Arkiv
En händelserik helg
Idag är det den 6 juni – Sveriges nationaldag. Det betyder att den svenska fanan vajar i Nordstan, allt enligt traditionen hos en svensk internationalist…
Och med internationalist menar jag naturligtvis inte att jag firar Ramadan, som av en slump börjar idag. Lika lite som jag firade pingst häromsistens. En del så kallade ”sverigevänner”, vad nu det är, har förfasat sig över denna slump, att Ramadan börjar just idag. En del av dem tror tydligen att det är en muslimsk kupp. Men de kan vara lugna. Det är inte det. Och de behöver inte fira den muslimska fastemånaden, precis som de säkerligen inte firade pingst. Som jag. Och nästa år sammanfaller inte heller nationaldagen och Ramadan…
Under hela långhelgen har Vänersborg haft lite av en internationell karaktär. Det har varit Aqua Blå, något som för övrigt inte kan ha undgått en enda vänersborgare. Det betyder karnevalsstämning långt in på småtimmarna. Med ett myller av människor på stan – på Sanden, på Hamngatan och i Plantaget. Barn, ungdomar, medelålders och pensionärer, nysvenskar och gammelsvenskar, muslimer, ateister, kristna och till och med en och annan trollhättebo, i en salig blandning. Helt underbart att se.
Och arrangörerna hade, nästan som vanligt, en otrolig tur med vädret, trots att lördagen var ordentligt blåsig, och kall, när nordanvindar från den kalla sjön (14 grader vid premiärdoppet i helgen) svepte in över Vänersborg. Å andra sidan, fredagen var internationellt tropisk, precis som måndagen.
I år fanns det bara tre politiska partier som gjorde sig besväret att resa tälten på Aqua Blå och försöka sprida 
sitt budskap. Det var socialdemokraterna, moderaterna och centerpartiet. Jag tror att de andra partierna har insett att vänersborgarna inte tänker särskilt mycket på politik dessa dagar. Vilket i och för sig är synd. Det händer mycket nu. Och politik kan man prata jämt. Särskilt i Vänersborg…
På onsdag har kommunstyrelsen sammanträde. Bara det!
Kommunstyrelsen ska bereda, typ ”förbereda”, kommunfullmäktiges sammanträde den 22 juni. Kommunstyrelsens ärendelista är diger, liksom det kommande fullmäktiges. Den absolut viktigaste frågan är budgeten för 2017.
Den händer en hel del i kulisserna i denna fråga. Det har nämligen visat sig att fullmäktiges sex ledamöter från Vänsterpartiet är mycket intressanta för de båda blocken. Det pågår nämligen kontakter med både S+C+MP och M+L+KD – och V. Dock inte samtidigt…
Det är spännande. Vilka konstellationer som kommer att bildas avgörs troligtvis imorgon kväll, då flera partier, bland annat Vänsterpartiet, har möten inför kommunstyrelsesammanträdet.
Naturligtvis kan jag inte avslöja hur förhandlingarna avlöper och exakt vad som diskuteras. Fast om någon tvivlar, så kan jag lugna dessa med:
Vänsterpartiet står som vanligt fast vid ståndpunkten att verksamheterna, som skola, vård och omsorg, ska prioriteras före framtida investeringar.
1 maj i Vänersborg
Idag är det arbetarrörelsens stora internationella högtidsdag – 1 maj. Första Maj har firats över hela världen sedan slutet av 1800-talet. Från början var det till minne av offren i Haymarketmassakern i Chicago i USA 1886.
I Vänersborg firades Första Maj i vederbörlig traditionell ordning av ungefär 65 demonstrerande socialdemokrater (musikkåren ej inräknad). Det var för övrigt nästan en halvering jämfört med tidigare år. Det brukar vara omkring 115-120 demonstranter i de socialdemokratiska leden. Kanske var årets stora nedgång en tillfällighet, kanske var det ett tecken på missnöje med den förda socialdemokratiska politiken i Vänersborg… Nedgången i leden borde i varje fall föranleda en analys, men sådana analyser har av tradition inte prioriterats inom Vänersborgs socialdemokrati.
I tåget syntes många av de socialdemokratiska profilerna i Vänersborg. Marie Dahlin, Lars-Göran Ljunggren, Dan Nyberg, Anne Sophie Aronsson, Nils Dahlgren, Birgitta Persson, Sara Johansson, Kenneth Persson och flera andra toppnamn marscherade efter Vänersborgs Stadsmusikkår.
Jag var ganska nyfiken på vad socialdemokraterna i 
Vänersborg skulle demonstrera för, men det var oväntat tunt med plakat och banderoller i demonstrationen. Det fanns faktiskt bara två banderoller, och båda var tämligen intetsägande:
- ”Heja välfärden!”
- ”Bygg bort arbetslösheten”
Med bara de här två slagorden kändes det nog som att socialdemokraterna egentligen inte demonstrerade för någonting, det var, som sagt, enbart tradition. (Och det är väl i och för sig ett skäl gott nog.) Men borde det ändå inte ha funnits med någon liten banderoll om vad socialdemokraterna vill i Vänersborg…?
Demonstrationen slutade för andra året i rad vid Gågatekrysset. Där fick publiken, som var större än själva demonstrationen, höra tal av kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin, SEKO:s förbundsordförande Janne Rudén, SSU:s ordförande i Vänersborg Enes Sahman och Theresia Andersson (fd Nordlund) från Kommunal.
Jag var onekligen inte heller så lite nyfiken på vad de socialdemokratiska talarna skulle säga från podiet, nu efter att partiets budget, med betydande nedskärningar i välfärden, hade avvisats av en enig opposition i kommunfullmäktige.
Janne Rudén talade om att Sverige är på väg åt rätt håll med bland annat minskande arbetslöshet, trots att klyftorna mellan fattig och rik, utbildad och outbildad, man och kvinna, aldrig hade varit större. Theresia Andersson talade utifrån de kommunalanställdas situation och menade att det inte är tillräckligt med resurser i välfärden och att det drabbar personalen. Enes Sahman tryckte på att det är dags att socialdemokraterna gör verklighet av sina vallöften och satsar på välfärden. Förra året talade Sahman för övrigt om att det var en rättighet att lyckas i skolan och att ingen elev skulle sakna behörighet till gymnasieskolan bara för att hen råkade ha föräldrar med låg utbildningsbakgrund. Jag förstår att Sahman inte tog upp detta i år igen efter att ha upplevt socialdemokraternas politik i Vänersborg…
Det handlade alltså mycket om att satsa på välfärden. Hur detta gick ihop med socialdemokraternas (och miljö- och centerpartiets) budgetförslag, som blev nedröstat i onsdags – det försökte Marie Dahlin förklara.
Marie Dahlin gick på samma linje som hon gjorde i TTELA-artikeln igår, se här (citerat på ett ungefär):
”Jag tror inte att det blev som det var tänkt. Fullmäktigeledamöterna var inte medvetna om vad beslutet innebar.”
Det här upprepade Marie Dahlin tre-fyra gånger under sitt korta tal. Det som ledamöterna inte var medvetna om, enligt Dahlin, var att kommunen stod inför stora investeringar och nu, tack vare fullmäktiges satsning på barn och elever, gamla och sjuka (detta sa dock inte Dahlin), inte skulle få något särskilt stort överskott och därför skulle bli tvungen att låna pengar.
”Överskottet försvann i ett klubbslag.”
Sa Marie Dahlin, precis som en traditionell borgerlig högerpolitiker skulle ha uttryckt det. Dahlin menade att nu är alternativet att låna upp pengar.
Vänsterpartiet röstade, som jag har skrivit tidigare (se här och här), för minialliansens budget i slutomröstningen, eftersom det låg betydligt närmare vårt eget budgetförslag (som blev bortröstat i ett tidigare skede). Men jag måste säga att den satsning på barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, som minialliansens förslag innebär, förvisso minskar kommunens överskott, men på intet sätt står i vägen för framtida investeringar i förskolor och grundskolor. Däremot kanske för investeringar i en hamnflytt och på ett kommunalt köp av Nuntorp…
Dessutom hindrade ju inte önskvärda investeringar i för- och grundskolor socialdemokraterna från att investera i arenan och Toppfrys för några år sedan. Och i industri- och hamnområdet i Wargön på senare tid…
Hur Dahlins inlägg gick ihop med de andra talarnas budskap om satsningar i välfärden, nämnde inte Marie Dahlin. Vilket kanske var lika gott… Däremot menade Marie Dahlin att satsningar på välfärden idag kan omintetgöra satsningar på välfärden i framtiden… Fast det tyckte jag var svårt att få ihop rent logiskt… Hur då spara på barnen och eleverna, de gamla och sjuka idag för att satsa på dem imorgon…? Ska de som finns nu liksom ”offras”? Vänersborg ska väl kunna satsa på välfärd både idag och imorgon?
Marie Dahlin levererade också en liten brasklapp. Onsdagens beslut var fel för man skulle ha väntat till nästa månad… När delårsrapporten kommer… För då kanske vi ska satsa… Jaha, men det var ju i onsdags som budgeten skulle beslutas…
Och om nya beslut kan fattas nästa månad, varför skulle då inte ett mindre beslut som mer pengar till samhällsbyggnadsnämnden för t ex Villa Björkås kunna fattas? Det nämnde inte Marie Dahlin av förståeliga skäl.
Det måste noteras att i stort sett inget (med något undantag som att kommunen måste samla i ladorna för framtida investeringar) av det som Marie Dahlin framförde från podiet idag överhuvudtaget nämndes av någon från socialdemokraterna, centerpartiet eller miljöpartiet under onsdagens kommunfullmäktigesammanträde… Ja, socialdemokraterna framförde ju faktiskt inte ett enda argument på fullmäktigesammanträdet…
Det är svårt för socialdemokraterna i Vänersborg att samla sina medlemmar och väljare till en demonstration bakom en politik som innebär nedskärningar i välfärden. Förhoppningsvis kommer medlemmarna från ”djupen” att reagera och inom en snar framtid påverka ledningen, med Marie Dahlin i spetsen, till att anta en ny radikalare politik – med satsningar på välfärden.
Det skulle Vänsterpartiet i Vänersborg välkomna.
.
PS. Till sist ett ytterligare litet klarläggande, eftersom några politiker som är aktiva på Facebook anser att mina siffror i tidigare bloggar inte stämmer. De siffror jag har angett för budgetbeslutet stämmer! Däremot var ju budgetbeslutet ett helt nytt beslut. Det utgick från budgeten 2015, och inte från det beslut som fattades i juni förra året (budget 2016). Förvaltningsrätten upphävde ju detta. Därför är ju alla siffror som jag har angett i förhållande till budgeten 2015. Det trodde jag var självklart.
En politisk påskvecka
Vi står inför en kort men intensiv politisk påskvecka. Som faktiskt inleddes lite smått redan igår med Earth Hour – världens största miljömanifestation. Hela världen släckte då ner belysningen under en timme.
Vänersborgs kommun uppmärksammar också Earth Hour, efter en motion från Lutz Rininsland år 2013. Tyvärr verkade det inte som om särskilt många vanliga människor hörsammade uppmaningen. I varje fall inte i Nordstan. Det lyste lite överallt i lägenheter och hus.
Idag under vårdagjämningen, dygnet då dag och natt är lika långa på hela jorden, hade Vänsterpartiet Älvsborg sin distriktsårskonferens i Vänersborg. Åsa Olin från Vänersborg återvaldes till ordförande i Älvsborgs distrikt. Åsa Olin kommer därmed att gå till historien som Älvsborgsdistriktets sista ordförande. Vid årsskiftet kommer nämligen Vänsterpartiet att införa en ny distriktsindelning. (Vill du veta mer om den så klicka här.)
För övrigt kan man väl säga att vårdagjämningen också kom med våren, på riktigt. Grannarna, som man knappt sett sedan i höstas, var ute och vårstädade i trädgårdarna. Krokusarna blommade för fullt och själv greppade jag tag i kvasten och sopade, i varje fall en del, av trottoaren.
Imorgon måndag har barn- och utbildningsnämnden sammanträde. Det börjar redan kl 08.30 i sal 225 på 2:a våningen i kommunhuset. Ärendena för dagen har jag redogjort för i tre bloggar. (Se ”En viktig politisk vecka (BUN)”, ”BUN: Förskoleutredningen” och ”BUN: Dyster ekonomisk situation”.)
Sammanträdet är till stora delar offentligt, precis som de tidigare sammanträdena under året. Tyvärr har intresset från allmänheten varit svalt. Endast en besökare har utnyttjat den nya möjligheten att närvara, och det bara för en timme.
Imorgon kommer också Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt till Vänersborg. Det var ett tag sedan sist. Då var det inför det senaste valet.
Jonas Sjöstedts besök är lite av en höjdpunkt för en vänsterpartist, särskilt för en vänsterpartistisk vänersborgare, får man väl ändå säga. Han är ju trots allt stadens egen son, uppväxt som han är i Vänersborg. Och det var också här som han till stor del fick sin politiska skolning.
Kanske är ett besök i Vänersborg också en höjdpunkt för Jonas Sjöstedt?
Jonas Sjöstedt tänker sig först ett besök på Restad Gård innan han klockan 17.30 talar i Festsalen på Folkets Hus.
Mötet med Jonas Sjöstedt är naturligtvis öppet för alla vänersborgare. Alla är välkomna. Och vi hoppas, och tror, att intresset för ett möte med Jonas Sjöstedt är populärare än ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden…
Den politiska påskveckan avslutas på självaste dymmelonsdagen. Då sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Trots att det ju egentligen är just på denna dag som påskfriden ska inledas. Men det får väl ledamöterna vänta med tills på skärtorsdagen. Friden alltså.
Sammanträdet börjar redan kl 16.00 med att alla ledamöter ska lära sig att trycka på rätt knappar. Det är nämligen äntligen dags att lära sig den nya tekniska utrustningen…
Det finns också några tunga ärenden på dagordningen, t ex om framtida kök i kommunen och införande av verksamhetsområde för VA på Nordkroken. Men jag tror att de flesta partier är tämligen överens.
Vill det sig så kanske påskfriden trots allt lägrar sig även över Vänersborg på onsdag…
BUN: Öppettider och resursfördelning
Kommande måndag, den 12 oktober, har barn- och utbildningsnämnden sammanträde. Jag har beskrivit ett antal ärenden tidigare (se ”Ny förskola – eller Vänerparken?” och ”BUN 12 okt”) och nu tänkte jag redogöra för de övriga – om öppettider och resursfördelning.
Öppettiderna i förskola och fritidshem har diskuterats en del de senaste åren. Och det är ett stort tryck på BUN och dess förvaltning att utöka öppettiderna i förskola och fritidshem. I kommunens mål- och resursplan står det också att öppettider i förskola och fritidshem i större utsträckning ska möta vårdnadshavares önskemål.
Många föräldrar har annorlunda arbetstider än tidigare och många reser dessutom allt längre till och från sitt arbete, eller sina studier. Dessutom hoppas ju Vänersborgs kommun att fler som till exempel arbetar på annan ort, som Göteborg, ska flytta till Vänersborg. En förutsättning för att människor ska kunna bo i Vänersborg och arbeta i Göteborg är att förskola och fritidshem har längre öppettider.
I Skollagen står det (8 kap, 5§), och det är ganska ”raka rör”:
”Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.”
Motsvarande paragraf finns också för fritidshem. (Se Skollagen 14 kap, 5§.)
Förvaltningen föreslår att öppettiderna i förskola och fritidshem utökas till 06.00-17.30, dvs 11 timmar och 30 minuter.
Det här är dock inte oproblematiskt. Jag citerar från nämndens underlag:
”En utökad service till vårdnadshavare får som konsekvens att personaltätheten under dagen då flest antal barn är i verksamheten blir lägre.”
Eftersom barn och elever inte ska ställas mot varandra, dvs andra barn och elever ska inte behöva betala för de andra barnen och eleverna med lägre service, så kostar detta förslag enligt beräkningarna 1 miljon kronor extra.
För Vänsterpartiet är detta en självklar ståndpunkt och därmed bör också beslutet om att utöka öppettiderna också följas av en begäran om mer pengar. Det här är en angelägenhet för hela Vänersborg och inte bara för BUN. Man skulle också kunna se det som att utökade öppettider förmodligen innebär att vårdnadshavare med långa resor kan behålla sina arbeten och att skatteintäkterna till kommunen därmed kan komma att öka.
Det är ett bra beslutsförslag som ligger framlagt för nämnden.
Frågan om hur ekonomiska resurser fördelas till förskolor och grundskolor är en oerhört väsentlig fråga för huvudmannen, dvs politikerna i barn- och utbildningsnämnden och kommunfullmäktige.
Det handlar alltså om resursfördelning.
Skollagen förutsätter att grundskolan och förskolan får de ekonomiska förutsättningar som krävs för att undervisningen kan organiseras och genomföras på ett sådant sätt så att varje elev får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
Skollagen (2 kap 8a §):
”Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”
Det är i det här sammanhanget viktigt för huvudmannen att veta att eleverna har ”olika förutsättningar och behov” och att det därför är omöjligt att utgå från att varje elev, och därmed skola, ska få exakt lika mycket resurser. Det här är både en svårighet och en utmaning för huvudmannen.
I våras granskade PWC, på uppdrag av de kommunala revisorerna, resursfördelningen inom grundskolan i Vänersborg. Nämnden behandlade granskningsrapporten i april.
Innan jag går vidare vill jag nämna att jag tidigare har skrivit en särskild blogg om PWC:s granskning (se ”Tankar om resursfördelning”). Då noterade jag att PWC inte hade med en studie av revisionsföretaget Ernst & Young om den kommunala resursfördelningen till grundskolan, ”Kan resursfördelningen lösa skolkrisen?”, i sin källförteckning. Vilket antydde att PWC inte hade läst denna. Det hade jag gjort och jag hade också redogjort för den i en blogg på hösten 2014 (se ”Resursfördelningen i grundskolan”).
Nog om det.
Revisorerna i PWC kom i sin granskningsrapport fram till att:
”Vår samlade bedömning är att barn- och utbildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att resursfördelningssystemet är ändamålsenligt.”
PWC grundade sig på att granskningen:
”… inte har visat att kommunen tilldelar skolor med låg måluppfyllelse mer resurser baserat på socioekonomiska faktorer.”
Jag vet inte riktigt vad revisorerna menade i det här fallet. Det är ju faktiskt så att Vänersborg fördelar den ”sociala resursen” utifrån just socioekonomiska faktorer. Kanske tyckte revisorerna att det ”saknades” vissa faktorer i beräkningen. Kanske tyckte revisorerna att den sociala resursen helt enkelt var för liten. Revisorerna skrev:
”Det belopp som kommunen omfördelar via den socioekonomiska tilldelningen ligger runt ca 6 %, vilket är relativt lågt sett till ett nationellt perspektiv.”
Hur som helst så mynnade revisorsrapporten ut i två rekommendationer till kommunen:
- ”Fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet för att starkare kunna koppla resurserna till de mål som kommunen vill uppnå.”
- ”Kontinuerligt utvärdera och vid behov justera resursfördelningsmodellen för att på ett effektivt sätt rikta insatser för att stärka likvärdigheten”
Det sistnämnda kan naturligtvis tolkas som att likvärdigheten inte var typ optimal.
När barn- och utbildningsnämnden behandlade granskningsrapporten så sa nämnden att den:
”instämmer i allt väsentligt som framförs i rapporten.”
Och sedan skulle också en arbetsgrupp tillsättas:
”för att göra en genomlysning av innevarande resursfördelningsmodell.”
På måndag ska BUN få en redovisning av denna genomlysning. Ärendet heter ”utvärdering av resursfördelningsmodell inom grundskolan åk 1-9”. (Hela underlaget för BUN:s sammanträde kan laddas ner här.)
En arbetsgrupp inom förvaltningen har alltså utvärderat resursfördelningsmodellen. Gruppen har också haft i uppdrag att titta på resurstilldelningen. Vilket är bra, eftersom det är en intressant fråga hur man fördelar resurser på ett bra sätt, särskilt om de är för små från början…
Jag reagerar dock direkt på att arbetsgruppen ”bara” har bestått av förvaltningschef, verksamhetschef, utvecklingsledare samt ekonomer. Jag saknar naturligtvis rektorer i gruppen. Och kanske till och med folk från ”golvet”, dvs pedagoger.
När jag läser arbetsgruppens utvärdering, så måste jag säga att jag inte riktigt känner igen mig i frågeställningarna. Jag ser inte att utvärderingen tittar på det som PWC och revisorerna ville. Som jag ser det är inte heller utvärderingen någon egentlig genomlysning av resursfördelningsmodellen.
Det kan möjligtvis bero på att nämnden inte verkar ha fått allt det material som arbetsgruppen har arbetat fram. Jag vet inte säkert. Å andra sidan är ju resursfördelningen något som verkligen angår huvudmannen, dvs nämnden, och kommunfullmäktige, så det vore konstigt om inte allt fanns med.
Jag skrev till förvaltningen och frågade. Jag fick svaret att syftet med denna utvärdering är att genomlysa innevarande resursfördelningsmodell och att det är en första del i arbetet med översyn av resursfördelningsmodellen.
OK, då förstår jag. Men jag förstår ändå inte. Varför denna uppdelning?
I föreliggande genomlysning står det knappt ett ord om resurstilldelningen, som ju var ett av uppdragen. När det gäller det systematiska kvalitetsarbetet som enligt revisorerna skulle utvecklas skriver arbetsgruppen bara:
”Genom det systematiska kvalitetsarbetet bör det vara möjligt att identifiera skolor, ämnen och kanske till och med lärare som behöver extra stöd för att eleverna ska få möjlighet att uppnå målen.”
Arbetsgruppen tar inte alls upp hur denna identifiering ska gå till eller hur resurserna kan kopplas till de mål som kommunen vill uppnå. Som revisorerna efterlyste. Eller till de statliga styrdokumenten…
Men detta kan ju i och för sig komma i nästa del.
När det gäller revisorernas önskan att ”justera resursfördelningsmodellen för att på ett effektivt sätt rikta insatser för att stärka likvärdigheten” så skriver arbetsgruppen endast:
”Arbetsgruppen har även belyst att man borde väga in mer analys av nuvarande resursfördelningsmodell innan förändringar genomförs”
Det låter nästan på skrivningen att det kanske kommer en del 1B… Innan del 2. Jag tror dock inte att revisorerna, eller nämnden, är helt tillfreds med detta ”svar”.
Men visst tar utvärderingen upp en del viktiga aspekter. Även om det kanske inte var det som revisorerna efterlyste i sin granskning. Det står till exempel, och detta är den enda gång resurstilldelning nämns:
”Vänersborgs kommun har en budgettilldelning som avser kalenderår medan grundskolan organiserar sig och planerar utifrån läsåret, höstterminen och vårterminen.”
Det är naturligtvis en självklarhet, som kanske tål att upprepas. Dock inte för nämndens ledamöter som jag tror inser detta, men för kommunfullmäktiges. Det verkar ofta som att det är ett oöverstigligt problem för många i fullmäktige att förstå.
I utvärderingen står det vidare:
”Organisationen på skolenheten är en avgörande faktor. Med organisation menas hur enheten har möjlighet att dela in sig i klasstorlekar, hur många paralleller skolenheten kan ha, d.v.s. antal klasser i samma årskurs.”
Utvärderingen ger några exempel på det här sistnämnda:
”Antal paralleller påverkar hur skolenheten kan organisera olika ämnen, som slöjd, hemkunskap o.d. Skolor som enbart har en klass per årskurs kostar mer att driva än de skolor som har 2-3 årskurser per klass. Likaså uppstår skillnad i kostnader för en enparallellig skolenhet med många elever i den enda klassen jämfört med den med få elever i den enda klassen.”
Det här är väl också tämligen självklart. Men vad leder detta till? Vad blir slutsatsen när det gäller Vänersborgs resursfördelningsmodell? Det svarar inte utvärderingen på.
Jag reagerar också för en liten detalj, när olika ämnen i skolan nämns i ett sådant här formellt sammanhang, så bör dessa ämnen benämnas med sina riktiga och fullständiga namn…
Resten av utvärderingen beskriver i stort sett hur det fungerar i Vänersborg. Den enda ”analysen” är väl egentligen bara när utvärderingen hänvisar till två rapporter om nödvändigheten i en resursfördelningsmodell att ta reda på vad ökade resurser resulterar i.
En rapport från Skolverket 2009 (se här) tar upp en annan aspekt, som Skolverket ser lite som den centrala ”missen” i kommunernas resursfördelning:
”Många kommuner har inte tagit reda på hur resurserna används och man har inte en modell för resursfördelningen grundad i uppföljnings- och utvärderingsresultat.”
Detta följs inte upp i analysen. Genomlysningen behandlar inte frågor som, hur ska resurserna användas effektivt?, hur ska elevresultat kontra tilldelade resurser utvärderas? eller hur ska elevresultaten infogas i Vänersborgs resursfördelningsmodell?
Men så var det detta med att föreliggande utvärdering bara är första delen. Mina funderingar kanske besvaras i kommande del.
Sedan tycker jag att det är ganska anmärkningsvärt att det inte finns några referenser till Skollagen i arbetsgruppens utvärdering. Redan i denna del. Skollagen är ju den lag som ligger till grund för hela grundskolans verksamhet. Och det finns mängder av paragrafer som är av stor betydelse i en resursfördelningsmodell. Och då tänker jag inte bara på det som anfördes tidigare, att
”kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”
Jag tänker också på vad Skollagen säger om elevernas olika förutsättningar och behov (3 kap 3 §):
”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
Eller (3 kap 5a §):
”…[om] det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.”
Och till sist, om det ändå befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (8 §):
”ska detta anmälas till rektorn. … Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.”
Denna paragraf avslutas med ett ytterst kraftfullt krav:
”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Skollagen är ju som bekant en lag som ska följas. Och därför anser jag nog att den borde utgöra en utgångspunkt för en analys och diskussion kring resursfördelningen.
Resursfördelning är en oerhört viktig uppgift för barn- och utbildningsnämnden. Nämnden måste säkerställa att ”resursfördelningssystemet är ändamålsenligt” (för att citera revisorerna) och att det följer Skollagen. Resursfördelningen är ju också, faktiskt, det viktigaste instrumentet för huvudmannen att politiskt styra skolan.
Det är min bestämda övertygelse att resursfördelningsmodellen i Vänersborg är i behov av en översyn – och en ”uppdatering”. Resurserna måste kopplas starkare till målen och insatserna måste på ett effektivt sätt stärka likvärdigheten. Precis som revisorerna har påpekat.
Det är grannlaga uppgift att konstruera en bra resursfördelningsmodell. Men det finns inga genvägar. Jag väntar med spänning på fortsättningen.
Nuntorp, blogg och Marie Dahlin
Jag gjorde ”reklam” för min förra blogg, om Nuntorp (“Nuntorp – att vara eller inte vara”), på Facebooksidan “Behåll Nuntorpskolan !!”. Det följdes av en viss diskussion, inte om publiceringen i sig utan om bloggens innehåll. Det var ingen mindre än kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg Marie Dahlin (S) som reagerade.
Och hade det inte varit just Marie Dahlin som kritiserade min blogg, så hade jag nog låtit det hela bero. Men Marie Dahlin är ju inte bara den “högste” politikern i Vänersborg, hon är ju också “ledaren” för det största partiet. Därför tycker jag att det är nödvändigt att kommentera hennes kritik.
Marie Dahlin skrev mycket snabbt efter att jag hade publicerat min blogg:
“Jag blir så trött Stefan …. Att du orkar, hälften är din tolkning och inte ens sant. Bara en massa tyckande från dig, har du inget konstruktivt? Du behöver inte tolka mig. De som undrar eller vill nåt frågar MIG. Det du gör är att kasta skit på folk, en jävla skillnad! “
Det var ord och inga visor från kommunstyrelsens ordförande… Speciellt med tanke på att jag i sak höll med henne om Nuntorps vara eller inte vara…
Att Marie Dahlin är trött på min blogg vet jag sedan tidigare. Det var ett av flera skäl till att socialdemokraterna i Vänersborg inte ville ha något samarbete med Vänsterpartiet efter höstens val. Det är inte heller något att uppröras över att Dahlin anser att jag ”tycker och tolkar”. Det är ju en stor anledning till att jag överhuvudtaget bloggar. Men jag tror att det framgår ganska tydligt vad som är fakta och vad som är tyckande och tolkningar. Jag anstränger mig också för att återge fakta på ett korrekt och riktigt sätt.
Det där med att “kasta skit på folk” har flera av mina politiska motståndare sagt förr, även om det faktiskt är ganska länge sedan sist. Jag har till och med glömt när jag hörde det senast. Marie Dahlin ger inte heller något exempel på vad hon menar, vem jag har “kastat skit” på. Och då är det svårt att kommentera hennes påstående. Rent allmänt är det väl så att vi i Sverige ofta blandar ihop kritik av en persons “göranden och låtanden” med kritik av personen själv. Men, och det har jag hävdat förut, kritik mot vad en person har för åsikter är INTE detsamma som kritik mot personen ”i sig”. Det är bara att se en debatt från parlamentet i England, (eller Frankrike eller Tyskland) för att se skillnaden och förstå vad jag menar.
Nä, det jag reagerade främst mot, det är att Marie Dahlin påstår att jag ljuger. Det är allvarligt. Därför frågade jag Marie Dahlin:
“Vad är inte sant?”
Det svarar inte Marie Dahlin på, trots att jag senare frågar igen. Marie Dahlin:
”Orkar inte Stefan, du vet! Dina tolkningar är din sanning inte alltid samma sak, dyftningsfel m.m”
Jag får inga exempel, inga vettiga svar. Det tycker jag är anmärkningsvärt av Vänersborgs ledande och styrande politiker. Anklagar man någon för att ljuga, så anser jag att det måste beläggas. Det är en alltför allvarlig anklagelse för att bara kasta ur sig. Som Marie Dahlin gör. Det är inte ok!
Marie Dahlin använder fler invektiv:
”Din blogg stinker lång väg…..”
Och vad svarar man på det? Det går inte att argumentera mot känslor och känslouttryck. För det är väl vad det är? Marie Dahlin kanske inte är van vid kritik. Å andra sidan fanns det ingen kritik mot Dahlin i denna blogg.
Men Dahlins uttalanden kanske har en naturlig förklaring. Dahlin skriver nämligen också, i direkt anslutning till det förra citatet:
”Det är därför jag inte läser den.”
Jaha, hur kan Marie Dahlin då yttra sig om bloggen överhuvudtaget? Jag har svårt att förstå…
Men tydligen har Dahlin ändå läst, i varje fall vissa delar av bloggen. Eller så kanske hon har nöjt sig med att titta på bilderna… Dahlin skriver nämligen:
“…gammalt dravel med Arena som du alltid på nåt vis måste blanda in.”
Och det skriver jag ju helt riktigt om. Med en bild.
Här kan jag väl till viss del hålla med Dahlin. Det kanske var onödigt med hänvisningar till arenan, Topp mm. Det hade ju inte med Nuntorp att göra. Tvärtom, det kanske till och med tog fokus från ämnet för bloggen, som naturligtvis var turerna kring Nuntorp. Å andra sidan så var det ett mycket kort inpass (31 ord av bloggens sammanlagt 1.490 ord).
Att jag tog upp arenan, Topp mm, i några ”bisatser”, beror på att jag skriver för en vänersborgspublik. Och då vill jag ibland ta exempel ur Vänersborgs politiska historia, eftersom det är flera personer som var delaktiga i dessa ”affärer” som fortfarande figurerar i Vänersborgs politiska ledning. Och är aktiva i debatten om Nuntorp. Dessutom har inte socialdemokraterna i Vänersborg gjort upp med dessa “historiska skandaler”. Inte offentligt i varje fall. Visst har jag hört att det har diskuterats internt i socialdemokraterna. 
Men det är faktiskt skattebetalarna som socialdemokraterna borde prata med. Det är ju dom som får lida för gångna tiders misstag. Och det mer än ytterligare 25 år framåt…
Men ok, det var kanske dumt att blanda in arena, Topp- och Huvudnässkandalerna. Även om det framgår ganska tydligt att det är mina egna personliga funderingar och att det inte hade något som helst med Nuntorp att göra.
OK Marie, det var onödigt.
Marie Dahlin avslutar vårt meningsutbyte:
”Denna sidan är för att rädda Nuntorp inte för ditt och mitt tjafs!”
Och visst har Dahlin rätt, men – vem började egentligen tjafsa?
Som sagt, hade det inte varit för att det var just Vänersborgs absolut ledande politiker som hade kommenterat min blogg på det här viset, så hade jag antagligen struntat i det. Men som läget är, så tyckte jag att jag var tvungen att bemöta Dahlins anklagelser, hårda ord och tämligen ovårdade sätt att uttrycka sig.
Och det är härmed gjort… Så jag avslutar med Marie Dahlins egna ord:
”SLUT FRÅN MIG”
Nuntorp – att vara eller inte vara
Det är en hel del som händer kring naturbruksskolan Nuntorp just nu och regionens turer kring den anrika skolan ser, i varje fall för en utomstående, ut att präglas av ett ”gott mygel”.
Socialdemokraterna ville ha kvar naturbruksskolan Nuntorp när frågan om skolans vara eller inte vara behandlades av regionfullmäktige i tisdags. För övrigt till ljudet av talkörerna från en stor skara demonstranter, inklusive kor och traktorer. Regionfullmäktiges borgerliga majoritet backade något och “kompromissen” med folkopinionen blev att Nuntorp ska drivas vidare ända till och med 
vårterminen 2017.
Men redan innan bläcket från regionfullmäktiges papper hade torkat så ändrade sig regionens socialdemokrater. Dagen efter, på onsdag, när regionens naturbruksstyrelse avhandlade Nuntorps vara eller inte vara, så beslutade socialdemokraterna och den miljöpartistiske ordföranden (som i regionen tillhör den borgerliga styret), att intagningen av elever till Nuntorp ska stoppas redan nästa höst, 2016. Hur nu en skola ska kunna leva kvar och fungera utan elever? Det finns också tungor som påstår att utredningen, som ligger till grund för naturbruksstyrelsens beslut, är gjord i all hast – och som en följd av det innehåller en del sakfel, som till exempel när det gäller behörigheten hos de anställda lärarna.
Och det ryktet styrks av Elise Arnells (KD) protokollsanteckning som följde med beslutet:
”På grund av brister i underlag och sent utskickade handlingar anser jag det olämpligt att fatta beslut idag.”
De borgerliga ledamöterna avstod för övrigt från att delta i beslutet.
Jag noterar också det anmärkningsvärda i att naturbruksstyrelsen fattade detta beslut innan regionfullmäktiges beslut ens hade blivit lagligt. Beslut måste ju justeras för att gälla… Och det tar några dagar.
Jag påminner mig att jag skrev i en blogg i tisdags:
“Dock så tolkar jag dagens beslut i regionfullmäktige som en varning till alla elever att söka Nuntorp och en uppmaning till alla lärare på Nuntorp att leta efter nytt jobb.”
Jag hoppades att jag hade fel, men tyvärr låg det en hel del i mina farhågor. Även om jag inte kunde ana att det skulle vara socialdemokrater som höll i det svärd som beseglade Nuntorps öde. (OK, vi ska väl inte helt ge upp hoppet, och kampen, för att Nuntorp får vara kvar.)
Jag undrar ofta hur socialdemokrater tänker. Det har jag egentligen gjort i många, många år. Särskilt när det gäller socialdemokrater i Vänersborg…
Det började egentligen redan när Lars-Göran Ljunggren och S Anders Larsson härjade som värst med neddragningar i skolan, bygge av arenan, nedläggning av Huvudnässkolan och fifflet med Topp. Bland åtskilligt annat… Jag har emellertid gått bet i mina funderingar och i stort sett gett upp. Det tycks mig i det närmaste omöjligt att förstå vänersborgska socialdemokrater och deras politik.
Nu verkar det som regionens socialdemokrater har tagit efter läromästarna från Vänersborg. Men skam om lärjungen slår mästaren på den egna planhalvan. På Facebook skrev Vänersborgs kommunalråd Marie Dahlin (S) ett slags öppet brev som var riktat till, som hon skriver:
”Detta mail skickade jag till s-ledamoten i styrelsen för Naturbruksgymnasierna”
Vilket blir lite oklart eftersom det finns fler socialdemokrater i naturbruksstyrelsen. Som Gunnar Lidell (M) påpekade i samma Facebookgrupp:
”du får maila till alla 4 essen”
Vänersborgs kommunalråd Marie Dahlin (S) formligen dundrade mot sin partikollega (eller partikollegor?), inför alla på Facebook:
”Jag skäms, och kommer att göra allt för att motarbeta dig tyvärr.”
Marie Dahlin skriver alltså i singular, fast det finns fler socialdemokrater i styrelsen.
Marie Dahlin ifrågasätter själva sakinnehållet i naturbruksstyrelsens beslut:
”Hur kunde du misstolka regionfullmäktiges beslut som togs den 22/9 så katastrofalt? Har du pratat med några av våra partikamrater som var med om beslutet i fullmäktige? Ingen ville lägga ner Nuntorp.
Och Vad gör du dagen efter???”
Vi är väl ganska många som vill ge Marie Dahlin fullständigt rätt i denna tolkning av regionfullmäktiges beslut. Även Gunnar Lidell (M), som sitter i naturbruksstyrelsen, men inte kunde delta på det viktiga sammanträdet säger till TTELA:
”Min bestämda uppfattning är att detta strider mot fullmäktiges beslut.”
Bo Carlsson (C), ytterligare ett av Vänersborgs kommunalråd, har samma uppfattning:
”När högsta beslutande organ tar ett inriktningsbeslut måste man följa det. Jag har varit politiker ganska länge men har aldrig varit med om något liknande.”
Fast där är Bo Carlssons minne kort…
Den mer minnesgode vänersborgaren erinrar sig säkert att Vänersborgs kommunfullmäktige den 21 juni 2005 beslutade, med röstsiffrorna 48-0, att Huvudnässkolan skulle renoveras. Det här beslutet struntade emellertid Bo Carlsson (C), som tillsammans med Lars-Göran Ljunggren (S) styrde Vänersborg på den tiden, högaktningsfullt i.
Bo Carlsson avgick inte då. Och Bo Carlsson lär inte avgå från regionfullmäktige nu. Som han ”hotade med” i TTELA.
Tillbaka till Marie Dahlins ”öppna brev” till sin partikollega. Dahlin avslutar med:
”Jag har inte mycket till övers för dig just nu, tyvärr.
Skäms!”
Det är oerhört tuffa ord som Marie Dahlin levererar till sina partibröder och -systrar i regionen. I och för sig välförtjänta kan tyckas, i varje fall från en utomståendes horisont (utanför både regionpolitiken och socialdemokraterna).
Marie Dahlin har faktiskt fått ett svar, ett svar som hon också har publicerat på Facebook. Det framkommer då att det ”öppna brev” som hon har skickat är ställt till Per ”Pelle” Andersson (S). ”Pelle” som för övrigt ganska ofta samåker med den miljöpartistiske ordföranden i naturbruksstyrelsen, trots att de är politiska ”fiender”. Men det hör kanske inte hit…
Per Andersson skriver:
”Vi har tagit vårt ansvar utifrån de förutsättningar som naturbruksstyrelsen har att hantera. Så länge inte RF (regionfullmäktige; min anm) garanterar täckning av våra kostnader så är vi, enligt revisionen, skyldiga att agera. … Vi har inte lagt ner Nuntorp. Det har RFs borgerliga majoritet.”
Jag har fortfarande svårt för det här att regionfullmäktiges beslut måste justeras innan det gäller… Men förutom det, så vill nog Per Andersson bli överens med Marie Dahlin – genom att lägga hela skulden på de borgerliga (inklusive miljöpartiet). Som för övrigt alltså lade ner sina röster i naturbruksstyrelsen, förutom då den miljöpartistiske ordföranden.
Marie Dahlin tar inte den framsträckta handen:
”Så ser ju inte jag det riktigt … det gjorde just nu Du. Regionen sa ETT år, inte en dag.
Vi kunde väl fått tid att andas från en dag till en annan. Pratat med varandra om hur vi nu gör det bästa av situationen. Du röstade direkt för ett intagningsstopp utan att tveka, utan att prata med dina S- kamrater i området, vi kanske hade kunna lösa det om du haft is i magen. Nu känns det jättemycket uppförsbacke! Men vi SKA lösa/klara det på nåt sätt, utan dig.”
”Utan dig”…
Den egentligen interna, oerhört tuffa, socialdemokratiska diskussionen fortsätter alltså för öppen ridå på Facebook, i gruppen ”Behåll Nuntorpskolan !!”. Och lär så göra ett tag. Så länge ingen sätter stopp.
Det skulle inte heller förvåna mig om den här diskussionen följs av ”interna efterräkningar” av något slag. Partier i allmänhet brukar inte diskutera känsliga frågor offentligt, i synnerhet inte socialdemokraterna.
Men det var inte slut på ”tveksamheterna” (en del använder betydligt starkare ord) ens efter fullmäktiges och naturbruksstyrelsens beslut i veckan. För i stort sett samtidigt, endast två dagar senare, innan bläcket från naturbruksstyrelsens papper hade torkat, offentliggjorde Uddevalla kommun att ett nytt naturbruksprogram ska startas i Uddevalla.
Bohusläningen skriver:
”Frågan är känslig, konstaterar skolchef Hans-Lennart Schylberg. Det finns ett avtal som inte går ut förrän 2018 mellan kommunerna och regionen om att kommunerna inte får starta naturbruksutbildningar.”
Det finns ett avtal… Att kommunerna inte får…
Så visst är Uddevallas kommuns utspel känsligt. Där har skolchefen helt rätt. Och det är nog ändå ganska snällt sagt. Men skolchefen är både orädd och optimistisk, eller vad man nu ska kalla det (det finns kanske helt andra ord…), och fortsätter:
”Men sista året har det hänt så mycket och regionen ifrågasätter själv sin verksamhet och stänger ner. Då finns det ingen anledning att vila på hanen utan vi kliver in i det nu.”
Oj, skolchefen refererar regionens verksamhet – och dömer ut den. Och drar en mycket oväntad och kontroversiell slutsats. Helt på egen hand. Eller?
Det känns nog inte som att skolchefen står ensam bakom Uddevallas beslut. Man kan nog förmoda att både en och annan politiker finns med och stöttar bakom ryggen… Och antagligen har det diskuterats en hel del i Uddevallas politiska korridorer… Förmodligen ganska långt innan veckans beslut i regionen…
Tror jag.
Och då är det säkerligen också som så att man kan anta att vissa ledamöter i regionen kände till planerna i Uddevalla redan innan veckans båda beslut om Nuntorp. Och kanske tvärtom typ…
Ann-Britth Fröjd, centerpartist från Vänersborg, uttrycker sina misstankar på följande sätt (Facebook):
“Det verkar finnas en dold agenda.”
Och det är det nog fler som tror…
Det är nog tur att man inte är politiskt aktiv i regionen. Det räcker gott och väl med alla turer i Vänersborg. Men visst hoppas man, som vänersborgare och som tidigare yrkesverksam i Dalsland i över 30 år (dock inte på Nuntorp), att naturbruksskolan Nuntorp får vara kvar.
Det är vad jag förstår det enda vettiga. Bara elever får, kan och vill välja skolan.
.
PS. I fredags, den 25 september, kl 21.40, så visade min bloggräknare en speciell sifferserie – 333.333. Trehundratrettiotretusentrehundratrettiotre klick… Wow!
KS: Solvarm, Villa Björkås, Blåsut och Hönan
Igår hade kommunstyrelsen (KS) sitt första sammanträde för i höst. Några viktiga frågor behandlades. Eftersom jag inte sitter i KS så kan jag naturligtvis inte redogöra i detalj för vad som hände. Och inte heller är, av naturliga skäl, protokollet skrivet än.
Kommunen skulle som bekant lämna ett yttrande till Förvaltningsrätten. Familjen Solvarm ute i Sikhall har ju överklagat fullmäktiges beslut att familjens naturhus ska tvingas anslutas till kommunens VA. Det har jag redogjort för tidigare (se ”Solvarm i Sikhall vs kommunen”).
Det förslag till yttrande som låg på bordet antogs av kommunstyrelsen och skickas nu in till Förvaltningsrätten. Kommunen försvarar alltså sin ståndpunkt att Solvarms hus ska in i kommunens VA-hägn – och därmed att Förvaltningsrätten ska avslå Solvarms överklagande. Vänsterpartiet lämnade en reservation i ärendet.
I reservationen, som kan laddas ner och läsas i sin helhet på Vänsterpartiets hemsida, riktar Vänsterpartiet kritik på vad som uppfattas som att kommunledningen har vilselett övriga ledamöter:
”Ledningen kände väl till vad som dolde sig på en enkel lista (dvs Solvarms hus; min anm) med ett stort antal uppräknade fastigheter. Ledningen borde ha förstått, att andra ledamöter inte såg detta.”
Det är som jag har skrivit tidigare, i stort sett omöjligt för fritidspolitiker, som alla vänsterpartister är, att sätta sig in i varje liten detalj i ibland oerhört omfattande material. Särskilt, faktiskt, i frågor som vid en första anblick bara ser ut att vara tekniska och opolitiska. Och det är ju i stort sett omöjligt att ringa till varje hushåll som omfattas av ett beslut och fråga om det är ok.
Det var inte så konstigt att vi vanliga fritidspolitiker missade Solvarms fastighet när verksamhetsområdet beslutades…
Vänsterpartisterna i KS menar också att kommunledningen borde ha lyft frågan om Solvarms naturhus även av ett annat skäl – av ett viktigt, principiellt skäl:
”Skall det vara möjligt för kommunen att tvinga på en enskild fastighetsägare en anläggning som av de klagande anses vara sämre än den egna fungerande VA-lösningen?”
Denna principiellt viktiga fråga får alltså fortsätta att ”hänga i luften” ett tag till.
Det är nog så att historien upprepar sig. De styrande socialdemokraterna och centerpartisterna vill, liksom under mandatperioden 2006-2010, att de politiska frågorna i praktiken ska avgöras mellan skål och vägg – i slutna rum på kommunhuset…
Det gäller för partierna i opposition att läsa handlingarna, alla handlingar, ännu noggrannare.
Kommunstyrelsen behandlade också ett förslag om byggnadsminnesförklaring av Villa Björkås i Vargön. Det ville nu inte kommunstyrelsen. Det vara bara Vänsterpartiet, och sverigedemokraterna, som röstade för att byggnadsminnesförklara Villa Björkås. Miljöpartiet som tidigare stött kravet på en byggnadsminnesförklaring ändrade sig och röstade med sina systrar och bröder i den styrande minoriteten.
Nu innebär ju inte kommunstyrelsens beslut att Villa Björkås typ ska rivas. Inte heller hade en byggnadsminnesförklaring automatiskt inneburit att kommunen skulle renovera villan. Frågan lär därför komma tillbaka på ett eller annat sätt.
Det viktigaste är väl ändå att byggnaden på något sätt rustas upp och att den används till någon typ av aktiviteter. Dock så sätter testamentet (Villa Björkås har skänkts till kommunen med vissa villkor) en del gränser. Det är också viktigt, ännu viktigare säger en del, att dammen och parkerna hålls i gott skick. Vänsterpartiet ser byggnaden, parken och dammen som en helhet. (Vill du veta mer om Vänsterpartiets, och miljöpartiets tidigare, uppfattning om Villa Björkås, så föreslår jag en läsning av James Buccis blogg om Villa Björkås – klicka här.)
Kommunstyrelsen sa också, efter ett förslag från Vänsterpartiet (som i stort sett var identiskt med barn- och utbildningsnämndens vilja), ja till att hela skolsituationen i centrala Vänersborg ska utredas. Och inte bara på Blåsut och Öxnered som det ursprungliga medborgarförslaget krävde.
Det var ett bra beslut. Förutsättningarna för skolverksamheten har ändrats drastiskt under det senaste året och kommunen måste äntligen börja planera skolstrukturen långsiktigt – för många, många år framåt. Till skillnad mot vad kommunen har gjort tidigare, då ofta provisoriska lösningar på skolans ”problem” har varit kommunens ledstjärna.
När det däremot gäller bygget av en ny förskola i kv Hönan (se här) lämnades inget besked. På en fråga från Vänsterpartiet svarade kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) att (ungefärligt återgivet):
”’vi’ har sedan början av augusti sökt hitta en tid att sätta oss ner för att prata om alla vinklingar och öppningar och alternativ som ligger i frågan om kv. Hönan, men ’vi’ har hittills inte lyckats att träffas kring detta. Fortsätter försöka.”
Med ”vi” menade Marie Dahlin de styrande partierna, dvs socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet… Bakom skål och vägg typ…
Om du tycker att Dahlins svar verkar vara en bortförklaring för att slippa ta i frågan, eller för att helt enkelt slippa verkställa barn- och utbildningsnämndens beslut, så är du inte ensam… Beslutet att bygga en ny förskola fattades av barn- och utbildningsnämnden redan den 17 mars 2014, så det bör ha funnits massor av tid att prata ihop sig – även om många av de styrande partiernas ledamöter ofta är på resande fot eller är upptagna av att delta i representationer och dylikt.
För övrigt var det enligt de rapporter jag har fått ett ganska lugnt och händelsefattigt KS-sammanträde. Ledamöterna i kommunstyrelsen har väl inte riktigt kommit igång än. Förutom ledamöterna från Vänsterpartiet då självklart – som alltid är på tå…
.
PS. Du kan läsa ännu lite mer om kommunstyrelsens sammanträde på Vänsterpartiets hemsida.
Kunskapsförbundet – det här handlar det om
Diskussionens vågor går höga i och om Kunskapsförbundet Väst, kommunalförbundet mellan Trollhättan och Vänersborg gällande gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Kunskapsförbundet Väst (=KFV) startade som bekant sin verksamhet den 1 januari 2013. Målet med det nya kommunalförbundet var att öka utbildningskvaliteten, skapa förutsättningar för ett livslångt lärande, öka Vänersborgs och Trollhättans långsiktiga attraktionskraft och att de frivilliga skolformerna skulle vara en drivkraft i samhällsutvecklingen. Och nu avskedar Kunskapsförbundet 45 lärare – och kommer att gå från en lärartäthet på 8,9 lärare per 100 elever på gymnasiet till en lärartäthet på 7,5 lärare per 100 elever… Det är bland de lägsta siffrorna för hela landet.
Den pågående offentliga debatten i TTELA började med en debattartikel av moderaterna Gunnar Lidell och Peter Eriksson (se här). De fick snabbt svar av Maud Bengtsson (S) (se här) och i torsdags publicerades ytterligare en debattartikel (se här) signerad av delar av den borgerliga oppositionen i Trollhättan och Vänersborg.
Det kan nämnas att i Trollhättan styr socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet, medan Vänersborg styrs av socialdemokraterna, miljöpartiet och centerpartiet. Och det gör det inte lättare. I Trollhättan är centerpartiet i opposition och tycker en sak, i Vänersborg är centern med och styr och tycker en annan. Samma sak med vänsterpartiet, partiet deltar i styret i Trollhättan, men är i opposition i Vänersborg.
Tonläget i debatten är högt och några slag under bältet har också utdelats, framför allt av Maud Bengtsson (S).
Men vad handlar diskussionen om?
Det är två frågor som står i fokus, ekonomi- och demokratifrågorna.
Kunskapsförbundet har under hela sin existens dragits med ett stort underskott. Det beror främst på att förbundet startade sin verksamhet med underskott, ett underskott som KFV ärvde från sina ägarkommuner. Det uppgick till nästan 30 milj kr. Underskottet har allt eftersom blivit mindre, men det är fortfarande ett stort minus i budgeten. Och ägarkommunerna, dvs Vänersborg och Trollhättan, vill inte ge Kunskapsförbundet täckning för underskottet. Det framfördes senast på ett möte i ägarsamrådet den 27 maj.
Ett ägarsamråd är ett samråd/möte mellan representanter för ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg samt presidiet i Kunskapsförbundet. Representanter för ägarkommunerna är kommunalråden från Trollhättan Paul Åkerlund (S), Monica Hanson (S) och Peter Eriksson (M) och från Vänersborg Marie Dahlin (S), Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C). KFV:s presidium består av Maud Bengtsson (S, från Trollhättan), Kenneth Borgmalm (S, från Vänersborg) och Sofia Lindholm (C, från Trollhättan).
Ägarkommunerna ville alltså inte ge KFV täckning för underskottet, enligt prognosen 9 milj kr (trots att 45 lärare avskedas). I protokollet från den 27 maj uttrycktes det på detta sätt:
”Situationen diskuterades och målet med ett förbund i ekonomisk balans år 2016 kvarstår.”
Det innebar att förbundet i stort sett bara hade två alternativ att välja på – att göra sig av med lokaler eller att avskeda ännu fler lärare.
På mötet beslutades att KFV skulle titta närmare på lokalfrågan:
”Ägarsamrådet beslöt att uppdra åt direktionen för Kunskapsförbundet Väst att vid ett extra ägarsamråd den 24 juni redovisa effekter av att koncentrera verksamheten till lokalerna i Birger Sjöberg-, Nils Ericsson- och Magnus Åberggymnasierna, det vill säga att lämna lokalerna i Vänerparken och Elefanten.”
Kommunalråden gav som synes tydligt uttryck för att Kunskapsförbundet skulle lämna lokalerna i Vänerparken (Vänersborg) och Elefanten (Trollhättan). Alla verkade tämligen överens om att det fanns alltför dyra lokaler i verksamheten.
I Kunskapsförbundet togs detta uppdrag på allvar och en arbetsgrupp tillsattes för att utreda lokalfrågan. Till ägarsamrådet den 24 juni var utredningen klar.
KFV hade utarbetat tre förslag för att spara pengar på lokaler, allt enligt uppdraget.
I underlaget konstaterades att KFV:s behov av lokaler täcks av Birger Sjöberg-, Nils Ericsson- och Magnus Åberggymnasierna. Kunskapsförbundet skulle därmed kunna lämna lokalerna i Vänerparken och Elefanten. Förbundet menade att man skulle kunna ha all vuxenutbildning på en skola och gymnasieskolor på två. Det skulle då också innebära att förbundet inte hade några dubbla gymnasieprogram. Med detta alternativ skulle Kunskapsförbundet kunna göra en besparing på 14-18 milj kr per år.
I de två andra förslagen handlade det bland annat om flytt av några gymnasieprogram och att vuxenutbildningen skulle bedrivas i fler skollokaler. Besparingarna skulle därför bli betydligt mindre, från noll till 9 milj kr, med de andra alternativen (beroende på vilket alternativ som antogs).
På ägarsamrådet den 24 juni, dvs när kommunalråden (på detta möte deltog inte Gunnar Lidell, som hade förhinder) återigen sammanträdde med Kunskapsförbundets presidium, så sa Trollhättans starke man Paul Åkerlund (S) ifrån – och jag citerar ur protokollet:
”Ordföranden [dvs Paul Åkerlund; min anm] meddelade att alternativ 1 inte är aktuellt. Vuxenutbildning och gymnasieutbildning ska bedrivas på de båda orterna. Gymnasieprogrammen skall bedrivas på den ort där det sker idag.”
Det sägs att det gick till så att Paul Åkerlund (S, Trollhättan) helt enkelt vägrade att gå med på att lägga ner Elefanten (i Trollhättan) och då kontrade Marie Dahlin (S) med att då skulle inte heller Vänerparken lämnas…
Det blev också ägarsamrådets beslut och därmed försvann Kunskapsförbundets möjligheter att spara mer betydande belopp på lokaler. Vad jag förstår så var det bara Peter Eriksson (M) från Trollhättan som var mot detta beslut. Det verkar som Sofia Lindholm (C) från Trollhättan deltog i beslutet, trots att hon tillhör en av undertecknarna i den senaste debattartikeln (se här). Det här sista förstod jag först inte, men jag tror att det beror på att Lindholm inte ansåg att ägarsamrådet hade befogenhet att fatta ett sådant här beslut (mer om det senare).
Följden av ”beslutet” (eller viljeinriktningen?) innebär naturligtvis för Kunskapsförbundet att ännu fler lärare måste avskedas. Eller? I den sistnämnda debattartikeln (den här alltså) står det:
”de två kommunalråden [meddelar] att man är villig att skjuta till pengar till KFV.”
Och enligt säkra källor lovade Åkerlund och Dahlin det. Vilket förvånar mig storligen. Inte för att jag är emot att KFV får mer pengar, utan för att Vänersborg nyligen har fattat beslut om budgeten för 2016. Och i den finns inga ytterligare pengar till Kunskapsförbundet. Det fanns ju inte ens pengar i budgeten till förskolan och grundskolan i Vänersborg! Och Marie Dahlin (S) var oerhört tydlig under budgetdebatten med att det 
inte fanns några mer pengar att dela ut:
”Det finns ingen sedelpress i källaren.”
Och hur Marie Dahlin på sittande möte kan utlova mer pengar till Kunskapsförbundet bara någon vecka efter att Vänersborgs fullmäktige har fattat sitt budgetbeslut förstår jag inte.
Dessutom hade ju samma ägarsamråd bara en månad tidigare (den 27 maj) vägrat att att ge Kunskapsförbundet mer pengar…
Här kan man väl stanna upp ett slag och fundera på – vad är det som händer? Är det något slags politiskt spel? Ett socialdemokratiskt politiskt spel? (Hör ett annat ”politiskt spel” här!)
Och det leder över till nästa trätoämne. Om demokratin.
Ägarsamrådet fattade ytterligare ett beslut i frågan om lokaler och ekonomi.
Bo Carlsson (C) yrkade att de båda ordförandena i respektive kommunstyrelse i Trollhättan och Vänersborg, dvs Paul Åkerlund (S) och Marie Dahlin (S), tillsammans med presidiet i Kunskapsförbundet, dvs Maud Bengtsson (S), Kenneth Borgmalm (S) och Sofia Lindholm (C), ska träffas och samråda om lokalbehov. Fyra socialdemokrater och en centerpartist från oppositionen i Trollhättan, tillika partikamrat med Bo Carlsson, ska alltså i praktiken fatta beslut i frågan. Det blev också ägarsamrådets beslut.
Bo Carlsson motiverade varför andra än KFV:s egna representanter ska delta:
”Kunskapsförbundet hyr lokaler av ägarna, dvs kommunerna. Lokalförändringar får därför ekonomiska konsekvenser för kommunerna och detta behöver vägas in i arbetet innan beslut fattas.”
Och det här är intressant. Kunskapsförbundet ska alltså, enligt ägarsamrådet, ta hänsyn till ägarkommunernas ekonomi och inte bara till den verksamhet som de är satta att styra och förvalta…
Det finns framför allt tre dokument som reglerar hur Kunskapsförbundet Väst ska fungera, Förbundsordning för Kunskapsförbundet Väst, Konsortialavtalet och Direktionens reglemente.
Dessa styrande dokument är fastställda av de två kommunernas högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Det innebär också att de bara kan ändras av fullmäktige. Men ägarsamrådet skapade under sittande sammanträde trots detta ett nytt beslutsforum. En arbetsgrupp. Ett beslutsforum som inte återfinns i styrdokumenten!
Det är anmärkningsvärt!
Och inte nog med det. Den är inte bara formen det handlar om, det är också innehållet.
I Konsortialavtalet står det:
”Förbundet ska ha en ovillkorlig rätt att säga upp en lokal för avflyttning per det månadsskifte som infaller närmast efter att 24 månader passerat efter lämnad uppsägning.”
Kunskapsförbundet har en ”ovillkorlig rätt att säga upp en lokal”! Denna rätt tog ägarsamrådet bort så där hux flux!
Oj, oj…
Demokratin tycks inte stå högt i kurs bland socialdemokraterna i Vänersborg (fast det vet vi sedan förut) och i Trollhättan. Här går man emot de styrande dokumenten utan att blinka en sekund. Och det här förfarandet från de socialdemokratiska kommunalråden ställer frågan om demokratin i Kunskapsförbundet på sin spets.
Kunskapsförbundet Väst styrs av den så kallade förbundsdirektionen (=direktionen). Direktionen består av 14 ledamöter och 14 ersättare, hälften utses av Trollhättan och den andra av Vänersborg. Det är respektive kommuns (fast Trollhättan kallar ju sig ”stad”) fullmäktige som utser ledamöterna. Det är direktionen som styr förbundet, det är direktionen som fattar alla beslut.
I vissa fall ska direktionen lyfta frågor till ägarsamrådet (i ägarsamrådet sitter alltså kommunalråden, se ovan). I § 6 i förbundsordningen står det:
”Direktionen ska, inför beslut i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt i förbundet, hänskjuta ärendet till ägarsamråd.”
Och då är frågan, vad har ägarsamrådet för funktion i sammanhanget? Det är inte riktigt helt lätt att reda ut, men jag tror att jag har fått bra kläm på det hela…
Det torde bara finnas en förklaring till varför det heter ägarsamråd. Nämligen att det handlar om samråd. Det står inte heller något i förbundsordningen om att ägarsamrådet har rätt att fatta beslut. ”Hänskjuta ärenden” då, kan inte det uppfattas som att ägarsamrådet ska fatta beslut? Jag tycker inte det – för i så fall borde det stå så i förbundsordningen. Skrivningen kan, vad jag förstår, bara tolkas som att direktionen informerar, rådgör med och/eller inhämtar synpunkter från ägarkommunerna i ägarsamrådet. Inget annat.
Det står dock också § 12:
”Direktionen är skyldig att iaktta sådana direktiv och riktlinjer som förbundsmedlemmarna gemensamt beslutar att anta för förbundets verksamhet.”
Trollhättan och Vänersborg kan således ge direktiv och riktlinjer till Kunskapsförbundet. Och det har de ju gjort i och med att respektive fullmäktige har fattat beslut om förbundsordningen. Kan de ge andra, löpande direktiv – i t ex ärenden av ”principiell beskaffenhet eller annars av större vikt”? Ja, det framgår ju faktiskt inte riktigt, men jag antar det. Annars skulle det väl inte stå så i förbundsordningen? Eller?
Något som tycks helt klart är i varje att ska någon ge direktiv så är det förbundsmedlemmarna, dvs kommunernas fullmäktigeförsamlingar. Eller kanske kommunstyrelser? Förbundsordningen:
”Förbundsmedlemmarnas kommunstyrelser utövar förbundsmedlemmarnas
uppsiktsansvar.”
Kanske innebär uppsiktsansvar också att ge direktiv?
Det torde i varje fall stå helt utom diskussion att det som händer i Kunskapsförbundet strider mot förbundsordningen. Det kan aldrig vara ägarsamrådet som fattar några beslut. Så när Paul Åkerlund (S) och Marie Dahlin (S) lägger sig i lokalfrågorna så strider det mot paragraferna. Fast det struntar de kanske i… Det tycks som om de tror att är man ordförande i en kommunstyrelse så bestämmer man allt… Själv.
Det finns en diarieförd handling som illustrerar det här sistnämnda på ett tydligt sätt – ett mail som visar både att demokratin inte fungerar och att kommunalråden tar sig friheter som överskrider alla gränser för det tillåtna. Det är Kunskapsförbundets högste tjänsteman, Johan Olofsson, som har fått ett SMS från 
Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson (S). I den diarieförda handlingen citeras SMS:et.
Maud Bengtsson SMS:ar den 25 juni, dvs dagen efter ägarsamrådet:
”Jag vet att Paul [=Åkerlund; min anm] förstår allvaret även om han kanske inte uttryckte det riktigt så tydligt på mötet igår.”
Oerhört intressant. Maud Bengtsson ser sig tvungen att tolka, eller kanske tillrättalägga, vad hennes partikamrat och ordförande i Trollhättans kommunstyrelse, den mycket rutinerade Paul Åkerlund egentligen menade… Fast menade Paul Åkerlund något annat än det som står i protokollet?
SMS:et fortsätter, och här syns tydligt vem det är som bestämmer…
”Han [dvs Paul Åkerlund; min anm] har nu fått en rapport om vad vi har bestämt om de 15 tjänsterna. Jag har stöd hos honom för detta självklart.”
Vad hade hänt om Paul Åkerlund inte hade stött detta? Man kan bara gissa… Det är också intressant att se att det inte sägs ett ord om vad Marie Dahlin anser. Det är Paul Åkerlund som är viktig. Det är Paul Åkerlund som bestämmer. Jag undrar vad socialdemokraterna i Vänersborg och Marie Dahlin själv säger, eller i varje fall tänker, om detta?
Drar jag för långtgående slutsatser av SMS:et? Jag drar samma slutsats som Johan Olofsson. Han skriver i den diarieförda handlingen:
”Maud har sagt okej till 15 extra lärartjänster under hösten. Paul Åkerlund har godkänt detta.”
Maud Bengtsson är ordförande i Kunskapsförbundet, men det är mindre viktigt. Det viktigaste är att Paul Åkerlund har godkänt det…
En liten anmärkning. TTELA trodde felaktigt att detta besked betydde att bara 30 lärare skulle avskedas. Men så var det alltså inte. Det här handlade om att ytterligare 15 lärare hotades av avsked. Så att 45 lärare ska avskedas (eller rättare sagt, har avskedats) gäller alltså fortfarande.
Det finns stora problem i Kunskapsförbundet Väst. Det demokratiska problemet känner vi igen från tidigare mandatperioder då socialdemokraterna har styrt Vänersborg. Och det blir inte bättre av att Trollhättans starke man Paul Åkerlund visar att han är samma andas barn som sina partikollegor i Vänersborg. Det ekonomiska problemet är också stort. Det kan naturligtvis lösas med mer pengar, men det går också att komma en lång bit på väg genom att låta Kunskapsförbundet arbeta och bestämma på egen hand om lokalfrågorna. Som det står i styrdokumenten.
Det är lätt att bli missmodig och anti-KFV när man följer de senaste turerna. Men trots allt tycker jag att Kunskapsförbundet Väst i grunden är en god idé. Det är nödvändigt, som jag ser det, med ett samarbete mellan Vänersborg och Trollhättan, för att genom samordning och samarbete effektivisera utbildningsverksamheten. Allt för att möta det naturligt minskade elevunderlaget och den ökade konkurrensen från privata skolaktörer. Men något måste göras för att förbundet dels ska fungera demokratiskt och dels bli en angelägenhet för Vänersborg. (Hur det är i Trollhättan vet jag inte). Som det är nu tycks politikerna i Vänersborg tycka att KFV och eleverna som studerar där och pedagogerna som arbetar där inte är något som angår dem.
Så får det inte vara.
Och under tiden sjunker Kunskapsförbundets rykte så att fler blir alltmer tveksamma till att studera på KFV:s gymnasieskolor. Och möjligheterna att uppnå Kunskapsförbundets mål – att öka utbildningskvaliteten, skapa förutsättningar för ett livslångt lärande, öka Vänersborgs och Trollhättans långsiktiga attraktionskraft och att de frivilliga skolformerna skulle vara en drivkraft i samhällsutvecklingen – synes allt avlägsnare.
Och eleverna söker i stället friskolor… Och underskotten riskerar att bli än större…
.
PS. På Vänsterpartiets hemsida finns det en alldeles färsk text om Kunskapsförbundet Väst som också bör läsas av den intresserade – ”Det behövs omgående skärpning”.
Drömgräns, Röd Lördag och BESPARINGAR!
Valborgsmässoafton. Denna urgamla högtid med anor betydligt längre bak i tiden än till den medeltid, då kyrkan försökte kristna högtiden genom att importera firandet av det katolska helgonet Valborg (Walpurgis). Kyrkan lyckades väl i och för sig ganska bra. Många tror faktiskt att vi i det, sedan Gustav Vasas tid, protestantiska Sverige fortfarande firar ett katolskt helgon.
När en högtid sammanfaller med något astronomiskt fenomen då ska man ställa sig frågan om detta är en slump. Det är det antagligen inte. Dessutom brukar sådana högtider vara långt äldre än tiden för kristendomens ankomst till Sverige. Valborgsmässoafton infaller mitt emellan vårdagjämning och midsommar, två ”fenomen” som har med solens rörelse över himlen att göra.
På ”hednatiden” firades en högtid vid Valborg där döden stod i centrum. Och ofta hör eld ihop med den mystiska döden. Elden bränner det gamla och ger plats för det nya… Döden och livet hörde ihop. Livet efter detta, det var (bland annat) Odens område. För hade man tur så kom man efter jordelivet till Odens boning Valhall, paradiset. Valhall var som bekant Odens stora borg… Valborg…
Vid 7-tiden denna hedniska morgon klickade någon för 300.000:e gången på min blogg. Det kändes lite som att en magisk gräns passerades… Igen. Förra gången det kändes så var lördagen den 29 mars 2014. Då klickade en person på min blogg för 200.000:e gången. Den gången var det för att läsa bakgrunden till Magnus Larssons polisanmälan mot kommunen. (Se ”Vänersborgs kommun polisanmäld av Magnus Larsson i Sikhall!”.) Denna gång var det för att läsa om badet i Väne Ryr. (Se ”Badplatsen i Väne Ryr”.) Blogginlägget om badet har för övrigt gått upp på första plats bland 2015 års mest klickade inlägg.
300.000 är en rätt grym siffra tycker jag. Det var egentligen inget jag i min vildaste fantasi kunde drömma om den höstdag 2010 då jag började ett nytt liv med både blogg och LCHF…
Det är oerhört roligt att så många läser min blogg, att folk faktiskt ger sig tid att läsa mina ofta långa och faktaspäckade, för att inte säga ibland väldigt personliga, betraktelser och funderingar över politiken i Vänersborg.
Tack läsare!
Och förresten…
Om någon av er bloggläsare vill träffa mig och/eller andra vänsterpartister för att prata, fråga, diskutera eller argumentera så kan ni göra det nu på lördag, 2 maj, i gågatekrysset. Vi står där från kl 10.30 och några timmar framåt.
Kom gärna. Det lär inte råda någon brist på samtalsämnen. Tidigare idag fick jag reda på att kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) inte tänker gå med på några extra pengar till barn- och utbildningsnämnden för 2015. Trots att fler än 200 elever har börjat grundskolan jämfört med vad nämnden budgeterat. Det är således stora besparingar på gång på våra barn och ungdomar. Redan i höst.
Och det var väl tyvärr lite av vad man kunde befara och frukta. Socialdemokraterna och centern har återupptagit sin gamla besparingspolitik på barn och ungdomar från 2006-2010. Denna gång med miljöpartiets stöd.
Det är, ursäkta, för jävligt!
Kom gärna och berätta hur du vill att Vänsterpartiet ska tackla besparingskraven.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer