Arkiv
KF 2 (12/5): NÄRF, mutor och SD-motioner
Kommunfullmäktiges sammanträde på onsdag börjar med två föredragningar av tre revisorer. Det skrev jag om i min förra blogg. (Se “KF 1 (12/5): Revisorer, covid och arvoden“.)
Kommunfullmäktige ska sedan godkänna NÄRF:s (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) årsredovisning för 2020. Dessutom ska förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet. Och det är inga problem. Min uppfattning är att NÄRF sköts mycket bra nu för tiden och att det är ordning och reda på det mesta, ja kanske till och med på allt. Det är annat än hur det var för några år sedan… (Se “Avgå Bo Carlsson!”.)
Två ärenden handlar om om- och tillbyggnaden av Lunddalas äldreboende. Det är två mer “formella” punkter, vem som ska underteckna avtal och om utökad borgensram. Det står i och för sig i ett av besluten också att:
“Kommunfullmäktige beslutar att ställa sig positiv till om- och tillbyggnad av Lunddala äldreboende.”
Och det är naturligtvis ingen som är emot detta. Det nya äldreboendet blir fantastiskt bra tror jag. Däremot framförde jag en del synpunkter i kommunstyrelsen om att “kompromissen” mellan Lunddalas framtida arkitektur och utseende (enligt ritningarna) och grannarnas rättmätiga intressen kunde ha lösts på ett annorlunda och bättre sätt. (Se ”Detaljplanedilemma 1: Lunddala”.)
Sedan är det dags för kommunfullmäktige att anta “Policy mot korruption, mutor och jäv”. Ärendet är inte föranlett av någon speciell händelse (tror jag), utan en kommun måste helt enkelt ha regler kring sådant här. Eller som det beskrivs i underlaget:
“Policyn och riktlinjen ska utgöra ett stöd för anställda och förtroendevalda i utövningen av uppdrag för att förebygga och visa på innebörden i begreppen kring vad som faller inom de olika begreppen korruption, mutor och jäv.
Korruption och oegentligheter kan förutom att ge ekonomiska konsekvenser för kommunen, påverka synen på tjänstepersoner och förtroendevalda samt kommunens anseende. I förlängningen kan legitimiteten för demokratin och det politiska systemet påverkas.”
Visst förekommer det med all sannolikhet oegentligheter i Vänersborgs kommun, varför skulle Vänersborg vara ett undantag? Men oegentligheter är naturligtvis inget som uppmuntras eller legitimeras av politiker eller andra. Och jag måste nog säga att korruption och mutor inte tycks vara något större problem i Vänersborg. 
Det skulle väl i så fall vara att det ibland förekommer rykten om ”vänskapskorruption” och att kommunen behandlar folk olika… Men är det typ pengar inblandade, så är nog de ansvariga på kommunen hänvisade till att “visselblåsare” både inom förvaltningarna och, framför allt, bland allmänheten och företagare berättar. Och det hoppas jag att de gör.
Det kan nog vara ett större problem många gånger att många politiker och tjänstemän ser på kommunen och invånarna på fel sätt. De verkar ibland betrakta kommunen, dvs sig själva, som en 
slags “självständig enhet”, med gemensamt intresse skilt från människorna i kommunen. Det blir “vi och dom” där “vi” naturligtvis alltid har rätt, både demokratiskt, juridiskt och moraliskt. De ser inte, eller vill inte se, att de ska företräda och ge service åt vänersborgarna – att “vi” finns faktiskt till för “dom” och inte tvärtom.
Se t ex på ärendena om verksamhetsområdena på Vänersnäs, som ska upp på kommunfullmäktige, och som jag har skrivit en hel del om, och dessutom återkommer till i nästa blogg. Vänersnäsarna vill inte ansluta sig till det kommunala VA-nätet, men många politiker och tjänstemän ser sig företräda något abstrakt annorlunda, och högre – ett “Vänersborg” som är viktigare än de vänersborgare på Vänersnäs som protesterar.
Ibland kan jag tycka att något politiker i ledande position skulle slå näven i bordet och tala om för vissa förvaltningar och tjänstemän vad deras uppgift egentligen är och varför de har de jobb de har.
Efter denna utvikning återgår jag till fullmäktiges dagordning.
Kommunfullmäktige kommer att bifalla ett medborgarförslag om assistanshund som hjälpmedel. Jag hoppar dock över detta ärende och hänvisar till Lutz Rininslands (V) blogg – se “Föga uppmuntrande”. Läs gärna, Rininsland lyfter både tidsaspekten av behandlingen, som bryter mot kommunens regler kring medborgarförslag, och själva beslutsförslaget.
Kommunfullmäktige ska besluta att en moderat motion om att “Öka tryggheten i Vänersborgs kommun- ett måste!” ska anses vara besvarad. Det betyder att den läggs till handlingarna utan åtgärder.
I kommunstyrelsen var moderaterna nöjda med svaret, vilket förvånade mig. Hur kan man skriva en motion, tänkte jag, och sedan bli nöjd när den läggs till handlingarna? För svaret från förvaltningen var tämligen intetsägande, det var egentligen bara några självklarheter som påpekades – något som motionärerna sannolikt visste, eller borde ha vetat, innan de skrev motionen. Förvaltningen påpekade t ex att man måste utreda vilka brottsförebyggande mål kommunen vill uppnå… Och att det krävs tillstånd för att bedriva kamerabevakning samt att man måste visa att behovet av kamerabevakning väger tyngre än integritetsintresset. Självklarheter men kommunalrådet Henrik Harlitz framförde i kommunstyrelsen, som sagt, att han och moderaterna var nöjda med svaret.
Mathias Olsson (SD) har lämnat in en motion om att:
“berörda nämnder [ges] i uppdrag att komplettera nuvarande projektidéer med omklädningshytter i dokumentet ‘strategi för hållbar strandutveckling i kommunen’.”
Det blev lite fel, det finns t ex inga formella projektidéer. Det som Olsson hänvisar till är bara en slutrapport i ett projekt. Därför ska fullmäktige enligt beslutsförslaget avslå motionen.
I kommunstyrelsen reserverade sig sverigedemokraterna. Jag tror att SD borde strunta i att yrka bifall i kommunfullmäktige och istället formulera en ny motion, som är så att säga är formellt riktig.
Sverigedemokraterna genom Anders Strand har också lämnat in en motion om att “höja språkkraven för anställda och vikarier inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade”. Det är en motion som SD har lagt i flera kommuner. (Jag har dock inte hittat någon som är skriven innan denna motion i Vänersborg.)
SD yrkar i motionen att:
“Kommunen utreder de resursmässiga förutsättningarna för att ge anställda och vikarier med bristande språkkunskaper en utbildning som motsvarar socialstyrelsens rekommendation: svenska som andraspråk på gymnasienivå.”
Det är inte utan att man undrar varför sverigedemokraterna intresserar sig så för “nysvenskar”, och i detta fall deras språkkunskaper. Partiets inställning till invandring och invandrare är ju väl känd och det gör ju inte direkt att man blir mindre misstänksam med syftet med en sådan här motion…
Socialförvaltningen har sammanställt ett mycket sakligt och gediget svar på motionen. I svaret hänvisar förvaltningen till fackförbundet Kommunals rapport “Svenska språket A och O inom äldreomsorgen”, den statliga utredningen “Stärkt kompetens i vård och omsorg” och Socialstyrelsens lägesrapport 2018, “Vård och omsorg om äldre”, där det framkommer att många inom äldreomsorgen har allvarliga språkbrister.
Socialförvaltningen citerar Kommunals rapport:
“Alla som jobbar i äldreomsorgen ska kunna prata, lyssna, läsa, skriva och ta instruktioner på svenska.”
Kommunal menar å ena sidan att en nationell satsning krävs på komvux och SFI och å den andra att det är arbetsgivarens ansvar att skapa rätt förutsättningar för språkutvecklande arbetsplatser:
“Arbetsgivare får inte låta personer som inte kan språket arbeta självständigt, utan handledning och utbildning i svenska. De med otillräckliga språkkunskaper måste få studera svenska på arbetstid.”
Kommunal menar att bra språkkunskaper ökar omsorgskvaliteten och patientsäkerheten. Socialförvaltningen skriver i utredningen:
“Idag är ett krav för en fullgjord examen till undersköterska, att den studerande har godkänd svenska dvs. svenska 1/svenska 1 som andraspråk på gymnasienivå.”
Det ställs dock inte samma krav på språkkunskaper för vikarier/vårdbiträden skriver förvaltningen. Det skulle göra att det blev svårt att t ex få tag i vikarier under semesterperioderna.
I utredningen framgår det också att socialförvaltningens personalspecialister är väl medvetna om betydelsen av att kraven på språkkunskaper upprätthålls. De känner också till de problem som kan uppstå när språkkunskaperna brister.
Socialförvaltningen försöker slutligen sig på ett försök till den kostnadsberäkning för utbildning av vårdbiträden/vikarier till svenska 1 svenska 1 som andraspråk på gymnasienivå som motionen efterlyste. Och det visar sig att det skulle bli dyrt… Väldigt dyrt…
Socialchefen skriver i den samlade bedömningen att:
“socialförvaltningen avslår motionens förslag att införa Socialstyrelsen rekommendation på nivå för språkkunskaperna hos anställda inom äldreomsorg och funktionshinder. Orsaken är, som nämnts ovan, dels svårigheterna att genomföra språklyftet praktiskt och dels bristande budgetutrymme för språklyftets kostnader. Därtill är genomförandet av språklyftet förenat med ekonomiska risker i form av avhopp från den eventuella utbildningen.
Avslutningsvis vill förvaltningen framhålla att man generellt ställer sig bakom motionens syfte att våra äldre är värda den högsta kvalitén i vår omsorg.
Förvaltningen anser dock att vägen dit, i det här fallet bäst nås genom språkombudsreformen och på sikt.”
Och man kan inte annat än hålla med socialchefen efter den uttömmande utredningen. Och jag tror också att en majoritet i kommunfullmäktige kommer att avslå sverigedemokraternas motion. Och det alltså av helt ekonomiska orsaker.
Vi får se hur förvaltningen svarar, och politikerna beslutar, den dag då socialnämnden får mer pengar 
och/eller staten tar ett (ännu) större ansvar för språkutbildningen.
Jag återkommer med ytterligare en blogg om ärendena kring verksamhetsområdena på Vänersnäs.
Kommunfullmäktiges sammanträde direktsänds på kommunens webb-TV. (Klicka här.)
Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder
Sent omsider lämnades en motion in till onsdagens kommunfullmäktige. Den behandlades dock inte, utan remitterades bara till kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden.
Motionen kom från Sverigedemokraterna (SD). SD-motionärerna yrkade att:
“Vänersborgs kommun erbjuder arbetskläder till all förskolepersonal.”
Det är ett bra yrkande. Och aktuellt. Det pratas en del om fria arbetskläder på riksplanet och det kanske också är orsaken till att SD:s motion kommer just nu.
I ett pressmeddelande i december 2019 skrev socialminister Lena Hallengren (S) (se Kommunalarbetaren, “Utredning: Får alla fria arbetskläder?”):
“Det är en rättvisefråga i grund och botten. I mansdominerade yrken är detta (fria arbetskläder; min anm) sällan ett problem. Men i kvinnodominerade yrken måste de anställda ofta kämpa hårt för rätten till arbetskläder. Därför skärpte vi under förra mandatperioden Socialstyrelsens och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Nu ska vi också följa upp att dessa förändringar får önskvärt resultat.”
I februari i år (2021) var Socialstyrelsen klar med sin kartläggning. (Kartläggningen kan laddas ner här.) Kartläggningen omfattade dock bara:
“hur arbetskläder tillhandahålls, hanteras och finansieras i de verksamheter inom omsorgen som omfattas av Socialstyrelsens föreskrifter.”
Det är nog inte någon som ifrågasätter att arbetskläder ska tillhandahållas av arbetsgivarna. Det skulle i så fall vara av rena kommunalekonomiska skäl. Och det är, eller borde vara, lika självklart att även förskolepersonal ska ha fria arbetskläder, precis som anställda inom socialtjänsten. Eller anställda inom mansdominerade yrken.
Sverigedemokraterna skriver i sin motion:
“Behovet av exempelvis badkläder, vinterkläder eller kläder anpassade för frilufts-verksamhet förekommer frekvent. Inom verksamheten förekommer att personalen kan behöva klättra, krypa eller på annat vis slita på kläderna. Inom arbetsuppgifterna förekommer även att på daglig basis ta hand om blöjor eller kläder och barn som inte hunnit fram till toaletten i tid.”
Elisabet Mossberg, utredare på Lärarförbundet, säger (se “Experten svarar: Arbetskläder i förskolan”, 6 feb 2019):
“Det är uppenbart att det här blir en jämställdhetsfråga.”
Det torde finnas en stor opinion som ser kravet på fria arbetskläder även i kvinnodominerade yrken som ett viktigt jämställdhets- och rättvisekrav. Det finns sannolikt även en majoritet av politiker och partier som ställer sig bakom kravet.
Så var det då det här med att motionen i Vänersborg kommer från Sverigedemokraterna…
Det finns olika åsikter bland icke-SD-politiker om andra partier ska stödja motioner och förslag från SD. Främst är det väl socialdemokrater och vänsterpartister som är mest skeptiska eller negativa. De menar att man inte ska legitimera SD inför väljarna. SD ska, menar de, inte behandlas som ett ”normalt parti som alla andra”, utan behandlas som det främlingsfientliga, eller rasistiska parti, som de menar att det är. Andra ska inte ha något som helst med SD att göra.
Frågan är om det är eller har varit en speciellt “taktisk” eller “strategisk” korrekt inställning. Under tiden som många partier har haft den här inställningen till SD, inte bara S och V, så har SD växt kraftigt. I riksdagsvalet 1998 fick SD 19.624 röster vilket var 0,37% av väljarna. Endast 20 år senare, i valet 2018 så fick SD 1.135.627 röster eller 17,53 %.
Någonting har uppenbarligen inte fungerat med strategin. Det är bara att konstatera. Även om det inte finns något facit på hur utvecklingen skulle ha varit med en annan “taktik”. Det kanske hade varit ännu värre, det kan knappast någon svara på. Men det verkar osannolikt. Jag tror tvärtom att många väljare har röstat på SD just för att andra partier inte vill “ta i” SD och därigenom inte heller lyssna på vad partiet, och kanske framför allt dess väljare, har haft att säga.
Och det kan bli absurt. I fredagens pappersupplaga av TTELA läser jag (finns som låst artikel på TTELA:s hemsida, men något annorlunda redigerad – “Sjukhusen i Västra Götaland slipper betala tillbaka 689 miljoner”):
“När regionstyrelsen under tisdagen behandlade regionens årsredovisning för 2020 yrkade SD på nytt att sjukhusens gamla skulder skulle strykas. Den här gången fick de med sig såväl S som V och tillsammans kunde oppositionen köra över minoritetsstyret i regionen.”
Vore det inte absurt om S och V hade röstat mot ett förslag som de instämmer i till hundra procent, eller avstått från att rösta – bara för att det är SD som blev först med att lägga förslaget? Jag tror att en majoritet av väljarna skulle svara ja på
den frågan.
Vad jag förstår (inget protokoll finns ute än) så “löste” Vänsterpartiet situationen genom att lägga ett förslag som yrkade på precis samma sak som SD… De flesta uppfattar nog detta som, om inte absurt, så i varje fall som synnerligen tramsigt. Det praktiska resultatet blev ju detsamma… Precis som TTELA rapporterade.
Nu tror jag att ett sådant här “beteende” från andra politiker och partier knappast är resultatet av en “taktisk” eller “strategisk” syn eller genomtänkt analys. Det är nog bara så, kan man kanske misstänka, att det istället finns en baktanke. Sådana här attityder och handlingar ger nog mest en personlig känsla av moralisk tillfredsställelse, och kanske överlägsenhet(?), för de inblandade.
Handen på hjärtat, ska förskolepersonal få ”lida”, och inte få fria arbetskläder, för att vissa andra ska känna en moralisk tillfredsställelse?
I riksdagen stötte jag alldeles nyligen på en speciell reservation. Det var i Socialutskottets betänkande “Covid-19-pandemin och därmed sammanhängande frågor”. (Vi är i riksdagen nu.) Den bör få åtminstone vänsterpartister att börja fundera…
Jag trodde först inte att det var sant, men texten i betänkandet ljuger inte – en gemensam reservation från 3 sverigedemokrater och en vänsterpartist… (Det handlade om vaccintillverkning i statlig regi.)
Frågan tål onekligen att diskuteras. Verkligen. Och det handlar inte om att bjuda in SD i värmen. Tvärtom. En annan inställning, taktik och strategi skulle bara visa kommuninvånarna, och SD:s väljare, att andra partier också lyssnar på dem. Och att dessa partier bara har ett mål för ögonen, det bästa för invånarna. Då skulle det också finnas en ännu mindre anledning att rösta på SD…
Nu visar det sig att det finns tid att diskutera frågan om förhållningssättet till SD. Sverigedemokraternas motion slår nämligen in öppna dörrar…
Den 1 september 2006(!) skrev TTELA (se “Fria arbetskläder till förskolepersonal”):
“Personalen inom förskolan i Vänersborg ska få fria arbetskläder. Det beslöt barn- och ungdomsnämnden vid senaste mötet. … Beslutet om fria arbetskläder gäller dagbarnvårdare, barnskötare och förskollärare inom förskolan. Det rör sig om ungefär 400 anställda som nu slipper att slita på sina egna kläder i ur och skur.”
Det var ett bra beslut, och jag satt faktiskt med i nämnden redan på den tiden…
Den 24 oktober 2012 lämnade Theresia Nordlund (S) och Bengt Larson (S) in en motion, “Arbetskläder”. (Kan laddas ner här.) De skrev:
“Personal inom social och — samhällsbyggnadsförvaltningen innehar arbetskläder och skyddskläder. Dessa självklarheter finns inte inom barn och ungdomsförvaltningen. Vaktmästarna inom denna förvaltning innehar dock arbetskläder. Personal inom förskoleverksamheterna har förvisso arbetskläder för utemiljö, men inte för arbete inomhus, varför?”
Det var tydligen så att nämndens beslut från 2006 hade brister.
Nordlund och Larson yrkade i motionen:
“att personal inom förskoleverksamheterna erhålls minst 2 uppsättningar av arbetskläder, arbetskläder för inomhusmiljö.”
Det var en nödvändig komplettering av det gamla beslutet.
Den här motionen avslogs emellertid av kommunfullmäktige den 12 juni 2013:
“Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till att rutiner redan finns för arbetskläder inom förskoleverksamheten. Därmed är motionen besvarad och avslutad för Kommunfullmäktiges del. “
26 ledamöter röstade för avslag av motionen, medan 23 röstade för bifall. En ledamot avstod. Vänsterpartiet röstade för motionen (med ett undantag, och det var inte jag). Det intressanta är att Kurt Karlsson från Sverigedemokraterna röstade avslag på motionen. (En SD-plats var tom.)
Jag kunde inte låta bli denna historiska utvikning… (Sån är jag.) Vill man veta vad som gäller idag kan man gå in på kommunens intranät och läsa under rubriken “Arbetskläder Barn- och Utbildningsförvaltningen”. För att komma in på sidan måste man ha en inloggning i kommunen, och det har man som politiker – också Sverigedemokrater. Även kommunanställda, t ex förskolelärare, kan självklart logga in och läsa.
Det står bland annat:
“Vem ska få tillgång till nya arbetskläder?
Tillsvidareanställd personal inom förskolan 1-5 år, förskoleklass och fritidshem som arbetar direkt med barnen, samt dagbarnvårdare omfattas.
Vilka kläder får jag låna?
Arbetskläderna består av en tre i ett jacka, överdragsbyxa för utomhusbruk samt ett regnställ. Övriga kläder utifrån behov.
Vems är kläderna?
Arbetskläderna tillhör arbetsgivaren det vill säga Vänersborgs kommun, barn- och utbildningsförvaltningen.
Hur länge får jag låna dem?
När du slutar din anställning ska kläderna lämnas tillbaka till arbetsplatsen, för dagbarnvårdare till närmaste chef. 
Närmaste chef meddelar sedan den som är ansvarig för hanteringen av kläderna som plockar bort rekvisitionen.
Hur sker märkning och tvätt?
Var och en som kvitterar ut arbetskläder ansvarar själv för eventuell märkning och tvätt av kläderna.
Utslitna arbetskläder
Utslitna arbetskläder kan bytas genom att du kontaktar närmaste chef som fattar beslut om att du kan erhålla nya kläder.”
Det har hänt en del under åren. Jämställdheten i kommunen har tagit några steg framåt. Personalen på förskolan har enligt dessa anvisningar fria arbetskläder – och jag hoppas verkligen att rektorerna har en generös inställning till “övriga kläder utifrån behov”.
Det verkar inte som om Sverigedemokraterna har läst på hur det förhåller sig i verklighetens Vänersborg. De borde göra det innan de motionerar. Det har vi sett många exempel på de senaste åren – inte bara med denna motion.
KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat
Kommunstyrelsens sammanträde förra veckan innehöll många skiftande och intressanta ärenden. Jag har redan skrivit om 5 av dem. (Länkar finns i slutet av denna blogg.) Det fanns ännu fler ärenden på dagordningen.
Information
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) informerade som vanligt om vad han hade gjort sedan sist. Det gjorde för övrigt också Gunnar Lidell (M), för sista gången, medan 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) inte gjorde det. Jag minns inte att Carlsson någonsin har informerat kommunstyrelsens ledamöter om sina aktiviteter som välbetalt kommunalråd – för skattebetalarnas pengar.
Fast Carlsson var med på ett möte med lärarorganisationernas representanter. Det flikade han in i samband med att Augustsson redogjorde för ett sådant möte. Carlsson antydde då att det var, som jag uppfattade det, ganska stora förändringar på gång. Och att fackförbunden var positiva. Vad det handlade om avslöjades dock inte. Bo Carlsson (C) ska som bekant bli ordförande för barn- och utbildningsnämnden efter årsskiftet…
Augustsson berättade också att det hade varit ägarsamråd med Kunskapsförbundet Väst. Ägarsamråd innebär att kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg möter Kunskapsförbundets presidium. Gunnar Lidell (M) kompletterade framställningen med att påpeka att ägarkommunerna inte var sådär jättelyckliga över den “bonus” på 5.000 kr som förbundet delade ut till sina anställda. Det framgick av samtalet, sa Lidell lite lurigt. Jag kan tänka mig att det antagligen utbyttes en del hårda ord mellan de tre ordförandena Paul Åkerlund, Benny Augustsson och Maud Bengtsson – alla tre socialdemokrater för övrigt.
Fyrstads Flygplats AB
Kommunstyrelsen beslutade att bevilja nästan en miljon, 945.000 kr, till Fyrstads Flygplats AB. Pengarna ska användas för:
“täckning av förluster under år 2021.”
Fyra ledamöter från V+MP+MBP deltog inte i beslutet. Vi tycker nog att det egentligen kan kvitta med en flygplats… Det är väl inte omöjligt att det vad det lider kan komma en motion från Vänsterpartiet om flygplatsen.
Trollhättan och Nordkroken
Trollhättans Vattenverk AB (TEAB) har sänt ut kompletterande samrådsunderlag för råvattenuttag från Vänern vid Nordkroken. (Se “Nordkrokens pumpstation”.) Kommunstyrelseförvaltningen hade skrivit ett förslag till yttrande. Kommunstyrelsen ställde sig enhälligt bakom detta.
Det tycks mig som om kommunen har tuffat till sig lite gentemot Trollhättan. Och det glädjer mig. Trollhättan har i detta ärende inte skött kontakterna och kommunikationen med Vänersborg som man borde kunnat förvänta sig. Trollhättans planer innebär ju väldigt stora förändringar i ett mycket viktigt rekreationsområde i Vänersborg, badplatsen Nordkroken. Ledningsdragningen från Nordkroken till Överby och sedan vidare till Uddevalla, kommer också att innebära stora ingrepp. 
Yttrandet till Trollhättan kan sammanfattas:
“Eftersom åtgärderna berör många boende i Nordkroken och flera olika allmänna intressen bedömer kommunstyrelseförvaltningen att det är viktigt att förslaget prövas i en detaljplaneprocess. Vänersborgs kommun önskar även en mer aktiv roll i lokaliseringsfrågan.”
GC-väg i Brålanda
Trafikverket ska satsa på gång- och cykelvägar de närmaste åren. Och en av de “lyckliga” sträckorna är 1 km på Stenhammarsvägen i Brålanda. Här ska Trafikverket satsa, men det förutsätter att kommunen betalar hälften. Och det är dyrt när staten bygger, Vänersborg ska betala 4.677.500 kr. Men det är inget att välja på, kommunen kan inte själv bygga GC-vägar på det statliga vägnätet.
SD-motion
Sverigedemokraterna genom Lena Mjörnell hade lämnat in en motion, “motion om att redovisa kostnaderna för kommunala verksamheter som styrs av lagkrav”.
Det var ett bra tänk bakom motionen. Det är viktigt att kommunen, och kanske framför allt partierna, håller isär vad som är lagstadgat och inte. Det ska ju fördelas en väldigt massa pengar till de olika verksamheterna. Men motionen var lite tveksamt formulerad, och skulle bland annat innebära en massa merjobb, om det nu var möjligt överhuvudtaget att uppfylla motionens krav. Ekonomikontoret hade lämnat ett yttrande som beskrev detta.
Motionen blev därför avslagen av alla utom SD självt. Men jag tycker nog ändå att kommunen skulle kunna vara tydligare i beslutsunderlag och faktiskt hänvisa till lagar och föreskrifter. I barn- och utbildningsnämnden hänvisas till Barnkonventionen och jag själv hänvisar ofta till t ex Skollagen. Lagparagraferna betyder ju faktiskt något i skolan och i sociala verksamheter – och därför självklart också för kommunala beslut som handlar om pengar.
Vattenpalatset
En av kommunens verksamheter som inte är lagstadgad är Vattenpalatset Vänerparken, även om skolor har simundervisning där.
Vattenpalatset öppnade den 2 maj 1991. Jag har ingen information om de kommunala bidragens storlek de första dryga 10 åren. De senaste 13 åren plus nästa år har Vattenpalatset kostat Vänersborgs skattebetalare ungefär 100 miljoner kronor. Det är en oerhört massa pengar.
Kommunen måste se över alla kostnader och börja prioritera mellan verksamheter och utgifter, även mellan de olika nämnderna. Kommunen måste t ex jämföra Vattenpalatsets kostnader med kostnaderna för lärare för elever i behov av särskilt stöd eller för personal i hemtjänsten. Och i den jämförelsen måste kommunen titta på lagstadgade respektive icke-lagstadgade verksamheter och kostnader.
Kommunstyrelsen beviljade ett förlusttäckningsbidrag till Vattenpalatset för 2021 på 7,8 milj kr.
Fastighetsutredning
Alldeles nyligen redovisades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”. TTELA hade en artikel om rapporten med rubriken “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter” (se här). Målet för utredningen var att:
“redovisa vilka lokaler som inte nyttjas fullt ut och/eller nyttjas av andra än kommunens egna verksamheter samt att belysa relevanta aspekter av kommunens fastighetsinnehav och eventuella försäljningar”
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå fullmäktige att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att:
“ta fram en fastighetsstrategi … i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”
I min planering ingår det att så småningom skriva en särskild blogg om denna utredning…
Inköp av ismaskiner
Till sist beslutade kommunstyrelsen att utöka kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget för inventarier 2020.
“Härtill är vi nödda och tvungna.”
Travesterade en av ledamöterna den gamle biskopen Hans Brask.
Det handlade om att två ismaskiner hade köpts in för ungefär 2,5 milj kr. Till vissa saker finns det pengar tänkte jag. Det skulle säkert bli annat ljud skällan om en rektor helt på egen hand hade köpt in specialistkompetens till barn i behov av särskilt stöd för 2,5 miljoner…
Det handlade emellertid inte om kostnaderna för ismaskinerna, det handlade om principer. Inköpet av ismaskinerna hade nämligen gjorts av förvaltningen innan ärendet kom upp och beslutades av politikerna i nämnden. Delegeringsordningen följdes alltså inte vid inköpet. Och det protesterade några av ledamöterna i kultur- och fritidsnämnden mot redan då det begav sig. Dock tydligen inte alla…
Kommunstyrelsen smällde kultur- och fritidsnämnden på fingrarna genom att besluta att:
“Kultur- och fritidsnämnden förutsätts se över sina rutiner för investeringar.”
Det betyder typ skärpning, det måste bli rättning i leden. Samtidigt fick kultur- och fritidsnämnden de pengar den begärde…
Avslutning
Det var allt om kommunstyrelsens sista sammanträde för året. I fem bloggar har jag rapporterat och beskrivit de mest betydelsefulla ärendena. Nu tar KS-ledamöterna julledigt, utom de som deltar i det kommande kommunfullmäktige den 16 december. Och det är väl i stort sett allihop. En av moderaternas ledamöter slutade för gott i kommunstyrelsen. Men det återkommer jag till på ett eller annat sätt.
Anm. Detta var den 5:e och sista bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.
- ”KS (1): Upplösningen!” (2 dec)
- ”KS (2): Reservation KFV-motion” (4 dec)
- ”KS (3): Sociala fonder” (5 dec)
- ”KS (4): Bara ett miljöparti i Vänersborg?” (6 dec)
- ”KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat” (9 dec)
Budgetförslaget från SD
Det var naturligtvis budgetförslaget från de styrande partierna, S+C+MP, som fick majoritet på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Det blir därför huvudförslaget till kommunfullmäktige om två veckor. De andra förslagen fick bara stöd från det parti som hade lagt respektive förslag. (Medborgarpartiet lade inget eget förslag, jag uppfattade dock att partiet röstade för Vänsterpartiets förslag.) Kommunstyrelsen röstade alltså ner förslagen från den borgerliga oppositionen (M+L+KD), V och Sverigedemokraterna (SD).
Vilket förslag som får majoritet i fullmäktige återstår dock att se. Mitt tips är att de två stora blocken, de styrande partierna S+C+MP och den borgerliga oppositionen med M+L+KD, kommer överens. Sverigedemokraternas förslag kommer i varje fall inte att få majoritet, det kan man vara säker på. Däremot skulle SD kunna fälla avgörandet i en omröstning, om inte de två stora blocken kommer överens.
Jag har inte tidigare presenterat SD:s budgetförslag. Det ska jag göra med denna blogg.
Sverigedemokraterna har vid några tillfällen under åren presenterat sina budgetförslag i fina och välarbetade broschyrer på flera sidor. Årets budgetförslag är motsatsen, det är både kort och tämligen intetsägande. Både layout- och innehållsmässigt. SD har t ex nästan inga kommentarer, motiveringar – eller förslag. Och inte heller något som sticker ut eller provocerar. Borta är tydligen den tid då SD kunde föreslå att Tärnanskolan skulle få mindre pengar för att det gick så många nysvenskar där. Det är väl ett sundhetstecken antar jag.
SD:s förslag utgår inte från det budgetförslag som de styrande partierna har lagt, som Vänsterpartiet gjorde. Istället utgår SD-förslaget från de budgetramar som kommunstyrelsen antog i februari. Dessa budgetramar var extremt ”tajta” och knappt några nya pengar skulle delas ut till välfärden. Det var bara lite “småpengar” hit och dit. Det enda var att de 15 milj kr som barn- och utbildningsnämnden fick i år (2020) som ettårsanslag skulle bli ramhöjande och alltså finnas med kommande år. (Se “Budgetramar 2021”.)
SD:s förslag:
“utgår från anvisningarna antagna av kommunstyrelsen i februari 2020, med hänsyn till den nya skatte/statsbidragsprognosen från oktober 2020, samt justeringar av de finansiella kostnaderna utifrån nya prognoser under 2020.”
Så börjar förslaget. Sedan presenterar SD en tabell, “Resultatbudget”, precis som den borgerliga oppositionen. Och den är lika intetsägande som den borgerliga motsvarigheten. Det enda som kan utläsas med bestämdhet av tabellen är att SD:s budgetförslag ger ett överskott i kommunens resultat på 50 miljoner kr. Det är till och med 3 milj mer än de styrande partiernas återhållsamma och snåla budget.
SD vill med andra ord satsa minst på verksamheterna av samtliga partier. SD vill faktiskt bara göra två ekonomiska “satsningar”.
SD föreslår att samhällsbyggnadsnämnden får ett tillfälligt anslag, för endast 2021 alltså, på 2 milj kr. Dessa pengar ska användas till:
“förebyggande trygghetsskapande åtgärder.”
Det är precis samma förslag som de borgerliga oppositionspartierna har lämnat.
Den andra “satsningen” är att SD vill öka budgetramen till barn- och utbildningsnämnden (BUN) med 5 milj kr. Det är ungefär lika mycket som de styrande partierna föreslår (5,2 mkr), men betydligt mindre än Vänsterpartiet (12,9 mkr). Men då hör det också till att SD föreslår ytterligare 5 milj kr till BUN – återigen som ett tillfälligt anslag bara för 2021 för att täcka ökade kostnader. Och så konstaterar SD:
“med detta beslut blir nämndens förslag på Övriga Åtgärder inte aktuella”
I “övriga möjliga åtgärder” (se tabell ovan) återfinns de besparingar och nedskärningar som barn- och utbildningsnämnden röstade igenom på sitt juni-sammanträde – tack vare SD:s röster. (Se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”.) Tydligen har SD-representanterna i BUN fått “bassning” av de andra i partiet…
Men hur räknar SD?
Av tabellen framgår det med all önskvärd tydlighet att BUN behöver spara 12,9 milj kr utifrån de budgetramar som SD utgår ifrån. Och SD vill ge 5+5 milj kr. Det fattas alltså fortfarande 2,9 milj kr. Tycker SD att BUN ska minska personalen? Eller minska öppethållandet inom förskola och fritidshem? Eller lägga ner Rösebo och Mulltorp…?
Det är inte första gången som sverigedemokraterna har svårt med matematiken.
Och… Att ge BUN ett tillfälligt anslag under bara ett år, 5 milj kr 2021, visar hur lite SD förstår av skolans värld. Skolan arbetar ju som bekant med läsår och inte budgetår. Organisationen, med all vad det innebär av antal klasser, klasstorlekar, antal lärartjänster, scheman, speciallärare osv osv, läggs inför ett läsår. En sådan här organisation kan sedan inte ändras under ett läsår, mer än “i marginalen”. Tillfälliga pengar kan därför bara användas ytterst kortsiktigt, kanske för att anställa t ex en elevassistent under en eller två terminer. Sedan får denne person lämna skolan igen… Hur meningsfullt är det, för elev, för personal?
Och när tycker SD att personen ska anställas – under vårterminen 2021 eller höstterminen? Eftersom organisationen för läsåret 2020-2021 redan är på plats kan knappast de 5 milj i tillfälligt anslag användas under vårterminen 2021. De får därför sannolikt användas under höstterminen 2021. Men eftersom de försvinner senare under läsåret, dvs på vårterminen 2022, kan de inte användas för att t ex utöka organisationen. Pengarna kan som sagt bara användas till tillfälliga anställningar. Det är inte särskilt förnuftigt eller meningsfullt.
En sak är i varje fall klar med “ettårspengarna”, de kommer inte att kunna användas för att de “övriga åtgärderna” inte ska bli aktuella.
Feltänk SD. I år igen.
SD fortsätter med en följetong också. Partiet måste varje år markera att de inte gillar ekologiska livsmedel:
“Ekologiska livsmedel är i snitt ca 30% dyrare är konventionella livsmedel. Vi föreslår att fullmäktiges mål om 25% ekologiska livsmedel stryks, och att istället fokuseras på närodlat, för miljön och vår landsbygds överlevnad, då sparas en stor summa…”
SD kan som vanligt inte precisera hur mycket som skulle sparas, men det är “en stor summa” skriver de… Det här har dementerats i talarstolen vid flera tillfällen genom åren av andra politiker. (Det är som sagt inte första gången SD för fram kravet.) Den närodlade maten är nämligen inte speciellt mycket billigare än den ekologiska. (Det kan däremot finnas andra skäl till att handla närodlat.)
Sedan känns det som om SD för fram ett krav som mest är till för att påskina hur “pålästa” de är. De tycker att fullmäktige ska revidera sitt finansiella mål om årets investeringar och vill att de ska motsvara max 20% av skatter och generella statsbidrag – i stället för 10%. Ja, ja…
När det gäller investeringsbudgeten skriver SD att det finns ett behov av att bredda vägen ut till Vänersnäs. Och det är helt riktigt. Det är bara det att vägen är Trafikverkets ansvar. På kommunstyrelsen påpekade Benny Augustsson (S) detta, och då sa Anders Strand (SD) att eftersom VA ska läggas ner till Vänersnäs så var det lämpligt att samköra detta med Trafikverket. OK, det gäller bara att verket är med på idén.
Slutligen anser SD att bygget av ny sessionssal ska strykas 2021 eftersom driftkostnaden inte är finansierad.
Ibland brukar man säga att även en blind höna kan finna ett korn. Denna gång är jag inte säker på att ordspråket är tillämpligt på SD:s budget… Ja, ok då. Kanske ett litet korn på investeringsbudgeten.
Anm. Du kan ladda ner Sverigedemokraternas budgetförslag här.
PS. Här hittar du mina bloggar om de andra partiernas budgetförslag – S+C+MP, M+L+KD och V.
Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.
Det finns inget som engagerar kommuninvånare så som när det dyker upp förslag på att skolor ska läggas ner. Och det har jag full förståelse för. Jag var med år 2012 när de borgerliga partierna i mini-alliansen ville lägga ner en rad mindre skolor i kommunen. Då ordnades samtal och diskussioner på flera ställen runt om i kommundelarna – och vi politiker fick uppleva invånarnas engagemang, och protester, på nära håll.
I juni 2012 avgjordes skolfrågan i kommunfullmäktige. Då stod de borgerliga partierna (M+FP+KD), som då styrde Vänersborg, mot en enig opposition – alla partier utom Sverigedemokraterna. SD lade ner sina två röster, trots att de redan då i sina valbroschyrer hade talat om att de ville bevara de mindre landsbygdsskolorna. Men rösterna från S+V+C+VFP räckte, med röstsiffrorna 29-20 bestämde fullmäktige att inga skolor skulle läggas ned. (Se “KF 20 juni (1): Mini-alliansens historiska nederlag!”.)
Nu står vi återigen inför hot om nedläggning av två skolor, Rösebo och Mulltorp. Det är två skolor som ligger på landsbygden, har relativt få elever och är i stort sett alldeles nyrenoverade(!). Naturligtvis reagerar vårdnadshavare och även andra i området. Eleverna blir sedda i den mindre skolan, det är lugn och ro och eleverna trivs. Skolan är även en viktig symbol och ofta också en mötesplats för hela ”grannskapet”.
Bakgrunden till nedläggningshotet är ett beslut i barn- och utbildningsnämnden (BUN) den 15 juni. Om du vill läsa mer i detalj om vad som tilldrog sig under sammanträdet kan du läsa bloggen “BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!”. I varje fall så röstade majoriteten av ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden, M+L+KD+SD, med 5 röster igenom beslutet, som hade följande formulering:
“De åtgärder, som i bilaga 2 redovisas som ”övriga möjliga åtgärder” om sammanlagt 10,5 mkr, genomförs vilket lämnar en återstod av 2,4 mkr för åtgärd inom ”minskad budget till verksamheten”.”
Det var formellt Magnus Ekström (KD) som yrkade på detta förslag för KD, L och M.
I bilaga 2 räknas flera möjliga besparingsåtgärder upp:
Ekström och de borgerliga partierna ville alltså genomföra besparingarna på samtliga de åtgärder som listades under rubriken ”Övriga möjliga åtgärder”.
Nedläggningen av skolorna i Rösebo och Mulltorp gömmer sig under åtgärden:
“Omorganisation av verksamhet inom fritidshem och grundskola”
Läser man vidare i underlaget så förklaras åtgärden en bit ner i dokumentet. Där står att det handlar om att effektivisera lokalanvändningen och organisationen i Mulltorp och Rösebo. Och att denna åtgärd skulle spara 1,6 milj kr på lokalhyra, städ och vaktmästeri.
Det står kanske inte rakt upp och ner att Mulltorp och Rösebo ska läggas ned, men ska åtgärden spara 1,6 milj kr på lokalhyra, städ och vaktmästeri så betyder det att det inte kommer att finnas några skollokaler i Mulltorp och Rösebo att betala hyra för, eller att städa, eller för vaktmästare att sköta om… Det borde alla politiker i nämnden kunna räkna ut och om inte, så har det framgått av den information och de debatter som har förts på sammanträdena.
Och det var egentligen “inget konstigt med det”, det här var de borgerliga partierna helt öppna med. I TTELA (se TTELA “Skolorna i Mulltorp och Rösebo kan stängas”) fick Henrik Josten (M) frågan av journalisten:
“Men S och C hade ju ett förslag som skulle rädda kvar de två skolorna?”
Och Josten varken pratade bort eller förnekade vad beslutet innebar utan svarade:
“Men de tog en större besparing på personalen.”
BUN-ledamoten Josten var helt på det klara med, precis som de flesta andra, att beslutet innebar nedläggning.
Den styrande minoriteten, S+C, röstade mot det borgerliga förslaget och för ett eget yrkande, som formellt var framlagt av ordförande Mats Andersson (C):
“Om följande åtgärder, beskrivna i bilaga 2, då lämnat budgetförslag ska rymmas inom tilldelad budgetram; Minskad budget till verksamheten 6,2 mkr, Stängning av Lanternan, helg, kväll och nattomsorg 3,8 mkr och Minskat öppethållande inom förskola och fritidshem med 1h/dag 2,9 mkr.”
Det kan tilläggas att det inte fanns några röstberättigade ledamöter från Miljöpartiet eller Medborgarpartiet med i nämnden.
Med andra ord, ledamöterna i BUN från M+L+KD+SD ville stänga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo. (Det var det ”nej”-et betydde i omröstningen.) S+C ville inte lägga ner några skolor. Däremot ville de, liksom de borgerliga partierna, stänga “nattdagiset” Laternan… Men det är en annan fråga. Vänsterpartiet ville inte spara på något. (Se “BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!”.)
Det har i efterhand visat sig att Sverigedemokraterna inte riktigt har förstått vad de röstade på. Sverigedemokraternas gruppledare Anders Strand skrev en insändare i TTELA och en av ledamöterna i BUN, Jan Appelqvist Palmqvist (SD), som också var justerare på det aktuella nämndsmötet, skrev ett brev till vårdnadshavarna i Rösebo. (Vi tre ledamöter i BUN som representerar Vänsterpartiet, Magnus Lilja, Eva Lindgren och undertecknad, skrev en insändare till TTELA som svar till Anders Strand. Den kan du läsa här: ”Om SD: Om de lyssnat och läst hade de vetat”.)
Jan Appelqvist Palmqvist (SD) skriver till vårdnadshavare i Rösebo, och den artikel i TTELA som han syftar på är “Skolorna i Mulltorp och Rösebo kan stängas”:
“Artikeln i TTELA är ett rent påhopp på oss från Centern och sossarna.”
Och lite senare i brevet:
“Artikeln var endast till för att vilseleda väljare inför nästa valrörelse genom att komma med rena lögner. I mina ögon är detta i det närmaste kriminellt.”
Det är helt osannolika påhopp på TTELA och dess journalist. Och de stämmer inte på något sätt. TTELA:s journalist hade helt klart för sig, liksom “Centern och sossarna”, vad nämndens beslut innebar och hur de olika partierna röstade. Jag tycker att det är viktigt att påpeka detta, TTELA:s journalist är både insatt i ärendet och helt sanningsenlig i sin rapportering. Till skillnad från…
Appelqvist Palmqvist (SD) fortsätter sitt brev:
“Eftersom vi blev vågmästare och röstade ner S & V´s budget blev de minst sagt förbannade.”
Jag vill gärna citera detta, även om det inte tillhör sakfrågan, eftersom det visar vem som har bristande kunskaper eller står för “fake news”…. “V”, dvs Vänsterpartiet, har inte lagt någon budget, varken på egen hand eller tillsammans med socialdemokraterna… Vänsterpartiet visade dessutom tydligt på sammanträdet att partiet var mot de budgetramar som kommunstyrelsen hade antagit.
Och så kommer själva nyckelavsnittet i svaret från Appelqvist Palmqvist (SD):
“Vad vi röstade på var förslag som tjänstemännen tagit fram. Inte ett ord om någon nedläggning av någon skola nämndes på mötet. Man kan dock läsa i kallelsen att tjänstemännen kunde tänka sig att göra en omfördelning av medel på just Rösebo och Mulltorps skolor.”
Jan Appelqvist Palmqvist (SD) har tydligen missat att han röstade för en nedläggning av Mulltorp och Rösebo. Hur Appelqvist Palmqvist kan ha missat nedläggningen, både i underlaget och det som sagts på mötena, och tolka det som “omfördelning av medel”, är i det närmaste ofattbart. Vad då “omfördelning av medel”? Tar man alla pengar för hyra av skolorna Mulltorp och Rösebo så är inte det någon ”omfördelning” – det betyder att nämnden inte hyr lokalerna längre. Lokalerna kan inte användas. Skolorna är nedlagda…
Men visst, vem som helst kan göra misstag. Men nu, så sent efteråt…? Och fortfarande skylla på andra, som Anders Strand (SD) gör i sin insändare i TTELA i förra veckan. Är det inte bättre att erkänna att SD gjorde ett “misstag”?
Men det som alla vårdnadshavare och andra i och utanför Mulltorp och Rösebo undrar – är det nu bestämt att de nyrenoverade skolorna i Mulltorp och Rösebo ska läggas ner?
Svaret är nej.
För det första är nedläggningen av skolorna en besparingsåtgärd utifrån de budgetramar som kommunstyrelsen beslutade om i våras. Kommunfullmäktige kan i november besluta om en helt annan budget för barn- och utbildningsnämnden. Ja, inte ens en helt annan budget. Det räcker ju egentligen med 1,6 milj mer än dessa ramar så behöver inte nämnden spara på att lägga ner skolorna. Och för det andra. Om nämnden inte får pengarna, så ska en nedläggning av skolor beslutas av kommunfullmäktige. Och då kan fullmäktige helt enkelt säga nej. Då får BUN skära ner och spara på något annat. Kommunfullmäktige kommer för övrigt inte att hinna behandla en nedläggning redan i november. Det måste nämligen bli ett eget ärende, som ska beredas etc…
Utvikning: Det har diskuterats vem som kan och får fatta beslut om skolnedläggningar – rektor, “skolnämnden” eller kommunfullmäktige. Frågan avgjordes rättsligt 2016 då ett nedläggningsbeslut av skolor i Lilla Edet överklagades. Rättsväsendet kom fram till att sådana beslut ska fattas av kommunfullmäktige. (Se SVT “Beslut om hotade byskolor måste tas i fullmäktige”.)
Om det går så långt att frågan om nedläggning av skolorna i Rösebo och Mulltorp ska avgöras av kommunfullmäktige, precis som år 2012, så kommer det sannolikt inte att bli någon nedläggning. Inte ens om Sverigedemokraterna 
glömmer sina vallöften, igen, och röstar för en nedläggning eller, som för 8 år sedan – lägger ner sina röster…
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet har tillsammans majoritet i kommunfullmäktige, 27 mandat.
Om SD: Om de lyssnat och läst hade de vetat
I torsdags (22 oktober) hade sverigedemokraten Anders Strand en insändare i TTELA. Den handlade om att Sverigedemokraterna minsann inte hade röstat på något förslag om att lägga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo. (Insändaren var publicerad kvällen innan, på onsdag, på TTELA:s hemsida – se ”Resultatet av undersökning minst sagt nedslående”.)
Anders Strand inledde sin insändare på följande sätt:
”Svar på felaktigt påstående om att Sverigedemokraterna bryter vallöften och stödjer budgetförslag om att stänga Mulltorp och Rösebo i barn- och utbildningsnämnden, 15 juni.”
Och Anders Strand (SD) avslutade med:
”Det finns inget beslut om att stänga Mulltorp och Rösebo skola, varken i underlagen från förvaltningen eller i nämndens beslut. Sverigedemokraterna stödjer inte något budgetförslag som stänger Mulltorp och Rösebo varken i nämnd eller i kommunfullmäktige.”
Det var inte sant.
Därför skrev Vänsterpartiets representanter i barn- och utbildningsnämnden (BUN) – Eva Lindgren, Magnus Lilja och undertecknad bloggare – ett svar. Det skickade vi till TTELA i söndags eftermiddag. I måndags kväll publicerades vår insändare på TTELA:s hemsida (se TTELA: ”Om de lyssnat och läst hade de vetat”) och idag onsdag i papperstidningen. Här nedan följer insändaren i oavkortad form. Det är som vanligt TTELA som har satt rubriken.
Imorgon torsdag tänker jag publicera en längre blogg om BUN:s nedläggningsbeslut av Rösebo och Mulltorp – och Sverigedemokraternas roll. Dessutom tänker jag redogöra för ett brev som en av Sverigedemokraternas ledamöter i BUN, Jan Appelqvist Palmqvist, har skrivit till vårdnadshavare på Rösebo skola…
===
Om de lyssnat och läst hade de vetat
Anders Strand i Sverigedemokraterna (SD) skriver i en insändare att SD inte har röstat för något budgetförslag som stänger skolorna i Mulltorp och Rösebo.
Det är inte sant.
Det är dock svårt att avgöra om Strand (SD) försöker dupera vänersborgarna medvetet eller omedvetet. Om det är omedvetet visar Strand och Sverigedemokraterna återigen prov på bristande förmåga att läsa politiska handlingar ordentligt.
Barn- och utbildningsnämndens beslut 15 juni andra punkten löd:
“De åtgärder, som i bilaga 2 redovisas som ”övriga möjliga åtgärder” om sammanlagt 10,5 mkr, genomförs….”
Så långt är Strand med när han nämner en av åtgärderna, som står i bilaga 2:
“Omorganisation av verksamhet inom fritidshem och grundskola”
Längre ner i beslutsunderlaget så förklaras åtgärden. Där står det att det handlar om att effektivisera lokalanvändningen och organisationen. Det står också att detta skulle minska nämndens kostnader med 1,1 mkr för Mulltorp och 0,5 mkr för Rösebo. Det här genom besparing på lokalhyra mm. För den insatte betyder det att skolorna läggs ner. Betalas det ingen lokalhyra så kan inte lokalerna användas – skolorna är nedlagda.
Att nedstängning av skolorna var ett alternativ har varit helt solklart för nämndens ledamöter under en lång tid. Det var inte heller något som den borgerliga oppositionen mörkade när de föreslog och röstade för denna besparing. Om SD:s ledamöter hade lyssnat eller läst underlaget hade de också vetat vad de anslöt sig till.
Eva Lindgren
Magnus Lilja
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet i BUN
BUN (14/9): Läkarintyg för specialkost?
På måndag, den 14 september, ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) inleda höstsäsongen med sitt första sammanträde.
Och det blir som med kommunstyrelsen, de ledamöter som vill delta måste ta sig till ett av de tilldelade rummen på kommunhuset. Det har ordförande Mats Andersson (C) bestämt:
“efter samråd med presidiet”
Det är som vanligt i Vänersborg. Det anses av de styrande vara demokratiskt viktigare att möten genomförs, på vilket sätt som helst, än att alla förtroendevalda kan delta. För kan du inte delta så är det ditt personliga problem, inte ett demokratiskt problem…
Och jag ertappar mig själv allt oftare hur påfrestande och frustrerande jag tycker att det är att inte få delta aktivt på sammanträdena och i de politiska processerna….
Ordförande Mats Andersson (C) har förresten fyllt 50 år. Det kunde vi läsa om i TTELA i måndags. Det är en aktningsvärd ålder även om det är några år kvar till den ålder då man räknas tillhöra en riskgrupp för covid-19. Grattis Mats! (Se TTELA “Tar sin Mats ur skolan”.)
Vi kunde också läsa om att Mats Andersson vid kommande årsskifte ska byta plats med kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C). Andersson ska nämligen bli kommunalråd, dvs heltidsanställd politiker i kommunen, avlönad av vänersborgarna. Och Bo Carlsson blir följaktligen barn- och utbildningsnämndens ordförande.
BUN:s dagordning är kort:
Den intressantaste punkten är väl Mathias Olssons, sverigedemokraterna (SD), motion om skolmåltider. Motionen har rubriken “Krav på läkarintyg för måltidsavvikelser”.
Det är inte första gången som SD motionerar om skolmat. Vilket gör att jag inte kan tränga bort tanken som poppar upp om ett “dolt syfte” från SD – nämligen att försäkra sig om att muslimska och judiska elever inte får specialkost som t ex halal- eller kosherslaktat kött. Det var nämligen uttalat i den förra motionen, i varje fall om halal. (Se “BUN 22 jan”.) Då skrev SD också:
”Svensk traditionell mat skall serveras våra skolbarn.”
Nu ger Olssons motion i och för sig ett seriösare och kunnigare intryck än den förra. Men ändå skriver Olsson:
“Då många elever idag önskar/kräver specialkost på grund av religiösa eller etiska grunder…”
Och då är han enligt min mening inte bara ute och fiskar i grumligare vatten än Hallsjön, Olsson slår också in öppna dörrar – det vill säga, han har fel.
Förvaltningen skriver:
“Specialkost eller behovskost baserat på etiska eller religiösa skäl ges inte i dagsläget. Istället hänvisas de barn och elever som inte äter vissa livsmedel på grund av etiska eller religiösa skäl till det vegetariska alternativet, vilket tillhandahålls vid varje måltid.”
Det här vet, eller borde veta, åtminstone SD:s representanter i BUN. Så har det nämligen varit i flera år i Vänersborg. Och när TTELA intervjuade Olsson, den 22 april, hade han antagligen blivit upplyst om saken, för då sa han till tidningen (se TTELA “Sverigedemokraterna vill ha läkarintyg för specialkost”):
“Dagens system för de som önskar religiös/etiska måltider verkar fungera bra och finns ingen anledning att ändra på det.”
Motionens yrkande är alltså att kräva “läkarintyg för måltidsavvikelser”. Olsson skriver:
“Idag räcker det med ett “intyg” från vårdnadshavaren för att erhålla specialkost.”
Specialkost handlar om att eleven är överkänslig/allergisk mot något livsmedel, inte om religiösa eller etiska påbud.
Och här har Mathias Olsson (SD) rätt – det räcker med ett intyg från vårdnadshavaren. I kommunens “Rutiner för att säkra hantering av specialkost” så står det:
“Elevens kost är egenvård och är vårdnadshavarens ansvar. En medicinsk utredning bör ligga till grund för specialkost som handlar om överkänslighet/allergi. Det åligger vårdnadshavaren att via gällande blankett tydliggöra och lämna korrekt information om elevs behov av specialkost, av medicinska skäl.”
I de flesta fall så vilar ett beslut om specialkost på en utredning, men det är alltså inget absolut krav. Det räcker att vårdnadshavarna fyller i en blankett som de skriver under. Med underskriften torde vårdnadshavarna intyga att de lämnade uppgifterna är med sanningen överensstämmande… (Information och blanketter hittar man här: “Specialkost”.)
Mathias Olsson (SD) menar alltså att det inte ska räcka med ett intyg från vårdnadshavaren. Han yrkar i motionen istället att det ska krävas:
“läkarintyg eller utdrag från patientjournal som styrker behovet av specialkost”
Det anser inte förvaltningen, som föreslår nämnden att besluta att motionen avslås med motiveringen:
“det inte är försvarbart att kräva läkarintyg med bakgrund av att det skulle kräva administrering av intyg av både förvaltningen och regionens sjukvård.”
Enligt kostchef Anna-Karin Svensson krävdes det läkarintyg för länge sedan (se TTELA “Sverigedemokraterna vill ha läkarintyg för specialkost”):
“sedan gick vi ifrån det för att inte ta upp tid för läkarna med intygsskrivande. Och läkarna har sagt att vi ska lyssna på vårdnadshavarna.”
Jag antar att SD:arna i nämnden tänker ta en debatt om detta.
I förvaltningens motivering för avslag av motionen står det också:
“Detta [krav på läkarintyg; min anm] utan att minska antalet behovs- eller specialportioner och således inte minska kostnaderna. Vidare kan krav på läkarintyg inte sägas vara i linje med Barnkonventionen artikel 3 gällande att ha barnens bästa i beaktandet vid beslut som rör dem då barn kan vara i behov av annan kost kan variera över tid och därför kräver flexibilitet från förskolan och grundskolan.”
Även dessa argument lär SD:arna ta en debatt om… Det lär säkert finnas kommuner i landet som fått ett minskat antal specialportioner efter att ha infört läkarintyg. Och vad som är “barnens bästa” kan naturligtvis också diskuteras.
För att nämndens politiker ska veta vad de har att vänta sig för argument av SD:arna tänkte jag citera Mathias Olsson från TTELA-artikeln ovan:
“Målet med motionen är huvudsakligen att minska antalet specialportioner om detta är möjligt och säkerställa bästa möjliga kost för barn och ungdomar samt att minska risken för missbedömningar från vårdnadshavare. Det blir också en ekonomisk vinst om antalet specialportioner minskar och kockarna får ägna mer tid till de som verkligen behöver specialkost.”
Ledamöterna lär behöva fundera några varv extra om hur de ska bemöta argumenten. För det tycker jag att man ska göra. Det håller inte att avslå motioner bara för att de kommer från ett visst parti…
Min åsikt?
Jag lutar åt avslag, även om jag som klassföreståndare/mentor på högstadiet har varit med om vårdnadshavare som “lurat” skolan (eller vem som nu blir lurad)… Det är sannolikt väldigt ovanligt och jag tror inte att de eventuella pengar som sparas med färre antal specialportioner väger upp de ökade kostnaderna inom sjukvården, och antagligen också för skolan i form av merarbete. Vidare anser jag att skolan bör lita på föräldrarna och inte utgå från att de ljuger. Det undergräver bara relationen mellan hem och skola.
Men Mathias Olsson (SD) lyfter en viktig fråga, även om jag fortfarande har svårt att bortse från SD:s gamla motion i skolmatsfrågan. Fast det är nog orättvist mot Olsson.
PS. I motionen och i nämndens underlag nämns begreppet “behovskost” flera gånger. Jag tror inte att alla är riktigt bekanta med begreppet, det var inte jag innan… Så här förklarar den medicinskt ledningsansvariga skolsköterskan “behovskost”:
“Behovskost är kost som tillhandahållas för elever som behöver särskild kost utan att det finns en födoämnesallergi. Det handlar ofta om att tillgodose behovet för elever med neuropsykiatriska funktionshinder, NPF. Barn som medicinerar med läkemedel vid ex. ADD eller ADHD tappar i början av behandling eller vid höjning av dos ofta drastiskt i vikt. Det 
påverkar barnets mående, ork och tillväxt. Det är då viktigt att barnet kan få en måltid i skolan som är energiberikad och som barnet äter ordentligt av.
En annan grupp som ofta behöver behovskost är barn med autism. De har ofta en annan sensibilitet i munhålan som kan göra att maten känns annorlunda i munnen. Det gör att de ex. inte klarar av att äta vissa konsistenser och de är därför ofta mycket selektiva i sitt ätande. Det finns också barn som av annan anledning har en selektiv ätstörning. Vid selektivt ätande ingår som regel ganska få livsmedel i barnets repertoar.
Både när det gäller NPF och selektiv ätstörning ändrar sig preferensen ofta över tid och det blir därför svårt med medicinska intyg. För barnets bästa och ork i skolan att det samverkar därför vårdnadshavare, kök och central elevhälsa samverkar kring barnet skollunch.”
SD:s budgetförslag
”Sverigedemokraternas budget 2020 är en bantad version av våra tidigare lagda budgetar.”
Så inleds sverigedemokraternas (SD) budgetförslag för år 2020.
SD:s budgetförslag är en till utseendet snygg publikation. Den har en proffsig titelsida och sedan följer en innehållsförteckning. Dock är det kanske lite väl ”ambitiöst” för ett dokument på endast 7 sidor inklusive försättsblad och innehållsförteckning. Och som i stort sett bara läses av andra politiker, och kanske knappt det. Men, men. Det är inget fel på välgjorda dokument.
Anders Strand är partiets gruppledare i kommunfullmäktige och har en inledning där han presenterar SD:s syn på den kommunala politiken. (Inledningen börjar med citatet ovan.) Strand ger en motivering till SD:s budgetförslag och går igenom vad SD vill satsa på.
Anders Strand konstaterar att SD gör omprioriteringar i besparingsförslagen för barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden samt höjer ramanslagen till dessa nämnder. SD vill även satsa 3 milj extra på gatu- och vägunderhåll, något som Strand tidigare har tagit upp i fullmäktige. Precis som ”förebyggande trygghetsskapande åtgärder”. Till detta vill SD satsa ytterligare 2 milj.
SD vill spara pengar med ett förslag som går ut på att kommunen ska sluta köpa ekologiska livsmedel. Istället ska kommunen satsa på att köpa närodlat, en idé som skulle kunna diskuteras. Men jag har svårt att se det som ett besparingsförslag. Jag tror faktiskt inte att närodlat blir så mycket billigare. SD kalkylerar i varje fall med att förändringen skulle ge en besparing på ca 2,9 milj kr.
Sedan återkommer Strand med en gammal sverigedemokratisk käpphäst:
”omfattningen av modersmålsundervisning minskas.”
Det är fortfarande, precis som tidigare år, en tankekullerbytta av SD. Elever med utländsk bakgrund lär sig det svenska språket snabbare och bättre om de behärskar sitt modersmål ordentligt. Skolverket skriver (se här):
”Syftet med undervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen.”
Jag tror att SD har missuppfattat barns och ungdomars språkutveckling – och lärande.
Anders Strand skriver också i sin inledning att kommunen bör sälja av sina fastigheter. Detta utvecklas inte ytterligare och jag vet inte vilka fastigheter som åsyftas – med undantag av Wargön Innovation, som nämns senare i dokumentet. Vill SD sälja t ex Arena Vänersborg?
Efter Anders Strands inledning presenterar SD en tabell där partiets budgetförslag redovisas på ett pedagogiskt sätt. Tabellen följs av förklaringar och kommentarer.
SD vill lägga 20 milj kr mer på barn- och utbildningsnämnden än förslaget från S+C+MP, 5 milj mer till samhällsbyggnadsnämnden och 17 milj mer till socialnämnden. Alla de andra nämnderna får samma summa pengar som i förslaget från S+C+MP, dvs inga nya ekonomiska tillskott.
Det kan konstateras att SD inte skriver något om fritidsgården Torpa eller familjecentralen Sirius. Här vill ju S+C+MP skjuta till extra pengar för att dessa verksamheter ska kunna fortsätta. Det tycks inte som om SD ställer upp på detta, åtminstone inte när det gäller Sirius. Det står nämligen lite senare, i avsnittet om kultur- och fritidsnämnden, att SD vill fortsätta driften av ”fritidsgårdsverksamheterna”. Och jag förmodar att Torpa ingår där. Det ska dock ske ”inom ram”, dvs inga extra pengar ska tillföras. Vilket är att göra det väldigt enkelt för sig.
I motiveringarna till förslaget för BUN skriver SD att partiet vill behålla ”öppethållande av förskolor och fritidshem” och även att ”nattdagiset” Laternan ska vara kvar.
De pengar som SD vill ge extra till samhällsbyggnadsnämnden ska, precis som Anders Strand skrev i sin inledning, gå till gatuunderhåll och trygghetssatsningar.
Vad vore SD om de inte ställde de ”svagaste” grupperna i samhället mot varandra? SD vill på socialnämndens område avskaffa ASI (Arbete, Sysselsättning, Integration) och föra över pengarna:
”för att täcka behovet inom vård och omsorg, vård, stöd och utredning, samt omsorg om funktionshindrade.”
ASI omfattar kommunens uppdrag gällande arbetsmarknadsinsatser, daglig verksamhet/daglig sysselsättning och flyktingmottagande. Detta behov försvinner ju inte i Vänersborg bara för att SD nationellt är mot den statliga migrationspolitiken. Jag vet inte hur SD tänker, de kan ju rimligtvis inte tro att behov och problem/utmaningar inte finns i kommunen bara för att de själva blundar. Fast det tycks onekligen så…
Och om man ändå tar upp riksdagspolitik, så skulle man kunna fråga sig varför SD vill sänka skatterna för de mycket rika i landet – i stället för att ge resurser till de som verkligen behöver samhällets insatser och stöd, t ex:
”för att täcka behovet inom vård och omsorg, vård, stöd och utredning, samt omsorg om funktionshindrade.”
Man blir onekligen rädd för sverigedemokraternas ”selektiva empati”. Det är väl inte konstigt att många anar en dold agenda…
När det gäller kommunstyrelsen vill SD inte skjuta till några extra pengar jämfört med förslaget från S+C+MP. Samtidigt vill SD öka satsningen på Komvux och ”utbildning av undersköterskor”. Kanske tänker sig SD att hämta hem pengar från ”projekt Wargön innovation”, som SD vill avsluta. Partiet vill också sälja eller hyra ut byggnaden i Vargön.
”Sverigedemokraternas budget 2020 är en bantad version av våra tidigare lagda budgetar.”
I budgetförslaget för 2019 föreslog SD en skattehöjning på 60 öre. Det finns ingen skattehöjning eller andra inkomstförstärkningar i årets budgetförslag. SD tycks blunda för kommunens ekonomiska situation. Och visst är det lite svårt att förstå SD när partiet ena året vill höja skatten och andra året inte, trots att den ekonomiska situationen har blivit sämre.
Sammanfattningsvis kan konstateras att sverigedemokraterna verkligen försöker, jämfört med tidigare år, att lägga fram ett förhållandevis seriöst budgetförslag. Däremot gör partiet det lätt för sig när det ofta skriver att det ska göras omprioriteringar inom ram. Det är lättare sagt än gjort. Och när SD pekar på konkreta omprioriteringar, som t ex ASI, ökad satsning på Komvux, modersmålsundervisning, närodlat och fritidsgårdar, så ser inte SD verkligheten som den är. För att inte tala om underskattningen av behovet att balansera utgifter och inkomster.
Och så var det också detta med den ”selektiva empatin”…
==
Andra bloggar om budgeten 2020:
* ”Budget 2020: Stora neddragningar!” (28/5)
* ”Fackens synpunkter på budgetförslaget” (29/5)
* ”Vänsterpartiets budgetförslag” (3/6)
Motion från SD
Det är inte bara minialliansen/Vänersborgsalliansen som har motionerat (se ”M+L+KD: Avyttra kommunens tillgångar”). Även sverigedemokraterna har gjort det. Lena Mjörnell (SD) heter motionären.
Motionen har rubriken:
”Motion om att reglera hyreskostnader vid intern uthyrning av lokaler och fastigheter”
Det finns många som anser att alla förslag, inklusive motioner, från SD ska nonchaleras. Eller helt enkelt avslås. För att det är SD. Det är flera partier som resonerar så. Även Vänsterpartiet. Om man ser till sverigedemokraternas utveckling de senaste 20 åren har det inte varit en särskilt fruktbar inställning. Förutom för sverigedemokraterna själva då. Tittar man på valresultaten så hade SD 0,37% av rösterna i riksdagsvalet 1998. De fick 19.624 röster. I förra valet, september 2018, hade antalet röster ökat till 1.135.627. Det var 17,53% av rösterna i Sverige.
Det tål att diskuteras hur man bäst ska bemöta sverigedemokraterna. Särskilt när de lägger en motion i Vänersborg som handlar om ett ”problem” som har diskuterats flera gånger genom åren bland de andra partierna, inte minst i barn- och utbildningsnämnden (BUN). Jag har skrivit om frågan i flera bloggar och själv lyft frågan i nämnden.
BUN, precis som andra nämnder t ex kultur- och fritidsnämnden, hyr lokaler av samhällsbyggnadsnämnden (SHB). Det är SHB som ”äger” lokalerna och fastigheterna i kommunen. BUN hyr förskolor och skolor.
I hyran ingår underhåll. Det betyder att hyrorna är högre än vad som betingas av kostnaderna för fastigheterna, därför att en del av hyran avsätts till underhåll. Det är inget konstigt med det. Så är det även utanför kommunens domäner.
Lena Mjörnell (SD) skriver i motionen:
”Det vi ser idag är att detta underhåll inte utförs. Resultatet är att fastigheterna blir så eftersatta att man måste göra en större kostsamma renoveringar. När dessa renoveringar görs så är den så omfattande att den räknas som en ombyggnation och man har då rätt att höja hyran till nämnden.”
Min känsla säger att det kan vara på det här sättet, i varje fall ibland. Jag vet inte säkert, men jag och säkert andra skulle bra gärna vilja veta. Och är det som Mjörnell skriver så är det naturligtvis något som är fel. Då betalar BUN och andra nämnder helt enkelt för höga hyror till SHB.
Mjörnells motion mynnar ut i två att-satser:
* ”Vid interna hyresavtal med en nämnd skall det framgå klart och tydlig vilket ansvar uthyraren har gentemot hyrestagaren.”
* ”Samt att en hyreshöjning endast får ske då standarden av fastigheten höjs utöver ordinärt underhåll.”
Det vore bra, oavsett SD-motion eller ej, om förhållandena belyses och att allt på fastighets- och hyresfronten blir rätt. Om det nu inte är det redan.
Men så var det detta med hur andra partier ska förhålla sig till sverigedemokratiska förslag och motioner…
Daniel Bernmar, ett tungt vänsterpartistiskt namn i Göteborg, säger t ex i dagens GP (se ”SD fick rätt – borde ha fått lägga yrkande”):
”Vänsterpartiet kommer aldrig rösta för ett av deras yrkande, oavsett vad de skriver.”
Julens budskap
Så lackar julen 2018 mot sitt slut. Den varar inte alls till påsk. Jag tror knappast den varar till Knut. Ibland undrar jag om den ens varar till jul…
Officiellt firar vi i Sverige sedan tusen år tillbaka Jesus födelse under jul. Det är tänkt att vara en kärlekens högtid. De kristna menar att Gud blev människa i Jesus av kärlek till världen och människan. Det är samme Jesus, som föddes i ett smutsigt och ogästvänligt stall, långt från rikedom, glitter och glamour. Jesus som ville frälsa hela mänskligheten, både fattig och rik, vit som svart, kvinna som man. Och det visade han ju faktiskt inte bara i ord, utan i praktisk handling. Han stod på de fattigas och förtrycktas sida. Han värnande särskilt de människor som hade det svårast och de som föraktades av andra. Och det var inte för att visa andra hur god han var och få uppskattning av andra, utan för att hans medmänsklighet och kärlek kom inifrån. Jesus vände sig mot de som gjorde goda handlingar för att visa på sin egen förträfflighet.
Idag vet jag ibland inte vart kärleksbudskapet, eller solidariteten, medkänslan och empatin, har tagit vägen hos många. Nästan 20% av Sveriges medborgare röstade på ett parti som gör skillnad på människor. Som anser att bara vissa är värda respekt och solidaritet, medan andra inte är det. Det såg vi t ex på det senaste sammanträdet med kommunfullmäktige i Vänersborg. När två SD:are uttalade sig om ensamkommande. De som har kommit till Sverige och som har flytt krig, terror, svält och fattigdom ska skickas tillbaka. Det är inte vår sak menade de. Det fanns inget som hette medkänsla eller solidaritet. Det kristna kärleksbudskapet är inte aktuellt längre. Inte bland många i Sverige 2018.
En av Sveriges rikaste kommuner har gått så långt att de fört en fråga så långt upp i rättsväsendet som det bara är möjligt. Vellinge kommun fick också den dom de ville av Högsta förvaltningsdomstolen – kommunen har rätt att förbjuda tiggeri. Så de välbärgade i Vellinge, representerade av det moderata kommunalrådet Carina Wutzler, har fått sin julklapp – de kommer att få slippa se fattigdomen. Hur långt är det inte till sensmoralen i Karl-Bertil Jonssons julafton…
Det behövs ingen kristallkula för att räkna ut att fler kommuner kommer att följa i Vellinges fotspår. Kanske kommer sverigedemokrater att vilja införa tiggeriförbud i Vänersborg också? Fast kanske inte mot allt tiggeri. När Högsta förvaltningsdomstolens dom föll så såg Vellingemoderaternas hemsida ut så här:
”Ge en gåva”….
Som Per Björklund, chefredaktör på Fria Tidningen skrev på Twitter:
”Det värsta med att 80 pers äger hälften av världens tillgångar är att vi ändå är besatta av de som tigger på gatorna.”
Moderaterna blev hånade i sociala medier och har nu ändrat sin hemsida… Det måste ha varit pinsamt. Inget tänkte på det. Tiggeri gäller tydligen bara de fattiga och förtryckta. Inte de välbärgade.
Precis tvärtemot julbudskapet…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer