Arkiv

Archive for the ‘Motion’ Category

Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (5/4)

13 februari, 2021 1 kommentar

Igår fredag lämnade Pontus Gläntegård (V) och jag (V) in en motion till onsdagens kommunfullmäktige. Motionen, som har rubriken “Avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts” (och kan läsas på gårdagens blogg; se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”), syftar naturligtvis till att blåbärsodlaren Jonas vid Hästefjordens strand ska slippa att betala tillsynsavgiften i strandskyddsärendet. Byggnadsnämnden ansåg ju att Jonas ska betala 18.000 kr – trots att han inte hade gjort något fel.

Döm sedan av min förvåning när jag fick se att Gunnar Lidell (M) också hade lämnat in en motion i precis samma ärende – och i samma syfte! (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Men det är bra, tre personer, två motioner, två olika partier med ett syfte kan väl ha stora chanser att så småningom få reglerna ändrade.

Om det nu behövs ändras på regler kring tillsynsavgifter i strandskyddsärenden…

Låt mig förklara.

Pontus Gläntegård började redan vid arbetet med motionen att fundera på om det ens var möjligt för kommunen att tvinga en oskyldig person att betala 18.000 kr i böter – utifrån kommunens egna regler. Han började titta i olika kommunala dokument. Och hittade faktiskt en intressant paragraf i ett av dem. Och jag började kolla vidare med att bland annat granska de hänvisningar som byggnadsnämnden hade gjort när den motiverade beslutet. (Som Gläntegård reserverade sig mot i byggnadsnämnden.)

Vi har kanske inte kommit fram till något hundra procent säkert svar och därför tänker vi inte heller återkalla motionen. Men det vi har kommit fram till är, tycker jag, tämligen uppseendeväckande.

Byggnadsnämndens beslut i januari om blåbärsodlaren Jonas vid Hästefjordens strand lydde i sin helhet (se ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (4/4)”):

“* Byggnadsnämnden beslutar att avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.
* Nämnden beslutar att fastighetsägaren ska betala en avgift på 18.000 kr för tillsyn i strandskyddsärendet. Storleken på avgiften bestäms enligt taxa fastställd av Kommunfullmäktige 2019-10-23 § 128.
* Beslutet fattas med stöd av 26 kap 1 § miljöbalken (MB) och hänvisning till strandskyddsbestämmelserna i 7 kap. MB.”

Den andra punkten handlade om taxan. Det hänvisas till den Plan- och bygglovstaxa som kommunfullmäktige antog den 23 oktober 2019. Beslutet i fullmäktige var “enkelt”, det löd nämligen, kort och gott:

“Kommunfullmäktige antar den reviderade plan- och bygglovstaxan.”

En av anledningarna till revideringen var enligt underlaget att:

“de inledande bestämmelserna i taxan är otydlig eftersom den inte hänvisar  till prövning och tillsyn i enlighet med miljöbalkens bestämmelser.”

Visst, är något otydligt så är det bra att det ändras och blir tydligare. I de inledande bestämmelserna i själva den reviderade plan- och bygglovstaxan står det sedan:

“Enligt denna taxa erläggs avgift enligt MB [=miljöbalken; min anm] 27 kap 1 § för Strandskyddsdispens samt tillsyn enligt miljöbalken.”

Det här är det enda som står i dokumentet om strandskydd, förutom att avgiften för strandskyddsdispens finns med i en tabell (se bild).

Men det var alltså ytterligare en hänvisning, till miljöbalkens 27 kap 1 §. Där står det:

“Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgift för myndigheters kostnader för
1. prövning och tillsyn enligt denna balk…”

Kommunfullmäktige är en av de myndigheter som får meddela föreskrifter. Vi är alltså tillbaka i kommunen igen. Men då är frågan, och det är en viktig fråga – vilket dokument som kommunfullmäktige har beslutat om ska vi då titta i? Det finns nämligen två dokument, den tidigare nämnda – reviderade plan- och bygglovstaxan. Och ett helt annat dokument – ”Taxa Enligt miljöbalken”.

”Taxa Enligt miljöbalken” antogs av Vänersborgs kommunfullmäktige den 22 november 2017 – och har inte ändrats sedan dess. Det låter väl rent spontant som om denna taxa är ett direkt resultat av miljöbalkens 27 kap 1 §, som det hänvisas till ovan:

“föreskrifter om avgift för … prövning och tillsyn enligt denna balk”

Och Jonas ärende har ju prövats enligt miljöbalken. Det framgick ju av beslutet i byggnadsnämnden. Beslutet (se citat ovan) fattades ju med stöd av:

“26 kap 1 § miljöbalken (MB) och hänvisning till strandskyddsbestämmelserna i 7 kap. MB.”

Miljöbalken alltså… 

Och tittar man rent formellt på det hela så stod det ju i själva den reviderade plan- och bygglovstaxan (se citat ovan):

“Enligt denna taxa erläggs avgift enligt MB…”

Miljöbalken, igen…

Som jag ser det så måste det vara ”Taxa Enligt miljöbalken” som gäller. Hela begreppet strandskydd behandlas ju i miljöbalken och inte i t ex Plan- och bygglagen. Och denna lag, PBL, har ju för övrigt inte alls använts i ärendet Jonas.

Som jag ser det – strandskydd=miljöbalken.

Är det någon som ser det på något annat sätt? Ja, förutom byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen i Vänersborg då… Men jag är alltså inte hundra procent säker, jag vill slå fast det. Men om det finns två olika dokument, som så att säga skulle kunna gälla, borde ju byggnadsförvaltningen och byggnadsnämnden nämna detta någonstans i underlaget – och berätta varför de har valt det ena dokumentet framför det andra. Det har ingen av dem gjort.

Frågan om vilket dokument som gäller och vilket vi ska titta i när det gäller Jonas ärende är nämligen avgörande.

Så här står det i § 3 av den av kommunfullmäktige den 22 november 2017 beslutade ”Taxa Enligt miljöbalken”:

“Avgift enligt denna taxa tas inte ut för: 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat.”

Öhhh….?

Det var ju precis det som Länsstyrelsen skrev när de avskrev strandskyddsärendet mot Jonas den 27 oktober 2020:

“Avgift skall inte betalas för tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogat.”

Det står alltså precis detsamma i Vänersborg kommuns ”Taxa Enligt miljöbalken”, som kommunfullmäktige har antagit:

“Avgift enligt denna taxa tas inte ut för: 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat.”

Som jag ser det talar detta starkt för att byggnadsnämnden faktiskt har fattat ett felaktigt beslut. Och i så fall skulle byggnadsnämnden aldrig ha krävt att Jonas skulle betala 18.000 kr. För mig står det därför klart att nämnden snarast måste återkalla beslutet.

Jag menar, står det så i ett av fullmäktige antaget dokument så är ju det minsta man kan begära att förvaltningen upplyser “den anklagade” Jonas om detta! Och sen naturligtvis också, att nämnd och förvaltning följer fullmäktiges beslut.

Och har jag rätt i mitt resonemang, jag är ju amatör på området som bara läser formella dokument, så borde den eller de på byggnadsförvaltningen som inte tillhandahåller riktiga underlag till nämndens politiker ta konsekvenserna av sin okunskap…

Fast innan jag avslutar bloggen, det är faktiskt en sak till som inte stämmer…

Så sent som den 18 november förra året, 2020, beslutade kommunfullmäktige  om ytterligare en revidering av plan- och bygglovstaxan. Dock utan att samtidigt upphäva den gamla. Som är brukligt vid sådana här beslut. Det betyder egentligen, som jag ser det, att kommunen har två plan- och bygglovstaxor…

Det som naturligtvis är extra pinsamt, eller borde vara, för byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen, är att nämnden i sitt beslut om Jonas hänvisar till den äldre versionen av plan- och bygglovstaxan… Och det här beslutet av fullmäktige har för övrigt inte heller den paragrafbeteckning som byggnadsnämnden hänvisar till… Detta fullmäktigebeslut har § 158…

Därför undrar jag, när jag konstaterar att byggnadsnämnden i sitt beslut om Jonas hänvisar till en taxa som inte antogs vid det datum som anges i beslutet, om beslutet att Jonas ska betala 18.000 kr ens är giltigt. Eller lagligt…

Det här med datum och paragrafer, som myndighetsbeslut hänvisar till, är viktiga för rättssäkerheten. Om personer t ex vill överklaga beslut, vilket är en laglig rättighet, så måste de veta vilka föreskrifter och paragrafer som ligger till grund för besluten. Om dessa då är felaktiga… Jag har svårt att tro att sådana här beslut kan vara lagliga. Men det borde vara en fråga för kommunens jurister.

I den senaste versionen av revideringen, som tydligen inte byggnadsnämnd eller -förvaltning har läst, fast den gäller från den 1 januari år, har det för övrigt ändrats i de “Inledande bestämmelser” som jag citerade ovan. Nu står det:

“Avgift erläggs enligt 27 kap. 1 § MB för: Prövning samt tillsyn enligt miljöbalken.”

Ordet “prövning” har lagts till och ordet “strandskyddsdispens” har strukits. Som jag ser det, så har dessa ändringar emellertid ingen betydelse för det resonemang som förs ovan.

Beslutet att tvinga Jonas att betala en avgift för tillsyn i strandskyddsärende trots att han inte har gjort något fel är häpnadsväckande. Det strider mot människors moral och rättsmedvetande. Och mycket tyder alltså också på att byggnadsnämnden inte har följt de regler som fullmäktige har beslutat och kanske inte ens de lagar som är aktuella.

Jag påminner igen om § 3 i ”Taxa Enligt miljöbalken”:

“Avgift enligt denna taxa tas inte ut för: 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat.”

Det ser ut som om byggnadsnämnden och dess förvaltning har gjort många fel på en och samma gång. Och hade det inte varit för att en pensionär i Hästefjorden måste betala 18.000 kr på grund av alla fel så hade man kunnat skratta åt eländet…

Slutsatsen kan bara bli en:

Byggnadsnämnden måste snarast återkalla beslutet om avgiften!

===

Kategorier:Byggnadsnämnden, Frändefors, Hästefjorden, Motion, taxor och avgifter

KF: V-motion om strandskyddsavgift

12 februari, 2021 2 kommentarer

Det kan väl knappast ha undgått någon bloggläsare att jag har skrivit fyra längre bloggar om ”Jonas” och hans blåbärsodling vid Hästefjordens strand. Och om hur byggnadsförvaltningen gjorde livet mycket surt för Jonas i över ett års tid… (Se ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.)

Byggnadsnämnden avskrev slutligen ärendet i januari i år:

“Byggnadsnämnden beslutar att avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.”

Trots att byggnadsnämnden inte ansåg att Jonas hade gjort något fel, så beslutade samma nämnd att Jonas skulle betala 18.000 kr för tillsyn i strandskyddsärendet. Det strider mot all logik och förnuft att en oskyldig person ska tvingas betala ”böter”. Ja kanske inte byggnadsnämndens då… Fast två ledamöter i nämnden reserverade sig mot beslutet att Jonas skulle betala. En av dem var Vänsterpartiets ledamot Pontus Gläntegård.

Utifrån Gläntegårds reservation, och till viss del mina bloggar, har Gläntegård och jag skrivit en motion. Motionen har rubriken ”Avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts”.

Motionen lämnades in idag. På onsdag ska kommunfullmäktige ”behandla” den. I det här skedet innebär det att motionen bara kommer att remitteras till kommunstyrelsen och antagligen också byggnadsnämnden. I dessa corona-tider med specialregler i fullmäktige så kommer jag (Gläntegård sitter inte i fullmäktige) inte ens att få presentera motionen, som annars är praxis. Däremot lär det bli debatt när motionen så småningom har blivit utredd av kommunens tjänstemän och så att säga kommer tillbaka till politikerna.

Här nedan följer motionen. (Du kan också ladda ner motionen i pdf-format här.)

(OBS! Kolla också mitt PS!)

===

Motion till kommunfullmäktige

Avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts

I slutet av 2019 tipsade en anonym person Länsstyrelsen om att en kommuninvånare i Vänersborg hade brutit mot strandskyddslagstiftningen. Länsstyrelsen vidarebefordrade tipset till Vänersborgs kommun. Knappt ett år senare beslutade Länsstyrelsen för egen del att:

“inte vidta någon ytterligare tillsynsåtgärd med anledning av inkommet klagomål.”

Och eftersom klagomålet avskrevs så beslutade Länsstyrelsen:

“Avgift skall inte betalas för tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogat.”

I januari i år gick byggnadsnämnden på samma linje i strandskyddsärendet som Länsstyrelsen och beslutade att:

“avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.”

Trots att ärendet avskrevs så beslutade en oenig byggnadsnämnd att den anmälde personen skulle betala 18.000 kr för tillsyn i strandskyddsärendet.

En kommuninvånare hade alltså blivit anmäld av en anonym person. När det sedan visade sig att den anmälde inte hade gjort något fel, så fick han ändå betala 18.000 kr… Det lär strida mot de flestas rättsuppfattning.

Kommunens beslut innebär att den anonyme personen kan tipsa byggnadsnämnden direkt eller via Länsstyrelsen ytterligare en gång, om att samma person har brutit mot strandskyddslagstiftningen. Och även om kommunen efter tillsyn konstaterar att inget fel har begåtts, kan kommunen ännu en gång ta ut en tillsynsavgift. Den oskyldigt anmälde kan alltså återigen få betala 18.000 kr… Det här kan man med nuvarande taxeregler upprepa hur många gånger som helst.

Det finns således inget som hindrar att Vänersborgs kommun används som slagträ när t ex grannar eller andra anmäler varandra av okynne bara för att de vet att myndigheten då tar ut en avgift av den anmälde.

Det kan inte vara rimligt att ta ut avgift av dem som inte har gjort något fel. Precis som polisen vid en trafikkontroll inte tar ut avgift om man inte kört för fort eller inte är onykter när man kör. Givetvis kan man ta ut en avgift av dom som har gjort fel. I de fall där någon gjort fel men hinner rätta innan tillsynen är utförd i ärendet bör en skälighetsbedömning göras om avgift ska utgå.

Vi tycker att kommunen bör initiera ett arbete med att ändra taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen. Vänersborgs kommun borde se och lära av hur Länsstyrelsen resonerar när det gäller hur avgifter för tillsyn ska hanteras när klagomål visar sig vara obefogade.

Kommunen bör avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts.

Vi yrkar att:

  • kommunen initierar ett arbete med att ändra taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen.
  • ändringar i taxan ska gälla från och med 1 januari 2021.

Vänersborg 2021-02-11

Stefan Kärvling och Pontus Gläntegård
Vänsterpartiet

===

PS. OBS! När jag precis skulle publicera den här bloggen så tog jag en koll i diariet för att se om motionen hade blivit diarieförd. Och vad får jag se? I diariet fanns ytterligare en motion om precis samma sak! Den motionen var skriven av det fd kommunalrådet Gunnar Lidell (M). Motionen yrkar:

”Kommunfullmäktige beslutar att ge Byggnadsnämnden i uppdrag att snarast revidera Plan-och bygglovstaxa med inriktningen:
– att anonyma anmälningar gällande MB och PBL vilka avskrives och inte föranleder föreläggande om vite eller andra sanktioner ska anses vara obefogade och därmed skall ingen tillsynsavgift belasta aktuell verksamhetsutövare.
– att anmälningar från identifierad tredje part gällande MB och PBL vilka avskrives och inte föranleder föreläggande om vite eller andra sanktioner skall anses vara obefogade, men då skall den anmälande parten faktureras tillsynsavgiften för ärendet.
– att revideringen av regelverk och taxa skall gälla retroaktivt från och med 1 januari 2021.”

Du kan ladda ner Gunnar Lidells motion här.

===

Kategorier:Byggnadsnämnden, Frändefors, Hästefjorden, Kommunfullmäktige 2021, Motion, Vänsterpartiet

KS (27/1): Besluten

28 januari, 2021 1 kommentar

Det blev en snabb blogg igår om ett av ärendena på på gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Se “Bifall till V-yrkande!”.) Jag var liksom bara tvungen att berätta. Det var ju en stor politisk händelse, i varje fall för Vänsterpartiet – och för mig. Utgången gav nämligen en viss personlig tillfredsställelse…

Själva beslutet, då alla partier utom de styrande i S+C+MP biföll mitt yrkande, hade föregåtts dels av en längre föredragning av tjänstemännen och dels en diskussion. Tjänstemännen på kommunstyrelseförvaltningen var inte bara emot både motionen och mitt yrkande, jag upplevde att de faktiskt även argumenterade emot yrkandet. Det blev lite så att oppositionen framförde frågor och åsikter och fick svar, inte av de styrande politikerna, utan av tjänstemännen.

De som ställde flest frågor, fler än jag, var moderaterna Lena Eckerbom Wendel och Dan Åberg. Det handlade till stor del om vi politiker i kommunstyrelsen tillhörde allmänheten eller myndigheten.

Lena Eckerbom Wendel (M) frågade:

“Är jag som är med i kommunstyrelsen på insidan eller på utsidan av myndigheten?”

Dan Åberg hade sin åsikt helt klar:

“Vi förtroendevalda ingår i myndigheten.”

Och det var nog så att tjänstemännen fick medge att politikerna i kommunstyrelsen ingick i myndigheten. Och Eckerbom Wendel frågade när hon då fick se handlingar, medan Åberg, som också sitter i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU), sa:

“Jag anser att jag inte gör fel om jag skickar handlingar från KSAU till andra.”

Det kom ingen kommentar till påståendet, förrän jag upprepade det som en fråga. Då sa en av juristerna att Åberg som ledamot i KSAU får dela handlingarna med sina partikamrater.

Det fick Eckerbom Wendel att utbrista:

“Nu blir jag förvirrad. Till partikamrat utanför myndigheten?”

Och då blev slutsatsen att en ledamot i KSAU fick det – och också till politiker i andra partier… Det var egentligen i detta läge som jag bestämde mig för att förtydliga mitt yrkande. För nu stod det helt klart att det inte fanns några juridiska hinder från att ledamöterna i kommunstyrelsen kunde få alla handlingar samtidigt som ledamöterna i KSAU.

“VSB”, som mattelärarna säger. “Vilket skulle bevisas.”

Fast kommunalråden Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C), som båda sitter i KSAU, stretade emot. De tyckte att oppositionen borde förstå att det är så här den parlamentariska demokratin fungerar. KSAU var valt av kommunstyrelsen som i sin tur var vald av kommunfullmäktige. Och då fick t ex Vänsterpartiet inse att partiet inte fick all information samtidigt som betongpartierna (ordet betong använde de dock inte) eftersom ingen valde oss till att sitta med i KSAU. Skulle V få handlingarna samtidigt, så sattes tydligen den representativa demokratin ur spel.

Det kanske mest var det nyblivna kommunalrådet Mats Andersson (C) som stod för den här åsikten. Han drog slutsatsen att om mitt yrkande gick igenom så kunde vi lika gärna avskaffa KSAU. Det var nog inte många som begrep sig på den slutledningen. Inte jag i varje fall. Det kändes lite som att Andersson som nyblivet kommunalråd ville ha något slags kunskapsmonopol gentemot oppositionen i allmänhet och Vänsterpartiet i synnerhet.

Det här var väl egentligen den enda gången under sammanträdet som det strömmade lite adrenalin i kretskort och nätverkskablar. Ja, kanske vid ett tillfälle till. Men då handlade det inte om något beslut. Det var Harlitz som blev något upprörd över kunskapsresultaten på gymnasiet. Men det ska jag ta i en senare blogg.

Ok, hittills har det i stort sett bara varit en slags repetition av det beslut som jag redogjorde för igår. Och som har framgått tidigare ska detta ärende till kommunfullmäktige för ett slutligt ställningstagande…

Det fattades också en del andra beslut av KS.

Kommunstyrelsen föreslog fullmäktige att medge en:

“tillfällig avgiftsfrihet under 2021 för markupplåtelse gällande uteserveringar och butiker som önskar flytta ut varor under kontrollerade former, samt för de avgifter som socialnämnden tar ut för tillsyn enligt alkohollagen av restauranger.”

Det hoppas vi att fullmäktige medger. Det är ett litet men kanske viktigt stöd. För kommunen handlar det om en dryg halvmiljon kr.

Kommunstyrelsen beslutade om en ny “Pensionspolicy” och en ny “Policy för reducering av personal i samband med verksamhetsförändringar”. Det handlade egentligen enbart om redaktionella ändringar, förenklade och tydligare skrivningar samt uppdateringar på grund av att lagar förändrats. Det fanns knappast några innehållsmässiga förändringar. Det sa i varje fall förhandlingschef Kent Johansson som gjorde sitt sista framträdande inför kommunstyrelsen igår. Vad jag förstår så är det en pensionering som hägrar för Johansson. Hans efterträdare heter för övrigt Ronja Morales Nilsson, och hon passade på att presentera sig för kommunstyrelsens ledamöter. 

Kommunstyrelsen öppnade också plånboken, dvs förfogandeanslaget, för en del utgifter. Så avsattes 4 milj kr för IT-säkerhet/IT-informationssäkerhet. Innan beslutet så fick kommunstyrelsen en väl förberedd föredragning. Jag vet inte om KS förstod allt, eller något. Men det lät förtroendeingivande och mycket kunnigt. Jag tror att vänersborgarna kan vara ganska säkra på att IT-enheten verkligen har behov av pengarna.

Kommunstyrelsen beslutade också om projektpengar till “Leader Längs Göta Älv”, “Leader Framtidsbygder” och “Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd”. Det handlade bara om sammanlagt 606.284 kr. Besluten togs utan diskussion. Som är det gängse tillvägagångssättet i kommunstyrelsen…

Vidare beslutade KS som väntat att ställa sig positiv till att Byggnadsnämnden ger planbesked för ändring av del av detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön. Det är som bekant samhällsbyggnadsförvaltningen, Fastighet och service, som har inkommit med en planansökan till byggnadsnämnden. Syftet med den är att en ny detaljplan ska utarbetas som ska göra det möjligt att det riva Holmens gamla huvudkontor. I nuvarande plan är det rivningsförbud. Mitt samvete hindrade mig från att ställa mig bakom beslutet. Därför anmälde jag att jag inte deltog. Fegt? Ja kanske. Nu ligger bollen hos byggnadsnämnden.

Det var också en del ärenden, mestadels typ information och delårsrapporter (Fyrbodals kommunalförbund och Kunskapsförbundet Väst) mm, där kommunstyrelsen endast noterade informationen. Som det heter. Eller föreslog kommunfullmäktige att notera informationen när ärendet kommer dit… KS ställde sig också bakom uppföljningen av internkontroll samt fastställde kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsplan för 2021.

Förutom besluten så var det som jag har nämnt tidigare en oerhörd mängd information under sammanträdet. Jag tänkte komma till en del av denna senare.

PS. Jag noterar att Lutz Rininsland har kommit igång med bloggandet igen efter några veckors uppehåll – se ”En viktig markering”.

Kategorier:Demokrati, KS 2021, Motion, Vargön, Wargön Innovation

Dagens KS: Bifall till V-yrkande!

27 januari, 2021 2 kommentarer

Ibland kan även politiken göra en glad. Och då tänker jag inte på att kommunstyrelsens sammanträde höll på från 08.30 till 18.35, med en lunchrast på endast 50 minuter. Det torde för övrigt vara ett rekord i längd. Och uthållighet…

Nä, glad blir jag eftersom mitt yrkande till behandlingen av motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”, från Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V), fick bifall. Det är inte så ofta som det händer att vänsterpartistiska yrkanden bifalls i kommunstyrelsen, men nu hände det…

Jag ska inte referera själva motionen, det har jag redan gjort. Jag hänvisar därför till mina tidigare tre bloggar under veckan – ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”, ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)”.

Dagens KS-sammanträde handlade om att beslutsförslaget till kommunstyrelsen var att, förenklat, rekommendera för kommunfullmäktige att förklara “motionens uppdrag” för fullgjort. (Motionen har ju tidigare bifallits av kommunfullmäktige.)

Jag ska inte redogöra för föredragningen eller diskussionen som föregick dagens beslut (det tänkte jag göra vid senare tillfälle), utan bara konstatera att mitt yrkande till alternativt beslutsförslag fick majoritet.

Ordförande Benny Augustsson (S) klubbade faktiskt beslutet utan votering. Det var efter att samtliga oppositionspartier (M+L+KD+MBP+SD) hade yrkat bifall till mitt yrkande. En votering skulle ha slutat med 9-6 till förmån för mitt yrkande. Och det visste Augustsson. Samtidigt lämnade han en slags Brasklapp. Augustsson nämnde faktiskt efter beslutet att det inte var helt omöjligt att alla partier kanske kunde bli överens i kommunfullmäktige… (Och detta trots ibland “tuffa ord” i vissa bloggar…)

Vad var då mitt yrkande? Efter att ha ändrat mitt ursprungliga yrkande något utifrån behandlingen på sammanträdet, kom det att få följande lydelse:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förvaltningen i likhet med andra kommuner gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga. I första hand till kommunstyrelsens förtroendevalda samt där så är möjligt även till allmänheten.“

Det innebär alltså att detta yrkande blir huvudförslaget till kommunfullmäktige. Och röstar alla partier i fullmäktige som de gjorde i kommunstyrelsen, vilket är sannolikt, så får kommunstyrelsens, dvs mitt, yrkande majoritet. Vilket skulle innebära en klar förbättring för “lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”. Då skulle t ex Vänsterpartiet få mer tid på sig att läsa och sätta sig in i handlingar, diskutera med partikamrater osv.

Jag återger hela yrkandet nedan. Men innan jag gör det vill jag tacka för den hjälp jag har fått innan jag lämnade in yrkandet. (Ni vet vilka ni är.)

===

Uppdrag angående lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda

Kommunfullmäktige beslutade den 27 november 2019 att återremittera motionen ang ”Lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”

Fullmäktige menade att de då vidtagna åtgärderna var otillräckliga. Förvaltningen fick därför ett uppdrag att utforma ett arbetssätt där de handlingar, och delar av handlingar, som är allmänna, offentliga och inte sekretessbelagda ska vara tillgängliga för samtliga kommunens förtroendevalda.

Vi anser inte att det förslag som nu föreligger uppfyller fullmäktiges beslut.

Det är en viktig demokratisk förutsättning att de förtroendevalda har tillgång till upprättade handlingar och tjänsteskrivelser till ett ärende inför politisk behandling. En politisk beslutsprocess och förankring i partierna kan inte genomföras på bara några dagars beredning. Därför är det nödvändigt att politiskt förtroendevalda i god tid före beslut har tillgång till handlingar.

Kommunala tjänstepersoner och beslutsfattare/förtroendevalda behöver ha tillgång till flertalet kommunala handlingar. Allmänhetens tillgång till offentliga handlingar och begränsningar beroende av personuppgiftslagar mm är en annan bedömning.

I många andra kommuner gör man andra bedömningar av avvägningen mellan offentlighetsprincipen och de lagar och förordningar som hänvisas till i förslag till beslut i detta ärende.

Växjö, Järfälla, Huddinge, Luleå, Vännäs och Österåker är några kommuner som exempelvis lägger ut handlingar till kommunstyrelsens AU även på den kommunala anslagstavlan. 

Att lägga ut handlingar internt till kommunens beslutande förtroendevalda borde i så fall inte vara så stora problem som framgår i förslag till beslut i detta ärende.

Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förvaltningen i likhet med andra kommuner gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga. I första hand till kommunstyrelsens förtroendevalda samt där så är möjligt även till allmänheten.  

Vänersborg 20210127
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Kategorier:Demokrati, KS 2021, Motion, Vänsterpartiet

KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)

25 januari, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg utgör del 3 av en bloggserie och är en direkt fortsättning på del 2. De andra delarna hittar du här: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.

===

Nu på onsdag den 27 januari, nästan 4 år efter att motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” från Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V) lämnades in, ska kommunstyrelsen återigen behandla motionen. Och besluta om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige.

Kommunstyrelseförvaltningen och de styrande partierna (S+C+MP) föreslår att kommunfullmäktige ska fatta följande beslut:

“Kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort.”

Det är majoriteten i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) som anser att förvaltningens formulering och bedömning är riktig och håller med förslaget, ”uppdraget fullgjort”. De två moderaterna i KSAU, Henrik Harlitz och Dan Åberg, avstod från att delta i beslutet. Vilket ger en föraning om att oppositionen kanske inte var helt nöjd med hanteringen…

Det är inte särskilt lätt att förstå innebörden av beslutsförslaget. Men eftersom inga nya förbättringar föreslås eller ska genomföras så tycker tydligen de styrande partierna och förvaltningen att det ur demokratiskt hänseende räcker att vänsterpartisterna och de andra oppositionspartierna i kommunstyrelsen får tillgång till KSAU:s dagordning – men inga handlingar. Och med förbehållet att dagordningen inte får spridas… Till skillnad från kommunfullmäktige som dels biföll motionen i november 2018 och dels återremitterade den i november 2019 för att kommunledningen inte hade gjort tillräckliga demokratiska förbättringar.

Det är anmärkningsvärt. Kommunledningen (S+C+MP) och kommunstyrelseförvaltningen vill alltså ge bakläxa åt kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Fullmäktige har alltså, enligt deras förmenande, fattat ett felaktigt eller dåligt beslut.

Det finns med några motiveringar i underlaget till varför man inte vill förändra något. Jag försöker mig på en sammanfattning genom att plocka ut de viktigaste motiveringarna:

  • “Dataskyddsförordningen ställer höga krav på hur kommunen registrerar och behandlar personuppgifter. Att regelmässigt publicera handlingar innehållandes personuppgifter i kommunens webbdiarium skulle vara mycket problematiskt ur ett dataskyddsperspektiv.”
  • “I webbdiariet publiceras enbart handlingar som enligt dataskyddsförordningen anses publiceringsbara. De handlingar som med stöd av dataskyddsförordningen inte kan publiceras kan som tidigare begäras ut av respektive nämnds registratur, precis som äldre handlingar, och sedvanlig prövning av begäran att få ut allmän handling ska göras.”
  • “Den politiska ärendegången innan KS förgås av sammanträde med KSAU. Enligt den planering som är fastlagd, vilket görs årligen, är det normalt 8 veckodagar från KSAU till KS. Däremellan ska protokoll från KSAU skrivas och justeras. Kallelse till KS kan därför av praktiska skäl skickas tidigast torsdag samma vecka innan KS.”
  • “Via den digitala anslagstavlan ges möjlighet att ta del av kallelser och protokoll som kommunen beslutat ska vara tillgängliga.”
  • “Beträffande KSAU så är det ett beredande organ åt kommunstyrelsen. När ärenden går vidare från KSAU till KS och eventuellt KF så anses inte KSAU vara en självständig myndighet utan endast just ett beredande organ. Det innebär att inga handlingar har lämnat myndighetens gräns, därför är handlingarna att anses som arbetsmaterial.”

Med andra ord, det går inte att förändra något till det bättre. Vänersborg fungerar precis så bra som det är möjligt – precis så bra som lagarna tillåter. Fast förvaltningen och de styrande partierna hänvisar inte ens till kommunallagen, inte någonstans. Inte heller görs några referenser till eventuella rättsliga prövningar eller domar i sådana här ärenden från andra kommuner. De låtsas inte heller om att en mängd kommuner, t ex Växjö, Järfälla, Huddinge, Luleå, Vännäs och Österåker, publicerar handlingar till KSAU på sina hemsidor. För att inte tala om alla de kommuner som på offentliga hemsidor publicerar KSAU:s dagordningar…. Bryter dessa kommuner mot lagen…?

Det är också lite så att man häpnar när kommunstyrelseförvaltningen i tjänsteskrivelsen anför:

“Via den digitala anslagstavlan ges möjlighet att ta del av kallelser och protokoll som kommunen beslutat ska vara tillgängliga. Detta har sin grund i beslut av KF 2020-02-12, § 8 där KF biföll motion om öppenhet på den digitala anslagstavlan (KS 2019/196).”

Det är i starkaste laget. Kommunstyrelsen, dvs de styrande partierna S+C+MP, ville med hänvisning till argumentationen i tjänsteskrivelsen från kommunstyrelseförvaltningen avslå denna motion. “Storoppositionen” i kommunfullmäktige, dvs alla partier förutom de styrande, biföll motionen mot förvaltningens uttalade vilja. Och nu anförs beslutet som ett argument för att avslå motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Nästan provocerande… Dessutom är motionen inte till fullo genomförd. Byggnadsnämnden publicerar t ex bara dagordningen (utan handlingar) inför sina sammanträden. (Se “KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”.)

Inget nytt alltså. Inga förbättringar, inte något. Förvaltningen och de styrande partierna tycks bara leta argument för att slippa demokratisera de kommunala processerna. Det är bra som det är tycker tjänstemännen. Det är bra som det är tycker de styrande. Det verkar som om de tycker att det är bra att oppositionen i form av Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna står utanför.

Varför gör de på detta viset?

“År 2021 är det 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige.”

Så står det i en broschyr från Regeringskansliet, juni 2018. (Kan laddas ner här.) Som fortsätter:

“Demokrati utgår från idén om politisk jämlikhet. Alla ska ha möjlighet att vara med och påverka.”

Vänsterpartiets motion har redan fått bifall i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmäktige ska endast ta ställning till om uppdraget har fullgjorts eller inte. Motionen tog upp diariet. Där har en förbättring skett sedan motionen skrevs. Det går att hitta handlingar på egen hand för politikerna. Och handlingar med personuppgifter kan begäras genom ett mail till respektive förvaltning,

Det har blivit något bättre i och med att KSAU:s dagordning publiceras för kommunstyrelsens ledamöter och att man sedan på egen hand kan efterfråga handlingar, även om det inte är säkert att man får tillgång till dem. Men förbättringen är alldeles för begränsad. Syftet med motionen var ju att förtroendevalda från alla partier skulle få bättre och lika villkor för att förbereda respektive partis interna arbete. Det skulle leda till en bättre demokrati och att ställningstaganden blev mer genomtänkta och förankrade.

Jag vet dock inte vad man som opposition ska göra för att utvidga demokratin och ge alla ledamöter lika möjligheter och villkor att arbeta politiskt i Vänersborgs kommun. Som Rininsland, Ramm och Kärvling formulerade det i motionens att-sats:

“att skapa lika villkor för alla partiernas förtroendevalda.”

Förvaltningen vill inte, vad än kommunfullmäktige säger. De styrande partierna vill inte, vad än kommunfullmäktige säger. Och som trots att de är i minoritet har möjlighet att förhala ärenden eftersom det är någon av deras ordförande som hela tiden bestämmer vad som ska tas upp på mötena i nämnder och styrelser, och kommunfullmäktige…

Men visst funderar Vänsterpartiet på ett alternativt beslutsförslag…

Det fanns vissa förhoppningar om ökad demokratisering när Benny Augustsson (S) blev kommunstyrelsens ordförande, men det verkar som om ”kommunhusets korridorer” fortfarande andas Ljunggren och Dahlin. De skyhöga renoveringskostnaderna verkar inte ha sanerat kommunhuset…

Anm. Denna blogg utgör del 3 av en bloggserie och är en direkt fortsättning på del 2. De andra delarna hittar du här: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.

Kategorier:Demokrati, KS 2021, Motion, Vänsterpartiet

KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)

25 januari, 2021 1 kommentar

Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag. Utskicket, som kom mycket sent på torsdag eftermiddag, består av 418 sidor. Det ska läsas, det ska analyseras, information ska kontrolleras, det ska ställas frågor till mer insatta personer, det ska skickas mail osv. Om man hinner… Den förra bloggen (se “KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”) och denna, och nästa, ägnas åt ärende nr 25 på dagordningen – av 28 ärenden…

På kommunstyrelsens sammanträde kommande onsdag ska Lutz Rininslands, Marianne Ramms och min motion “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” behandlas. Motionen är från maj 2017, och har ett mycket brokigt förflutet…

Du kan läsa om innehållet i motionen här, “Informationsmotion”. Motionen sammanfattas på detta sättet av kommunstyrelseförvaltningen (underlag från 2018):

“De förändringar motionärerna pekar på är att webbdiariet inte är tillgängligt som tidigare och att man som förtroendevald i stället måste vända sig till respektive nämnds registrator. Vidare pekar motionärerna på att kallelsen och handlingarna till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) inte längre publiceras på kommunens hemsida. I motionen påpekar motionärerna att det inte är rimligt att man som förtroendevald endast har från fredag till onsdag att läsa in sig på ärenden till kommunstyrelsen, vilka kan omfatta flera hundra sidor.”

Den 12 april 2018 var motionen för första gången uppe för politisk behandling. Det var kommunstyrelsen som skulle besluta om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige. Kommunstyrelseförvaltningen hade föreslagit att motionen skulle anses:

“besvarad genom bilagd utredning.”

Och det innebar egentligen ett avslag, eftersom utredningen hade visat att:

“…förändringarna har sin grund i regelverk som kommunen inte kan ändra. Däremot har kommunen tillgängliggjort publiceringsbara handlingar och kan förändra hanteringen av omfångsrika inkomna handlingar, så att dessa görs tillgängliga för de förtroendevalda redan på beredningsstadiet.”

Kommunen gjorde några mindre förbättringar utifrån motionens intentioner, vilket var helt OK, men i huvudsak kunde inget förändras eller förbättras.

Kommunstyrelsen gick emellertid emot tjänstemännen och de styrande partierna i S+C+MP. Med röstsiffrorna 8-7 beslutade “storoppositionen” att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Sedan gick tiden och ärendet dök inte upp på fullmäktiges dagordning. Varför har jag ingen aning om. Men ett halvår senare var det i varje fall dags.

Den 21 november 2018 biföll fullmäktige motionen. De styrande partierna begärde inte ens votering… De insåg under debatten att oppositionspartierna hade bestämt sig.

Kommunfullmäktige gav alltså ett uppdrag åt kommunledningen att nu skulle motionens intentioner och att-satser verkställas. Men det kan än en gång påminnas om moderaten Dan Åbergs ord från fullmäktige 2020:

“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”

Det hände inget med motionen…

Ett år senare, i november 2019, skulle kommunfullmäktige återigen behandla motionen. I kommunstyrelsen några veckor tidigare hade det inte varit någon diskussion om motionen, utan de styrande partiernas (S+C+MP) beslutsförslag, som var detsamma som kommunstyrelseförvaltningens (som vanligt), följde automatiskt med till fullmäktige:

“Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort med hänvisning till redovisade åtgärder för att förbättra de förtroendevaldas åtkomst och möjlighet att tillgodogöra sig beslutsunderlag.”

De menade alltså att kommunfullmäktiges uppdrag, dvs fullmäktiges bifall till motionen ett år tidigare, var “fullgjort”. Det skulle ha skett i och med två demokratiska förbättringar. Det första var att:

“valet av och mängden handlingar ses över, så att inte kallelsen tyngs onödigt.”

Vilket förvaltningen sa redan i april 2018… Dessutom var utskicken fortfarande mycket omfattande, så rent spontant så såg det inte ut som om någon förändring hade skett. Men det var svårt att uttala sig om.

Den andra förändringen var:

“I syfte att utöka inläsningstiden kommer en föredragningslista över de ärenden som behandlas på KSAU att publiceras i Netpublicator för kommunstyrelsens ledamöter.”

Det var nytt. Men notera – inga andra än kommunstyrelsens ledamöter skulle få se dagordningen från KSAU. Men för ledamöterna i kommunstyrelsen var det bra, de kunde därmed räkna ut vilka ärenden som skulle komma upp i kommunstyrelsen 8 veckodagar senare. Handlingarna i de olika ärendena fick ledamöterna däremot begära ut själva, om möjligt. Handlingarna fick inte heller spridas, de var inte offentliga:

“Det bör dock betonas att föredragningslistan i sig inte kan betraktas som en allmän handling, den är inte expedierad utan är endast tillgängliggjord för förtroendevalda som representerar/är en del av myndigheten. Innehållet ska därför inte lämnas ut, publiceras på internet eller liknande.”

OK, det genomfördes, och det var en förbättring – inte stor, men en förbättring.

Och det lutade åt att så skulle också fullmäktige besluta. Men Lutz Rininsland bromsade och yrkade från fullmäktiges talarstol:

“Kommunfullmäktige anser däremot inte att fullmäktiges förväntningar från november 2018, när den ursprungliga motionens yrkande blev bifallen, är tillgodosedda.”

Det var att uppfatta som ett avslagsyrkande på kommunstyrelsens förslag om att “begrava motionen” genom att besluta att “uppdraget vat fullgjort”. Och då var frågan, hur skulle resten av oppositionen ställa sig.

Tove af Geijerstam (L) gick också upp i talarstolen, för den borgerliga oppositionen, och framförde följande motivering – till en återremiss:

“Kommunfullmäktige beslutar att, på grund av att de vidtagna åtgärderna är otillräckliga, återremittera ärendet med uppdrag till förvaltningen att utforma ett arbetssätt där de handlingar och delar av handlingar som är allmänna, offentliga och inte sekretessbelagda tillgängliggörs för samtliga kommunens förtroendevalda.”

Det blev återremiss.

Och nu ska motionen från vänsterpartisterna Rininsland, Ramm och Kärvling upp till behandling i kommunstyrelsen – igen… Drygt ytterligare ett år senare.

Jag vet inte hur vänersborgarna uppfattar kommunens politiska arbete med en motion som syftar till att utöka de demokratiska förutsättningarna för oppositionspartierna. Som en fars? Komedi? Tragedi? Och allt alltså för att några vänsterpartister vill ha större möjligheter att hålla sig informerade om de ärenden som ska beslutas i kommunen. Och som de stora betongpartierna har bra koll på för att de alla har avlönade och arvoderade politiker som sitter i de olika nämndernas och styrelsernas presidier.

Representanterna från de styrande partierna, S+C+MP, tycks, tillsammans med tjänstemännen, ropa i en mycket högljudd kör:

“Vi vill inte! Vi vill inte!”

Jag förstår inte vad som är problemet för socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister? Vad är det som är så farligt med att ge V, MBP och SD tillgång till de handlingar som de själva får ta del av i ett tidigt skede?

Nästa blogg handlar om orsakerna till att de styrande partierna, S+C+MP, och förvaltningen vill avslå motionen.

Anm. Denna blogg är del 2 i en serie om 3. Det första bloggen är: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och den tredje och sista ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)”.

Kategorier:Demokrati, KS 2021, Motion, Vänsterpartiet

KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)

24 januari, 2021 Lämna en kommentar

Vänsterpartiet har under en lång period ställt frågor kring den kommunala demokratin i Vänersborg. Tydligast var det under åren 2007-2010 i samband med bygget av Arena Vänersborg. De styrande partierna, socialdemokraterna och centerpartiet, fattade beslut mellan skål och vägg och utanför de demokratiska institutionerna, handlingar diariefördes inte, sekretesstämpeln brukades flitigt etc. Och kostnaderna för arenan ökade från fullmäktiges budgetbeslut på 140 milj kr, varav 20 milj skulle bestå av sponsorpengar, till den officiella slutsumman på 286 miljoner. James Bucci (V) anmälde kommunen ett flertal gånger och fick med sig domarna varenda gång. I valet i september 2010 förlorade Socialdemokraterna 9 av sina 21 mandat i fullmäktige. Idag har S 14 mandat.

Det har blivit bättre med den kommunala demokratin, det kunde knappast bli sämre. Men det har inte blivit bra. Vänsterpartiet har fortsatt att framföra kritik och så har även den borgerliga oppositionen (M+L+KD) gjort.

På senare år har Vänsterpartiet lämnat in 4 motioner i ämnet:

  • “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Inlämnad av Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V) den 9 maj 2017.
  • “Ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”. Inlämnad av Lutz Rininsland (V) den 21 augusti 2018.
  • “Det är på tiden att vi går vidare”. Inlämnad av Stefan Kärvling (V) och Lutz Rininsland (V) den 2 januari 2019.
  • “Öppenhet på den digitala anslagstavlan”. Inlämnad av Lutz Rininsland (V) den 3 april 2019.

Motionerna har på flera sätt sitt ursprung i kommunens dyrbara investeringar i ett nytt ärendehanteringssystem kring årsskiftet 2016-2017 och och nya program för utskick av digitala handlingar till förtroendevalda.

Dessa digitala moderniseringar försämrade drastiskt tillgängligheten till information. Och det framför allt för de partier som inte fanns med i den inre kretsen, dvs de partier som inte hade, och aldrig fick, några poster i nämndernas och styrelsernas presidier. Betongpartierna fick ju som ordförande eller vice-ordförande i nämnder och styrelser alltid handlingar och information. Dessutom tillbringade de ofta tid i kommunhuset eftersom de var arvoderade eller anställda för att syssla med politik. De hade gott om tid att prata med varandra. De kunde också prata med tjänstemännen och framföra sina synpunkter redan i utredningsskedena.

Motionerna har alltså helt enkelt handlat om att ge oppositionens partier lika möjligheter att vara pålästa och förberedda när ärendena kommer upp i framför allt kommunstyrelsen.

Motionerna har haft en tendens att “glömmas bort”, eller förhalas, och inget har hänt med dem. Det har föranlett framför allt Lutz Rininsland att ställa frågor och interpellationer för att skynda på processen. När motionerna äntligen har tagits upp har kommunens jurister och tjänstemän för det mesta yrkat avslag på motionerna – och det har även blivit de styrandes (S+C+MP) linje.

Motionen “Öppenhet på den digitala anslagstavlan” behandlades i februari 2020, snabbast av dem alla. Motionen yrkade att nämndernas handlingar skulle göras tillgängliga för allmänheten på kommunens digitala anslagstavla. De styrande i S+C+MP ville liksom tjänstemännen avslå motionen. “Den stora oppositionen” (V+M+L+KD+MBP+SD) röstade emellertid igenom motionen i kommunfullmäktige. (Se “KF: V-motion fick majoritet!”.)

Nu har det gått snart ett år utan att fullmäktiges bifall till motionen har gett synliga resultat. Byggnadsnämndens handlingar finns t ex fortfarande inte publicerade. Det ligger en del i det yttrande som Dan Åberg (M) gjorde på det senaste fullmäktigesammanträdet i december:

“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”

Motionen “Det är på tiden att vi går vidare” yrkade att:

“kommunfullmäktige beslutar att kommunfullmäktiges sammanträden ska direktsändas via webben och att debatten i efterhand ska kunna ses och höras i olika avsnitt på kommunens hemsida.”

Det var “tredje gången gillt”. Det var faktiskt den tredje motionen om webb-sändning från Vänsterpartiet. De andra lämnades in av Adam Frändelid och avslogs med olika tämligen krystade förklaringar av fullmäktige. Rininslands och Kärvlings motion bifölls dock i april 2020 – och är nu också förverkligad. Äntligen.

Rininslands motion “Ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika” är fortfarande inte behandlad i någon politisk instans. Trots att den lämnades in i augusti 2018. Vilket är ett typiskt exempel på hur saker och ting kan förhalas i kommunen…

Motionen yrkade att:

“Den tillträdande kommunledningen ser över arbetsformer i syfte att ge ledamöterna bättre villkor att vara pålästa, samtidigt prövas andra tillvägagångssätt för att möjliggöra en smidig hantering av mindre avvikande synpunkter kring detaljer.”

Bakgrunden var att kommunstyrelsens kallelser kommer tämligen sent, ofta sent på torsdag eftermiddag/kväll veckan innan följande onsdags KS-sammanträde. Och handlingarna kan bestå av 500-600 sidor… Det är inom den tidsrymden i det närmaste omöjligt att läsa alla handlingar, än mindre hinna förankra ärendena i det egna partiet eller hos allmänheten. Betongpartierna har däremot genom sina representanter i nämndernas och styrelsernas presidier haft handlingarna tillgängliga redan långt innan…

Den andra delen i att-satsen förklaras av att enskilda avvikande synpunkter knappast kan hanteras eftersom kommunledningen alltid påpekar att det inte går att ändra i en tjänsteskrivelse. För de partier som inte finns i kommunhuset innebär det att möjligheterna till mindre ändringar och justeringar i beslutsförslag är i det närmaste obefintliga.

Men ok, det har trots allt skett en del förbättringar i demokratin i samband med motionerna och oppositionens agerande. Men det kan bli bättre. På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen ska motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”, från maj 2017, behandlas. Det handlar nästa blogg om – den kan du läsa här ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.

Anm. Denna blogg är del 1 i en serie om 3. De två följande bloggarna är: ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)” och den tredje och sista ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)”.

Kategorier:Demokrati, KS 2021, Motion, Vänsterpartiet

KS (2): Reservation KFV-motion

4 december, 2020 Lämna en kommentar

Det var många ärenden av olika karaktär som behandlades på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Fast det var faktiskt ytterligare ett detaljeplaneärende. Den detaljplanen hade emellertid ett helt annat fokus, kanske ytterligare ett dilemma? (Se “KS (1): Upplösningen!”.) I samband med behandlingen tog jag nämligen upp, antagligen helt oväntat för de andra, aspekten – skog och CO2-effekter… (Mer om det i en kommande blogg.)

Men det var inte bara detaljeplaneärenden som avhandlades. Det var allt från sociala fonder, pumpstation i Nordkroken och motioner. En av motionerna hade skrivits av Lutz Rininsland (V) och undertecknad (V). Den hade rubriken “Fortsätt men gör rätt”. Den handlade om Kunskapsförbundet Väst. (Motionen kan laddas ner här.)

Motionen tog upp ägarkommunernas, dvs Trollhättan och Vänersborg, finansiering av Kunskapsförbundet och – förbundets finansiering av friskolorna… Och de problem som upplägget skapar för Kunskapsförbundet. Framväxten av allt fler friskolor dränerar nämligen Kunskapsförbundet på ekonomiska resurser – resurser som skulle behövas till förbundets egna elever. Kunskapsförbundet får 55.000 kr per tillkommande elev av Vänersborg och Trollhättan. Om denne elev väljer en friskola, så kan denna plats kosta både det dubbla eller tredubbla. Men Kunskapsförbundet får inga extra pengar från ägarkommunerna, utan måste ta pengar från de andra eleverna i förbundet för att betala friskolan. Som “systemet” är konstruerat nu så förlorar förbundet pengar på i stort sett varje elev som väljer en annan skola än förbundets egna.

Det här upplägget på finansieringen är ett problem som Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst borde diskutera och lösa  tillsammans. Och det är en uppfattning som hela direktionen i förbundet har gett uttryck för, även socialdemokrater och centerpartister från Vänersborg. Det var ett av skälen till Lutz Rininslands och min motion.

Vi skrev motionen i oktober förra året (2019) och den remitterades till kommunstyrelsen. Där behandlades motionen den 25 mars. Motionen avslogs efter en votering som slutade 9-6. Det var de styrande partierna (S+C+MP) som röstade för avslag tillsammans med sverigedemokraterna. Alla de andra partierna röstade på bifall. Avslaget var något uppseendeväckande eftersom motionens yrkande var:

“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”

Majoriteten avslog alltså att politikerna skulle försöka att “åstadkomma en lösning”.

I kommunfullmäktige den 15 april överraskade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) de församlade ledamöterna med att begära återremiss av motionen. (Se “KF(V): Augustssons återremiss”.)

Augustsson hade i sin motivering en diger lista på oklarheter som borde utredas innan fullmäktige tog ställning till motionen. Då trodde vi nog alla att det skulle bli en ordentlig utredning kring de problem som vi lyfte i motionen. Det fanns hopp…

Men det hoppet grusades i onsdags. Då behandlade kommunstyrelsen återigen motionen. I utredningen (du kan ladda ner utredningen här) sammanfattades hela motionens fråge-/problemställning till:

“hur finansieras de utbildningsplatser som kommunens elever väljer i andra kommuner och/eller i friskolor?”

Och att motionen själv hade gett svaret:

“friskolornas fakturor ska tillställas kommunens ekonomiavdelning, varifrån betalning av fakturorna enligt förslaget ska ske”.

Och så konstaterade utredningen att:

“utbildningsplatser som elever väljer vid friskolor eller i andra kommunen finansieras på samma sätt oavsett om kommunen är huvudman för gymnasieskolan eller om huvudmannaskapet för gymnasieskolan lämnats över till ett kommunalförbund. Det är inte möjligt för Vänersborgs kommun att, i enlighet med förslaget i motionen, betala fakturor för Kunskapsförbundet Väst som är huvudman för gymnasieskolan.” 

Och drog slutsatsen att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen.

Det är egentligen en märklig motivering och bedömning, eftersom motionens yrkande fortfarande är:

“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”

Jag påtalade detta i kommunstyrelsen i onsdags. Och att det snarast verkade vara så att mycket av det som verkar omöjligt eller till och med olagligt i Vänersborg är både möjligt och lagligt att göra i andra kommuner. Och som dessutom praktiseras med goda resultat.

Jag pratade för döva öron. Det var bara min partikamrat James Bucci som yrkade bifall. Resten av kommunstyrelsen ställde sig bakom yrkandet att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen…

Och denna gång lär kommunfullmäktige gå på kommunstyrelsens linje…

Hur ska man förstå avslaget? Vill kommunstyrelsen ha sagt: problemet är löst! Eller vill den ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem… 

Jag reserverade mig mot beslutet. Reservationen skickades in igår kväll. Den återges i sin helhet här nedan. (Du kan också ladda ner den som pdf här.)

===

Reservation vid kommunstyrelsens möte 2020-12-02 i ärendet

Svar på motion om ”Fortsätt, men gör rätt!” [Dnr 2019/397]

Motionen avser frågor som berör Kunskapsförbundet Väst och förbundets medlemskommuner Trollhättan och Vänersborg.

Motionen undertecknades i oktober 2019 av Lutz Rininsland, ledamot i förbundets direktion, och Stefan Kärvling, ersättare i direktionen. Förutsättningen för att ha mandat i direktionen är att man samtidigt är ledamot i kommunfullmäktige på hemorten. Detta gäller alla, inte bara oss två.

De synpunkter som Rininsland och jag framför i direktionen är desamma som vi ger uttryck för i vårt arbete i kommunfullmäktige.  Men ibland upplever vi att detta märkligt nog skiljer oss från förtroendevalda från andra partier – som kan framföra olika synpunkter beroende på vilken roll de för tillfället intar.

Detta blev tydligt i april 2020 när motionen skulle besvaras i fullmäktige. Vårt yrkande ”att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i motionen” hade inte fått gehör i kommunstyrelsen. Med siffrorna 9-6 föreslog kommunstyrelsen att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. 

I kommunfullmäktige ändrade kommunstyrelsens ordförande åsikt och yrkade att motionen skulle återremitteras till kommunstyrelsen. 

När motionen nu åter skall till kommunfullmäktige är kommunstyrelsens förslag för andra gången att kommunfullmäktige ska avslå motionen.

Såväl i april som nu i december finns det i ärendet längre texter under rubriken ”Kommunstyrelseförvaltningens bedömning”. Beslutsförslaget är dock utan hänvisning till denna bedömning: ”Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.” 

Visserligen är det inte mycket att invända mot den Juridiska avdelningens bedömning. Men yrkandet i motionen var endast ”söker att åstadkomma en lösning på frågorna”.  

Hur ska man förstå avslaget? Vill man ha sagt: problemet är löst! Eller vill man ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem. 

Bland ledamöterna i direktionen är uppfattningen samstämmig om att det finns en rad frågetecken kring medlemskommunernas finansiering av förbundets tre gymnasieskolor.

Förbundsbidraget beräknas fortfarande på underlaget ur folkbokföringen. Det beräknas på antalet ungdomar som finns i årskullarna 16-, 17- och 18-åringar. Det förenklar den administrativa hanteringen och avvikelser utjämnas över tiden. Jag har egentligen inga invändningar men det är fel i varje fall. Ett inte obetydligt antal ungdomar går nämligen ett fjärde år, somliga ett femte. Varje år kostar det förbundet pengar, men kommunerna finansierar endast tre år.

Kunskapsförbundets tre gymnasieskolor har ”stordriftsfördelar” – detta synsätt spelade roll när grundbeloppet fastställdes en gång i tiden. När elevantalet nu växer för varje år, så tillkommer ett mindre belopp för varje enskild elev. Så långt är allt bra. 

Men det finns också en annan trend. Tillkommande elever väljer i allt större utsträckning friskolor. Och beloppen som står på friskolornas fakturor täcks inte av det bidrag som medlemskommunerna ställer till förfogande för tillkommande elever. Förbundet måste finansiera mellanskillnaden. 

Det handlar om mycket stora belopp, om miljonbelopp. 

Sedan finns det ytterligare annat som spelar stor roll och som behöver tas i beaktande när det handlar om kostnaderna för Kunskapsförbundets egen verksamhet och fakturorna till friskolorna.

Friskolorna erbjuder i huvudsak högskoleförberedande utbildningsprogram, undantag finns dock. Kostnaden per elevplats på yrkesförberedande program överstiger i regel vida kostnaden per elevplats på högskoleförberedande program. Samtliga ”stora” yrkesförberedande program finns hos förbundet. Förbundets undervisning kostar alltså mer men finansieringsmodellen tar inte hänsyn till det.

Från år till år blir ett annat mönster allt tydligare. Elever med goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningar (framför allt pga föräldrarnas utbildningsbakgrund) väljer till program och skolor där de flesta elever har samma goda förutsättningar. 

Elever i behov av stöd och kompensatoriska insatser kräver, för att lyckas, anpassningar av olika slag, t ex mer undervisningstid, enskild handledning, mindre elevgrupper och stödundervisning. Även osäkerhet och bristande självförtroende behöver ofta mötas av utbildad personal – personal vars lön kanske inte ryms i kommunens anslag.   

Det är dessa frågor ledamöterna i direktionen diskuterar när utvärderingar och uppföljningar står på ärendelistan. Vi ser att det finns föredömlig verksamhet, god ledning och planering. Skolinspektionen bekräftar också att det förhåller sig på detta sätt. Men ledamöterna i direktionen blickar samtidigt framåt och konstaterar i full enighet: ”Än så länge, MEN …” 

Rininsland och jag undertecknade motionen för lite mer än ett år sedan. Kommunerna har sedan dess tillskjutit pengar till förbundets verksamhet. Det noteras av alla med tacksamhet. Men det ändrar inte grundproblemet med en skev finansieringsmodell som inte längre stämmer överens med utvecklingen och som urholkar förbundets möjligheter att fullgöra medlemskommunernas uppdrag. 

Vi motionerade om ”att söka åstadkomma en lösning”. Eftersom jag inte kan förstå att ett avslag på detta yrkande kan vara konstruktivt, reserverar jag mig mot kommunstyrelsens beslut och till förmån för Rininslands och min motion.

Anm. Det är den 2:a bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.

Kategorier:KFV 2020, KS 2020, Kunskapsförbundet Väst, Motion, reservation

Kommunfullmäktige på onsdag! (2/2)

21 september, 2020 1 kommentar

Anm. Det här är en direkt fortsättning på gårdagens blogg: “Kommunfullmäktige på onsdag! (1/2)”. På den bloggen finns också den aktuella dagordningen.

Länsstyrelsen har utsett några nya ledamöter i fullmäktige efter personer som tidigare har avsagt sig sina uppdrag. Det är inget konstigt. Några har även lämnat sina platser i en nämnd. Det hör också till vanligheterna. Men vi hittar dessutom en överraskning. Personvalde Carl-Ewert Berg (KD) lämnar alla sina politiska uppdrag, alla utom det i VänersborgsBostäder.

Carl-Ewert Berg bidrog i högsta grad till, ja det var väl egentligen helt hans förtjänst, att kristdemokraterna fick hela 16,46% av rösterna i Brålanda/Sundals Ryr i det senaste kommunvalet. KD blev faktiskt större än socialdemokraterna. Berg själv fick 167 personröster i hela kommunen, flest av alla kristdemokrater. Det är tråkigt att Carl-Ewert Berg lämnar fullmäktige. Han är en mycket kompetent politiker som det gick (går) utmärkt att samtala och komma överens med. Och han brann, och brinner naturligtvis fortfarande, för sitt Dalsland och sitt Brålanda. Det engagemanget kommer han säkerligen inte att släppa… 

Det är en rad motioner som ska behandlas, en har nyss lämnats in, en motion från Rininsland och Kärvling (se “KF (23/9): Motion från V:are”), och en hel del andra ska bifallas, avslås eller noteras.

De flesta motioner har jag beskrivit i tidigare bloggar – vad motionerna handlar om, mina egna synpunkter och vilket beslut som föreslås fullmäktige. De motioner det handlar om på onsdag är motionerna om Earth Hour och Agenda 2020 (se “M-motion om Earth Hour och Agenda 2020”), min alldeles egen motion om partistöd (se “KS: Inga sänkta partistöd”), motionen om att inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård (se “KS: MP-motion om naturreservat”), återigen en motion från undertecknad vänsterpartist, om fisket i Hallsjön (se “KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm”) och till sist KD:s motion om fast placerad skolvaktmästare i kommunens skolor (se “KS 9/9: Skolvaktmästare och Åttersrud”).

Mitt tips är att samtliga dessa motioner blir avslagna, möjligtvis kan motionen om skolvaktmästarna finna gehör hos det decimerade antalet fullmäktigeledamöter. Jag hoppas det.

Till sist vill jag nämna ytterligare ett ärende, ett ärende som jag inte har skrivit om tidigare – “Kranmärkning av verksamhet och användning av kranmärkningssymbol”.

Kommunfullmäktige föreslås besluta att införa “Kranmärkning” i kommunen. Det betyder att det alltid ska serveras vatten från kranarna och inte från flaskor.

Det motiveras på följande sätt:

“Ur ett miljöperspektiv är kranvatten att föredra framför flaskvatten och förslaget ligger helt i linje med miljöprogrammets ambition samt Agenda 2030 och det globala målet om hållbar konsumtion och produktion. Förslaget innebär även ekonomiska fördelar då kostnaden för inköp av flaskvatten minskar. Även transporter av flaskvatten minskar vilket medför minskade kostnader och minskade utsläpp från tillverkning och transporter. Kommunstyrelseförvaltningen har därför inget att erinra mot nämndens förslag. När endast flaskvatten finns att tillgå är det dock rimligt att flaskvatten tillåts. När kommunen hyr in sig i externa lokaler bör kommunen alltid ställa som krav att kranvatten serveras.”

Jag citerar hela avsnittet för att jag tycker att det är ett helt ok resonemang. Men jag kan ändå inte låta bli att tänka på några av de anklagelser som Jesus utslungade mot de skriftlärda – och särskilt en (Matt 23:24):

“Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler!”

Vänersborg är delägare i en flygplats, jagar Solvarms miljövänliga VA-lösning, tvångsansluter fastigheter med fullt fungerande och miljövänliga VA-anläggningar till det kommunala VA-nätet, hugger ner skogarna i Blåsut och Mariedal…. Men dricker kranvatten…

Ibland tycker jag att det är lite pinsamt hur kommunen lyfter upp och stolt framhåller småsaker och detaljer, medan den inte bryr sig om större och viktigare miljöproblem.

Det var i stort sett samtliga ärenden på fullmäktiges dagordning. Det borde vara väldigt mycket att diskutera, men med det decimerade kommunfullmäktige som träffas nu för tiden lär väl ärendena avhandlas relativt snabbt.

Och bara för någon timme sedan fick jag följande meddelande från kommunen:

”För kännedom så kommer kommunfullmäktige 2020-09-23 att webbsändas enligt beslut 2020-04-15, § 51.”

Äntligen har den moderna tekniken och den demokratiska medvetenheten börjat sitt intåg i Vänersborgs kommun. Tänkte jag ”pillemariskt”. Nu är det kanske bara en tidsfråga tills samtliga ledamöter kan delta på riktig distans…

Jag antar att sammanträdet sänds på kommunens hemsida. Och fungerar inte direktsändningen så går sammanträdet alltid att lyssna på hos Radio Trollhättan.

Anm. Del 1 av denna blogg hittar du här: ”Kommunfullmäktige på onsdag! (1/2)”.

Kategorier:corona, Demokrati, Kommunfullmäktige 2020, Motion

KF (23/9): Motion från V:are

19 september, 2020 Lämna en kommentar

På onsdag är det fullmäktige. Då är en motion inlämnad från vänsterpartisterna Lutz Rininsland och Stefan Kärvling. Motionen kommer inte att behandlas på sammanträdet, den kommer bara att skickas vidare till någon nämnd/styrelse för beredning.

Bakgrunden till att motionen skrevs var ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” som avhandlades i kommunstyrelsen den 9 september. (Se “Rapport från KS 9/9”.) Det hade nämligen visat sig att byggnadsnämnden inte hade verkställt ett uppdrag som fullmäktige hade fattat beslut om i det “stora” budgetbeslutet år 2017:

“Byggnadsnämndens förslag: Byggnadsnämnden begär 400 tkr i utökad budgetram för framtagande av fördjupad översiktsplan för Brålanda…
Kommunfullmäktiges beslut: Byggnadsnämndens budgetram tillförs 400 tkr enligt nämndens förslag…”

Klart och tydligt, en fördjupad översiktsplan skulle tas fram. Det gjordes dock aldrig. Och ingen tycks ha märkt något eller tänkt på det… Förrän nu. (Jag skrev utförligt om ärendet i bloggen “KS 9/9: FÖP Brålanda”.)

På kommunstyrelsens sammanträde i september fick därför byggnadsnämnden så att säga en “tillrättavisning”. Men egentligen är det väl fråga om inte kommunstyrelsen istället borde ha begått någon form av självkritik. Den hade ju faktiskt underlåtit att sköta sin plikt att utöva uppsikt över nämnderna, i detta fall byggnadsnämnden (Kommunallagen 6 kap 1 §). (Se Rininslands blogg “Tyvärr en nödvändig motion”.)

Hur som helst, ärendet föranledde Rininsland och undertecknad att skriva och lämna in en motion. Här nedan återger jag motionen i sin helhet. (Du kan ladda ner motionen här.)

===

Systematisk uppföljning av beslut

Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna fattar beslut. Många gånger innefattar ett beslut ett uppdrag om att ”något skall ske” och en hänvisning till vem som är ansvarig.

För politiker med uppdrag i presidier är det inte svårt att hålla uppsikt.

För fritidspolitiker som allt som oftast kallas till ett sammanträde endast en gång varje månad ter det sig avgjort svårare att behålla översikt.

Socialnämnden har en rutin som är mycket uppskattad. Två gånger per år redovisas i översiktliga sammanställningar samtliga av nämndens fattade beslut från perioden ”ett år till ett halvår tillbaka”. Då har en rimlig tid gått och samtliga steg efter ett beslut bör kunna dokumenteras. I dessa sammanställningar syns omgående om uppdraget är på väg att lösas tillfredsställande eller om det finns svårigheter att komma vidare.

Då och då, och nu senast i samband med ett uppdrag från kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni 2017 angående FÖP Brålanda, har vi blivit medvetna om att en liknande strukturerad uppföljning för kommunfullmäktige saknas.

Det finns skäl att förmoda att det kan vara så i flera nämnder. Vänsterpartiet har tidigare initierat regelbunden uppföljning i kommunstyrelsen. Tyvärr somnade rutinen ganska omgående in igen.

Med denna bakgrund yrkar vi

  • att kommunfullmäktige beslutar om regelbunden uppföljning av fattade beslut och
  • att kommunfullmäktige rekommenderar kommunstyrelsen och kommunens nämnder att överväga och fatta liknande beslut om regelbunden och systematisk uppföljning.
Kategorier:Demokrati, Kommunfullmäktige 2020, Motion