Arkiv
Fler tankar om staden
Det har varit en del diskussion den senaste tiden om tillståndet i Vänersborgs stad. Ja, egentligen ända sedan frisör Marie Karlsson lade ut sina bilder med kommentarer på Facebook.
Vänersborgs centrum skulle onekligen behöva ett lyft. Det är de flesta som deltar i diskussionerna helt överens om.
Huvudnäsaulan behöver t ex en översyn och renovering, kioskerna på Torget borde rivas och ersättas med någonting nytt, lekplatsen på Plantaget måste rustas upp osv. Och sedan har vi ju faktiskt en del privatägda fastigheter som står och förfaller i centrala Vänersborg. 
Följer man kontot “overgivet_vanersborg” på Instagram så får man en bra bild över hur det ser ut med de “övergivna” fastigheterna. Kontot, skriver personerna bakom, är:
“dedikerat till övergivna hus i centrala Vänersborg.”
TTELA skrev om kontot i somras med en bild av Timjanhuset i bakgrunden… (Se “Ellens och Staffans jakt på övergivna fastigheter i centrala Vänersborg”.) Och det finns fler byggnader som “overgivet_vanersborg” ännu inte fotograferat t ex huset i hörnet Drottninggatan/Vallgatan 
och även huset bredvid, det gamla församlingshemmet.
Det finns många tomma affärslokaler i centrum även om de inte är direkt övergivna. Fastighetsägare säger att efterfrågan från affärsidkare att hyra lokaler är lågt. Jag vet inte om det beror på höga hyror eller att vänersborgarna hellre handlar på Överby eller på nätet än i stan.
Margaretha kommenterade tillståndet i centrala stan på Facebook häromdagen:
“…hus förfaller, lokaler står tomma, restauranger stänger, potthål överallt, i vissa grönområden får det växa igen, bra för miljön enligt kommunen, boende i kommunen åket till andra städer för att fröjdas, det är skitigt i hela stan, ex hundbajs…”
Margaretha tyckte att det skulle anordnas en städdag i Vänersborg.
En städdag skulle behövas – och billigt för kommunen skulle den också bli. Den kanske kunde förläggas i samband med att sopbilen börjar köra runt på gatorna och samla in allt grus från vinterns halkbekämpning. Och i Plantaget kunde kommunen bjuda på kaffe. 
Eller ska kanske Forum Vänersborg göra det istället?
Forum Vänersborg är en ekonomisk förening som arbetar för att skapa möjligheter för utveckling och samverkan. På sin webbplats skriver Forum Vänersborg:
“Vi är en samverkansplattform för föreningar, företag, fastighetsägare och kommunen – alla som vill bidra till en levande och framgångsrik småstad.”
Forum får drygt en milj kr (inklusive moms) från kommunen varje år. Och visst anordnar Forum, eller är med och anordnar, en hel del arrangemang i centrala Vänersborg, t ex påskparaden, Aqua Blå och Oktobermarknaden. Arrangemangen uppskattas av invånarna, men en miljon av skattebetalarnas pengar till just en förening? Tja, kanske…
Det krävs pengar för att rusta upp centrum och pengar är en bristvara i Vänersborgs kommun. Samtidigt finns det investeringar som är akuta och som det inte går att komma ifrån. Jag tänker t ex på saneringen av Sjövallen. Det finns ju P-Fas i marken. Det har avsatts nästan 8 milj kr enbart för riskbedömning och undersökningar. Sedan måste Dalbobron repareras. Det finns också investeringar som det finns olika uppfattningar om, är de nödvändiga eller inte? De styrande partierna, S+C+KD+MP, anser t ex att investeringen i en ny GC-bro från Sundsgatan till Sanden för 10 milj måste byggas. Denna investering tycker samtliga partier i oppositionen, M+SD+V+MBP+L, är onödig.
Frågan är om takbytet på Arena Vänersborg är ett måste. Jag tror att invånarna i kommunen inte är eniga kring denna investering. I de styrandes budget är 22 milj kr avsatta till arenataket. Det visar sig dock inte vara tillräckligt utan snart kommer ett ärende till kommunstyrelsen om ytterligare 15 milj kr. Det ska få taket att hålla i 20-30 år enligt källor i kommunhuset. Med den tidshorisonten låter det ju som en överkomlig investering. Men tänk om fläktsystemet inte håller utan måste bytas ut, eller att marken börjar röra på sig. Det finns inga indikationer på något sådant här just nu. Men ska man investera 22+15 miljoner om man inte är säker på att det inte behövs läggas ut ytterligare tiotals miljoner på arenan inom de närmaste åren?
Sedan är ju frågan om det går att öka arenans intäkter. På vinterhalvåret är arenan uthyrd i stort sett jämt, men kan man få in fler aktiviteter på sommarhalvåret när isen är borta?
De styrandes vision, i varje fall enligt Dan Nybergs (S) tolkning, är ju att Sanden ska förvandlas till Vänersborgs Manhattan (se “Slow City? New York City?”).
Kanske skulle kommunen fortsätta på det spåret och bygga om arenan sommartid till Sveriges första och största idrottshall för baseball…?
Tillägg kl 21.30. Fick precis se i kommunens diarium att det har kommit in ett anonymt klagomål om Huvudnäsaulan:
”Istället för att bygga nya byggnader broar med mera ta hand om de vi har först och främst, det gör ni inte, det här pinsamt hur ni behandlar skolor med mera. Varför gör ni inte något åt Huvudnässkolans Aula? Det [är] Vänersborgs kultur.”
Slow City? New York City?
TTELA skrev den 3 mars:
“Frisörens bilder väcker debatt i Vänersborg.”
Marie Karlsson, som är frisör, hade promenerat runt i centrala Vänersborg. Hon reagerade på hur det såg ut i stan. Karlsson tog fram mobilen, fotade och publicerade sedan bilder på skräp, trasiga skyltar och tomma kiosker på Facebook. Det gav upphov till debatt…
Till TTELA sa Marie Karlsson:
“Ska Vänersborg vara en Törnrosastad?”
Marie Karlsson flyttade till Vänersborg från Trollhättan 2014. Det verkar inte som hon ångrar sin flytt, Karlsson tycker nämligen att Skräcklan är:
“världens finaste plats.”
Jag vet inte om det är världens finaste plats, men fint är det och en stor anledning till att vänersborgarna trivs med sin stad. Och att folk vill bo i Nordstan…
Men inte flyttar man till Vänersborg om man vill uppleva en sprudlande stad där människor alltid är vakna och där det alltid händer något, dag som natt? Inte förväntar man sig att Vänersborg är en stad där människor trängs i centrum och umgås, festar eller bara går runt, shoppar, trivs och pratar med varandra? Nä, det är inte Vänersborg. Det är väl snarare Trollhättan.
I Vänersborgs centrum står lokaler tomma och öde. Kioskerna på torget är igenbommade och stängda. Byggnadsnämnden gav rivningslov den 10 juni förra året, men inget har hänt. Kioskerna står kvar. Det tar sin tid. Det sägs dock att en rivning är på gång, men jag tror inte att det blir aktuellt än på ett tag. Det finns nämligen en del problem med att riva kiosken närmast Kungsgatan. Det finns toaletter i byggnaden och elektronik för att styra trafiksignalerna. Det måste kommunen lösa, men det krävs sannolikt en ny detaljplan för att göra om och bygga nytt – på torget och egentligen i hela kulturaxeln. Stadsarkitekten skrev i ett mejl förra året:
“Den aktuella detaljplanen tillhandahåller enligt vår bedömning en för begränsad byggrätt för en hållbar utveckling av torget. Därför ser vi ett behov av en ny detaljplan som i huvudsak skulle klarlägga på vilket sätt en ny bebyggelse kan tillskapas utan att skadar riksintresset för kulturmiljövård som ligger på hela innerstaden och särskilt på Kulturaxeln.”
Det tar tid att arbeta fram en detaljplan. Jag vet inte ens om byggnadsförvaltningen har fått något sådant uppdrag. Det finns i varje fall ingen pågående detaljplan i området enligt kommunens webbplats. (Se “Pågående detaljplaner”.)
Tankarna på att utveckla centrum har funnits länge. 2010-2011 utlystes en arkitekttävling om hur Vänersborgs stadskärna skulle utformas. (Se “Torget, kulturaxeln och demokratin”.) Det vinnande bidraget inleddes:
“Kulturaxeln är den oputsade juvel som med sin regelbundenhet och potential kan vara en plattform för ett rikt stadsliv. Den kan förena och sprida en fantastisk kvalité till staden. … I centrum av denna starka länk ligger Vänersborgs stolta torg…”
Kioskerna på Vänersborgs stolta torg symboliserar dock något helt annat just nu – tillsammans med trasiga lekredskap på lekplatsen i Plantaget. De roligaste redskapen med vattenrännan och den
elektroniska utrustningen, har inte fungerat på flera år. Hur roligt är det för barnen? Och i andra änden av kulturaxeln finns Huvudnäsaulan. Den förfaller och det läcker in, fönster och dörrar behöver bytas, det är fuktskador. Men aulan går fortfarande att rädda… (Se “Några ord om Sanden norra och aulan”.)
Men det går långsamt. Allt går långsamt i Vänersborg, staden sover.
Men långsamheten var en gång något positivt. Det målades upp som ett mål, som en vision – Vänersborg skulle vara en seg och långsam stad. Vänersborg skulle vara en:
“Slow City”
Det var kommunens dåvarande kommunchef Guy Mahlviker som i ett visionärt ögonblick myntade begreppet:
“Slow city innebär ett fint boende med hög livskvalité. Man ska ta sig tid att umgås och ha en social trygghet. Jag tycker att Vänersborg till stor del redan är en slow city.”
Sa Mahlviker till TTELA redan 2004. (Se TTELA “Vänersborg är redan en slow city”.)
Jag vet inte om Slow City är ett bra eller lockande begrepp för invånare och andra, som t ex trollhättebor.
I sitt inlägg, skrev TTELA, tog Marie Karlsson (tidigare trollhättebo) även upp:
“Folkets hus som gått i konkurs, Folkets park som vittrar sönder och en scen på gågatan som står tyst.”
Scenen på gågatekrysset är inte längre tyst (se ”Vad händer i stan?”), men Folkets hus öde är tragiskt. Det är dock en annan historia. Men helt klart är att konkursen gjort Vänersborg centrum ännu “långsammare”.
Vi får se vad kommunens relativt nyanställda centrumutvecklare anser om “Slow City” som kommunens slogan.
Vänersborgs centrum kan bli hur fint och attraktivt som helst. Det ligger några stenkast från vattnet med bad och båtplatser. Strandpromenaden är vacker och det finns stora möjligheter till utveckling – från Fisketorget till Sjövallen, från järnvägsbacken till torget och Plantaget. Det gäller att politikerna vaknar. Och fastighetsägare inte minst.
Men faktiskt, igår vaknade politikerna till slut ur sin Törnrosasömn, i varje fall i det styrande blocket (S+C+KD+MP). De beslutade i gårdagens fullmäktige att investeringen i en ny gång- och cykelbro över hamnkanalen ska fullföljas.
Kommunen ska satsa ungefär 10 milj kr av skattebetalarnas pengar på den nya bron. (Se ”Vad händer i stan?”.) Bron ska binda samman centrum, via Sundsgatan, med Sanden södra. Denna satsning på en 4:e bro över hamnkanalen ska enligt de styrande partierna bidra till en blomstrande utveckling. Dan Nyberg (S) utropade från talarstolen att de som var emot investeringen i denna nya GC-bro var emot att Sanden utvecklades till Vänersborgs Manhattan…
Så istället för att använda de 10 miljonerna till att t ex utveckla Fisketorget, Torget, Plantaget och Huvudnäsaulan så ska pengarna alltså användas till en 4:e bro mellan Vänersborgs centrum och Manha…, ursäkta Sanden. Kanske ska den nya GC-bron döpas till Manhattan Bridge? Och de två närmaste broarna till Brooklyn Bridge och Williamsburg Bridge? Precis som i New York…
Men tills Vänersborgs Manhattan står klar, efter ytterligare kommunala investeringar för upp till en halv miljard kronor (t ex översvämningsrisker, föroreningar och bärighet på marken – se ”Sammandrag KS (7/6)”), kan jag rekommendera alla som har tröttnat på den sega och sömniga staden att bege sig till Nordstan. 
Om drygt en vecka kommer det att bli liv i stadens norra kvarter – människor kommer att vara vakna, dag som natt. Det kan till och med bli så högljutt och fullt av rörelse att besökarna önskar sig tillbaka till den långsamma staden, svept i sin Törnrosasömn.
Den 27 mars kommer fiskmåsarna att inta taken på bostadshusen i Nordstan.
BUN (16/3): Nedläggning av för- och grundskolor?
På måndag är det dags igen. Kommunens “one-and-only” barn- och utbildningsnämnd (BUN) sammanträder. Och det börjar bli allt mer spännande på förskole- och grundskolefronten…
Det är TTELA som ser till att höja temperaturen. Idag publicerades nämligen en spekulativ artikel om vilka skolor i kommunen som ska läggas ner. (Se TTELA “Här är skolorna som kan behöva stänga i Vänersborgs kommun”.)
Bakgrunden till TTELA:s artikel är att barn- och utbildningsförvaltningen under en längre tid har arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Det är med anledning av prognoser om minskade barn- och elevantal i förskola och grundskola, en utveckling som redan har börjat.
Förvaltningschef Sofia Bråberg säger till TTELA:
“Det är inget unikt för Vänersborg att barn- och elevantalet minskar, med det så behöver man se över hur det ska se ut i framtiden. Vi kommer inte kunna lägga lika mycket pengar på lokaler.”
Och förvaltningschef Bråberg fortsätter:
“Om vi har samma struktur som vi har idag fast vi har ett minskat barn- och elevantal, då får vi mindre pengar över att lägga på personal, läromedel och andra delar som vi behöver för att eleverna ska få bästa möjliga utbildning.”
Det är inga som helst beslut fattade än, det är viktigt att understryka. Nämnden har fått löpande information om översynen och på måndag ska BUN ha en diskussion/dialog. Information ska senare dessutom ges till andra nämnder, men framför allt, det ska bli information och diskussion med vårdnadshavare.
Barn- och utbildningsförvaltningen bjuder redan nu in vårdnadshavare och andra intresserade till öppna informationsträffar och dialog på Bojorten, kommunhuset i Vänersborg. Det sker den 30 respektive 31 mars kl 18.00-20.30. (Det går att anmäla sitt deltagande här. Och du kan få mer information om organisationsöversynen här.)
Den minnesgode, och till åren kommen, kommer kanske ihåg att BUN har haft en diskussion om skolstrukturen tidigare. Det var 2012 när nämnden var “tvungen” att göra besparingar i arenabyggets kölvatten. (Se “Snart dags för medborgardialog – eller nåt…”.) Denna gång är det alltså det minskande barn- och elevantalet som ger upphov till en liknande översyn. Och precis som då är det möjligt, ja till och med troligt, att BUN kommer att föreslå att någon/några förskolor och skolor läggs ner. Eller för att använda socialnämndens vokabulär – “vakanshålls”…
Beslutet ska inte fattas än på ett tag. Förvaltningschef Bråberg säger till TTELA:
“Politiken har varit tydlig med att det inte kommer fattas något beslut innan valet i den typen av frågor. Sedan kommer nya styret på plats första januari 2027, så det är en bit fram.”
Och det stämmer, men “politiken” i det här fallet är ordförande Bo Carlsson (C). Carlsson har säkerligen med sig hela det styrande blocket, men barn- och utbildningsnämnden har inte fattat något beslut om när beslut ska fattas. Jag håller dock med om att beslut kring nedläggningar (eller “vakanshållning”) borde fattas först efter noggranna överväganden och i politisk enighet.
Det måste också sägas att det inte är säkert, om det nu ska ske nedläggningar, att det blir de skolor som TTELA på sätt och vis pekar ut. (TTELA skriver inget om förskolorna, men det gäller dem också.) Det kan ske diverse omflyttningar, t ex kan delar av skolor, som Dalboskolan, byggas om till förskola. Det är sådant som kommer att diskuteras i den dialog som följer.
Barn- och elevantalet sjunker i hela Sverige. Det är dock inte alla kommuner som resonerar på samma vis som Vänersborgs kommun, även om en absolut majoritet antagligen gör det. En kommun som går mot strömmen är Hällefors kommun i nordvästra Västmanland (Örebro län). Hällefors behåller alla pedagoger i förskolan trots ett minskat barnantal. Det blir istället mindre barngupper.
“Det har enorm betydelse för barnen, man hinner se varje barn. … Vi har många barn med stora behov av omsorg, trygghet och tydlighet, många barn med språklig sårbarhet.”
Det säger en av lärarna i förskolan till tidningen “Vi Lärare”. Det är inte bara bra för barnen, det blir också bättre för personalen – arbetsbelastningen minskar.
Barn- och utbildningsnämnden har även andra ärenden på sin dagordning:
Det blir som vanligt en del information. Redan i det första ärendet, “Systematisk kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning” ska nämnden få veta mer om arbetet kring tidiga insatser i förskolan. Sedan följer information om “Mål och resursplan 2027-2029”. Det är ett arbete som pågår i alla nämnder just nu inför budgetbeslutet i juni.
Kommunstyrelsen (KS) har fastställt budgetanvisningarna, de så kallade budgetramarna, inför budget 2027. De antogs i februari av de styrande partierna (S+C+KD+MP), de andra partierna lade inte fram några egna förslag. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.) Som vanligt har BUN fått otillräckligt med pengar och nu ska förvaltningen informera om var den kan hitta “effektiviseringar”, dvs besparingar. 
(Översynen av förskole- och grundskoleorganisationen ska ses mot denna bakgrund.) Informationen ska så småningom mynna ut i ett beslut i nämnden om hur den vill fördela pengarna. Det ska också motiveras vad den tilldelade budgeten ger för konsekvenser, oftast negativa. Inget beslut fattas emellertid på måndag.
De här två ärendena kommer antagligen att leda till både frågor och diskussioner. Kanske kan det även bli diskussion kring de styrandes planer på att använda den befolkningsbaserade reursfördelningsmodellen från och med 2028 års budget. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell”.)
Det blir som vanligt en månadsuppföljning. Barn- och elevminskningen fortsätter, som sagt. Det är bara inom skolbarnomsorgen, dvs fritidshemmen, och anpassad grundskola som det sker en ökning.
Det ekonomiska resultatet uppgår till +4,4 milj kr för februari. Det kan för övrigt noteras att kommunens resultat samma tid uppgår till +33 milj kr, vilket är en positiv överraskning. Det är dock alldeles för tidigt att dra några slutsatser för resten av året utifrån dessa siffror. Alltför mycket kan hända, särskilt i dessa oroliga tider.
Nämnden ska översända ett yttrande över ett medborgarförslag om att se över skolmatsmenyerna till KS. Förslagsställaren föreslår t ex att eleverna ska erbjudas:
“pasta och köttbullar som ett dagligt alternativ.”
Vilket det faktiskt finns flera kommuner som gör.
Det var inte länge sedan, 2022, som nämnden behandlade ett annat förslag kring skolmaten. Det ledde till att kommunfullmäktige beslutade att elever och bespisningspersonal skulle vara:
“mer delaktiga i skapandet av menyer så att de rätter som serveras är de rätter som eleverna äter.”
Med hänvisning till det beslutet anses det i yttrandet, som BUN föreslås ställa sig bakom, att barn- och utbildningsförvaltningen bör:
“fortsätta att i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen stärka elevråd och matråd på skolor för att förbättra elevernas mående, bidra till en bättre skolmiljö och bättre skolresultat samt för att ge eleverna det inflytande över måltiderna i skolan som de har rätt till.”
Barn- och utbildningsnämnden ska besluta att anta “Internkontrollplan 2026 med risk- och väsentlighetsanalys”. I årets granskning ingår att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd och att säkerställa att det finns ändamålsenliga lokaler för utbildning.
Sammanträdet avslutas med att ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informerar om nyheter och annat som har hänt sedan sist.
Det är som vanligt få beslut på sammanträdet men mycket frågor och diskussion.
Vad händer i kommunen?
Allt som händer i kommunen kommer inte fram i offentlighetens ljus. Det betyder emellertid inte att dessa saker ändå inte kan vara av ett större allmänt intresse. Jag har skrivit några sådana inlägg de senaste veckorna som visar det. Inläggen “Vad händer i stan?”, “Vad händer utanför stan?”, “Några ord om Sanden norra och aulan” och “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen” har nämligen lästs av många. Feedbacken var ovanligt stor, det var en hel del frågor och kommentarer.
Här följer ytterligare några nedslag i kommunens dolda värld. Jag börjar i öster, på Vänersnäs nära gränsen till Grästorp, och går runt Vänersborgsviken till Huvudnässkolans aula och Arena Vänersborg för att vända mot norr och sluta i Sikhall, inte långt från Melleruds kommun.
Vägbelysningen på Vänersnäs
Den 11 september 2024 beslutade Vänersborgs kommun att montera ner och byta ut vägbelysningen på Vänersnäs. Det politikerna inte visste, och tydligen inte tjänstepersonerna heller, det var att Grästorp Energi ägde ett antal belysningsstolpar som Vänersborgs kommun ville ta ner. 
Men inte kunde Vänersborg montera ned stolpar som ägdes av Grästorp… Grästorps kommun reagerade kraftigt. Det gjorde för övrigt även Trollhättan. Trollhättan Energi ägde nämligen en betydande del av vägbelysningen i Västra Tunhem. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (5)”.)
I en kommentar till ett blogginlägg (se här) skrev en boende på Vänersnäs den 12 januari i år:
”Kommunen var blixtsnabb med att ta ner gatubelysningen under hösten. Utan att ha en plan för att ersätta dessa. Så numera står alla vara ungdomar i totalt mörker och väntar på bussen.”
Jag frågade en av cheferna på Grästorp Energi om vem som till slut tog ner belysningen hösten 2025, Vänersborg eller Grästorp. Jag fick följande svar:
“Under hösten har Vänersborgs kommun med hjälp av sin entreprenör (Vattenfall service) monterat ner all belysning, både stolpar och armaturer på Vänersnäs. Den 31/12 avslutades även det el-abonnemang hos oss som kommunen har haft för belysningen. Beträffande diskussionen om stolpar är denna utredd mellan oss och kommunen. Som jag har förstått det när jag har pratat med Vattenfall så planeras det att monteras upp ny belysning på vissa platser på Vänersnäs igen. När detta är i tiden är ingenting som jag vet utan där får jag hänvisa dig till att så fall ta kontakt med kommunen.
Jag vill vara tydlig med att Grästorp Energi inte är inblandad i belysningen på något sätt utan att det är Vänersborgs kommun som har ansvaret för detta.”
Det är alltså, inte helt oväntat, Vänersborgs kommun som har stängt av offentlighetens ljus ute på Vänersnäs. Det sparas på landsbygden…
Huvudnässkolans aula
I inlägget “Några ord om Sanden norra och aulan” skev jag om Huvudnässkolans aula. På Facebook var det en person som skrev att ett företag hade lagt ett anbud på ett köp av aulan för några år sedan. Det var inget som jag hade hört talas om. Det hade inte någon på samhällsbyggnadsförvaltningen heller:
“Jag kan varken bekräfta eller dementera det där påståendet. Har helt enkelt inte hört talas om att det förekommit budgivning på byggnaden. Har frågat mina kollegor och de har inte hört talas om att någon budgivning skulle ha skett.”
Är det någon av bloggläsarna som vet mer så hör av er.
Arena Vänersborg
Det har donats och fixats en del inne i arenan. Det beror på att logerna i arenan inte har hyrts ut/använts i någon större utsträckning de senaste åren. Efterfrågan har varit låg. Tre av de 13 logerna har därför tagits bort och istället har ett mötesrum iordningställts. Det har nämligen efterfrågats ett större mötesrum.
Kultur- och fritidsförvaltningen skrev i ett mejl:
“IFK Vänersborg har i samarbete med AK:s restaurang som bedriver restaurangverksamhet i Arena Vänersborg möblerat en del av ytan för att kunna servera mat och dryck i samband med att IFK Vänersborg hyr Arena Vänersborg när deras seniorlag spelar hemmamatcher.”
Kostnaden för ombyggnationen uppgick till 342.800 kr. Jag tror att det var en bra idé med ett större mötesrum. Det ökar säkerligen intäkterna, även om kostnaden för Arena Vänersborg fortfarande är stor.
Kultur- och fritidsförvaltningen mejlade siffrorna:
“Under fjolåret var samhällsbyggnadsnämndens kostnad för Arena Vänersborg ca 22 mkr. Av detta totalbelopp utgör cirka 13 mkr den så kallade kapitalkostnaden.
För 2025 betalade kultur- och fritidsnämnden 23.346.354 kr i hyra för Arena Vänersborg.”
I år ska takduken läggas om, taket förstärkas vid snöficka och entréer snösäkras. Det kostar kommunen 36 milj kr.
Och igår serverade TTELA en nyhet om arenan. TTELA berättar att en tv-skärm för publiken har diskuterats på kultur- och fritidsförvaltningen.
Enhetschef Adam Gistedt säger:
”Det behövs en stor skärm och kostnaden börjar på en miljon”
Förvaltningen tänker sig en stor vägghängd skärm på kortsidan, där restaurangen finns. (Se ”Önskemålet: Stor tv-skärm i Arena Vänersborg”.)
Och visst, hade det funnits pengar så hade det bara varit att slå till. Men fullmäktige tycker att det inte ens finns 3-4 milj kr (sammanlagt under 2 år) till brandskyddsåtgärder på äldreboendet Sörbygården i Brålanda. Men det är klart, det är ju inte Vänersborgs stad…
Vänsterpartiet var emot bygget av Arena Vänersborg. Det känner antagligen de flesta till. Det var inte särskilt svårt att räkna ut att kostnaden skulle skjuta i höjden. Arenan blev mer än dubbelt så dyr som beräknat, 286 milj kr. Och den fortsätter alltså att kosta kommunen stora pengar. Hur det ser ut fortsättningsvis med underhåll och renoveringsbehov är idag oklart. Det vi vet är att taket behöver åtgärdas igen om 10 år. Vänsterpartiet har tidigare efterfrågat en genomlysning av arenans skick och framtida användning, men det förslaget avslog fullmäktige.
Å andra sidan, Arena Vänersborg står där den står. Och åtgärdar kommunen inte taket så kommer arenan successivt att förfalla – och inom några år kommer den inte att kunna användas. Det skulle innebära en avsevärd kapitalförstöring.
Det var synd att det bara var Miljöpartiet som stödde Vänsterpartiet den tid det begav sig när betongpartierna beslutade att bygga arenan.
Sikhall
TTELA har fortfarande inte uppmärksammat att Magnus Larsson har mottagit kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” för renoveringen av Sikhalls magasin. (Se “Grattis Magnus Larsson!”.) Det är många som frågar sig varför. Några undrar till och med om det kan vara för att TTELA vet att flera politiker i de styrande partierna S+C+KD+MP inte vill det…? Men så kan det väl inte vara?
Eller…?
Inför en matbank i Vänersborg
På TTELA:s hemsida kan man idag läsa en insändare från Ida Hildingsson, Vänsterpartiet. (Se TTELA “Inför en matbank i Vänersborg”.)
Insändaren beskriver en verklighet som blir allt vanligare för många människor i Sverige och i Vänersborgs kommun – en växande matfattigdom och en vardag präglad av oro, skam och otrygghet.
Hildingsson skriver:
“Ingen ska behöva gå hungrig i Vänersborg – allra minst barn. Ändå är det verkligheten för allt fler pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer i vår kommun.”
Vänsterpartiet Vänersborg anser att kommunen ska ta ett tydligare ansvar genom att inrätta en matbank, gärna i nära samarbete med civilsamhället. Vänsterpartiet har därför lagt en motion i kommunfullmäktige, “När välfärden sviker måste kommunen agera – stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.
Hildingssons insändare återges nedan i sin helhet och här kan man läsa Hildingssons motion och också ladda ner den – “V: Stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.
===
“Inför en matbank i Vänersborg
Vänsterpartiet i Vänersborg vill att kommunen tar ett större ansvar och inrättar en matbank för att motverka hunger och matsvinn.
Ingen ska behöva gå hungrig i Vänersborg – allra minst barn. Ändå är det verkligheten för allt fler pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer i vår kommun. Civilsamhällets organisationer larmar om ökande behov av matstöd och köerna till matutdelningar växer – något som nyligen uppmärksammats i Sveriges Radio.
I ett samhälle med en fungerande välfärd – och i en kommun som Vänersborg med ambitioner om jämlikhet och trygghet – ska ingen behöva be om matkassar för att klara vardagen. Pensioner, löner, socialförsäkringar och ekonomiskt stöd ska räcka till ett värdigt liv, med mat på bordet. När de inte gör det är det ett tydligt tecken på att politiken har misslyckats.
Priserna på mat, el och boende skenar. Samtidigt har många inkomster halkat efter. Resultatet är en växande matfattigdom, där människor tvingas välja bort måltider och leva med oro, skam och otrygghet – inte minst barn. Det är ovärdigt och oacceptabelt.
Samtidigt slängs fullt ätbar mat varje dag. Butiker, grossister och offentliga verksamheter kastar livsmedel, medan människor i samma kommun inte har råd att äta sig mätta. Denna absurda kontrast är inte bara ett resursslöseri – den är ett systemfel som är både socialt och ekologiskt ohållbart.
I Vänersborg gör civilsamhället redan ett ovärderligt arbete. Deras insatser är avgörande för många och ska värnas. Men låt oss vara tydliga: välgörenhet kan aldrig ersätta välfärd. När ideella krafter tvingas bära upp grundläggande trygghet är det ett tydligt tecken på att kommunen inte tar sitt ansvar fullt ut.
Därför förespråkar Vänsterpartiet att Vänersborgs kommun nu tar ansvar och inrättar en matbank, i samarbete med civilsamhället och lokala aktörer. Det är en nödvändig åtgärd för att motverka hunger och matfattigdom, minska matsvinnet och skapa arbetsträningsplatser. Men framför allt handlar det om värdighet: att människor inte ska behöva förlita sig på nödhjälp och tillfällig välvilja, utan mötas av ett strukturerat, rättvist och kommunalt ansvar.
Samtidigt ska vi inte blunda för det grundläggande problemet: i ett fungerande välfärdssamhälle ska inte matbanker behövas. Det långsiktiga målet måste vara en politik som stärker inkomster, arbetsmöjligheter, trygghetssystem och välfärd – så att matfattigdom aldrig uppstår.
Men när människor går hungriga här och nu är passivitet inget alternativ. Då är det kommunens skyldighet att agera, även om det samtidigt avslöjar ett större samhälleligt misslyckande. För mat är en mänsklig rättighet – och Vänersborg ska vara en kommun som håller ihop – där ingen ska lämnas hungrig.
Frågan är enkel: Accepterar vi matfattigdom i Vänersborg eller är vi beredda att ta ansvar?”
Tredje gången gillt för det svarta taket?
Teresa och Björn Thorenius flyttade till Snickaregårdsvägen i Vargön år 2002. 14 år senare, i juli 2016, bytte de ut det röda tegelpannetaket till svart, blankt betongpannetak. Då skulle de svarta solpanelerna smälta in bättre. Det visade sig den 11 december 2020 att tjänstepersonerna på kommunens byggnadsförvaltning inte hade samma uppfattning. De bedömde att det svarta taket hade förändrat byggnaden väsentligt och därmed områdets karaktär. Takbytet var en olovligt utförd åtgärd.
Förvaltningen fick stöd av politikerna i byggnadsnämnden. Den 31 oktober 2023 fattade nämnden beslutet att paret Thorenius skulle:
“återställa takbeklädnaden på huvudbyggnadens sadeltak tillbaka till pannor i tegelröd kulör.”
Thorenius överklagade, men både Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen höll med byggnadsnämnden och avvisade överklagandena. Thorenius skulle tvingas att betala upp till ett sex-siffrigt belopp för att plocka bort solpanelerna, ta bort det svarta taket, lägga ett nytt rött tak och sedan sätta upp solpanelerna igen. Ett rött tak var enligt byggnadsnämnden och kommunens stadsarkitekt ett allmänt intresse…
Sent på hösten 2024 ansökte Thorenius om att få bygglov i efterhand på det svarta taket. Det var en sista desperat åtgärd för att slippa meningslösa och dyrbara takbyten. Det gick inget vidare. Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden Thorenius ansökan:
“Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Nämnden ansåg att:
“Sökt åtgärd uppfyller inte lagkraven för bygglov avseende hänsyn till intresset av en god helhetsverkan.”
Det var den socialdemokratiske ordföranden Benny Jonassons (S) utslagsröst som avgjorde… Eller om det nu var Sverigedemokraterna som avgjorde. Torbjörn Moqvist (SD) avstod nämligen från att rösta.
I Kommunallagen 4 kap 26 § står det:
”En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.”
Att bevilja eller avslå bygglov är “myndighetsutövning mot enskild”.
Thorenius överklagade som bekant byggnadsnämndens beslut med hänvisning till Kommunallagen. Det tog sedan Länsstyrelsen nästan ett år att komma fram till ett avgörande. Det 10 februari i år kom det självklara beslutet:
“Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till nämnden för fortsatt handläggning.”
Karin Engqvist på TTELA ställde frågan till några ledamöter i byggnadsnämnden, bland annat ordförande Benny Jonasson (S), om de inte kände till paragrafen i Kommunallagen. De svarade att de inte gjorde det eller “glömde” den. (Se TTELA “Nytt hopp för svarta taket i Vargön – politikerna gjorde fel”.) Karl af Geijerstam skrev i en ledare (se TTELA “Ge bygglov för det svarta taket i Vargön”):
“Att vare sig ordförande eller ledamöterna hade koll på något som står väldigt tydligt i kommunallagen är häpnadsväckande.”
Ja, det är häpnadsväckande – särskilt som denna fråga enligt uppgift hade diskuterats tidigare i nämnden… Kanske ville inte ledamöter upplysa om vad som gällde eftersom de inte visste hur Torbjörn Moqvist (SD) skulle rösta om han blev “tvingad”. Man skulle också kunna ställa frågan varför inte de annars så talföra tjänstepersonerna slog larm…
Ärendet ska alltså upp ytterligare en gång i byggnadsnämnden, för tredje gången. Förhoppningsvis blir det redan på nästa sammanträde, den 3 mars. Niklas Claesson meddelade TTELA att han ska lägga fram samma yrkande som tidigare, dvs att bevilja Thorenius bygglov för det svarta taket. Och gör han inte det, så finns det andra i nämnden med samma planer. Och personen som har orsakat denna “uppståndelse”, Torbjörn Moqvist, var tydlig i TTELA:
“Jag kommer att rösta för dem.”
För paret Thorenius alltså.
Det tycks som om det svarta taket på Snickaregårdsvägen ska få förbli svart. I varje fall om politikerna får bestämma. Men vad säger tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen?
I motiveringen till avslaget den 21 jan 2025 skrev förvaltningen:
“Den avvikande svarta takkulören strider mot plan- och bygglagens krav på varsamhet vid ändring (8 kap. 17 § PBL) och hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan avseende bebyggelsegruppens (29 kedjehus) enhetligt röda taklandskap (2 kap. 6 § PBL).”
Svarta tak på Snickaregårdsvägen.
Antagligen anser förvaltningen fortfarande det. Och stadsarkitekten Martin Staude har sin åsikt klar:
“De genomgående röda taken är ett viktigt karaktärsdrag för området; en enhetlighet som präglar gatubilden och förstärker husens historiska och estetiska samhörighet.”
Det är viktigt att klargöra, och slå fast, att det i detaljplanen (stadsplanen) från 1988 inte finns några bestämmelser för tak- eller fasadfärger i området. Det finns också en “Översiktsplan” från 2017. I den finns det inte heller några anvisningar om vad som gäller i området.
Det har emellertid vid upprepade tillfällen hänvisats till den fördjupade översiktsplanen. Den 31 oktober 2023 motiverade byggnadsnämnden sitt beslut att det svarta taket skulle bytas ut med: 
”Åtgärden följer inte kommunens riktlinjer i FÖP:en.”
Vilket var tämligen absurt. Den fördjupade översiktsplanen antogs ju inte av kommunfullmäktige förrän 2023 – och taket byttes alltså redan 2016. Den fördjupade översiktsplanen kan naturligtvis inte gälla retroaktivt! Och dessutom är den inte ens juridiskt bindande…
Den 1 december 2025 skedde en tämligen omfattande uppdatering av Plan- och bygglagen, PBL. Det övergripande syftet var att skapa ett mer förenklat, effektivt och ändamålsenligt regelverk för bygglov, så att de administrativa bördorna skulle minska och att fastighetsägare skulle ges större frihet över den egna fastigheten.
I PBL 9 kap 5 § står det:
“För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.”
Kanske är även den här paragrafen tillämplig, PBL 9 kap 56 §:
“Bygglov ska ges för en åtgärd i ett område som omfattas av en detaljplan, om
…
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen”
Det tycks som om det blir ett enkelt beslut för byggnadsnämnden.
TTELA skrev emellertid:
“Vid avgörandet om bygglov i efterhand ska beslutet dock baseras på den lagstiftning som gällde vid takbytet.”
Jag kan inte uttala mig om detta stämmer i det här fallet. Men det finns rättsfall som säger att ny lagstiftning ska gälla om det gynnar den som är föremål för tillsyn. Och uppdateringen av PBL ger som synes ett ganska starkt stöd för att Thorenius ska få bygglov av byggnadsnämnden. Ja, egentligen så verkar det som om Thorenius inte ens behöver söka bygglov. (Se även Boverket “Bygglov för fasadändring”.)
Byggnadsförvaltningen, och kanske politiker från de styrande partierna, skulle kunna hävda att Thorenius hus ändrar karaktär. Det argumentet tror jag dock inte håller, eftersom solcellerna på taket är svarta. Däremot tror jag att det kommer att hävdas att det svarta taket påverkar områdets karaktär. Det har ju nämnden och förvaltningen hävdat tidigare.
Gör det svarta taket det?
Det inringade huset är Thorenius hus. Alla hus med ett kryss har svarta tak. Och då har jag inte satt några kryss på alla garage som har svarta tak… Det ska också tilläggas att husfasaderna inte heller är enhetliga. I området, och även på Snickaregårdsvägen, finns det fasader i bland annat blått, gult, brunt, grönt och vitt.
Niklas Claesson (M) sa till TTELA:
“Sen kan man se olika på hur kulturhistoriskt värdefullt det är. Jag menar att det är ganska spräckligt med olika färger i området ändå.”
Finns det någon enhetlighet på Snickaregårdsvägen?
Att bedöma ett områdes karaktär är helt klart personligt och subjektivt. Det finns olika åsikter och det vore mycket anmärkningsvärt och olyckligt om det svarta taket fälls istället för frias beroende på subjektiva tyckanden.
Till sist kan konstateras att paret Thorenius har fått betala 4.179 kr i bygglovsavgift. Och nu visar det sig att det kanske inte ens behövs bygglov för att ändra takfärgen. Om det är så måste naturligtvis bygglovsavgiften betalas tillbaka.
Spännande fortsättning lär följa…
==
Se tidigare blogginlägg:
- ”Det svarta taket i Vargön (1)” – 19 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (2)” – 20 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (3)” – 21 oktober 2024
- ”Det svarta taket 1: Olagligt beslut?” – 3 februari 2025
- ”Det svarta taket 2: Enhetlighet?” – 5 februari 2025
- ”Det svarta taket 3: Bedömningen” – 6 februari 2025
- “Tredje gången gillt för det svarta taket?” – 20 februari 2026
KF (17/12): Flera viktiga beslut
Det politiska året 2026 har börjat. Flera nämnder har redan kommit igång och haft sina första sammanträden. (Se t ex “Vårterminen börjar för BUN”.) Nästa vecka på onsdag ska kommunstyrelsen ha sitt första sammanträde för året.
Vi får se hur stämningen kommer att vara på sammanträdena. Det politiska året 2025 slutade ju med två händelserika och uppmärksammade sammanträden. Det var kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december och socialnämndens dagen efter.
En gemensam nämnare för de båda sammanträdena var Dan Nyberg (S). Nyberg spelade huvudrollen och det gjorde han genom att töja på, eller gå över, den politiska anständighetens gränser. På socialnämndens möte sa han till ledamoten Göran Svensson (MBP):
”Skit ner dig”
Det kunde allmänheten läsa i TTELA, se “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.
På fullmäktiges sammanträde dagen innan sa Dan Nyberg (S) från talarstolen:
“Ett par dagar senare så går Stefan Kärvling, han lämnar sin villa i centrala Vänersborg, åker upp till Brålanda och så går han på skördefesten med block och penna och samlar in namn – “Rädda Sörbygården” – ett par dagar senare.”
Det här var rent “hitte-på”, en lögn alltså. Och det framförde jag i en replik till Nyberg. Nyberg gömde sig emellertid bakom 4-5 brålandabor, anonyma förstås, som hade påstått detta. Och brålandabor var ett ärligt folk som inte hittar på, sa Nyberg. 
Det innebar ju faktiskt att Nyberg ansåg att jag ljög från talarstolen när jag berättade att det inte var sant att jag gick runt med namnlistor. Jag blev upprörd. Även detta skrev TTELA om, och på webbsidan kan man se en filmsnutt från ordväxlingen. (Se TTELA “Ilskna ordbråket i Vänersborgs kommunfullmäktige”.)
Det faller på sin egen orimlighet att jag skulle ha gått runt med en namninsamling. Varför skulle jag ha gjort det när Brålandas Pensionärsförening redan hade en namninsamling för att “Rädda Sörbygården”? Det berättade för övrigt Bo Carlsson (C) i fullmäktige. Han är nämligen medlem i pensionärsföreningen och var på plats i Brålanda…
Det framgick med all tydlighet att flera i oppositionen ansåg att Dan Nyberg (S) hade gått över gränsen. Robin Skenhede (M), 2:e vice ordförande i socialnämnden, sa t ex:
“Det är väl helt uppenbart för alla nu hur det är att sitta i socialnämnden och vad som händer när man inte är överens med ordförande i nämnden. Då sker det här.”
Och det sa Skenhede alltså dagen före Dan Nybergs (S) utbrott i socialnämnden mot Göran Svensson (MBP).
Jag har skrivit fyra blogginlägg om fullmäktiges decembersammanträde – “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”, “Två lagstridigheter: 1 Återremiss”, “Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter”och “Kommunen höjer kostavgifterna!”. Det avhandlades fler ärenden.
Kommunfullmäktige fastställde barn- och utbildningsnämndens beslut att erbjuda alla vårdnadshavare en avgiftsfri allmän förskola på 25 timmar i veckan för barn i åldern 3-5 år – under grundskolans läsårstider. Det betyder att Vänersborgs kommun går längre än Skollagens minimum om 525 avgiftsfria timmar under året (motsvarande 15 timmar per vecka under grundskolans läsårstider).
Det blev en del diskussion om revideringen av “riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”. Jag har tidigare skrivit att ärendet slutade med en återremiss i frågan och jag publicerade även motiveringen till återremissen. (Se “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”.) När jag nu återigen har lyssnat på fullmäktigedebatten kan jag inte låta bli att nämna den ständigt återkommande kommentaren man får när man har synpunkter och kritik på det beslutsunderlag som förvaltningarna arbetar fram. 
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa i debatten:
“jag liksom känner i det här att man saknar totalt tillit till vår personal”
Saknar man verkligen “totalt tillit till vår personal” om man inte håller med om allt som står i underlagen? Jag tycker inte det. Och om man inte får ifrågasätta så betyder det väl att man ska sitta på sin plats – och vara tyst. Är det ett sådant fullmäktige som de styrande partierna vill ha?
Kommunfullmäktige antog den nya Vattentjänstplanen. Det har blivit tre blogginlägg om vattentjänstplanen. (Se “Beslut om Vattentjänstplan”.) “Äntligen!” har Vänersborgs kommun fått en bra plan skulle man kunna utropa. Den gamla Blåplanen kan nu gömmas i arkivet i någon källarskrubb.
Kommunfullmäktige fattade beslut om att en ny nämndstruktur ska gälla från och med den 1 januari 2027. Det är på flera sätt ett ganska drastiskt och uppseendeväckande beslut.
Den stora förändringen är att samhällsbyggnadsnämnden ska försvinna. Nämndens strategiska frågor kommer att övertas av kommunstyrelsen. En nyinrättad teknik- och servicenämnd ska sköta så att säga de praktiska frågorna som gör att kommunen fungerar i vardagen. Det handlar om vägar, vatten, avlopp, sophämtning, fastigheter, parker och intern service.
Partierna var i stort sett överens, men M, L och SD tyckte att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle slås ihop med byggnadsnämnden. Det tyckte inte de andra partierna. Det fanns även synpunkter, särskilt från Moderaterna, på vad “strategiska frågor” var. Och det kan jag i och för sig hålla med om, men jag tror att det kommer att lösas i samband med att reglementen ska arbetas fram i enlighet med den nya strukturen.
Som bloggare kan det emellertid vara ett mindre bra beslut. Samhällsbyggnadsnämndens och -förvaltningens beslut brukar nämligen vara tacksamma ämnen för blogginlägg. Jag anar och misstänker att det antagligen blir betydligt färre inlägg när kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen får ta hand om de strategiska frågorna…
Kommunfullmäktige beslutade att ersätta medborgarförslag med e-förslag och att uppdra till kommunstyrelsen att:
“ta fram styrande dokument, rutiner och tekniska förutsättningar för hantering av e-förslag utifrån det underlag som inhämtats under ärendets beredning.”
Vänsterpartiet ansåg att medborgarförslag har fungerat bra de senaste åren. V tror att e-förslag kan minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring. Vänsterpartiet yrkade därför på att nuvarande system med medborgarförslag skulle behållas. (Se “KS: Viktiga beslut inför valet 2026”.)
Kommunfullmäktige biföll en motion från Sverigedemokraterna och uppdrog till kommunstyrelsen att:
“med extern medverkan översiktligt utreda fördelar och nackdelar med att bolagisera kommunens fastighetsbestånd.”
Vänsterpartiet yrkade avslag på förslaget. V ansåg att det finns demokratiska nackdelar med att föra över fastigheter till ett aktiebolag. Det kan också bli ökade kostnader och risk för högre hyror på marknadsmässiga villkor.
Det var flera avsägelser och fyllnadsval. Christin Slättmyr (S) avsade sig uppdraget i demokrati-och jämställdhetsberedningen. Slättmyr ersätts av Anneli Guilotte (S). Robin Danielsson (M) entledigades från sin roll som ersättare i kommunstyrelsen och ersattes av Niklas Claesson (M).
Kommunfullmäktige avslutades inte förrän 7 minuter in på den nya dagen…
Kommunen höjer kostavgifterna!
I lördags, den 17 januari, kunde man i TTELA:s papperstidning (se “Vänersborgs kommun: Sluta spara på de äldre”) läsa i en insändare av Cecilia Prins (L):
“Det är djupt beklämmande att kommunen låter äldre betala priset för en ansträngd ekonomi genom att skicka dem en saltad nota.”
Den handlade om att kommunfullmäktige den 17 december beslutade att:
“revidera kostavgiften inom socialnämndens verksamhetsområde med en höjning på 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex”
Höjningen trädde i kraft redan två veckor senare, den 1 januari 2026.
Det var en mycket kraftig avgiftshöjning för de som är beroende av socialnämndens verksamheter, dvs äldre, personer med funktionsnedsättning och personer inom LSS. De kommer nu att få betala 20% mer för maten, eftersom den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex ligger på 5%.
I fullmäktigedebatten var det socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) som talade på Socialdemokraternas, Centerpartiets, Kristdemokraternas och Miljöpartiets vägnar, dvs de styrande partierna. Nyberg argumenterade för höjningen på 20%. Han menade att matavgiften var subventionerad från socialförvaltningens sida och att kommunen nu borde få brukarna att betala så nära som möjligt det som det faktiskt kostar. Det var nödvändigt, pengarna skulle hjälpa till att täcka socialnämndens ekonomiska underskott.
Nyberg menade att alla personer alltid är garanterade förbehållsbeloppet. Det sker genom individuell prövning och på det sättet finns det ett skydd för de äldre som har låga pensioner. De drabbas inte av den här höjningen. (Förbehållsbeloppet, ofta kallat ”existensminimum”, är det belopp som en person alltid får behålla av sin lön vid t ex löneutmätning av Kronofogden. Det ska täcka grundläggande levnadsomkostnader.)
Ida Hildingsson (V) framförde i ett längre anförande Vänsterpartiets ståndpunkt:
“Vänsterpartiet säger tydligt nej till att kostavgiften chockhöjs med 15% över den årliga uppräkningen av omsorgsprisindex. [Det] slår mot människor som redan befinner sig i en ekonomisk utsatt position. Våra äldre, personer med funktionsnedsättning, inom LSS och andra som är beroende av nämndens verksamheter. Grupper som saknar ekonomiska marginaler och reella valmöjligheter. … [Vi] borde sänka kostavgiften om det fanns ekonomiskt utrymme. Socialnämnden behöver spara, men varför är det de svagaste och redan mest utsatta som ska betala priset?”
Hildingsson drog också en parallell till regeringens förslag om en tillfällig momssänkning på livsmedel från 12% till 6%, som ska gälla från 1 april 2026 till 31 december 2027. Alla tycker att matpriserna ska sänkas – och det blir sänkta matpriser, utom för Vänersborgs kommuns mest utsatta invånare… Som inte heller kan välja att handla billigare, jaga extrapriser eller byta butik…
Ida Hildingsson (V) menade även att maxtaxan inte gäller kosten och att förbehållsbeloppet inte alltid justeras med automatik när kostavgiften höjs. Hildingsson yrkade avslag på kommunstyrelsens förslag, dvs de styrande partiernas förslag. Ett avslag skulle i praktiken innebära en höjning med omsorgsprisindex enligt tidigare beslut.
Sverigedemokraterna yrkade i ett kort inlägg på att kostavgiften skulle höjas med 7,9% utöver omsorgsprisindex.
Även Mats Andersson (C) var uppe i talarstolen för de styrande partiernas räkning. Mats Andersson (C) försvarade den stora höjningen och menade att det antagligen lät som en större höjning i folks öron än vad det egentligen var fråga om. Höjningen var inte så stor i kronor räknat, verkade vara Anderssons åsikt:
“dom här procenttalen kan förvilla oss ibland”
Mats Andersson (C) berättade att de berörda betalade i genomsnitt 132 kr för maten per dag. Efter höjningen skulle de betala 155 kr, dvs 23 kr mer per dag. Naturligtvis var Anderssons syfte med räkneexemplet att visa att detta var en liten obetydlig kostnadshöjning, och det var det naturligtvis, utifrån Anderssons eget perspektiv – med tanke på hans arvode (“lön”) som kommunalråd i Vänersborg. Men en höjning på 23 kr per dag betyder 690 kr extra varje månad. Och det betyder 8.395 kr per år.
Nu räknade Mats Andersson (C) “bara” med en höjning på, som han sa, “drygt 14%” (ska vara 14,8%). Andersson räknade inte med uppräkningen enligt omsorgsprisindex. 
Räknar man även in indexhöjningen blir den extra kostnaden per månad 792 kr. På ett år blir det 9.636 kr.
Det är mycket pengar för en person som befinner sig i en ekonomisk utsatt position och som saknar ekonomiska marginaler och reella valmöjligheter…
Det var inga andra ledamöter uppe i talarstolen, förutom att jag hade en kort “matematisk replik” på Mats Anderssons inlägg, där jag hade räknat lite…
Cecilia Prins (L) hade inga inlägg i fullmäktigedebatten, men däremot alltså en insändare i TTELA. Prins insändare gav upphov till ett antal kritiska frågor till Vänsterpartiet från några kommuninvånare. Hur kunde ni gå med på en sådan höjning? De trodde att Vänsterpartiet hade röstat för chockhöjningen. Så var alltså inte fallet.
Det fanns två andra förslag till beslut förutom Vänsterpartiets yrkande om avslag. De styrande partiernas förslag på 14,8% utöver omsorgsprisindex och Sverigedemokraternas förslag på 7,9% utöver omsorgsprisindex.
Den största avgiftshöjningen, 14,8% + 5%, röstades alltså igenom av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Moderaterna sa inget i debatten, och avstod från att rösta. Det gjorde också Sverigedemokraterna i den avgörande slutomröstningen.
Det var bara två partier som röstade på Vänsterpartiets avslagsyrkande. Det var Medborgarpartiet och Liberalerna.
Det är mycket anmärkningsvärt att framför allt socialnämndens ordförande Dan Nyberg och Socialdemokraterna går i spetsen för att marginalerna för de ekonomiskt sämst ställda ska pressas åt ytterligare för att socialnämndens budgetunderskott ska minska.
Anm. Det går att lyssna på hela debatten på kommunens webbplats, leta upp avsnittet “Ändring av kostavgiften inom socialnämnden” i högerspalten.
Dalbobron
Det blev tämligen tomt i stadens centrum när all trafik på Dalbobron förbjöds. Var det verkligen så många människor som bodde på andra sidan bron? Det var en upptäckt som fick kommunledningen att snabbt driva igenom ett oannonserat förslag i kommunstyrelsen om att anslå 500.000 kr till Vänersborgs centrum.
Motiveringen var:
“Med anledning av Dalbobrons stängning och sämre möjligheter för många att ta sig till centrum, är attraktionsskapande insatser än viktigare. 
Genom att stärka det kulturella utbudet i centrum och arbeta för ökad trivsel, kan vi bidra till att stärka attraktiviteten för platsen och säkerställa flödet av besökare.”
Oron var stor över hur det skulle gå för centrum och handeln. Men sedan kom färjan Linea som en räddande ängel och blåsutbor och dalslänningar kunde återigen komma in i Vänersborgs centrum utan omvägar. Och det märktes, trafiken ökade och folklivet tog fart igen. Och det gick tydligen bättre än befarat för affärslivet i centrum. Det beskrev TTELA under mellandagarna. (Se TTELA “Trogna Vänersborgare håller centrum vid liv”.) Det ska bli intressant att se vad den halva miljonen användes till.
Det har skrivits mycket om Dalbobron. TTELA bevakar hur arbetet fortskrider med Dalbobron och James Bucci (V) gräver i alla gömmor efter dokument som kan ge upplysningar. (Se Buccis blogg “In English, please!”, som nu är uppe i 27 avsnitt om Dalbobron.)
Det kommer att bli dyrt för kommunen och skattebetalarna, men det är antagligen inte mycket att göra åt det i nuläget. Frågan som stöts och blöts, i framför allt Buccis blogginlägg, är om kommunen har känt till Dalbobrons status sedan lång tid tillbaka och helt enkelt inte vidtagit nödvändiga underhållsåtgärder. Kanske kommer vi att få svar så småningom, även om James Bucci har sina teorier…
Bara färjan Linea kostar totalt omkring 25 milj kr fram till och med det första kvartalet. De pengarna har kommunstyrelsen redan avsatt. Antagligen blir det billigare om trafiken släpps på som planerat redan i slutet av januari. Det räknar kommunen med – och faktum är att samhällsbyggnadsnämndens ordförande har meddelat Trafikverket att kommunen vill avbryta avtalet om färjan Linea. Kommunen vill säga upp avtalet till den sista januari. Då är det planerat att fordon upp till 3,5 ton åter ska tillåtas passera över Dalbobron och färjan blir överflödig. Vi får se om det är ok med Trafikverket. Eller om det helt enkelt är för optimistiskt…
TTELA uppger idag tisdag på sin webbplats att (se TTELA “Räddningstjänsten får grönt ljus på Dalbobron”):
“Det finns inget spikat datum för när Dalbobron öppnar “
Men om förväntningarna på ett öppnande av bron är för optimistiska, och avtalet är avslutat. Och Linea åker hem…? Då kan man undra om det finns någon plan B.
Reparationen av själva bron lär gå på en ansenligt summa miljoner kan man förmoda. Men vad som bör göras med bron och varför, det vet egentligen ingen riktigt utanför kommunhusets ljudisolerade väggar. Men vi vet i varje fall att arbetet med att reparera brostöden under bron ska fortsätta fram till sommaren.
Planen är alltså att tyngre trafik inte ska tillåtas (över 3,5 ton) och att bara en körbana i varje riktning ska vara öppen. Även räddningstjänstens tunga fordon ska kunna använda bron under utryckning – men då stoppas övrig trafik. En brandbil är nämligen väldigt tung. TTELA skriver att en brandbil väger cirka 17 ton och en fylld vattenenhet cirka 24 ton. Men först ska brandbilarna provköra över bron innan den öppnar.
Det här 
ger, i varje fall mig, en känsla av osäkerhet om hur det egentligen står till med den gamla bron. Och inte har det som sagt blivit bättre med kommunens hemlighetsmakeri, maskningar i dokument och sekretesstämpar på i stort sett allt som har haft att göra med Dalbobrons status. Det gick till och med så långt att kommunen lade ner både timmar och dagar på att maska handlingar som redan var offentliga. Det var bara att begära ut dem från de domstolar som hade handlagt “brotvisten” mellan Sjöfartsverket och Vänersborgs kommun. (Se James Buccis bloggserie, 27 avsnitt, om Dalbobron – klicka här för att läsa avsnitt 1.)
Det har dock successivt blivit bättre med öppenheten, mycket tack vare att Bucci orkade med det som media inte orkade med, nämligen att överklaga sekretessen. Naturligtvis får vi lita på att kommunen och de konsulter som har anlitats sätter säkerheten först. Men vi får se när kommuninvånarna får en öppen och ärlig redovisning av hur det egentligen står till med Dalbobron.
Förhoppningsvis kommer vi även att få svar på vad kommunen har känt till om Dalbobrons status och hur kommunen utifrån denna kunskap har skött underhållet.
Vi hoppas att kommunens förhoppningar och planer blir verklighet och att trafiken kommer igång. Det är också viktigt och nödvändigt att tiden vid utryckning för Räddningstjänstens fordon kan kortas ned. Förbundsdirektör Markus Green vid Räddningstjänsten Fyrbodal säger till TTELA:
“Vi är glada över den här lösningen och det kommer bli bra när det är i gång. Att kunna passera över Dalbobron är viktigt för oss.”
När Dalbobron var helt avstängd och innan färjan Linea fanns på plats hade den “gamle” brandmannen Göran Svensson, numera politiker i Medborgarpartiet, flera frågor om just tiden för utryckning. Svensson föreslog på kommunstyrelsen i oktober att det skulle ställas upp en brandbil på Blåsutsidan. (Se “Rapport från KS (8/10)”.) De minuter extra som det blev fråga om med omvägen över Båberg skulle kunna bli förödande vid en eldsvåda. Sa Svensson. 
Det var dock en fråga för Räddningstjänsten, men där tyckte de inte att Svenssons förslag var bra…
Det återstår emellertid några frågor för framtiden. Hur länge kommer Dalbobron att fungera, hur lång livslängd kommer bron att ha? Är det kanske dags att börja planera för en ny bro mellan Vänersborg stad och Blåsut? Fast ska man vara ärlig borde Dalbobrons vara eller icke-vara ha varit uppe för diskussion redan för typ 5-10 år sedan. När Dalbobron invigdes 1962 (jag var där, se pil) bedömdes den ha en 70-årig livslängd…
Undrar förresten vad en ny bro kostar?
Socialnämndens pengar och Sörbygården
Idag publicerade TTELA en fantastiskt bra insändare av Ann-Britth Fröjd. Den handlade om Sörbygården i Brålanda och var ett svar på en insändare från socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) och några ledamöter och ersättare från de styrande i socialnämnden, Magnus Ekström, 1:e vice ordförande (KD), Daniel Tesfay (C) och Marika Isetorp (MP). (Se TTELA ”Det behövs moderna äldreboenden i Vänersborgs kommun”.) Jag tänkte publicera hennes insändare i detta inlägg.
Ann-Britth Fröjd är inte vem som helst. Hon har suttit i socialnämnden för Centerpartiet under många mandatperioder. Fröjd var en mycket kompentent politiker som respekterades av alla partier i kommunen.
Men först.
Flera har redan frågat mig vilket beslut kommunstyrelsen (KS) fattade igår om socialnämndens begäran om ett tillfälligt budgettillskott på 24,5 milj kr för 2025.
I kommunstyrelsen arbetsutskott (KSAU) ville de styrande partiernas representanter stanna vid 20 miljoner. I gårdagens sammanträde med KS så hade de ändrat sig. De lade fram följande beslutsförslag:
“Kommunfullmäktige beslutar ge socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 8,7 mnkr under 2025.”
Varken Benny Augustsson (S) eller Mats Andersson (C) motiverade varför de hade ändrat sig och istället föreslog en betydligt mindre summa till socialnämnden. Henrik Harlitz (M) stod fast vid sitt ställningstagande i KSAU och yrkade på 24,5 milj till socialnämnden, dvs den summa som en enig nämnd hade begärt.
Det blev votering och oppositionspartierna ”vann” med 8-7. Så förslaget från KS till kommunfullmäktige blir alltså ett tillfälligt budgettillskott till socialnämnden på 24,5 milj.
Ärendet ska nu avgöras i fullmäktige – och där har de styrande partierna (S+C+KD+MP) numera majoritet, tack vare alla avhopp från SD. Eller rättare sagt, en votering i fullmäktige blir ”oavgjord” och så kommer ordförande Annalena Levin (C), som tillhör de styrande, att avgöra ärendet med sin utslagsröst. Det betyder att om ingen i Centerpartiet går emot partilinjen, representerad av Mats Andersson (C), så kommer det att bara bli 8,7 milj till socialnämnden…
Och nu Ann-Britth Fröjds insändare. (Se TTELA ”Visa hänsyn till våra äldre – öppna korttidsplatserna på Sörbygården”.)
==
Visa hänsyn till våra äldre – öppna korttidsplatserna på Sörbygården
Debattörerna skriver att det behövs stora satsningar på äldreomsorgen i Vänersborgs kommun de kommande åren. Det stämmer – men jag vill påpeka att satsningar behövs nu, inte bara i framtiden. I dag är äldreomsorgen snarare på väg att monteras ned. Att tomställa platser när behovet är mycket stort är förödande, särskilt när detta gjorts utan ordentlig dimensionering, vårdtyngdsmätningar eller andra nödvändiga underlag.
Debattörerna skriver att förvaltningen fått i uppdrag att utreda hur många platser som behövs i Brålanda ”för att långsiktigt möta behoven”. Ett sådant uppdrag borde självklart ha varit klart innan flyttkarusellen påbörjades. Problemet gäller inte bara Sörbygården, utan även den stora bristen på platser inom både särskilt boende och korttid i hela kommunen. Att då låta rum stå tomma framstår som fullständigt oansvarigt.
Konsekvenserna drabbar inte bara kommunen utan även sjukvården. När korttids och särskilda boenden saknar platser kan inte färdigbehandlade patienter skrivas ut från sjukhus. Sjukvården och kommunen är kommunicerande kärl – fungerar inte den ena delen, så faller hela kedjan. Resultatet blir överbelastad akutmottagning och en hemtjänst som pressas till bristningsgränsen medan anhöriga tvingas täcka upp.
Samtidigt nekas svårt sjuka och dementa personer korttidsplats och skickas hem trots omfattande behov. Var finns medmänskligheten och rätten till ett värdigt liv?
Jag vill också rätta felaktigheter: I Brålanda har Solhaga 24 platser och Sörbygården 32. Och toaletterna är inte ”för små”; personal har vittnat om att två kan bistå en boende utan problem.
Jag har fått ta del av flera beklämmande fall. Ett exempel: En svårt dement kvinna vårdas av sin make. När maken akut blir sjuk beviljas hon tre veckors korttid. Verkställs först efter fyra dagar, eftersom maken inte fick återvända hem så länge hon var kvar. Anhöriga fick ta semester. När han väl kom hem fick de besked att hämta henne – dagen efter ringde ett boende och meddelade att hon fått en permanent plats. Den borde funnits redan dagen innan. Är detta värdigt?
Att inte använda de tomma rummen på Sörbygården, som korttidsplatser, är svårt att förstå när kommunen samtidigt köper platser i andra kommuner. Eventuella besparingar äts upp av ökade kostnader och större belastning på både sjukvård och hemtjänst.
Visa hänsyn till våra äldre – öppna korttidsplatserna på Sörbygården. De som behöver omsorg nu kan inte vänta i fem eller tio år. Många lever inte så länge.
Ann-Britth Fröjd
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer