Arkiv

Författararkiv

KS: Sophantering och lite delår

8 juni, 2021 1 kommentar

Jag har i mina tidigare bloggar om kommunstyrelsens sammanträde i onsdags mestadels skrivit om ärenden som beslutades av kommunstyrelsen själv. (Se t ex “KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar”.) Många ärenden gick dock vidare till kommunfullmäktige och kommer att avgöras där den 16 juni. Ett av dem berörde mig lite speciellt, frågan om trafiksäkerheten för eleverna på Rånnum skola. (Se “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.)

Ärendet om sponsring, donationer, evenemangs- och marknadsföringsbidrag skulle också ha avgjorts av fullmäktige, men det ärendet skickade kommunstyrelsen tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning.

Delårsrapporten (januari-april) går vidare till kommunfullmäktige, det gör den alltid. Jag kunde dock inte låta bli att i min förra KS-blogg nämna att prognosen för kommunens resultat i år är 55 milj kr bättre än beräknat. Prognosen är just nu att resultatet hamnar på hela 98 miljoner. Det är en smått osannolik siffra. Som jag ser det så borde kommunen passa på att dela ut mer pengar till verksamheterna, framför allt till social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Där är behoven tämligen skriande. Men så lär det inte bli. Samtliga betongpartier torde anse att det är viktigare att betala tillbaka låneskulder alternativt slippa låna till investeringar…

Och på tal om investeringar så uppgår investeringsbudgeten till totalt 775 milj kr för 2021. Nämnderna prognostiserar dock investeringar för “endast” totalt 397 milj kr. Det är i och för sig 55 milj kr högre än under 2020, men nästan bara hälften av fullmäktiges beslut.

Det kan väl också vara värt att notera att delårsrapporten (jan-apr) nämner att kommunens sjukfrånvaro är bland de högsta i landet. Det gäller både för “organisationen Vänersborg” och för den geografiska platsen. Det betyder att sjukfrånvaron i hela kommunen, oavsett arbetsplatser, var bland de högsta. I Vänersborgs kommun som organisation uppgick den till 10,6 procent. I socialförvaltningen var sjukfrånvaron så hög som 13,3 procent.

Ett av ärendena handlade om en viktig och kanske ibland underskattad miljöfråga, sophantering. Kommunstyrelsen skulle “rekommendera” kommunfullmäktige att anta den reviderade renhållningsordningen bestående av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Renhållningschef Lars Jensen var på plats i kommunstyrelsen och föredrog ärendet.

Det fanns självklart mycket bra i planerna, men jag saknade två saker – utemiljön och fastighetsnära insamling.

Det är många turister som besöker kommunen, och fler vill vi ha. De kan besöka “stan”, gästhamnar och campingar. Eller bergen, Skräcklan, Sikhall, Nordkroken och Gardesanna. Och de lämnar efter sig mängder med sopor och skräp.

Det stod emellertid inget i renhållningsordningen om hur allt detta skräp skulle hanteras. Det finns ju oftast bara en enda soppåse (papperskorg) i utemiljöerna där allt avfall slängs, och där blandas då alla typer av sopor t ex rötbart, brännbart, plast, metaller och farligt avfall.

Tidigare fanns det ett avsnitt med rubriken “Källsortering i utemiljöer”. Nu fanns det inget i avfallsplanen som gav förslag på hur dessa problem skulle åtgärdas. 

Renhållningschefen gav ett tråkig men ärligt och fullgott svar. Kommunen har haft källsortering utomhus tidigare. Men det gick inte. Det spelade ingen roll hur kommunen än informerade. Turisterna och “gästerna” sorterade ändå inte. Allt skräp fick ändå gå till brännbart.

Tråkigt men sant.

Min andra “större” fråga (jag hade några mindre också) handlade om hushållens sopor.

Jag har sedan en ganska lång tid tillbaka tyckt att den typ av sophantering som vi har i Vänersborg är något “omodern” och inte särskilt miljömässigt tillfredsställande. Det finns bättre och effektivare sophanteringssystem, särskilt det som kallas “fastighetsnära insamling”, FNI. (Jag har skrivit flera bloggar i ämnet, senast för ungefär två år sedan – “Dags att byta sophantering?”.)

FNI innebär att varje hushåll får två kärl och varje kärl är uppdelad i fyra fack. Vitsen är att hushållen sorterar avfallet redan hemma i sina sopkärl. Fördelarna är att hushållen inte behöver åka med soporna till återvinningsstationer och de behöver inte ha en massa lådor hemma där de ”mellanlagrar” avfallet.

Även kommunen har stora fördelar av systemet – de totala sopmängderna minskar, sorteringen ökar samtidigt som avfallet blir ”renare” och det går lättare att sälja. Kommunen behöver inte heller ha så många återvinningsstationer. Erfarenheten från de kommuner som infört systemet är att det är uppskattat, samt att andelen material som gått till återvinning ökat avsevärt. Det är med andra ord miljön som har blivit den stora vinnaren.

Jag ställde några frågor om hur renhållningschefen såg på FNI. Även här fick jag  tillfredsställande och godtagbara svar.

Renhållningschefen menade att det skulle vara positivt om Vänersborg införde fastighetsnära insamling. Men, fortsatte han, det innebär i så fall en stor investering på ca 40 milj kr. Det skulle behövas t ex fem nya sopbilar och inköp av nya kärl. Renhållningschefen informerade ledamöterna om att riksdagen har lagt ett förslag om FNI. Han tyckte inte att kommunen skulle göra något förrän staten hade sagt sitt om utformning och regler – och kostnader. Det var inte omöjligt att staten avsåg att bidra ekonomiskt till en förändring, och då vore det onödigt att kommunen i detta läge betalade ur egen kassa.

Och det är ju tråkigt för sortering, återvinning och miljö, men helt förståeligt. 1-2 års “försening” kanske inte gör så mycket, och 40 milj kr är ganska mycket pengar för Vänersborg…

Jag hade en fråga om avloppsslam. Det diskuteras ju om ett nationellt förbud mot att sprida sådant slam på jordbruksmark. Och i miljörapporten från Brålandas avloppsreningsverk står det att slam från Brålanda körs till Häljestorp för att sedan (efter behandling?) spridas på åkrar. Skulle detta fortsätta?

Bo Carlsson (C) kände till en del om detta. Han upplyste oss andra om att avloppsslam sprids bara på åkrar som används till t ex energigrödor. Arla och andra företag accepterar inte att avloppsslam användes på spannmålsåkrar etc.

Det var en del äldre statistik i renhållningsordningen. De skulle uppdateras till nästa version lovade renhållningschefen.

Kommunfullmäktige ska senare behandla och besluta om den reviderade renhållningsordningen bestående av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Jag tror att ärendet kommer att diskuteras och klubbas igenom utan någon större diskussion.

KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola

I onsdags behandlade kommunstyrelsen några trafiksäkerhetsfrågor. Det berodde på att det hade kommit in tre medborgarförslag.

Det är inte helt ovanligt att medborgarförslag tar upp trafiksäkerhet i olika former. Ofta handlar det dock om vägar som inte är kommunens ansvar. Och två av onsdagens medborgarförslag var sådana förslag. De handlade om vägar som Trafikverket ansvarar för – E45:an och Lilleskogsvägen. Och då blir beslutet automatiskt ett avslag – med ett medskick att kommunen ska påpeka behovet av trafiksäkerhetsåtgärder för Trafikverket. Vilket också blev fallet i onsdags. (Det slutliga beslutet fattas emellertid av kommunfullmäktige nästa vecka.)

Det tredje medborgarförslaget hade rubriken “Trafiksäkerhetsåtgärder övergångsställe vid Rånnum låg och mellanstadieskola”.

Det handlade om övergångsstället på Nordkroksvägen vid Rånnum skola i Vargön. Skolan är på platsen omedelbart i blickfånget och närheten till skolgården är högst påtaglig. När man passerat övergångsstället når man direkt skolgårdens avgränsande staket.

Nordkroksvägen är kommunens ansvar…

Det blev en viss oenighet i kommunstyrelsen kring medborgarförslaget. Det förvånade mig. 

Författaren till medborgarförslaget menade att:

“nuvarande övergångsställe som knyter an på Trastvägen saknar effektiva trafiksäkerhetsåtgärder.”

Och förslagsställaren fortsatte med att beskriva situationen vid övergångsstället:

“En vägbula placerad några meter före respektive efter övergångsstället flyttar fokus från skolbarn som ska passera för färdande på båda körbanorna. Blicken läggs primärt på vägbulan istället för på de väntande barnen vid övergångsstället. Först i andra läget eller i värsta fall inte alls söks området av perifert. För den ena körbanans trafikanter uppstår en vilja att accelerera direkt efter vägbulan vilket är helt opassande förbi platsen där övergångsstället är placerat. Belysningen på båda sidor om övergångsstället är helt otillräcklig. Kraftig vegetation ”äter” upp det mesta av ljuset från lyktstolpar längre bort. Olycksrisken ökar morgon och kväll.”

Så vitt jag kunde bedöma så stämde beskrivningen mycket väl. Och egentligen mer än väl… Det var ju faktiskt barn mellan 6-12 år som vi pratade om. De yngsta barnen som ska passera övergångsstället på väg till och från skolan är alltså 6 år! Det är väl ingen som helst tvekan att de ska ha en så säker skolväg som möjligt.

Trodde jag…

Förvaltningen och kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) föreslog avslag på medborgarförslaget. I svaret skriver tjänstepersonerna att kommunen redan har gjort en del vid övergångsstället:

“Övergångsstället föregås av farthinder för att dämpa farten. Likaså har åtgärder gjorts med vegetationen för att förbättra sikten vid övergångsstället samt att belysningen har förstärkts i anslutning till övergångsstället.”

Det är ju faktiskt inte helt korrekt. Det är ju som förslagsställaren beskriver, och som vem som helst kan se med egna ögon – kommer man söderifrån, från rondellen i Vargöns centrum, så kommer vägbulan efter övergångsstället.

Det är möjligt, och till och med troligt, att sikten har förbättrats och att belysningen har förstärkts. Det som förvaltningen avser med förbättring av belysningen är antagligen en gatlykta i fullhöjd med en LED-armatur. (Se bild till vänster.) Från den höjden sprids sannolikt ljuset så mycket att det knappast gör någon skillnad. Den kraftiga vegetationen i närheten torde också “äta upp” belysningen effektivt och lätt. De mindre lyktstolparna utmed GC-banan är längre ifrån och lyser sannolikt inte upp övergångsstället från det avståndet.

Belysningen har förstärkts, men betyder detta att sikten och belysningen är tillräckligt bra? Det är troligtvis underförstått av förvaltningen, men man skriver faktiskt inte att det är det… 

Det här är, som jag ser det, en fråga om bedömning, en tämligen subjektiv sådan. Föräldrarna anser inte att sikt och belysning är tillräckligt bra (framför allt inte under den mörka årstiden), Vänersborgs kommun gör det. Hur kan kommunen göra trafiksäkerheten till en bedömning på detta sätt? Tänk om kommunens bedömning är felaktig och, hemska tanke, det händer något…

Mycket talar faktiskt för att kommunens bedömning inte är helt riktig… Kanske visar bilderna i denna blogg det, annars kan man åka dit och titta med egna ögon.

Förvaltningen skriver vidare som motivering till avslaget:

“På vägen råder 30 km/h. … Hastighetsmätningar har gjort på vägen och resultatet av dessa mätningar visar att hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt.”

Det här är alltså ett argument för att trafiksäkerheten för barnen är helt tillfredsställande. Det gör mig mycket betänksam. Dels så räcker det med en fart på 30 km för att något skulle kunna gå riktigt illa, och dels spelar det knappast någon roll att “hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt”. Det räcker tyvärr att en enda bil inte gör det…

Jag besökte platsen igår eftermiddag. Trots att jag har kört där många gånger så ville jag studera platsen från alla perspektiv, även fotgängarnas.

Jag slogs av att vägbulan tycktes vara så pass snäll i utformningen att det faktiskt gick att hålla ganska hög fart över den utan att riskera skada på bilen. Dessutom var det, enligt min mening, ingen tvekan om att vägbulan är felplacerad. Jag tror att man som bilist har en tendens att fokusera på vägbulan som ligger ett antal meter före respektive efter övergångsstället, beroende på vilket håll man kommer från. Övergångsstället tror jag för många bilister upptäcks i andra hand. 

Kanske en liten anekdotisk bevisföring kan stickas in här. När jag pratade med en vän om medborgarförslaget och platsen ifråga, så sa denne vän att hen kände till att det fanns en vägbula på platsen. Men ett övergångsställe…? Det kunde hen inte påminna sig, det fanns inte i “körminnet”.

Och visst är sikten fortfarande otillräcklig, i varje fall när man kommer från norr och kör in mot centrum. (Se bild nedan.)

Det kan tilläggas att trafikintensiteten är hög på Nordkroksvägen och det är också en hel del tyngre trafik. När jag ställde mig vid övergångsstället så stannade inte bilarna “självmant”. Det krävdes att jag tog ett litet steg ut i vägen för att fordonen uppfattade att jag ville gå över. Kan man begära av en 6-åring att göra så? Och om en 6-åring tar ett steg ut i vägen, kan man vara säker på att alla bilar verkligen stannar?

Och när jag stod och beskådade övergångsstället så kom en “lätt motorcykel” (heter det så nu för tiden?) norrifrån. Föraren intog någon slags motocrosställning – och hoppade på bulan! (Det är helt sant!) Hade det gått ett barn över vägen så hade sannolikheten varit hög för att det hade hänt något…

Förslagsställaren föreslår i medborgarförslaget att kommunen ska vidta följande åtgärder vid övergångsstället:

  • “flytta vägbulan till platsen för övergångsstället och bygga ett så kallat upphöjt övergångsställe.”
  • “montera upp närvaro-övervakande gulblinkande ”Här går man”-skyltar riktade mot trafiken likt dem vid övergångsställena: Öxnered skola, Vänersborgs brandstation och Residensbron.”
  • “förstärka belysningen med nya lyktstolpar alldeles intill övergångsstället på gångbanan där de väntande skolbarnen står.”

Jag anser att det är helt berättigade och synnerligen självklara krav på åtgärder. Och det tycktes mig ganska givet att ett förslag om att öka trafiksäkerheten för eleverna skulle vinna samtligas gillande. Men så var det inte.

Det framförde jag också på kommunstyrelsens sammanträde. Det viktigaste argumentet var nog ändå:

“Förebygg innan det händer något.”

Mats Andersson (C) höll typ med i princip, men mätningar etc visade att säkerheten var tillräcklig menade han. Benny Augustsson (S) hade något resonemang om att tjänstemännen ska titta på situationen även om medborgarförslaget avslås. Jag förstod nog inte riktigt resonemanget – endera bifalls förslaget eller också inte.

Anders Strand (SD), som bor i Vargön och enligt egen utsago åker förbi övergångsstället minst två gånger varje dag, var däremot mycket tydlig:

“Vägbulan är fullständigt felplacerad och belysningen är fel. Lägg övergångsstället på vägbulan. Bifall till medborgarförslaget.”

Även Morgan Larsson (MBP) var tydlig och yrkade bifall till medborgarförslaget.

Det blev votering. Kommunstyrelsen avslog medborgarförslaget med röstsiffrorna 11-4. (Den fjärde som röstade bifall till medborgarförslaget var Ola Wesley, SD.)

Ärendet avgörs nästa vecka i kommunfullmäktige… Ska förnuftet segra?

Anm. Det har också framkommit uppgifter om att bilar återkommande svänger av från Nordkroksvägen vid övergångsstället och över till GC-banan vidare ned på Trastvägen till villaområdet som en genväg för att slippa åka runt kvarteret. Ytterligare en fara på samma plats under barnens väg till och från skolan.

KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar

Kommunstyrelsen (KS) hade sammanträde i onsdags. Det var faktiskt det sista innan sommaruppehållet. Det betydde dock inte att folk hade slappnat av i förtid. Nä, tvärtom. Det var full fart, i varje fall på en del ledamöter…

Det var mycket att läsa på, förstå och reflektera över inför sammanträdet – 1.744 sidor. Och skulle man sätta sig in i alla ärenden så var man nästan tvungen att också fördjupa sig i en del andra handlingar.

Presentationerna av de 5 olika budgetförslagen tog sin beskärda del av mötestiden. Det blev dock ingen diskussion och inte heller några antydningar om framtida samtal och/eller samarbeten mellan några partier. Det skulle väl i så fall vara undertecknad som kom närmast – med en liten “komplimang” till Benny Augustssons (S) kommentarer kring sitt “budgettänk”. Jag tänker behandla budgetförslagen i särskilda bloggar och hoppar därför över dom nu. (Jag har hunnit med två bloggar i ämnet, se “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” och “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”.)

Kommunledningen delgav resten av kommunstyrelsen en hel del information. Kommundirektör Lena Tegenfeldt berättade att den planbegäran om en råvattenstation i Nordkroken, som har kommit från Trollhättan, för närvarande ligger på is. Vänersborgs kommun var inte riktigt med på banan från början och har ansett att det krävs “ett större omtag” – som kommundirektören uttryckte det. (Du kan läsa mer här, jag har skrivit flera bloggar i ämnet.)

Till hösten ska kommunstyrelsen ha en workshop om en “strategi för simhallar och bad”. Utredningsarbetet utifrån en av kommunfullmäktige bifallen motion från moderaterna har nämligen “svällt”. Utredningen är just nu på över 100 sidor och det har på senare tid tillkommit nya kompletterande direktiv.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde, med hjälp av de andra kommunalråden, för det senaste ägarsamrådet med Kunskapsförbundet Väst (KFV). Henrik Josten (M) passade också på att komplettera. Han sitter så att säga “på andra sidan bordet” – han är 2:e vice ordförande i Kunskapsförbundets direktion.

Ägarsamrådet (alltså kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg samt presidiet i KFV) hade pratat budget inför 2022. Följderna av coronan för framför allt vuxenutbildningen hade avhandlats. Det verkade som om kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan hade varit positiva till ekonomiska tillskott till KFV om det fanns behov av det. Den kraftigt ökade friskoleetableringen i Trollhättan hade också diskuterats. Man beräknar att det inom kort finns ett överskott på ca 700(!) elevplatser. Även här verkade det som ägarkommunerna hade tagit till sig att detta kan innebära betydande svårigheter och problem för Kunskapsförbundet. Det är dels dyrt med alla friskoleelever (kommunerna och KFV betalar) och dels riskerar KFV att få lägga ner program och inriktningar på grund av för få sökande. Det kan väl också bli så att vissa friskolor inte kommer att klara sig i konkurrensen…  Även finansieringsmodellen hade tagits upp i sammanhanget. Och inte nog med det. Benny Augustsson lovade att lönerna i KFV skulle uppräknas på samma sätt som i kommunerna. På tisdag sammanträder direktionen i Kunskapsförbundet. Vi får se om de har samma uppfattning om vad som sades på ägarsamrådet som den jag fick i kommunstyrelsen.

Det verkar i varje fall som om kommunalråden i Vänersborg och Trollhättan på allvar har börjat ta till sig de problem som KFV brottas med. Det är hoppingivande och mycket glädjande.

Benny Augustsson berättade också om den nya sessionssalen, eller möteslokalen som arbetsnamnet på den nya sessionssalen tydligen är. En förutsättning för att kommunen skulle bygga en ny “möteslokal” var att ett avtal slöts med Västra Götalandsregionen (VGR). Det är nu gjort – ett avtal har slutits som reglerar datum och villkor för tillträde mm. VGR ska ha 9 möten om året, avtalet är på 15 år och VGR ska betala 541.000 kr per år. Och nu ska hela bygget ut på upphandling.

1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) uttryckte ett visst missnöje kring finansieringen. “Möteslokalen” kommer att kosta kommunen 2 milj kr om året och med VGR-avtalet är det fortfarande 1,5 milj kvar… Augustsson menade att finansieringen får tas upp i kommande MRP:er.

Harlitz (M) missnöje har tämligen goda orsaker, men jag ska inte gå djupare in på detta nu. Jag kan väl dock nämna att ett “coronareducerat” kommunfullmäktige (jag var t ex inte med) den 17 juni 2020 beslutade att bygga en ny sessionssal på den gamla platsen för 40 milj kr. Moderaterna, tillsammans med SD och MBP, deltog emellertid inte i beslutet. M skrev en protokollsanteckning som var mycket läsvärd. (Jag skrev en blogg i ämnet “KF 17/6 (1): Ny sessionssal klubbad”, och här kan du ladda ner protokollet – protokollsanteckning finns med.)

Kommunstyrelsens ledamöter fick vidare en dragning av delårsrapporten. Det är ju som bekant lite av mitt favoritärende… (OBS Ironi.) Kommundirektör Tegenfeldt gick igenom alla olikfärgade ploppar, men det som fångade mitt intresse var det budgeterade resultatet i Mål- och resursplanen för 2021. (Som fullmäktige beslutade om förra året.) Resultatet för året (2021) beräknades bli 43 milj kr. I delårsrapporten är emellertid prognosen att resultatet ska bli 55 milj kr bättre, dvs kommunens prognostiserade resultatet för i år beräknas uppgå till 98 miljoner! Det är naturligtvis rena rama julafton för ekonomer och styrande politiker… Och även andra. Det ger t ex utrymme för tilläggsanslag till socialnämnden.

Och så skulle ärendet “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer samt antagande av regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde” behandlas.

Jag var tämligen förberedd, och laddad. Ärendet var ju ett “resultat” av Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion från 2016… (Jag beskrev ärendet tämligen noggrant i en blogg innan sammanträdet – se “KS (2/6): Marknadsföring och sponsring”.)

Jag började med att redogöra för både historien bakom motionen och min kritik av förvaltningens arbete. Det blev ett ganska långt inlägg. I kommunstyrelsen kan nämligen tankegångar både utvecklas och slutföras – det finns inga begränsningar i talartiden, som i fullmäktige…

Jag avslutade mitt anförande med att yrka på återremiss – och gick igenom motiveringen till varför. (Om en ledamot yrkar på återremiss så måste hen skriftligt motivera vad det är som ska utredas ytterligare. Du kan ladda ner återremissyrkande här.)

Min partikamrat James Bucci yrkade bifall. Det gjorde inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Han yrkade bifall till det liggande förslaget från tjänstemännen. Då begärde kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) ordet. Då blev det lite spännande…

Harlitz yrkade bifall till mitt yrkande om återremiss.

Harlitz tryckte framför allt på att det fjärde av fullmäktiges uppdrag, om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte var verkställt. Sedan undrade Marie-Louise Bäckman (KD):

“Varför ska det vara krångligare med tydlighet och transparens?”

Och yrkade också återremiss. Vilket även liberalen Gunnar Henriksson instämde i.

Kenneth Borgmalm (S) kritiserade Henrik Harlitz:

“I KSAU tycker Harlitz en sak, i KS tycker han annorlunda.”

Det fanns alltså två förslag till beslut, bifall till förvaltningens och Augustssons (S) förslag – och mitt förslag till återremiss. Förslagen ställdes mot varandra och ledamöterna fick ropa ja eller nej. Ordförande Augustsson fann att kommunstyrelsen hade röstat för en återremiss.

Det var faktiskt lite intressant. Sverigedemokraterna hade nämligen inte sagt ett ljud under diskussionen. Om SD:s två representanter hade röstat med Augustsson (S) i en votering eller avstått från att rösta hade Augustsson fått majoritet för ett bifall till förslaget… Vi fick aldrig reda på hur SD tänkte agera. Men vem vet, kanske ansåg Benny Augustsson att det låg något i min kritik av förvaltningens arbete…

Kommunstyrelsen fattade en hel del beslut. Flera ärenden skulle emellertid vidare till kommunfullmäktige den 16 juni. Och de ärendena återkommer jag till. De ärenden som kommunstyrelsen fattade beslut i “på egen hand” beskrev jag i bloggen “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”. Det blev ingen diskussion om dessa utan de klubbades igenom utan att någon hade någon avvikande mening.

Med ett undantag…

Det handlade om förslaget att “tilldela samhällsbyggnadsnämnden medel från kommunstyrelsens förfogandeanslag för strandvärdar på kommunens badplatser”. (Jag beskrev ärendet i sak i ovanstående blogg, dvs “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”.)

Jag framförde tidigt i debatten att jag ansåg att det var ett kreativt förslag, men att jag också skulle kunna tänka mig att det fanns strandvärdar även på Skräcklan. Jag betonade också vikten av tydliga arbetsbeskrivningar.

Debatten kom dock inte att handla om detta, utan om SD:s yrkande på avslag på förslaget. SD ansåg inte att kriterierna för anställning var särskilt bra, Mathias Olsson (SD) sa:

“Hög social kompetens borde vara ett kriterium.”

SD ville öppna även för feriearbetande studenter.  Just det här projektet handlade dock om att personer med försörjningsstöd skulle få anställning. Kanske berodde reaktionen på att arbetena huvudsakligen vänder sig till “nysvenskar”…

Bo Carlsson (C) var tämligen frispråkig, och egentligen kontroversiell (fast ingen reagerade), när han sa:

“Man begär en motprestation för försörjningsstöd.”

Vilket Henrik Harlitz (M) höll med om. Vilket jag antar att även SD egentligen gör.

Det blev faktiskt en votering. SD:s förslag till avslag fick dock bara SD:arnas egna röster. De 13 andra ledamöterna röstade för det liggande förslaget.

Som sagt, jag återkommer till en hel del av kommunstyrelsens ärenden, dvs de som gick vidare till kommunfullmäktige. Det fanns flera intressanta ärenden…

Budget 2022 (2): Vänsterpartiet

Jag tänkte i ett antal bloggar presentera de olika partiernas förslag till budget för 2022. Först ut är Vänsterpartiet. (De parlamentariska förutsättningarna för det kommande budgetbeslutet redogjorde jag för i gårdagens blogg – se ”Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar”.)

Vänsterpartiet har i vanlig ordning utarbetat ett eget budgetförslag. Det lämnades in sist av alla partier. Men det var ingen fara, det räckte för att förslaget skulle komma de andra ledamöterna i kommunstyrelsen tillhanda igår onsdag. Och det viktigaste är egentligen att det blev klart till kommunfullmäktiges sammanträde den 16 juni. Det är ju då som Vänersborgs högsta beslutande församling ska bestämma budgeten för nästa år, 2022.

Vänsterpartiet vill som vanligt prioritera verksamheten. Det finns stora behov i framför allt social- och barn- och utbildningsnämnden, vilket också är som vanligt. Men behoven är om möjligt ännu tydligare nu, både under och efter pandemin. I förskola och grundskola har frånvaron varit stor. Barn och elever har varit hemma och missat undervisning. Och pedagoger och skolpersonal har varit sjukskrivna. Det har i sin tur inneburit fler vikarier, försämrad arbetsmiljö och en lägre kvalitet på utbildningen.

Det har varit likadant inom socialnämndens områden t ex i hemtjänsten och äldrevården. Personal har varit sjukskriven och det har fått sättas in vikarier. Det har, precis som inom skolan, inneburit sämre kvalitet på verksamheten, och vården. Besök från anhöriga och vänner samt arrangemang som brukar lysa upp tillvaron på äldreboendena har istället lyst med sin frånvaro. Många äldre har blivit ensammare, vilket definitivt har gjort livet mer enformigt och tråkigt. Det i sin tur har sannolikt lett till att de gamla blivit både sjukare och kanske till och med tappat en del av livslusten. 

Det är viktigt att kommunen gör allt den kan för att få människor, unga och gamla, att må bra – inte imorgon utan idag. Vi kan inte svika barnen och de unga som ska ges förutsättningar för att få ett bra liv. Det är nu grunden läggs för framtiden. Och vi kan inte heller svika dom som har arbetat och slitit under ett helt liv – genom att spara på dom och säga att ni får stå tillbaka. Eller som de ekonomiska målen lite ”finare” och ”objektivare” uttrycker det:

“Varje generation ska försörja sig själv.”

För Vänsterpartiet är en stark välfärd grunden för ett solidariskt och hållbart samhälle och resurser måste säkras. Kommunen måste ta ett samlat och större grepp för att på riktigt förstärka och trygga välfärden för invånarna i Vänersborg.

Vänsterpartiets budgetförslag ger ett beräknat överskott på 27 milj kr. Det är 1% av skatter och generella statsbidrag, istället för de av ekonomerna rekommenderade 2%-en. Här tycker vi i Vänsterpartiet dock att förslaget från kommunstyrelsens ordförande banar väg för att bryta ”principerna”, eftersom resultatet i det förslaget inte heller uppgår till 2%. (Det uppgår till 1,5%.)

Vänsterpartiet räknar också med att nästa år inte utgör något undantag när det gäller prognoser och resultat. Kommunen gör nämligen alltid resultat som ligger 25-30 milj kr över prognoserna. I år ligger prognosen t ex på 98 milj kr… Det är 55 milj kr bättre än budgeterat. (Det budgeterade resultatet ligger på 43 milj kr.) Och då ska vi inte prata om förra årets enorma överskott, 161 milj kr. Det var inte mindre än 129 miljoner mer än prognosen. Det är inte heller omöjligt att staten kommer att lätta på plånboken, det är ju val nästa år. Vi tror att det kommer att bli 2% även med Vänsterpartiets budget…

I december 2020 avslogs Vänsterpartiets förslag att inrätta en social investeringsfond. Det fanns visserligen formella skäl som motiverade avslaget, men vi uppfattade ändå att det uttrycktes förståelse och samtycke för en sådan fond. En social investeringsfond skulle kunna ge vår kommun ytterligare ett verktyg för att angripa sociala utmaningar såsom brister i integration, ungdomsarbetslöshet, stor skolfrånvaro och brister i förebyggande aktiviteter. Vi saknar att frågan inte tycks ha beaktats i budgetarbetet.

Socialnämnden

Vänsterpartiet vill, precis som alla andra partier i år, öka budgetmedlen till socialnämnden. Vi upplever att fullmäktige år efter år gör sig skyldig till underförstådd underfinansiering i sina budgetanslag. Förvaltningens och nämndens ansträngningar att hålla sig inom ramen resulterar i texter och slutsatser som vi har svårt att acceptera. Vänsterpartiet ser att även 2022 kommer att präglas av gapet mellan det som förväntas ske kring måluppfyllelse och det som ställs till förfogande som finansiering.

Vänsterpartiet föreslår 23,8 milj kr till socialnämnden.

Barn- och utbildningsnämnden

I förvaltningens text framkommer stor oro att den pedagogiska personalen belastas med krav som sedan en längre tid tillbaka inte längre möts med adekvat resurstilldelning från politiken. Det behövs mer pengar om kommunens inriktningsmål ska ha en chans att uppfyllas – 63 personer färre i grundskolan i år jämfört med 2020 har fått konsekvenser. Det måste kompenseras.

Antalet elever i grundsärskolan liksom antalet elever i behov av särskilt stöd i grundskolan ökar. Det kan vara språkligt, socialt och pedagogiskt stöd. Och behovet av stöd ökar också hos de olika barnen och eleverna. Problematiken blir allt svårare hos många. I år var 3 milj kr avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag till dessa elever. Vänsterpartiet vill att barn- och utbildningsnämnden ska få behålla dessa pengar. Egentligen krävs mer pengar men av någon anledning ligger förvaltningen och nämnden lågt… Det är nog också så att det är läge att prioritera socialnämnden nästa år.

Vänsterpartiet föreslår 6,6 milj kr till barn- och utbildningsnämnden.

Kultur- och fritidsnämnden

Nämndens budgetram är inte tillräcklig för att uppnå kommunens inriktningsmål och för att fullgöra de uppdrag nämnden har. Aktuell resurstilldelning minskar drastiskt invånarnas tillgänglighet och service på kultur- och fritidsområdet. Arbetsmiljön i förvaltningen försämras. Deltagande av flickor och personer med funktionsvariation bör öka i fritidsverksamheten. Invånare bör var nöjda med våra idrotts- och motionsanläggningar i nivå med rikssnittet. Det lokala föreningslivet är en viktig del för en kommun och vi skulle vilja att nämnden ser över strukturella delar av hur föreningsstödet är utformat.

Vänsterpartiet föreslår 3 milj kr till kultur- och fritidsnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden

Vänsterpartiet möter nämndens anmälda behov.

Vänsterpartiet föreslår 1,5 milj kr till samhällsbyggnadsnämnden.

Byggnadsnämnden

Vänsterpartiet har tidigare och under innevarande mandatperiod haft synpunkter på enskilda ärenden i förvaltningens arbete. Nedanstående förslag syftar till att förvaltningens önskemål ska tillgodoses. Vi uppfattar att båda förslagen förbättrar förvaltningens möjligheter att nå högre kvalitet i sin verksamhet.

Vänsterpartiet föreslår 1 milj kr till byggnadsnämnden, varav 0,6 milj är ett tillfälligt anslag.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Samtliga de förslag som Vänsterpartiet vill tilldela pengar återfinns i förvaltningens text.

Vänsterpartiet föreslår 1 milj kr till miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Vänsterpartiet är det parti av samtliga i Vänersborg som vill ge mest pengar till verksamheterna och pengarna föreslås gå till framför allt socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden.

Till sist har Vänsterpartiet två synpunkter på investeringsbudgeten 2022-2024. Vi ställer oss bakom kommunstyrelsens ordförandes förslag, men anser att investeringen i Arena Vänersborg år 2024 på 10,5 milj kr lyfts ur investeringsplanen. Vi ämnar återkomma i frågan om arenan med en motion. Vänsterpartiet anser också att så många av de cykelbefrämjande åtgärderna, GC-vägar, som möjligt år 2024 lyfts fram till år 2023.

Det var Vänsterpartiets budgetförslag. En del av texten i denna blogg var också tagen direkt från förslaget. Om du vill veta mer om Vänsterpartiets budgetförslag, eller helt enkelt se det i original, så kan du ladda ner det genom att – klicka här.

I kommande bloggar ska jag presentera de andra partiernas förslag till budget 2021.

==

Bloggar i denna serie:

Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar

På kommunstyrelsens sammanträde idag behandlades de olika partiernas budgetförslag för år 2022.

Budgetekonomen presenterade, som brukligt är, förslaget från kommunstyrelsens ordförande. Förslaget brukar kallas så, även om det är det gemensamma budgetförslaget från de tre styrande partierna, S+C+MP. Ekonomen presenterade fakta och ordförande Benny Augustsson (S) kommenterade det hela lite mer politiskt. Det blir annorlunda när man får höra kommentarerna och tänket från Augustsson jämfört när man ”bara” läser förslaget.

Sedan fick oppositionspartierna beskriva sina respektive budgetförslag. Kommunalrådet Henrik Harlitz (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, började presentationen med att redogöra för det gemensamma förslaget från M+KD+L. Det gjorde Harlitz tämligen utförligt. Han följdes av Ola Wesley (SD) som ganska kortfattat beskrev sverigedemokraternas ekonomiska prioriteringar, medan undertecknad Kärvling sin vana trogen presenterade vänsterpartiets förslag förhållandevis ingående. Göran Svensson (MBP) avslutade med att redovisa medborgarpartiets budget. Det gjorde han ganska summariskt.

Jag tänkte i kommande bloggar gå igenom de olika budgetförslagen.

Presentationerna följdes inte av några diskussioner. De sparades till senare tillfälle – till kommunfullmäktige. Sedan var det dags för beslut.

Det var inte helt oväntat de styrande partiernas förslag som “vann”. S+C+MP lade ju ett gemensamt budgetförslag och de tre partierna är tillsammans större än den borgerliga oppositionen, dvs M+L+KD. Oppositionspartierna SD, MBP och V hade ju andra ekonomiska prioriteringar och lade därför, som sagt, helt egna budgetförslag. Det fanns alltså hela fem budgetförslag på bordet.

Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter. Socialdemokraterna har 3 platser, centerpartiet 2 och miljöpartiet 1. Den styrande minoriteten har alltså sammanlagt 6 platser. Moderaterna har 2 platser, liberalerna 1 och kristdemokraterna 1, totalt 4 platser. Sverigedemokraterna och vänsterpartiet har vardera 2 platser och medborgarpartiet 1 plats. Det betyder att om den styrande minoriteten och den borgerliga oppositionen inte är eniga, så måste de tre styrande partierna ha stöd av åtminstone endera SD eller V. (Eller att partier avstår från att rösta.)

Samtliga partier röstade idag alltså på sitt eget partis eller partikonstellations budgetförslag. Det var därför förslaget från S+C+MP gick “segrande ur striden”.

Det är emellertid helt ointressant vilket budgetförslag som blir kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige. I fullmäktige kan nämligen mycket hända…

Mandatfördelningen i kommunfullmäktige är annorlunda. Det är andra förutsättningar än i kommunstyrelsen. De tre styrande partierna, S+C+MP, har “bara” 20 av 51 mandat, dvs långt ifrån egen majoritet. Den borgerliga oppositionen, M+L+KD, är ännu längre från egen majoritet. Den har 15 mandat. De två stora blocken är alltså i högsta grad beroende av stöd från ett eller flera av de andra partierna för att få majoritet. SD har 9 mandat, V har 5 och MBP har 2 mandat. Det är bara att spekulera och räkna hur det ska gå till att få majoritet för de olika blocken. Det krävs 26 mandat för majoritet, såvida inte något parti lägger ner sina röster. Det kan också påverka majoritetsförhållandena. SD lade t ex ner sina röster under den förra mandatperioden och banade då vägen för den borgerliga oppositionen att tillsammans med V få igenom sin budget.

Den närmaste tiden, dvs fram till fullmäktiges sammanträde den 16 juni, kommer de olika partierna att analysera de olika budgetförslagen. Syftet är naturligtvis att hitta beröringspunkter mellan sitt eget och de andra partiernas förslag. Och sedan undersöks möjligheterna att komma överens med något eller några andra partier. Kanske kan en kompromiss utformas så att en majoritet kan bildas, och att partiet ifråga därigenom kan få gehör för några av sina egna förslag.

Man får dock inte glömma att det är de olika partiernas budgetförslag som är utgångspunkten och grunden – och som avgör vilka konstellationer och majoriteter som kan uppstå. Det är inte matematiken… I varje fall inte enbart.

Tipset för i år är att de två stora blocken återigen kommer överens om en gemensam budget. De sex så kallade betongpartierna, S+C+MP+M+L+KD, har kommit överens om en gemensam budget 3 år i rad – och mycket talar för att det blir så även i år. Ett annat alternativ skulle kunna vara, fast det är mycket osannolikt, att S+C+MP kommer överens med V och MBP.

I några bloggar fram till det slutliga beslutet i kommunfullmäktige den 16 juni ska jag, som nämnts tidigare, presentera de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2022, KS 2021

KS (2/6): Marknadsföring och sponsring

I min förra KS-blogg (se “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”) skrev jag om att kommunstyrelsen ska behandla “resultatet” av Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion om “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Motionen kan laddas ner här.)

Kommunfullmäktige biföll motionen den 28 mars 2018. (Se “Gårdagens KF (1): Marknadsföring och kommunala bidrag”.) Då fick kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden verkställa följande:

  • “ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen,”
  • “ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip,”
  • “ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag, och”
  • “utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”

Arbetet har resulterat i tre dokument som ska behandlas i kommunstyrelsen imorgon. Ett av dem, “Policy för sponsring och donationer”, ska vidare till kommunfullmäktige, medan två ska beslutas av kommunstyrelsen, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”.

Det återstår, skriver kommunstyrelseförvaltningen i underlaget, att utarbeta ett:

“styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamhet.”

De tre dokumenten var klara redan den 21 januari 2020. (Se “Nya regler om sponsring, bidrag mm på gång”.) Då informerades kommunstyrelsen om, så att säga, utredningsläget kring motionen och fullmäktiges uppdrag. Ledamöterna uppmanades komma med synpunkter. Vilket jag gjorde – i en liten “sammanställning” på 11 sidor.

Nu 1,5 år senare är det i princip samma tre dokument som ska upp till behandling. Det har endast skett några språkliga ändringar, inget annat. I sak är de tre dokumenten identiska med de för 1,5 år sedan. Och de synpunkter jag lämnade då har inte gett något som helst resultat. (Är du intresserad av att ta del av dessa i sin helhet, så kan du ladda ner dokumentet som jag skickade till KS-förvaltningen här.) Och ingen annans synpunkter heller antar jag. Även om det i underlaget står:

“De synpunkter som inkommit har bedömts av förvaltningen och i vissa fall föranlett ändringar alternativt förtydliganden.”

På ”byråkratspråk” torde det betyda att det inte har inkommit något av substans, det som har inkommit är inte värt att nämna. Och det står inte vad det är för synpunkter eller vem eller vilka som har lämnat dem. De har dock lett till några språkliga förändringar, som naturligtvis kan definieras som både ändringar och förtydliganden…

Det kan noteras att även då ärendet senast behandlades i kommunstyrelsen skrev förvaltningen att det fjärde dokumentet återstod att göra. Precis som nu – 1,5 år senare…

Det har alltså inte hänt något de senaste 16-17 månaderna sedan kommunstyrelsen hade uppe ärendet senast. Och eftersom jag inte ansåg att uppdraget som kommunfullmäktige hade gett var verkställt som det skulle då, så tycker jag inte att det är det nu heller. De synpunkter jag lämnade i januari 2020 gäller således fortfarande. 

Men vad ska hända imorgon? Eftersom kommunstyrelseförvaltningen av någon anledning inte har utfört något arbete, mer än några språkliga förändringar, på över 1 år eller lyssnat på några synpunkter, så känns det tämligen meningslöst att framföra dem igen. Varför ska någon lyssna nu? Även om jag som en av motionärerna kan tyckas ha åtminstone några idéer och tankar som kan vara värda att beakta… Trodde jag i varje fall.

Jag vet inte hur de andra partierna ställer sig. De tre styrande partierna S+C+MP har ju aldrig uttalat något stöd till motionens synpunkter. Men i kommunfullmäktige den 28 mars 2018 yrkade de inte heller avslag på motionen. Det betydde att det inte blev någon votering, det fanns ju bara ett förslag. Kommunfullmäktige var alltså helt enig i att bifalla motionen.

Jag kommer att yrka återremiss. Motiveringen är helt enkelt att kommunstyrelsen inte har verkställt det uppdrag som den har fått av kommunfullmäktige. Som exempel är det fjärde uppdraget, om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte alls omnämnt i något av dokumenten. Självklart kommer ordförande Benny Augustsson (S) att säga att det kommer senare, i det dokument som är kvar att utarbeta. Men jag anser inte att det går att dela upp verkställandet av fullmäktiges uppdrag på det sättet, om nu Augustsson anför detta argument vill säga. Och med tanke på att det är över 3 år sedan kommunstyrelsen fick uppdraget av fullmäktige så är det väl inte mycket som talar för att det fjärde dokumentet blir klart inom överskådlig tid. Uppdragen är, eller borde vara, att betrakta som en helhet anser jag. Och i sådana fall är det bättre att återremittera allt tills även det sista dokumentet är färdigt.

Dessutom spelade offentligheten och transparensen en oerhört viktig roll i Axelssons och min motion. Vi menade att t ex kriterier, ansökningstider, ansökningshandlingar för de kommunala bidragen skulle finnas samlade på hemsidan. Samtliga ansökningar liksom beslut skulle kommuniceras offentligt och finnas tillgängliga, där det också skulle framgå hur mycket medel som en förening ansökte om och hur mycket som beviljades. Transparens var ett nyckelord.

Vi menade också i motionen kommunen skulle använda marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring för att styra mot Vänersborgs värdegrund och vara kopplad till visionen och målen. Axelsson och jag betonade även vikten av bedömningskriterier och utvärderingar. Det kunde gälla det affärsmässiga och/eller kommuninvånarnas “egenvärde/välmående”.

Det framhölls vidare i motionen att det var av stor vikt att samtliga dokument med regler och riktlinjer borde gälla hela kommunen, även de kommunala bolagen. Det var t ex inte lämpligt att en enskild nämnd fattade beslut i sponsring och donationsfrågor. (Typ att kultur- och fritidsnämnden skulle besluta om sponsring om ett nytt bandy-VM skulle arrangeras.) Det fick inte heller finnas några risker att enskilda tjänstepersoners och enskilda politikers intressen vägdes in i bedömningar och beslut. Nu täcker inte dokumenten hela kommunens verksamhet utan det tycks finnas möjligheter att “gå vid sidan av”, vilket ökar riskerna för godtycke och att inte likabehandlingsprincipen följs.

Det kan också tilläggas att dokumenten helt missar kommunens två uttalade egna evenemang, Aqua Blå och Oktobermarknaden. De drivs och sponsras ju av den egna kommunala organisationen med heltidsanställda tjänstemän.

Sedan har jag mina funderingar på det rent formella i beslutsprocessen. Kommunstyrelsen förväntas besluta om två av dokumenten, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Jag anser att “hela paketet” är så stort och viktigt att kommunfullmäktige borde fatta besluten, eller som det står i Kommunallagen:

“Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen”

Ja, det finns fler argument som talar för att uppdraget inte är verkställt. Jag kanske ska motivera återremissen med att lämna in mina gamla synpunkter…

Men är det något att hoppas på…? Vad skulle en återremiss ge för något? De styrande politikerna eller kommunstyrelseförvaltningen vill uppenbarligen inte verkställa fullmäktiges uppdrag på ett korrekt och fullständigt sätt. Det verkar saknas både vilja och intresse. Och kanske också kunskap – även om jag har svårt att tro det sistnämnda.

Det kanske är så att de dokument som ligger på kommunstyrelsens bord imorgon trots allt är bättre än de dokument som kommunen har haft tidigare och som nu ska upphöra och ersättas. Men det är inga dokument som följer av de tankar och ambitioner som Axelsson och jag hade när vi skrev motionen. Det hade varit bättre att helt enkelt kopiera några av de dokument kring “marknadsföring, evenemang och sponsring” som andra kommunerna har antagit, och som är upplagda på hemsidor runt om i landet. Det finns nämligen många kommuner som sedan länge har antagit styrande dokument i dessa frågor.

Ibland kan man som politiker bli väldigt besviken… Detta är ett sådant tillfälle.  Men då är det bara att komma igen. Så imorgon ska jag yrka på återremiss.

Anm. Motiveringen till återremissen kan laddas ner här. Den är fortfarande på ”utkaststadiet”, dvs den kan ändras. Det ska också nämnas att Jonathan Axelsson (M) och jag har precis samma uppfattning om kommunens tre dokument – Axelsson stämmer in i yrkandet om återremiss.

KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor

På onsdag sammanträder kommunstyrelsen för sista gången, innan den för de flesta politikerna välförtjänta semesterperioden tar sin början. Ledamöter och ersättare får detta sammanträde återigen slita för sina arvoden, i varje fall ersättarna. De ordinarie ledamöterna får ju några tusentals kronor extra per månad för sitt uppdrag…

Det utskickade underlaget är på 1.744 sidor och ärendena är uppdelade i 37 punkter, och då är de 6 informationspunkterna oräknade. De brukar oftast ta längre tid än alla de andra ärendena tillsammans.

Dagordningen har följande utseende:

Omfattningen av underlaget är i det närmaste övermäktigt. Det är knappt så att en pensionär hinner läsa alla 1.744 sidor. För det är väl också tänkt att ledamöterna inte bara ska hinna läsa – de ska väl också förstå, reflektera, vara kritiska, diskutera, förankra… Eller? Fast… Det finns inte särskilt mycket tid till att ha t ex partimöten, och definitivt inte till att engagera andra kommuninvånare. Handlingarna kom inte förrän i torsdags.

Jag befarar att följden av denna tingens ordning blir att det i praktiken blir en liten klick politiker, men kanske framför allt tjänstepersoner, som styr och bestämmer i kommunen. Det måste gå att hitta andra arbetsformer. En enklare variant till lösning skulle kunna vara att det blir fler sammanträden med kommunstyrelsen, så att underlagen kan delas upp.

Det finns också några ärenden på dagordningen som ger upphov till en del demokratiska tveksamheter… Några ärenden har nämligen behandlats på olika sätt tidigare. Och jag märker att det man då framförde har varit meningslöst. När ärendena åter ligger på kommunstyrelsens bord, så har inget ändrats, strukits eller kompletterats i handlingarna. Men det återkommer jag till.

Flera av ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige den 16 juni. Då kommer de att diskuteras och beslutas inför ögonen på alla de kommuninvånare som följer utsändningen på kommunens webb-TV. Även om det är undantagsfall att besluten blir annorlunda än i kommunstyrelsen. Men det händer. Det såg vi ju senast om verksamhetsområdena för VA på Vänersnäs…

Jag kommer att spara dessa ärenden till kommande bloggar och inrikta mig enbart på de ärenden som ska avgöras i kommunstyrelsen, dvs de ärenden som inte går vidare till kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen börjar sitt sammanträde med att få en mängd information. Det handlar om den personalekonomiska redovisningen (“PEKEN”), mål- och resursplanen (MRP) 2022–2024, delårsrapporten per april 2021, slussarna på Brinkebergskulle (“samråd inför tillståndsansökan”), renhållningsordningen och om en eventuell gemensam överförmyndarverksamhet med Trollhättan.

Den här informationen beräknas hålla på till kl 11.25. Den följs sedan av information från kommundirektör Lena Tegenfeldt, ordförande Benny Augustsson (S), 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) och kanske också kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Mats Andersson (C). Andersson har emellertid inte någon gång hittills redovisat vad han gör som 2:e vice ordförande. Det gjorde inte heller hans föregångare Bo Carlsson (C)…

Kommunstyrelsen ställer sig bakom ett förslag på yttrande från förvaltningen om den nya slussen i Brinkebergskulle. I underlaget står det bland annat:

“Samrådsunderlaget är väl genomarbetat och beskriver de utmaningar som finns i anläggandet av en ny sluss i Brinkebergskulle. Ombyggnationen av slussarna kommer att innebära skador på både natur- och kulturvärden, samt störningar för boende i närheten, särskilt under anläggningsarbetet. Detta ska dock  vägas mot fördelarna av nya slussar där fördelarna överväger nackdelarna. Trafikverket och Vänersborgs kommun har en samsyn i val av alternativ för nya slussar, det östra alternativet. Byggnationen av nya slussar är ett stort och långvarigt projekt och det är viktigt att minimera de långsiktiga skadorna på bostäder, natur- och kulturvärden.
Då vårt nuvarande slussområde är ett populärt besöksmål är det viktigt att det nya slussområdet utformas på ett attraktivt och tillgängligt sätt och kan fortsätta att utvecklas till ett än mer viktigare besöksmål.”

Den som är intresserad kan ladda ner handlingarna från kommunens hemsida. Där finns bland annat en läsvärd och intressant utredning från Trafikverket. (Kan laddas ner här.)

I  september 2016 skrev Jonathan Axelsson (M) och undertecknad (V) en motion om “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Motionen kan laddas ner här.) Det hände till en början en del märkligheter kring hanteringen av motionen. Först efter nästan 2 år, den 28 mars 2018, biföll kommunfullmäktige motionen i sin helhet. Fullmäktige gav ett uppdrag till kommunstyrelsen och dess förvaltning. Den 21 januari 2020, efter ytterligare 2 år alltså, så presenterades resultaten av förvaltningarnas arbete. Det var tre dokument som “visades upp” i kommunstyrelsen. Det fattades inga beslut då, utan man skulle få lämna skriftliga synpunkter. Mina synpunkter bestod av 11 sidor… Jag var inte alls nöjd med innehållet i dokumenten. (Se “Nya regler om sponsring, bidrag mm på gång”.)

Nu ska de tre dokumenten upp igen i kommunstyrelsen. Ett av dem, “Policy för sponsring och donationer”, ska vidare till kommunfullmäktige medan två ska beslutas av kommunstyrelsen, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”.

Min ambition är att skriva en särskild blogg om detta ärende. Jag kan dock avslöja att det är sällan som jag har blivit så besviken. De tre dokumenten har i begränsad omfattning ändrats språkligt – och endast språkligt. Det har inte skett någon annan förändring under denna tid. Jag har därför samma synpunkter på dessa underlag som för 1,5 år sedan… 

Kommunstyrelsen ska besluta att Vattenpalatset Vänerparken ska få ett förlusttäckningsbidrag på 1,5 milj kr. Det är naturligtvis föranlett av coronan. Äventyrsbadet kan inte ha öppet för allmänheten och får därmed inte heller in några biljettintäkter. Det är inte mycket att säga om. Ska kommunen ha ett äventyrsbad så kostar det…

Kommunstyrelsen ska också ge byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet i Vänersborg. Det finns en mycket intressant förstudie som du kan ladda ner här.

Barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har inte kommit överens om kostnaderna för skolmåltider. Nu har emellertid, till slut, en överenskommelse tecknats och kommunstyrelsen ska därför besluta om att tillföra barn- och utbildningsnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 2,6 milj kr. Det blir bra.

Det ska utarbetas ytterligare en detaljplan på Sanden, eller Lilla Vassbotten som vi infödda säger. Kommunstyrelsen tänker ge byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för fastigheterna Skonaren 1 och 2, Briggen 8 och 9 samt Fregatten 17 och 20. (Se karta.)

Det är en gåta att byggföretag, försäkringsbolag etc vill bygga. Det känns som om de tar stora risker… Det krävs enligt underlaget:

“utredningar kring översvämningsrisker, geotekniska förhållanden, föroreningar, störningar som lukt, buller och vibrationer, dagvattenhantering samt risker kopplade till transporter av farligt gods. Planområdet ligger på mark som består av olika fyllnadsmassor vilket innebär att extra resurser måste läggas på byggnadstekniska lösningar för att klara bland annat bärighet och stabilitet. Sanering av marken behöver troligen genomföras.”

Om det fungerar med byggnation av bostäder så lär det bli extremt dyra lägenheter…

Kommunstyrelsen ska tilldela samhällsbyggnadsnämnden 260.000 kr ur förfogandeanslagets ”socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser” till strandvärdar på kommunens badplatser. Det tycker jag är en både bra och kreativ idé.

Det är personer som uppbär försörjningsstöd som ska kunna anställas. Värdarna kommer att vara på Ursand, Sikhall, Nordkroken och Gardesanna. Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att det fanns strandvärdar också på Skräcklan.

Flera ärenden kommer att klubbas igenom utan någon diskussion. Och det är nog helt ok. Det finns inte så mycket att tillägga kring ärenden som “Riktlinjer för intern försäljning”, “Granskning av bokslut och årsredovisning 2020 för Vänersborgs kommun”, “Namnbyte på Samverkansgruppen för hållbar utveckling och miljö till Samverkansgruppen för Agenda 2030”, “Samgående av Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp och Samordningsförbundet Vänersborg Mellerud”, “Årsredovisning 2020 för Vänersborgs stiftelser”, “Revidering av kommunstyrelsens delegeringsordning”, “Granskning av kommunens hantering av Covid-19-krisen” och “Svar på granskning av arvoden och ersättningar till förtroendevald”.

Kommunstyrelsen har som sagt mängder med fler ärenden att avhandla, men det är ovanstående som ska beslutas av kommunstyrelsen själv. Alla andra ärenden avgör kommunfullmäktige. För kommunstyrelsen gäller det då ”endast” att enas kring ett beslutsförslag.

Det känns som att jag kan fylla tiden till fullmäktiges sammanträde med bloggar. Det är mycket som ska beslutas innan sommaren. Men jag tänker naturligtvis också redogöra för kommunstyrelsens sammanträde. Ibland händer det ju något oväntat och överraskande under ett möte som pågår en hel arbetsdag.

Det kanske händer på onsdag igen.

Kategorier:KS 2021

VA Vänersnäs: Debatten i KF (5/5)

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på ”VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)”.

Efter drygt 50 minuters debatt om kommunen skulle införa verksamhetsområden på Vänersnäs, så avslutades debatten med en diskussion om den kommande propositionsordningen. Var det möjligt för kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag samtidigt som han också ville vara med och motivera en återremiss?

Det har hänt en gång tidigare under mandatperioden att Benny Augustsson har gjort på detta sätt och då tillät ordförande Annalena Levin (C) det. Jag tyckte att det var fel redan då, men jag kommer inte ihåg varför jag inte öppet ifrågasatte förfarandet. Det gjorde jag dock denna gång.

Jag ställde en tämligen retorisk fråga:

“Sedan så undrar jag hur man kan begära återremiss i andra hand som Benny Augustsson gör, eftersom återremissen ska avgöras först. Jag menar, endera får man ju yrka återremiss i första läget eller också att man tar beslutet idag. ….”

Benny Augustsson (S) höll fast vid sin åsikt att få skriva en motivering till en återremiss fast han inte tänkte rösta för återremiss.

Och då undrade jag, återigen en aning retoriskt:

“Måste man inte rösta för återremiss för att kunna lägga en motivering till varför man röstar på en återremiss?”

Lena Eckerbom Wendel (M), som antagligen mest hade tankarna på hur återremissen skulle formuleras, undrade åt vilket håll Augustsson lutade om han skulle få möjlighet att motivera en återremiss… Eckerbom Wendel var typ ett steg före…

Dan Åberg (M), som är mycket bevandrad i Kommunallagen, begärde en ordningsfråga och konstaterade:

“Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremissen. … Man måste yrka återremiss för att kunna motivera det.”

Fullmäktiges fd ordförande Dan Nyberg (S) höll med.

Det blev en ajournering på 30 minuter, som blev till 45 minuter… 

Jag kan tänka mig att de styrande partierna hade problem med hur de skulle “komma ur knipan”. Skulle de med öppna ögon gå mot ett voteringsnederlag? Det räckte ju faktiskt med att 1/3 av fullmäktiges ledamöter skulle rösta för en återremiss. (Återremiss betraktas nämligen som ett minoritetsskydd.) Och nu var hela den samlade oppositionen enig… Eller skulle de styrande partierna göra en pudel som innebar att de också begärde återremiss – och hoppas att även de fick vara med och formulera motiveringen…?

Under tiden, i det “andra lägret”, skrevs motiveringen. Lena Eckerbom Wendel (M) höll i pennan, men orden bollades mellan moderater och vänsterpartister. Jag antar att liberaler och kristdemokrater också deltog på M-sidan.

Vi blev överens. Då väcktes förslaget att Benny Augustsson (S) skulle kontaktas. Sagt och gjort. Det visade sig att med ett mindre tillägg i motiveringens inledning så var S+C+MP också med på tåget. De styrande partierna ville tydligen under inga omständigheter förlora en votering.

Det jag kan undra ibland, det är varför inte de styrande partierna pratar med andra partier innan det går så här långt…

När kommunfullmäktige återupptog förhandlingarna läste Lena Eckerbom Wendel upp motiveringen till återremissen. (Den har jag redan återgett i en tidigare blogg – se “KF: ÅTERREMISS!”.)

Det var många som yrkade bifall till både återremiss och motivering, men först ut var Vänsterpartiet. Det var viktigt eftersom Bucci och jag i början av sammanträdet hade yrkat på återremiss med en annan motivering. De andra oppositionspartierna undrade naturligtvis hur Vänsterpartiet ställde sig till den upplästa motiveringen. Vänsterpartiet stod bakom motiveringen till återremiss.

Även Benny Augustsson (S) biföll återremissen. Han tillade att också C och MP stod bakom, även om de inte hade haft tid att skriva på. Vilket jag ärligt talat inte riktigt förstod. Mötet var ju på distans, ingen hade egentligen skrivit på…

Marie-Louise Bäckman (KD) som hade varit tyst under hela debatten tog till orda:

“Det kan ju inte vara demokratiskt rätt att man helt plötsligt blir tvingad att betala nånting som man uppenbarligen inte behöver om man klarar av miljö- och hälsokraven. Och jag erkänner. Det var mina KD-kompisar i riksdagen som uttryckte sig så.”

Vi hoppas att Bäckman står fast vid denna åsikt när VA-frågan kommer tillbaka till kommunfullmäktige någon gång i framtiden…

Dan Nyberg (S) tyckte det var bra att alla partier blev överens:

“Så är det en gemensam process som ligger bakom den text som det slutligen blir så att det känns bra att det gick att hitta den lösningen med dom partierna.”

Gemensam process…? Med S…? Tja…

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) uttryckte sin glädje över enigheten:

“Jag är jätteglad och stolt över att kommunfullmäktige i Vänersborg har hittat en bra lösning på det här ärendet.”

Det tyckte TTELA var värt att citera.

Samtliga gruppledare, och någon till, begärde ordet och yrkade bifall till det gemensamma förslaget till återremiss, det förslag som var undertecknat av Lena Eckerbom Wendel (M), Marie-Louise Bäckman (KD), Gunnar Henriksson (L), James Bucci (V), Stefan Kärvling (V) och Benny Augustsson (S).

Du kan läsa hela återremissförslaget här – “KF: ÅTERREMISS!”.

Vi får se vad fullmäktiges “enighet” är värd nästa gång ämnet ska behandlas. Det var ju faktiskt bara ett beslut om att utreda ärendet om verksamhetsområden i Vänersnäs vidare. Fullmäktiges partier tycker fortfarande helt olika i sakfrågan, och det kommer naturligtvis att visa sig inom en hyfsat snar framtid…

Däremot kan vi konstatera att James Bucci och jag i Vänsterpartiet är nöjda. Från att till en början ensamma ropa på återremiss i kommunstyrelsen så stämde alltså samtliga 51 ledamöter i fullmäktige in i kören. En inte oväsentlig del av denna omsvängning kan dock förklaras av den aktivitet och kampanda som de berörda på Vänersnäs har visat. Det är nog viktigt att de fortsätter hålla denna fackla brinnande när frågan om tvångsanslutning ställs på sin spets.

===

Bloggserien består av följande bloggar:

VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på ”VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”.

Debatten om att införa verksamhetsområden på Vänersnäs hade pågått i ca 40 minuter. Den hade varit både intensiv och engagerad, även om det var ganska få ledamöter som deltog aktivt. De som yttrade sig var pålästa och argumenten var i regel genomtänkta och baserade på fakta. Även om jag tyckte att det fanns någon som kanske försökte sig på att, som de säger i det engelska parlamentet:

”misleading the house”

Eller om personen själv kanske hade blivit missledd…

Debatten fortsatte med att en ny röst hördes. Kenneth Borgmalm (S) ställde en fråga till Lena Eckerbom Wendel (M):

“Idag ska vi ju bara bestämma om att inrätta verksamhetsområden, men vilka som ska ansluta sig blir ju en senare fråga. Varför tar Lena Wendel upp den andra frågan idag?”

Innan Lena Eckerbom Wendel hann svara (ordförande Annalena Levin tillåter inte repliker, man är tvungen att begära ordet), så upplyste Lutz Rininsland (V) Benny Augustsson (S) om hur Vänsterpartiet egentligen uppträdde i riksdagen när tvångsanslutningen nyligen diskuterades. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”.) Vänsterpartiet tillsammans med S och MP reserverade sig inte mot det borgerliga förslaget som Augustsson hade gjort gällande, utan dessa tre partier ville inte föregripa den kommande propositionen. Vänsterpartiet avstyrkte därför de borgerliga motionerna, men invände alltså inte i sak

Och då blev Lutz Rininsland (V) tillrättavisad av fullmäktiges ordförande Annalena Levin (C). Hon menade att det var fel att ta upp riksdagen. Det har hon påpekat för Rininsland vid tidigare tillfällen. Av någon anledning som faktiskt är svår att förstå. Det är ofta svårt att gå förbi riksdagen eftersom riksdagen fattar oerhört många beslut som direkt angår kommunerna. Och denna gång var det ju faktiskt kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som hade dragit in Vänsterpartiets agerande i riksdagen i fullmäktiges debatt. Utan att bli tillrättavisad…

Jag kände mig tvungen att kommentera Kenneth Borgmalms fråga till Eckerbom Wendel ovan. Och delar av den kommentaren återgavs senare i TTELA.

Kommunen har ju tidigare inrättat verksamhetsområden vid dalslandskusten, sa jag, och fortsatte:

“Vi har ju ett berömt exempel vid Sikhall som ville slippa att vara med i ett beslutat verksamhetsområde, vilket samhällsbyggnadsnämnden sa nej till. Den ville inte ens pröva ärendet. Och när James Bucci motionerade om det i samhällsbyggnadsnämnden så fick han inte heller initiera det här ärendet, så att det är ett moment 22. Kommer man in i ett verksamhetsområde så har Vänersborgs kommun inte tillåtit några undantag, utan då är man med. Och Solvarm var tvungen att gå till mark- och miljödomstolen för att överhuvudtaget slippa att betala 200.000 kr för en anslutning. Så det är ett moment 22 att säga så här. Vänersborgs kommun gör inga undantag. Det kan vara bra att veta det.”

TTELA skrev (se TTELA “Nytt beslut om VA tas senare”):

“Har man kommit in i ett verksamhetsområde, då är man med. Vänersborg gör inga undantag, sa Stefan Kärvling (V) inför beslutet.”

Det är inte så ofta som jag blir citerad i lokaltidningen…

Lena Eckerbom Wendel (M) svarade på Borgmalms (S) fråga. Eckerbom Wendel hänvisade till 9 § i LAV (Lagen om allmänna vattentjänster), och fortsatte:

“Man kan inskränka verksamhetsområdet. Då ingår du inte i verksamhetsområdet och du kommer inte få rätten att ansluta dig till kommunalt VA. Där finns det också en 24 § som säger att du ska betala om det behövs, om det med hänsyn till skyddet … behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Och den är ju när du är inom ett verksamhetsområde men inte vill bli betalningsskyldig för du behöver ingen vattentjänst och det skulle t ex vara en obebyggd tomt där detaljplanen inte säger att du ska bygga nånting. Det är uppenbart obehövligt. … Vi som kommun skulle behöva bli tydligare hur man gör den bedömningen och hur man meddelar fastighetsägarna att det faktiskt finns en möjlighet där i god tid. Men det som det ena beslutet handlar om är hur stort ska verksamhetsområdet vara och det andra är, finns det en fastighet som inte behöver ansluta sig inom verksamhetsområdet. Det handlar mer om 24 §…”

Eckerbom Wendel tyckte också att det var viktigt att fullmäktige, innan ett beslut, fick veta om det fanns några VA-anläggningar i området som kommunen skulle tvingas lösa in och betala för.

Debatten började närma sig slut. Samtliga ledamöter visste ju att kommunfullmäktige skulle besluta om att återremittera ärendet. De flesta väntade på den ajournering som hade begärts. …då vissa skulle få jobba mer än andra… Motiveringen till återremissen skulle ju få sin slutliga lydelse.

Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Mats Andersson (C) begärde ordet:

“En del vill ha kommunalt VA och andra inte.”

Så är det naturligtvis. Men att Andersson tog upp det i detta läge var naturligtvis för att förringa alla de som protesterade mot att bli tvångsanslutna till kommunens VA-nät. Det fanns liksom lika många som hade en annan åsikt menade han uppenbarligen. Vilket självklart Andersson inte hade en aning om.

Andersson fortsatte med att upprepa Augustssons (S) argument:

“Samtidigt som Vänersborgs kommun då är ålagda av Länsstyrelsen att möjliggöra kommunalt VA och det som har sagts tidigare också är att år 2016 beslutades Blåplanen som anger den långsiktiga planeringen och i den ingår även del 2, VA. Alla partier ställde sig bakom denna Blåplan utan undantag.”

 Länsstyrelsen hade fortfarande inte förelagt Vänersborg något annat än att inrätta ett verksamhetsområde i Gardesanna. Det här har jag skrivit om tidigare – se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”. Och Blåplanen innehöll självklart inget juridiskt bindande beslut om att införa verksamhetsområden någon annanstans på Vänersnäs.

Även nästa “argument” hade redan diskuterats, Andersson sa:

“Men jag vill också flika in det som Lena påpekar här för att det är två delar i det här som man har sammanblandat. Det ena är att upprätta ett verksamhetsområde, det andra handlar om vilka, var och när som eventuellt då får en obligatorisk anslutning i det här verksamhetsområdet.”

Sedan upprepade Andersson (C) även Augustssons ord om att det var pandemin som hade orsakat den bristande dialogen. Mats Andersson framhöll också flera gånger att han hade varit i kontakt med en tjänsteman. Han nämnde av någon anledning inget om sina eventuella kontakter med de berörda på Vänersnäs.

Kärvling replikerade på Anderssons uttalande om Länsstyrelsens eventuella ålägganden:

“Jag skulle vilja se det åläggandet. Var finns det?”

I detta läge började fullmäktige (genom mitt försorg i detta anförande) en parallell diskussion om Benny Augustssons (S) yrkande om bifall till kommunstyrelsens förslag samtidigt som han också ville vara med och motivera en återremiss.

Det sista ordet i själva VA-debatten fick det fd kommunalrådet, Gunnar Lidell (M), numer kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande:

“Historisk sett så vill jag dra mig till minnes, nu ska inte jag säga att det är ett exakt minne, men det var väl så att ett antal fastighetsägare med strandnära och sjönära läge, bokstavligt talat nästan under vattennivå på Gardesanna, ville bygga ut hus men fick avslag gång på gång för det gick inte att bygga eftersom de inte hade godkända avlopp. Då ville man göra ett gemensamt reningsverk lite högre liggande men det fick man inte. Om jag inte minns helt fel, så fick man inte det för kommunen ville inte ha mindre reningsverkssamfälligheter utanför Holmängen och övriga reningsverk. Och om jag inte heller minns helt fel så var det en eller flera fastighetsägare som vände sig så småningom till Länsstyrelsen och fick deras blåslampa på kommunen att dra fram VA till Gardesanna.”

Gunnar Lidell, som har bättre minne än han ville påskina, hade nog helt rätt i sin historiebeskrivning. Han fortsatte:

“Jag kan inte minnas att vi har fått några förelägganden eller pekpinnar åt Vänersnäs-hållet till i övrigt. Gardesanna är roten till detta och är ju väldigt bra att det är på gång och möjliggör fler boende i sjönära lägen. Men med kunskap, i alla fall evidensbaserad kunskap om hur kommunen hittills har agerat när det gäller att man har tagit verksamhetsplan ja, jag har flaggat för det i fullmäktige. Tänk nu på att om vi tar ett bifall till det här beslutet idag så är det i princip oåterkalleligt. De minnesgoda kommer ihåg att jag har sagt det åtminstone 5-6 gånger när vi har tagit verksamhetsområden i kommunen. Med kunskap om hur kommunen sen förvaltningsvis hanterar möjligheten att göra undantag så är mer än motiverad till att yrka återremiss. … Vi kan inte gång på gång köra över våra kommuninvånare, inte hur som helst.”

Det här tyckte jag var mycket väsentligt att lyfta en sista gång. Det fanns inga förelägganden från Länsstyrelsen (mer än Gardesanna) och när besluten om verksamhetsområden är fattade i kommunfullmäktige så medger förvaltningen inga som helst undantag – då ska alla tvångsanslutas vilket de vill eller ej. Det kändes bra att Gunnar Lidell (M) konstaterade detta så här i slutet av debatten.

Vid det här laget hade de styrande partierna sannolikt gett upp hoppet om att få igenom sitt förslag. Ingen begärde replik på Lidells anförande.

VA-debatten följdes av en diskussion om hur förslagen skulle ställas mot varandra. Den redogörelsen avslutar min bloggserie. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (5/5)”.)

===

Bloggserien består av följande bloggar:

VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på ”VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)”.

Debatten om införande av verksamhetsområden på Vänersnäs var livlig. Den hade dock så långt enbart förts av två moderater och två vänsterpartister. Och en socialdemokrat.

…och dessa skulle också fortsätta diskussionen…

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde återigen ordet.

Augustsson menade att verksamhetsområdena i Blåplanen bara var ungefärliga. Det var riktat till James Bucci (V). Sedan riktade han sig till mig och förklarade att Förvaltningslagens 25 § inte gällde i detta ärende. Och det hade Augustsson antagligen rätt i. Men så menade han att i det här fallet var det enbart vattentjänstlagen som gällde:

“Och den lagen är jättetuff. Ska man bara gå efter den lagen så har kommunen med råge uppfyllt det som är vad gäller information.”

Och då blev det inte riktigt korrekt.

Sedan var det Lena Eckerbom Wendel (M) som fick ordet, igen:

“Det är flera beslut för varje fastighet här. Det ena är det som fullmäktige tar om att det ska vara ett verksamhetsområde. Det är en sorts beslut. Det andra är sen vad som blir konsekvenserna för den enskilda fastigheten, där man t ex ska visa att man faktiskt har ett fullgott egen anläggning. Då behöver man inte ansluta sig nu. Sen kan man ju diskutera hur bra våra processer är på att kommunicera och hantera den sortens beslut, men det är en annan sak. … Ska vi har ett verksamhetsområde här eller inte. Där är beslutsunderlaget vi har fått idag otillräckligt.”

Det var som sagt inte särskilt många ledamöter som var aktiva i debatten. Å andra sidan var de aktiva väldigt aktiva. Eckerbom Wendel följdes av ytterligare en moderat, Dan Åberg.

Åberg (M) hänvisade till riksdagen som alldeles nyligen hade tagit ett uttalande om att tvånget att ansluta sig till det kommunala VA-nätet borde tas bort. (Vilket undertecknad hade uppmärksammat Åberg på, något som Åberg också berättade för de som lyssnade.)

Dan Åberg fortsatte:

“Det var 38 områden (i Blåplanen; min anm) som ingick i det här. Och man gjorde en prioritering i Blåplanen och dom aktuella områdena som ligger nu då, dom kom på plats 34 till 36. Alltså bland de sist prioriterade områdena.”

Och vem återkom igen om inte undertecknad bloggare. Jag riktade mig mot Augustssons senaste inlägg och började med att citera LAV 6 §:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang…”

Jag betonade inledningen – “om det med hänsyn…”. Det behövdes nämligen inget kommunalt VA i området eftersom alla fastighetsägare hade godkända VA-anläggningar. Sedan citerade jag LAV 9 §:

“Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen.”

Jag avslutade anförandet:

“Den här information har ju inte alls gått ut till dom berörda på Vänersnäs på nåt sätt. Utan kommunen har sin stora tunga näve och slått i bordet – “ni skall alla anslutas. Punkt, slut.” Och jag hävdar fortfarande att det är inte så den här kommunen ska jobba. Det är inte så som jag eller Vänsterpartiet vill att kommunen ska behandla sina invånare. Vi är till för invånarna och inte tvärtom.”

James Bucci (V) replikerade Augustsson genom att utveckla sin inställning till Blåplanens föreslagna verksamhetsområden kontra de områden som var aktuella idag:

“För det inringade området är det som menades med större sammanhang som LAV refererar till. Det som är utanför det inringade området är inte längre större sammanhang, för annars hade ju ringen dragits större för att omfatta fastigheter då. Gränsen drogs ca 100 m i Vänersborgs kommuns bedömningar och man har med hjälp av GIS då ritat in ring runt fastigheter som faller in under större sammanhang. Det som faller utanför större sammanhang skall inte tagas med i ett verksamhetsområde. Så enkelt är det.”

Det började hetta till i debatten…

Benny Augustsson (S) återkom, och vände sig till Dan Åberg (M). Augustsson upprepade argumentet att kommunen följer den VA-plan som Länsstyrelsen går efter och som gör att Vänersborg inte får några fler ålägganden:

“Om vi nästa gång lämnar in att vi inte kommer att fullfölja den planen så är nog risken väldigt, väldigt stor att vi ändå får ett åläggande kring dom här verksamhetsområdena framöver.”

Augustsson påpekade också för Kärvling att Vänsterpartiet i riksdagen:

“röstade emot den motionen (Augustsson menade riksdagens uttalande mot tvångsanslutning som Dan Åberg redogjorde för tidigare; min anm) och reserverade sig också mot den motionen så att Stefan följer inte sina egna riksdagsmän i den här frågan i alla fall. För den var väldigt tydlig från Vänsterpartiet sida och också från S och MP.”

Augustsson hade inte riktigt helt klart för sig vad som hade hänt i riksdagen…

Och sen levererade Augustsson det “avgörande argument” som många makthavare använder sig av:

“vi ska jobba för invånarna i vår kommun, ja vi ska jobba för alla våra invånare i kommunen.”

Innebörden var uppenbarligen att de i Vänersnäs dels talade i egen sak och dels bara var en liten del av kommunens invånare. Vänersnäsarna representerade med andra ord bara särintressen och sig själva. Till skillnad från Augustsson själv… Han representerade alla de andra invånarna i kommunen. Det är ett farligt argument tycker jag – det här med att man utger sig för att representera “de andra”, utan att veta vad “de andra” anser. Och i och med det gör anspråk på att företräda det “rätta”, det “sanna”- “folkviljan”, ”alla våra invånare”…

Lena Eckerbom Wendel (M) gjorde en ingående analys av LAV:

“…måste man ansluta sig? Och den biten är väldigt tunn i underlaget. Det tycker jag är den viktigaste biten i återremissmotiveringen att få klart för oss vilka i verksamhetsområdet uppfyller kriterierna för att inte behöva ansluta sig för dom har bra anläggningar idag. Eller vilka är det som ändå ska ansluta sig, men där vi behöver lösa in en anläggning. Det påverkar våra ekonomiska förutsättningar. Och vi har en historik av att ha varit otydliga i dom här besluten tidigare, så jag tror att det kan vara bra att ha god dokumentation för beslutsunderlaget innan vi fattar beslut om verksamhetsområdens omfattning.”

Sedan var jag bara tvungen att ta upp Benny Augustssons (S) påståenden om att Länsstyrelsen på något sätt hade förelagt kommunen att inrätta de aktuella verksamhetsområdena:

“Den enda krav som den här tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen, har på Vänersborgs kommun är … VA-utbyggnaden, VA-verksamhetsområdena i Gardesanna. Jag kan inte hitta, Benny, nånstans där Länsstyrelsen kräver verksamhetsområden på nåt annat ställe … Jag kan ha missat nåt och då vill jag gärna att du visar det.”

Kommunstyrelsens ordförande replikerade direkt:

“Ja, den handlingen Stefan Kärvling pratar om det är ju den vi har pratat om till stor del hela den här debatten, det är Blåplanen. I och med att vi har lämnat in en Blåplan där det finns en plan för VA-utbyggnaden i där så är det inga förelägganden kring den här för då vet Länsstyrelsen om att vi bygger ut i den takt som är och vi måste rapportera in två gånger om året i vilket läge vi befinner oss i den utbyggnaden. Om vi är försenade på vissa områden så måste vi också förklara varför vi är försenade i det. Och så.”

Och Augustsson upprepade för säkerhets skull:

“Det är Blåplanen som är den handlingen och det är den också Länsstyrelsen går efter eftersom vi fick lämna in rapport två gånger om året i det.”

Jag har i efterhand sökt i kommunens Blåplan efter det som Augustsson påstår. Dessutom har jag begärt ut handlingar i ärendet som skulle kunna ge belägg för Augustssons påståenden. Jag hittar fortfarande inga andra förelägganden från Länsstyrelsen än det som gäller Gardesanna. Det är ett föreläggande från den 25 juni 2015 om att inrätta ett verksamhetsområde i en del av Gardesanna. (Det är en mindre del än det verksamhetsområde som kommunen senare, förra året, beslutade om. Dessutom gällde föreläggandet bara spillvatten, avlopp, och inte dricksvattnet.) I detta föreläggande pratas det i och för sig om en rapportering till Länsstyrelsen två gånger om året. Men som sagt, det gällde uttryckligen endast Gardesanna.

I Blåplanen nämns för övrigt också en ”anmodan” från Länsstyrelsen att bygga ut VA i sommarstugeområdet i Nordkroken.

Del 2 av Blåplanen, som handlar specifikt om vatten och avlopp, inleds istället med:

“För arbetet med VA-delen av Blåplanen har de riktlinjer som tagits fram av länsstyrelsen i Stockholms län varit vägledande.”

I del 1 av Blåplanen står det och jag citerar med anledning av Augustssons uttalanden:

“Genom bland annat ett föreläggande från länsstyrelsen identifierade Vänersborgs kommun ett behov av långsiktig VA-planering.”

Det föreläggande som åsyftas är föreläggandet om Gardesanna. Det fick alltså, enligt författarna till Blåplanen, kommunen att göra en bättre planering. Och i denna planering samverkar kommunen med regelbundna möten och gemensamma projekt med andra parter – men Länsstyrelsen nämns inte…

Med andra ord, jag väntar fortfarande på att Benny Augustsson (S) ska skicka någon typ av belägg för sina påståenden under sammanträdet.

Om jag ändå ska försöka tolka Augustsson så snällt jag kan… Det skulle möjligtvis kunna vara så att kommunen, och Augustsson själv som vid tillfället var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, blev rädd för att Länsstyrelsen i framtiden skulle komma med kritik och förelägganden på andra områden i kommunen än bara i Gardesanna. Därför ville kommunen undvika framtida förelägganden genom att helt självpåtaget ligga före i VA-planeringen. Och att ligga före i planeringen är naturligtvis bra, även för kommunens egen skull. Men det står alltså inget i varken Blåplanen eller i Länsstyrelsens föreläggande kring Gardesanna som antyder att Länsstyrelsen krävde fler verksamhetsområden. Men, som sagt, det kanske var så här som Augustsson tänkte.

Augustsson avslutade sitt inlägg med att lite bittert konstatera:

“Jag förstår ju också vart det här lutar … Jag yrkar bifall fortfarande till kommunstyrelsens förslag men om det då blir en återremiss så kommer vi också att ha ett yrkande i den återremissen. Jag flaggar för det.”

Hur Augustsson nu skulle kunna ha ett yrkande i en återremiss när han samtidigt yrkade på att inrätta ett verksamhetsområde…

Det återkommer jag till i en kommande blogg. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)”.)

===

Bloggserien består av följande bloggar: