Arkiv

Archive for the ‘ttela’ Category

Socialnämndens pengar och Sörbygården

4 december, 2025 1 kommentar

Idag publicerade TTELA en fantastiskt bra insändare av Ann-Britth Fröjd. Den handlade om Sörbygården i Brålanda och var ett svar på en insändare från socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) och några ledamöter och ersättare från de styrande i socialnämnden, Magnus Ekström, 1:e vice ordförande (KD), Daniel Tesfay (C) och Marika Isetorp (MP). (Se TTELA ”Det behövs moderna äldreboenden i Vänersborgs kommun”.) Jag tänkte publicera hennes insändare i detta inlägg.

Ann-Britth Fröjd är inte vem som helst. Hon har suttit i socialnämnden för Centerpartiet under många mandatperioder. Fröjd var en mycket kompentent politiker som respekterades av alla partier i kommunen.

Men först.

Flera har redan frågat mig vilket beslut kommunstyrelsen (KS) fattade igår om socialnämndens begäran om ett tillfälligt budgettillskott på 24,5 milj kr för 2025. 

I kommunstyrelsen arbetsutskott (KSAU) ville de styrande partiernas representanter stanna vid 20 miljoner. I gårdagens sammanträde med KS så hade de ändrat sig. De lade fram följande beslutsförslag:

“Kommunfullmäktige beslutar ge socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 8,7 mnkr under 2025.”

Varken Benny Augustsson (S) eller Mats Andersson (C) motiverade varför de hade ändrat sig och istället föreslog en betydligt mindre summa till socialnämnden. Henrik Harlitz (M) stod fast vid sitt ställningstagande i KSAU och yrkade på 24,5 milj till socialnämnden, dvs den summa som en enig nämnd hade begärt. 

Det blev votering och oppositionspartierna ”vann” med 8-7. Så förslaget från KS till kommunfullmäktige blir alltså ett tillfälligt budgettillskott till socialnämnden på 24,5 milj.

Ärendet ska nu avgöras i fullmäktige – och där har de styrande partierna (S+C+KD+MP) numera majoritet, tack vare alla avhopp från SD. Eller rättare sagt, en votering i fullmäktige blir ”oavgjord” och så kommer ordförande Annalena Levin (C), som tillhör de styrande, att avgöra ärendet med sin utslagsröst. Det betyder att om ingen i Centerpartiet går emot partilinjen, representerad av Mats Andersson (C), så kommer det att bara bli 8,7 milj till socialnämnden…

Och nu Ann-Britth Fröjds insändare. (Se TTELA ”Visa hänsyn till våra äldre – öppna korttidsplatserna på Sörbygården”.)

==

Visa hänsyn till våra äldre – öppna korttidsplatserna på Sörbygården

Debattörerna skriver att det behövs stora satsningar på äldreomsorgen i Vänersborgs kommun de kommande åren. Det stämmer – men jag vill påpeka att satsningar behövs nu, inte bara i framtiden. I dag är äldreomsorgen snarare på väg att monteras ned. Att tomställa platser när behovet är mycket stort är förödande, särskilt när detta gjorts utan ordentlig dimensionering, vårdtyngdsmätningar eller andra nödvändiga underlag.

Debattörerna skriver att förvaltningen fått i uppdrag att utreda hur många platser som behövs i Brålanda ”för att långsiktigt möta behoven”. Ett sådant uppdrag borde självklart ha varit klart innan flyttkarusellen påbörjades. Problemet gäller inte bara Sörbygården, utan även den stora bristen på platser inom både särskilt boende och korttid i hela kommunen. Att då låta rum stå tomma framstår som fullständigt oansvarigt.

Konsekvenserna drabbar inte bara kommunen utan även sjukvården. När korttids och särskilda boenden saknar platser kan inte färdigbehandlade patienter skrivas ut från sjukhus. Sjukvården och kommunen är kommunicerande kärl – fungerar inte den ena delen, så faller hela kedjan. Resultatet blir överbelastad akutmottagning och en hemtjänst som pressas till bristningsgränsen medan anhöriga tvingas täcka upp.

Samtidigt nekas svårt sjuka och dementa personer korttidsplats och skickas hem trots omfattande behov. Var finns medmänskligheten och rätten till ett värdigt liv?

Jag vill också rätta felaktigheter: I Brålanda har Solhaga 24 platser och Sörbygården 32. Och toaletterna är inte ”för små”; personal har vittnat om att två kan bistå en boende utan problem.

Jag har fått ta del av flera beklämmande fall. Ett exempel: En svårt dement kvinna vårdas av sin make. När maken akut blir sjuk beviljas hon tre veckors korttid. Verkställs först efter fyra dagar, eftersom maken inte fick återvända hem så länge hon var kvar. Anhöriga fick ta semester. När han väl kom hem fick de besked att hämta henne – dagen efter ringde ett boende och meddelade att hon fått en permanent plats. Den borde funnits redan dagen innan. Är detta värdigt?

Att inte använda de tomma rummen på Sörbygården, som korttidsplatser, är svårt att förstå när kommunen samtidigt köper platser i andra kommuner. Eventuella besparingar äts upp av ökade kostnader och större belastning på både sjukvård och hemtjänst.

Visa hänsyn till våra äldre – öppna korttidsplatserna på Sörbygården. De som behöver omsorg nu kan inte vänta i fem eller tio år. Många lever inte så länge.

Ann-Britth Fröjd

Kategorier:Brålanda, Centerpartiet, KS 2025, S, Sörbygården, socialnämnden, ttela

KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)

6 november, 2025 Lämna en kommentar

Igår onsdag var det sammanträde med kommunstyrelsen (KS). Dagordningen hade följande utseende:

Under punkten “Information vid kommunstyrelsens sammanträde” återfanns fyra föredragningar: “Avrapportering: Granskning av lokalförsörjning” (Ernst & Young), “Forum Vänersborg Stad ekonomisk förening”, “Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” och “Kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2026”.

Dalbobron

I vanlig ordning hade kommundirektör Tegenfeldt en information, som nu för tiden mestadels är skriftlig. Kommundirektören redogjorde dock muntligt för läget kring Dalbobron. KS fick reda på att färjan är på väg (färjan är troligtvis redan framme när du läser detta) och att trafiken över den beräknas starta den 10 november. Ställtiden för fartyg att passera beräknas till 30-40 min, dvs den tid det tar att flytta färjan ”fram och tillbaka”. Det ska också bli något slags system som signalerar när fartyg är på väg in i kanalen. Det jobbas även med att öppna informationskanaler som t ex P4 Väst och kommunens hemsida. För övrigt tar hela brofrågan mycket tid och kraft för många tjänstepersoner. Det sas att 3-4 personer enbart arbetar med handlingar… (Se James Buccis bloggserie “Bron”.)

Riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter

Ärendet om reviderade riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter inleddes med en föredragning. Den hölls av en mycket kunnig och insatt mark- och exploateringsingenjör. Undertecknad vänsterpartist ställde många frågor och lämnade framför allt flera synpunkter. Det gjorde jag utifrån innehållet i tisdagens blogginlägg. (Se “KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”.)

De nya riktlinjerna innebär en skärpning av kommunens kontroll över markhantering, en tydlig maktförskjutning till kommunens fördel. Och visst, det skulle man kanske kunna anse vara riktigt, men kommunen vill ju ha företag som skapar arbetstillfällen och bygger i kommunen…

Det betonas i riktlinjerna att kommunen vid markförvärv kan ställa krav på genomförandeåtgärder och säkerheter i form av pant, bankgaranti, borgen och viten vid markköp. Om frivilliga överenskommelser inte kan nås vid markförvärv kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder (expropriation) om ett markförvärv är av stor vikt för kommunens utveckling. Kommunen kan komma att kolla småföretagares ekonomiska stabilitet.

Det står vidare:

“Ett exploateringsavtal är alltid villkorat av att detaljplanen vinner laga kraft.”

Om detaljplanen inte antas, eller upphävs, förlorar fastighetsägaren/företagaren de investeringar som har gjorts. Vilken småföretagare eller fastighetsägare vill och kan riskera det?

Det är helt lagliga åtgärder och i många fall helt befogade (även om det är betydligt svårare att vidta tvångsåtgärder än vad som framgår av riktlinjerna). Men kommunens makt lyfts upp så onyanserat och ensidigt att det antagligen kommer att te sig skrämmande och avskräckande för vilken småföretagare som helst som skulle vilja utöka sin verksamhet eller etablera sig i Vänersborgs kommun. De skulle antagligen kunna få lämna hus och hem vid t ex en ny pandemi för att tillgodose kommunens ekonomiska krav. 

Det var tyst frän den borgerliga sidan. Det är helt ok, men jag blev något förvånad över att t ex moderaterna inte sa något. De andra partierna höll med tjänstepersonerna om att det viktigaste resultatet av revideringen var att riktlinjerna hade fått bättre struktur, blivit tydligare och därigenom ge bättre vägledning. Och visst, det har blivit betydligt tydligare vilka maktbefogenheter kommunen har och hur dessa kan användas….

Jag är övertygad om att fastighetsägare och småföretagare inte upplever att Vänersborgs kommun är den myndighet de helst vill möta. Tyvärr har jag inte sällan erfarit att småföretag hellre etablerar sig i våra grannkommuner.

Jag yrkade på återremiss med följande motivering:

“Kommunen håller sig inom lagens ram. Men riktlinjerna innebär en maktförskjutning till kommunens fördel och kan i tillämpningen påverka den privata äganderätten mer än tidigare.

För att säkerställa rättssäkerhet och förtroende bör kommunen:

  • Klargöra att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
  • Införa krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
  • Fastställa tydliga kriterier för när ekonomiska garantier eller säkerheter får begäras.
  • Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.”

Det verkar dock som om jag var ensam om att se farorna med de nya riktlinjerna. Det var bara Göran Svensson (MBP) som biföll mitt yrkande. De andra ledamöterna verkade tämligen ointresserade, eller kanske nöjda med kommunens ökade makt över sina invånare. Voteringen slutade 13-2.

I “sista stund” begärde Henrik Harlitz (M) att få lämna en protokollsanteckning. När ordförande Augustsson (S) frågade vad den handlade om sa Harlitz något om att ta hänsyn till småföretagare. Jag hörde inte riktigt, men det lät som något som jag hade anfört som skäl för min återremiss…

Riktlinjerna ska slutligen beslutas av kommunfullmäktige.

Norra skolan

Samhällsbyggnadsnämnden har utrett möjligheterna att använda Norra skolan för förskola, musik- och kulturskola samt daglig verksamhet. Det skulle naturligtvis vara praktiskt möjligt att placera dessa verksamheter på Norra, men utredningen visar att kostnaderna för ombyggnad och renovering skulle bli alldeles för höga samtidigt som det skulle innebära stora problem för en del verksamheter. (Se “BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”.)

På TTELA:s webbplats idag återfinns en artikel om Norra skolan. (Se “Vänersborgs kommun vill sälja Norra skolan”.) 

“Nu satsar kommunstyrelsen i stället på att vilja göra om detaljplanen så att det blir tillåtet och möjligt att utveckla bostäder och/eller kontor, för att underlätta en försäljning av lokalerna.”

Och det stämmer. Igår behandlades ärendet i KS. Det blev ett enhälligt beslut att föreslå kommunfullmäktige att ge:

“byggnadsnämnden i uppdrag att i en planprocess pröva möjligheten att tillåta ändamålen bostad, handel och kontor i stället för nuvarande allmänna ändamål för Norra skolan i syfte att förbereda en försäljning av fastigheten.”

Vänsterpartiet och Moderaterna, som de senaste 10 åren har velat se en utbyggd tvåparallellig F-6-skola på Norra skolan, har förlorat kampen. Det kommer med all sannolikhet att i framtiden bli exklusiva bostäder av de gamla fina skolbyggnaderna…

Anm. Nästa inlägg handlar om ärendena Fyrstad Flygplats, Socialnämndens begäran om tilläggsanslag och Forum Vänersborg – se ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (2)”.

Kategorier:fastigheter, KS 2025, mark och exploatering, Nordstan, ttela

Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)

28 oktober, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på blogginläggen “Vill kommunen hyra ut Hallevibadet? (2)” och “Hallevibadet: Ändring i upphandlingen (3)”.

Den som är intresserad av att hyra Hallevibadet ska bege sig till webbplatsen Tendsign, skaffa sig en användaridentitet och logga in. Om man stöter på problem av något slag är det bara att kontakta Charlotta Fröier på det privata konsultföretaget SOCAB i Solna. Kommunen har gjort det enkelt för alla intresserade – eller är det kanske mest för sig själv…? Och jag har fortfarande inte sett något annat ställe där det framgår att Hallevibadet ska hyras ut.

Väl inne på Tendsign kan man hitta alla handlingar kring uthyrningen. Fast det går nog att få ut de flesta handlingar direkt från kommunen också. Det verkar inte längre vara “absolut sekretess” på dem, eftersom jag faktiskt fick flera av dem från samhällsbyggnadsförvaltningen. Av någon anledning fick jag dock inte alla. Det saknas flera bilagor, men det är kanske “absolut sekretess” på dessa. Det är inte helt lätt att förstå att dokument inte lämnas ut. Varför ska Hallevihandlingarna vara hemliga?

Det tycks vid första påseende som om hyreskontraktet kan bli föremål för förhandlingar, och därmed kompromisser. Det borde ju inte stå “utkast” på varje sida annars. Men läser en intresserad spekulant hyreskontraktet så framstår det som att kontraktet är hugget i sten. Det tycks inte finnas något som helst utrymme för förändringar. Såvida inte kommunen själv vill hålla dörren öppen för att ställa ytterligare krav…

I de handlingar som jag har fått så finns det t ex ingen karta. Men jag har förstått att det enbart är badanläggningen som ska hyras ut. Det tycks alltså inte vara någon del av marken runt omkring badet som ingår i hyresavtalet. Samtidigt ska tydligen den som hyr Hallevibadet vara ansvarig för snöskottning och sandning… Man kan kanske undra hur samhällsbyggnadsförvaltningen tänker i det läget. Ska en hyresgäst vara ansvarig för mark som inte hyrs?

Det vore rimligt att en hyresgäst fick hyra en del av marken. Åtminstone en av de intresserade Vargöborna, Jonas Mossberg, hade stora planer på att utveckla området med bland annat minigolf, skridskobana vintertid, beachvolleyplan och uteservering.

Det kan noteras att i kommunfullmäktiges uthyrningsbeslut från den 19 februari 2025 finns det inget som hindrar att mark runt badanläggningen ingår. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Det står inte heller något i beslutet om att driftsbidrag inte får betalas ut…

Det nämns inget i samhällsbyggnadsförvaltningens “utkast” till hyresavtal om driftsbidrag. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa på kommunstyrelsens sammanträde i januari 2025 att badverksamheten på Hallevibadet aldrig skulle kunna “gå runt” för eventuella hyresgäster. Det fanns ingen badanläggning i hela Sverige som gick med vinst, sa Augustsson vidare. Och det stämmer, även för flera andra verksamheter som är viktiga för kommuninvånarna (eller påstås vara det). På samma KS-sammanträde beviljades nämligen Forum Vänersborg ett årligt bidrag på drygt 1 miljon och flygplatsen 2 miljoner…

Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen har de årliga driftkostnaderna för Hallevibadet, historiskt sett, uppgått till cirka 1,5 milj kr per år (2022 års nivå). Nu tänker samhällsbyggnadsförvaltningen att det inte ska kosta kommunen ett öre. Tvärtom.

Hyresnivån (koncessionsavgiften) för Hallevibadet är fastställd till 465.000 kronor per år för den som vill hyra badet. I dokumenten står det att pengarna avser att täcka kommunens fastighetsförsäkring och kapitaltjänstkostnader.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kräver samtidigt att den som hyr badet ska betala alla driftskostnader, dvs värme, el, vatten, avlopp, yttre skötsel, sophämtning, alla reparationer och underhåll samt ansvara fullt ut för personal, miljö och säkerhet mm.

Henrik Harlitz (M) reagerar på avgiften (se TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”):

“Med tanke på att det stått tomt i drygt två år kommer det en del uppstartskostnader för en entreprenör. Man hade kunnat göra en trappa med en något lägre avgift första året.”

Kommunens andra bad får driftsbidrag. Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). Vattenpalatset får minst 10 miljoner kr varje år. Det kan även nämnas att det kostar kommunen 950.000 kr under 2025 att ha Hallevibadet tomställt. Det handlar om kostnader för t ex el och värme.

Koncessionsavtalet placerar med andra ord hela den ekonomiska risken på entreprenören som ska hyra badet, samtidigt som kommunen kräver att pengar ska flöda in till sig själv – för en anläggning som kommunen stängt eftersom den har gått med förlust… Inbillar sig samhällsbyggnadsförvaltningen verkligen att någon vill hyra badet?

I fullmäktigebeslutet står det inget om avtalstiden. Men samhällsbyggnadsförvaltningen har en bestämd uppfattning. Den skriver till eventuella intressenter:

“Avtalet träder i kraft vid tidpunkt för undertecknande av parterna. Avtalstiden löper initialt i två år och kan därefter förlängas av Beställaren med upp till sammanlagt två år som avropas enligt ett + ett år, senast tolv månader innan innevarande avtalsperiods slut. Total avtalstid är därmed maximalt fyra år.”

Det är helt uppenbart en alltför kort tid. Badet bör naturligtvis få vara igång så länge som “allt fungerar” och alla krav uppfylls. Dessutom krävs det en del investeringar i badanläggningen och de torde inte betala sig på 2-4 år. Vem vill investera pengar för att hyra badet i max 4 år?

Men inte nog med det. Efter 2 eller 3 år kan kommunen faktiskt säga tack och hej och utan vidare säga upp avtalet – oavsett om entreprenören har investerat miljoner i badet. Hyresgästen tvingas nämligen avstå helt från sitt besittningsskydd. Besittningsrätten är nämligen bortförhandlad i hyreskontraktet. Den pågående simhallsutredningen skulle t ex kunna komma fram till att kommunen själv behöver använda Hallevibadet framöver…

Och då fryser entreprenörens investeringar inne. Det framgår av en särskild klausul i avtalet:

”Investeringar som Entreprenören gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”

Det betyder alltså att investeringarna fryser inne efter 4 år, om nu inte kommunen har sagt tack och hej tidigare…

Frågan infinner sig återigen – vill samhällsbyggnadsförvaltningen verkligen att Hallevibadet ska bli uthyrt?

I ett av dokumenten, “Kravspecifikation”, finns en uppgift som inte har förekommit någonstans tidigare. Det står:

“Anläggningens kapacitet är begränsad av reningsverkets nuvarande funktion. Den stora bassängen får maximalt användas av tjugosju badande per timme och den lilla bassängen av sju badande per timme. Entreprenören ansvarar för att dessa begränsningar efterlevs.”

Om någon är intresserad av att hyra Hallevibadet innebär detta “konstaterande” med all säkerhet att intresset av att driva anläggningen upphör helt. Det torde t ex bli omöjligt att ha simskola i bassängerna… Men det är ett mycket underligt uttalande.

Är det inte så att ett reningsverk fungerar – eller inte? Om reningsverket fungerar så borde det vara fritt fram att vistas i bassängerna. Och om inte, så kan ingen bada. Sedan är det nog så att det är samma reningsverk i både den stora och den lilla bassängen…

Men den stora frågan är, var står det att “anläggningens kapacitet är begränsad av reningsverkets nuvarande funktion”? Jag tror att jag har läst alla utredningar och dokument som finns om Hallevibadet – och detta har mig veterligen inte nämnts någonstans.

Det finns även många oklarheter i det så kallade utkastet till hyresavtal. Det kan inte vara lätt för en intressent att få grepp om vad som gäller. Samtidigt är det så att det som en intressent kan läsa sig till är att hyresvillkoren gör det omöjligt att hyra och driva Hallevibadet. Men det är kanske det som är meningen?

En av intressenterna till att hyra Hallevibadet, Jonas Mossberg, säger till TTELA (se TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”):

“Det är inte längre en fråga om drift av badet utan en fråga om att ha ihjäl badet.”

Den andre som har varit intresserad en längre tid är Patrick Lejon. Han säger till TTELA att han fortfarande är intresserad, men:

“inte som de skrivit det (avtalet; min anm). De vill ju inte att någon ska driva det. Känslan är att de inte vill ha kvar Hallevibadet”

Det är säkerligen en bra nyhet – för några i kommunhuset. Men inte i Vargön…

Det kommer sannolikt inte att finnas någon intressent som vill hyra Hallevibadet när samhällsbyggnadsförvaltningen effektivt begränsar intäktsmöjligheterna men där kostnadsrisken är obegränsad.

Kommunen får alla fördelar:

  • Entreprenören tar alla kostnader och risker
  • Entreprenören betalar kommunen hyra/koncessionsavgift
  • Kommunen kan häva avtalet vid brister
  • Kommunen behåller investerat fastighetsvärde vid upphörande
  • Kommunen har revisionsrätt i entreprenörens ekonomi

Den sistnämnda punkten har jag inte redogjort för, men det står i koncessionsavtalet:

”Kommunen äger rätt att på egen bekostnad låta auktoriserad revisor genomföra revision i Entreprenörens verksamhet… Entreprenören ska … inge årsbudget … avseende Entreprenörens verksamhet i Hallevibadet.”

Hur ska en seriös aktör kunna bära alla kostnader och betala hyra i en gammal badanläggning med tekniska begränsningar och ändå tjäna pengar på max 27 badande/timme?

Det här är inte ett seriöst marknadsinriktat upplägg för en hållbar drift av Hallevibadet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utformat villkoren för kommunens maximala kontroll och minimala risk, och inte för att en entreprenör ska ha möjlighet att lyckas.

För att kontrollera att mina slutsatser är någorlunda korrekta så lät jag Chat GPT läsa och analysera samtliga dokument. AI-verktyget är tydligt – upphandlingen är utformad för att misslyckas.

Chat GPT misstänker att kommunen då kan hävda:

”Vi försökte privatisera men ingen ville ta över – därför måste vi lägga ner Hallevibadet.”

Kommunen har med andra ord utformat ett erbjudande som garanterat ingen accepterar. Det är som jag ser det ett sätt att kringgå kommunfullmäktiges demokratiskt fattade beslut…

Fortsättning följer i inlägget “Hyr ut Hallevibadet! (5)”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Skandal, ttela, Vargön

Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?

14 oktober, 2025 2 kommentarer

Det tycks som om allt fler handlingar och beslut i kommunen beläggs med sekretess. Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) och samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) verkar leda förändringen från offentlighet till hemlighållande i kommunen.

En av upphandlingarna i SBN har handlat om “Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare”. (Se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)”.) Jag begärde ut alla handlingar i ärendet inklusive prisuppgifter på förmiddagen den 19 augusti 2025. Åtta timmar senare samma dag återkallades tilldelningsbeslutet i upphandlingsärendet, som hade fattats redan den 11 augusti, av SBN:s ordförande Ann-Marie Jonasson (S). Det framgick av att ordförande Jonasson undertecknade sitt beslut digitalt, med Bank-ID. Och då visades inte bara datumet (19 augusti) utan också klockslaget “in i minsta detalj” – kl 18:33.40… (Beslutet kan laddas ner här.) Det var formellt sett ett korrekt beslut (med datum, själva beslutet, underskrift osv) trots att jag inte kunde låta bli att tänka på agent Leroy Gibbs, i TV-serien NCIS, och hans regel 39:

“There is no such thing as a coincidence.”

Alla handlingar lämnades inte ut – anbudsgivarnas prisuppgifter sekretessbelades av kommunen. Jag överklagade därför sekretessbeslutet till Kammarrätten den 3 september. Det har fortfarande inte förkunnats någon dom. (Se “Är offentliga upphandlingar offentliga (3/3?”.)

Alldeles i dagarna så påträffades nya handlingar, av en slump, i ärendet. Det visade sig att nästan en och en halv månad senare, den 30 september, fattade ordförande Jonasson (S) ett nytt beslut i samma ärende:

“Upphandlingen av Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare avbryts.”

Det första beslutet handlade om att återkalla ett tidigare tilldelningsbeslut och det senare alltså att avbryta upphandlingen. I det senare beslutet, som alltså fattades mer än en månad efter tilldelningsbeslutet, fanns en förklaring till varför upphandlingen avbröts – fast det i praktiken redan hade avbrutits när tilldelningsbeslutet återkallades den 19 augusti.

I förklaringen stod det bland annat:

”Maskinklasserna som upptas i upphandlingsdokumenten speglar inte verksamhetens behov till fullo. Flera av maskinklasserna är felaktiga då verksamheten i första hand är i behov av maskiner med reducerad svängradie.”

Beslutet kan laddas ner här.

Det är många märkliga turer i SBN… Och än märkligare blir det när ärendet var uppe i samhällsbyggnadsutskottet den 9 oktober:

“Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att avbryta upphandling avseende ”Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare” enligt bilaga.”

Jag väntar fortfarande på en bekräftelse av att beslutet verkligen fattades. Protokollet är nämligen inte justerat än. Ovanstående var beslutsförslaget.

Under samma möte med samhällsbyggnadsutskottet fattades också ett beslut om att uthyrningen av Hallevibadet äntligen skulle gå ut på anbud. Nyfiken som jag är begärde jag ut:

“alla handlingar som finns kring uthyrningen – beslut, hyresavtal etc.”

Fastighetschefen beklagade att han hade missat:

“ditt intresse som leverantör av bad i Vargön”

Hmm… Och så fick jag en kopia på det mail som de två intressenterna, Jonas Mossberg och Patrick Lejon, hade fått:

“Upphandlingen är nu annonserad och det råder absolut sekretess.
Alla frågor som rör upphandlingen ska gå via Frågor-och-svar-funktionen i Tendsign.
Angående frågor kring upphandlingen så hanteras de av Charlotta Fröier.”

Jaha… Inga länkar, ingen förklaring. Det var nog tur att jag inte var intresserad av att hyra Hallevibadet. Jag hade inte haft en aning om hur jag skulle komma vidare. Charlotta Fröier är för övrigt anställd i ett privat konsultföretag, SOCAB.

Fastighetschefens svar var i varje fall en bekräftelse på att upphandlingen var påbörjad. Trots att protokollet då beslutet fattades fortfarande inte är justerat…

Men det var ett överraskande svar och inte riktigt något svar på min begäran. Och så frågade jag:

“…varför kommunen “begär absolut sekretess”. Är det inte anbudsgivarna som brukar begära det? Vad är motiveringen till sekretessen?”

Det kom sedermera en förklaring till sekretessen – från det privata konsultbolaget!

“Under pågående upphandling gäller absolut sekretess enligt 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta innebär ett fullständigt utlämnandeförbud av samtliga uppgifter som hänför sig till anbud eller anbudsansökningar, oavsett mottagare eller syfte, och utan möjlighet till skadeprövning. Sekretessen beslutas inte av kommunen utan följer direkt av lag och gäller obligatoriskt från annonseringstidpunkten till dess att tilldelningsbeslut meddelats samtliga anbudsgivare.”

Det här tvivlade jag på och “kopplade in” kommunjuristen… Jag känner, sedan min överklagan på ärendet ”Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare”, till att det i OSL 19 kap 3 § bland annat står:

“om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.”

Det finns emellertid en möjlighet att konsultbolaget/förvaltningen och jag pratar förbi varandra. Det är möjligt att de missuppfattar vilka handlingar jag vill ta del av. Det är inte anbudsgivarnas handlingar jag är intresserad av, det är handlingarna i kommunen.

Men just nu väntar jag på svar från de juridiskt kunniga, vilket inte hindrade att mejldiskussionen fortgick… Jag hoppas att senare få upplysningar om förfrågningsunderlaget kan vara sekretessbelagt, vem som har fattat beslut om sekretess, om ett privat konsultbolag kan fatta beslut om att sekretessbelägga kommunala handlingar, vad lagen säger osv. Och framför allt, få ett överklagningsbart beslut.

Det finns fler exempel på sekretess. De som har begärt ut dokument från samhällsbyggnadsförvaltningen om Dalbobron har stött på att uppgifter maskas i dokumenten, dvs viktiga delar av dokumenten censureras/sekretessbeläggs, eller att dokumenten i sin helhet sekretessbeläggs. Idag skrev TTELA på sin webbplats (se ”Beslutet om förbud för cyklar och fotgängare förbryllar invånare och expert”):

”Kommunen har lagt sekretess på nästan alla handlingar som rör Dalbobron…”

Och när jag sitter vid min dator och skriver om samhällsbyggnads så kommer ett svar på min begäran till socialnämnden om att få ut:

“socialförvaltningens/-nämndens hyresavtal på Sörbygården Brålanda, både med Hemsö och ev samhällsbyggnadsförvaltningen.”

Och svaret var:

“Vi kommer nu att göra en sekretessprövning enligt offentlighets- och sekretesslagen för att bedöma om hela eller delar av handlingen kan lämnas ut.”

Vart är Vänersborgs kommun på väg? Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas i Vänersborg?

Anm. Avsnittet om Dalbobron uppdaterades kl 22.40.

==

Se också:

Kategorier:Juridik, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela, Upphandling

Om torgkioskerna: To be or not to be

29 augusti, 2025 1 kommentar

I centrum av staden Vänersborg har kioskerna på torget stått i centrum. Så skulle man kunna uttrycka det lite vitsigt. De två kioskerna har stått på sina platser sedan urminnes tider och det finns väl knappast en enda vänersborgare som inte har köpt en korv eller en glass i någon av kioskerna. Och turister har förvånats över att det finns två kiosker så nära varandra och med samma utbud.

Nu är det tänkt att traditionen ska brytas och stadsbilden förändras. Kommunen har beslutat att jämna kioskerna med marken. Kommuninvånarna har delade uppfattningar, ska kioskerna stå kvar eller ska de rivas? Sara Johansson vill ha dem kvar och reagerar dessutom på att kommunen inte har rådfrågat vänersborgarna innan rivningsbeslutet fattades. Ikväll har hon kallat till möte kl 17.30 i biblioteket.

Det har varit en längre process kring torgkioskernas vara eller inte vara. TTELA har i flera artiklar följt utvecklingen de senaste två åren.

Redan i oktober 2023 skrev TTELA en artikel om kioskerna. (Se TTELA 20/10 2023 “Torgets gatukök stängda – så ser planerna ut för kioskerna”.)

TTELA skrev:

“De båda byggnaderna på Torget i Vänersborg är utrymda och igenbommade efter att kommunen sagt upp avtalet med den som drev gatuköken.”

Så var det. Avtalen sades upp, men kommunen hade ingen som stod beredd att ta över någon av kioskerna och driva verksamheten vidare.

TTELA följde upp artikeln några dagar senare med att fråga några vänersborgare vad de ville se på torget. Det var ju ganska tråkigt att det inte längre gick att få sig en mosbricka på Göstas korv eller på Grill-Ivar. Eller den mer moderna snabbmaten, hamburgare. Hamburgare hade vänersborgarna aldrig hört talas om på 60-talet när kioskerna uppfördes, mer än möjligtvis skymtat i någon amerikansk film. (Se TTELA 23/10 2023 “Vänersborgarnas röster: ‘Det vill vi se på Torget’”.)

Anledningen till TTELA:s artikel var att kommunen sökte någon eller några som var intresserade av att driva verksamhet i en eller båda kioskerna. Intresset visade sig dock mycket svalt, och ointresset har stått sig ända tills idag.

TTELA publicerade ytterligare några artiklar efter årsskiftet. Den första artikeln var särskilt intressant. Den redogjorde för kioskernas historia. (Se TTELA 17/2 2024 “Kioskerna – en del av vänersborgarnas liv i årtionden”.)

“Vid årsskiftet 1965/1966 stod kioskerna klara, och under våren 1966 rapporterade ELA att bygget blev dyrare än beräknat.”

Jag minns det som igår. Ja, egentligen inte riktigt. Det var väl inte förrän sent på hösten 1968 som jag gjorde min “vuxendebut” på torget tillsammans med kompisen Göran. Efter det blev kioskerna en central punkt i livet ett antal år framåt. I TTELA:s artikel sa en vänersborgare:

“Jo, jag har väl varit där en del om nätterna och ätit korv.”

Och så var det, det var en korv med mos som gällde. Mosbrickan var obligatorisk, särskilt i början av 70-talet. Då var det dans i parken på torsdagar och på småtimmarna ringlade köerna långa på torget…

Jag tror inte att det var några av gästerna som i köerna stod och funderade på om kioskerna var snygga eller inte, om de var att betrakta som historiska kulturminnen eller inte. Det enda av betydelse var att de tillhandahöll varm korv.

Diskussionen om vad som borde göras på torget blev allt intensivare. Det såg som sagt mörkt ut, det tillhandahölls ju varken korv eller glass. Och om ingen ville hyra kioskerna, skulle det då vara så här i framtiden också?

TTELA piskade upp stämningarna. Tidningen tog kontakt med den välkände arkitekturkritikern Mark Isitt. (Se TTELA 17/2 2024 “Vänersborgs stadsarkitekt om kioskerna: ‘De ser förjävliga ut’”.)

“Nej, fan, riv dem. De gör ju ingenting annat än att förfula.”

Sa Isitt till TTELA. Och fick medhåll av stadsarkitekt Martin Staude:

“de ser förjävliga ut”

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) höll inte med:

“De pryder sin plats, skulle jag säga. I mitt liv har de alltid funnits på Torget, så de är en naturlig del.”

Sedan vet jag inte om TTELA uppfattade Jonasson rätt när TTELA skrev:

“enligt Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) är det inte aktuellt att riva kioskerna.”

Bara 10 dagar senare, den 27 februari, fattade nämligen samhällsbyggnadsnämnden ett enigt beslut om att riva kioskerna:

“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att riva båda kioskerna på huvudnäs 2:14 och uppdrar åt förvaltningen att ansöka om rivningslov.”

Naturligtvis berättade TTELA om beslutet, dock utan att intervjua ordförande Jonasson (S), som enligt TTELA skulle ha gjort en total omsvängning på några dagar. Inte heller någon annan politiker i nämnden intervjuades. (Se TTELA 18/3 2025 “Kioskerna på Torget i Vänersborg kan komma att rivas”.)

Beslutet motiverades med att det inte fanns någon som ville hyra kioskerna och att ha dem kvar tomställda skulle enligt förvaltningen kosta 1 milj kr de kommande 10 åren. Så trots att kioskerna på torget hade ett kulturhistoriskt värde och skulle behandlas varsamt vid ombyggnad och underhåll så skulle de rivas. Det innebar följaktligen att samhällsbyggnadsnämnden skulle vända sig till byggnadsnämnden för att begära rivningslov.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade också att:

”uppdra åt förvaltningen att utreda framtida utformning av området där kioskerna är placerade på torget.”

Hos nämnden fanns tydligen tankarna på torgkiosker kvar. I underlaget slogs det för övrigt fast att kioskerna hade ett kulturhistoriskt värde

Ärendet behandlades ovanligt snabbt. Redan den 10 juni fattade byggnadsnämnden ett enhälligt beslut:

“Byggnadsnämnden ger rivningslov.”

Som skäl för beslutet angavs att det inte fanns något rivningsförbud i detaljplanen och att kioskbyggnaderna inte hade några höga kulturhistoriska värden som borde bevaras. TTELA skrev (se TTELA 19/6 “Torgkioskerna i Vänersborg ska rivas – borta redan till hösten”):

“Rivningsjobbet – som väntas kosta mellan 1,5 och 2 miljoner kronor – ligger redan ute för upphandling.“

Planen är att rivningen ska komma igång i september och vara klar i mitten av oktober, innan Oktobermarknaden.

Sara Johansson överklagade beslutet till Länsstyrelsen och yrkade att det upphävdes. Hon anförde att byggnaderna hade berikat generationer och att designen av mexitegel skapade ett unikt karaktärsdrag som måste bevaras varsamt. Johansson kritiserade också kommunen för att den inte hade involverat och engagerat medborgarna. (Se TTELA 15/7 “Sara kämpar för att bevara kioskerna på torget”.)

Den 22 juli fattade Länsstyrelsen beslut:

“Länsstyrelsen avvisar överklagandet”

Länsstyrelsen motiverade beslutet:

“Det är kommunen som vid lovgivning bevakar de allmänna intressena. Varken i plan- och bygglagen eller i dess förarbeten finns något uttalat skyddssyfte för grannars intressen som skulle kunna ge dem rätt att överklaga i detta fall, se RÅ 1993 ref 14. Klaganden har därför inte rätt att överklaga rivningslovet. Överklagandet ska därför avvisas.”

Hela rasket, båda torgkioskerna, ska alltså rivas. Planen är att det ska skapas en provisorisk food court med ett varierat utbud av mat och dryck. Den skulle kunna bidra till en mer levande och attraktiv miljö, vilket bidrar till en dynamisk och social atmosfär. Det skriver samhällsbyggnadsförvaltningen.

Det är nog allt som kan hända de närmaste åren på torget. Kanske kan belysning bli annorlunda, lampor sättas upp, en del bänkar, bord och blommor placeras ut. Men dels saknas pengar och dels lär det behövas en ny detaljplan. Stadsarkitekt Staude skriver:

”Den aktuella detaljplanen tillhandahåller enligt vår bedömning en för begränsad byggrätt för en hållbar utveckling av torget. Därför ser vi ett behov av en ny detaljplan som i huvudsak skulle klarlägga på vilket sätt en ny bebyggelse kan tillskapas utan att skadar riksintresset för kulturmiljövård som ligger på hela innerstaden och särskilt på Kulturaxeln.”

Min åsikt om kioskerna?

I ELA stod det i en bildtext 1962 till ett foto på fyra av de mindre, mobila kiosker som då fanns på torget (se TTELA 17/2 2024 “Kioskerna – en del av vänersborgarnas liv i årtionden”):

“Även om de olika kioskerna i och för sig kan vara ganska tilltalande så förskönar de sannerligen inte Vänersborgs torg. Men det lär bli en ändring till det bättre vad det lider.”

Jag tycker att det stämmer bra även för 2025.

Ikväll var det alltså ett möte om kioskerna på torget.

==

Inlägg om Vänersborgs centrum:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Byggnadsnämnden, centrum, Länsstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela

Bert och Grönvik (1)

31 juli, 2025 2 kommentarer

Ursand ska bli platsen för en TV-inspelning. Det berättade TTELA i måndags på sin hemsida. (Se TTELA “SVT:s King Karavan spelas in på Ursand”.) Den nya realityserien King Karavan ska ha sin bas på Ursand. Serien ska emellertid inte handla om Bert Karlssons bravader utan om epatraktorn och epakulturen i stort. Det kan nog bli spännande, i varje fall för ungdomar…

Bert Karlsson gör avtryck var han än kommer. Realityserien kommer antagligen inte, tror jag, bara att gynna Berts eget Ursand utan även Vänersborgs kommun. Och kommunen behöver onekligen sättas på kartan på ett positivt sätt…

Men allt är inte guld och gröna skogar tycker Bert. Till TTELA säger han:

“Vårt problem är att vi inte får den marken vi vill ha av kommunen. Eller, det är inte kommunen egentligen utan det är länsstyrelsen och deras jävla regelverk med strandskydd och så vidare. Vi hade kunnat gjort världens bästa camping om vi hade fått använda alla ytor som finns.”

Bert tog över ett “råttebo” på Ursand 2011. Det var nedgånget och det gick knappt att besöka toaletterna. Han har gjort om Ursand till en av Sveriges finaste campingplatser. Det kan ingen ta ifrån honom. Och “Ursand City” har dessutom blivit en tätort att räkna med i kommunen. 

Jag anser att Bert Karlssons omvandling av Ursand mestadels har varit positiv. Det har jag gett uttryck för i en mängd blogginlägg genom åren. Det gick faktiskt till och med “så långt” att Bert i november 2017 gjorde reklam för Vänsterpartiet i Vänersborg. (Se “Klappdagar och sensationella politiska nyheter”.) I positiva ordalag beskrev han hur seriösa vänsterpartisterna i kommunen var och att flera av dem verkligen sätter sig in i frågorna…

Vägen till omvandlingen av Ursand har kantats av många motsättningar och konflikter mellan kommunen och Bert. Men ju längre tiden har gått desto större förståelse har Bert fått för sina planer. Oftast anpassar sig kommunen helt enkelt till Berts önskemål. Jag har själv varit med i kommunstyrelsen och röstat för en ändring av detaljplanen därför att Bert hade byggt ett förråd, eller vad det nu var, högre än vad planen medgav. Detaljplanen gjordes om så att byggnaden blev laglig… (Se “Det hände på KS”.)

Så behandlar inte kommunen andra invånare. Det är bara att fråga Magnus Larsson i Sikhall som fortfarande väntar på “sin” detaljplan över Sikhall som byggnadsnämnden beslutade om att upprätta redan 2015…

Men som synes av TTELA-artikeln är Bert Karlsson missnöjd igen. Denna gång dock inte med kommunen, utan med Länsstyrelsen. Och vem har inte synpunkter på Länsstyrelsen…?

Men har Bert Karlsson anledning att vara missnöjd?

Den 5 november förra året (2024) lämnade Ursand Resort & Camping AB in en ansökan om strandskyddsdispens. Dispensen avsåg servicehus och ställplatser på Djupedalen 2:1 och Kleverud 1:5. Det är det område som är känt som Grönvik, småbåtshamnen, några stenkast från campingen.

I ansökan skrev Ursand Resort & Camping:

“Camping kommer, enligt bygglovsansökan, att ske under tiden 15/6 till 15/8. Allmänhetens tillträde till området säkras genom ett område 4-5 meter brett ut med stranden/hamnen hålls öppen och inte används för campingfordon. Här anläggs en 2 m bred grusad promenadväg som förses med god allmänbelysning.

Övriga befintliga vägar genom området, strax norr och väster om den 10 meter breda markremsan för husvagnar och husbilar är forsatt öppna för allmänheten. Efter 15/8 varje år är området helt tillgängligt för allmänheten. Under övrig tid än ovan angiven tidsperiod är hela området öppen för allmänhet.”

Naturligtvis bifogades en karta till ansökan och Berts förslag till ny/uppdaterad detaljplan:

Bert vill göra om och inkludera Grönvik i Ursands camping. Det har för övrigt varit hans vilja i många år. Bert har framfört det vid flera tillfällen, och det har faktiskt stått husbilar i området under många somrar… Vilket har gett upphov till en del irritation hos badare, vandrare, cyklister, hundägare och andra kommuninvånare eftersom Bert inte har haft tillstånd till det.

När Bert Karlsson kom till Ursand 2011 och började arrendera området samt startade utvecklingen av campingen, var Grönvik aldrig aktuellt för att bli camping. Men vem vet, kanske närde Bert redan då sådana tankar, jag vet inte. I arrendeavtalet, ”Avtal om anläggningsarrende på Ursands camping 2011”, som gäller till den 31 december 2026, står det i 9 §:

“Arrendatorn skall ombesörja och bekosta arrendeområdets och de ingående anläggningarnas underhåll, reparationer, drift och skötsel. Åtagandet omfattar hela området även badstrand samt hamnen i Grönvik.”

Det är svårt att tro att Bert inte hade sina planer klara redan när han skrev på ett arrendeavtal med en sådan paragraf…

Bert Karlsson och Ursand Resort & Camping vill alltså uppdatera/ändra detaljplanen. Den gällande detaljplanen är från 2016 och kan laddas ner från kommunens hemsida (se här). I planen finns följande karta över Grönvik:

I förklaringen står det att grått område med bokstaven “V” betyder:

“Småbåtshamn. Mindre byggnader för service får uppföras.”

De små kryssen betyder att byggnad inte får uppföras och att gräsytor ska bevaras. Latrintömning får dock anordnas.

Det är denna uppfattning som kommunens politiker har haft de senaste åren. Det visade sig bland annat när kommunstyrelsen 2022 var positiv till att tillåta servicebyggnad och tömningsmöjligheter för båttoaletter vid Grönvik. (Möjligtvis uppdaterades detaljplanen från 2016 vid just detta tillfälle.) Men camping och ställplatser på Grönvik pläderade ingen för, inte vad jag vet. (Se “Kommunstyrelsen 27/4“.) Det är dock inte omöjligt att någon var positiv till någon slags vildmarkscamping med tält bland träden. Det var en idé som jag faktiskt hörde Bert själv framföra.

Ursand Resort & Camping och Bert gör alltså nu ett nytt försök att få strandskyddsdispens för ställplatser på Grönvik, och därmed en uppdaterad/ny detaljplan.

Tjänstepersonerna på miljö- och byggnadsförvaltningen var negativa till Berts ansökan. Den 18 december 2024 skrev förvaltningen:

“Din ansökan om strandskyddsdispens saknar särskilda skäl för dispens.
Miljö- och byggnadsförvaltningen bedömer därför att dispens inte kan ges.”

I förvaltningens bedömning stod det:

“Enligt 2 kap. 6 § miljöbalken (1998:808) får en dispens inte ges i strid med en detaljplan. Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller planbestämmelserna inte motverkas. I detaljplanen anges att användningsområdet är småbåtshamn där latrintömning får anordnas, byggnader ej får uppföras och gräsytor ska bevaras. Föreslagen åtgärd med uppställning husvagnar, husbilar och campingtält bedöms inte utgöra en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Därmed kan strandskyddsdispens inte ges.”

I förvaltningens negativa besked till Ursand Resort & Camping och Bert Karlsson informerades också om att:

“Förvaltningen har inte rätt att ge avslag. Därför kommer din ansökan att beslutas av politikerna i byggnadsnämnden.”

Och när politikerna i byggnadsnämnden kom in i bilden tog sig ärendet en annan vändning…

Anm. Fortsättning följer i blogginlägget ”Bert och Grönvik (2)”.

==

Kategorier:Byggnadsnämnden, friluftsliv, Länsstyrelsen, strandskydd, ttela, Ursand

Nyhet: Revisorn avgår!

25 juli, 2025 Lämna en kommentar

TTELA skriver idag om ordförande för Sverigedemokraterna i Trollhättan. (Se “SD-ordförande delade film på brittiska högerextremister”.) Hon har delat material på Facebook från ett engelskt parti som många kallar fascistiskt.

“På min Facebook-sida är jag privat, helt privat.”

Säger hon till TTELA.

Terje Skaarnes, distriktsordförande i Sverigedemokraterna, skriver i en kommentar till TTELA om händelsen:

”TTELA har en tradition av att vinkla och kraftigt överdriva händelser kopplade till Sverigedemokraterna…”

TTELA avslöjade i augusti 2022 (se TTELA “SD-politiker gjorde olämpliga närmanden mot patient”) en annan SD-politiker som privat, helt privat på sin arbetsplats bland annat skickat:

“ett kärleksbrev till patienten och berört patienten på ett icke professionellt vis.”

Så skrev en avdelningschef i NU-sjukvården i en avvikelserapport.

I mars 2024 följde TTELA upp händelsen efter att Ivo (Inspektionen för vård och omsorg) hade behandlat ärendet. (Se “Ivo kritiserar SD-politiker – olämpliga närmanden mot patient”.) I Ivos beslut stod det:

”Mentalskötaren Jan Appelqvist bemötte patienten på ett närgånget sätt som är oförenligt med god vård och psykiatrisk tvångsvård.”

Ivo skev också att Jan Palmqvist agerat på ett sätt som var oförenligt med patientsäkerhetslagen.

Efter avslöjandena lämnade Jan Palmqvist alla sina politiska uppdrag både i regionen och Vänersborgs kommun. Men det visade sig bara vara tillfälligt. Han gjorde ganska snart come-back i regionen, självklart med det sverigedemokratiska distriktets och distriktsordförande Terje Skaarnes goda minne. TTELA hade antagligen enligt deras förmenande vinklat och kraftigt överdrivet händelsen och innehållet i Ivos beslut…

Den 11 december 2024 återinträdde Jan Palmqvist (SD) i den vänersborgska politiken. SD hade föreslagit Palmqvist till förtroendevald revisor i Vänersborgs kommun. Kommunfullmäktige beslutade att välja honom… (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”.)

Det här var ett av de stora skälen till att revisorernas ordförande Gunnar Lidell (M) avgick som revisor. (Se “Lidells begäran om entledigande som revisor”.) I sin “Begäran om entledigande från revisorsuppdrag” skrev Lidell den 25 april 2025:

“SD centralt anser att man har en ”rigorös vandelsprövning” vid tillsättande av politiska uppdrag, ändå nominerade man som man gjorde vid senaste nomineringen till revisionen. Kommunfullmäktiges presidie hade inga dubier angående nomineringen/valet, ej heller kommunfullmäktiges ledamöter, i alla fall inget som framkommer i KF-protokollet. Min uppfattning är att KF därmed har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer, detta är mitt skäl nr 1.”

Det blev en stor turbulens kring Gunnar Lidells avgång som revisor. Och jag tror inte att efterdyningarna har ebbat ut än…

Idag när jag tittade i kommunens diarium så såg jag att kommunens kanslichef fick ett mail den 25 juni. Det stod kort och gott:

“Jag vill bara meddela att jag avsäger mej uppdraget som lekmannarevisor inom Vänersborgs kommun.”

Mailet var underskrivet av – Jan Palmqvist.

==

Blogginlägg om ”revisorsaffären”:

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:revisor, SD, ttela

Skräcklan: Algblomning, gåsskit och glass

24 juli, 2025 1 kommentar

På kommunens hemsida läste vi i måndags om att algblomning observerats i en vik på Skräcklan, nära badstegen vid vattenverket. (Se “Algblomning vid Skräcklan”.)

Jag blev förvånad eftersom jag hade badat vid denna badstege fyra gånger under dagen utan att se någon algblomning. Med tanke på den gröna sörjan, som fotografiet på hemsidan visade, så var det svårt att tro att jag skulle ha missat den. Eller?

I tisdags satte jag mig därför på cykeln och åkte runt på Skräcklan, ingen algblomning i sikte. Var det kanske den relativt kraftiga blåsten som dolde algblomningen? Jag hittade i varje fall ingen grön sörja.

Jag frågade några badande om de hade sett någon algblomning. Ingen hade det. Och tillade att de aldrig hade sett någon på Skräcklan någonsin. Det var min erfarenhet också. Det har så vitt jag vet aldrig varit någon algblomning vid stränderna runt Nordstan under mina snart 40 år i området. Så det blev återigen ett dopp vid stegen vid vattenverket…

Igår var det likadant. En promenad längs sjökanten visade ingen algblomning, men det var återigen blåsigt. Var det någon som hade skickat in ett foto från någon annan sjö? Var det en AI-genererad bild? Eller var det vinden och vågorna som gjorde algblomningen “osynlig”? Man kan hur som helst hoppas att det inte blir någon mer algblomning. En sådan kan utgöra en viss hälsofara, särskilt för barn och husdjur. Precis som fekalier…

På cykelturerna runt Skräcklan, och även under promenaderna i veckan, och med barnbarnen några dagar tidigare, visades nämligen en helt annan hälsofara upp – fekalier från Kanadagässen. Eller som TTELA uttryckte det, “gåsbajs”.

TTELA skrev dock om “gåsbajset” på Sanden. Eller som det heter på korrekt kommunal byråkratvänersborgska – Sanden Norra… Här ska det vara Diggiloo imorgon fredag. (Se TTELA “Inför Diggiloo: Kommunen kämpar mot gåsbajset på Sanden”.) TTELA skrev:

“Redan förra året var gåsbajset ett problem och i år är det ännu mer. Nu tar Vänersborgs kommun tag i problemet inför helgens stora evenemang – Diggiloo.”

Det var och är ett problem på Skräcklan också, men på Sanden verkar kommunen gå all-in för att få bort det förhatliga gåsbajset. Mats Larsson, arbetsledare på Gatuenheten, säger till TTELA:

“Vi började med att sopa ihop det med en liten sopmaskin med en sopvals fram, för att lägga det i strängar. Efter det kommer vi med en sopmaskin vi har på gatorna och använder sugfunktionen för att suga upp det i behållaren.”

Det är viktigt att kommunen tar bort all gåsbajs för artister, funktionärer och betalande musikälskande publik. Men det finns kanske en och annan som tycker att det är minst lika viktigt att få bort gåsbajset runt Skräcklan som på Sanden, särskilt med tanke på badande barn och husdjur.

Nu finns det för all del kommunalt anställda sommarjobbare som bekämpar gåsbajset, men de för en ganska tröstlös kamp. Det ska dock sägas att utan de insatserna hade det sett betydligt värre ut. Kanske till och med lika illa som det ser ut vid näckrosdammen. Där har kanadagässen vunnit fekaliekampen på knock-out. Men bättre att skiten finns där än utmed badplatserna.

Det största problemet med gåsbajsen är ändå att kanadagässen skiter lika mycket i vattnet som på land. Det förorenar vattnet och bidrar både till övergödning och försämrad vattenkvalitet. Dessutom rinner bajsen längs strandkanter och bergshällar ner i sjön när det regnar. Kommunen har vid flera tillfällen under åren avrått från bad vid “barnbadet” vid Norra skolan. Så även åtminstone en gång i år. Det är nog bara i denna vik som kommunen tar prover, trots att människor badar längs hela Skräcklan. Det borde tas prover på fler ställen.

Ska man vara ärlig så är det svårt att vinna kampen mot kanadagässens tarmtömningar. Det tar i genomsnitt 1–2 timmar för alla gåsarter innan det är dags att tömma tarmkanalen. Det blir en del tarmbakterier för en individ varje dag. För att inte tala om en hel flock… Men kommunen måste vinna kampen mot kanadagässen för att Skräcklan även fortsättningsvis ska vara en lockande attraktion med möjligheter till bad bara några stenkast från centrum. Jag tror att kommunen måste, som den gjorde 2020, sätta “hårt mot hårt” – med bly och hagel. Så var det faktiskt, kommunen sköt tre kanadagäss på Skräcklan. Det fick en märkbar effekt. (Se TTELA “Jakten på gässen har fått effekt”.) Effekten höll i sig även sommaren året efter. Då verkade det som kanadagässen flyttade till Sikhall och Rörvik. Sedan har gässen flyttat tillbaka till Skräcklan…

Det är faktiskt helt på sin plats att skjuta kanadagäss. Det är jakttid på kanadagässen mellan den 11 augusti till den 31 januari, om bara några veckor börjar alltså jaktsäsongen. (Se Jägareförbundet.) Gässen omfattas också av skyddsjakt. Kanadagåsen är nämligen klassad som en främmande art med hög riskklassning. Det betyder att utbredning och etablering, enligt Naturvårdsverket, bör begränsas. Dessutom är den invasiva kanadagåsen en sanitär olägenhet och får därmed skjutas även utanför jaktsäsongen. Det finns många jägare i kommunen, bland annat flera politiker. Varför inte be dem om hjälp?

Det verkar som om folk badar allt oftare på andra ställen än på “barnbadet”, trots att kommunen bara har avrått från bad en gång i sommar. Människorna badar istället där det finns badstegar eller på Jakoben. Jag badade förra veckan, för första gången på väldigt många år, på “barnbadet”, med barnbarnen. Då förstod jag varför badet har varit så tomt på människor den senaste tiden. Botten innehöll tidigare ganska mycket sand och grus. Det gjorde det ganska behagligt att promenera ut en bit och ta sig ett dopp. Nu var bottnen gyttjig och geggig. Det kändes som om man trampade på, ja just det – gåsbajs… Barnbarnen ville inte bada där – och det var antagligen sista gången för mig också. 

Kommunen borde röja upp på botten i “barnbadsviken” och köra dit några lass med sand. Det hade varit en enkel, och billig, åtgärd för att göra “barnbadet” attraktivare både för kommuninvånare och turister.

Men om man ska vara riktigt ärlig. Visst är det fint att promenera runt Skräcklan, se på sjön och den fina omgivningen och ta en kaffe och en glass på Skräcklestugan, men – räcker det? Jag tycker inte det. Vänersborgs kommun borde bättre ta tillvara de förutsättningar som finns med närheten till Vänern för att göra både staden och kommunen attraktivare…

Till sist kan konstateras att TTELA har rätt (se TTELA “Så mycket glass får du för pengarna i Trollhättan och Vänersborg”):

“Mest glass för pengarna denna onsdag i juli fick man på Skräcklestugan.”

Den slutsatsen kom mitt 4-åriga barnbarn också fram till. Det var det enda stället i stan där han inte orkade äta upp glassen…

Vid provsmakningen av glassen på Skräcklestugan fick TTELA:s reporter Emelie Skoog även med sig en erfarenhet av ett helt annat slag. Hon fick på ett mycket konkret sätt dela en upplevelse med alla boende i Nordstan. Skoog fick  möta den andra stora fågelplågan – fiskmåsarna… Skoog fick fågelbajs i håret… 

Fiskmåsarna i Nordstan är dock ett kapitel för sig… Dom får jag skriva om vid ett senare tillfälle för nu ska jag gå iväg och bada.

PS. Tillbaka från badet. Det var ingen algblomning på Skräcklan idag heller.

PPS. Det har tydligen varit algblomning vid Gaddes brygga i Blåsut år 2015. (Se P4 Väst “Skadlig algblomning i Vänersborg”.)

Kategorier:bad, Nordstan, sommarläsning, ttela

Äntligen beslut om Kulturhuset

8 juli, 2025 Lämna en kommentar

Diskussionerna kring hur Kulturhuset i Vänersborg ska drivas i framtiden har varit minst sagt livliga. Det har varit en lång, seg och omständlig historia där Folkets Hus-föreningen på många sätt har stått i centrum.

Jag ska inte försöka mig på att sammanfatta historien, jag är inte tillräckligt insatt i alla turer. Niklas Johansson på TTELA gjorde i februari ett bra försök (se TTELA “Folkets hus kan bli kvar i Kulturhuset i Vänersborg”), liksom TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam (se “Beslutet om Kulturhuset kan kosta Vänersborg miljoner”). TTELA har för övrigt skrivit flera artiklar om kulturhusets “historia” – se här. (Det har trots allt också blivit ett blogginlägg från min sida, se “Beslut om Folkets hus överklagat”.)

TTELA har emellertid inte rapporterat om den senaste händelseutvecklingen. Och det är i och för sig inte så konstigt. Politiker brukar ta en sommarpaus, och så är det även i år. TTELA verkar dock ha missat årets undantag. För en vecka sedan, den 2 juli, sammanträdde nämligen kultur- och fritidsnämnden. Det fanns bara en punkt på dagordningen:

“Beslut om tilldelning avseende drift av verksamhet i Kulturhuset”

Informationen är för en utomstående knapphändig, och möjligtvis har den varit det även för nämndens ledamöter. I inledningen av protokollet står det:

“Ordföranden har kallat till ett extra sammanträde med kultur- och fritidsnämnden med anledning av att tilldela beslut om drift av verksamhet i Kulturhuset, efter upphandling. Vid offentlig upphandling råder absolut sekretess, inga uppgifter alls om anbud eller liknande får lämnas till dess att beslut är fattat om tilldelning till en viss leverantör. Handlingar i ärendet delas ut under sammanträdet.”

Ledamöterna från de olika partierna verkade trots den tidigare historien av misshälligheter och stridigheter ha kommit bra överens. Sammanträdet varade i endast 90 minuter och då hade det varit en ajournering för partiöverläggningar i 10 minuter, vilket även det var kort i sådana här sammanhang.

Det handlade alltså om den framtida driften av verksamheten i Kulturhuset. Ärendet hade varit ute på upphandling och det visade sig att det bara fanns anbud från en enda intressent – “Folkets Hus Vänersborg ekonomiska förening”, dvs samma förening som tidigare drivit, och som fortfarande driver, verksamheten.

I protokollet står det:

“Anbudet uppfyller samtliga krav och inga hinder föreligger. Anbudsgivaren har lämnat efterfrågade beskrivningar.”

Det blev ett beslut som alla ledamöter stod bakom – socialdemokrater, moderater, sverigedemokrater, vänsterpartister och en centerpartist:

“Kultur- och fritidsnämnden beslutar att tilldela uppdraget om drift av verksamhet i Kulturhuset i Vänersborg, till Folkets Hus Vänersborg ekonomiska förening, organisationsnummer 762500-0349. Ordföranden för kultur- och fritidsnämnden undertecknar avtalet.

Kultur- och fritidsnämnden beslutar att komplettera det slutliga avtalet med följande text:

Ersättning enligt detta avtal är delvis utformad med hänsyn till det åtagande som föreningen tog på sig i form av ett banklån i samband med renovering av fastigheten. Att amortering sker är en förutsättning för detta avtals undertecknande. Föreningen ska, jämte att betala ränta, årligen amortera minst 50.000 kr på detta lån. Vid omläggning av lån ska föreningen föra dialog med kommunens ekonomiavdelning i syfte att erhålla bästa möjliga lånevillkor.”

Den kompletterande texten i beslutet föreslogs av Moderaterna. Det var inget konstigt tillägg, en sådan skrivning finns med i nuvarande avtal. Samtliga ledamöter instämde i yrkandet och således blev beslutet enhälligt. 

Beslutet innebär att Folkets Hus-föreningen får uppdraget att bedriva verksamhet i Kulturhuset från och med den 1 april 2026 när nuvarande avtal löper ut.

Det är fantastiskt glädjande att det till slut blev en lösning i detta tidvis turbulenta ärende, som har dragits i långbänk alldeles för länge. Och jag är övertygad om att Folkets Hus-föreningen är den rätta att driva verksamheten i Kulturhuset. Föreningen har framgångsrikt gjort Kulturhuset till en central mötesplats i Vänersborgs kommun med ett rikligt evenemangsutbud, hög tillgänglighet och olika typer av arrangemang.

Kulturhuset är både välbesökt och uppskattat. Det lär det bli i fortsättningen också.

Kategorier:Folkets hus/Kulturhus, kultur, Kultur- och Fritidsnämnden, ttela

Nog är nog – inga fler skattemiljoner till flygplatsen

30 juni, 2025 1 kommentar

På TTELA:s webbplats publicerades idag en insändare från Vänsterpartiets ledamöter i kommunfullmäktige. Insändaren har rubriken “Nog är nog – inga fler skattemiljoner till flygplatsen”. Den handlar om det beslut som det senaste kommunfullmäktige fattade kring flygplatsen. (Se “KF (18/6): Blå dunster?”.) En stor majoritet i fullmäktige sa ja till ytterligare miljoner från kommunen till Fyrstads Flygplats AB. Det gjorde inte Vänsterpartiet.

===

Nog är nog – inga fler skattemiljoner till flygplatsen

Trots detta valde en majoritet i fullmäktige att säga ja. Vänsterpartiet röstade nej. Vi säger: det får vara nog nu!

Vid det senaste kommunfullmäktigemötet i Vänersborg togs ett beslut som borde få fler att höja på ögonbrynen – och faktiskt säga ifrån. Fyrstads Flygplats AB vill ha ännu mer pengar. Flygplatsen går dåligt, och istället för att dra i handbromsen vill bolagets styrelse att kommunerna ska stå för notan – igen.

Det handlar inte om småsummor. Förslaget innebär att Vänersborgs borgensåtagande ska öka från 3,4 miljoner till hela 23,8 miljoner kronor. Dessutom begärs ett ägartillskott på 5,1 miljoner och ett utökat årligt bidrag på 3,4 miljoner – varje år. Det är tiotals miljoner av våra gemensamma resurser. Pengar som hade kunnat gå till skolan, äldreomsorgen eller stöd till föreningslivet – där det verkligen gör skillnad för människor i vardagen.

Trots detta valde en majoritet i fullmäktige att säga ja. Vänsterpartiet röstade nej. Vi säger: det får vara nog nu!

Flygverksamhet är inte en kommunal kärnuppgift. Om staten anser att det behövs regionala flygplatser – då får staten ta kostnaden. Kommuninvånarna i Vänersborg ska inte agera räddningsplanka för en flygplats med svajig framtid.

Men det här handlar inte bara om ekonomi. Det handlar också om ansvar för vår tids största ödesfråga: klimatet.

Flyget är ett av de mest klimatbelastande transportslagen vi har. Även med 40 procent biobränsle är utsläppen betydligt högre än tågets och elbilens. Att fortsätta investera skattemiljoner i flyget är att blunda för både vetenskapen och verkligheten. Det är att säga ett uppgivet ”nej tack” till framtiden.

Samtidigt som kommunen gör klimatplaner, energieffektiviserar byggnader och uppmuntrar hållbart resande – skickar vi miljoner till en verksamhet som drar åt rakt motsatt håll. Det går inte ihop. Varken ekonomiskt eller moraliskt.

Vi beklagar beslutet. Men vi kommer inte släppa frågan. Nuvarande avtal gäller till 2027, och måste sägas upp senast i december 2026. Då måste vi sätta stopp. För plånbokens skull – och för planetens.

Inga fler skattemiljoner till flygplatsen. Nog är nog.

Vänsterpartiet Vänersborgs kommunfullmäktigegrupp

Stefan Kärvling, Gunilla Cederbom, Ida Hildingsson, Lutz Rininsland, Peter Lenberg, James Bucci

Kategorier:Debattartiklar och insändare, flygplats, ttela, Vänsterpartiet