Arkiv
Rädda fisket i Hallsjön! (2/3): Skrivelse från kultur/fritid
Anm. Det här en direkt fortsättning på min förra blogg – se “Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)”.
Det stämplades in en märklig skrivelse i diariet i slutet av september. Det var kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans Norén (S) som vad jag förstår lämnade in en skrivelse till kommunstyrelsen utan att ha fått något uppdrag om detta. Jag har i varje fall inte hört talas om det och det står inte heller något om det i Noréns skrivelse. Men om det finns ett sådant uppdrag så vore det egentligen bara bra. Det hade i så fall visat att den som hade gett uppdraget verkligen undrade om det var ett vettigt beslut som kommunfullmäktige fattade när det lade ner fisket i Hallsjön… Och kanske skulle vilja ändra det…
Men så väl är det nog inte…
Den konsekvensrapport/analys som ordförande Norén lämnar över till kommunstyrelsen i hela kultur- och fritidsnämndens namn har rubriken:
“Konsekvenser av kommunfullmäktiges beslut att upphöra med finansieringen av sportfiske Hallsjön 2020”
Det är en genomarbetad rapport som innehåller mycket fakta och analyser kring konsekvenserna av fullmäktiges beslut. Jag tänkte citera stora delar av rapporten så att alla fakta blir kända. Det visar sig för övrigt att en del av de fakta som jag har återgett tidigare inte riktigt stämmer till 100 procent.
Så här är det enligt skrivelsen:
“Sportfiske på Hallsjön bedrivs av kultur- och fritidsnämnden. Verksamheten sköts av flera personer men sammanlagt är 1,0 tjänst budgeterad för verksamheten. Till detta kommer kostnader för underhåll och skötsel av området (arrendeavgift, underhåll och skötsel av bryggor och båt, hyra handikapptoalett, kalkning, skyltning mm). Det görs inköp och utsättning av levande fisk flera gånger per år. Försäljning av fiskekort sker genom bensinstationer och turistbyrån samt närliggande camping.
Nettobudget 2019 för verksamheten är 500 tkr, varav personal utgör 423 tkr, material och övrigt 247 tkr. Intäkter förväntas finansiera verksamhetens kostnader med 170 tkr. Under 2018 redovisade verksamheten ett resultat på -13,2 tkr. Redovisat resultat per augusti 2019 uppgår till +13,5 tkr. Prognos för helåret är ett resultat i nivå med budget.
Marken kring Hallsjön ägs av Svea skog AB. För verksamheten finns avtal mellan Vänersborgs kommun och Svea skog AB. En årlig avgift på 18 tkr utgår för upplåtelse av rätt att fiska. Enligt avtalet ska Vänersborgs kommun vid en nedläggning av verksamheten återställa området till tjänligt skick. Kostnader för detta avser köp av extern tjänst till ett värde om uppskattningsvis 525 tkr. Nämnden har redan idag en mycket ansträngd ekonomisk situation. Ytterligare besparingar inom andra verksamhetsområden kommer att bli nödvändiga för att kunna verkställa beslut om nedläggning.
För att skapa en effektiv och ändamålsenlig verksamhet har personalorganisationen kring fisket samordnats med övrig verksamhet inom nämndens ansvarsområde, så som fornvård och hantering av eventmaterial. En nedläggning av fisket innebär att dessa samordningsvinster försvinner. En utredning kring förutsättningarna för att effektivt kunna fortsätta driva de övriga verksamheterna behöver göras. Då beslutet omfattar personal måste analys ske av förvaltningens hela bemanning inom aktuell verksamhet.”
”Ytterligare besparingar inom andra verksamhetsområden kommer att bli nödvändiga för att kunna verkställa beslut om nedläggning.” Hmmm…..
Kultur- och fritidsförvaltningen beräknar kostnaden för nedläggningen av verksamheten fiske vid Hallsjön till 675.000 kr. Av denna summa utgörs 150.000 kr av “kostnader för eget material och underhåll” och 525.000 kr av “återställning av området till tjänligt skick”. När det gäller kostnaderna för “påverkan på övrig verksamhet vad gäller personal” så har inte förvaltningen angett någon summa, utan skriver bara “fortsatt utredning”. Det innebär att kostnaderna för nedläggningen av fisket så småningom kommer att bli ännu högre.
Skrivelsen fortsätter och jag tycker att beskrivningen som ges är oerhört informativ och genomarbetad. (Hade jag sett denna tidigare, så hade jag inte behövt skriva några egna bloggar.)
“Området har ett stort antal besökare, inte bara sportfiskare utan även familjer, ungdomar, friluftsintresserade, skolklasser och turister med flera. Verksamheten är tillgänglighetsanpassad och främjar integrationen då människor med olika bakgrund möts och delar ett gemensamt intresse. Skötsel av området bidrar till en tillgänglig natur och rekreationsplats för medborgarna. Efter att beslut om nedläggning blivit offentligt har förvaltningen mottagit ett stort antal synpunkter från medborgarna där missnöje uttrycks över beslutet och en stark önskan om att verksamheten ska få finnas kvar.
Fisket vid Hallsjön har stora värden som är svåra uppskatta i kronor. Verksamheten kring Hallsjön ger ett stort mervärde för friluftslivet i kommunen, turismen och de lokala företagandet. Fiskekort säljs via turistbyråer, bensinstationer, friluftsbutiker och en större camping i kommunen. Verksamheten lyfts fram som ett attraktivt utflyktsmål och rekreationsområde av Visit i deras marknadsföring av kommunen.”
Det märks att kultur- och fritidsförvaltningen tycker att fullmäktiges beslut är tämligen förhastat och huvudlöst. Den “fördjupade beskrivningen av ärendet” avslutas:
“Kommunfullmäktiges beslut om att upphöra med finansieringen av sportfiske Hallsjön innebär konsekvenser både internt för kultur- och fritidsnämndens verksamheter men även externt för medborgare, annan kommunal verksamhet samt det privata näringslivet som påverkas av beslutet. Om verksamheten fortsättningsvis inte ska drivas av kultur och fritidsförvaltningen bör alternativa möjligheter till fortsatt drift utredas. Ökat intäktskrav i form av höjda priser på fiskekort samt möjligheter till utökad samverkan med föreningsliv och lokala företag eller annan aktör bör utredas.”
Det är väl inte så mycket mer att tillägga. Kommunfullmäktiges beslut framstår i all sin förhastade och ogenomtänkta glans som ett stort misstag. Ett så stort och uppenbart misstag att betongpartierna snabbt borde inse det och fatta ett nytt beslut – om att rädda fisket i Hallsjön. Och för att hjälpa betongpartierna en bit på traven så har jag lämnat in en motion i frågan…
Den redogör jag för i den tredje och avslutande delen av denna bloggserie.
PS. Du kan fortfarande skriva på namninsamlingen – ”Bevara Hallsjön!!”.
Del 1: “Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)”
Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)
Datumet 12 oktober 2019 kan bli historiskt. Det kan vara den dag då den sista fisketävlingen hölls i Hallsjön.
Igår samlades upp mot 150 fiskare, kanske ännu fler, runt Hallsjön på Halleberg. Det var fisketävling. Barn, ungdomar, kvinnor, män, “nysvenskar”, “gammelsvenskar”, företagare, arbetare, vänersborgare, utomsocknes, personer med funktionsvariationer, musiker, ja, till och med några gamla elever från Dalboskolan, försökte få tag i “gammelöringen” (om det finns “gammelgäddor” i Hallsjön vet jag inte). Bäst lyckades Damir Kuzelj. Han drog upp en öring på 2,7 kg. Han stod således som vinnare av tävlingen.
Redan vid 4-tiden på morgonen var människor ute runt sjön för att få tag på den bästa platsen. Och jag fick lära mig att idag fanns fisken i den östra änden av sjön. Det var vindriktningen som avgjorde det. Och det verkade den rutinerade delen av fiskarna veta… Det fångades förresten en röding igår. Den orsakade en viss uppståndelse bland de rutinerade. Det var 2 år sedan rödingar sattes ut i sjön och de flesta trodde att de var “uppdragna” för länge sedan.
Alla deltagare, oavsett om de fick någon fisk eller inte, fick uppleva en dag med frisk luft och härlig natur vid den vackra sjön, friluftsliv och naturupplevelser, lugn och – spänning… Vädret var varierat, ena stunden sol, andra regn och tredje en kylig vind. Men är man rutinerad så är man förberedd… Dagen avslutades med prisutdelning och lotterier. Det bjöds på korv med bröd, kaffe och kanelbullar. Flera företag från Vänersborg och Vargön hade sponsrat tävlingen och hade skänkt priser.
Det är en fantastisk stämning och gemenskap på ett sådant här arrangemang. Och det pratades en del, inte bara om stora fiskar…
Utan även om fula fiskar…
Det talades om politiker…
Det stora samtalsämnet var självklart kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2020. Den 19 juni fattade ju kommunens socialdemokrater, moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister beslutet att:
”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”
Det är värt att upprepa en gång till. Vänersborgs styrande politiker och borgerliga opposition har alltså tillsammans bestämt att det är slut på fisket i Hallsjön.
Det hördes många upprörda röster som ansåg att beslutet inte bara var korkat, politikerna visste ju inte ens vad de pratade om. Det var många som skakade uppgivet på sina huvuden.
Några röster.
Kultur- och fritidsnämnden sköter bara en sjö på bergen – Hallsjön. Inga andra sjöar “på Halleberg och Hunneberg”… Som det står i beslutet. Nämndens anslag går till anställning av en person, en tjänst. I denna tjänst ingår det också andra arbetsuppgifter. En uppskattning är att ungefär 60% av tjänsten används till Hallsjön. Och 60% av 500.000 kr är… Det kanske är något för betongpartierna att räkna på innan de räknar in en besparing… För övrigt är inte personen som innehar tjänsten varslad, vilket innebär att han är fortsatt anställd även efter årsskiftet – fast med andra arbetsuppgifter. Ingen besparing överhuvudtaget alltså…
Det har sålts över 3.200 fiskekort i år. Pengarna betalar inte bara all utsättning av fisk utan även hyran av t ex en “baja-maja”. En del av överskottet går också till underhåll av bryggor och anpassning för personer som är t ex rullstolsbundna. Huruvida det är försäljningen av fiskekort som gör att kostnader för Hallsjön idag “bara” är 400.000 kr och inte 500.000 kr, som det står i fullmäktigebeslutet, vet jag inte.
Det är mycket som är gjort runt sjön under alla år som kommunen har arrenderat sjön av Sveaskog och kultur- och fritidsnämnden har erbjudit fiske.
“I det avtalet för arrendet står det att sjön ska återställas som den var från början. Då ska alla bryggor bort, vindskydd, allting. Det händer lite vid en sjö på 30 år.”
Det sa Kjell-Åke Wahlberg, arbetsledare på Vänersborgs kommun, till TTELA häromveckan. (Se TTELA “Slutet för populärt fiskevatten”.) Har betongpolitikerna tagit reda på vad det kostar att återställa sjön undrade flera av fiskarna. Det var enkelt att besvara den frågan – nej!
Benny Augustsson (S) till TTELA (se TTELA “Sparbehov stoppar fisket vid Hallsjön”):
“Nej det är inget jag har hört något om tidigare.”
En summa som nämndes var att återställningskostnader skulle uppgå till åtminstone 500.000 kr.
När kommunen ger ekonomiskt stöd till olika arrangemang i kommunen, som t ex bandy-VM och Aqua Blå, så sägs det alltid att kommunen får tillbaka de satsade pengarna i och med att omsättningen för stadens näringsliv ökar, som t ex hotell, restauranger och affärer. Borde inte kommunen räkna på samma sätt när det gäller Hallsjön? Självklart borde den det – svarar i varje fall en politiker, undertecknad… Fast det har betongpolitikerna tydligen inte reflekterat över i det här sammanhanget…
I diariet hittade jag en skrivelse häromsistens från kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans Norén (S). Den var stämplad den 30 september och hade rubriken “Delegeringsbeslut konsekvensanalys sportfiske Hallsjön”.
Ordförande Norén har fattat ett delegeringsbeslut, dvs han har fattat ett beslut i hela nämndens namn:
“Kultur- och fritidsnämnden överlämnar konsekvensrapport/analys med anledning av kommunfullmäktiges beslut att upphöra med finansieringen av sportfiske Hallsjön, till kommunstyrelsen för vidare handläggning.”
Det är ett litet märkligt förfarande. Mig veterligen har inte kultur- och fritidsnämnden fått något sådant här uppdrag överhuvudtaget. Kommunfullmäktige har ju redan fattat sitt beslut om Hallsjön, i juni. Utan konsekvensrapport eller analys. Den enda förklaringen till ordförande Noréns agerande är att han helt enkelt motsätter sig beslutet.
Och det stöds av innehållet i Noréns skrivelse/beslut. Fast det konstiga är att han var med och fattade nedläggningsbeslutet i kommunfullmäktige i juni…
Eller också kanske skrivelsen har kommit till på grund av alla protester…
I nästa blogg ska jag redogöra för denna skrivelse. Som jag ska börja skriva redan nu…
PS. Du har väl skrivit på namninsamlingen? ”Bevara Hallsjön!!”
Del 2: “Rädda fisket i Hallsjön! (2/3): Skrivelse från kultur/fritid”
Så var det alltså BUN på måndag
Barn- och utbildningsnämnden har en del andra ärenden på måndag än att diskutera och fatta beslut om att göra Mariedal Östra till en skolskog. (Se min förra blogg “BUN: Skolskog på Mariedal Östra?”.)
Sammanträdet börjar med att ledamöterna ska fortsätta sin “politikerutbildning”, en webbaserad utbildning under namnet “Att vara förtroendevald”. Den handlar typ om att vara förtroendevald… Ämnen som tas upp är t ex kommunallagen och kommunens organisation.
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska sedan godkänna dokumentet “Ledningssystem för hälso- och sjukvård inom elevhälsan” för barn- och utbildningsförvaltningen. Och så blir det med all sannolikhet, det ser ut som ett fullödigt och väl genomarbetat dokument.
Nämnden får även information om lokalsituationen. Lokalärenden upptar en stor del av förvaltningens kraft, tid och arbete och har gjort så under en ganska lång tid. Därför har det blivit en stående punkt på nämndens dagordning att politikerna får ta del av det aktuella läget. Tyvärr skulle man kunna säga. Egentligen borde lokalfrågorna vara lösta, ordnade och skollokalerna ändamålsenliga och väl anpassade för den pedagogiska förskole- och skolverksamheten. Både förvaltningen och nämnden har egentligen annat att syssla med…
Förutom medborgarförslaget om Mariedal Östra ska BUN behandla en intressant och viktig motion från kristdemokraterna. Det är nästan så att jag skulle kunna ha skrivit den själv, så bra är den, men nu är det Marie-Louise Bäckman, Carl-Ewert Berg och Robert Johansson som har gjort det. Motionärerna yrkar att:
“Kommunens vaktmästarorganisation förändras så att de kommunala skolorna får fast placerade vaktmästare.”
Som argument för sitt yrkande anför de tre kristdemokraterna att det är svårt för eleverna att få en relation till vaktmästarna eftersom vaktmästarna alternerar mellan skolorna. Därigenom går de miste om:
“de praktiska, sociala och inte minst trygghetsskapande fördelar en fast vaktmästare kan ha under elevernas skoldag.”
Motionärerna menar också att dagens organisation gör det svårt att involvera vaktmästarna i aktiviteter utanför skolan som t ex utflykter. Sedan nämner motionärerna också miljöaspekterna av att vaktmästarna tillbringar tid i bilarna mellan skolorna.
Beslutsförslaget som ligger framför nämndsledamöterna är att motionen ska avslås.
Det är enligt min mening ganska tunna argument som framförs. Förvaltningen skriver:
“ingen skola har idag arbetsuppgifter för en fulltidstjänst så vaktmästarna behöver vara på mer än ett ställe för att fylla sin arbetsdag”
Och? Det är ju väldigt vanligt att andra inom skolan, och jag tänker t ex på slöjdlärare, inte heller har en fulltidstjänst på en skola utan tvingas åka runt mellan flera skolor. Det är rutin nu för tiden och har varit så i många år. Så vad är problemet om två eller tre skolor delar på en vaktmästartjänst? (Att varje skola ska ha en helt egen vaktmästare på 100% är naturligtvis inte möjligt, i varje fall inte i dagens läge.)
Förvaltningen menar vidare att tack vare att samhällsbyggnadsförvaltningen organiserar vaktmästarna i fyra arbetslag så minimerar det behoven av transport och tid. Vaktmästarna hoppar tack vare denna organisation inte runt på alla skolor i kommunen. Och förvaltningen verkar också mena att det finns andra personer på skolorna som skapar, och kan skapa, trygghet än vaktmästarna.
En fördel med arbetslagen, det är fortfarande BU-förvaltningens åsikt, är att vaktmästarna kan täcka upp för varandra vid sjukdom och ledigheter. Och det är ju riktigt. Det kan också vara svårt för en vaktmästare att vikariera på en annan skola eftersom hen inte känner till denna, varken elever eller lokaler. Vaktmästarna får självklart också mer kontakt med varandra med den nuvarande organisationen. De två sista argumenten mot motionen är mina…
Det finns dock fler argument för att skolorna, och BUN, ska “ta över” vaktmästarna än de som angetts i motionen.
Vaktmästarna kommer att känna väl till lokaler och utrustning på den skola (skolor) de är på, de får relationer till lärare och övrig personal (förutom till eleverna), de kommer att känna tillhörighet till skolan och känna en stolthet i sitt uppdrag, de blir involverade i den ordinarie verksamheten och vaktmästartjänsterna kan vara flexibla och t ex delas 50/50 med andra uppdrag inom verksamheten.
Ett stort problem med nuvarande organisation är att skolorna inte får vad de betalar för. Rektorerna får t ex inte bestämma vilka arbetsuppgifter de vill ha utförda. Det kan nämligen krocka med vaktmästarnas arbetsbeskrivningar. Vaktmästarna får med nuvarande arbetsbeskrivning t ex inte köra ut mat på utflykter eller skruva ihop möbler.
Och sedan undrar jag, har någon frågat vaktmästarna själva vad de vill? Jag har under åren pratat med några av dem, ganska många faktiskt. De har valt arbetet därför att de gillar att arbeta med barn och ungdomar och de uppskattar kontakten och sin roll på skolan. Tyvärr har några av dessa vaktmästare slutat sina arbeten just på grund av den nuvarande organisationen.
Kultur- och fritidsnämnden har egna vaktmästare anställda. Jag har för mig att de gjorde förändringen av ekonomiska skäl. Arena-Fritid har 11 vaktmästare. På fritidsgårdarna finns det en person som jobbar 50/50 som vaktmästare och fritidsledare och på musikskolan finns en person som jobbar 50/50 som vaktmästare och musiklärare. Kanske borde BUN lära av kultur- och fritid. Om det fungerar bra, och kanske till och med bättre än tidigare, varför skulle det inte fungera på samma sätt inom barn- och utbildningsförvaltningen?
Med andra ord, jag kan inte göra annat än hålla med kristdemokraterna. Vilket i sig kanske är värt ett “kors i taket”, det händer nämligen inte så ofta. Det är en viktig och bra motion.
Och när jag tittar på de två kommande ärendena, planer kring och uppföljning av privata utförare, så tänker jag på att BUN också skulle ta hand om städningen. Tänk vilken tid sådant här tar för våra rektorer och tjänstemän. Det är upphandling, kontroller, påpekanden, dokumentation, rättelser, nya kontroller, dokumentation, nya påpekanden, åtgärder, dokumentation… Och städningen är fortfarande undermålig… På vissa ställen är det riktigt illa.
Förvaltningen skriver i uppföljningen av privata utförare:
“Angående städet finns det ett mycket stort missnöje på skolorna som kvarstått efter flera påpekanden. Det underlag som skickats in från Clean Quality kan inte heller sägas vara i enlighet med avtalet.”
Förvaltningen konstaterar att det dels är brister i det inskickade materialet från företaget och dels att Clean Qualitys städ inte fungerar avtalsenligt i utförandet.
Det finns emellertid områden där det fungerar bra med de privata utförarna:
“Det som framkommit i uppföljningen är att rektorerna generellt är nöjda med simundervisningen och speciellt med simlärarna. Rektorerna är också generellt nöjda med skolskjutsen men att förarna i vissa fall har sämre kunskap om bemötande mot eleverna med särskilda behov.”
Sammanträdet avslutas med tre budgetärenden.
Det börjar med en månadsuppföljning av budgeten. Prognosen är att nämnden gör ett underskott i år på 13,8 milj kr.
Barnantalet i förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år utvecklas tydligen enligt prognoserna och därmed enligt budget. Däremot verkar det som om det blir färre barn än beräknat på fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år. Budgeten är tänkt för 2.005 barn, men prognosen visar på 1.890. När det gäller elevantalet på grundskolan och grundsärskolan verkar siffrorna gå åt andra hållet. Budgeten är på 4.939 elever, men prognosen är att det blir 4.993 elever, dvs 54 fler elever än prognostiserat.
Ärendet därefter handlar faktiskt om budgeten för nästa år (2020) – “Avrop 2020 gällande budgettillskott för att säkra statsbidrag”.
Strax efter semestrarna beskrev jag tämligen noggrant de ekonomiska förutsättningarna för förskolan och grundskolan i Vänersborg det kommande läsåret. (Se “Förskolans och skolans framtid (1/2)”.)
BUN och dess förvaltning tvingas spara i år och kommer att tvingas spara ännu mer 2020. Nästa år ska nämnden spara 40 milj kr. Det finns emellertid två passusar i betongpartiernas budgetbeslut från i juni som kan ändra förutsättningarna en del. Den ena passusen handlade om eventuell elevökning och den andra om osäkra statsbidrag.
Skrivningen om elevökning sa att BUN skulle få extra pengar om ökningen av elever blev fler än 10 över prognos. Förra sammanträdet, i september, begärde nämnden ett budgettillskott från kommunstyrelsen på 8,4 milj kr. (Se “Dags för höstens första BUN”.)
På måndag handlar det om osäkra statsbidrag. Det finns nämligen statsbidrag som bara betalas ut om inte kommunen själv skär ner på kostnaderna genom att sänka personaltätheten. Och det är ju liksom det som Vänersborg gör, sparar på förskola och skola. Och därmed riskerar att förlora statsbidrag…
Förvaltningen räknar upp de olika statsbidragen som kommunen kan gå miste om på grund av att nämnden inte får de nödvändiga ekonomiska resurserna. Det kan handla om sammanlagt 60 milj kr i indragna statsbidrag.
Bland annat följande statsbidrag riskerar BUN att gå miste om, om personaltätheten sänks:
* Lågstadiesatsningen 3,8 milj kr
* Mindre barngrupper i förskolan 12,0 milj kr
* Personalförstärkning elevhälsa 2,2 milj kr
* Likvärdig skola 24,3 milj kr
I juni månads budgetbeslut för år 2020 löd formuleringen:
“Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 15 miljoner kronor för att säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag till Barn och utbildningsnämnden.”
Det är dessa pengar som nämnden tycker att kommunstyrelse borde betala ut. Beslutsförslaget lyder:
“Avropa om budgettillskott på 15+5 mkr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag och avsatta medel 2020 för att säkra statsbidrag till barn- och utbildningsnämnden.“
Nämnden vill alltså ha mer pengar, 15 milj för osäkra statsbidrag och 5 milj för ökat antal elever (tror jag att “+5” betyder). (OBS! Se fotnot nedan för mer info! 13/10) Tvingas nämnden spara, genom att sänka personaltätheten, för att följa “kommunens budget” så riskerar nämnden alltså att gå miste om ytterligare 60 milj kr. Kommunstyrelsen måste därför tilldela BUN mer pengar. Tycker BUN.
Förvaltningen beskriver också några av nämndens ökade kostnader 2020, som kan vara bra att ha i minnet i framtida diskussioner…
“1. Inför budgetåret 2020 har barn- och utbildningsnämnden ökade lokalkostnader med ca 13,5 mkr och detta innebär att det blir mindre medel kvar till barn och elever.”
“2. Löneökningar, s.k. löneglidning, utöver löneavtalskompensationen påverkar vår personalbemanning d.v.s. att löner inom vissa kategorier av personal har ökat i högre takt t.ex. vid nyrekryteringar för att Vänersborgs kommun ska få legitimerade lärare. En beräkning visar att dessa ökade kostnader uppgår till ca 7 mkr och detta innebär att personalkostnaderna ökar och personaltätheten minskar.”
Det ska också bli en dialog om detaljbudgeten för 2020, men här fattas inget beslut förrän i november.
Det var de ärenden som ska behandlas på måndagens sammanträde. Jag tror faktiskt att det kan bli en del politiska diskussioner denna gång. Och det ska bli intressant att se var de politiska skiljelinjerna kommer att gå.
Fotnot 13/10. Fullmäktige avsatte 15 milj kr för att ”säkra statsbidragen”. Förvaltningen anser att 15 milj inte räcker. Det krävs ytterligare 5 milj kr för att inte sänka personaltätheten eller minska undervisningskostnaderna. BUN behöver alltså 20 milj kr (15+5). Annars finns alltså risken att Vänersborg blir återbetalningsskyldigt till staten, dvs inte får några statsbidrag.
BUN: Skolskog på Mariedal Östra?
Det går i ett. Nu på måndag samlas barn- och utbildningsnämnden (BUN) till sammanträde. Så det är bara att läsa de utskickade handlingarna på 96 sidor.
Sammanträdet blir lite annorlunda denna gång. På en av punkterna får nämnden antagligen besök av en del “vanligt folk”. Så brukar det inte vara eftersom ordförande Mats Andersson (C) under den förra mandatperioden med ett helt eget delegeringsbeslut avgjorde att nämndens möten inte skulle vara öppna för vänersborgarna. Men nu ska BUN behandla ett medborgarförslag och då gäller en annan paragraf:
”Den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet och yttra sig för att framföra åsikter och förtydliganden samt svara på frågor om sitt förslag.”
Hur det nu ska gå till… Det är ett 20-tal personer som har undertecknat medborgarförslaget och jag vet inte ens om det går att få in så många i sammanträdesrummet. Och om alla ska yttra sig…
Det kommer onekligen att bli en ny och intressant erfarenhet. (Jag hoppas förresten att de eventuella undertecknarna som tänker komma har fått en tid för när ärendet ska behandlas, och att den hålls, så de inte behöver vänta i korridorerna alltför länge…) När nämnden sedan ska fatta beslut så får inte förslagsställarna vara med, de får inte ens närvara. Så är reglerna.
Ärendet som det handlar om är medborgarförslaget om att göra:
“större delen av av skogen som ingår i detaljplanen för Mariedal Östra blir en så kallad skolskog i samarbete med Mariedalskolan.”
Förslagsställarna vill således behålla Mariedal Östra genom att få den förklarad som skolskog. En skolskog är (se “Det här är en skolskog”):
“ett avgränsat område som disponeras av skolan för lektioner och utevistelser. Här kan teorier testas i praktiken.”
I skolskogen är det tänkt att skolan ska få tillstånd att göra lite mer än vad allemansrätten tillåter, till exempel bygga eldplats, bygga vindskydd eller kanske avverka några träd.
TTELA hade en artikel om skolskogen i dagens TTELA (se TTELA “Nu faller snart träden i Mariedalskogen”). Den drastiska rubriken hänför sig till att det igår sattes upp skyltar kring skogsområdet om att nu snart ska det huggas och skövlas. På skyltarna stod det:
“Vänersborgs kommun kommer under oktober-november 2019 att avverka skogen för exploateringsområdet Mariedal Östra.”
Först skövlas skogen vid Kindblomsvägen och nu Mariedal Östra… (Och skogsdungarna vid Mariedalskolan och kvarteret Påfågelsögat…) Säga vad man vill om de styrande partierna i kommunen – de är i varje fall konsekventa. I Vänersborgs “stadsområde” ska det inte finnas några skogar!
Beslutet om att avverka skogen är redan fattat – efter många år och många diskussioner skulle man kunna tillägga. I juni blev de styrande partierna överens med den borgerliga oppositionen om att göra villatomter av skogen. Det var bara miljöpartiet som var mot. Av betongpartierna alltså. Oppositionspartierna vänsterpartiet, medborgarpartiet och sverigedemokraterna var också mot exploateringen av området. Men det stod av någon anledning inte i TTELA.
Jag tror ärligt talat inte att ett beslut i BUN på måndag, om att göra Mariedal Östra till skolskog, betyder något. Jag ser inte att ett ja till skolskog i nämnden kan gå/gälla före det redan fattade beslutet i kommunfullmäktige. (Frågan om skolskog ska också behandlas i samhällsbyggnadsnämnden, även om de två förvaltningarna har berett frågan i samråd.)
Varför ska då BUN överhuvudtaget behandla frågan? Jag tror att det beror på tidsaspekten. Fullmäktige beslutade den 20 mars 2019 om att barn- och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden skulle få besluta i ärendet. (Medborgarförslaget “stämplades” i kommunen den 18 mars.) Då hade ännu inte kommunfullmäktige beslutat om att exploatera Mariedal Östra. Som kommunfullmäktige sedan gjorde den 19 juni. Det torde alltså bero på att BUN och samhällsbyggnadsnämnden har dragit medborgarförslaget i långbänk som situationen har uppstått, dvs fullmäktiges beslut hann komma emellan och det går inte längre att stoppa exploateringen av Mariedal Östra.
Det betyder med andra ord att jag tror att skogens öde redan är avgjort. Och med det sagt övergår jag till BUN:s sakliga och “opartiska” behandling av frågan.
Förslaget till nämnden är att avslå medborgarförslaget.
Det finns egentligen bara en motivering till avslaget och det förklaras på följande sätt i underlaget till nämnden:
“Mariedalsskolan har redan idag ett samarbete med ungdomsorganisationen Skog och Ungdom gällande Lillåsstugan där skolan är flera dagar i veckan. En fritidsavdelning nyttjar Mariedalsskogen Östra för sin verksamhet, men inte under organiserade former. Rektor på Mariedalsskolan uppger att det inte finns ett intresse eller behov av att göra Mariedalsskogen Östra till en skolskog då de redan har ett engagemang i Lillåsstugan och anser att det är tillräckligt för att tillgodose skolans behov för utomhuspedagogik.”
Det är alltså skälet till att det inte finns intresse eller behov på Mariedalskolan för att etablera en skolskog på Mariedal Östra. Det finns en annan skog, vid Lillån, som används både oftare och mer “organiserat”.
Jag respekterar Mariedalskolans argument – och tycker också att det är tungt. Jag anser att skogen på Mariedal Östra (och Kindblomsvägen och skogsdungarna vid Mariedalskolan och kvarteret Påfågelsögat) ska bevaras, men det egentligen av andra skäl än att skogen ska vara en skolskog. Och det anser säkert de som har skrivit medborgarförslaget också… Så 
även om det är ett argument så finns det viktigare argument för ett bevarande av Mariedal Östra.
Det är för bedrövligt att betongpartierna ska avverka varenda skog som finns i själva staden Vänersborg. För att återigen göra min och vänsterpartiets åsikt i frågan tydlig så tänker jag rösta ja till förslaget att göra Mariedal Östra till en skolskog.
Så har det då varit kommunstyrelse
När klockan precis hade passerat 16 tackade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) alla ledamöter och ersättare för ett väl genomfört sammanträde. Det hade varit ett långt möte med kommunstyrelsen – och då hoppade ändå ordförande Augustsson över utbildningen för oss politiker. Den ska istället genomföras nästa gång, förhoppningsvis då på ett möte med några färre än de 46 ärenden som avhandlades igår.
Fast det är inte hela sanningen. De 46 ärendena avhandlades faktiskt på bara 80 minuter… Och det säger väl sig självt att det inte gav särskilt mycket utrymme för politiska samtal eller diskussioner. Som ett sammanträde med kommunens högsta verkställande organ borde genomsyras av. Tänker jag… (Jag har gått igenom flera av ärendena ganska noggrant i tre bloggar inför mötet, se “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner”, “KFV” och “Kultur mm”.)
Den större delen av sammanträdestiden ägnades åt information.
Arbetsmiljöverket är på nationell turné under temat “Hållbart arbetsliv är lönsamt för alla”. Den dryga timmen ägnade verket åt arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, systematiskt arbetsmiljöarbete, statistik och arbetsmiljölagen mm. Dessa frågor är mycket viktiga, och de blir inte mindre viktiga i dessa tider när de styrande politikerna “effektiviserar”, dvs skär ner på pengar till verksamheterna, t ex inom skola, vård och omsorg, vilket gör att allt färre människor ska göra samma jobb som tidigare. Och helst bättre… Denna aspekt av de antagna budgetarna – “effektiviseringarnas” påverkan på arbetsmiljön – tycks politiker inte låtsas om… (Det finns en utmärkt, ganska kort och lättläst bok, om denna “problematik”. Boken rekommenderas å det varmaste: “De effektiva – en bok om varför välfärdens medarbetare går sönder” av Åsa Plesner och Marcus Larsson – klicka här.)
Vi fick reda på att Arbetsmiljölagen omfattar alla arbetstagare och elever i utbildning (från förskoleklass) och i samband med informationen om riskanalyser så var jag tvungen att ställa en fråga. Ska riskbedömningar inför ändringar i verksamheten göras innan eller efter beslut…? Jag tror att föreläsarna tyckte att det var en konstig fråga – det var ju självklart att det skulle ske före beslut… De har nog inte varit i Vänersborg förut… Men några av de närvarande politikerna kom säkert ihåg att jag har 
överklagat ett beslut till Förvaltningsrätten om att ingen riskbedömning gjordes innan fullmäktige bestämde om förändringarna i “utemiljön” på Mariedalskolan. (Se “Överklagan till Förvaltningsrätten”. Ingen dom har för övrigt meddelats än.)
Mötesdeltagarna fick lyssna på en dragning av kommunens delårsrapport. Det var tämligen dystra ekonomiska prognoser som förmedlades. Nämnderna beräknas göra ett underskott år 2019 på 48 milj kr. Barn- och utbildningsnämnden står för 13,8 milj kr av detta underskott (grundskolan -12,8 milj), socialnämnden 52,1 milj kr (äldreomsorgen -13,6 milj, individ & familjeomsorg -27,8 milj och omsorg om funktionshindrade -9,6 milj), samhällsbyggnadsnämnden -9,7 milj kr och kultur- och fritidsnämnden 3,9 milj kr (fritid -4,2 milj). Trots dessa siffror är prognosen att kommunen som helhet gör ett överskott på 17 milj kr, vilket är ett resultat på 0,6%. Det är bland annat intäkterna från skatter och statsbidrag som har ökat med 17,1 milj kr.
Förvaltningscheferna Sofia Bråberg, barn- och utbildningsförvaltningen, och Håkan Alfredsson, kultur- och fritidsförvaltningen, berättade vidare om samarbetet mellan förvaltningarna med fokus på elevernas skolresultat och hur det jobbas med att förbättra dessa. Det är ju ett av kommunens övergripande mål. Och förvaltningarna gör ett fantastiskt arbete – utifrån de ekonomiska resurser de har blivit tilldelade. Som “de” dock “övertrasserar”… Trots många positiva tongångar så återstår dock den bittra sanningen att 25% av de elever som slutade 9:an i våras inte är behöriga till gymnasiet… (Se “Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”.) Det är sådant som en kritisk vänsterpartist till mångas förtret(?) påpekar i dessa sammanhang…
Kommunstyrelsen fick en längre föredragning om “framtidens bibliotek” av Håkan Alfredsson och Christer Glännestrand. Det handlade om vilket alternativ som ska väljas nu när bibliotekslokalerna måste renoveras och byggas om. Det fanns ett dyrare, men mycket mer omfattande, alternativ på ombyggnad (alternativ 1). Här är det tänkt att biblioteksytan ska bli större i och med att systembolagets gamla lokaler också ska användas. Det andra var ett något billigare alternativ (alternativ 3), men som i mångt och mycket handlade om en uppfräschning och renovering av nuvarande lokaler. Det uttrycktes som att alternativ 1 var “framtidens bibliotek” medan alternativ 3 vad “dagens bibliotek”. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (3): Kultur mm”.)
Kultur- och fritidsnämnden hade förordat alternativ 1, bara moderaternas ledamot röstade mot. I kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) röstade kristdemokraten med de två moderaterna på alternativ 3. Igår var det faktiskt en viss diskussion kring denna fråga (egentligen den enda diskussion som förekom tillsammans med en diskussion kring kommunens inriktningsmå). Det blev ingen omröstning, utan efter acklamation (ledamöterna ropar ja eller nej) kom ordförande Augustsson fram till att alternativ 1 hade “vunnit”. Det efter att både kristdemokraten och liberalen uttryckt uppfattningen att alternativ 1 var bäst. Vilket splittrade det borgerliga blocket. Vänsterpartiet stödde också de styrande partierna, dvs alternativ 1. Sverigedemokraterna däremot avstod från att delta i beslutet.
Idag på ett frukostmöte, som kommunens näringslivsavdelning arrangerade, sa Gunnar Lidell (M) inför deltagarna att kommunstyrelsen var överens igår. Och att det var positivt – inga voteringar förekom. Men det berodde på att Lidell visste att han skulle förlora denna omröstning…
Om två veckor ska kommunfullmäktige fatta det slutliga och avgörande beslutet. Allt talar för att kommunstyrelsens förslag, dvs alternativ 1, också ska bli fullmäktiges beslut.
Det var också information om hur kommunen räknar ut priset på en försäljning av en fastighet vid Holmängs hage.
Det var bara att låtsas som om man förstod. Men det var inte föreläsarens fel utan berodde helt på åhöraren ifråga…
Det var också en information om processen kring ny kommundirektör. Just nu håller man på att slutföra arbetet med att sammanställa en kravprofil. I v 50 beräknas det att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), efter samråd med Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C), beslutar om vem som ska bli Vänersborgs nye kommundirektör.
Efter informationen var det dags att avhandla alla beslutspunkter på dagordningen. Det gick i snabb takt. Det var som sagt bara på biblioteksfrågan, och även på kommunens inriktningsmål, som kommunstyrelsen “stannade till”. Några kommentarer förekom dock på några ärenden, men diskussion – nä…
I ärendet “Begäran om extra medel från medlemskommunerna i Kunskapsförbundet Väst” påpekade jag ett fel i handlingarna och både James Bucci (V) och jag deltog inte i själva beslutet. Gunnar Lidell (M) lämnade en protokollsanteckning. Ärendet avgörs av fullmäktige om två veckor. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (2): KFV”.)
När det gällde Kunskapsförbundets ansvar för vuxenutbildningen och dess genomförande, så bedyrade Benny Augustsson (S) att arbetet med ett nytt avtal mellan Vänersborg och Kunskapsförbundet är igång och att det ska gå snabbt. Han lät också ganska optimistisk och “positiv”. …men det återstår att se…
Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB hade ansökt om investeringsmedel (180.000 kr) för underhåll och förnyelse av muséets fasta utställning. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (3): Kultur mm”.) Det blev ett nej. Det förvånade mig en del att några ledamöter framförde att det hade varit många idéer och visioner, men att mycket var oklart om hur framtiden ska se ut. Det var mer än vad jag visste. Jag avstod från att rösta. Morgan Larsson (MBP) yrkade bifall till muséets ansökan.
En hel del motioner behandlades. Och de blev behandlade som väntat, nästan. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner”.) I Kesselmarks (V) motion om att de kommunala bolagen skulle ges möjlighet att presentera sig för kommunfullmäktige ändrades beslutet att motionen “bifalls” till att motionen “besvaras”. Det svaret ville Anders Strand (SD) ha på SD:s motion om parksoffor också, från “avslås” till “besvaras”. Det blev inte så.
Om några inte förstod min fråga till representanterna från Arbetsmiljöverket (se ovan) så kanske det gick upp ett ljus när motionen från Lutz Rininsland (V) och mig, om att nämnder skulle utrustas med en särskild kassa för att göra t ex riskbedömningar innan beslut, behandlades… Motionen blev “besvarad”, inte “avslagen”…
Innan beslut fattades om Henrik Jostens (M) och Gunnar Lidells (M) motion om att initiera en diskussion om att “möjliggöra för en enskild ägarkommun att finansiera verksamheter i KFV som är av särskild vikt för den kommunen” så passade flera partier på att tala om hur de ställde sig till motionen – för eller mot. Det gjorde jag också – jag var för motionen. Det var också MBP. (Det är möjligt att även andra partier var för, jag “somnade” nog till i det läget…) Efter acklamation blev det också kommunstyrelsens beslut. Frågan avgörs emellertid slutligen av fullmäktige.
Det blev en viss diskussion om kommuns inriktningsmål 2021. Det var Kenneth Borgmalm (S) och Henrik Harlitz (M) som hade en diskussion om formuleringar av målen och framför allt om målet “Alla i Vänersborg har goda, jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv” skulle finnas kvar i den uppräknade förteckningen eller inte. För mig var det en i stort sett ointressant diskussion. Vem “ute på golvet” bryr sig om vad politiker skriver i högtravade, till intet förpliktigande dokument….?
Tänkte jag kätterskt.
Det var kommunstyrelsens sammanträde onsdagen den 9 oktober. De flesta ärenden återkommer och beslutas slutgiltigt om två veckor, onsdagen den 23 oktober. Då kan alla vänersborgare komma till Folkets hus och med egna ögon och öron studera hur kommunens ärenden hanteras.
Nu ska jag börja läsa handlingarna för barn- och utbildningsnämndens möte på måndag och Kunskapsförbundets på tisdag…
Det är tur att jag är pensionär.
Kommunstyrelse 9/10 (3): Kultur mm
Imorgon är det sammanträde med kommunstyrelsen. Det är som jag har skrivit tidigare en diger dagordning och en ordentlig bunt papper. Jag har beskrivit och kommenterat några av ärendena tidigare. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner” och “Kommunstyrelse 9/10 (2): KFV”.) Idag tänkte jag avsluta denna bloggserie med några av de övriga punkterna på ärendelistan.
Halle- och Hunneberg har varit uppe till debatt den senaste tiden. Det är naturligtvis besparingen och nedläggningen av fisket i Hallsjön som har stått i fokus. Det ska dock inte kommunstyrelsen behandla imorgon. Däremot ska kommunstyrelsen besluta att anslå 450.000 kr för år 2019 till det projektgruppsarbete som är ett led i:
“fullgörandet av Vänersborgs kommuns åtaganden enligt avsiktsförklaringen ”Halle- & Hunneberg, en hållbar reseanledning av internationell standard””
Det sker ett utvecklingsarbete på bergen, ett samarbete mellan Vänersborgs, Trollhättans och Grästorps kommuner. Tillsammans lägger kommunerna 1 milj kr. Projektets vision är att skapa förutsättningar för en hållbar reseanledning, med internationell standard, till ekoparken Halle- och Hunneberg.
Jag har lite svårt att hålla isär alla aktörer som jobbar för att utveckla bergen, men jag hoppas att de som är inblandade inte har det. Det svåraste att förstå är däremot hur Vänersborgs kommun kan delta i ett sådant här projekt samtidigt som kommunen med “den andra handen” lägger ner fisket i Hallsjön. Vill de styrande i kommunen locka folk, både kommuninvånare och turister, till Halle- och Hunneberg eller inte?
Och på tal om Hunneberg.
Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ansökte 2018 om investeringsmedel, 180.000 kr, “för underhåll och förnyelse av muséets fasta utställning”. Då blev det avslag. Muséet sökte pengarna återigen, för 2019. Och nu i oktober (varför denna långbänk?) blir det avslag – igen…. Det är dock väldigt oklart var frågan har hanterats innan den nu kommer upp i kommunstyrelsen. Det står att ärendet har diskuterats i budgetberedningen, men det verkar inte troligt.
Om Vänersborg vill locka besökare till bergen så borde kommunen inse att den måste underhålla besöksmålen. Det kommer inga turister eller andra besökare om det inte satsas. Vad jag förstår så behöver muséets fasta utställning fräschas upp. “Dammar det igen” så lär väl museibesökarna kräva entrépengarna tillbaka… (Jag är inte helt uppdaterad på vad muséet kostar kommunen totalt, men för två år sedan var siffran drygt 3 milj kr.)
Biblioteket är i behov av genomgripande renovering och anpassning i såväl tillgänglighets- som arbetsmiljö- och verksamhetsperspektiv. Det har nog inte undgått någon vänersborgare. Frågan har nötts och blötts tämligen länge nu.
I nuläget finns tre alternativ, eller rättare sagt två. Alternativet att kommunen skulle bygga ett nytt bibliotek i egen regi skulle bli alldeles för dyrt. Inget parti förordar detta alternativ.
De två andra alternativen handlar om att renovera och bygga om de nuvarande lokalerna i kv Malörten. Det mindre dyra alternativet (alternativ 3) avser renovering och tillgänglighetsanpassning, medan det dyrare förslaget (alternativ 1) avser en större och modernare renovering och ombyggnad utifrån en ursprunglig programskrivning. Årshyran för det dyrare alternativet, där det handlar om 2.560 kvm, kommer att uppgå till 3,52 milj kr, medan det mindre dyra ger en årshyra på 3,10 milj. Notera att då handlar det om en lokalyta på “endast” 2.104 kvm.
Alla partier tycks förorda det dyrare alternativet – alla utom minialliansen (M+L+KD). Och de har majoritet i kommunstyrelsens arbetsutskott. Så förslaget till kommunstyrelsen är det billigare alternativet, men jag tror att det kommer att förlora… (Frågan kommer slutligen att avgöras i fullmäktige.) Jag tror att snålheten återigen bedrar visheten hos minialliansen, precis som med fisket i Hallsjön… 
Däremot föreslås det att kommunstyrelsen bifaller en framställan från “Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd”. Stiftelsen äger 85% av Dalslands Kanal AB. Kanalbolaget bedriver kanal- och fastighetsrörelse. (Se här för mer information.)
Det kan stundtals vara lite svårt att förstå kommunens prioriteringar, men kommunstyrelsen ska anslå 231.794 kr till stiftelsen (2020). Jag tror att Vänersborgs kommun har varit med i stiftelsen från början.
Även Vattenpalatset ska få mer pengar. Kommunledningen anser att det är prioriterat att varmvattenbassängen drivs vidare. Vattenpalatset Vänerparken ska således få en höjd årlig ersättning med 350.000 kr. Den sammanlagda kostnaden för varmvattenbassängen kommer då att uppgå till 665.000 kr. Det torde innebära att kommunens totala kostnader för Vattenpalatset överstiger 8 milj kr per år…
Revisionsföretaget PWC har på uppdrag av kommunens revisorer kontrollerat IT-säkerheten. Företaget har som ett led i kontrollen också agerat “hackare” och utfört attacker mot IT-systemen.
Den frågan som PWC ställde sig, “finns en tillfredsställande intern styrning och kontroll för en effektiv och säker hantering av IT?” blev svaret ett entydigt “nej”. Av 9 kontrollmål var 6 ej uppfyllda, 2 delvis uppfyllda och bara 1 kontrollmål uppfyllt (“Är IT-driften/användning av IT tillräckligt fri från störningar/incidenter?”).
IT-avdelningen har onekligen en del att arbeta med…
Kommunstyrelsen, och senare kommunfullmäktige, ska titta på partiernas redovisningar om hur partistödet har använts år 2018, vilket är lite sent kan tyckas. Men ingen verkar ha sett några “konstigheter”. Däremot ska inget beslut tas om partistödet för 2020. Det ger mig tid att lämna in en motion om ändrade regler kring storleken av partistödet…
Kommunstyrelsen har fler ärenden att avhandla. Det ska t ex säljas mark på Holmängs hage till byggföretag och några verksamhetsområden ska utökas. Kommunens inriktningsmål och reglerna för mål- och resultatstyrningen ska ses över. Det är naturligtvis viktigt men jag är mycket tveksam till hela det kommunala styrsystemet. Det har jag skrivit om i tidigare bloggar. (Se t ex “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.) Och ibland, t ex nu, kan jag faktiskt bli lite “irriterad”…
Hur ska man (jag) gå tillväga för att få kommunen att se över styrsystemet, eller i varje fall ta en diskussion?
Det kändes som om Vänersborg var “lite på väg” med den så kallade omvärldsanalysen, en del av arbetet med MRP 2020. Där fanns ett avsnitt om tillitsbaserad styrning (motsatsen till NPM och det sätt kommunen styrs idag) och en del idéer som skulle kunna implementeras. Min känsla var att dåvarande kommundirektör Tshibanda i grunden var positiv. (Se “Kommunal styrning”.)
Eller ska man (jag) hoppas på att konsultföretaget Public Partner kommer att ta upp styrningen på något sätt, i den “genomlysning” som pågår. Jag vet inte. Public Partner ska tydligen intervjua folk, men jag har i varje fall inte blivit inbjuden…
Vi får se. Det som nu ska diskuteras i kommunstyrelsen är i varje fall bara kosmetiska textförändringar…
Det kommer inte att bli några större diskussioner, om några alls, om de frågor som jag har tagit upp i denna och de två tidigare bloggarna. Blir det diskussion så blir det i kommunfullmäktige om två veckor. Då ska nästan alla de ärenden jag har skrivit om upp för beslut. Imorgon lär bara någon partirepresentant meddela att hen eller partiet tänker rösta nej, komma med ett annat yrkande, reservera sig eller något i den stilen. Ja, kanske lämnas också något skriftligt om detta in.
PS. De två tidigare bloggarna om morgondagens kommunstyrelse hittar du här – “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner” och “Kommunstyrelse 9/10 (2): KFV”.
Kommunstyrelse 9/10 (2): KFV
Igår söndag skrev jag om de sammanlagt 8 motioner som ska behandlas i kommunstyrelsen på onsdag – och beslutas på kommunfullmäktige två veckor senare. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner”.) Det betyder att det “bara” är 38 ärenden kvar att redogöra för…
Tre av ärendena handlar om Kunskapsförbundet Väst. Ett av dem har jag skrivit om i den förra “kommunstyrelsebloggen”, nämligen motionen från moderaterna Gunnar Lidell och Henrik Josten, både 1:e vice ordförande, Lidell i kommunstyrelsen och Josten i Kunskapsförbundet.
Det andra ärendet som ska behandlas är ett ärende som blev återremitterat av kommunfullmäktige när det behandlades den 19 juni. (Se “Har KFV någon framtid?”.) Det var en begäran från Kunskapsförbundet om ett tillskott på totalt 17 milj kr från Trollhättan och Vänersborg. (För Vänersborg del skulle det handla om ca 6,8 milj kr.) Lutz Rininsland (V) och undertecknad yrkade att förbundet skulle få pengarna. Det verkade som om trycket på de styrande (S+C+MP) blev lite för stort och efter en ajournering yrkade Kenneth Borgmalm (S) på återremiss.
Återremissen motiverades med:
“på grund av moderaternas kommande motion kring att det finns en vinst i att se över resursfördelningsmodellen”
“Moderaternas kommande motion” är för övrigt den motion som det yrkas avslag på till onsdag.
Nu är ärendet tillbaka och naturligtvis yrkas det avslag på Kunskapsförbundets begäran om mer pengar… Det motiveras med att ägarrådet, dvs kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg, har sagt nej:
“Den gemensamma bedömningen från ägarrådet är att det ekonomiska utrymmet i medlemskommunerna inte medger ytterligare tillskott till KFV”
Ägarrådet har egentligen ingen som helst formell rätt att fatta ett sådant här beslut, men där sitter Paul Åkerlund (S) från Trollhättan och Benny Augustsson (S). Och det brukar bli som de säger i fullmäktige också – i varje fall i Trollhättan… Och fullmäktige i Trollhättan har redan sagt nej till Kunskapsförbundets begäran…
Kommunstyrelsens arbetsutskott, dvs med tre av dom som sitter i ägarrådet, håller inte helt överraskande med ägarrådet… I underlaget står:
“Vad gäller möjligheten för medlemskommunerna att tillskjuta ytterligare medel till Kunskapsförbundet under 2019, så kvarstår bedömningen att det ekonomiska läget i medlemskommunerna inte medger detta.”
Så nu på fullmäktiges sammanträde den 23 oktober kommer Kunskapsförbundet att få beskedet att det inte får några pengar från Vänersborg – på en begäran från den 26 mars.
Kvarnarna mal långsamt och under tiden har Kunskapsförbundet fortsatt att spara, genom att göra sig av med lärare och annan personal, så att årets prognostiserade underskott har minskat till 12 milj kr. Detta underskott kommer kommunstyrelsen och fullmäktige att tycka att KFV ska hantera:
“inom ramen för förbundets upparbetade egna kapital”
Och med den formuleringen låter det precis som om allt vore frid och fröjd. Sanningen är ju att Kunskapsförbundet håller på att monteras ned och att den godtagbara kvaliteten är i fara…
En uppmärksam partikollega upptäckte en liten intressant förändring i underlagen. När Kunskapsförbundet begärde dessa pengar, 17 milj kr, så förklarades orsakerna till budgetunderskottet. En av orsakerna var:
“minskade intäkter från Migrationsverket (färre elever att söka pengar för)”
Så står det alltså i äskandet från Kunskapsförbundet och även i förbundsdirektionens protokoll från den 26 mars. I handlingarna till kommunstyrelsen har denna formulering ändrats till:
“minskade intäkter från Migrationsverket (färre elever)”
Den formulering som används i Vänersborg (se ändringen inom parenteserna) är faktiskt vilseledande. De elever som det handlar om finns i undervisningen och det betyder att de kostar. Det förhåller sig så att staten under en begränsad tid betalar för nytillkommande elever. När ”tiden är ute” är eleverna kvar på 
någon nivå i undervisningen men nu utan statliga tillkommande medel…
Jag tycker att Kunskapsförbundet ska få ett ekonomiskt tillskott av ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg.
Detta ärende handlade om gymnasieskolan, nästa KFV-ärende handlar om vuxenutbildningen. Även denna bedrivs i Kunskapsförbundets regi.
Kunskapsförbundet Väst äskar om tillskott på lite drygt 5,9 milj kr för att kunna genomföra den grundläggande vuxenutbildning som efterfrågas 2019. Det motsvarar 171 helårsplatser.
Det bör påpekas att kommunerna har en lagstadgad skyldighet att anordna grundläggande vuxenutbildning. KFV skriver så här i sin begäran:
“Med anledning av rättighetslagstiftningen behövs ytterligare medel från medlemskommunerna till vuxenutbildningen för att kunna uppfylla den lagstadgade skyldigheten.”
Det är tungt. Och det är viktigt för dom det berör – och för hela Vänersborg, och Trollhättan. Det handlar om att vuxna ska få möjlighet att bli behöriga till gymnasiestudier. Särskilt viktigt i tider där samhället går mot lågkonjunktur och ökad arbetslöshet…
I Trollhättan sa fullmäktige nej till pengarna. Det föranledde Kent Almkvist, centerpartist från Trollhättan och KFV, att överklaga beslutet. Grunden för överklagandet var att utbildningen är lagstadgad. Det har inte kommit någon dom än.
Beslutsförslaget är att även Vänersborg ska säga nej:
“Kommunfullmäktige beslutar avslå Kunskapsförbundets Väst äskande om extra medel till grundläggande vuxenutbildning.”
I underlaget finns inget resonemang om att det är en lagstadgad skyldighet att anordna grundläggande vuxenutbildning. Det står inte heller något om de individuella, sociala eller samhälleliga konsekvenserna av ett nej… Det handlar bara om kommunens ekonomi:
“Vad gäller möjligheten för medlemskommunerna att tillskjuta ytterligare medel till Kunskapsförbundet under 2019, så kvarstår bedömningen att det ekonomiska läget i medlemskommunerna inte medger detta.”
Det är lite beklämmande tycker jag.
Gunnar Lidell (M) och Henrik Harlitz (M) reserverade sig i kommunstyrelsens arbetsutskott mot beslutet:
“Vi vet idag att de aktuella vuxenutbildningarna inte kommer att genomföras under 2019, och med den kunskapen, och dessutom att Trollhättans stad har beslutat om att avslå sin del av de äskade medlen, kunde vi riskerat att hamna i ett ohållbart läge. Hade vi inte haft denna kunskap om detta hade tänkt att lägga följande beslutsförslag:
Förslag till beslut:
Med hänvisning till ständiga behov om att erbjuda vuxenutbildning, och för att öka våra kommuninvånarnas möjlighet till egenförsörjning.
Kommunfullmäktige bifaller Kunskapsförbundet Västs begäran om ekonomiskt tillskott.
Men vi skulle i så fall riskerat att bryta mot kommunallagen, och dessutom i avvaktan på beredning/beslut om motionen (KS 2019/300) angående resursfördelningsmodell, kom vi fram till att endast reservera oss gentemot beslutet.”
Det är som jag skrev om igår, om en motion. Tiden har gått sedan Kunskapsförbundet i maj gjorde sin begäran om tillskott, och eftersom inget beslut har fattats, och KFV därför inte har fått några ekonomiska medel, så har inte heller förbundet inrättat de här studieplatserna… Så frågan är liksom inte längre aktuell, “tåget har gått”…
Det lär nog bli så att även Vänsterpartiet kommer att reservera sig på något sätt, kanske till och med sluta upp bakom moderaternas reservation.
Innan jag lämnar det här ärendet skulle jag vilja göra ett litet tillägg. Det visar hur den kommunala ledningen ser på frågan. Istället för att se till personerna bakom siffrorna, och den situation de och deras familjer befinner sig i, är det bara ekonomi och budget som gäller. För det är ju så att människor som inte får studera och som inte har arbete, just kanske för att de inte har tillräcklig utbildning, i stort sett är hänvisade till försörjningsstöd. Studerar de, så får de studiebidrag – studerar de inte så blir det socialen. Med andra ord, de pengar som Trollhättan och Vänersborg sparar på att säga nej till Kunskapsförbundet går till försörjningsstöd istället.
Den 10 juni gav kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) följande uppdrag till kommundirektör Tshibanda:
“Kommunstyrelsens ordförande uppdrar åt kommundirektören att ta fram underlag för att utreda frågan om kostnader och behov av vuxenutbildning i förhållande till försörjningsstöd.”
Det tycks onekligen som om Augustssons målsättning enbart är att välja det för kommunen billigaste alternativet. Inga andra hänsyn, inga andra överväganden, ingen inlevelse i de enskilda personernas tillvaro, ingen känsla, utan endast – vad blir minst dyrt?
Är denna syn typisk för socialdemokratin idag?
Ja, det var två ärenden till som ska behandlas på kommunstyrelsen på onsdag. Det är fortfarande några kvar… Vi får se om jag hinner skriva om några fler.
PS. Här kan du läsa om de motioner som ska behandlas på KS – ”Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner” och här om ännu fler ärenden – ”Kommunstyrelse 9/10 (3): Kultur mm”.
Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner
Utskicket inför kommunstyrelsens sammanträde på onsdag är på 730 sidor. Det kräver sin kvinna eller man…
Det är 46 ärenden av olika karaktär som ska behandlas. Vissa är tunga och betydelsefulla, andra ärenden är mer rutinartade. Några avgörs av kommunstyrelsen själv, de flesta går emellertid vidare till kommunfullmäktige och avgörs den 23 oktober. Kommunstyrelsen är i dessa, de flesta, fall bara en slags formell genomgångsstation. Från kommunstyrelsens arbetsutskott kommer nämligen varje ärende med ett förslag till beslut. Det enda som brukar hända i kommunstyrelsen är då att något parti berättar att de tänker rösta mot förslaget, reservera sig, komma med eget förslag, nu eller senare i fullmäktige. Det blir ytterst sällan någon diskussion.
På det sättet blir kommunstyrelsens sammanträden tämligen meningslösa. Besluten fattas ju ändå av kommunfullmäktige. Det betyder också att ledamöterna egentligen inte behöver läsa igenom handlingarna, det räcker att de har gjort det tills kommunfullmäktiges sammanträde… Med undantag då naturligtvis av de mindre viktiga ärenden som kommunstyrelsen själv beslutar om.
Tiden på sammanträdena används följaktligen inte till politiska diskussioner utan till information. På onsdag är det t ex 7 informationspunkter (och en utbildningspunkt). Informationen är oftast både intressant och viktig och ledamöternas kunskap om kommunen ökar helt klart. Men eftersom mycket av informationen är mer eller mindre föreläsningar så skulle den faktiskt kunna ges till fler personer, t ex till alla fullmäktiges ledamöter. Nu blir det så att vi som sitter i kommunstyrelsen, som ordinarie eller ersättare, får försöka sätta oss in i frågorna och sedan berätta för våra partikamrater vad ärendena handlar om. Och ibland också hur vi tycker att man borde rösta. Alla handlingar som skickas ut till kommunstyrelsen, skickas senare ut till fullmäktiges ledamöter. (Redan nu finns det chans att läsa dem, inför sammanträdet i 
kommunstyrelsen har handlingarna publicerats på kommunens hemsida – klicka här för att ladda ner dem.)
Kommunstyrelsens sammanträden borde ägnas åt politiska diskussioner, där alla partier, och politiker, gemensamt arbetar för ett bättre framtida Vänersborg.
Efter dessa ord, som jag tror att det inte är första gången som jag framför, är det dags att titta lite på ärendelistan. Men som sagt, de flesta ärendena beslutas inte nu på onsdag utan först i fullmäktige den 23 oktober.
Det är en hel del motioner som har lämnats in och som ska behandlas och beslutas. En del motioner, de flesta, har dragits i långbänk, dvs lämnats in för tämligen länge sedan. Men en del är ganska nya, särskilt de som föreslås bli avslagna.
Magnus Kesselmark (V) lämnade den 12 oktober 2018 en motion där han yrkade att representanter för de kommunala bolagen skulle ges möjlighet att presentera bolagen för kommunfullmäktige. Det är fullmäktiges ordförande som bestämmer dagordningen och ordförande, och hennes två vice ordförande, har uttalat sig positivt till motionens förslag. Förslaget är därför att bifalla motionen.
Lutz Rininsland, en annan vänsterpartist, har inkommit med en motion med rubriken “När är det rätt tid för att tänka nytt?” Rininsland vill att kommunen ska ta fram en:
“allsidig belysning av gratis kollektivtrafik där inte bara fördelar och nackdelar, vinster, och kostnader framkommer, utan där det också lämnas ett besked när och i vilken omfattning och på vilken nivå ett förslag att införa ”gratis kollektivtrafik” bör vara möjligt att lansera.”
Förslaget är att avslå motionen. Motiveringen är att kommunen inte äger frågan. Jag är ganska säker på att Rininsland invänder mot att motionens syfte uppenbarligen ska falla offer för en missuppfattning… Det var nog så att Rininsland ville att dessa synpunkter skulle lyftas av kommunen till ”nästa nivå”…
I maj i år beslutade kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för att skapa tre nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg, alldeles vid Mariedalskolan. (Se “Vad sa politikerna om Mariedal?”.) Vänsterpartiets yrkande på återremiss avslogs. Vi ville ha en återremiss för att samhällsbyggnadsförvaltningen skulle:
“få tid och möjlighet att genomföra dels en dialog med Mariedalskolan … och dels upprätta en riskanalys…”
Nämndens ordförande Anders Wiklund (MP) menade att det inte fanns pengar för att göra det här innan ett beslut fattades… “Upp- och nedvända världen” således – kommunen ska alltså först fatta beslut om att utföra något, sedan ska kommunen undersöka om det är möjligt att göra det. Det föranledde Rininsland och undertecknad att skriva en motion om att nämnder skulle utrustas med en särskild kassa för att göra dessa förberedelser innan beslut.
Förslaget är att motionen ska förklaras vara besvarad:
“med hänvisning till pågående översyn av ärendeberedningsprocessen i kommunen.”
Det är lite “lustigt” att det i underlaget står, även om det borde ha varit plural:
“Motionärens intentioner är dock goda.”
För några år sedan fattade kommunfullmäktige regelmässigt sitt budgetbeslut i november. Det ändrades senare till juni. Det har dock fattats budgetbeslut i november de två senaste åren, 2018 på grund av valet. Lutz Rininsland (V) tyckte i en motion som lämnades in den 2 januari i år, att budgetbeslutet för nästa år skulle fattas i november.
Naturligtvis föreslås motionen bli avslagen, eftersom budgetbeslutet redan har fattats – i juni. Så kan det bli. Och det är inte första gången det händer, och inte sista heller antar jag. Det finns faktiskt ett annat ärende på dagordningen som också råkar ut för detta. Motioner (och andra yrkanden som kräver beslut) förhalas av olika skäl och när de sedan behandlas har tiden sprungit iväg så att motionen inte längre är aktuell…
Sverigedemokraterna har lämnat tre motioner som det i samtliga fall föreslås bli avslag på. De handlar om fler parksoffor respektive fler papperskorgar i kommunen samt fler parkeringsplatser på Vallgatan.
Det är lite skillnad på SD:s och V:s inriktning på motioner… Men SD är stundtals bra på att lyssna på människor, det ska de ha cred för. Små “vardagsnära” saker kan vara väldigt viktiga för kommuninvånarna.
SD vill att kommunen ställer ut parksoffor utefter Torpavägen och Östra vägen. Förvaltningen skriver i sitt motionssvar att den redan:
“har färdigställt en yta på Torpavägen/Marierovägen och där kommer det ställas en parksoffa. Utefter Östra vägens gång- och cykelbana kommer till våren 2019 att anordnas sittytor.”
Eftersom, står det i beslutsförslaget…
“Behov av parksoffor i enlighet med yrkande i motionen har redan tillgodosetts.”
…ska motionen avslås.
Det här svaret har SD fått förut på andra motioner. Kommunen genomför de konkreta förslag som SD har – och sedan avslås motionerna. Det blir lite underligt. Det självklara svaret borde vara att motionen förklaras besvarad.
Det är samma med motionen om papperskorgar. Förvaltningen skriver:
“anses de utställda papperskorgarna vara placerade efter behov och därmed i tillräckligt antal. Samhällsbyggnadsnämnden har därför redan tillgodosett behovet av papperskorgar och hänvisar även till kommande avfallsplan.”
Jag är inte säker på om fler papperskorgar har placerats ut före eller efter motionen, även om det kan antas ha skett efteråt, men motionen föreslås avslås – när den enligt min mening borde anses vara besvarad.
Sverigedemokraterna anser också att det är möjligt att “med ganska enkla medel”, som det står i nästa motion, anlägga 3-4 nya parkeringsplatser mellan Vallgatan 19-21.
Det behövs fler parkeringar i Nordstan, det är alla överens om. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser emellertid att fler P-platser på Vallgatan inte är prioriterat:
“Bland annat mot bakgrund av den allé med gamla träd med stort rotsystem som finns där. Träden som utgör en allé är skyddade. Vidare är det heller inte bra med hårdgjord yta med tanke på dagvattenhanteringen.”
Kommunen bör nog vara rädd om allén, där kan jag hålla med. Det föreslås därmed avslag.
Å andra sidan. Jag vet att samhällsbyggnadsförvaltningen tänker anlägga P-platser på parkområdet på Skräcklan. Det ska bli fler platser längs Parkgatan, alltså gatan närmast parken och vattnet. Det ska tas områden av gräsmattan och parken för att människor ska få närmare till Skräcklestugan. (Se bild nedan.)
Planerna har kommit tämligen långt. Just nu ligger ärendet på bygglovsenheten. Jag är kluven inför planerna. Det behövs P-platser, både i Nordstan och vid Skräcklan, men ta av Skräckleparken… Det känns inte riktigt rätt. Finns det inte möjlighet att anlägga parkeringsplatser bortåt Sjövallen?
Den sista motionen, som ska tas upp i kommunstyrelsen på onsdag och avgöras av kommunfullmäktige två veckor senare, är en motion från moderaterna. Den handlar om resursfördelningsmodellen till Kunskapsförbundet Väst.
Motionen lades i samband med diskussionen, och beslutet, om att lägga ner det estetiska programmet och orkesterutbildningen i Vänersborg. Motionen ville initiera en diskussion om att:
“möjliggöra för en enskild ägarkommun att finansiera verksamheter i KFV som är av särskild vikt för den kommunen”
Sedan dess har kommunledningarna i både Trollhättan och Vänersborg utfäst sig att ge Kunskapsförbundet pengar till att behålla programmen. Kunskapsförbundet tog i september därför tillbaka sitt nedläggningsbeslut.
Motionens yrkande strider enligt tf kommundirektör mot förbundets förbundsordning och kommunallagens likställighetsprincip. Därför yrkas avslag. Jag tror att moderaterna nöjer sig med detta svar, i varje fall just nu, eftersom de båda programmen ifråga ändå ska vara kvar på Birger Sjöberg.
Det var motionerna som ska behandlas på onsdag (och beslutas av kommunfullmäktige två veckor senare). Jag återkommer med fler av de ärenden som ska behandlas av kommunstyrelsen.
PS. Här kan du läsa om några fler KS-ärenden som handlar om Kunskapsförbundet Väst – ”Kommunstyrelse 9/10 (2): KFV” och här om ytterligare ärenden som KS ska behandla – ”Kommunstyrelse 9/10 (3): Kultur mm”.
Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror
I veckan som gick publicerade Skolverket den samlade betygsstatistiken för alla elever som gick ur grundskolans åk 9 i våras. (Statistiken hittas här – ”Slutbetyg i grundskolan, våren 2019”.)
Det är en intressant och oerhört viktig läsning. Så intressant att TTELA också skrev om betygsstatistiken igår. (Se “Här kommer två av tre inte in på gymnasiet”.) Jag tänkte gräva mig lite djupare ner i statistiken…
Statistiken är mycket avslöjande. Här får Vänersborgs kommun och dess barn- och utbildningsnämnd svart på vitt hur det har gått för kommunens elever. De flesta av dem började i förskolan som små knattar en gång i tiden… För att sedan börja förskoleklass och fritids och ett år senare, första klass. En stor händelse för de flesta barnen. Och efter 9 år går de ur grundskolan, också en stor händelse, med ett slutbetyg i händerna.
Det är viktigt med slutbetyg. Med slutbetyget ska ungdomarna möta framtiden. Ju bättre betyg, ju bättre förutsättningar. Ju sämre betyg, desto sämre förutsättningar. Så är det. På gott och ont. Det visar all statistik.
Men betygen är inte bara viktiga för de enskilda eleverna, de blir också ett slags kvitto för Vänersborgs kommun. Har kommunen lyckats ge sina ungdomar bra förutsättningar för att möta framtiden – och livet? Kommunen har ett stort ansvar. Den har haft hand om barnen och ungdomarna i kanske 12-13-14-15 år. Vilka har resultaten blivit av all denna tid? Och vilka förutsättningar och möjligheter har kommunens politiker gett sin personal för att kunna använda tiden så bra och effektivt som möjligt för barnen och eleverna? Det tål att tänka på och diskuteras…
Vänersborg har även tagit emot tämligen många barn och elever från andra länder de senaste åren. Hur har det gått för dom och hur har de påverkat skolresultaten? Det är självklart också en viktig fråga. Det tycker även Skolverket som redovisar mycket statistik kring frågan.
Med denna inledning är det dags för handfast statistik. Vilka resultat hade Vänersborgs 9:e-klassare år 2019?
Slutbetygen görs om till siffror (A=20 p, B=17,5 p, C=15 p, D=12,5, E=10 p och F=0p) och ett genomsnittligt meritvärde räknas ut. De 16 bästa betygen i elevens slutbetyg räknas, 17 för elever som läst moderna språk som språkval. Det genomsnittliga meritvärdet är det viktigaste av alla värden i den omfattande statistiken.
Så här såg meritvärdet ut för de 9:or som lämnade grundskolan i Vänersborg i våras:
Vänersborg ligger 17,7 meritpoäng efter landet i sin helhet, 212,1 poäng jämfört med landets 229,8. (Förra året var Vänersborg 14 poäng efter riket.) Om vi bara ser till de kommunala skolorna (197,8 p) så är skillnaden ännu större, 23,7 poäng lägre än rikets.
Det är även i år stora skillnader mellan meritvärdena hos flickor och pojkar. Flickorna har som vanligt betydligt bättre resultat. Men vi ser också att pojkarna på Silvertärnan, liksom förra året, har bättre meritvärden än flickorna. Kan orsaken vara att det söker sig många pojkar från andra skolor till idrottsprofilen?
Det är ett stort problem, inte bara i Vänersborg utan i grundskolan i hela landet, att det är sådan stor skillnad i betygsresultat mellan pojkar och flickor. Jag tror att det, i varje fall till viss del, beror på att grundskolan som den är utformad idag helt enkelt passar flickorna bättre. Kanske är det inte bara på grund av ”pedagogiska trender” utan också av en missriktad ”jämställdhetsiver”. Jag tänker t ex på en sådan enkel sak som att pojkar, på gruppnivå, är mer tävlingsinriktade. Pojkarna skulle därför antagligen lära sig mer om de fick tävla mot varandra – i alla ämnen, inte bara i idrott. Men det betraktas som “fult” och tävlingsinslag ska följaktligen inte förekomma i skolan… Överlag är det nog så att typiska pojkegenskaper (sett på gruppnivå) ofta ses som något som är sämre och därmed inte önskvärt.
Ja ja, men det är mina funderingar…. Det ska bli intressant att så småningom, på kommande sammanträde med barn- och utbildningsnämnden, få andras analys av frågan varför skillnaderna mellan pojkar och flickor fortfarande är så stor.
De genomsnittliga meritvärdena är, trots att de är ganska mediokra, ändå bättre än förra året:
Det genomsnittliga meritvärdet har ökat ganska mycket i Vänersborg och det är naturligtvis glädjande. Men det är från en tämligen låg nivå. Vänersborgs skolor har med andra ord fortfarande en bit kvar att vandra på betygskurvan. Men kanske har den nedåtgående trenden de senaste åren brutits, resultaten förbättrades även 2018.
Vi ser emellertid också i tabellen att meritvärdena på Torpaskolan har sjunkit en aning sedan förra året, och tydligt på Fridaskolan. Det får varningsklockor att ringa – varför sjunker meritvärdena där? Det måste naturligtvis analyseras och förklaras.
Dalboskolans resultat är också oroväckande. (Och det smärtar naturligtvis en gammal dalbolärare lite extra.) Meritvärdena är fortfarande alldeles för låga, trots att Dalbo ligger 8 poäng högre än förra året. Men jag vet att det görs särskilda insatser på skolan.
I Vänersborg står Fridaskolan i en klass för sig, även om meritvärdet sjönk jämfört med året innan. Fridaskolan har mycket höga meritvärden. Man undrar vad förklaringen är – är det föräldrarnas utbildningsbakgrund, bättre motiverade elever på grund av själva skolvalet, bättre pedagogik eller fler legitimerade lärare? Jag vet inte, men det vore intressant att få ta del av en analys och förklaring.
Skolverket brukar titta på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen. För Vänersborgs del ser det ut ungefär som förra året, dvs andelen som inte uppnått kunskapskraven i alla ämnen, som alltså har fått ett F i betyg, är fortfarande alldeles för höga.
Vi kan i denna tabell, liksom i den om meritvärden, se skillnaderna mellan skolorna i Vänersborg. Det är ingen tvekan om att likvärdigheten brister. Det är ett problem, en utmaning, som barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med, men som tycks svår att göra något åt.
Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.
Andelen behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet minskade på både Silvertärnan och Torpaskolan. På Dalboskolan ökade andelen med 8 procentenheter. 22,2% av alla elever som gick ur åk 9 i våras var inte behöriga till att börja på ett yrkesprogram på gymnasiet. I de kommunala skolorna var siffran drygt 25%. Det är var 4:e elev… Det är på flera sätt den kanske mest alarmerande siffran av alla.
De här siffrorna visar att det inte går att spara på skolan. Vänersborg måste göra allt för att eleverna ska bli behöriga till gymnasiet. Det är viktigt för elevernas fortsatta liv.
Vänersborgs resultat har alltså förbättrats sedan förra året, men ligger fortfarande på en alltför låg nivå. Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten – om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken (notera dock att den högra kolumnen som jämförelse visar samtliga elever):
Nyinvandrade elever är elever som har kommit till Sverige under de senaste fyra åren. De är inte inräknade i tabellen ovan. Det är inte heller elever med okänd bakgrund, dvs elever som saknar uppgift om personnummer (t ex om eleverna ännu inte blivit folkbokförda i Sverige).
Jämförs siffrorna i de två första kolumnerna med siffrorna i tabellerna ovan – och siffrorna i de två högra kolumnerna, som visar det genomsnittliga meritvärdet – ser vi självklart att resultaten är bättre för eleverna med svensk bakgrund. (På Fridaskolan är dock meritvärdena överraskande nog lika.) Och så måste det naturligtvis vara, eftersom de nyinvandrade eleverna självklart inte behärskar det svenska språket på samma sätt. Det är som Skolverket skriver:
”Nyanlända har en brant uppförsbacke. Att på kort tid lära sig språket och samtidigt utveckla ämneskunskaperna är en utmaning.”
Det som förvånar är väl snarast att skillnaderna inte är ännu större…
Det är också värt att notera att det genomsnittliga meritvärdet i Vänersborg är 220 poäng, om de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund räknas bort. Det är fortfarande drygt 9 meritpoäng sämre än riket – när de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund inkluderas…
Det är alltså inte bara de nyinvandrade eleverna som förklarar Vänersborgs tämligen låga betygsresultat.
En viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Skolverket har delat upp föräldrarnas utbildningsnivå i två grupper, de föräldrar (eller åtminstone en av föräldrarna) som har högst gymnasieutbildning och de som har fortsatt utbildat sig efter gymnasiet. Siffrorna visar, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.
Föräldrarnas utbildningsnivå spelar en stor roll för elevernas skolresultat. Och nivån är mycket olika i de olika skolorna. På Vänerparkens skola hade 69,1% av eleverna minst en förälder med eftergymnasial utbildning och på Fridaskolan 65,3%. Det kan jämföras med Dalboskolan där motsvarande siffra var 30,6%.
Det är som TTELA skrev igår:
“Skolverkets statistik visar att såväl elevernas migrationsbakgrund som föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll när det kommer till behörighet till gymnasiet.”
Skillnaderna mellan olika elevgrupper är stora. Den är en stor utmaning för alla ansvariga för skolan att utveckla undervisningen och fördela resurserna så att elevernas bakgrund inte kommer att avgöra skolresultaten. Det är också viktigt att påpeka att social bakgrund aldrig får bli en ursäkt för sämre resultat.
Det är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar för Vänersborgs del, även om den nedåtgående trenden tycks ha brutits och resultaten blivit bättre två år i rad. Resultaten är fortfarande alldeles för låga. Vi kan också tydligt se att den bristande likvärdigheten är ett stort problem i Vänersborg.
Är partistödet för stort?
Vänsterpartiet lämnade i november 2018 genom Kate Giaever en motion om att utreda en besparing av partistödet i kommunen. Den behandlades av fullmäktige i september. (Se “KF imorgon (18/9)”.) Fast det blev inte så mycket till behandling. Orsaken var framför allt att frågan om storleken på partistödet kommer upp senare i fullmäktige då stödet ska fastställas för 2020. Då kan partierna och dess ledamöter yrka på förändringar.
Jag funderar på att göra det, och det av två skäl. Det första är precis som Giaever skrev i motionen:
“Vi politiker ställer ofta tuffa besparingskrav på våra kommunala tjänstemän. Ofta känns besparingarna helt orimliga. Många av våra verksamheter är dessutom lagstadgade.”
Det andra skälet är nedläggningen av fisket i Hallsjön, eller som kommunfullmäktiges beslut löd:
”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”
Jag anser att det är viktigare att fisket får vara kvar på bergen för alla kommuninvånare och turister än att partierna får lika mycket i partistöd som de brukar få.
Det är varken något problem eller något konstigt att lägga ett förslag på sänkt partistöd. Men att föra över pengar till fisket känns lite mer komplicerat. Besparingen på fisket var nämligen en del av det stora budgetbeslutet. Visst, det går att motionera om en ändring, typ ett förslag på att kultur- och fritidsnämnden ska få extra pengar till fisket. (Det visade sig i den senaste delårsrapporten att det behövs 400.000 kr till.) Men hur lägger man ett förslag som “kopplar ihop” dessa två förslag om fiske och partistöd? Ska man skriva en motion eller två? Eller kanske tre?
Jag vet faktiskt inte. Det står nämligen i kommunens arbetsordning att en motion inte får:
“ta upp ämnen av olika slag”
Fast jag komplicerar kanske det hela. Men det blir nog till att fråga kommunjuristen…
I år, 2019, betalar kommunen ut 1.485.675 kr i partistöd. Kommunens syfte med det är, och jag citerar “Regler för partistöd”, antagen 18 juni 2014:
“Partistödets ändamål och syfte är att genom ekonomiskt bidrag och stöd till politiska partier stärka deras ställning i den kommunala demokratin.”
Stödet är uppdelat i två delar, grundstöd och partistöd. Alla partier som är representerade i kommunfullmäktige får vardera 46.500 kr i grundstöd. Det är samma för alla. Det här stödet motsvarar prisbasbeloppet.
Den andra delen av stödet kallas helt enkelt partistöd eller mandatstöd. Det motsvarar 45% av ett prisbasbelopp och fördelas i förhållande till antal mandat i fullmäktige.
Så här fördelades det totala partistödet i Vänersborg 2019:
Det finns ingen lag eller förordning som säger att en kommun måste betala ut partistöd eller hur stort ett sådant stöd i så fall ska vara. Det är helt upp till varje kommun. I Kommunallagen står det, 4 kap 29 § (ungefär som i kommunens dokument):
“Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd).”
Är partistödet i Vänersborg för stort? Ja, jag tycker det. I varje fall om det är en “tajt” ekonomisk situation i kommunen. När andra verksamheter får dra ner på sina kostnader så att det drabbar äldre och sjuka, barn och elever, som det gör i Vänersborg just nu – då är det ett rättvisekrav och en moralisk skyldighet att partierna också skär ner. Och påstår politiker att det går att spara utan att verksamheterna blir lidande, då ska det väl inte heller vara några problem för partiarbetet?
Och vill man vara lite provokativ… Hur mycket av partistödet går inte åt till valpropaganda och löften som:
”…om du röstar på oss, så ska vi ordna allt så bra så bra…”
Och efter valet kan vi alla se hur det går med löftena om utbildning, vård och omsorg…
Jag tycker att vänsterpartistisk vän kom på ett bra vallöfte inför valet 2022:
“Mindre partistöd – färre snabbt glömda löften!”
Partierna borde lätt kunna minska kostnaderna för sin valpropaganda om de istället fokuserade på vad de hade åstadkommit “under de gångna fyra åren”…
Tillbaka till fisket. I det här fallet handlar det ju om att en del av partistödet ska gå till fiske på Hunne- och Halleberg.
Det finns naturligtvis inget i någon lag om att kommunen ska finansiera fiske, men det handlar om förhållandevis små pengar, även för Vänersborgs kommun – men pengar som kommer förhållandevis många människor till glädje. Fisket lockar hela familjer, ofta barnfamiljer, ut i naturen – med frisk luft, social samvaro och härliga naturupplevelser. Det lockar också turister, som i sin tur ger intäkter till kommunen.
Så här skulle ett förslag kunna se ut på sänkt partistöd, där grundstödet är orört men bara 62% av nuvarande parti-/mandatstöd betalas ut:
Det skulle frigöra 405.527 kr till fisket på Halle- och Hunneberg.
Jag tar gärna emot synpunkter.
Senaste kommentarer