Arkiv
KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet
Det har varit en tung vecka.
Flera har faktiskt efterlyst information från onsdagens kommunstyrelsesammanträde. Men det har varit budgetberedning tisdag, torsdag och idag fredag. En kort förklaring, budgetberedningen består av ledamöterna från KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott). 
De partier som inte har representation i KSAU har insynsplatser. Jag deltar i beredningen som gruppledare för Vänsterpartiet. Budgetberedningen har börjat arbetet med budgeten för 2027.
De tider som har varit “schemafria” från möten under veckan har ägnats åt partimöten, inläsning, mejlande med partikamrater, skrivande av yrkanden och 
protokollsanteckningar etc. Veckan har med andra ord varit som ett heltidsjobb med övertid för den gamle pensionären.
Det blev en lång sittning i onsdags. Sammanträdet med kommunstyrelsen (KS) slutade inte förrän kl 15.52. Det var många intressanta ärenden som avhandlades och det går inte att redogöra för alla i ett inlägg. (Det kommer alltså åtminstone ett till.)
Södra Sanden
Kommunstyrelsen (KS) skulle yttra sig om detaljplanen för Södra Sanden. Det har visat sig att privata fastighetsägare har backat ur och därmed har stadsdelsomvandlingen på Sanden Södra hamnat i malpåse. Det nuvarande förslaget till detaljplan är därför mycket begränsad:
“Detaljplanens syfte är att möjliggöra utbyggnad av järnvägsanläggningen, ny gång- och cykelbro över Trafikkanalen, att ta bort del av utfartsförbudet mot kvarteret Galeasen, ombyggnad av Vassbottenleden samt de följdprojekt som erfordras för detta för att förbereda framtida omvandling till en ny stadsdel.”
Det kan väl också nämnas att Kustbevakningen, som har sin verksamhet på den södra delen av hamnområdet, ska omlokaliseras till den norra delen.
Diskussionen i KS kom dock att handla mest om Dalbobron, eller rättare sagt – var ska en ny bro anläggas? Alla har ju, på ett ganska bryskt sätt får man väl säga, blivit medvetna om att den tiden kommer, förr eller senare, när det måste byggas en ny bro. Och en ny bro kan inte byggas där den finns idag. Men den måste byggas någonstans mellan Blåsut och Sanden…
Det visade sig att en ny bro inte hade inarbetats i detaljplanen. Det ingick inte i uppdraget. Därför ställde sig KS enhälligt bakom ett tillägg till yttrandet från Henrik Harlitz (M). Tillägget handlade om att man i det fortsatta arbetet med utvecklingen av Sanden Södra måste beakta en framtida ersättning för nuvarande Dalbobron.
Riktlinjer för upphandling
Det var i stort sett ett bra förslag till nya reviderade riktlinjer som förvaltningen hade tagit fram. Vänsterpartiet ansåg dock att kommunen borde tydliggöra riktlinjerna ytterligare. Vänsterpartiet föreslog därför en återremiss med följande motivering:
“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till kommunstyrelseförvaltningen med uppdrag att arbeta in förstärkande formuleringar i riktlinjerna för upphandling i syfte att förebygga och motverka välfärdsbrott, ekonomisk brottslighet och organiserad kriminalitet. Det bör även arbetas in en förstärkning kring etisk upphandling som säkerställer att kravställning och uppföljning motverkar att varor och tjänster produceras eller tillhandahålls på ett sätt som strider mot folkrättsliga principer eller innebär allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.”
Vi trodde nog att åtminstone Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle ställa sig bakom återremissen, men icke. Vänsterpartiets yrkande avslogs.
Pengar till Fyrstads Flygplats?
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet deltog inte i beslutet att bevilja 1.962 tkr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2026. Det är i sammanhanget av intresse att det i budgeten för Fyrstads Flygplats bland annat står:
“Flygplatsen ser ett fortsatt behov av att arbeta med marknadsföring kopplat till namnbytet på regional nivå för att öka kännedomen och utöka upptagningsområdet.”
Det är, i eftertankens kranka blekhet, kanske viktigt att få flygresenärer att förstå att Göteborg-Stallbacka flygplats ligger i Trollhättan-Vänersborg… Det tyckte i varje fall de övriga partierna, S+C+KD+M+L+SD, och beviljade Fyrstads Flygplats pengarna.
Kommunens bad- och simanläggningar
Kommunfullmäktige ska ta ett inriktningsbeslut om “strategisk inriktning för kommunens bad- och simanläggningar”. Ärendet väcktes den 19 december 2015(!) när en motion från Moderaterna bifölls i fullmäktige. Uppdraget i motionen var att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar.
Beslutsförslaget var nu att KS skulle föreslå kommunfullmäktige att:
“den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperiod är att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken samt Brålandabadet.”
Det blev spretigt. De styrande partierna ville bifalla förslaget. Moderaterna däremot yrkade på återremiss. De menade att det här inte alls var en strategi. Och det var det ju egentligen inte. Sverigedemokraterna yrkade att Hallevibadet skulle bli en 3:e utbudspunkt. Det tyckte Medborgarpartiet var bra. Vänsterpartiet höll inte med. Anledningen till det var att vi inte trodde att Hallevibadet skulle kunna fungera långsiktigt, i 20 år, utan stora och dyrbara kommunala investeringar. 
Och ska Vattenpalatset byggas ut med en 25-metersbassäng med åtta banor så har kommunen helt enkelt inte råd med ett “nytt” Hallevibad. Vänsterpartiet var därför beredda att stödja det liggande förslaget, men vi lämnade en protokollsanteckning med följande lydelse:
“Vänsterpartiet anser att Hallevibadet ska hålla tillfälligt öppet under 5-6 år med ett driftsbidrag på 1-2 mnkr beroende på öppettider mm.
Ett öppet Hallevibad skulle ge möjlighet för simskola året runt, skolornas simundervisning, föreningsliv, rehabilitering, äldres träning och ökad simkunnighet. Det är verksamheter som skulle minska vårdkostnaderna, öka tryggheten och göra kommunen attraktiv för barnfamiljer i och kring Vargön. Det skulle också kunna bli en naturlig mötesplats i området.”
Hallevibadets öde ska snart, tror jag, upp i samhällsbyggnadsnämnden för behandling. Kommunfullmäktige har ju bestämt att hyra ut Hallevibadet. Det har emellertid omöjliggjorts av ett orimligt avtalsförslag. (Se ”Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.) Det finns inga intressenter att driva Hallevibadet under de förutsättningar som avtalsförslaget anger.
Förvaltningen vill t ex att den som hyr Hallevibadet ska betala 465.000 kronor per år i hyra till kommunen. Det ska jämföras med Brålandabadet, där den privata entreprenören i stället får ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr för tre sommarmånader. Och, betala hyra för ett Hallevibad som när det var igång i kommunal regi gick med ett underskott på, enligt den reviderade badutredningen från juni 2023, netto 3,6 milj kr per år… (Se ”Blir Hallevibadet uthyrt? (5)”.)
Vi får se vilka beslut samhällsbyggnadsnämnden tar i frågan. Anser en majoritet i nämnden att avtalsförslaget ska omarbetas och att driftsbidrag ska kunna utgå kommer Hallevibadet tillbaka till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som ett eget ärende.
“Bad- och sim-ärendet” avbröts av en kaffepaus. När alla kom tillbaka till sina platser visade det sig att de styrande partierna hade ändrat åsikt. Det var nog ingen som riktigt förstod varför. De yrkade bifall till återremissförslaget. Det blev med andra ord inget beslut utan hela ärendet skickades tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning. Det följde inte med någon skriftlig motivering till återremissen, så jag vet inte riktigt vad som ska utredas.
Det var några av ärendena i onsdagens kommunstyrelse. Jag återkommer med fler ärenden.
Och till sist, glöm inte Vänersborgs födelsedagsfirande imorgon lördag! Kom gärna till kommunhuset och prata med politiker och kommunens tjänstepersoner. 
Eller se när Magnus Larsson i Sikhall tar emot sitt välförtjänta “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30 för renoveringen av Sikhalls Magasin. (Se “Vad händer i stan?”.)
Det bjuds förresten på tårta också… (Se kommunens webbplats, ”Välkommen att fira Vänersborgs födelsedag!”.)
KS (28/1): Ärenden till KF
Mitt förra blogginlägg tog upp de ärenden i kommunstyrelsen som “stannar i kommunstyrelsen”, dvs de ärenden som direkt beslutas i kommunstyrelsen utan att gå vidare. (Se “KS (28/1): Ärenden som beslutas i KS”.) I detta inlägg ska jag ta upp några av de ärenden som ska behandlas i kommunstyrelsen (KS), men som ska gå vidare för beslut i kommunfullmäktige (KF).
Socialnämnden: Åtgärdsplan
Det finns flera ärenden som har med socialnämnden att göra. Ett av ärendena beslutas av KS, om det nya socialpsykiatriska boendet på Holmängen. (Se “KS (28/1): Ärenden som beslutas i KS”.) De andra ärendena ska till fullmäktige, som ärende 28 – “Socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram”.
Det är mycket turbulens kring socialnämnden just nu och alla ärenden som har att göra med socialnämnden är “heta” och konfliktfyllda. Det tycks nämligen vara svårt för de styrande partierna (S+C+KD+MP) att både acceptera och respektera att övriga partier hade en annan uppfattning om Sörbygården i Brålanda och att partierna i opposition avbröt vakanshållningen/tomställningen av äldreboendet.
KF uppdrog till socialnämnden i oktober att fastställa en åtgärdsplan för att:
“säkerställa att verksamheten kan bedrivas inom beslutad budgetram för 2026, samt att ytterligare åtgärder vidtas om så krävs.”
Socialnämnden har nu lämnat en åtgärdsplan för att nå balans mot beslutad budgetram. Den beslutades på socialnämndens möte dagen efter fullmäktiges sammanträde i december.
KS, och sedan KF, ska enligt beslutsförslaget uppmana nämnden att fortsätta arbetet och konstaterar att det inte finns något:
“utrymme för att tillföra nämnden ytterligare budgetmedel under 2026”
Det var ett väntat svar, men vi får se vad KS och KF säger. Det finns i varje fall pengar till det nya socialpsykiatriska boendet på Holmängen – och ett nytt särskilt boende på Kalkonen. I varje fall om man får tro de styrande partierna.
Socialnämnden: Nytt särskilt boende
Det ligger, som nämnts flera gånger i tidigare inlägg, ett förslag om att Vänersborgsbostäder (=ABVB) ska uppföra:
“ett nytt särskilt boende i kvarteret Kalkonen utifrån den projekterade investeringen på 206 mnkr inklusive moms.”
Det kommer att finnas 48 boendeplatser för äldre på Kalkonen, dvs tomten där Östra skolan tidigare låg. Socialnämndens årshyra för det särskilda boendet beräknas uppgå till 13,3 milj kr.
Flera av oppositionspartierna hade en annan uppfattning när ärendet diskuterades i socialnämnden. M+V+MBP (L har ingen ordinarie i nämnden) reserverade sig mot beslutet och skrev bland annat:
“Vidare saknas tillräcklig utredning hur helheten påverkas om Sörbygården istället renoveras eller avvecklas. Det sistnämnda skulle leda till en minskning av 32 platser vilket innebär att de 48 platser på det nya föreslagna boendet inte heller räcker och sänder dubbla signaler att avvecklas samtidigt som vi investerar i nytt.
Det bör därför noga övervägas att som alternativ utreda vidare vilka möjligheter som finns att utöka antalet platser inom redan befintliga boenden genom underhåll och utveckling av den befintliga verksamheten.”
Jag kan väl tycka att både socialnämnden och kommunfullmäktige ska vara lite försiktigare med pengarna i dessa tider. Det borde först utredas, kan man tycka, vilka behov som finns de närmaste åren av särskilda boenden i kommunens olika delar, innan det beslutas om nya stora investeringar. Och hur stora investeringar och kostnader det handlar om totalt. Det finns frågetecken.
Och hur tänker politikerna i styret förklara att det ska satsas över 200 miljoner på ett nytt boende på Kalkonen när de samtidigt vill lägga ner Sörbygården i Brålanda?
Men som sagt, det handlar mycket om känslor och prestige när det gäller allt som har att göra med Sörbygården. Precis som det var på förra årets sista sammanträde med kommunfullmäktige när de styrande röstade emot en återremiss och samtidigt för en återremiss…. (Det beslutet är överklagat, se “Två lagstridigheter: 1 Återremiss”.)
Socialnämnden: Tilläggsanslag
Det återremitterade ärendet ovan gällde “Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”. Detta ärende kommer nu tillbaka och KS ska föreslå KF att notera informationen och konstatera att:
“det saknas möjligheter att retroaktivt tillföra socialnämnden utökad budget för 2025 års verksamhet.”
Och det kan partierna antagligen enas om – förra året är ju numera historia…
Fastighetsunderhåll
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att ta fram en underhållsanalys/samlad rapport för hela fastighetsbeståndet under perioden 2025–2034. I rapporten redovisas omfattningen av underhållsskulden. Den ligger långt under det faktiska behovet, och den växer kontinuerligt.
“Om inga åtgärder vidtas kan skulden överstiga 1 miljard kronor”
Rapporten menar att situationen hela tiden förvärras eftersom:
“en växande del av budgeten varje år används till akuta åtgärder i stället för planerat underhåll.”
Rapporten skriver också att behovet av akuta åtgärder, som t ex vattenläckor, fuktskador och tekniska haverier, ligger på cirka 562 milj kr redan år 2025…
Vägtunnel Skaven/Öxnered
Det ska byggas en vägtunnel under järnvägen, Älvsborgsbanan, inte långt från Öxnered skola. Den är nödvändig för att fortsätta exploateringen på Skaven/Öxnered.
“De befintliga plankorsningarna bedöms inte lämpliga för den mängd trafik som blir aktuell vid fortsatt utbyggnad.”
Vägporten ska kunna användas av både fordons- och GC-trafik. KF ska fatta ett nytt beslut i ärendet eftersom den planskilda korsningen blir nästan 8 milj kr dyrare än beräknat (någon som är förvånad?). Den prognostiserade kostnaden ligger nu på 32,4 milj kr…
VA och tvångsanslutning
För drygt två år sedan lämnades en motion in av Lena Eckerbom Wendel (M). Den handlade om att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Motionen återremitterades i KF. Då väckte James Bucci (V) ett initiativärende i samhällsbyggnadsnämnden med precis samma yrkande som motionen till fullmäktige. (Se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”.)
Sedan överklagade denne bloggare kommunfullmäktiges beslut om återremiss. Förvaltningsrätten förklarade beslutet olagligt (se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”), ärendet fick göras om och återremitterades igen. Det var de styrande partierna som motsatte sig motionen och därför förhalade de ärendet. Samtliga oppositionspartier ville bifalla motionen.
Det finns mycket mer att skriva om denna process som helt enkelt gick ut på att de styrande partierna ville obstruera ett helt lagligt beslut. Och det har de lyckats med. Det har nämligen inte hänt något med Eckerbom Wendels motion eller Buccis initiativärende sedan motionen behandlades senast, och det var den 13 december 2023 när motionen återremitterades för andra gången.
Nu är Eckerbom Wendels motion uppe för ett slutligt beslut. Beslutsförslaget är att avslå motionen. Jag återkommer i denna fråga…
Det finns fler ärenden, men jag hinner inte skriva om dem just nu… Men det finns tid, de ska ju upp i kommunfullmäktige.
PS. Här kan du läsa om vad som hände på kommunstyrelsens sammanträde – ”KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet”.
KS (28/1): Ärenden som beslutas i KS
På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). Ledamöterna måste jobba intensivt om de ska vara ordentligt förberedda. De ska hinna med att läsa in och fundera över 1550 sidor uppdelade på 38 ärenden… Och det är många tunga och komplicerade ärenden. Flera av dem ska vidare till slutligt avgörande i kommunfullmäktige, men i detta blogginlägg ska jag enbart ta upp de ärenden som avgörs slutligt av kommunstyrelsen själv.
Sammanträdet börjar med information. Föredragningarna har rubrikerna “Medarbetarundersökning kommunstyrelseförvaltningen 2025”, “Uppföljning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete 2025, budget 2026, långsiktig plan 2026–2028 avseende lokalt folkhälsoarbete och ANDTS- förebyggande arbete”, “Granskning av detaljplan för Södra Sanden” och “Beslut om nytt boende inom socialpsykiatrin på Holmängen”. Sedan följer kommundirektörens information följt av de tre kommunalrådens – som ges skriftligt och så får ledamöterna ställa frågor.
Kommunstyrelsen (KS) börjar lite lugnt och formellt med att fatta beslut om “Nämndernas utförda internkontroll 2025”, “Internkontrollplan 2026”, “Anvisningar för delårsuppföljning med prognos 2026” och “Svar på granskning av kommunens delårsrapport”. Det är sällan det blir diskussion kring sådana här ärenden, såvida inget speciellt har hänt som t ex kritik från revisorerna. Jag ser inte att det finns något att ta upp. Det finns flera sådana ärenden på dagens dagordning.
Upphandling
Det finns ett förslag till reviderade riktlinjer för upphandling. Upphandling är viktigt i en kommun – inte bara för att kunna handla till så fördelaktiga priser som möjligt, utan också för att motverka t ex ekonomisk brottslighet och för att säkra miljö- och klimatfokus genom att göra miljökrav obligatoriska och styra mot cirkulära och resurseffektiva lösningar. Det är i stort sett bra riktlinjer. Det är dock möjligt att kommunen borde tydliggöra riktlinjerna ytterligare.
Fastighets AB vill bilda dotterbolag
Det helägda kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg vill bilda ett dotterbolag. Det är tänkt att fastigheten Krickan 3. som är en avstyckad del av fastigheten Krickan, ska ingå i bolaget för att sedan säljas till Eventsport i Vänersborg AB. Men inte nog med det. Fastighets AB Vänersborg vill vidare:
“ha möjlighet att förvärva bolaget Öbergs fastigheter som kommer bli ett dotterföretag till Fastighets AB Vänersborg och där fastigheten Vale 3 kommer ingå.”
Fastigheten ligger på Tenggrenstorp och bedöms av Fastighets AB Vänersborg som mycket lämplig för småindustri/ verkstad/ affärsverksamhet etc
Det är inte helt lätt att hänga med i de affärsmässiga turerna. Man får intrycket av att det ligger ett ganska “avancerat tänk” bakom planerna…
(Tillägg 26/1: Jag gjorde en liten miss när jag skrev detta. Ärendet ska vidare till kommunfullmäktige för att beslutas där.)
Fyrstad Flygplats
Strax innan sommaruppehållet beslutade kommunfullmäktige att utöka Fyrstad Flygplats borgensram med 23,8 milj kr. Dessutom skulle ett aktieägartillskott (av Vänersborgs kommun) beviljas på 5,1 milj under 2025. På onsdag ska KS besluta att bevilja 1,96 milj kr för täckning av förluster under år 2026. Det är bara att konstatera, det verkar inte finnas någon större efterfrågan på flygresor i Fyrstad. Flygplatsbolaget klarar sig inte utan kommunala bidrag…
Tillägg 26/1: Det kan tilläggas att i budgeten för Fyrstads Flygplats AB (FFAB) år 2026 står det:
“Flygplatsen ser ett fortsatt behov av att arbeta med marknadsföring kopplat till namnbytet på regional nivå för att öka kännedomen och utöka upptagningsområdet.”
Lokalförsörjningsunderlag
Det har utarbetats ett lokalförsörjningsunderlag. Underlaget omfattar de kommande tio åren och sammanfattar framtida behov av lokaler, boenden och anläggningar. Lokalförsörjningsunderlaget ska utgöra:
“ett verktyg för planering av framtida lokalbehov samt ge möjlighet att med god framförhållning kunna bedöma dels framtida investeringsbehov, dels kommunens samlade lokalkostnader.”
Det kan vara av intresse att citera en del av sammanfattningen i lokalförsörjningsunderlaget. Det ger en ganska bra bild över fastighetssituationen i kommunen:
“För perioden 2027–2036 föreslås investeringar och anpassningar av fastighetsbeståndet på totalt ca. 800 miljoner kronor, där både nya och pågående projekt samt underhåll ingår. Förslaget bedöms vara i linje med kommunens finansiella mål. Tonvikten ligger på reinvesteringar och underhåll samt pågående projekt även om även en del nya verksamhetsanpassningar och nyinvesteringar även föreslås i nämndernas behovsinventeringar. Flertalet potentiellt stora investeringar så som en ny brandstation och nya förskolor är också under utredning och kan därmed tillkomma längre fram i planen.”
Redigerat 26/1. Det är i stort sett alltid AB Vänersborgsbostäder (ABVB) som bygger åt socialnämnden, men vad jag förstår (jag är inte säker) så är kostnaderna för kommunens äldre- och andra boenden som t ex det nya boendet på Kalkonen medtagna i lokalförsörjningsunderlaget. Däremot finns inte ett eventuellt nytt badhus med.
Socialpsykiatriskt boende på Holmängen
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen ska utreda nybyggnation av ett socialpsykiatriskt boende på Holmängen. Vem som ska ansvara för projektering och 
genomförande beslutas senare – ABVB eller samhällsbyggnads… Planen är att boendet ska omfatta 8 lägenheter och uppföras på fastigheten Högaffeln 2 på Holmängen.
“Målgruppen är vuxna personer över 18 år med betydande kroppsliga och psykiska funktionsnedsättningar vars behov inte kan tillgodoses i det egna hemmet.”
Det finns totalt 25 milj kr avsatta för projektet under 2026–2028. I ett annat ärende, som ska till KF, står det i underlaget att det inte finns något:
“utrymme för att tillföra nämnden ytterligare budgetmedel under 2026”
Ny brandstation i Brålanda
Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att genomföra en förstudie om att bygga om lokaler på Dyrehög 1:50 i Brålanda för att flytta dit räddningstjänstens verksamhet. Nu ska kommunen gå vidare med planerna. Kostnaden för att bygga om Dyrehög 1:50 beräknas till cirka 8 milj kr. Projektering och byggnation kan genomföras 2027.
Ny kommunapp
Det har kommit in ett medborgarförslag om en “kommunapp”. Förslaget är att en utredning ska:
“titta på möjligheterna att slå samman funktioner till en sammanhållen kommunapp … med målet att skapa en bättre service och information till våra invånare.”
Äntligen skulle man kunna utropa…
Avslutning
Det var de flesta och de viktigaste av de ärenden som “stannar hos” kommunstyrelsen, dvs de ärenden som KS beslutar själv. Om tid ges innan onsdag ska jag titta på de ärenden som ska upp i KS, men gå vidare till fullmäktige för att beslutas där.
PS. Här kan du läsa om vad som hände på kommunstyrelsens sammanträde – ”KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet”.
KF (17/12): Flera viktiga beslut
Det politiska året 2026 har börjat. Flera nämnder har redan kommit igång och haft sina första sammanträden. (Se t ex “Vårterminen börjar för BUN”.) Nästa vecka på onsdag ska kommunstyrelsen ha sitt första sammanträde för året.
Vi får se hur stämningen kommer att vara på sammanträdena. Det politiska året 2025 slutade ju med två händelserika och uppmärksammade sammanträden. Det var kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december och socialnämndens dagen efter.
En gemensam nämnare för de båda sammanträdena var Dan Nyberg (S). Nyberg spelade huvudrollen och det gjorde han genom att töja på, eller gå över, den politiska anständighetens gränser. På socialnämndens möte sa han till ledamoten Göran Svensson (MBP):
”Skit ner dig”
Det kunde allmänheten läsa i TTELA, se “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.
På fullmäktiges sammanträde dagen innan sa Dan Nyberg (S) från talarstolen:
“Ett par dagar senare så går Stefan Kärvling, han lämnar sin villa i centrala Vänersborg, åker upp till Brålanda och så går han på skördefesten med block och penna och samlar in namn – “Rädda Sörbygården” – ett par dagar senare.”
Det här var rent “hitte-på”, en lögn alltså. Och det framförde jag i en replik till Nyberg. Nyberg gömde sig emellertid bakom 4-5 brålandabor, anonyma förstås, som hade påstått detta. Och brålandabor var ett ärligt folk som inte hittar på, sa Nyberg. 
Det innebar ju faktiskt att Nyberg ansåg att jag ljög från talarstolen när jag berättade att det inte var sant att jag gick runt med namnlistor. Jag blev upprörd. Även detta skrev TTELA om, och på webbsidan kan man se en filmsnutt från ordväxlingen. (Se TTELA “Ilskna ordbråket i Vänersborgs kommunfullmäktige”.)
Det faller på sin egen orimlighet att jag skulle ha gått runt med en namninsamling. Varför skulle jag ha gjort det när Brålandas Pensionärsförening redan hade en namninsamling för att “Rädda Sörbygården”? Det berättade för övrigt Bo Carlsson (C) i fullmäktige. Han är nämligen medlem i pensionärsföreningen och var på plats i Brålanda…
Det framgick med all tydlighet att flera i oppositionen ansåg att Dan Nyberg (S) hade gått över gränsen. Robin Skenhede (M), 2:e vice ordförande i socialnämnden, sa t ex:
“Det är väl helt uppenbart för alla nu hur det är att sitta i socialnämnden och vad som händer när man inte är överens med ordförande i nämnden. Då sker det här.”
Och det sa Skenhede alltså dagen före Dan Nybergs (S) utbrott i socialnämnden mot Göran Svensson (MBP).
Jag har skrivit fyra blogginlägg om fullmäktiges decembersammanträde – “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”, “Två lagstridigheter: 1 Återremiss”, “Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter”och “Kommunen höjer kostavgifterna!”. Det avhandlades fler ärenden.
Kommunfullmäktige fastställde barn- och utbildningsnämndens beslut att erbjuda alla vårdnadshavare en avgiftsfri allmän förskola på 25 timmar i veckan för barn i åldern 3-5 år – under grundskolans läsårstider. Det betyder att Vänersborgs kommun går längre än Skollagens minimum om 525 avgiftsfria timmar under året (motsvarande 15 timmar per vecka under grundskolans läsårstider).
Det blev en del diskussion om revideringen av “riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”. Jag har tidigare skrivit att ärendet slutade med en återremiss i frågan och jag publicerade även motiveringen till återremissen. (Se “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”.) När jag nu återigen har lyssnat på fullmäktigedebatten kan jag inte låta bli att nämna den ständigt återkommande kommentaren man får när man har synpunkter och kritik på det beslutsunderlag som förvaltningarna arbetar fram. 
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa i debatten:
“jag liksom känner i det här att man saknar totalt tillit till vår personal”
Saknar man verkligen “totalt tillit till vår personal” om man inte håller med om allt som står i underlagen? Jag tycker inte det. Och om man inte får ifrågasätta så betyder det väl att man ska sitta på sin plats – och vara tyst. Är det ett sådant fullmäktige som de styrande partierna vill ha?
Kommunfullmäktige antog den nya Vattentjänstplanen. Det har blivit tre blogginlägg om vattentjänstplanen. (Se “Beslut om Vattentjänstplan”.) “Äntligen!” har Vänersborgs kommun fått en bra plan skulle man kunna utropa. Den gamla Blåplanen kan nu gömmas i arkivet i någon källarskrubb.
Kommunfullmäktige fattade beslut om att en ny nämndstruktur ska gälla från och med den 1 januari 2027. Det är på flera sätt ett ganska drastiskt och uppseendeväckande beslut.
Den stora förändringen är att samhällsbyggnadsnämnden ska försvinna. Nämndens strategiska frågor kommer att övertas av kommunstyrelsen. En nyinrättad teknik- och servicenämnd ska sköta så att säga de praktiska frågorna som gör att kommunen fungerar i vardagen. Det handlar om vägar, vatten, avlopp, sophämtning, fastigheter, parker och intern service.
Partierna var i stort sett överens, men M, L och SD tyckte att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle slås ihop med byggnadsnämnden. Det tyckte inte de andra partierna. Det fanns även synpunkter, särskilt från Moderaterna, på vad “strategiska frågor” var. Och det kan jag i och för sig hålla med om, men jag tror att det kommer att lösas i samband med att reglementen ska arbetas fram i enlighet med den nya strukturen.
Som bloggare kan det emellertid vara ett mindre bra beslut. Samhällsbyggnadsnämndens och -förvaltningens beslut brukar nämligen vara tacksamma ämnen för blogginlägg. Jag anar och misstänker att det antagligen blir betydligt färre inlägg när kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen får ta hand om de strategiska frågorna…
Kommunfullmäktige beslutade att ersätta medborgarförslag med e-förslag och att uppdra till kommunstyrelsen att:
“ta fram styrande dokument, rutiner och tekniska förutsättningar för hantering av e-förslag utifrån det underlag som inhämtats under ärendets beredning.”
Vänsterpartiet ansåg att medborgarförslag har fungerat bra de senaste åren. V tror att e-förslag kan minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring. Vänsterpartiet yrkade därför på att nuvarande system med medborgarförslag skulle behållas. (Se “KS: Viktiga beslut inför valet 2026”.)
Kommunfullmäktige biföll en motion från Sverigedemokraterna och uppdrog till kommunstyrelsen att:
“med extern medverkan översiktligt utreda fördelar och nackdelar med att bolagisera kommunens fastighetsbestånd.”
Vänsterpartiet yrkade avslag på förslaget. V ansåg att det finns demokratiska nackdelar med att föra över fastigheter till ett aktiebolag. Det kan också bli ökade kostnader och risk för högre hyror på marknadsmässiga villkor.
Det var flera avsägelser och fyllnadsval. Christin Slättmyr (S) avsade sig uppdraget i demokrati-och jämställdhetsberedningen. Slättmyr ersätts av Anneli Guilotte (S). Robin Danielsson (M) entledigades från sin roll som ersättare i kommunstyrelsen och ersattes av Niklas Claesson (M).
Kommunfullmäktige avslutades inte förrän 7 minuter in på den nya dagen…
Kommunen höjer kostavgifterna!
I lördags, den 17 januari, kunde man i TTELA:s papperstidning (se “Vänersborgs kommun: Sluta spara på de äldre”) läsa i en insändare av Cecilia Prins (L):
“Det är djupt beklämmande att kommunen låter äldre betala priset för en ansträngd ekonomi genom att skicka dem en saltad nota.”
Den handlade om att kommunfullmäktige den 17 december beslutade att:
“revidera kostavgiften inom socialnämndens verksamhetsområde med en höjning på 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex”
Höjningen trädde i kraft redan två veckor senare, den 1 januari 2026.
Det var en mycket kraftig avgiftshöjning för de som är beroende av socialnämndens verksamheter, dvs äldre, personer med funktionsnedsättning och personer inom LSS. De kommer nu att få betala 20% mer för maten, eftersom den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex ligger på 5%.
I fullmäktigedebatten var det socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) som talade på Socialdemokraternas, Centerpartiets, Kristdemokraternas och Miljöpartiets vägnar, dvs de styrande partierna. Nyberg argumenterade för höjningen på 20%. Han menade att matavgiften var subventionerad från socialförvaltningens sida och att kommunen nu borde få brukarna att betala så nära som möjligt det som det faktiskt kostar. Det var nödvändigt, pengarna skulle hjälpa till att täcka socialnämndens ekonomiska underskott.
Nyberg menade att alla personer alltid är garanterade förbehållsbeloppet. Det sker genom individuell prövning och på det sättet finns det ett skydd för de äldre som har låga pensioner. De drabbas inte av den här höjningen. (Förbehållsbeloppet, ofta kallat ”existensminimum”, är det belopp som en person alltid får behålla av sin lön vid t ex löneutmätning av Kronofogden. Det ska täcka grundläggande levnadsomkostnader.)
Ida Hildingsson (V) framförde i ett längre anförande Vänsterpartiets ståndpunkt:
“Vänsterpartiet säger tydligt nej till att kostavgiften chockhöjs med 15% över den årliga uppräkningen av omsorgsprisindex. [Det] slår mot människor som redan befinner sig i en ekonomisk utsatt position. Våra äldre, personer med funktionsnedsättning, inom LSS och andra som är beroende av nämndens verksamheter. Grupper som saknar ekonomiska marginaler och reella valmöjligheter. … [Vi] borde sänka kostavgiften om det fanns ekonomiskt utrymme. Socialnämnden behöver spara, men varför är det de svagaste och redan mest utsatta som ska betala priset?”
Hildingsson drog också en parallell till regeringens förslag om en tillfällig momssänkning på livsmedel från 12% till 6%, som ska gälla från 1 april 2026 till 31 december 2027. Alla tycker att matpriserna ska sänkas – och det blir sänkta matpriser, utom för Vänersborgs kommuns mest utsatta invånare… Som inte heller kan välja att handla billigare, jaga extrapriser eller byta butik…
Ida Hildingsson (V) menade även att maxtaxan inte gäller kosten och att förbehållsbeloppet inte alltid justeras med automatik när kostavgiften höjs. Hildingsson yrkade avslag på kommunstyrelsens förslag, dvs de styrande partiernas förslag. Ett avslag skulle i praktiken innebära en höjning med omsorgsprisindex enligt tidigare beslut.
Sverigedemokraterna yrkade i ett kort inlägg på att kostavgiften skulle höjas med 7,9% utöver omsorgsprisindex.
Även Mats Andersson (C) var uppe i talarstolen för de styrande partiernas räkning. Mats Andersson (C) försvarade den stora höjningen och menade att det antagligen lät som en större höjning i folks öron än vad det egentligen var fråga om. Höjningen var inte så stor i kronor räknat, verkade vara Anderssons åsikt:
“dom här procenttalen kan förvilla oss ibland”
Mats Andersson (C) berättade att de berörda betalade i genomsnitt 132 kr för maten per dag. Efter höjningen skulle de betala 155 kr, dvs 23 kr mer per dag. Naturligtvis var Anderssons syfte med räkneexemplet att visa att detta var en liten obetydlig kostnadshöjning, och det var det naturligtvis, utifrån Anderssons eget perspektiv – med tanke på hans arvode (“lön”) som kommunalråd i Vänersborg. Men en höjning på 23 kr per dag betyder 690 kr extra varje månad. Och det betyder 8.395 kr per år.
Nu räknade Mats Andersson (C) “bara” med en höjning på, som han sa, “drygt 14%” (ska vara 14,8%). Andersson räknade inte med uppräkningen enligt omsorgsprisindex. 
Räknar man även in indexhöjningen blir den extra kostnaden per månad 792 kr. På ett år blir det 9.636 kr.
Det är mycket pengar för en person som befinner sig i en ekonomisk utsatt position och som saknar ekonomiska marginaler och reella valmöjligheter…
Det var inga andra ledamöter uppe i talarstolen, förutom att jag hade en kort “matematisk replik” på Mats Anderssons inlägg, där jag hade räknat lite…
Cecilia Prins (L) hade inga inlägg i fullmäktigedebatten, men däremot alltså en insändare i TTELA. Prins insändare gav upphov till ett antal kritiska frågor till Vänsterpartiet från några kommuninvånare. Hur kunde ni gå med på en sådan höjning? De trodde att Vänsterpartiet hade röstat för chockhöjningen. Så var alltså inte fallet.
Det fanns två andra förslag till beslut förutom Vänsterpartiets yrkande om avslag. De styrande partiernas förslag på 14,8% utöver omsorgsprisindex och Sverigedemokraternas förslag på 7,9% utöver omsorgsprisindex.
Den största avgiftshöjningen, 14,8% + 5%, röstades alltså igenom av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Moderaterna sa inget i debatten, och avstod från att rösta. Det gjorde också Sverigedemokraterna i den avgörande slutomröstningen.
Det var bara två partier som röstade på Vänsterpartiets avslagsyrkande. Det var Medborgarpartiet och Liberalerna.
Det är mycket anmärkningsvärt att framför allt socialnämndens ordförande Dan Nyberg och Socialdemokraterna går i spetsen för att marginalerna för de ekonomiskt sämst ställda ska pressas åt ytterligare för att socialnämndens budgetunderskott ska minska.
Anm. Det går att lyssna på hela debatten på kommunens webbplats, leta upp avsnittet “Ändring av kostavgiften inom socialnämnden” i högerspalten.
Vårterminen börjar för BUN
I morgon måndag den 19 januari börjar vårterminen för barn- och utbildningsnämnden (BUN) i Vänersborg. Klockan 08.30 kommer ordförande Bo Carlsson (C) att slå klubban i bordet och förklara årets första sammanträde för öppnat.
Fast vårterminen har egentligen börjat redan under helgen för ledamöterna. De har naturligtvis ägnat några timmar åt att förbereda sig för sammanträdet genom att läsa handlingarna. Det var dock lite mindre att läsa än vanligt, underlaget består ”bara” av 81 sidor.
Årets första dagordning har följande utseende:
Förvaltningschef Sofia Bråberg och antagligen ytterligare några tjänstepersoner börjar sammanträdet med en föredragning om hur hon och förvaltningen tänker lägga upp presentationen av och informationen om BUN, dess verksamhet och behov mm, inför budgetberedningen senare i januari. Arbetet med budgeten för år 2027 har nämligen börjat och i slutet av månaden kommer politiken in i arbetet på allvar. Då börjar de 5 ledamöterna i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) tillsammans med 5 politiker från de partier som inte är med i KSAU, och som har insynsplats i budgetberedningen, sitt arbete. Ledamöterna i BUN ska naturligtvis få lyssna på förvaltningens upplägg av presentationen och komma med synpunkter och frågor.
Det är inte alltid så lätt att hålla tungan rätt i munnen så här i början av ett nytt år. Det första ärendet ser alltså framåt mot nästa år medan det andra, “Kort verksamhetsberättelse”, ser tillbaka på det nyss avslutade verksamhetsområdet. Och samtidigt ska beslut fattas för innevarande år. Jag tänkte spara verksamhetsberättelsen, som ligger som punkt 2 på dagordningen, till sist i detta inlägg. Det blir ett längre avsnitt som bland annat tar upp resultaten för de elever som gick ur åk 9 våren 2025.
Två ärenden behandlar två nästan identiska medborgarförslag. Förslagen handlar om att kommunen ska köpa Equmeniakyrkan i Frändefors och starta upp en fritidsgård i den del av lokalen som inte förskolan använder. Fritidsgårdar ligger inte inom BUN:s område och därför har förslaget också gått på remiss till Kultur- och fritidsnämnden. Det är alltså förskoleverksamhet i byggnaden och det hör till saken att Miljö- och hälsoskyddsnämnden har beslutat om förbud att bedriva förskoleverksamhet i dessa lokaler från och med 1 januari 2029.
I dagsläget finns det behov av fler förskoleplatser i Frändefors och barn- och utbildningsnämnden har också haft planer på att utöka antalet platser. Men på grund av nya befolkningsprognoser med minskat antal barn håller förvaltningen på att se över de kommande årens behov. Prognoserna visar nämligen att:
“antalet barn i åldern 1-5 år i Frändefors prognostiseras minska med 37 barn från år 2025 till 2036. Den betydande delen av den minskningen (31 barn) väntas ske redan inom tre år.“
Om det behövs fler platser så anser nämnden att det bästa vore att verksamheten samlas i en byggnad, dvs att Frändefors förskola byggs ut. Och tills utredningen och eventuell nybyggnad är klar kommer förskoleverksamheten att fortsätta använda Equmeniakyrkans lokaler.
Svaren på själva remisserna om fritidsgård torde vara att BUN ser positivt på att samnyttja lokaler med andra verksamheter i kommunen.
BUN ska ha en workshop om “Intern kontroll 2026” – “risk och väsentlighetsanalys samt kontrollområden”. Syftet är att nämnden ska:
“ta fram förslag på kontrollområden som ligger till grund för nämndens kommande plan för intern kontroll 2026.”
Vi politiker ska alltså komma fram till vad som behöver granskas och kontrolleras “lite extra” under året. Och då är det viktigt med en risk- och väsentlighetsanalys så att det blir bra prioriteringar.
Kort verksamhetsberättelse
BUN ska alltså fatta beslut om den korta verksamhetsberättelsen. Den kommer så småningom att ingå i kommunens bokslut och årsredovisning för år 2025.
Den korta verksamhetsberättelsen ser ut att vara kortare än vanligt. Den består bara av fyra sidor. Men naturligtvis finns en resultatavstämning med. (Dock utan det rikliga antal ploppar som brukar finnas med och som trogna följare av denna blogg vet att jag brukar ondgöra mig över…)
Nämnden bidrar till uppfyllelse av fullmäktiges inriktningsmål genom “förväntade resultat – uppnå” och “förväntade resultat – genomföra”. Som helhet bedömer nämnden att 9 förväntade resultat uppnås under året och att 9 inte uppnås.
Förvaltningen kommenterar resultaten och börjar:
“Andelen elever i årskurs 9 med hemkommun Vänersborg som var behöriga till yrkesprogram uppgick läsåret 2024/2025 till 83,6% vilket är lägre än kommunfullmäktiges ambitionsnivå på 85,6%. Det är även lägre än genomsnittet för riket som för läsåret 2024/2025 låg på 84,2%.”
Att vara behörig till yrkesprogram på gymnasiet innebär att eleverna har godkända betyg i svenska, matte och engelska samt fem ämnen till, “vilka som helst”. Det är naturligtvis tråkigt att andelen är lägre i Vänersborg än i riket. Det skulle det inte behöva vara. BUN når inte heller upp till fullmäktiges förväntningar. Man ska dock komma ihåg att fullmäktiges ambitionsnivå är tämligen “random” (slumpmässig), det är mest fromma förhoppningar. Menar fullmäktige allvar med sina “ambitioner” så ska naturligtvis ekonomiska medel följa med till nämnden som gör det möjligt med mer stöd till eleverna, mindre klasser och fler vuxna i klassrum och skolor osv.
Ett ljus i mörkret är emellertid att eleverna som gick ur 9:an våren 2025 hade osedvanligt låga resultat i årskurs 6. Under deras 3 år på högstadiet förbättrades deras resultat, mätt som behörighet till gymnasiet, med cirka 19 procentenheter. Det är en anmärkningsvärd förbättring. Det kan också nämnas att behörigheten putsades till lite uppåt efter lovskolan och slutade på 84,8%. Värt att notera är att:
“skillnaden mellan flickor (85,4%) och pojkar (84,4%) var liten, samtidigt som elevgruppen med annat modersmål inte i lika hög utsträckning var behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet.”
Meritvärde är ett samlat betygsvärde. Det beräknas genom att omvandla bokstavsbetyg (A-F) till poäng (A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10, F=0) och dela med antal ämnen ( 16-17 ämnen beroende på språkval). Meritvärdet uppgick läsåret 2024/2025 till 210. Det var lägre än ambitionsnivån på 217 och det var 17 poäng lägre än riket (227). Det här måste kommunen ta tag i. Meritvärdet i Vänersborg var påtagligt högre för flickorna (216) jämfört med pojkarna (205).
69,0% av eleverna i årskurs 9 uppnådde betygskriterierna i alla ämnen förra året. Det var återigen lägre än ambitionsnivån på 71,0%. En högre andel av pojkarna uppnådde faktiskt kriterierna i alla ämnen (69,8%) jämfört med flickorna (67,1%). Resultatet var bättre än resultaten de senaste tre åren.
Resultaten från förra läsåret utgör ingen rolig läsning, det är helt klart. Förvaltningen skriver:
“En förklaring till resultatet är att stort fokus har legat på att nå gymnasiebehörighet”
Högstadieskolorna har vidtagit organisatoriska insatser fortsätter förvaltningen. I skolorna har man bland annat gjort små undervisningsgrupper och det har riktats stöd till framför allt matematikundervisningen. Det man ska komma ihåg är att pengapåsen till BUN från fullmäktige är densamma. Görs det mindre grupper i matte i åk 9 så betyder det mindre resurser till andra elever (åk 7 och 8) eller andra ämnen…
Det har även skett en ökad samverkan med elevhälsa och socialtjänst skriver förvaltningen vidare. Även tillgång till studie- och yrkesvägledare samt närvarokoordinatorer har varit viktiga för elevers lärande. Självklart är närvaron central för resultaten.
I årskurs 7-9 låg andelen elever med mer än 75% närvaro på 84,9% förra läsåret. Det betyder att 15,1% av eleverna hade en högre frånvaro än 25%. Förvaltningen skriver:
“… fler flickor än pojkar [har] en hög frånvaro. Elever i särskild undervisningsgrupp har en högre frånvaro än elever i ordinarie klass.”
Insatserna för att nå ökad gymnasiebehörighet – små undervisningsgrupper, riktat stöd och lovskola – har visat sig vara effektiva. Samtidigt konstateras det att detta fokus kan ha bidragit till lägre meritvärden och sämre resultat i andra ämnen. Det visar på en målkonflikt mellan ökad behörighet och en bredare kunskapsutveckling. Förvaltningen och skolorna har enligt min mening helt rätt fokus, men politikerna i kommunfullmäktige måste vara medvetna om denna målkonflikt. Vill kommunen att eleverna ska uppnå bättre resultat över “hela linjen” måste ekonomiska medel skjutas till.
I verksamhetsberättelsen konstateras också att särskilt stöd inte alltid kan ges i tillräcklig omfattning, att budgetramarna inte matchar behoven och att 
elevgrupper med stora stödbehov ökar.
Förvaltningen konstaterar:
“Det är en utmaning att med tilldelade budgetmedel möta barn och elevers behov av särskilt stöd.”
Förskolan och de tidiga skolåren visar tydligt positiva resultat. En hög andel barn lämnade förskolan med god språklig nivå, och läsförståelsen i årskurs 1 översteg ambitionsnivån med nästan 6%-enheter.
“Läsförmågan har generellt förbättrats både för elever i svenska och svenska som andraspråk samt både för flickor och pojkar.”
Det är dock en fortsatt utmaning att elever som läser svenska som andraspråk har lägre resultat än elever som läser svenska (77,0% jämfört med 92,0%).
Vänersborgs kommunala skolor ligger över riket både i årskurs 5 och 8 när det gäller elevers nöjdhet med sin skola och upplevelsen av att få den hjälp man behöver från skolan för att klara skolarbetet. Det är också glädjande att sjukfrånvaron minskar bland personalen. Den totala sjukfrånvaron för barn- och utbildningsförvaltningen var 7,4%.
Barnantalet i förskola och pedagogisk omsorg minskade förra året med 46 barn och i grundskolan minskade elevantalet med 55. Samtidigt blev det 12 elever fler i anpassad grundskola.
Årets resultat, 2025, för barn- och utbildningsnämnden uppgick till +3,6 milj kr. Det kan tyckas lite problematiskt – verksamheten når inte sina mål, samtidigt som ekonomin visar plus. BUN har en budget på över 1 miljard kronor. Det är inte lätt att ha järnkoll på alla siffror, särskilt som en del siffror inte blir klara förrän vid årets slut. Samtidigt är det så i kommunen att ett mycket stort fokus riktas på att hålla budget. Det är inte ovanligt att både nämnder och förvaltningar vill ha en liten marginal för att vara på den säkra sidan. Men självklart ska helst alla pengar som finns i “pengapåsen” användas till det som de är avsedda för.
Till sist ska naturligtvis förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson (C) informera nämnden om vad som har hänt sedan sist.
Vad händer i stan?
Det är inte bara utanför gamla Vänersborgs kommuns gränser som det finns frågor och ärenden som ligger och väntar på lösningar och beslut. I detta inlägg tar jag upp några av de utmaningar och förväntningar som framför allt utspelar sig i de områden som före kommunsammanslagningen 1974 utgjorde Vänersborgs kommun. I inlägget skriver jag om Brätte, scenen vid gågatukrysset, GC-bron över hamnkanalen och Norra skolan. De är naturligtvis även intressanta för invånare utanför stan, eftersom de också är med och finansierar kostnaderna. Men först…
Stadens födelsedag
Vänersborgs stad är stolt över sin långa historia. Staden “föddes” redan 1644. Då fick Vänersborg sina stadsprivilegier. Det firar Vänersborg numera varje år. Och faktiskt är det snart dags för födelsedagskalas i kommunhuset. Den 31 januari firas att staden fyller hela 382 år. Det bjuds självklart på kaffe och bakelse. Alla är välkomna. Ja, jag tror till och med att även alla invånare i kommunen utanför staden är välkomna. Det fattas bara – hela kommunens invånare är ju med och betalar kalaset för staden.
Tidigare var tanken att Vänersborgs kommun skulle fira födelsedag, dvs hela kommunen inklusive områdena utanför staden. Staden hade fått för sig att invånarna i kommunen utanför staden skulle vara lika glada över stadens födelse som stadens invånare själva. Det var dock inte kommuninvånarna utanför staden. Så det blev fel.
Den nuvarande utformningen av Vänersborgs kommun bildades som bekant 1974. När stadens födelsedag skulle firas 2024 missade arrangörerna att kommunen fyllde 50 år. (Se “Kommunens födelsedag?”.) Det blev inte heller så bra. Staden har inte lyckats lösa utmaningen, eller knuten, med födelsedag och firande. Så nu har kommunhuset gjort som Alexander, helt enkelt huggit av knuten. Staden har lagt ner alla ambitioner på ett kommunalt firande och nu firas enbart stadens bemärkelsedag.
Det är lite motsägelsefullt eftersom två dalslänningar, typ, faktiskt kommer att ha framträdande roller på kalaset. Magnus Larsson från Sikhall ska ta emot “Byggnadsvårds- och arkitekturpriset” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30. Och en liten stund senare, kl 12.00, ska socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) inledningstala före kulturantropologen Katarina Graffmans föreläsning. Jag vet inte varför just hemmansägare Nyberg från Evenstorp (Sundals Ryr) ska tala och jag känner inte heller till vad han ska prata om. Men kanske tänker han kommentera stämningen mellan politikerna i Vänersborg. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.) Det ger sig men inledningstalet kan bli spännande…
Tider och program för födelsedagsfirandet hittar alla invånare i både staden och kommunen på kommunens hemsida. (Se “Kom och fira Vänersborgs födelsedag!”.)
Brätte
Vänersborgs stads föregångare, Brätte, låg vid Vänerns sydligaste vik, Vassbotten. De styrande partierna (S+C+KD+MP) vill bygga en väg mellan Öxnered och Onsjö tvärs genom fornminnet Brätte. Vägen kommer, om den blir av, inte bara att förstöra det unika fornminnet – investeringen är beräknad till 41 milj kr. Som tur är kommer Länsstyrelsen att till 99,9% sannolikhet att säga nej till att förstöra riksintresset. Ingen i Vänersborg, åtminstone i staden, kan förstå hur de styrande ens lägger ner tid och pengar på ett sådant här dumdristigt och dödsdömt förslag. (Se “Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell”.)
Brätte borde snart komma upp på dagordningen igen.
Scenen vid gågatukrysset
Förra årets näst mest klickade blogginlägg var “Tystnad ska råda på gågatuscenen”. (Se “GOTT NYTT 2026”.) Det handlade om den tidigare samhällsbyggnadschefens beslut att gågatuscenen endast fick upplåtas för:
“kulturändamål som i huvudsak är verksamhet från Kultur & Fritid samt vid kommungemensamma evenemang.”
Den i mitt tycke mycket krystade förklaringen var – ljudvolymen. Boende och affärsinnehavare stördes av att människor var alltför högljudda på scenen… Otroligt, men sant. Det kom sedan ett medborgarförslag som inte höll med utan ville ha en annan ordning, dvs den gamla ordningen. Och det är tydligen fler som har klagat på det mycket märkliga beslutet.
Nu har samhällsbyggnadsförvaltningen hörsammat synpunkterna och ändrat reglerna. Gågatuscenen ska i fortsättningen kunna användas av alla som vill använda den. Även de utanför staden. 
Men, de anvisningar som den tidigare förvaltningschefen beslutade om är under revidering och blir inte klara förrän det blir ett politiskt beslut på ovanstående medborgarförslag. Fram till det beslutet råder en så att säga viss osäkerhet. Vi ser emellertid fram emot ett klokt beslut under våren.
Naturligtvis måste scenen bokas och eventuella polistillstånd ordnas innan föreningar, organisationer och politiska parter mfl kan använda scenen.
Det händer även i Vänersborg att felaktigheter rättas till…
GC-bron över gamla hamnkanalen
Den gamla hamnkanalen är som bekant vattnet mellan Skräcklan, förbi residenset, till resecentrum. (Den nya hamnkanalen, som är en riktig kanal, går under Dalbobron.) Det finns tre broar över gamla hamnkanalen – se flygfoto. En av dem är bara för GC-trafik och järnväg, nr 1.
Vid den röda siffran 4 (Sundsgatans början, eller slut) har de styrande partierna beslutat att en ny GC-bro ska anläggas. Ekonomiska medel för GC-bron har avsatts i årets investeringsbudget, närmare bestämt 14,5 milj kr. Men då ska Trafikverket (TFV) bidra med 5,5 milj av dessa pengar.
Det finns många, bland annat politiker, som undrar varför Trafikverket är med och finansierar GC-bron. Flera har gissat på att det berodde på någon typ av “deal” för att det inte blev någon GC-väg på den nya järnvägsbron. Men så är det inte.
Det har funnits pengar att söka hos Trafikverket för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallade stadsmiljöavtal. Syftet med stödet var att:
“främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att öka andelen hållbara personresor (kollektivtrafik och cykeltrafik) eller för hållbara godstransportlösningar i städer.”
Vänersborgs kommun sökte den 3 februari 2023 pengar för:
“Investeringar som tillgodoser ett allmänt lokalt eller regionalt transportbehov och som avser… GC-bro över Gamla Hamnkanalen i Sundsgatans förlängning”
Den som sökte pengarna hos TFV var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Redan den 29 maj samma år (2023) beslutade TFV att bevilja 5,5 milj kr till GC-bron. Och snabbt lades investeringen in i ”Investerings- och exploateringsplanen” för 2024-2026:
Man hann tydligen inte ens numrera investeringen… “6 Brounderhåll” handlar nämligen om Dalbobron och “Bro hamnkanalen” om GC-bron.
Det var nödvändigt med en GC-bro skrev Augustsson i sin ansökan till TFV, eftersom det skulle byggas en ny stadsdel på Sanden och:
“en av de största bristerna med området är tillgänglighet för gående och cyklister mellan Sanden och centrala Vänersborg inklusive Vänersborgs resecentrum.”
Det kan nämnas att när ansökan skickades in var förväntningarna stora på att det skulle bli möjligt att gå och cykla över den nya järnvägsbron mellan Sanden och Blåsut. Men det ”sket” sig som bekant, som vissa politiker skulle uttrycka sig…
För att få de statliga pengarna ska kommunen som motprestation ha en kampanj för ökat cyklande, delta i Västtrafiks kampanj Vintercyklist, sätta upp vägvisningsskyltar på cykelvägar, anlägga cykelbarometrar/trafikräknare på tre platser och anlägga en GC-bana längs Rådmansgatan. Det sistnämnda har redan verkställts.
Jag känner inte till kostnaderna för motprestationerna men de är naturligtvis inte gratis. Kostnaden för kommunens del av GC-bron över hamnkanalen kan därför sägas bli dyrare. Dessutom har kostnaderna för GC-bron i sig blivit dyrare. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande uppger för TTELA (se TTELA ”Ny bro över Hamnkanalen – trots tre befintliga övergångar”) att kostnaderna för kommunen kommer att hamna på 14 milj kr, borträknat pengarna för Trafikverket. Från ursprungliga 6 milj till 14 milj kr alltså… Och så tillkommer en halv miljon för utredningar.
Vänersborgs kommun står inför fortsatt stora investeringar de kommande åren. En 4:e bro över hamnkanalen kan tyckas vara ganska onödig i sammanhanget, särskilt när bostadsbyggandet på Lilla Vassb…, ursäkta, Sanden Södra har stannat av. Pengarna skulle behövas bättre till t ex Dalbobron. (Se “Dalbobron”.)
Norra skolan
Detaljplanen för Norra skolan ändras för att möjliggöra försäljning. Den gamla skolans saga är all. Det återstår att se om någon privat entreprenör vill köpa byggnaderna med de höga kulturhistoriska värdena. Det lär kosta stora pengar att renovera och bygga om dem till t ex bostäder eller kontorslokaler. Byggnaderna får ju inte ändras på ett sätt som förstör deras kulturhistoriska karaktär och byggnadernas särskilda värden måste bevaras. (Se “Företagscentrum på Norra skolan?”.)
Vi får se om kommunen får några anbud och i så fall hur mycket intressenterna är villiga att betala.
Avslutning
Oops, det blev lite längre än beräknat det här. Och då lyfte jag ändå bort Dalbobron och skrev om den i ett eget inlägg… (Se “Dalbobron”.) Det finns betydligt fler saker som är värda att lyfta. Jag får återkomma vid ett senare tillfälle.
Dalbobron
Det blev tämligen tomt i stadens centrum när all trafik på Dalbobron förbjöds. Var det verkligen så många människor som bodde på andra sidan bron? Det var en upptäckt som fick kommunledningen att snabbt driva igenom ett oannonserat förslag i kommunstyrelsen om att anslå 500.000 kr till Vänersborgs centrum.
Motiveringen var:
“Med anledning av Dalbobrons stängning och sämre möjligheter för många att ta sig till centrum, är attraktionsskapande insatser än viktigare. Genom att stärka det kulturella utbudet i centrum och arbeta för ökad trivsel, kan vi bidra till att stärka attraktiviteten för platsen och säkerställa flödet av besökare.”
Oron var stor över hur det skulle gå för centrum och handeln. Men sedan kom färjan Linea som en räddande ängel och blåsutbor och dalslänningar kunde återigen komma in i Vänersborgs centrum utan omvägar. Och det märktes, trafiken ökade och folklivet tog fart igen. Och det gick tydligen bättre än befarat för affärslivet i centrum. Det beskrev TTELA under mellandagarna. (Se TTELA “Trogna Vänersborgare håller centrum vid liv”.) Det ska bli intressant att se vad den halva miljonen användes till.
Det har skrivits mycket om Dalbobron. TTELA bevakar hur arbetet fortskrider med Dalbobron och James Bucci (V) gräver i alla gömmor efter dokument som kan ge upplysningar. (Se Buccis blogg “In English, please!”, som nu är uppe i 27 avsnitt om Dalbobron.)
Det kommer att bli dyrt för kommunen och skattebetalarna, men det är antagligen inte mycket att göra åt det i nuläget. Frågan som stöts och blöts, i framför allt Buccis blogginlägg, är om kommunen har känt till Dalbobrons status sedan lång tid tillbaka och helt enkelt inte vidtagit nödvändiga underhållsåtgärder. Kanske kommer vi att få svar så småningom, även om James Bucci har sina teorier…
Bara färjan Linea kostar totalt omkring 25 milj kr fram till och med det första kvartalet. De pengarna har kommunstyrelsen redan avsatt. Antagligen blir det billigare om trafiken släpps på som planerat redan i slutet av januari. Det räknar kommunen med – och faktum är att samhällsbyggnadsnämndens ordförande har meddelat Trafikverket att kommunen vill avbryta avtalet om färjan Linea. Kommunen vill säga upp avtalet till den sista januari. Då är det planerat att fordon upp till 3,5 ton åter ska tillåtas passera över Dalbobron och färjan blir överflödig. Vi får se om det är ok med Trafikverket. Eller om det helt enkelt är för optimistiskt…
TTELA uppger idag tisdag på sin webbplats att (se TTELA “Räddningstjänsten får grönt ljus på Dalbobron”):
“Det finns inget spikat datum för när Dalbobron öppnar “
Men om förväntningarna på ett öppnande av bron är för optimistiska, och avtalet är avslutat. Och Linea åker hem…? Då kan man undra om det finns någon plan B.
Reparationen av själva bron lär gå på en ansenligt summa miljoner kan man förmoda. Men vad som bör göras med bron och varför, det vet egentligen ingen riktigt utanför kommunhusets ljudisolerade väggar. Men vi vet i varje fall att arbetet med att reparera brostöden under bron ska fortsätta fram till sommaren.
Planen är alltså att tyngre trafik inte ska tillåtas (över 3,5 ton) och att bara en körbana i varje riktning ska vara öppen. Även räddningstjänstens tunga fordon ska kunna använda bron under utryckning – men då stoppas övrig trafik. En brandbil är nämligen väldigt tung. TTELA skriver att en brandbil väger cirka 17 ton och en fylld vattenenhet cirka 24 ton. Men först ska brandbilarna provköra över bron innan den öppnar.
Det här 
ger, i varje fall mig, en känsla av osäkerhet om hur det egentligen står till med den gamla bron. Och inte har det som sagt blivit bättre med kommunens hemlighetsmakeri, maskningar i dokument och sekretesstämpar på i stort sett allt som har haft att göra med Dalbobrons status. Det gick till och med så långt att kommunen lade ner både timmar och dagar på att maska handlingar som redan var offentliga. Det var bara att begära ut dem från de domstolar som hade handlagt “brotvisten” mellan Sjöfartsverket och Vänersborgs kommun. (Se James Buccis bloggserie, 27 avsnitt, om Dalbobron – klicka här för att läsa avsnitt 1.)
Det har dock successivt blivit bättre med öppenheten, mycket tack vare att Bucci orkade med det som media inte orkade med, nämligen att överklaga sekretessen. Naturligtvis får vi lita på att kommunen och de konsulter som har anlitats sätter säkerheten först. Men vi får se när kommuninvånarna får en öppen och ärlig redovisning av hur det egentligen står till med Dalbobron.
Förhoppningsvis kommer vi även att få svar på vad kommunen har känt till om Dalbobrons status och hur kommunen utifrån denna kunskap har skött underhållet.
Vi hoppas att kommunens förhoppningar och planer blir verklighet och att trafiken kommer igång. Det är också viktigt och nödvändigt att tiden vid utryckning för Räddningstjänstens fordon kan kortas ned. Förbundsdirektör Markus Green vid Räddningstjänsten Fyrbodal säger till TTELA:
“Vi är glada över den här lösningen och det kommer bli bra när det är i gång. Att kunna passera över Dalbobron är viktigt för oss.”
När Dalbobron var helt avstängd och innan färjan Linea fanns på plats hade den “gamle” brandmannen Göran Svensson, numera politiker i Medborgarpartiet, flera frågor om just tiden för utryckning. Svensson föreslog på kommunstyrelsen i oktober att det skulle ställas upp en brandbil på Blåsutsidan. (Se “Rapport från KS (8/10)”.) De minuter extra som det blev fråga om med omvägen över Båberg skulle kunna bli förödande vid en eldsvåda. Sa Svensson. 
Det var dock en fråga för Räddningstjänsten, men där tyckte de inte att Svenssons förslag var bra…
Det återstår emellertid några frågor för framtiden. Hur länge kommer Dalbobron att fungera, hur lång livslängd kommer bron att ha? Är det kanske dags att börja planera för en ny bro mellan Vänersborg stad och Blåsut? Fast ska man vara ärlig borde Dalbobrons vara eller icke-vara ha varit uppe för diskussion redan för typ 5-10 år sedan. När Dalbobron invigdes 1962 (jag var där, se pil) bedömdes den ha en 70-årig livslängd…
Undrar förresten vad en ny bro kostar?
Vad händer utanför stan?
Det finns en rad ärenden som ligger och väntar på lösningar och beslut i Vänersborgs kommun. I detta inlägg tar jag upp några av de frågor, utmaningar och förväntningar som framför allt angår de invånare som bor ”utanför stan”. Med det menar jag områden som före kommunsammanslagningen 1974 inte tillhörde Vänersborgs kommun. Inlägget tar upp exempel från Brålanda, Frändefors, Sikhall, Vargön, Vänersnäs, Västra Tunhem och Väne Ryr. Förhoppningarna är att de flesta av dessa mer eller mindre “brännande” frågor och ärenden ska lösas innan valet den 13 september.
Vargön
I Vargön hoppas invånarna att Hallevibadet återigen ska öppna. De styrande partierna (S+C+MP), med undantag av KD alltså, vill fylla igen bassängerna och riva byggnaderna. Förvaltningen är helt inne på samma linje. Det var dock inte en majoritet i kommunfullmäktige eller samhällsbyggnadsnämnden. Oppositionspartierna (M+SD+V+MBP+L) beslutade att Hallevibadet skulle hyras ut. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.)
Förvaltningen med hjälp av en dyr konsult, och antagligen med värmande klappar på axeln av styrande politiker, skrev därför ihop ett avtal om uthyrning som gjorde det helt omöjligt för någon entreprenör att kunna driva badet. (Se “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet”.) Följaktligen fick samhällsbyggnadsförvaltningen ingen intressent som var villig att hyra och driva Hallevibadet vidare. Det var naturligtvis uträknat av de styrande och förvaltningen. Vägen ligger nu öppen för en rivning av badet. Varför det tar så lång tid att komma till skott med rivningen vet jag inte, men jag antar att Hallevibadet kommer upp ganska snart på dagordningen. De styrande och förvaltningen kan ju inte dra det impopulära beslutet i långbänk hur länge som helst.
I Vargön väntar man också på att Länsstyrelsen ska få 5 minuter över till att titta på en överklagan av ett beslut i byggnadsnämnden. För nästan exakt ett år sedan, den 21 januari 2025, beslutade nämligen byggnadsnämnden att inte ge bygglov för det svarta taket på Snickaregårdsvägen. Nämnden ansåg inte att färgen på taket tog “hänsyn till intresset av en god helhetsverkan”. Det låter kanske som ett komplicerat ärende, men själva överklagandet handlade om att en av ledamöterna i nämnden avstod från att rösta. (Se “Det svarta taket 1: Olagligt beslut?”.)
I Kommunallagen 4 kap 26 § står det:
”En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.”
Att bevilja eller avslå bygglov är “myndighetsutövning mot någon enskild”. Det kan inte ta mer än någon minut för en jurist att komma fram till att nämndens beslut var olagligt och måste tas om – en ledamot får inte avstå från att rösta.
Slagghögarna med bland annat ferrokrom växer i Vargön, och det blir dessutom allt fler högar. Det kan inte undgå någon som kör igenom industriområdet. Vargön Alloys letar febrilt efter lösningar, och tror sig också ha hittat en lösning – ett stenbrott vid byn Fröskog nära Fengersfors. Alloys vill fylla stenbrottet med slagg. De boende i området, som ligger i Åmåls kommun, protesterar. De vill inte riskera att slagget från Alloys ska läcka ut sexvärt krom i deras dricksvatten. Vi får se om Länsstyrelsen ger tillstånd. (Se TTELA “Giftigt avfall från Vargön kan hamna i Dalsland”.)
Under tiden har Länsstyrelsen gett Alloys tillstånd att deponera slagg på Heljestorps avfallsanläggning. Eller om det är avfallsanläggningen som har fått tillstånd att ta emot slaggen… Hur mycket slagg som anläggningen ska ta emot vet man inte riktigt. I första skedet beräknas 8.500 ton köras till Heljestorp. Det är inte särskilt mycket i sammanhanget. I det föreläggande som Vargön Alloys fick av Länsstyrelsen den 27 juni förra året ska Alloys avveckla minst 148.000 ton slagg från Vargön i år, 2026… (Se “Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen”.)
Heljestorp ska enligt uppgift ha uppsamling och rening av lakvatten innan det når recipient (mottagare). Det går en bäck i området, Edsätersbäcken. Den rinner ut i Vassbotten (vid Brätte). Det är alltså Vassbotten, en del av Vänern, som är mottagare av eventuellt förorenat vatten innehållande sexvärt krom. Om nu något går galet med hanteringen av avfallet på Heljestorp vill säga.
Och sist men inte minst – Vargporten. Hur ska det gå med den, monumentet över svunna storhetstider? Jag tror att det blir en lösning innan sommaren. Detaljplanen kommer troligtvis att ändras så att det blir fritt fram att riva Holmens gamla kontorsbyggnad. I sitt svar på samrådet framförde kommunstyrelsen synpunkterna att Vargporten (“portalen”) skulle bevaras och placeras i Vargöns centrum eller:
”låta portalen fortsättningsvis markera entrén till själva industriområdet.”
Vänersnäs
Det ser ut att bli ett lugnt och fridfullt 2026 på Vänersnäs. Invånarna på näset har fört en långdragen och seg kamp mot kommunens planer på att tvångsansluta dem till det kommunala VA-nätet. De är värda att få tid för att ladda batterierna. Den nya vattentjänstplanen innehåller inga förslag på verksamhetsområden på Vänersnäs de närmaste åren. Det betyder alltså att inga tvångsanslutningar är aktuella. (Se “Beslut om Vattentjänstplan 3”.)
Vänersnäsborna ska ha en eloge för den vilja och kämpaglöd de har visat genom åren i försvaret av sina lagliga rättigheter att slippa betala hundratusentals kronor för VA-anslutningar som de inte behövde.
Brålanda
Socialnämnden har fattat beslut om att Sörbygården ska vara kvar. (Se “Sörbygården: Beslut idag!!”.) Beslutet fattades av de fem oppositionspartierna (M+SD+V+MBP+L). De styrande partierna (S+C+KD+MP) ville stänga äldreboendet, och det verkar som om de i både socialnämnden och kommunfullmäktige fortsätter att arbeta för detta – och struntar i majoritetens beslut. De styrande partierna tycks beredda att göra allt som är möjligt, och även sådant som inte borde vara möjligt, för att köra över oppositionspartierna. (Se “Två lagstridigheter: 1 Återremiss” och “Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter”.) Enligt uppgifter från Brålanda har det också gjorts tveksamma utflyttningar av de boende under hösten. 
Även socialförvaltningen vill nämligen lägga ner boendet. Besparingar är viktigare än de boende…
Under höstens heta diskussioner framförde de styrande partierna (S+C+KD+MP) ett nytt argument för nedläggningen. I ett diariefört svar till en brålandabo som tyckte att det var dumt att tomställa/lägga ner Sörbygården, svarade ordförande i socialnämnden, Dan Nyberg (S):
”Det vi vill är att vi kan få ombyggda och moderna äldreboenden i Brålanda. Det har vi inte idag. Äldreboenden i Vänersborg har mycket högre standard och det borde vi också få i Brålanda. Det tycker jag vi är värda.”
Nyberg skrev om äldreboenden, i plural alltså, två eller fler. Och eftersom det bara finns två boenden just nu i Brålanda – Solhaga och Sörbygården…
Men det finns inga som helst beslut på ”ombyggda och moderna äldreboenden i Brålanda”, inte ens någon förstudie är påbörjad. Jag tror inte heller att det har lagts fram något förslag… Och menade Nyberg i sitt svar, eller ”vi” (dock oklart vilka ”vi” är), allvar med moderna äldreboenden i Brålanda har jag svårt att se hur en nedläggning av Sörbygården skulle bidra till det. Det bästa hade väl varit att i så fall behålla Sörbygården tills socialnämnden fattade beslut om eventuella byggnationer. Det finns däremot beslut på ett nytt boende på fastigheten Kalkonen (fd Östra skolan) i Vänersborg. Det ska stå klart 2028.
Sörbygården har rört upp känslor bland politikerna i kommunen som vi inte har skådat sedan arenatiden. Vi får se om upprördheten dämpas och att den kommande våren blir lugnare än hösten. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.)
Det efterlängtade tågstoppet i Brålanda dröjer. Tanken var från början att tågen skulle stanna 2028. Sedan började det pratas om 2030 och sent i höstas fick jag höra av kommunstyrelsens ordförande att 2032 är mer realistiskt. Det går långsamt att verkställa beslut, om det nu blir verkställt överhuvudtaget. Men i det här fallet är det knappast kommunens fel.
Frändefors
I Frändefors står inte tiden stilla, i “Frändefors går det bakåt”. Det sa Victor Haglund från Frändefors när han presenterade sitt medborgarförslag i kommunfullmäktige förra året. (Se “KF (21/5)”.) Det fick antagligen både politiker och tjänstepersoner att leta fram Frändefors på Google Maps… Och det var nödvändigt, fullmäktige har sköljts över av medborgarförslag från Frändefors. De har handlat om multiarenor, konstgräs, läktare, fritidsgård, belysning för fotboll, kommunalt köp av Equmeniakyrkans lokaler osv.
Det ska utarbetas och antas en Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Frändefors under året, även om den kanske inte kan antas förrän nästa år. FÖP-arbetet började med en invånardialog i Församlingshemmet i september. Det var ett välbesökt möte och engagemanget från Frändeforsborna var stort.
Förhoppningsvis ska planen leda till att det går framåt även i Frändefors, och att det äntligen kommer att hända något.
Sikhall
I Sikhall är det tveksamt om kommunen vill att det ska hända något…
I samband med Vänersborgs födelsedagsfirande den 31 januari ska Magnus Larsson hämta sitt “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” för renoveringen av Sikhalls Magasin. (Se “Sikhalls magasin och Magnus vann priset!”.) 
Men han är inte nöjd med det. Renoveringen av magasinet var bara början i hans utvecklingsplaner för Sikhallsviken. Larsson har, vad jag förstår, gett upp hoppet om att området ska få en detaljplan. Det har ju gått över 10 år sedan byggnadsnämnden beslutade om att upprätta en. Men det innebär inte att Larsson har gett upp utvecklingen av Sikhall. Han har sökt strandskyddsdispenser för sjöbodar, toalett- och servicebyggnad mm. Magnus Larsson har attraktiva och hållbara visioner både för området kring småbåtshamnen och området vid badet. Även i Sikhall kommer det att visa sig om de styrande partierna (S+C+KD+MP) vill ha en utveckling eller om gamla trätor och jäv fortsatt ska lägga en blöt filt över utvecklingen.
Västra Tunhem
I Tunhemsbygden tycks det alltid vara lugnt. I varje fall sedan 2012 då Mulltorps skola var hotad av nedläggning. Men det var då, sedan dess är skolan renoverad.
Hur det har gått med belysningen längs vägen vid Floget känner jag inte till. Det är en miss. Kommunfullmäktige beslutade ju att släcka ner och ta bort lyktstolparna, men då hörde en anställd från Trollhättan av sig och berättade att det fick inte Vänersborgs kommun göra. Lyktstolparna tillhörde Trollhättans Energi. (Se “KF-beslut mot bättre vetande”.)
Lyktstolpar eller inte. Området vid Floget ska bli ett av de få nya verksamhetsområdena i kommunen. Kommunen ska dra vatten och avlopp till fastigheterna längs Hunnebergs branter. Det är svårt med enskilda VA-lösningar i området.
Väne Ryr
Det var ett tag sedan jag besökte Väne Ryr. Det lilla stationssamhället har inte heller gjort något större avtryck i den politiska debatten på senare år. Det har dock lagts ett medborgarförslag på att det ska bli ett tågstopp igen, precis som det var förr. Det tycker kommunen också, men det ligger i så fall långt fram i tiden. Det är synd, Väne Ryr ligger nästan i centrum av Trestad och skulle kunna utvecklas. De boende längs järnvägen får nog i fortsättningen nöja sig med lyssna till alla tåg på dagarna och få störd sömn av alla godståg på nätterna. Hade det varit ett sådant oväsen längs t ex Bangatan hade det åtgärdats direkt.
Avslutning
Det är stora frågor som ligger och väntar på att få något slags avslut innan sommaren. Hur det går beror på de styrande partierna. De bestämmer dels vilka ärenden som ska upp på dagordningen och därmed avgöras. Och dels har de i år dessutom majoritet i kommunfullmäktige…
Mitt tips är emellertid att de flesta av ovanstående frågor kommer att på något sätt få ett avslut och en “lösning” innan valet. När det är dags för kommuninvånare att gå och rösta i september kommer de därför att ha en klarare och tydligare bild av vad de olika partierna vill med Vänersborgs kommun utanför Vänersborgs stad…
En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (2/2)
Anm. En direkt fortsättning på blogginlägget “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (1/2)”.
Om man tittar närmare på den befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen så ser man tämligen omedelbart att den har betydande brister och att det innebär stora risker om den ska användas i budgetarbetet. Framför allt för att modellen saknar direkt koppling till verksamheternas faktiska kostnadsnivåer, kvalitet eller effektivitet. Modellen kan därför ge felaktiga styrsignaler, skapa permanenta underfinansieringar och försvåra långsiktig planering.
I mitt förra blogginlägg påpekade jag att kommunens högre kostnader jämfört med standardkostnaden, dvs den genomsnittliga kostnaden i landets kommuner, kan slå väldigt olika mellan barn- och utbildningsnämnden (grundskolan och fritidshemmen) och socialnämnden (äldreomsorgen). BUN skulle bli av med pengar och socialnämnden få pengar om modellen användes “rakt av”.
Standardkostnaden bygger på ett genomsnitt av kostnaderna för landets kommuner. Standardkostnaden handlar alltså inte om Vänersborgs kommuns faktiska kostnader.
I diagrammet nedan kan man se att Vänersborgs kommun anslår mindre pengar till förskola än vad landets kommuner gör i genomsnitt. De liggande staplarna anger avvikelsen i miljoner kronor. Fritidshemmen har det senaste året fått mer pengar än standardkostnaden, men mindre de fyra tidigare åren. Grundskola och äldreomsorg har fått mer pengar än standardkostnaden.
Anm. Diagrammet visar hur kostnaderna i Vänersborgs kommun skiljer sig från de genomsnittliga kostnaderna i landets kommuner.
Det korta svaret till att samma förhållande (högre kostnader än standardkostnaden) kan få så olika konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden respektive socialnämnden är att resursfördelningsmodellen bara använder standardkostnaden som 
prislapp för volymförändringar. Modellen används inte som något korrigeringsinstrument för att justera verksamheter som redan ligger över eller under standardkostnaden. Modellen korrigerar alltså bara utifrån förändringar i antalet personer, inte kostnadsnivåer.
Det betyder att eftersom antalet elever i grundskolan minskar tämligen kraftigt samtidigt som kommunens kostnader för grundskola, och fritidshem, 
ligger över standardkostnaden så blir avdraget stort. Det sker enligt formeln:
Förändring i antal personer × standardkostnad per person = budgetjustering
Det innebär enligt modellens beräkning 44 miljoner kronor mindre i budget till BUN för 2026. Och enligt samma formel medför den stora ökningen av antalet äldre ett betydande tillskott av pengar, eftersom kommunens kostnader för de äldre ligger över standardkostnaden.
Det här exemplet visar tycker jag hur farligt, eller rättare sagt orättvist, det kan bli att använda den befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen. Kommunens högre kostnad jämfört med standardkostnaden ger alltså i praktiken en dubbel negativ effekt för barn- och utbildningsnämnden och endast en positiv effekt för socialnämnden.
Att använda standardkostnad kan således slå väldigt fel eftersom den utgår från genomsnittliga antaganden om kostnader och inte kommunens verkliga behov och kostnader. Lite tillspetsat skulle man kunna säga att standardkostnaden helt enkelt struntar i verkligheten i den egna kommunen. Att använda standardkostnad i resursfördelningen riskerar därför att kommunen sparar där behoven är som störst och belönar verksamheter som redan är (för) dyra.
Varför är Vänersborgs kommuns kostnader högre än standardkostnaden? Det skulle faktiskt kunna bero på att kommunen har högre ambitioner för förskola och grundskola än andra kommuner i Sverige – och sämre effektivitet i äldrevården än andra. Det vet ingen och det är en av anledningarna till att modellen är tämligen meningslös.
De högre kostnaderna i Vänersborgs kommun på skolans område kan bero på faktorer som ligger utanför kommunens kontroll. Vänersborg har t ex ett stort asylboende på Restad Gård som inte många andra kommuner har. Kommunen får inte full kostnadstäckning av staten för de extra kostnader som boendet medför. Det innebär en extra kostnad för barn- och utbildningsnämnden på kanske 10-20 milj kr per år, kostnader som inte alls fångas av modellen. Vänersborg har också fler elever inskrivna i den anpassade grundskolan än andra kommuner. Elever i den anpassade grundskolan kostar betydligt mer pengar än en genomsnittselev i grundskolan. 
Det är ju inte heller någon hemlighet att kommunen har varit dålig på att underhålla sina fastigheter, däribland både förskolor och grundskolor. Det har därför skett stora om- och nybyggnationer de senaste åren som har höjt lokalhyrorna för BUN. (På motsvarande sätt får socialnämnden extra tillskott av ekonomiska medel när nämnden bygger modernt och dyrt för det ökade antalet äldre.)
Och jag skulle dessutom vilja påstå att barn- och utbildningsnämndens budgetanslag inte täcker de behov som redan nu finns i förskola och grundskola. Det skulle exempelvis behövas betydligt mer särskilt stöd av olika slag, både i förskolan och grundskolan. (Och visst går väl äldrevården i Vänersborgs kommun med ett ganska stort överskott varje år…?)
Det kan med andra ord vara missvisande, orättvist och otillräckligt att utgå från standardkostnaderna i en resursfördelningsmodell. Modellen tar ju inte någon hänsyn till kommunens verkliga kostnader. Användningen av modellen kan därför förstärka obalanser och felaktigheter i den befintliga resursfördelningen. Verksamheter kan då t ex tvingas sänka kvaliteten för att anpassa sig till en teoretisk kostnadsnivå som inte är möjlig att nå – eller som skulle kräva helt andra strukturella förändringar.
Och ytterligare en mycket viktig omständighet som jag har beskrivit många gånger under åren i denna blogg – mindre barn- och elevantal betyder inte proportionellt lägre kostnader.
Elevantalet fortsätter att minska enligt prognoserna. Men om elevantalet minskar med t ex 58 elever och det råkar bli så att minskningen fördelas på en elev mindre i varje klass i de fyra kommunala högstadieskolorna och 3 elever i olika årskurser på 10 låg- och mellanstadieskolor i centralorten och Vargön – hur mycket pengar skulle barn- och utbildningsnämnden spara då? Det går knappast att minska antalet klasser i någon av skolorna eftersom varje klass bara tappar en elev. Och eftersom 28 elever behöver en lärare precis som en klass med 29 elever går det inte heller att minska antalet pedagoger. Dessutom har en stor del av övrig skolpersonal ute på skolorna redan sparats bort. Skollokalerna är desamma, såvida man inte gör besparingar genom att lägga ner mindre skolor, inte då för att man tappar elever utan för att skolenheterna helt enkelt är för små. Skolornas behov av personal på elevhälsan är fortfarande stor och trots att antalet elever minskar så tycks behoven av olika former av stöd hela tiden öka. Det är även svårt eller omöjligt att spara några större summor på skolskjutsar.
De stora kostnadsminskningarna och den neddragningstakt som modellen indikerar, grundskolan ska minska med 36 milj kr på 9 år och förskolan med 29 milj på 4 år, är dessutom för snabb om den skulle verkställas. Det skulle ofrånkomligen leda till skolnedläggningar, ökade klasstorlekar, större barngrupper, stora personalminskningar, minskad likvärdighet mellan förskolor och skolor och sannolikt ökade kostnader inom elevhälsa och specialpedagogik.
Den befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen innehåller för övrigt ingen analys av konsekvenserna för barnens behov, kvalitet eller likvärdighet. Det är ytterligare en stor brist. Det finns ingen bedömning av hur kvaliteten påverkas, vad verksamheterna faktiskt behöver för att klara sina uppdrag, hur personalförsörjningen ska gå ihop eller hur ökade behov inom skola (t ex psykisk ohälsa, nyanlända, NPF) ska hanteras. Modellen reducerar verksamheterna till siffror, den ser inte människorna och deras behov.
Det torde framgå ganska tydligt att resursfördelningsmodellen är byggd för ekonomi och inte verksamhet. Den är ett rent ekonomiskt verktyg och har inget verksamhetsperspektiv överhuvudtaget. Modellen är med andra ord oanvändbar som styrinstrument för en kommun.
Vill en kommun, som Vänsterpartiet vill, ha t ex högre skolresultat, mindre barngrupper eller mer särskilt stöd av olika slag så måste politiken aktivt motverka modellen.
Kommunstyrelsen beslutade att en befolkningsbaserad resursfördelningsmodell ska användas som underlag när kommunen utarbetar budgeten för 2028. (Se “KS: Ny resursfördelningsmodell”.) Årtalet ändrades av ordförande Benny Augustsson (S) under sammanträdet.
Ursprungsförslaget från KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) var nämligen 2027. Ändringen har så här i efterhand gjort mig fundersam.
Arbetet med budgeten för 2027 har redan börjat i förvaltningarna. Nämndernas presidier och chefstjänstepersoner ska träffa kommunens budgetberedning, bestående av politiker från samtliga partier, redan i slutet av denna månad. Jag misstänker att en användning av modellen redan nu skulle ha fått resultat som inte är särskilt populära bland kommuninvånarna. Och så är det ju val i år… Vilket av de styrande partierna eller i oppositionen vill gå fram i valet med förslag på nedskärningar i förskola och skola? Det är nog bättre att gå till val med motsatta löften – och ta nedskärningarna året därpå… Gissar jag…
Kommunen behöver med andra ord ingen ny resursfördelningsmodell (i varje fall inte en sådan här befolkningsbaserad variant), inte ens som ett extra faktaunderlag eller hjälpmedel anser jag. 
Prognoser och statistik på t ex antalet barn och elever finns redan och eftersom modellen inte analyserar konsekvenser för behov, kvalitet eller likvärdighet så behövs ändå utredningar, analyser och utlåtanden från facknämnd och dess förvaltning.
En ny modell riskerar bara att politiker och tjänstepersoner kommer att få fel utgångspunkter och dra fel slutsatser i budgetarbetet. Modellen kan på det sättet istället bli kontraproduktiv. Den nya modellen tenderar dessutom att ge mer makt till ekonomer och statistiker och mindre till politikerna och därmed till kommuninvånarna.
Anm. Idag publicerade James Bucci (V) avsnitt 27 i sin bloggserie om Dalbobron, ”En bristande undergjutning är inte till för växtlighet”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer