Arkiv

Författararkiv

VA-debatten i KF (6): Tre rekvisit

3 april, 2022 6 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “VA-debatten i KF (5): Blåplanen”. Kom ihåg att du kan se och höra debatten i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här för att komma till kommunens webb-TV.

Det finns tre rekvisit, tre villkor, i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 6 § som ska vara uppfyllda för att kommunen ska vara tvungen att inrätta verksamhetsområden. Det är 1) människors hälsa, 2) miljön och 3) större sammanhang. De två förstnämnda flyter dock ofta in i varandra.

Advokaten som på fastighetsägarnas uppdrag gjorde en bedömning av kommunens underlag, det underlag som Dan Nyberg ansåg vara “gediget”, “trovärdigt” och “bra”, utarbetat av “professionella tjänstemän” (se “VA-debatten i KF (3): Objektivt underlag?”), dömde ut underlaget på dessa punkter. (Se “Jurist dömer ut VA-förslaget”.)

I regeringens lagrådsremiss, som nu behandlas av Lagrådet, definieras begreppet “större sammanhang”, ett av de nödvändiga rekvisiten:

“I praxis, det vill säga hur domstolar har tolkat lagen, är det fråga om ett större sammanhang vid en ansamling av 20 till 30 hus eller i vissa fall något färre.”

I Blåplanen arbetar kommunen med 6-8 fastigheter. Det tog Bucci (V) upp i ett inlägg (1.03.35):

“Blåplanen bygger ju på felaktiga antaganden. Den är framtagen med hänsyn till antalet fastigheter 6-8-nivån. Lagen jobbar med 20-30. Så Blåplanen är framtagen på felaktiga grunder.”

Faktum är att de förslag på verksamhetsområden som låg på fullmäktiges bord gick ifrån även Blåplanens alltför snäva, och felaktiga, definition. Och blev ännu snävare och felaktigare… På Anundstorp handlade det om tre fastigheter, som låg långt från andra fastigheter (se “Öppet brev till samtliga politiker”), och i Grytet om fyra. (Se “VA – varför ingår Grytet?”.)

När lagen talar om större sammanhang, eller som man också brukar säga, sammanhållen bebyggelse, så handlar det alltså inte bara om antalet fastigheter utan naturligtvis också om avstånden mellan dem.

I Blåplanen har kommunen använt sig av avståndsgränsen 150 meter mellan husen i sin definition av större sammanhang, dvs ligger några hus 150 m ifrån varandra så är de liksom “samlade”… Det är en väldigt bred och vidlyftig definition. Det är svårt att se att hus som ligger 150 m från varandra ska kallas “sammanhållen bebyggelse”. Dessutom har avståndet 150 meter faktiskt i flera fall utökats ännu mer i Blåplanen. De tre fastigheterna på Anundstorp, för att ta ett exempel, har betydligt längre till närmaste granne.

Det räcker att titta på en karta så ser man att de två verksamhetsområdena inte uppfyller rekvisitet större sammanhang/samlad bebyggelse. (Till höger ser vi ett av verksamhetsområdena.)

Den egenhändigt skrivna definitionen av större sammanhang som Vänersborgs kommun använder är inte korrekt. Och det är allvarligt. Det innebär att varken Blåplanen eller, i synnerhet, beslutsunderlaget till kommunfullmäktige följer Lagen om allmänna vattentjänster (LAV).

Jag redogjorde i fullmäktige för advokatens sammanfattning av bedömningen av kommunens underlag. Tanken var att att de styrande partiernas ledamöter skulle få höra en kritik av underlagen till fullmäktige från en professionell jurist – som de inte kunde ifrågasätta. Vilket ingen heller gjorde. Men ingen höll heller med. Faktum är att inte någon från de styrande partierna (S+C+MP) överhuvudtaget kommenterade juristens slutsatser… Som jag alltså läste upp (33.05):

“De aktuella områdena kan enligt min bedömning inte ses som samlad bebyggelse och de hälso- och miljöskäl som lyfts fram är inte tillräckligt konkretiserade och utredda. Det saknas exempelvis helt utredning som visar på att enskilda avlopp i berörda områden skulle ha en sådan påverkan på recipienten Dättern i fråga om kväve och fosfor att det kan motivera behovet av inrättande av en allmän va-anläggning. En så vid tolkning av samlad bebyggelse som Samhällsbyggnadsnämnden har utgått från, vid avgränsningen av de föreslagna verksamhetsområdena, innebär att rekvisitet sammanhållen bebyggelse fråntas sin betydelse.”

Advokaten underkände alltså inte bara rekvisitet större sammanhang, utan samtliga de rekvisit som LAV 6 § krävde, även miljö- och hälsorekvisiten. Och jag fortsatte (34.16):

“Vi vet också, det ser vi underlagen, att väldigt många domar i detta har krävt av kommunerna att man faktiskt ska se på de enskilda anläggningarna. Här i Vänersborg har vi dömt ut anläggningar genom en så kallad skrivbordsbedömning och det tar ju juristen upp också, att det där är inte ok. Man kan inte döma ut VA, enskilda anläggningar, genom att titta på när dom är installerade. Man måste se på funktionen, och det har inte vi gjort i Vänersborg. Utan vi har bara suttit vid ett skrivbord och dömt ut alltihopa. Det där är inte ok. Och därmed så faller det som Dan Nyberg säger också om en gedigen professionell utredning. Det är det ju inte, man kan ju inte sitta och utreda enskilda avloppsanläggningar genom att titta på pärmar i kommunhuset. Man måste ju naturligtvis ut till fastigheterna och titta på dom. Självklart.”

Jag vet inte om miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) försvarade nämndens skrivbordstillsyn, eller inte. Jonasson sa (40.26):

“Sen vill jag säga, ja det är en skrivbordsprodukt, den yttrandet över dom avloppsanläggningar som det var fråga om i dom här områdena på Vänersnäs, som gjordes från miljö och hälsas skull … Det var det som efterfrågades också, vi skulle göra en genomlysning på vilka fastigheter som hade godkända avlopp eller inte. Sen är det så här. Vissa avlopp här och anläggningar är väldigt gamla och man ser ju då och har undersökt tidigare hur gammalt ett avlopp är, vad man kan tänka vad det har för livstid helt enkelt. Och det kanske man behöver i alla fall titta på, även om man inte har varit ute och tittat i brunnarna.”

Men hon avslutade anförandet med – en gardering?

“Men jag förstår att det är kanske en sån sak som vi kommer att behöva göra nu och lägga lite tid på helt enkelt.”

Jonasson menade att nämnden antagligen behöver lägga lite tid på att helt enkelt ge sig ut i verkligheten och titta på de enskilda avloppsanläggningarna. Ja Jonasson, precis! Det är vad mark- och miljödomstolarna kräver av kommunerna nu för tiden…

Här kommer några exempel på mycket aktuella domar, till skillnad från de rättsfall som fanns i underlaget som låg på fullmäktigeledamöternas bord (se “Vänersnäs: Aktuella VA-domar” och “KS: VA Vänersnäs”):

  • Dom i Mark- och miljödomstolen i Växjö den 21 december 2020. (Mål nr M 4660-20.) (Du kan ladda ner hela domen här.)
  • Dom i Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm den 15 april 2021. (Mål nr M 4447-20). (Du kan ladda ner domen här.)
  • Dom i Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm den 28 september 2021. (Mål nr M 5354-20). (Du kan ladda ner domen här.)

Domarna i dessa rättsfall säger i mångt och mycket samma sak, men för att konkretisera. I den förstnämnda domen står det:

“Även om anläggningen — som byggdes 1973 — uppnått en hög ålder så har nämnden inte pekat på några konkreta omständigheter som tyder på att reningsgraden i densamma skulle vara otillräcklig. Att markens reningsförmåga riskerar att avta med tiden, och att mer eller mindre omfattande ombyggnation eller upprustning av anläggningen kan behöva vidtas, innebär dock inte att tillsynsmyndigheten kan avstå från kravet att i varje enskilt fall göra en individuell bedömning av den aktuella anläggningen. … finns inget, utöver hög ålder, som tyder på att anläggningen är bristfällig på ett sådant sätt att den förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Det som gäller är alltså att åldern på en VA-anläggning inte har någon betydelse, det är funktionen som är det avgörande. Vidare ligger bevisbördan på kommunen. Det är kommunen som ska göra en individuell bedömning av den aktuella anläggningen.

I den sistnämnda domen från Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm står det:

“Det krävs således att det finns en tillräckligt konkretiserad och utredd problematik som en allmän va-anläggning skulle lösa.”

Som sagt, det är nog dags för tjänstepersonerna i miljö- och byggnadsförvaltningen att åka ut till Vänersnäs och också andra delar av kommunen där det planeras verksamhetsområden – med tvångsanslutning. Samtidigt skulle väl socialdemokraterna och de andra styrande partierna kunna ha en studiecirkel om Lagen om allmänna vattentjänster och rättsfall kopplade till den…

Tre rekvisit ska alltså vara uppfyllda för att kommunen ska vara tvungen att inrätta verksamhetsområden. Endast Vänsterpartiet genom James Bucci och jag själv tog upp denna avgörande aspekt. Inte Benny Augustsson (S), som inte verkade tycka att juridik överhuvudtaget hade något att göra med ärendet (det enda som gällde var Blåplanen och Mål- och resursplanen…), inte Dan Nyberg (S), inte Ann-Marie Jonasson (S), inte Mats Andersson (C), men inte inte heller någon från den borgerliga oppositionen som Magnus Ekström (KD) eller Gunnar Henriksson(L). Det var ingen annan i kommunfullmäktige som diskuterade om beslutsförslaget var i enlighet med vattentjänstlagen, den “gamla” eller den “nya”. Det var anmärkningsvärt.

Dan Nyberg (S) försökte, som framgått av tidigare bloggar, att framstå som kommunens miljökämpe nr 1. (Se “VA-debatten i KF (2): Vänern”.) Hade han rekvisitet om människors hälsa och miljön i tankarna? Jag tror inte det, han nämnde inget om LAV 6 § i varje fall. Nä, Nybergs fantasier om att fastighetsägarna på Vänersnäs skulle förgifta hela Vänern och göra det omöjligt för 800.000 personer att ta dricksvattnet därifrån hade inget med varken lagen eller verkligheten att göra.

Och det hade varit lätt för Nybergs partikamrat Ann-Marie Jonasson (S), om det funnits sådana misstankar, att säga till sina tjänstepersoner i miljö- och byggnadsförvaltningen att nu får ni åka till Vänersnäs och inspektera de enskilda avloppsanläggningarna – hela Vänern håller på att förgiftas! Men det har naturligtvis inte skett. Så klart… Det var ju inte sant.

Dämningsverket AB har däremot gjort en vattenteknisk bedömning av tre fastigheter vid Anundstorp, de tre fastigheterna i det föreslagna verksamhetsområdet som ligger närmast Dättern. Dämningsverket drog slutsatsen att det var ytterst osannolikt att dessa fastigheter kunde påverka Dätterns ekologiska status. (Se “Öppet brev till samtliga politiker”.)

Det verkade emellertid ha undgått Dan Nyberg (S). Och överhuvudtaget undrar jag vad som krävs för att få Dan Nyberg (S) att förstå att det inte är de enskilda avloppen på Vänersnäs som utgör en fara för Vänerns dricksvatten. Jag försökte under sammanträdet att förklara hur utsläppen från Holmängens avloppsreningsverk förorenade Vänerns och Göta älvs vatten. (Se ”VA-debatten i KF (2): Vänern”.) Det var lönlöst. Jag försökte också förklara varför Dättern hade för stora halter av fosfor och kväve. Jag sa (48.13):

“Det finns ingenting i det här underlaget, ingenting som bevisar att det kommer nån fosfor eller kväve ut i Dättern ifrån dom enskilda avloppsanläggningarna på Vänersnäs. Inte nåt! Man bara tror och förutsätter … Kommunen har inte bevisat det på nåt sätt att det släpps ut och så istället blundar man för vad det är som rinner ut i Dättern och som gör att vattnet kanske inte är så miljömässigt bra som det borde vara. Jo, Nossan rinner ut där. Och vad ligger vid Nossan? För det första en massa jordbruksmark, för det andra ligger reningsverket i Grästorp vid Nossan och för det tredje ligger reningsverket i Nossebro vid Nossan. Och därifrån rinner det rakt ut i Vänern. De enskilda avloppen i Vänersnäs har, kan jag garantera, inte nånting med försurningen av Dättern att göra. Och är det nån som tycker annorlunda så måste miljö och hälsa bevisa det.”

Det var också lönlöst. Det syns på Dan Nybergs kommentar till en tidigare blogg. (Klicka här.) Dan Nyberg ville inte förstå, kunde inte förstå…

De tre rekvisiten i vattentjänstlagen är oerhört viktiga, lagar är viktiga…, men de kommenterades alltså inte med ett ord från några av de andra ledamöterna. Och det är inte bara anmärkningsvärt, det är för bedrövligt.

Det övergår mitt förstånd hur socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister väljer att bortse från vad lagen säger när de vill påtvinga avgifter på enskilda människor på omkring 200.000 kr per fastighet. Och det övergår också mitt förstånd att det finns liberaler, kristdemokrater och moderater som tvekar att avslå förslaget om tvångsanslutning på Vänersnäs när det kommer tillbaka till kommunfullmäktige…

Anm. Fortsättning följer i bloggen ”VA-debatten i KF (7): Övriga trådar”.

==

I denna bloggserie:

VA-debatten i KF (5): Blåplanen

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “VA-debatten i KF (4): Likställighetsprincipen”. Kom ihåg att du kan se och höra debatten i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här för att komma till kommunens webb-TV.

I de tidigare bloggarna så får man kanske uppfattningen att det var Dan Nyberg (S) som anförde de socialdemokratiska styrkorna i förra veckans fullmäktigedebatt. Och visst pratade Nyberg en hel del, men det var ändå kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som var “ledaren”. 

Augustsson inledde debatten med att redogöra för Blåplanen. (Se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”.) Han menade att kommunen hade följt Blåplanen sedan fullmäktiges beslut den 22 april 2015 – och investerat utifrån denna.

“Det är pengar uppemot en halv miljard som vi har investerat på grund av den här Blåplanen.”

Sa Benny Augustsson (17.15).

Det påpekades av flera, bland annat av undertecknad Kärvling, att Blåplanen inte var något juridiskt bindande dokument. Den var snarare att betrakta som ett politiskt dokument, som omfattade de planer och ambitioner som kommunen hade med VA-utbyggnaden. För varje verksamhetsområde som skulle införas, för varje investering som skulle göras, krävdes separata beslut.

Benny Augustsson gick i svaromål och utvecklade sin ståndpunkt (43.05):

“Sen blir jag väldigt, väldigt orolig när jag hör Stefan Kärvling prata om att Blåplanen inte är bindande. Och så pratar han juridik och så här. Som jag sa förut så har vi i investeringsplanen 152 miljoner i vårat avloppsreningsverk beslutat utifrån Blåplanen. Vi har byggt VA Vänerkusten, vi har byggt VA i Nordkroken, vi är på väg ut till Gardesanna, men vi har Skaven/Öxnered, vi har VA-taxan som fastställts utifrån planerna i Blåplanen, vi har dimensionerat alla rör och sånt som ska ut till Vänersnäs. Det är sanslöst stora pengar som ligger i det här och när i så fall blir nånting bindande? Om inte detta är bindande, då vet inte jag vad som ska vara bindande. Sen kan man prata juridik och annat, men utifrån det vi har bestämt utifrån den Blåplanen i den här kommunen så borde det i alla fall vara bindande.”

Augustsson upprepade detta argument vid ett flertal tillfällen denna kväll. Han såg hela ärendet utifrån kommunens perspektiv och ville absolut inte inse att det fanns lagar som styrde införandet av verksamhetsområden. Och även om det fanns lagar, så var kommunens Blåplan och Mål- och resursplan hur som helst betydligt viktigare.

Det var tre rekvisit (villkor) påpekade jag, som enligt LAV skulle vara uppfyllda (45.25):

“Jag läste upp det förut vilka rekvisit som krävs för att verksamhetsområden ska bildas i § 6 i den här lagen och det är det som gäller.”

Och i lagen finns inget villkor på att Blåplanen i Vänersborg måste följas… (Jag återkommer till LAV:s tre rekvisit i nästa blogg.)

Det hör väl också till saken, i varje fall till viss del, att LAV är på väg att ändras, så att flexibiliteten ska ökas. Det är bland annat beroende på en statlig reaktion mot att kommunerna tvångsansluter sina fastighetsägare alltför “lättvindigt”. Och det är ju faktiskt en socialdemokratisk regering som är i färd med att lägga fram lagförslaget på riksdagens bord… Det är samma parti som Benny Augustsson och Dan Nyberg representerar.

Det var dags (50.42) för min partikamrat James Bucci (V) att på allvar ge sig in i debatten… Han hade tunga synpunkter på Blåplanen:

“Blåplanen, det är ingen lag. Det är inte heller någon bibel. Det verkar vara en övertro på dokumentet. Den är inte bindande. Det är därför vi sitter här idag, med verksamhetsområdesärenden. För när vi fattar sådana beslut, då är dom bindande. Dagvattenplanen, den är inte heller bindande. Det är inte nån lag. Det är först när vi kommer att bryta ner den på verksamhetsområdesnivå, som vi gör idag med vatten och avlopp, som den kommer att vara bindande. Det finns ingenting som hindrar kommunen och dra sina stamledningar upp genom Vänersnäs om det bedöms som viktigt. Det finns ingenting som hindrar det om man vill driva den linjen. Det finns ingenting som hindrar den enskilde fastighetsägaren, som kanske bor efter vägen av en stamledning, att få genom avtal koppla sig på en sådan ledning. Finns ingenting som hindrar det.”

Bucci passade på att också ta upp en demokratisk och moralisk aspekt:

“Jag tror, men det verkar inte hjälpa vissa, vissa verkar väldigt låsta i sin syn på att ta beslut. Vi som har makten Dan Nyberg, vi ska inte förtrycka enskilda. Det räcker att det är en som hamnar på fel sida lagtolkningen, då utövar du ett förtryck mot den enskilde. Det ska vi inte syssla med.”

Benny Augustsson (S) gick omedelbart i svaromål (53.10):

“Jag hör dig James Bucci, att Blåplanen inte är bindande. Men alla beslut som har fattats på grund av Blåplanen måste väl ändå vara bindande?”

Sedan upprepade Augustsson de argument som han redan hade framfört några gånger. Och några minuter senare återkom faktiskt Augustsson till samma ämne, igen, dvs Blåplanen (1.01.58):

“Ja, det är lite spännande det här för att jag går i alla fall tillbaka till den Blåplanen som togs där både Stefan och James och Anders Strand och som var med och tog den rätt av utan votering, ingenting, där det finns 13 kriterier som man faktiskt utser i den här VA-planen som ska gälla för utbyggnaden av VA Vänersnäs.”

Då fick Bucci (V) nog och slog symboliskt näven i bordet, hårt – väldigt hårt… (1.03.35):

“Blåplanen bygger ju på felaktiga antaganden. Den är framtagen med hänsyn till antalet fastigheter 6-8-nivån. Lagen jobbar med 20-30. Så Blåplanen är framtagen på felaktiga grunder. Så att fortsätta hänvisa till den Blåplanen är på tok uppåt väggarna. Den behöver jobbas om, för lagen har visat vad som gäller. Att stå och stampa med 2015 års Blåplan och slänga det i ansiktet på vissa utav ledamöterna här Benny, det är oförtjänt dig. Jag tycker inte att du ska fortsätta med det. Gå vidare, lämna Blåplanen, jobba om, omarbeta den. Lägg ut den till förvaltningen så att den blir rätt och lever upp till, ja, den kommande lagstiftningen då, om det kommer att bli ändrat i den delen. Men se till att den blir en tidsenlig dokument. Då kan man lyfta och vara stolt över den. Här leder den till förtryck av enskilda i dagsläget, det ska vi inte vara stolta över.”

Det var ord och inga visor. Alla som lyssnade på dessa ord från James Bucci insåg givetvis att han hade helt rätt. (Ja, kanske inte ledamöterna från de styrande partierna då…) Nu fick det vara slut, menade Bucci, med att komma dragandes med en gammal Blåplan som hade 7 år på nacken. Den var inte juridiskt bindande, den var inte aktuell och den var dessutom felaktig och därmed inte laglig.

Henrik Harlitz (M) kunde inte annat än att hålla med Bucci och tillade (1.06.12):

“Jag kan väl också säga det att den här Blåplanen, som det hänvisas till hela tiden, det var väl i beslutet också att den skall uppdateras en gång per mandatperiod och den här mandatperioden är snart slut och jag har inte sett någon uppdatering av den än.”

Och det hade Harlitz helt rätt i (naturligtvis). I protokollet från 2015 står det:

“Kommunfullmäktige beslutar anta Blåplan del 2, ”Vatten och Avlopp”.
Kommunfullmäktige beslutar vidare ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att för varje mandatperiod revidera Blåplanen, del 2, som därefter ska antas av Kommunfullmäktige.”

Det var, enligt min mening, “dödsstöten” för Benny Augustssons tyngsta argument i debatten. Blåplanen har inte reviderats under denna mandatperiod, inte överhuvudtaget… Kommunfullmäktiges beslut hade inte följts…

Regeringens kommande förslag till ändring av Lagen om allmänna vattentjänster kommer med all sannolikhet att innehålla ett krav på kommunerna att ha aktuella vattentjänstplaner, ungefär som Blåplanen. Inte heller i regeringens förslag ska dessa vattentjänstplaner vara juridiskt bindande.

Det kan vara så att de styrande partierna under ledning av Benny Augustsson (S) har gått för fort fram med planer, kontrakt, avtal, investeringar och kostnader. De kan ha glömt nödvändiga omarbetningar, uppdateringar och beslut, jag vet inte. Men om det är så att Benny Augustsson och de styrande har låst fast och bundit kommunen vid diverse åtaganden och avtal, som Augustsson faktiskt hävdade vid ett flertal tillfällen, så ska det inte drabba enskilda fastighetsägare på Vänersnäs. De ska inte tvingas ta konsekvenserna av dåliga eller felaktiga beslut – de ska behandlas enligt lagen.

Juridiska, demokratiska eller moraliska aspekter tycks dock inte intressera socialdemokratins företrädare i Vänersborg i särskilt hög grad…

Anm. Fortsättning följer i bloggen ”VA-debatten i KF (6): Tre rekvisit”.

==

I denna bloggserie:

VA-debatten i KF (4): Likställighetsprincipen

1 april, 2022 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “KF: VA-debatten (3): Objektivt underlag?”. Kom ihåg att du kan se och höra debatten i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här för att komma till kommunens webb-TV.

Dan Nyberg (S) framförde ett fjärde argument för att inrätta verksamhetsområden, och tvångsanluta fastighetsägarna (14.55):

“… och jag tycker dessutom en annan princip är väldigt väsentlig och det är det att det finns en massa andra fastighetsägare i Vänersborgs kommun runt Vänern som har fått acceptera den här typen utav villkor som vi nu ställer på Vänersnäs. Men moderaternas förslag att inte våga fatta beslut, då kan man säga, det strider emot den likställighetsprincip som jag tycker vänersborgarna ska hanteras under. Här har vi hanterat en väldigt massa vänersborgare på ett sätt, men så ska det vara 25 stycken fastighetsägare på Vänersnäs som ska hanteras på ett helt annat sätt. Jag tycker att det är väldigt felaktigt och jag tycker det är nånting som inte hör hemma i den här typen utav församling.”

Nyberg menade att kommunen måste behandla alla sina invånare lika, den så kallade likställighetsprincipen. Det var några andra talare från de styrande partierna, som höll med Nyberg, t ex Mats Andersson (C) (19.17):

“Jag har varit i kontakt med våra tjänstepersoner i det här ärendet och förvissat mig om att samma premisser som var kring VA Vänerkusten och Dalslandsdelen tillämpas även på Vänersnäs.”

Likställighetsprincipen är inte mycket att diskutera, den ska gälla. Principen slås fast i Kommunallagen 2 kap 3 §:

“Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”

Det innebär att kommunmedlemmar i samma situation ska behandlas lika och att särbehandling endast får ske på saklig och objektiv grund.

Även miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) använde argumentet (39.53):

“Fastighetsägarna på Vänerkusten, vi hade protester där också i vissa områden. Vissa fastighetsägare som inte alls tyckte det här var nåt bra eller tyckte att det här blev väldigt dyrt osv. Där var det ingen som gick in och tog det här och gav dom försvar på det sätt som det görs idag och då får jag en liten fundering varför det var så. Är det en hänsyn som ska tas till fastighetsägare i ett område men inte i ett annat område?”

Jonasson gick faktiskt ett steg längre än till och med Dan Nyberg. Hon ansåg nämligen inte bara att de som var mot tvångsanslutning bröt mot likställighetsprincipen – nä, Jonasson såg till och med en möjlig konspiration! Jag tror aldrig att jag har varit med om denna typ av misstänkliggöranden av andra fullmäktigeledamöter förut.

Men Ann-Marie Jonasson (S) pratade mot bättre vetande. Det var visst någon “som gick in” när det gällde Dalslandskusten “och tog det här och gav dom försvar”.

Inför beslutet att inrätta verksamhetsområden i Timmervik (del av Dalslandskusten) i november 2017, så skrev jag en blogg inför kommunfullmäktige där jag redovisade mina synpunkter. (Se “Tvångsanslutning till VA”.) Några dagar senare argumenterade jag i kommunfullmäktige mot tvångsanslutning och yrkade på återremiss av ärendet. Kommunfullmäktige beslutade om återremiss den 22 nov 2017. (Se “VA: Återremiss på tvångsanslutningen”.) När ärendet återkom till fullmäktige efter återremissen, den 25 april 2018, argumenterade jag återigen mot tvångsanslutning. Det var bara en dåligt påläst Benny Augustsson (S), som då var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, som argumenterade för tvångsanslutning. I den slutliga omröstningen så var det emellertid en stor majoritet som röstade för att tvångsansluta fastigheterna i Timmervik till det kommunala VA-nätet. (Se “KF (25/4): Ja till tvångsanslutning”.)

Det här hade jag bara i ganska vagt minne under fullmäktigedebatten, tyvärr. Jag har däremot nu i efterhand fräschat upp minnet. Det står helt klart att miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) inte visste vad hon pratade om. Och därmed faller väl också hennes funderingar kring en konspiration. Men det är anmärkningsvärt och vårdslöst att behandla fakta på det här sättet. Tyvärr verkar det dock vara något som inte är alltför ovanligt i socialdemokratiska kretsar i Vänersborg…

Henrik Harlitz (M) visste att Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) var på väg att ändras, dvs den lag som styrde det aktuella ärendet, och sa (41.30):

“Att använda likabehandlingspricipen Ann-Marie … utifrån Dalslandskusten. Ja, likabehandlingspricipen är en väldigt tung del i kommunallagen, men när lagarna ändrar sig så måste även Vänersborgs kommun ändra sitt sätt att arbeta. Vänersborgs kommun måste följa lagen, ändrar sig lagen så måste även vi göra det.”

En ändring i LAV betraktas sannolikt av Kommunallagen som ett sakligt skäl till att behandla kommunmedlemmar olika…

Jag berättade för kommunfullmäktige om alla skyltar med “Till salu” som stod uppställda längs Gestadvägen när kommunens VA-ledningar drogs fram längs Dalslandskusten. Det hade säkert många i församlingen också sett. Och jag avslutade med (45.03):

“Bara för att vi gör fel där, så innebär ju inte det att vi måste fortsätta att göra fel.”

Även James Bucci (V) kommenterade Ann-Marie Jonassons (S) inlägg (52.05):

“Varför var det olika på Vänersnäs? Ja, mitt svar på den frågan skulle vara att idag är jag bättre påläst. Jag tror att det är många andra med mig som är bättre pålästa. Tack vare också inlagor som kommer från bättre pålästa invånare, så hjälper det oss i våra beslutsprocessärenden.”

Jag anser nog att de svar som Dan Nyberg (S), Mats Andersson (C) och Ann-Marie Jonasson (S) fick kring likställighetsprincipen vederlade deras argument.

För övrigt bör Jonassons ord om att kommunen måste behandla alla lika få varenda fastighetsägare i kommunen att bli ängslig och knäsvag… Med tanke på hennes mycket negativa inställning till Solvarms “helt fantastiska” (Nyberg, 37.05) VA-anläggning, så måste ju det innebära att hon tänker avslå varenda framtida ansökan om enskilda VA-anläggningar… Hur bra och godkända de än är… Om Jonasson nu blir ordförande i miljö och hälsa även nästa mandatperiod.

Till sist kan jag inte riktigt förstå hur en återremiss skulle kunna bryta mot likställighetsprincipen… En återremiss är ju inget beslut i sakfrågan.

Anm. Fortsättning följer i bloggen: ”VA-debatten i KF (5): Blåplanen” – 2 april 2022.

==

I denna bloggserie:

VA-debatten i KF (3): Objektivt underlag?

31 mars, 2022 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “KF: VA-debatten (2): Vänern”. Kom ihåg att du kan se och höra debatten i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här för att komma till kommunens webb-TV.

Om Benny Augustsson (S) hade rollen som den formelle byråkraten, “statsministern”, som lutade sig mot kommunens äldre planer och beslut i sin argumentation (se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”), så försökte Dan Nyberg (S) att använda en framtida hypotetisk miljöförstöring av Vänern som argument för att tvångsansluta fastighetsägarna på Vänersnäs till kommunens VA-nät. (Se “VA-debatten i KF (2): Vänern”.) Men vi ser också att de två socialdemokratiska toppolitikerna skiljde sig åt i sättet att argumentera. Benny Augustsson kan i och för sig bli både engagerad och vass, men inte som Dan Nyberg – som är en fullfjädrad demagog. Nyberg drar sig inte för att använda ironi, stundtals närmast sarkasm, i sin beskrivning av meningsmotståndare. Det gjorde han även senare i debatten.

De båda socialdemokratiska toppolitikerna hade dock också det gemensamt att de litade blint på kommunens tjänstepersoner. Det fanns inte en tillstymmelse till kritik av underlaget, trots att det i de två skrivelserna från fastighetsägarna på Vänersnäs påvisades att det fanns oriktiga uppgifter, tveksamma tolkningar och utelämnande av fakta. Det spelade inte heller någon roll att en mycket kunnig jurist hade gjort en professionell bedömning av kommunens underlag. Min slutsats av advokatens bedömning var helt enkelt (31.50):

“det behöver inte sägas så mycket mer, utan slutsatsen blir ganska tydlig att man får avslå det här förslaget som ligger.”

Jag tror inte att Nyberg, eller Augustsson, hade läst bedömningen…

För Augustsson och Nyberg spelade det inte heller någon roll att andra politiker hänvisade till andra fakta. Varför var det så? Hade det i förhand funnits en samstämmighet mellan kommunledningens politiker och förvaltningsledningen om vad som borde bli resultatet av återremissen? Och att politiken skulle “sluta upp” för att försvara underlaget? Och sedan omvänt, dvs använda det beställda underlaget för att vidhålla sin uppfattning mot vilka invändningar som än månde föras fram?

Dan Nyberg sa (14.27):

“Jag tycker att det utredningsmaterial som ligger bakom det här beslutet, det är gediget och det är bra och det är professionella tjänstemän som har hanterat detta. Det var väl bra att det blev en återremiss av den anledningen att man inte kunde ha fysiska möten med fastighetsägare under pandemin, men att man nu har kunnat ha dom, efteråt nu istället då. Så jag tycker underlaget är trovärdigt och bra…”

Trovärdigheten hos kommunens blev som synes ytterligare ett tungt argument för Dan Nyberg. Det blev lite som att hänvisa till en ofelbar religiös kanon, t ex bibeln, där allt som stod var ord från någon “där ovan”. Den som tvivlade på kommunens tjänstepersoner bemöttes av Nyberg med en tämligen nedlåtande ironi. Som sagt.

Min syn på tjänstepersonerna och det underlag som de hade utarbetat var annorlunda (55.15):

“Det här materialet vi får, underlaget, där har man bestämt att man ska tvångsansluta människor på Vänersnäs och det är ju bara början. Det kommer ju att bli, nästa fullmäktige är det väl Båberg som står i tur antar jag, och sen så kommer det att fortsätta så att 90% av hela Vänersborgs invånare ska vara anslutna till kommunens VA-nät, enligt planerna. Och sen så utgår man från det och sedan så rättar man till argumenten så att det passar. Jag tycker att läser man den här advokatens bedömning så får man ganska tydlig bild på att man tar bort, man utesluter det som talar emot. Man omtolkar ibland tveksamheter så att det ska tala för.”

Sedan måste jag säga att det var några riktigt tunga argument som jag anförde:

“Jag tycker att det syns allra tydligast på dom domar som nämns som exempel på att tvångsanslutning är helt riktig. Det finns mycket modernare domar, inte bara från mark- och miljödomstolen utan från mark- och miljööverdomstolen i Stockholm både från 2019, 2020 och till och med september 21, som säger nåt helt annat än dom mycket äldre domar som anförs i underlaget. Jag tycker att det är allvarligt att inte underlaget är objektivt, för det är upp till oss politiker att avgöra vad vi vill besluta om. Och då vill vi ha alla fakta  på bordet, alla perspektiv på bordet. Det står väldigt tydligt i många domar och jag framförde detta i kommunstyrelsen också, om att kommunen måste hela tiden bevisa att enskilda anläggningar inte fungerar och det går inte med skrivbordslösningar. Det måste bevisas. Man måste bevisa att ett verksamhetsområde motverkar påtagliga olägenheter för miljön. Man får liksom inte bara tro, utan det liksom ska undersökas, utredas och bevisas. Och när jag tog upp det så sa tjänstepersonen, chefen bara – “ja, det är sant”. Jaha… Men sen var det ingen som drog nån slutsats av det. Även i kommunstyrelsen så yrkade vi på avslag och det skulle jag egentligen vilja se idag också, men det verkar inte finnas någon majoritet för det….”

Det var ingen av anhängarna till tvångsanslutning som kommenterade dessa fakta. Inte under hela debatten. Ville ledamöterna inte höra eller se eller läsa faktaargument som talade mot deras övertygelse, så fanns liksom inte dessa fakta. Det är ju i och för sig en inställning som är populär i vissa kretsar nu för tiden, men det passar inte om man vill fatta bra och kloka beslut.

Och som gammal pensionerad lärare tillade jag (1.14.05):

“…så står det i läroplanen att vi ska utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska information och fakta. Det är ett stort mål i läroplanen för hela svenska skolan…”

Dan Nyberg (S) illustrerar det jag skriver om i denna blogg på ett utmärkt sätt i sin kommentar på den förra bloggen – klicka här. Som en bloggläsare skrev till mig efter att ha läst Nybergs kommentar:

”Har inte bestämt mig vem som bräddar mest- reningsverket eller Nyberg?”

Anm. Fortsättning följer i bloggen ”VA-debatten i KF (4): Likställighetsprincipen”.

==

I denna bloggserie:

VA-debatten i KF (2): Vänern

30 mars, 2022 4 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”.

Den förra bloggen avslutades med ett citat av Dan Nyberg (S). Han gjorde sig lite lustig över de borgerliga partiernas obeslutsamhet. Men sedan fortsatte Dan Nyberg sitt anförande och då visade han prov på sin kända, och kanske också ökända, retorik (12.10 in i inspelningen – klicka här för att komma till kommunens webb-TV). Dan Nyberg sa:

“Och vilka är det då man tar ställning för när man inte vågar fatta beslut då? Ja, det är ju, om jag har förstått det hela rätt, ett antal personer på Vänersnäs, ett 25-tal fastighetsägare, kanske en och annan till, som motsätter sig detta. Och jag har full respekt för att man kanske ogillar, motsätter sig ett sånt här krav ifrån kommunen på att bilda ett sånt här verksamhetsområde och att säkra det långsiktiga miljön på ett sånt här känsligt område som då Vänersnäs utgör. Och det är klart att 25 fastighetsägare betyder mycket och vad dom tycker och så, men det finns ju en annan grupp som är betydligt större.”

Och Nyberg (S) fortsatte:

”Och då tänker jag på dom nästan 40.000 invånare som finns i Vänersborg och jag skulle vilja vara en röst för dom där andra då, förutom dom här 25 fastighetsägarna, och där jag vet om att det finns en väldigt stor grupp vänersborgare som är så stolta och glada över detta fantastiska innanhav som vi har i form utav Vänern. Vi har 10 mil kust ifrån vår kommuns sida. Vi har flera fantastiska badplatser och vi är på gång att göra fler badplatser om vi fullföljer dom planer som vi har nu i den nya fördjupade översiktsplanen för både Vänersborg och Vargön. Och det är klart att dom här badmöjligheterna betyder mycket för oss vänersborgare. Men inte bara oss vänersborgare utan för turister att vi vet om att vi har ett rent och ett säkrat rent vatten. Så jag tycker det är viktigt att stå till tals för dom där 40.000 andra vänersborgarna som är rädda om sitt Vänern. Det finns ju andra än dom som bor i Vänersborg som också kan vara intresserade av detta för att Vänern är ju ett angelägenhet för ungefär 800.000 människor som bort runt ikring Vänern och som badar och fiskar och är intresserade av ett rent vatten. Och att dom kommuner som finns runt Vänern också tar dom miljöhänsyn som man ska göra. Och dessutom är det då 800.000 människor ungefär som får sitt dricksvatten ifrån Vänern.”

Dan Nyberg (S) var den andre från de styrande partierna som stod för argumentationen kring nödvändigheten av att tvångsansluta fastigheterna på Vänersnäs till det kommunala VA-nätet. Om Augustsson lutade sig mot kommunens äldre planer och beslut, så försökte Nyberg att använda miljön som argument. 

De på Vänersnäs menade Nyberg, som inte vill bli tvångsanslutna, var bara 25 fastighetsägare. Och vad var det mot de 40.000 vänersborgare som Nyberg pratade för…? Och om dessa 25 inte blev anslutna till kommunens VA så skulle de förstöra Vänerns rena vatten, så att Nyberg och de andra 40.000 vänersborgarna, och turisterna, inte skulle kunna bada i Vänern.

Men inte nog med det. När Nyberg tänkte efter, så pratade han ju faktiskt även för de 800.000 människor som fick sitt dricksvatten från Vänern, och som dessutom både badade och fiskade där… De ville inte heller att de 25 fastighetsägarna på Vänersnäs skulle förorena och förstöra Vänerns vatten…

Nyberg såg sig som Vänerns räddare, men han lade inte fram några bevis på att Vänersnäsborna förorenade Vänern. Och det stod absolut ingenting i fullmäktiges underlag om det Nyberg pratade om. Det skulle det naturligtvis ha gjort om Nyberg hade haft rätt. Jag menar, skulle tjänstepersonerna på Kretslopp och Vatten ha varit tysta om att Vänersnäsborna höll på att förgifta dricksvattnet i hela Vänern och omintetgöra alla framtida tillfällen till fiske och bad? Självfallet inte, det hade ju varit det ultimata argumentet för en tvångsanslutning. Men det fanns inte i det gedigna materialet, och det berodde på att det Dan Nyberg (S) sa inte var sant…

Det var läge att argumentera mot Dan Nybergs svepande och okunniga kommentarer kring miljön. (21.35) Jag menade att avloppsreningsverk inte är framtiden:

“Framtiden handlar om att återvinna, göra det cykliskt … precis som många enskilda avloppsanläggningar gör. Vi har ju ett ypperligt exempel på en person i Vänersborg som ligger långt framme, kanske i hela Europa, hela världen, med återvinning när det gäller VA. Och det är Anders Solvarm och familjen Solvarm. Och dom motarbetas fullständigt av Vänersborgs kommun, av de styrande i varje fall. Jag skulle vilja påstå att det inte är miljöfrågor som är det viktiga för den styrande minoriteten.”

Solvarms kamp mot Vänersborgs kommun är ingen nyhet för läsare av denna blogg. När en ledande socialdemokrat säger sig värna miljön så är jag övertygad om att dessa läsare inser att de styrande i Vänersborg har helt andra bevekelsegrunder än att värna miljön… (Ni andra skulle t ex kunna läsa “Varför jagar kommunen Solvarm?” och “Kommunens kamp mot Solvarm”.)

Sedan räknade jag upp en del av vad Holmängens avloppsreningsverk släpper ut i Göta älv och i Vänern. Det var år 2020 t ex 1,34 ton fosfor och 65,5 ton kväve. Vidare var det 70 kg zink, 63 kg koppar och 3 kg arsenik. (Detta är bara några exempel, du kan läsa om alla utsläpp från Holmängens och Brålandas reningsverk här – “VA och utsläppen 2020”.) Detta var dessutom under tämligen normala driftsförhållanden. Men ibland kan det hända saker. År 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm avloppsvatten…

Jag tror inte att de båda socialdemokraterna Dan Nyberg och Benny Augustsson lyssnade på mitt inlägg… De hade sannolikt redan bestämt sig för att vänersnäsarna förgiftade Vänern och misstolkade därför mitt inlägg, sannolikt medvetet.

Benny Augustsson sa (28.45): 

“Ja, det här blir ju intressant när Stefan Kärvling pratar om återvinning. Ska Stefan gå ut och uppmana alla på Vänersnäs nu då och göra anläggningar à la Solvarm ute på Vänersnäs? Det kan ju bli väldigt intressant.”

Tja, det var väl inte det jag sa. Men visst hade det varit det bästa för miljön. Och om några fastigheter samarbetade så skulle det definitivt bli billigare med Solvarms lösning än att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Och på köpet skulle de dessutom få växthus med frukter och grönsaker från Medelhavet…

Dan Nyberg återkom också efter en stund och replikerade på mitt inlägg (36.40):

“Sen Stefan Kärvling då, han säger att, han sätter väl fingern på det här på riktigt sätt då. Han säger så här, det här är inte miljöfrågor, det här är politik säger han. Nä, för mig är det här i högsta grad, Stefan Kärvling, en miljöfråga vad det är som rinner ut i Vänern och hur det kan påverka den sjö som har så stor betydelse för så många människor. Det är för mig en väldigt väsentlig miljöfråga.”

Dan Nyberg (S) lyssnade uppenbarligen inte heller på vad jag sa. Han fortsatte argumentera med skygglapparna på och öronpropparna i. Nyberg hade inte hört att det inte rinner ut något i Dättern från de enskilda avloppsanläggningarna på Vänersnäs. Däremot rinner det ut en väldigt massa från kommunens avloppsreningsverk på Holmängen och i Brålanda. (Visst kan man bli trött när folk inte lyssnar. Hur kan diskussioner bli meningsfulla då?) 

Nyberg kommenterade också Solvarm i Sikhall (37.05):

“Och sen när Stefan Kärvling säger så här att det finns ju exempel på att man kan göra fantastiska, bra, godkända avloppsanläggningar och tar Solvarm som exempel då. Solvarms anläggning är ju vad jag har förstått helt fantastisk, men den är ju också väldigt extrem och jag kan hålla med Benny Augustssons retoriska fråga där då, är det det man ska förvänta sig ska ske ute på Vänersnäs. Så Stefan Kärvlings miljöintresse det imponerar inte på mig. Och jag hoppas Stefan Kärvling är ganska ensam i Vänsterpartiet när det gäller miljöengagemanget och att det finns andra vänsterpartister som kommer att visa mycket större intresse för miljöfrågorna framöver.”

Dan Nybergs (S) och Benny Augustssons (S) uttalanden om förträffligheten i Solvarms VA-lösning måste ha varit ytterst pinsamma för miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson, även hon socialdemokrat. Hon sitter ju också i kommunfullmäktige… Jonasson röstade nämligen, den 19 maj 2021, mot att familjen Solvarm skulle få ett permanent tillstånd för sin VA-anläggning! (Se “Solvarm vann!”.)

Det är väl för övrigt ingen som kan undgå att notera Dan Nybergs (S) “retoriska förmåga”. Det blev ännu mer av den varan senare…

Jag vill avsluta denna blogg med att återge en kommentar från en anställd på Trollhättans Energi AB (TEAB). Jag är medveten om att det låter som en saga, men det är faktiskt sant.

Trollhättan ska ju bygga ett nytt vattenverk på Överby, staden ska ta sitt dricksvatten direkt från Vänern. Häromdagen (men efter fullmäktigedebatten) sa en anställd på Trollhättans Energi AB att den största anledningen till att Trollhättan ska ta vattnet direkt från Vänern är bräddningarna från Holmängens avloppsreningsverk! Vi vet ju alla att Göta älv, som Trollhättan tar sitt dricksvatten ifrån nu, rinner ut från Vänern, men precis vid utflödet från sjön pumpar Holmängen ut mycket föroreningar, i normal drift, och vid bräddningar går avloppsvattnet rätt ut i älven…

Men det här tror jag inte att Nyberg och Augustsson läser. Det talar ju mot deras redan bestämda uppfattning…

Anm. Fortsättning följer i bloggen ”VA-debatten i KF (3): Objektivt underlag?”.

==

I denna bloggserie:

VA-debatten i KF (1): Yrkanden

Den 16 mars 2022 fattade kommunfullmäktige i Vänersborg för andra gången beslutet att återremittera ärendena “Införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden område 1 och del 2 (del av Vänersnäs)”. (Se “KF: Återremiss i VA-frågan”.) Införande av verksamhetsområden handlar alltså om att tvångsansluta ett antal fastighetsägare, i de här fallen på Vänersnäs, till det kommunala VA-nätet.

Beslutet om återremiss fattades efter en lång och stundtals ganska infekterad debatt. Under debatten yttrades mycket som är värt att återge ord för ord, yttranden som kan bli bevingade på den kommunala arenan. Debatten visade också tydligt ledamöternas ideologiska inställning i frågor kring demokrati, frihet och tvång, men också politikernas kunskaper i miljöfrågor i allmänhet och VA-frågor i synnerhet. Sedan blev ju även ledamöternas bemötande av meningsmotståndare, modet att framföra sina åsikter och att ta ställning osv tydligt för de som lyssnade. 

Det var helt enkelt ledamöternas och partiernas uppfattning i en rad grundläggande och viktiga frågor som avslöjades i debatten. Och inte minst viktigt kan det väl vara att se vilka partier som är aktiva i Vänersborgs kommunfullmäktige…

Debatten kan ses i sin helhet på kommunens webb-TV, även nu i efterhand. (Klicka här för att komma till kommunens webb-TV. Notera att du måste scrolla ner i kolumnen till höger under “Bokmärken”till ärendet “KS 2021/177 Införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden område 1”.) För att underlätta lyssnandet har jag skrivit ut de klockslag i inspelningen, där de citat uttalas som jag återger i bloggen.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde debatten. Han framförde det som åtminstone han själv tyckte var det viktigaste argumentet. Och som Vänersborgs “statsminister” får man väl förmoda att han då representerade de styrande partierna, dvs de som ville införa verksamhetsområden och därigenom tvångsansluta fastighetsägarna. Det var formella, kommunala beslutsskäl som stod i centrum, beslut som i flera fall hade fattats några år tillbaka i tiden. Augustsson sa (2.00 in i inspelningen):

“Den 22 april 2015 så beslutade vi om Blåplan del 2. Som då är en del av Blåplanen som består av tre delar. Och vi var ganska många i den här församlingen som var med och beslutade om Blåplanen och det var inte ens nån votering när vi tog den 2015. Efter 2015 och utifrån i alla fall den här mandatperioden och även 2018 så har vi också avsatt pengar i vår Mål- och resursplan för utbyggnad av VA Vänersnäs och det är ett totalbelopp på 200 miljoner som är där. Så utifrån den Blåplanen, som är beslutad, som ganska ingående talar om hur vår VA-utbyggnad ska gå till. Vi har sen dess, när vi började med VA Vänerkusten och fastställde Blåplanen, anslutit ungefär 800 fastigheter efter samma regelverk, samma bestämmelser och vi har också då haft med det i Mål- och resursplanerna hela vägen. Så för mig är det ett rent verkställighetsbeslut.”

Det här argumentet återkom Benny Augustsson till åtskilliga gånger under debatten. Han utvecklade ibland sina tankar och åsikter lite mer, men detta inledande inlägg visade på ett tydligt sätt vad kommunstyrelsens ordförande ansåg vara viktigast – detta var huvudargumentet.

Det kan noteras att kommunstyrelsens ordförande egentligen inte ansåg att dagens ärende var mycket att diskutera. Beslutet var redan fattat – för nästan exakt 7 år sedan. Nu skulle det bara verkställas… Det innebar att “tåget hade gått”, att det var meningslöst att diskutera. Det borde ju bara vara ett formellt beslut att ge grönt ljus för verkställigheten – menade alltså kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Undertecknad Kärvling kom som nummer två på talarlistan. (3.30 in i inspelningen.) Jag började med att ta upp bristerna i underlaget och att det inte uppfyllde de krav som kommunfullmäktige ställde och begärde i sin återremiss från den 12 maj 2021. (Se ”KF: ÅTERREMISS!”.) De kompletteringar som fullmäktige ville ha fanns helt enkelt inte med i underlaget. Ärendet var således bristfälligt utrett.

Jag försökte vara så tydlig som möjligt om vad som saknades i underlaget. Det gällde en dokumentation av grunderna för att de enskilda fastigheterna var upptagna i verksamhetsområdena, en utredning som visade att enskilda avlopp i berörda områden skulle ha en sådan påverkan på recipienten Dättern i fråga om kväve och fosfor att det kunde motivera behovet av inrättande av en allmän va-anläggning och om hur den allmänna va-anläggningen då skulle förhindra eller åtminstone väsentligt motverka påtagliga olägenheter för miljön samt en dokumentation av vad det fanns för enskilda VA-anläggningar i området och om de uppfyllde de gällande miljö- och hälsokraven. (Se “KF: Återremiss i VA-frågan”.) 

“Det gäller att se på de enskilda anläggningarna och inte sitta vid ett skrivbord och bedöma hur de fungerar.”

Det var egentligen formuleringar från olika domar kring VA som jag framförde. Jag avslutade mitt inledningsanförande med att yrka återremiss, men lämnade tills vidare ingen skriftlig motivering. I andra hand yrkade jag avslag på förslaget.

Jag fortsatte, det gällde att utnyttja talartiden… Det var nödvändigt att vi som politiker även tog andra hänsyn än att bara titta på lagen. Det kunde vara ideologiska, men också mänskliga och moraliska överväganden. Till sist berättade jag om att LAV (=Lagen om allmänna vattentjänster) var på väg att förändras (se ”Kommande ändring i LAV 6 §”) samt att de borgerliga partierna i riksdagen redan förra året gjorde ett tillkännagivande om att de var emot tvångsanslutning till det kommunala avloppsnätet, om det egna avloppet uppfyllde de gällande miljö- och hälsokraven. Naturligtvis ställde jag frågan till C+L+KD+M+SD om de höll med eller om partiavdelningarna i Vänersborg avvek från partilinjen.

Det var ingen mer än Ola Wesley (SD) som svarade på den frågan:

“Vänersborgs Sverigedemokrater har inte en egen partibok, vi följer vad riks gör.”

Fast Mats Andersson i Centerpartiet försökte sig på ett svar (18.30), som jag dock inte riktigt förstod:

“Nä, Centerpartiet har inte någon egen partibok som har framförts här. Det är klart att ingen är väl egentligen besjälad med nån form utav tvång. Men samtidigt borde väl Stefan, som adresserar Centerpartiet i detta, veta om tanken kring ett kollektiv. Precis som har sagts här tidigare så är det ju givetvis en fördelning av kostnader.”

Visst har Centerpartiet en egen partibok, det var uppenbarligen partiavdelningen i Vänersborg som inte hade det. Andersson och de andra i C röstade senare för tvångsanslutning till kommunens VA-nät. Det gick tydligen att vara för tvång, även om Andersson inte var “besjälad” av tvång.

De andra borgerliga partierna svarade inte på min fråga om skillnader i uppfattning mellan riks och lokalt. De röstade emellertid inte på avslag av förslaget, utan på återremiss med den motivering som Lena Eckerbom Wendel (M) yrkade på (7.25).

Eckerbom Wendel menade att om det blir ändringar i lagen, så kommer det att ändra förutsättningarna för kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde. Och fortsatte:

“Vi vill möjliggöra hänsynstagande till eventuella ändrade förutsättningar från 1/1 -23 utifrån lagrådsremissen “Vägar till hållbara vattentjänster”.”

Magnus Ekström (KD) och Gunnar Henriksson (L) yrkade, som sagt, bifall till Eckerbom Wendels återremiss. Det var för övrigt Kristdemokraternas och Liberalernas enda inlägg i den långa debatten.

Dan Nyberg (S) insåg redan nu, som de flesta andra, att ärendet skulle sluta med en återremiss (11.17). Han kunde inte heller låta bli att pika Moderaterna för deras obeslutsamhet. Det har han gjort ganska många gånger de senaste månaderna.

“Det är väl så när man är nära val och så, så är det vissa partier som kanske har lite svårare att ta ställning och gärna skjuter upp, och det är ju helt uppenbart att i alla fall moderaterna då genom Lena Wendel, inte vill hantera den här frågan, förrän ett nytt fullmäktige och nya nämnder är på plats i kommunen.”

Och det låg en hel del i vad Nyberg sa, de borgerliga partierna i allmänhet och Moderaterna i synnerhet har den senaste tiden yrkat återremiss ganska ofta i viktiga frågor. Det kanske beror på att de tre borgerliga partierna inte kommer överens sinsemellan om hur de ska rösta…

Anm. Fortsättning följer i bloggen ”VA-debatten i KF (2): Vänern”.

==

I denna bloggserie:

Grönt ljus för Bo C (2/2)

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning på bloggen ”Grönt ljus för Bo C (1/2)”.

Den 7 mars 2022 fick Länsstyrelsen till slut en ansökan från Bo Carlsson. Det var alltså en ansökan om att få tillstånd till att göra ingrepp i fornlämning. Vilket Bo Carlsson (C) redan hade gjort. Ingrepp alltså. Utan tillstånd…

Min första tanke var att det kanske var väldigt komplicerat att fylla i en sådan här ansökan. Och att det var därför det tog nästan 3 månader för Carlsson att fylla i alla uppgifter på blanketterna. Fornminnena var ju ändå skyddade av lagen och då borde motiveringar på att få göra ingrepp vara både noggranna och komplicerade. Tänkte jag, och såg avancerade och detaljerade blanketter att fylla i…

Inget kunde vara mer fel.

Förutom personuppgifter fyllde Bo Carlson bara i tre rutor, dessutom för hand. I rutan “Orsak till planerat ingrepp” skrev Bo Carlsson:

“nedskräpning som med för försämrad djurmiljö alluminiumburkar”

Det skulle visa sig att Länsstyrelsen accepterade denna orsak. Och det gör att jag är tvungen att göra en utvikning.

I ett av polisförhören (22 juni 2019) refererar förhörsledaren vad Bo Carlsson säger:

”att man har också plockat skräp ifrån lilla impedimentet vid vägen där har förekomsten med skräp och han lyfter särskilt fram detta med aluminiumburkar som är så farligt när folk slänger i och med att det är fåglar som flyttar det och tar det och kastar det i väg så en ko som får det i magen och vilket oftast är plågsam död och det är då viktigt enligt Bo att sådant inte får förekomma utan att platsen får vara ren utan detta skräp.”

Så sa alltså Bo Carlsson i polisförhöret. Carlsson menade tydligen att folk går ur sina bilar eller stiger av sina mopeder för att gå till de olika fornminnena och slänga aluminiumburkar och annat skräp. Och så kommer fåglarna till fornminnena och tar burkarna som de sedan släpper precis där korna betar…

Lite senare i förhöret så antecknade förhörsledaren:

”Bo kommenterar spontant att det stora impedimentet och det lilla impedimentet ligger så pass långt ifrån vägen så där är det ingen risk för att det skulle bli någon allmän skräpplats”

Jaha… Så folk slängde inte skräp vid fornminnena…? Bo Carlsson hade uppenbarligen lite svårt att hålla ordning på vad han sa.

Och det var egentligen ännu mer motsägelsefullt… I TTELA (se “Fornminne ännu mer förstört – politiker åtalas”) gav Carlsson denna, tämligen annorlunda, version:

”Men det ska jag säga att det såg bedrövligt ut vid fornminnesplatserna. Alla slänger skräp där. På omgivande mark bedrivs växelbruk. När den använts för bete har fem av mina kor fått i sig aluminiumburkar och dött. Det följer också med skräp i fodret när vi samlar gräs och vall.”

Så folk slängde alltså skräp på just fornminnesplatserna…? Det är svårt att följa med i Carlssons resonemang – och tankar. Och helt plötsligt har 5 av Carlssons kor dött av aluminiumburkar. Varför hade han inte nämnt det för polisen? Det fanns inte ett ord om döda kor i polisförhören. Vilken version som är den rätta, den till polisen eller den till journalisten på TTELA, torde inte vara särskilt svårt att avgöra… Carlssons utsagor var lite pinsamma…

Det blir det ännu mer om man börjar fundera på om kor kan äta aluminiumburkar… För det är väl det Carlsson säger när han påstår:

”När den (marken; min anm) använts för bete har fem av mina kor fått i sig aluminiumburkar och dött.”

Kor kan inte få i sig aluminiumburkar när de är ute och betar. Det skulle i så fall vara om Carlsson hade kört med en slåtterkross och sönderdelat burkarna. Och sedan släppt ut korna på området. Det skulle ha varit oaktsamt av Carlsson, och det tror jag helt enkelt inte att han har gjort.

För övrigt har ingen sett Carlssons kor beta på marken ifråga. Marken tycks inte ha använts till bete. Och om kor hade betat på marken så borde det ha funnits någon typ av staket mot vägen. Det har det inte funnits.

Vi får se om Bo Carlsson släpper ut korna i området senare detta år, just nu ser det ut som om han har sått höstvete på markerna…

För att göra ingrepp i fornlämningen så angav alltså centerpartisten Bo Carlsson nedskräpning i form av “aluminiumburkar” som orsak, och det var också den enda orsaken. Han var även tvungen att i blanketten fylla i “planerade åtgärder”. Carlsson skrev:

“bruka marken fram till vägdiket”

Och till sist fanns det en ruta med metod. Carlsson skrev:

“plöjning”

Sedan var ansökan klar. Svårare var det inte. Och Länsstyrelsen var mycket nöjd. Den 23 mars 2022 fattade Länsstyrelsen sitt beslut:

“Länsstyrelsen beslutar att bevilja er ansökan och lämnar med stöd av 2 kap. 12 § kulturmiljölagen (1988:950) tillstånd att göra ingrepp i lagskyddat område inom rubricerad fastighet och fornlämning, se bilagt kartunderlag.
Tillståndet gäller till och med 2025-04-13.”

Jaha, svårare var det inte. Några ord på en blankett och Länsstyrelsen visade stor förståelse för Bo Carlsson och hans behov av att odla marken. Och fornminnena?

Ja, Länsstyrelsen hade några villkor för tillståndet:

“Tillståndet gäller med följande villkor enligt 2 kap. 13 § KML:
* Ingrepp får endast ske inom mark som idag brukas som öppen jordbruksmark.
* Ingrepp inom de båda skogbevuxna impedimenten får inte ske.
* Jordbruksaktiviteter eller andra ingrepp får inte ytterligare minska utbredningen av de båda skogbevuxna impedimenten.”

Det tycks som om Bo Carlsson helt enkelt får tillstånd att bruka marken där han redan brukar marken… Och där han har brukat marken i kanske 20 år. Att Carlsson har gjort fornminnesområdena successivt allt mindre tycks helt plötsligt vara bortglömt – bara Carlsson låter bli att nagga fornminnesområdena ytterligare i kanterna… Att han har utplånat ett av fornminnena ska tydligen inte heller läggas honom till last, trots att:

“Länsstyrelsens bedömning är att den södra delen av fornlämningen är så skadad att den ska betraktas som förstörd. Länsstyrelsen har därför gjort en ändring av fornlämningen utbredning och beskrivning i Kulturmiljöregistret (”Fornsök”).”

Man ska också komma ihåg att fornminnena har anor från medeltiden. De fanns på en gammal bytomt, som övergavs i samband med laga skifte år 1844. Fornminnena har varit orörda av de tidigare ägarna till marken…

Det är inte utan att man funderar på om Länsstyrelsen behandlar alla invånare lika eller om högre politiker har en särskild gräddfil. Jag har pratat med några jordbrukare i kommunen. Gemensamt är att de har många historier om sin bygds historia, anor och minnen – och att de är stolta över de fornminnen som finns kvar på deras marker. De fruktar och befarar också hur Länsstyrelsen skulle agera om de av misstag råkade förstöra ett fornminne…

Bo Carlsson (C) har alltså för 3:e gången “naggat” fornminnena i kanterna (snällt sagt). Och för 3:e gången har han blivit upptäckt. Denna gång har han fått reda på av någon att han kunde söka tillstånd för ingrepp i fornminnena. Och det kan man ju fråga sig vem som har tipsat honom om. Carlsson ansökte alltså i efterhand om tillstånd för något han redan hade gjort. Och Länsstyrelsen ger alltså Carlsson tillstånd, i efterhand, efter en mycket enkel ansökan. Den “naggning av kanterna” som redan var utförd på fornminnena glömdes bort. Bo Carlsson behövde inte ens betala någon straffavgift för sin överträdelse.

Jag anser att Länsstyrelsen har fattat ett dåligt beslut.

===

Läs gärna några av mina tidigare bloggar om Bo Carlssons kamp mot fornminnena:

Grönt ljus för Bo C (1/2)

I Spanien sägs det att en katt har sju liv, i Turkiet har den sex. I Sverige har katter nio liv. Det verkar som om Bo Carlsson i Gestad har det också.

Den 24 november 2016 gick GT ut med nyheten att Bo Carlsson (C) hade grävt upp en fornlämning (se här). Carlsson hade successivt utökat jordbruksmarken under åren så att fornminnesområdet på hans marker blev allt mindre, och på hösten 2016 hade han skövlat ett av fornminnena.

Carlsson fälldes för tilltaget, det var ett brott mot kulturmiljölagen. Det blev officiellt den 7 december 2017. I TTELA (se ”Grävde i fornlämning – nu fälls Carlsson”) sa Carlsson:

”Jag kommer att acceptera strafföreläggandet och betala mina dagsböter.”

Det betydde att Carlsson erkände brottet, betalade sina böter och därmed slapp rättegång.

1,5 år senare var det dags för en ny skandal. Det visade sig att Bo Carlsson (C) återigen hade grävt i sina fornminnen. Den 21 juni 2019 vaknade vänersborgarna upp till följande rubrik i TTELA, ”Fornminne ännu mer förstört – politiker åtalas”. TTELA skrev:

”Vänersborgs kommunalråd Bo Carlsson (C) har åtalats misstänkt för fornminnesbrott. Det är inte första gången samma plats utsatts för skada. Nu riskerar kommunalrådet sex månaders fängelse.”

Åklagaren beskrev i sin stämningsansökan gärningen:

”Bo Karlsson har under tiden oktober 2017 till och med den 3 januari 2018 såsom lagfaren ägare … uppsåtligen eller av oaktsamhet själv eller tillsammans med annan olovligen rubbat, tagit bort, grävt ur, täckt över eller på annat sätt ändrat eller skadat delar av den på fastigheten belägna fornlämningen RAÄ Gestad 105:1.”

Det var Länsstyrelsen som hade polisanmält Bo Carlsson. Ännu en gång…

Åtalet mot Bo Carlsson slutade med ett antiklimax. Den 14 april 2020 skrev TTELA på sin hemsida (se “Tingsrättsmål mot Bo Carlsson läggs ned”):

“Nu ändrar åklagaren sig och lägger ner hela åtalet, vilket gör att målet skrivs av. Anledningen är enligt Vänersborgs tingsrätt att brottet preskriberats.”

Tiden hade gått för fort, men kanske inte så fort. Brottet var sannolikt inte preskriberat trots att åklagare och domstol påstod det. (Se “Varför lades åtalet mot Bo Carlsson ner?”.) Länsstyrelsen skrev i ett mail den 29 november 2021:

“Den förra anmälan rann inte ut i sanden pga. preskription, tingsrätten hade ärendet uppe men förhandlingarna sköts på tills åklagaren av någon orsak valde att lägga ner ärendet.”

Hur som helst, det blev inget åtal mot Bo Carlsson och ingen rättegång.

Den 28 oktober 2021 diariefördes en tjänsteanteckning på Länsstyrelsen (se “Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (2/2)”):

“Tjänsteanteckning vid tillsyn på plats Hallstorp 1:7, Vänersborgs kommun, fornlämning L1966:7526”

Länsstyrelsen hade, återigen, fått ett tips på att Bo Carlsson (C) höll på att plöja sönder de återstående fornminnena på sin mark. Länsstyrelsen gjorde därför en tillsyn på Carlssons gård Hallstorp i Gestad. Och det ledde till följande tjänsteanteckning:

“Fortlöpande plöjning har skett på platsen, varvid den södra fd åkerholmen är helt överplöjd och uppvisar spår i form av tegel, stenar med mera. De båda norr åkerholmarna naggas kontinuerligt i kanterna och minskas genom odlingsaktiviteter över tid.”

De båda åkerholmarna i norr, som omnämns i tjänsteanteckningen, är desamma som kallas “Stora impedimentet” och “Lilla impedimentet” på bilden ovan. Det är dessa som enligt Länsstyrelsen:

“naggas kontinuerligt i kanterna och minskas genom odlingsaktiviteter över tid”

Impedimentet vid landsvägen finns inte längre, det har Bo Carlsson utplånat.

Med andra ord. Bo Carlsson (C) har varken avskräckts eller hållit sina löften – Carlsson har fortsatt att “nagga”, att gräva och plöja i fornminnena på sin mark. Och göra dem allt mindre. 

Länsstyrelsen drog slutsatsen att Bo Carlsson (C) hade fortsatt att förstöra de kvarvarande fornminnena. Och Länsstyrelsen lämnade följande besked i ett mail:

“Vi avser att gå vidare med en polisanmälan.”

Det skulle då bli den tredje gången som Länsstyrelsen polisanmälde Bo Carlsson för brott mot Kulturmiljölagen. (Se “Reaktioner på Bo Carlsson, och en nyhet”.) Bo Carlsson (C) hörde av sig till Länsstyrelsen och meddelade att han hade för avsikt att göra en ansökan om att få göra ingrepp i fornlämningen. Länsstyrelsen beslutade därför att inte gå vidare med polisanmälan, Länsstyrelsen skulle invänta Carlssons ansökan.

Det var ett märkligt beslut kan man tycka. Bo Carlsson hade ju faktiskt blivit polisanmäld två gånger tidigare och fälld en av gångerna. Den andra gången lade åklagaren ner målet av okänd anledning. Och så fortsatte Bo Carlsson att “nagga”, att gräva och plöja i fornminnena på sin mark, och göra dem allt mindre… Och nu menade Länsstyrelsen att Carlsson i efterhand skulle få tillstånd, få grönt ljus, för det han hade gjort? Och kanske dessutom få tillstånd att fortsätta förstöra fornminnena? Det var flera som reagerade, behandlar Länsstyrelsen alla vänersborgare lika “förstående”? Men så var det. Länsstyrelsen visade stor förståelse för Bo Carlsson trots att han upprepade gånger hade visat vad han ansåg om både svensk kulturhistoria – och den svenska lagen.

Och Länsstyrelsen väntade på ansökan, och väntade. Det närmade sig jul 2021, det blev jul och ett nytt år började – ingen ansökan…

Fortsättning följer i bloggen ”Grönt ljus för Bo C (2/2)”…

==

Läs gärna några av mina tidigare bloggar om Bo Carlssons kamp mot fornminnena:

Ett i stort sett enigt KS (23/3)

24 mars, 2022 1 kommentar

Igår hade kommunstyrelsen sammanträde, på distans. Det var enligt ordförande Benny Augustsson (S) sista gången. I fortsättningen blir det fysiska möten.

Det var ett förhållandevis både kort och enigt sammanträde, trots att jag var med som ordinarie ledamot… Medborgarpartiets båda representanter hade nämligen förhinder. Ordförande Augustsson avslutade mötet redan någon minut efter kl 14. Till skillnad från ordförande Carlsson i barn- och utbildningsnämnden så brukar Augustsson lägga in en lunchrast… (Se “Efterlängtat möte med BUN”.)

Det var bara fyra informationspunkter. Folkhälsosamordnare Anne Ekstedt pratade om folkhälsoinsatser och drogförebyggare Sara Gunnarsson om ANDTS-förebyggande arbete (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). Det sistnämnda, om framför allt tobak, alkohol och droger, tyckte jag att drogförebyggare Gunnarsson borde få tillfälle att prata om på något fullmäktige. Då brukar det ju också finnas en del människor framför kommunens webb-TV. Det är ett mycket viktigt område som berör kommunens ungdomar och vårdnadshavare. Augustsson verkade ganska positiv till det, han skulle prata med kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C).

HR controller Johan Wass redogjorde för medarbetarundersökningen. Det bör bli en egen blogg om resultatet vid tillfälle. Även årsredovisningen lär jag komma tillbaka till, i varje fall när det är dags för budget 2023. Dessutom ska årsredovisningen fastställas i kommande fullmäktige. Tills dess kan man återigen konstatera att kommunens resultat aldrig någonsin har varit så bra som under dessa två pandemiår. År 2020 gjorde kommunen ett överskott på 161 milj kr och i fjol, år 2021, ett överskott på inte mindre än 185 milj kr – totalt alltså 346 miljoner. Det skulle med råge räcka till en ny Arena Vänersborg… Ekonomichef Thomas Sannemalm fick hoppa in och redogöra för “Utvärdering av samverkansavtal gällande naturbruksutbildning”. Det var ett remissvar och det blir anledning att återkomma när ett skarpt beslutsförslag har formulerats.

Kommundirektör Lena Tegenfeldt informerade om det säkerhetspolitiska läget och flyktingsituationen. Tegenfeldt berättade om vad som gäller, och det var ju på sätt och vis ett svar på de missuppfattningar som framfördes i gårdagens TTELA.

Det finns 130 flyktingar på Restad Gård, alla kommer dock inte från Ukraina. Det betyder att det finns 250 lediga platser kvar. Kommunen har 54 “egna” platser till förfogande, för Migrationsverket, och kan om en vecka få fram ca 80 till. Kommunen tycks vara så väl förberedd som det går att vara.

Ledamöterna var också överens om att avsätta 475.000 kr under 2022 för att finansiera en tjänst för “uppsökande verksamhet seniorer”. Målgruppen:

“för satsningen är seniorer som av språkliga och/eller kulturella skäl har svårt att fullt ut ta del av den information som finns tillgänglig.”

Det var som vanligt flera ärenden som skulle vidare till kommunfullmäktige. Årsredovisningen var ju en sådan, precis som ärendet “Samverkan om Campus Dalsland” och att 945.000 kronor ska användas för inköp av switchrar och routrar. Även att bevilja kultur- och fritidsnämnden 2 milj kr till inventarier för framtidens bibliotek ska till kommunfullmäktige.

Vänersborg kommer i år att få 5,4 milj kr i extra statsbidrag till skolväsendet på grund av pandemin. Det handlar om den så kallade skolmiljarden som ska betalas ut även för 2022. KS föreslog kommunfullmäktige att besluta att 3,9 milj kr av statsbidraget ska betalas ut till barn- och utbildningsnämnden och 1,5 milj till Kunskapsförbundet Väst.

Vänsterpartiet har ju “bråkat” en hel del om fördelningen av skolmiljarden i Vänersborg. Vi menar att fördelningen i stort sett borde vara precis tvärtom, Kunskapsförbundet borde få mer eftersom eleverna på KFV har drabbats hårdast av distansundervisning. Förra året löstes situationen genom att Trollhättan och Vänersborg betalade ut “extra pengar” till vuxenutbildningen. Det verkade emellertid på Benny Augustsson (S) som att det inte alls behövde bli fallet i år. Vänsterpartiet meddelade då att vi ska undersöka saken närmare och eventuellt lägga ett annat yrkande när ärendet kommer till kommunfullmäktige.

Det går inget bra för Vattenpalatset Vänerparken AB. Bolaget får inte in tillräckligt med inkomster, samtidigt som kostnaderna för t ex el ökar. Och det är klart att det blir problem med inkomsterna när det har varit stängt stora delar av pandemitiden och att egna, självpåtagna begränsningar av verksamheten fortfarande upprätthålls. Å andra sidan var och är det kanske nödvändigt under dessa beklagliga tider. Vattenpalatset har hur som helst skrivit till kommunstyrelsen och begärt ett utökat förlusttäckningsbidrag på ca 2,3 milj för 2022.

Kommunstyrelsen avgjorde ärendet idag. KS var i nuläget inte beredd att bevilja denna ansökan. Bolaget uppmanades istället att:

“under augusti månad inkomma med en förnyad bedömning och ansökan om ekonomisk tillskott för 2022. I denna ska även en beskrivning lämnas om vilka åtgärder som vidtagits för att anpassa kostnadsnivån utifrån rådande läge.”

Det blev lite oenighet under ärende 15, “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”. Och det var naturligtvis James Buccis (V) fel. Eller förtjänst…

Samhällsbyggnadsnämnden ville ha pengar till att anlägga GC-vägen genom skogsremsan på Korseberg. Det ville varken Bucci, Kärvling eller Vänsterpartiet. Beslutet att bygga är i och för sig fattat av kommunfullmäktige, men nu behövs det också pengar till GC-vägen. Och det är liksom en annan sak, ett nytt beslut. 

Bucci yrkade avslag till pengarna. Jag biföll och passade på att påminna “vissa större partier” att de vid tidigare tillfällen sagt att de inte tänkte avsätta några pengar till denna tämligen meningslösa investering (ungefärligt citat):

“vi kommer inte att genomföra den här byggnationen på grund av att det inte finns något behov utav den.”

Det syns ju på kartan ovan att det finns en annan GC-väg bara ca 150 meter ifrån den tilltänkta genom Korsebergs sista skogsparti. Även Ola Wesley (SD) yrkade bifall till Buccis avslagsyrkande.

Det blev votering, och det blev 5-5-5. De styrande partierna röstade ja till pengarna. Och anmärkningsvärt nog var det en miljöpartistiskt röst med bland dessa fem… Tre vänsterpartister och två sverigedemokrater röstade nej och inte helt oväntat avstod den borgerliga oppositionen från att rösta. Fyra från M+L+KD avstod. Vilket tycks vara mer regel än undantag nu för tiden, i varje fall för moderaterna. Det var mer oväntat att Elisabeth Bohlin (S) också avstod. Det är ju inte första gången som Bohlin går emot partilinjen. Och det är på sätt och vis hedervärt, som socialdemokrat krävs det mod att opponera mot den rådande uppfattningen…

Kanske kan de borgerliga bli lika modiga som Bohlin när frågan ska avgöras i fullmäktige. Vem vet, det är måhända till och med möjligt att Henrik Harlitz (M) och gänget tuffar till sig och tar ställning…

Ordförande Augustssons (S) utslagsröst avgjorde voteringen till skogsremsans nackdel…

 Det sista ärendet, som många av oss också förväntade skulle bli “infekterat”, var “Översyn av politisk organisation inför kommande mandatperiod 2022-2026”. De styrande partierna hade ett förslag och moderaterna ett annat.

Det visade sig bli ett antiklimax. I varje fall jag hade missuppfattat ärendet. Det handlade bara om PFU (Personal- och Förhandlingsutskottet) hade gjort sitt jobb och kommit med ett förslag. Och det hade ju PFU gjort. Själva innehållet i förslaget skulle tas upp på nästa sammanträde och dessutom sedan avgöras av kommunfullmäktige senare i vår.

Hur som helst, Vänsterpartiet tänker då lägga ett förslag om att Demokratiberedningen ska få nya uppgifter och omvandlas till Demokrati- och jämställdhetsberedningen.

Det var för min del veckans tredje sammanträde, BUN på måndag och Kunskapsförbundet på tisdag. Idag blir det lite lugnare, tror jag, det är “bara” möte med Vänsterpartiet…

Efterlängtat möte med BUN

22 mars, 2022 1 kommentar

Det blev ett oväntat långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) igår. Det var några ärenden som visade sig ta betydligt längre tid än vad ordförande Bo Carlsson (C), och andra, hade räknat med. Till viss del kan det ha berott på att flera av nämndens ledamöter verkade tycka att det var uppfriskande och stimulerande att äntligen få diskutera öga mot öga. Man hade liksom en del att “ta igen”… Sammanträdet var nämligen fysiskt, och det var väldigt länge sedan sist.

Det blev både frågor och diskussioner kring Ströms Slott AB och den enskilda pedagogiska omsorgen. (Se “Imorgon 21/3: BUN”.)

Kommunens anlitade jurist var med på distans och svarade på frågor. Han ansåg att ett föreläggande med hot om vite var att föredra istället för att dra tillbaka det kommunala bidraget för verksamheten. “Fallet” var komplicerat, det fanns inte några prejudikat och dessutom var Skollagen inte helt tydlig. Det skulle inte bli helt lätt menade juristen att driva en sådan process. Statsmakterna planerade dock att göra vissa lagändringar som skulle underlätta processandet i framtiden. Juristen menade att det nästa gång, om inte Ströms Slott åtgärdade bristerna i sin verksamhet, fanns möjlighet att dra in bidragen. Detta skulle möjligtvis kunna ske redan i höst.

BUN beslutade enligt beslutsförslaget, dvs Ströms Slott AB:

“föreläggs med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) att vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen.”

Och:

“Föreläggandet är förenat med vite om 100.000 kr.”

Det blir sannolikt anledning att återkomma i frågan…

Ärende 5, “Information om förväntade resultat 2023” var en av de punkter som tog längre tid än planerat. Förvaltningschef Sofia Bråberg började med att gå igenom förslaget till förväntade resultat. Det var små förändringar jämfört med innevarande år. Och det kan ju vara bra för verksamheten att det blir kontinuitet i politikernas förväntade resultat. Och dessutom är det ju val i höst och kanske skulle ett eventuellt nytt styre ha en helt annan syn på både kommunens inriktningsmål och resultat.

Förvaltningschefens föredragning gav upphov till några frågor och diskussioner. Särskilt noterade jag att nämndens ordförande Bo Carlsson (C) deklarerade att det inte ska bli någon neddragning av personal nästa år. Det var:

“inget alternativ för mig.”

Sa Bo Carlsson. Och det brukade också hans företrädare Mats Andersson (C) säga. Det höll inte alltid… Vi får se om det håller nu. Tyvärr är det nog så att en personalneddragning skulle kunna vara ett alternativ för andra i den styrande minoriteten. Och då är det lätt att glömma sådana här utfästelser…

Och här hade väl ärendet kunnat avslutas för denna gång, med att nämnden konstaterade att beslut om de förväntade resultaten skulle fattas nästa sammanträde. Fast då blandade jag in revisorsrapporten…

Revisorerna hade ju rekommenderat nämnden att följa upp måttet:

”uppnått kunskapskraven i alla ämnen.”

Jag kastade fram idén att detta kunde bli ett förväntat resultat. Det skulle samtidigt kunna vara ett sätt att visa t ex ledamöterna i fullmäktige att elever har rätt att få stöd i alla de ämnen som de riskerar att inte få godkända betyg i. Och att alla elever (Skollagen 1 kap 4 §):

“ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt”

Förhoppningsvis skulle det kunna fungera som en signal till kommunfullmäktige hur omfattande och komplext skolans uppdrag är. Det handlar inte bara om att öka andelen elever som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. (Som är ett annat av de förväntade resultaten.) Det skulle i bästa fall kunna få fullmäktige att bli mer generösa i tilldelningen av budgetmedel till nämnden… (Jag skrev lite mer om detta i min förra BUN-blogg, se “Imorgon 21/3: BUN”.)

Och faktiskt, det tycktes som om jag fick medhåll från flera av ledamöterna. Gunnar Henriksson (L) ansåg att det låg något i vad jag sa, Henrik Josten (M) tyckte att det kunde vara taktiskt ur pedagogisk synvinkel och både Christin Slättmyr (S) och Bo Carlsson (C) var positiva och skulle tänka över detta till nästa gång. Ja, till och med Magnus Ekström (KD) tyckte till slut att idén inte var så dum…

Måndagens verksamhetsuppföljning handlade om grundsärskolan. Rektorer, speciallärare och särskolesamordnare tyckte att det var svårt att förmedla verksamheten på ett rättvisande sätt. Det är inget mot att försöka beskriva den i en blogg.

Det var en lärorik föredragning. Nämnden fick siffror och fakta, men framför allt beskrivningar av verksamheten samt några filmer som förmedlade den. Det var svårt att inte bli berörd – och imponerad av verksamheten. Och personalen, framför allt! Det tycks också som om grundsärskolan har tämligen bra ställt när det gäller resurser, även om det så klart aldrig kan bli riktigt tillräckligt.

Det var dags för lunch, klockan var över 12. Ordförande Bo Carlsson (C) och nämnden var emellertid positiva till att fortsätta mötet. Det var lika bra att strunta i lunchrasten, vi var ju ändå strax klara.

Det var en liten felkalkyl.

Det var nämndens svar på revisorernas granskning om BUN:s styrning som var nästa ärende. Även om detta ärende bloggade jag innan måndagens sammanträde. (Se “Imorgon 21/3: BUN”.) Jag ska inte upprepa mina synpunkter igen, men jag framförde dom naturligtvis på nämnden. Det handlade om att jag inte var särskilt positiv till förslaget till yttrande, typ…

Ordförande Carlsson meddelade i ett tidigt skede att han skulle redogöra för nämndens svar i kommande kommunfullmäktige. Jag undrade om det var det föreslagna yttrandet han skulle redogöra för… Men det var det inte, han ville höra nämndens synpunkter först och ta med sig dem till fullmäktige. Men när någon frågade vad som skulle lämnas till revisorerna, så var det ändå yttrandet…

Det blev en lång och stundtals intensiv diskussion. 

Det slutade med att ärendet återremitterades. Det ska skrivas ett nytt yttrande utifrån nämndens diskussion och så ska nämnden fatta beslut i april. Och ordförande Carlsson redogöra för yttrandet i kommunfullmäktige i maj…

Sammanträdet avslutades med en del information från förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson. Förvaltningschefen redogjorde för situationen på Restad Gård med flyktingarna från Ukraina och hur förvaltningen förbereder mottagandet av fler flyktingar. Den har t ex börjat inventera platser i förskola och grundskola. Det är ont om platser i förskola, men det finns fler platser i grundskolan. Problemet med dessa är dock att de är geografiskt spridda. Förvaltningen håller också på att “växla upp” Välkomsten. Hittills (fram till och med fredag) hade det kommit 25 grundskoleelever och 10 förskolebarn från Ukraina.

Barn- och utbildningsförvaltningen verkar vara väl förberedda för den stundande flyktingsituationen.

Sammanträdet slutade kl 13.33. Då skingrades deltagarna för att hitta något att äta.