har gjorts något åt de brister som rapporten lyfter fram. Det har inte skett någon typ av uppföljning, åtgärder eller reparationer utifrån undersökningen. I varje fall finns det inga sådana handlingar i diariet och inte heller har jag fått några sådana besked från t ex Arena-Fritid. Vilket naturligtvis inte helt utesluter att det kan ha gjorts något åt dessa problem under åren. Men eftersom rapporten inte har varit känd för de som är ansvariga för arenan, samhällsbyggnadsnämnden, tyder det onekligen på att inget har gjorts åt problemen…
I rapportens slutkläm (tillägg) beskriver experten sin version av vad som hände när rapporten överlämnades rent ”fysiskt” till representanter för Arena-Fritid:
”Jag är van från min övriga verksamhet att presentera dåliga nyheter, men att bli bemött på det sätt jag blivit hos er gränsar till fientlighet. Jag kan förstå er frustration men att bli jämförd med ett flertal lycksökare och att inte ens bli erbjuden en sittplats medan jag förklarar vad jag gör??”
Fortsättning följer säkerligen. Både med turerna kring diarieföreningen och med arenataket…
Detta är ytterligare en märklig historia kring arenan… Det har ju blivit några sådana sedan den stod färdig. För att inte tala om hur det var under byggnationstiden… Och som vanligt ser det ut att kunna bli väldigt dyrt…
Bo Carlssons överklagan avslås!
För läsare av denna blogg så är nog inte kommunfullmäktiges beslut att inte bevilja NÄRF:s ordförande Bo Carlsson (C) ansvarsfrihet för år 2015 någon nyhet. Det är säkerligen inte heller någon nyhet att Bo Carlsson (C) överklagade beslutet till Förvaltningsrätten.
Idag diariefördes domen från Förvaltningsrätten i Vänersborgs kommuns diarium. Bo Carlssons (C) överklagan avslås:
”Förvaltningsrätten avslår överklagandet.”
Det var en mycket väntad dom från förvaltningsrätten.
Domen kom oväntat, och ovanligt, snabbt. Rättens motivering var vidare tämligen kortfattad. Den var också väldigt formell. Domen handlar nämligen enbart om ”tidsaspekten”:
”Bo Carlssons överklagande inkom visserligen till förvaltningsrätten redan den 18 juli 2016 men förutom en rent allmän uppgift om att kommunens beslut skulle vara olagligt saknas det i denna skrift helt några närmare omständigheter till stöd för överklagandet. Bo Carlsson har först den 31 augusti 2016 kommit in med kompletterande omständigheter till sitt överklagande.
Eftersom Bo Carlsson inom överklagandetiden inte anfört några omständigheter till stöd för sitt överklagande kan förvaltningsrätten inte göra någon annan bedömning än att det inte är visat att kommunfullmäktiges beslut om ansvarsfrihet för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund skulle vara olagligt eller ha tillkommit på ett otillbörligt sätt. Överklagandet ska därmed avslås.”
Förvaltningsrätten menar alltså att eftersom den komplettering till överklagandet som Bo Carlsson skickade in den 31 augusti anlände först efter det att överklagandetiden hade gått ut, så tar rätten ingen hänsyn till denna. När dessutom Bo Carlssons första överklagan (18 juli) inte innehöll några skäl eller motiveringar till varför kommunfullmäktiges beslut skulle vara olagligt – så står fullmäktiges beslut fast.
Bo Carlsson begärde anstånd med sin motivering till den 31 augusti. Men Förvaltningsrätten hade tydligen inte beviljat detta. (Jag har inte heller sett något brev från rätten angående detta i diariet.) Det är nog så att svarar inte rätten så blir det inget anstånd med tiden… Tydligen trodde Bo Carlsson att han automatiskt fick anstånd bara han meddelade detta.
Men så fungerar inte lagen…
Förvaltningsrätten gör alltså ingen prövning i själva sakfrågan. Vilket antagligen inte hade spelat någon roll – rätten hade med all sannolikhet kommit fram till samma beslut ändå. Tror i varje fall jag.
Förvaltningsrättens dom var följaktligen helt väntad. Även om motiveringen kanske var lite överraskande. Men finns det regler och lagar för vad som gäller vid ett överklagande, så gäller naturligtvis de. Även för Bo Carlsson. Därför är det uppenbarligen inte heller någon idé för Bo Carlsson (C) att överklaga Förvaltningsrättens dom. Om Carlsson nu går i sådana tankar.
Kanske har Bo Carlsson lärt sig något nytt om Sveriges lagar. I varje fall bör han ha lärt sig att kommunfullmäktiges beslut och ett överklagande är så pass viktiga att det inte går att prioritera något annat i ett sådant läge. Det är bara att ta sig tid att formulera och skriva en överklagan – innan överklagandetiden går ut.
.
Tidigare bloggar om Bo Carlsson och ansvarsfriheten:
- NÄRF och ansvarsfrihet (1/3), 12 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (2/3), 13 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (3/3), 14 juni
- Avgå Bo Carlsson!, 23 juni
- Bo Carlsson överklagar! (1/2), 30 juni
- Bo Carlsson överklagar! (2/2), 1 juli
- Om ansvarsfrihet – och Bo Carlsson, 3 juli
- Bo Carlssons överklagan, 22 juli
- NÄRF: Bo Carlssons (C) överklagan, 2 september
Dahlin till Axelsson: ”ni köpte ju (V)”
Den politiska sommaren har varit tämligen ljum och vindstilla. Det har väl bara varit några sporadiska och moderata vindpustar. Nu tycks dock den östliga vinden (från höger…) tillta och temperaturen stiga några grader inför den annalkande hösten. Det ser redan ut att kunna bli en lång, het och blåsig politisk höst…
Det är återigen Jonathan Axelsson (M) som står i stormens öga. I diariet idag återfinns nämligen en mailväxling mellan nämnde moderat och Marie Dahlin (S).
Jonathan Axelsson figurerade i både socialdemokraternas och centerpartisternas flygblad i lördags, på bygdefesten i Brålanda. (Se ”Bygdefest i Brålanda. Och Nuntorp. Och Axelsson. Och Bo Carlsson.”.) Där stod det, i de närmast identiska flygbladen:
”Nämnde moderat [Jonathan Axelsson nämndes vid namn tidigare i flygbladen; min anm] har skrivit till skolinspektionen och EU-kommissionen för att sätta käppar i hjulet…”
Detta föranledde Jonathan Axelsson att skriva ett mail till både Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C). Axelsson skrev:
”Vill tacka för de fina foldrarna. Jag vill gärna att Nuntorp startar igång, men jag gillar laglighet och ordning och reda. Därav mina skrivelser. Vänersborg förtjänar bättre än att vara en kommun som är känd för skandaler med fastighetsaffärer som specialité. Sen förstår jag att ni vill ge er på mig som person och moderaterna, det är ju trots allt vi som får majoritet för våra förslag här i kommunen.”
Varför Axelsson skrev som han gjorde får Axelsson svara för själv, kanske tyckte han att det var anmärkningsvärt att han pekades ut på det sätt som gjordes i flygbladen.
Som för övrigt Axelsson och övriga moderater tydligen inte fick ta del av i Brålanda! Så här skriver moderaterna på sin Facebooksida:
”När moderata företrädare frågade efter S o C foldrar i deras respektive montrar (på samma sätt som de fick hos oss), så blev svaren att ”vi har inga foldrar/de har tagit slut”.”
Moderaterna fick tydligen information om flygbladens innehåll på annat sätt.
Marie Dahlin (S) svarade Axelsson tämligen omgående på hans mail:
”Tacka inte mig, det är sossarna, varav jag är en av dem. Jag ser inte olagligheten? Varför inte prata med oss än att gå bakom ryggen? OM du nu vill samma sak.”
Dahlin säger att hon inte ser olagligheten, men det stämmer inte riktigt helt överens med vad hon sa från talarstolen i fullmäktige den 22 juni, och som jag citerade i gårdagens blogg (se återigen ”Bygdefest i Brålanda. Och Nuntorp. Och Axelsson. Och Bo Carlsson.”):
”Jag höll på att säga att det är värre än så. Man måste till och med tala om för EU nu, om fullmäktige ska hjälpa till och göra en sån affär. Så jag är inte rädd för kommunfullmäktige i Vänersborg utan det är väl mer vad EU har talat om för oss att vi har gjort fel förut.”
Visst säger Marie Dahlin egentligen att hon också befarar vad EU ska säga om en eventuell fastighetsaffär…
Jonathan Axelsson blev nog lite ”fundersam” och kanske till och med lite ”gramse” över Dahlins svar. Axelsson svarade nämligen:
”För att jag är positiv till att starta friskola på Nuntorp, men jag ställer mig frågande om kommunens skall vara inblandad i detta. Men Skolinspektionen och EU-kommissionen får reda ut vad som är lagligt och inte.
Eftersom vi inte har något samarbete, och kommer heller aldrig att ha – så känner jag inte att jag går bakom ryggen.”
Och visst, moderater och socialdemokrater verkar onekligen vara på kollisionskurs just nu. Men det är klart, från ett vänsterpartistiskt perspektiv så kan jag inte låta bli att påpeka att moderater och socialdemokrater har haft ett tämligen gott samarbete under alla de år jag har varit aktiv i kommunalpolitiken… Därav att jag åtskilliga gånger i denna blogg har kallat dem ”betongpartier”… I de flesta viktiga frågor så har de varit överens, och det har varit Vänsterpartiet ensamt som har stått för oppositionen. (Ibland tillsammans med välfärdspartiet och miljöpartiet.)
Sedan svarar Marie Dahlin (S) igen. Efter 3 minuter. Och det här svaret är, som jag ser det, oerhört anmärkningsvärt. Dahlin drar av någon anledning in Vänsterpartiet.
Marie Dahlin skriver:
”Oj, det var tydliga besked! Nä, ni köpte ju (V) för 40 miljoner. Men då vet ju vad som gäller.”
Ooops!
”… ni köpte ju (V) för 40 miljoner…”
Det var ett, milt sagt, mycket märkligt sätt för ordförande i Vänersborgs kommunstyrelse att uttrycka en politisk process, och beslut. Det låter som att Vänsterpartiet har blivit mutade. Vänersborgarna kanske ser framför sig hur vi vänsterpartister sitter på våra möten i något lyxigt hotell och smörjer kråset med champagne och äkta rysk kaviar…
Jag dementerar å det bestämdaste. Vänsterpartiet är inte köpta. (Herregud, vilken befängd tanke…)
Men ärligt talat, det är nog inte det som Marie Dahlin menar. Jag är tämligen övertygad om att Dahlin istället menar att moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna lade ett budgetförslag enbart för att få Vänsterpartiets stöd i slutomröstningen. Dahlin menar att det egentliga syftet med minialliansens budgetförslag var att fälla socialdemokraternas, och centerpartiets och miljöpartiets, förslag.
Och det får naturligtvis Jonathan Axelsson och moderaterna, och liberalerna och kristdemokraterna, svara för själva.
Men jag vill passa på att förklara hur vi i Vänsterpartiet resonerar och tänker i dessa frågor.
Vänsterpartiet lägger egna budgetförslag i kommunfullmäktige. De blir dock alltid nedröstade innan slutomröstningen. I slutomröstningen är det alltid bara två förslag som står mot varandra – förslagen från socialdemokraterna/centerpartiet/miljöpartiet mot förslagen från moderaterna/liberalerna/kristdemokraterna. Vänsterpartiet har alltid sagt, och det vet Marie Dahlin, att vi stöder det förslag som ligger närmast vårt eget (när vårt förslag har röstats bort).
I juni 2015 låg båda huvudförslagen så långt från vårt eget förslag att vi avstod från att rösta i slutomröstningen. I april i år, när budgeten för 2016 fick tas om på grund av förvaltningsrättens beslut (se ”Ljunggren (S) har agerat olagligt!”), och i juni när budgeten för 2017 fastställdes, så låg förslagen från moderaterna/liberalerna/kristdemokraterna mycket nära Vänsterpartiets egna förslag. Ja, det var nästan så att de borgerliga partierna hade kopierat Vänsterpartiets förslag…
Därför röstade vi i Vänsterpartiet, både i april och juni, på minialliansens förslag. Förslagen innebar satsningar på verksamheterna, främst på socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden.
Vänsterpartiet har alltid varit konsekvent. Alla ledamöter i kommunfullmäktige vet hur Vänsterpartiet prioriterar och vad vi vill satsa på i kommunen. Och om inte det har varit nog, så framförde vi våra synpunkter i direkta förhandlingar med socialdemokraterna/centerpartiet/miljöpartiet inför budgetbeslutet i juni.
Att som Marie Dahlin (S) skriva att Vänsterpartiet köptes är helt enkelt oförskämt. Inte bara mot Vänsterpartiet, utan också mot partierna i minialliansen.
Det lär inte heller främja ett framtida samarbete mellan socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
.
PS. Vad jag förstår så har inte Bo Carlsson (C) svarat på Jonathan Axelssons mail.
Bygdefest i Brålanda. Och Nuntorp. Och Axelsson. Och Bo Carlsson.
Det händer en hel del i Brålanda, denna pärla på Dalboslätten. Företagarföreningen och med den väldigt många brålandabor är mycket aktiva och drivande för att ordna och arrangera olika typer av evenemang och tillställningar. Naturligtvis helt ideellt – i den berömda brålandaandans tecken. Det läggs ner ett imponerande arbete.
Igår lördag hölls den traditionella bygdefesten. Och den varken kan eller vill man missa. Självklart.
Det var många människor på plats. Och bilar. Själv fick jag tillåtelse av en man vid Equmeniakyrkan att parkera på kyrkans gräsmatta… Det var bara att tacka, och parkera. Fast det inte kändes helt rätt… Sist jag parkerade på en gräsmatta var i Göteborg för nästan 40 år sedan, då fick jag böter…
Det var många kända ansikten i folkvimlet. Men det blir väl så när man har ägnat större delen av sitt yrkesliv i södra Dalsland… Så det blev många trevliga samtal och diskussioner.
Moderaterna, centerpartiet och socialdemokraterna fanns på plats. Och de ansiktena var också kända. Och så blir det ju – när man ägnat över 20 år åt kommunalpolitik. Partierna delade ut flygblad till intresserade förbipasserande. De handlade till stor del om Nuntorp och kommunens köp av fastigheterna. Och lösöret.
På scenen kunde besökarna också höra Robert Svensson och Monica Andersson Skall berätta varför Hushållningssällskapet vill starta upp en fristående gymnasieskola på Nuntorp. Och en förutsättning för detta var enligt Svensson att:
”kommunen fattar ett beslut att köpa Nuntorpskolan.”
De båda talarna var optimistiska om skolans framtid. Svensson tyckte att Dalslands Naturbruksutbildning AB (bolaget som har bildats av Hushållningssällskapet för att bedriva skola) hade ett framgångsrikt koncept. Marknadsföringen ska bli betydligt bättre än tidigare, man ska bättre ta tillvara lärarkollegiets idéer, utbildningsutbudet ska breddas, det ska arbetas med grön integration och de ”nya svenskarnas” erfarenheter ska tas tillvara på ett bättre sätt.
Det är naturligtvis bra tankar och idéer, och jag tror inte att någon har något att invända mot dessa. Möjligtvis att de är alltför optimistiska. Men det är inte riktigt detta som diskussionen gäller i Vänersborg.
Robert Svensson och Dalslands Naturbruksutbildning räknade med att den fristående skolan ska gå med förlust de första åren. Och därför måste aktiebolaget få in kapital. Det hoppas man att få genom att sälja aktier, 10.000 kr per aktie. Det finns för övrigt aktier kvar för villiga köpare.
Monica Andersson Skall berättade om en plan B. Den handlade om vad Dalslands Naturbruksutbildning AB skulle göra om inte Skolinspektionen gav tillstånd till att bedriva en skola. Då var planen att överklaga. Jag antar att det inte är denna plan B som Marie Dahlin (S) pratar om, när hon i fullmäktige, och på andra ställen, nämner en plan B.
Robert Svensson utvecklade också vad plan B handlade om. Och för honom var plan B betydligt enklare, den fanns helt enkelt inte. Robert Svensson sa:
”Då vill jag vara tydlig. Då blir det inget.”
Plan B innebär tydligen olika saker för olika personer.
Som sagt, det delades ut flygblad på bygdefesten.
Socialdemokraternas och centerpartiets flygblad var i det närmaste identiskt lika. (Jag undrar vem som skrev originalet?) Endast några enstaka ord hade ändrats när de beskrev den, i deras ögon, illvillige moderaten Jonathan Axelsson:
”Nämnde moderat har skrivit till skolinspektionen och EU-kommissionen för att sätta käppar i hjulet…”
Citatet återfinns, som synes, i båda flygbladen…
På TTELA:s webbsida idag så har, äntligen, en artikel om Axelssons brev publicerats. (Se ”Fortsatt oenighet kring Nuntorp”.)
I TTELA-artikeln intervjuas Jonathan Axelsson (M). Han säger angående brevet till EU-kommissionen:
”Är det enligt den kommunala likställighetsprincipen att kommunen går in som fastighetsägare åt en privat friskola?”
Och det är kanske inte en helt irrelevant fråga. Faktum är ju att oron delas av Marie Dahlin (S). I kommunfullmäktige den 22 juni sa hon från talarstolen:
”Jag höll på att säga att det är värre än så. Man måste till och med tala om för EU nu, om fullmäktige ska hjälpa till och göra en sån affär. Så jag är inte rädd för kommunfullmäktige i Vänersborg utan det är väl mer vad EU har talat om för oss att vi har gjort fel förut.”
Skillnaden mellan de båda är kanske bara att Axelsson vill veta om upplägget är lagligt innan Vänersborgs fullmäktige tar ett beslut, medan Dahlin är beredd att ”chansa”?
Och det vill Dahlin tydligen, chansa alltså, trots att Vänersborg och Fastighets AB Vänersborg har varit föremål för EU:s granskning förr… Och då gick det inte så bra… Den minnesgoda kommer säkert ihåg att EU konstaterade ett olagligt kommunalt stöd till ett privat företag i samband med Toppskandalen för några år sedan. Vänersborgs kommuns agerande var oförenligt med EU:s inre marknad…
Det verkar som om Marie Dahlin (S) fruktar att det här kan hända igen. ”Går det så går det” har Dahlin sagt några gånger i fullmäktige i andra sammanhang. Det är väl så hon tänker nu också… Men att agera på ett liknande sätt en gång till, att riskera att bli föremål för EU:s långa legala arm igen, och fälld, är väl inte värdigt en kommun som Vänersborg?
När det gäller brevet till Skolinspektionen säger Axelsson i TTELA-artikeln:
”Man [Dalslands Naturbruksutbildning AB; min anm] ger sken av att allt är klappat och klart. Men regionen har inte tagit något beslut om att sälja och fullmäktige har inte tagit något beslut om att köpa.”
Och det har Axelsson helt rätt i, det finns ännu inga beslut. Ansökan från Dalslands Naturbruksutbildning innehåller felaktiga uppgifter… (Se ”Nya turer kring skolan på Nuntorp”.)
Så socialdemokraterna och centerpartiet anser alltså att Axelsson sätter käppar i hjulet när han vill att allt ska gå lagligt till och att man ska hålla sig till sanningen när man har kontakt med myndigheter…
Bygdefesten i Brålanda bjöd på fler överraskningar. Socialdemokraterna hade nämligen en liten frågesport… Eller quiz som det heter nu för tiden.
Fråga 4 handlade om Nuntorp…
”Vilka partier vill lägga ner Nuntorps naturbruksskola?”
Jag blev onekligen lite konfunderad. Vad var rätt svar? (Vet du?)
Jag var tvungen att fråga den socialdemokratiske nestorn Dan Nyberg, om det var Vänsterpartiet som var rätt svar. Jag menar, i så fall hade det ju varit fel. Vänsterpartiet har ju inte tagit ställning än (även om jag i min blogg är och har varit lite kritisk…). Vänsterpartiet har nämligen inte haft anledning att fatta beslut om ett ställningstagande – ett köp av Nuntorp är ju ännu inte aktuellt i varken kommunstyrelse eller fullmäktige. Ja, ska sanningen fram, och det ska den självklart, så finns det inte ens ett ärende om köp av Nuntorp i Vänersborgs kommun! Det betyder egentligen att inget parti ännu har tagit ställning i den formella politiska processen. För det finns ju ingen process!
Dan Nyberg (S) tyckte att jag skulle läsa frågan bättre. Ja visst ja, det stod ju ”i regionen”… Jag missade det. Det betydde att rätt svar var en 2:a:
”Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och miljöpartiet.
”
Hoppsan! Centerpartiet…
Centerpartiet?
Centerpartiet är ju faktiskt med och styr regionen – och det är som bekant Västra Götalandsregionen som beslutade att lägga ner Nuntorp.
”Har Bo Carlsson sett frågesporten?”
Undrade jag. Frågan och svaret var nog inte så populära i centerkretsar. Och hos Bo Carlsson… Socialdemokraternas allierade.
Tänkte jag…
Men faktum är ju, och fakta ska liksom sanningar läggas fram, att Bo Carlsson själv röstade
för en nedläggning av Nuntorp i regionen. Bo Carlsson sitter ju faktiskt i regionfullmäktige!
Bo Carlsson (C) har med andra ord aktivt varit med om att lägga ner Nuntorps Naturbruksskola!
Och det gör centerpartiets flygblad, som delades ut igår, nästan patetiskt… Snacka om att prata med kluven tunga och att försöka lura bygdefestbesökarna…
Jag citerar flygbladet:
”Det är viktigt att dra stråken rätt och för Centerpartiet är det självklart att slå vakt om Nuntorp som ett utbildningscenter för de gröna näringarna, säger Bo Carlsson.”
Förutom att jag reagerar på formuleringen om stråken, så är texten definitivt inte i överensstämmelse med sanningen.
En gång till. Jag kan inte låta bli. Jag brukar inte skriva om regionen, men jag känner att jag måste göra ett undantag nu. Det är ju oerhört väsentligt i debatten och den pajkastning som centerpartister (och socialdemokrater) ägnar sig åt.
Regionfullmäktige behandlade frågorna om gymnasieutbildningarna inom naturbruk den 
22 september 2015.
När Bo Carlsson och de andra fullmäktigeledamöterna anlände till sammanträdet på kommunhuset i Vänersborg (regionen sammanträder där) hälsades de välkomna av demonstranter, traktorer och kor utanför kommunhuset. Talkörerna ljöd om att Nuntorp skulle räddas. Detta hörde och såg naturligtvis Bo Carlsson och alla andra ledamöter. Ingen regionpolitiker kunde undgå frågans betydelse för Vänersborg.
Bo Carlsson och de andra centerpartisterna tillsammans med moderater, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister röstade för att tre skolor, Sötåsen, Svenljunga och Uddetorp, skulle behållas. Medan Nuntorp, Strömma och Dingle skulle avvecklas:
”Naturbruksstyrelsen får uppdraget att … medverka till avveckling av de anläggningar som inte behövs för den fortsatta verksamheten…”
Men Bo Carlsson var inte bara en passiv röstande under fullmäktigesammanträdet. Han var med och yrkade – Bo Carlsson var aktiv innan han slutligen röstade för att lägga ner Nuntorp. Enligt vissa källor, till och med mycket aktiv.
Jag förstår mig inte på Bo Carlssons agerande. Och jag förstår inte hur han och centerpartiet kan skriva som de gör i sitt flygblad. De ljuger med berått mod…
Centerpartiet i regionen och Bo Carlsson har varit med och beslutat att Nuntorp ska läggas ner!
Jag kan inte heller låta bli att nämna socialdemokraternas yrkande i regionfullmäktige (när Nuntorp lades ner). Det kanske gör att det möjligen fanns ytterligare ett rätt svar på socialdemokraternas frågesport. Nämligen alternativ 1 – socialdemokraterna…
Socialdemokraterna yrkade i regionfullmäktige på att:
”naturbruksstyrelsen får i uppdrag att tillhandahålla minst två jordbruksutbildningar i Västra Götalandsregionen.”
Notera att det står ”minst två jordbruksutbildningar”. Regionen driver sex skolor i Västra Götaland. Det styrande borgerliga blocket lade ner tre skolor – och behöll tre.
Vilka fyra skolor ville socialdemokraterna lägga ner? Nuntorp? Det sa de dock ingenting om i sitt yrkande på regionfullmäktige.
Taktiskt? Oansvarigt? Fegt?
Och redan innan bläcket från regionfullmäktiges papper hade torkat så ändrade sig regionens socialdemokrater. Dagen efter regionbeslutet, på onsdagen, när regionens naturbruksstyrelse avhandlade Nuntorps vara eller inte vara, så beslutade socialdemokraterna och den miljöpartistiske ordföranden (som i regionen tillhör den borgerliga styret), att intagningen av elever till Nuntorp skulle stoppas redan hösten 2016. De borgerliga ledamöterna avstod för övrigt från att delta i beslutet.
Kanske var det en slamkrypare i socialdemokraternas frågesport? Kanske skulle de ha frågat om vilket parti som ville bevara Nuntorp i regionen. Rätt svar hade då varit kryss – Vänsterpartiet…
Hur som helst.
Det var några händelserika timmar i Brålanda igår. Det hände mycket under kort tid.
Det är nästan så att jag redan längtar till nästa bygdefest.
TTELA och brev till EU
Ibland känns det som om jag är tvungen att ta upp aktuella, lokala politiska händelser i min blogg för att ingen annan gör det. Tja, inte alltför sällan egentligen. Då blir det mer för nyheten än för att jag har några speciella åsikter om händelsen.
Det är framför allt en följd av att lokaltidningen TTELA har skurit ner på sina resurser. Med konsekvensen att det har blivit allt färre journalister som skriver om Vänersborg.
TTELA:s chefredaktör Ingalill Sundhage hade en ledare om det i lördagens TTELA, den 3 september. (Se ”Nån måste betala innehållet”.)
Chefredaktörens slutsats var att det var läsarnas fel. Eller rättare sagt, de fd läsarnas – de som har sagt upp sina prenumerationer. Det ledde nämligen till nedskärningar på TTELA – och en sämre tidning.
”När allt fler väljer bort att prenumerera på en tidning, sjunker intäkterna och det blir allt svårare att producera vederhäftig och granskande journalistik.”
Det är helt klart hur TTELA:s chefredaktör svarar på vilket som kom först, hönan eller ägget. Men jag, som för övrigt fortfarande prenumererar på TTELA, skulle nog vilja vända på Sundhages resonemang. Jag tror att läsare säger upp sina prenumerationer därför att TTELA inte producerar ”vederhäftig och granskande journalistik”.
Det var länge sedan. I varje fall i Vänersborg…
Chefredaktör Sundhage oroar sig, med all rätt, för de demokratiska följderna:
”… om inga journalister kollar hur våra skattemedel används ökar risken för korruption, svågerpolitik och dåligt ledarskap av kommunala förvaltningar. För det finns en tydlig koppling mellan lokaltidningar, informerade medborgare och demokrati.”
Det var dock länge sedan TTELA hade denna roll i Vänersborg…
Sundhage ger ett konkret exempel:
”Tänk er en valrörelse utan lokala tidningar…”
Det är inte svårt…
I valrörelsen 2014 arrangerades sex politikerdebatter i Vänersborg. TTELA bevakade en av dessa, en debatt i Gestad bygdegård om landsbygds- och jordbruksfrågor. TTELA bevakade t ex inte allmändebatten på Gågatekrysset eller debatten om näringslivet i Vänersborg på Quality Hotel. TTELA presenterade varken de lokala partierna eller kritiskt granskade dem. Inte heller inskickade debattartiklar eller insändare publicerades. Minst fem av Vänsterpartiets debattartiklar publicerades t ex aldrig innan valet. TTELA:s stora politiska bidrag var i stället en presentation av det nazistiska Svenskarnas Parti och deras kandidat. På ett helt uppslag. Två helsidor.
Det är synd att det går allt sämre för TTELA. Vänersborg behöver en lokaltidning. Det är inget snack om det. Kanske dock inte så mycket för lokala bloggares skull, som Sundhage skriver:
”När ingen längre kollar i offentliga diarier och berättar hur den kommunala förvaltningen sköts … kommer inte bara lokalsamhället och dess invånare att drabbas [utan också] lokala sajter och bloggare, vars journalistiska insats består i att läsa lokal media.”
Det känns som en liten överskattning av den egna förmågan – och motsvarande underskattning av vissa bloggare…
Men, som sagt, jag är helt övertygad om att TTELA måste bli bättre, och t ex producera vederhäftig och granskande journalistik, innan prenumeranterna återvänder.
Och på tal om att ”kolla i offentliga diarier”…
Jag skrev i en tidigare blogg om hur Jonathan Axelsson (M) hade skrivit till Skolinspektionen om Nuntorp och Dalslands Naturbruksgymnasiums ansökan om att starta en ny fristående gymnasie- och gymnasiesärskola där. Det var i mitt tycke en ganska intressant politisk nyhet från Vänersborg. (Se ”Nya turer kring skolan på Nuntorp”.) Brevet till Skolinspektionen har inte nämnts i TTELA…
Nu ser jag i diariet att samme Jonathan Axelsson (M) har gått ett steg vidare. Han har också skrivit till EU-kommissionen…
Axelsson skriver:
”Undertecknad skriver till er med anledning av frågetecken kring en eventuellt planerad fastighetsaffär i Vänersborgs kommun, Sverige. Diskussioner förs mellan kommunala företrädare och fastighetsägaren om att köpa en jordbruksfastighet med tillhörande byggnader belägen i Brålanda som tillhör Vänersborgs kommun, och avsikten lär vara att hyra ut den till den privatägda friskolan Dalslands Naturbruksutbildning AB.
Genom det helägda kommunala bolaget Fastighets AB Vänersborg (org.nr 556015-8726) så är det tänkt att förvärva fastigheten Nuntorp 1:14 och därefter teckna ett hyreskontrakt med det nystartade privatägda friskolan Dalslands Naturbruksutbildning AB (org. nr 559038-6511) där syftet är att bedriva gymnasieskola och gymnasiesärskola.
Vid kommunfullmäktiges sammanträde i Vänersborg 2016-06-22 så uttryckte Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) en oro om att den Europeiska unionen kan ha synpunkter på en eventuell fastighetsaffär mellan Fastighets AB Vänersborg och Dalslands Naturbruksutbildning AB.
Med tanke på Vänersborgs kommuns tidigare olagligheter kring fastighetsförvärv så vill undertecknad i förväg få reda på den Europeiska kommissionens syn på att ett kommunalt bolag agerar fastighetsägare åt en privatägd 
friskola.”
Man kan väl tycka vad man vill om Jonathan Axelssons skrivelse – men visst är det en politisk viktig händelse i Vänersborg? Och något som TTELA borde skriva om.
Målarbete – till nytta för vem? (3/3)
Det här är en direkt fortsättning på mina två tidigare bloggar, ”Målarbete – till nytta för vem? (1/3)” och ”Målarbete – till nytta för vem? (2/3)”.
New Public Management (NPM) har en dimension till – politikens roll.
Politikernas uppgift i NPM-filosofin är att sätta upp mål, precis som Vänersborgs fullmäktige ska börja arbeta med den 13 september. När politikerna har satt sina mål är det tjänstemännen som sköter om den vardagliga verksamheten och det vardagliga styret. Politikerna vet egentligen inte vad som sker i verksamheterna. Demokratin minskar, och det hör jag inte alltför sällan av mina politikerkollegor (från alla partier).
Ur rapporten:
”Det uppstår ett tjänstemannavälde, en managementbyråkrati, som tappar fokus på vilken verksamhet den egentligen ska tjäna. Fokus ligger mest på dess “image”, på att vara modern och använda NPM. Politiken har försvagats då några få politiker på kommunal eller regional nivå ställs mot tusentals tjänstemän som ansvarar för styrningen. Faran är att politikerna drar sig tillbaka och endast sätter övergripande mål. Det innebär i praktiken att verksamheten styrs av personer som inte kan ställas till demokratiskt ansvar: demokratin hotas!”
NPM innebär att de offentliga myndigheterna redovisar på samma sätt som näringslivet. Verksamheterna internbudgeterar mellan olika verksamheter/förvaltningar vilket leder till ett ekonomiskt slöseri – pengar tas från välfärden och ”ges till” byråkratin. Företagstänket dominerar, trots att kommuner, landsting och stat inte ska gå med vinst som de privata företagen. Den offentliga sektorn ska ju tillhandahålla produkter och tjänster för att tillfredsställa invånarnas behov – utifrån politikernas önskemål. Dessutom är det kommunfullmäktige som via budgeten fastställer t ex en förvaltnings inkomster. Eftersom det knappast går att påverka intäkterna för t ex barn- och utbildningsnämnden blir lönsamhetsbegreppet helt meningslöst.
”Eftersom målet inte är vinsten finns det inga anledningar till att upprätta balanser eller att beräkna avskrivningar i den offentliga sektorn. Det är politikerna som beslutar om investeringar i offentlig verksamhet, inte verksamheten själv! Det är inte viktigt om de är lönsamma efter avskrivning utan om de är nödvändiga för att lösa prioriterade uppdrag.”
Tidigare styrdes den offentliga sektorn av regler. Reglerna beslutades av politikerna, men de konkreta besluten fattades av professionen. Systemet byggde på tillit.
”Med NPM försvinner allmänna regler och ersätts med stelbenta, detaljerade mål. Anställda med grundlig utbildning inom sitt yrkesområde och som noggrant valts ut med tester och anställningsintervjuer betraktas som oförmögna att fatta de enklaste beslut. NPM avprofessionaliserar verksamheter under sken av att de effektiviseras.”
Nu sätter alltså politikerna mål och ekonomer, byråkrater samt managers styr. Dessa utvärderar och fattar beslut – och inte alltid har de någon sakkunskap. NPM har lett till avprofessionalisering. Och allt mer av de professionellas tid läggs på mätning, dokumentation och rapportering…
Och det genom att, som jag har skrivit tidigare, omvandla olika moment till mätbara värden, som i sin tur blir till prislappar. Allt för att den offentliga verksamheten ska bli lika effektiv och ”lönsam” som i näringslivet…
Zaremba återger i en av sina artiklar (se här) en uppräkning av möjliga konsekvenser med systemet inom sjukvården, sammanställda av kirurgen Åke Andrén-Sandberg (i urval):
- ”Man anpassar diagnosen efter prislistan. Det rasslar litet i luftvägarna, nog är det infektion, men ”pneumoni” ger högre poäng.”
- ”Man anpassar åtgärden efter prislistan. Kejsarsnitt ger tre gånger mer betalt än normal förlossning.”
- ”DRG ger betalt per ”vårdtillfälle”. Skriver man ut patienten i förtid, kommer han tillbaka, ett nytt vårdtillfälle.”
- ”Sluten vård ger mer betalt än den öppna vården. Man lägger in folk för små ingrepp som förr fixades på vårdcentralen.”
- ”Onödig vård ger också betalt, men att hålla folk friska genom goda råd gör det inte.”
- ”Att beställa prover belastar vårt konto. Bäst att ransonera.”
- ”Att göra rätt ger inte högre ersättning än att göra fel. Snarare tvärtom. (Måste en misslyckad operation göras om blir det ett nytt ”vårdtillfälle” och nya friska pengar.)”
- ”Korta vårdtider ger hög inkomst, oavsett utgång.”
Gunilla Ryd och Kerstin Eld sammanfattar genomgången av NPM, i rapporten ”Vi räknar minuter, vi räknar pinnar… Till nytta för vem?”, på följande sätt:
”Som vi sett i analysen ovan har de löften, som gavs när NPM infördes, inte infriats. Detta system fördes fram som ett sätt att göra den offentliga verksamheten mer effektiv genom att driva ner kostnaderna och samtidigt bättre tillfredsställa medborgarnas behov. Det påstods vara kundorienterat och flexibelt men det präglas tvärtom av rigiditet och utmärks av likriktning och standardisering. Det ser likadant ut år från år och i helt olika typer av organisationer, eftersom det är utformat av ekonomer från företag med oftast obefintlig erfarenhet av den kärnverksamhet som ska styras.
NPM är alltså ett styrsystem med stora anspråk på leda till bättre effektivitet, bl.a. genom stort resultatfokus, men det har i sin helhet självt varit befriat från resultatkrav, uppföljning och utvärdering. Det är vinsten eller budgeten och inte behoven som styr verksamheten. Samtidigt har ett ofantligt kontrollsystem blivit nödvändigt för att mäta mål och lönsamhet, med följd att en närmast stalinistisk byråkrati byggts upp.”
Jag tycker att rapportens korta sammanfattning av NPM:s följder är talande:
”De mänskliga relationerna ersätts med transaktioner.”
På det extrainsatta fullmäktigesammanträdet den 13 september ska politikerna alltså diskutera nya inriktningsmål. I direktiven står det:
”Inriktningsmålen ska vara ett fåtal och särskilt viktiga och skall hanteras inom beslutade budgetramar.”
Kanske är det själva styrsystemet, New Public Management, som borde diskuteras på sammanträdet… Kanske borde politikerna i Vänersborg istället diskutera ett styrsystem där målet med verksamheterna inte längre är budgeten utan brukarnas behov och de anställdas arbetsmiljö…
Det finns ett kapitel i Gunilla Ryds och Kerstin Elds utmärkta rapport, ”Vi räknar minuter, vi räknar pinnar… Till nytta för vem?”, där författarna ger exempel på alternativa styrsystem. (Du kan hämta rapporten här.)
Kanske återkommer jag med ytterligare en blogg i ämnet. Någon gång…
.
PS. Denna blogg är alltså sista delen av tre.
Målarbete – till nytta för vem? (2/3)
Det här är en direkt fortsättning på min förra blogg, ”Målarbete – till nytta för vem? (1/3)”.
I NPM-rapporten ”Vi räknar minuter, vi räknar pinnar… Till nytta för vem?” av Gunilla Ryd och Kerstin Eld (du kan hämta rapporten här) diskuteras följderna av införandet av NPM.
Författarna delar upp följderna i olika kategorier. När det gäller kategorin effektivitet menar författarna att resurserna inte används optimalt när olika enheter i t ex en kommun konkurrerar med varandra och sinsemellan debiterar för verksamheten. Författarna skriver, och här är det nog en och annan som känner igen sig från Vänersborg:
”Det är t.ex. vanligt att den kommunala fastighetsförvaltningen debiterar kommunens egen skolförvaltning för hyra av skollokaler, d.v.s. förvaltningens tjänstemän utför ett fullständigt onödigt arbete, där kommunen betalar till sig själv. Det kan också leda till att lokaler, trots ett klart behov, får stå tomma p.g.a. att staten eller kommunen ska betala höga marknadshyror till sig själv.”
Det finns inget belägg för att NPM har lett till att kostnaderna totalt sett har sjunkit för de olika verksamheterna. Det har t ex blivit allt sämre resultat i den svenska skolan samtidigt som den har blivit dyrare. Det är likadant inom sjukvården – jämför de vårdmanifestationer som genomfördes på flera orter i Sverige igår med budskapet ”En annan vård är möjlig!”. För att inte tala om polisväsendet…
Karin Berg skriver i SVT Opinion den 28 augusti (se här):
”När skolan blev en marknad blev pedagogiska idéer om elevernas självständiga arbete ett lockande tilltag för huvudmannen för att göra skolan mindre kostsam.”
Eller också resulterar de sjunkande kostnaderna istället i ökad vinst för de privata utförarna…
När det gäller att mäta effektivitet så måste verksamheterna redovisa – och då ska allt ha fått prislappar och alla resultat gå att mäta. Det här leder till en allt större byråkrati… Redovisningarna, och mätningarna, ligger dessutom till grund för lön och karriärmöjligheter.
Lena Marcusson, ordförande i regeringens värdegrundsdelegation skriver:
”Mål- och resultatstyrningen som effektiviseringsmodell, både på statlig och kommunal nivå, anses ha fått oönskade konsekvenser i form av ökad byråkrati, t.ex. genom ett stort antal återrapporteringskrav och kvantitativa mätningar som snedvrider verksamheten.”
Ett viktigt inslag i NPM är de individuella lönerna.
NPM:s syn på människan är nämligen att hon är alltigenom rationell, strängt kalkylerande och nyttomaximerande – att hon drivs av konkurrens och av att ta sig fram på andras bekostnad. Den här synen på människan, ”Homo economicus”, har för övrigt tämligen begränsat stöd i forskningen.
Individuella löner leder ofta till missnöje och en känsla av orättvisa, framför allt 
naturligtvis hos de som blir eftersatta. Men även chefer reagerar. Det tar mycket tid och kraft att sätta löner. Chefen ska ha samtal med alla anställda och för det krävs förberedelser. Dessutom ser alla anställda, och chefer, hur de individuella lönerna ofta leder till missämja, motsättningar, sämre erfarenhetsutbyte etc ute på arbetsplatserna. Trots detta, för att ta ett aktuellt exempel, fortsätter regeringen Löfven på den inslagna banan och accentuerar löneskillnaderna på lärarområdet med lärarlönelyft och förstelärare… Som alltså inte kommer alla lärare till del…
De negativa konsekvenserna märks tydligt i verksamheterna men åtgärderna för att ta itu med problemen (om någon nu gör något överhuvudtaget) riktar in sig på ”verkningarna”, inte orsakerna:
”Symtomatiskt är att efter att individuella löner införts i offentlig sektor har man ökat åtgärder för att sammansvetsa grupper och få det sociala samspelet att fungera bättre, s.k. teambuilding. Ofta anlitas externa konsulter för just detta, vilket ytterligare driver upp kostnaderna.”
Och det här känner vi också igen väl från Vänersborg…
Gunilla Ryd och Kerstin Eld tar i rapporten bland annat exempel från polisen:
”Polisförbundets Lena Nitz pratar om ett yrke, kidnappat av en ekonomisk modell, där verksamheten styrs av att lönen är kopplad till hur många s.k. pinnar man samlar. Det gör t.ex. att man koncentrerar sig på att göra ett stort antal utandningsprov i stället för att ta alkoholister i trafiken, eftersom man inte kommer upp i lika stort antal ”pinnar” då. Ett annat sätt att samla löneökande ”pinnar” är att hålla flera korta förhör i stället för ett längre.”
Verksamheten blir lidande för behovet av att mäta. Det här skrev Maciej Zaremba i en mycket uppmärksammad artikelserie i Dagens Nyheter under 2013 om när det gällde sjukvården i Sverige. (Se här.) Det var för övrigt genom Zarembas artiklar som begreppet NPM blev allmänt känt i den svenska debatten.
Zaremba skriver (se här):
”Då patienter förr kunde söka vård för flera problem hos en läkare, måste de nu uppsöka en doktor för den onda ryggen, en annan för andnöden, en tredje för en annan åkomma. Allt enligt en modell som också tillämpas vid tillverkningen av till exempel ett schampo.”
Fackföreningarnas roll i NPM-systemet har minskat som ett resultat av de individuella lönerna. Trots det har de fackliga ledningarna varit positiva till dessa löner.
Införandet av NPM har fått stora effekter på hälsa och sjukfrånvaro.
”NPM-ledarskapet bygger på en strategi av individualisering. Detta uppnås genom ständiga förändringar; avdelningar omstruktureras ständigt och omorganiseras, uppdragen ändras så att den anställde förlorar sina stödjepunkter; det skapas en känsla av att tappa kontrollen. Svårigheter på arbetsplatsen internaliseras och ses som personliga misslyckanden, vilket i sin tur ofta leder till ohälsa, både fysisk och psykisk med ökad sjukfrånvaro. Denna utveckling förstärks av att lönerna har blivit individuella, och att löntagare konkurrerar i stället för att samarbeta. Och samtidigt försvagas fackföreningarna med dess kollektiva stöd och känslan av solidaritet.”
Arbetsmiljön på arbetsplatserna försämras med införandet av NPM, bland annat ökar omfattningen av stress, trötthet och utmattningssyndrom. De anställda har mindre psykisk energi och mer psykosomatiska symtom.
”Den typiska patienten i den gruppen (som lider av någon form av psykisk ohälsa; min anm) är en kvinna, hon är väldigt ambitiös, och har aldrig varit sjuk tidigare i sitt liv.”
Den typiske chefen i NPM-systemet hämtar sin inspiration från företagsvärlden. Det är lite av grundbulten i NPM-ideologin. NPM betraktar:
”ledarskap som något fristående från kunskap om verksamheten.”
NPM-tänket leder till särskilda chefsutbildningar/ledarskapsutbildningar, frikopplade från verksamheten. Inte alltför sällan väljs därför också chefer från det privata näringslivet i stället för någon med erfarenhet av verksamheten…
Influenserna från näringslivet syns också ofta i de begrepp som började användas… Så har tex förskolechefer kallats för affärsområdeschefer (innan den nya Skollagen) och i verksamheten beskrivs patienter som kunder som konsumerar tjänster och sjukvården som produktion…
Cheferna saknar ofta kompetens om verksamheten ”på golvet”. Det gör det svårt eller omöjligt för cheferna att gå in i konkreta diskussioner med de anställda. Det leder ofta i stället till ett auktoritärt ledarskap. Chefen tillgriper lätt krav på lojalitet och disciplinerad lydnad och de anställdas roll inskränks till att genomföra order.
Det har vi exempel på även från vår egen kommun. Ibland går det till och med så långt att offentlighetsprincipen inte respekteras utan personalen tvingas till tystnad. Det skapas en tystnadskultur. Och politiker och allmänhet får inte veta hur verksamheten fungerar… Trots att öppenhet är en förutsättning för att få så bra verksamhet som möjligt.
För att effektivisera de offentliga verksamheterna ska allt, som sagt, omvandlas till mätbara värden. För detta krävs kontroller och mätningar. En särskild byråkrati växer fram som sköter detta. Och det inte sällan samtidigt som de som ”gör jobbet” minskar i antal…
För att kunna kontrollera och mäta verksamheten måste den inte bara utföras, utan också dokumenteras. Först då kan verksamheten följas upp och utvärderas. Vilket också har lett till att en hel utvärderingsindustri har vuxit fram kring privata konsultbolag…
Det är nog inte många anställda, patienter, kunder, brukare, elever, föräldrar och invånare som inte känner av följderna, mer eller mindre, av det styrsystem som går under beteckningen New Public Management.
Men det finns ytterligare följder av införandet av NPM…
.
PPS. Denna blogg är alltså andra delen av tre. Fortsättning följer alltså…
Senaste kommentarer