Arkiv

Archive for the ‘ttela’ Category

Hallevi: Invigning av hundrastgården

7 juli, 2024 Lämna en kommentar

Kommande helg inviger Vargöns hundklubb officiellt den nya hundrastgården. På Facebook skriver klubben att det ordnas tipspromenad, kaffe/fika och lotteri. Alla är välkomna. Vi får se om alla grannar dyker upp – med tanke på insändaren i TTELA… (Se “Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?”.)

Hundrastgården är nu klar för att tas i bruk av Vargöns hundar. Det är en stor rastgård där hundarna kan springa av sig all sin energi medan ägarna kan ta det lite lugnare. Stängslet/staketet är uppsatt runt ca hälften av Hallevibadets tomt (se karta), så det är ingen större risk att hundarna kan smita ut från rastgården. 

Vad jag förstår av ett inlägg (på Facebook) så är alla hundar välkomna, i varje fall alla vars hussar och mattar är medlemmar. De kommer att få koden till grindarna, som då uppenbarligen alltid torde vara låsta.

Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen krävs varken bygglov för staketet eller grannhörande, dvs att grannarna till hundrastgården tillfrågas om vad de tycker. Det är säkert helt riktigt, experterna på byggnadsförvaltningen har väl gett grönt ljus får man förmoda.

När jag läser om hundrastgårdar i andra kommuner, t ex Luleå (se “Riktlinje för hundrastgårdar”), blir jag dock lite konfunderad – är det så enkelt? Under rubriken “Plan- och bygglagen Allmän plats och möjlighet att införa hundrastgård” i Luleås riktlinje står det:

“En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet och får till skillnad från kvartersmark inte stängas av för allmänheten. … Om en anläggning inte stänger ute utan det går att via grindar tillskapa passage kan detta accepteras om särskild bestämmelse saknas, detta kan innebära att en hundrastgård får anläggas vid allmän plats park/natur men måste prövas via mark/bygglov. För att anlägga en hundrastgård bör detaljplanen för aktuell plats studeras.”

Detaljplanen för området på Hallevi i Vargön är från 1970. (Det går att hitta planen på kommunens hemsida.) Området betecknas med “Ri”. Det har följande betydelse:

“Med Ri betecknat område får användas endast för idrottsändamål och därmed samhörigt ändamål.”

Det är antagligen inte särskilt svårt att definiera en hundrastgård som “idrottsändamål och därmed samhörigt ändamål”. Men möjligtvis skulle man ändå kunna betrakta en hundrastgård som en ändrad användning jämfört med en idrottsanläggning för bad. Vänersborgs kommun är ju känd för att ha en ganska nitisk byggnadsförvaltning när det gäller tolkningar…

Vill man veta mer om Ri så kan man läsa mer på Boverkets hemsida. (Se “Med Ri betecknat område får användas endast för idrottsändamål och därmed samhörigt ändamål”) Boverket beskriver och förklarar bestämmelserna kring Ri, vilket bland annat innebär:

“rätt till skilda slag av bebyggelse som hör samman med ändamålet, t ex åskådarläktare, omklädningsrum, hallbyggnader för gymnastik och tennis, restauranglokaler o s v.”

När det gäller grannhöran så bör en sådan ske, men den bör ha genomförts redan när detaljplanen fastställdes 1970. Det är sannolikt inte ett måste att göra ännu en grannhöran bara för att en hundrastgård anordnas på ett område som redan är bestämt att vara för idrottsändamål eller samhörigt ändamål. Såvida det inte ska betraktas som en kvalitativ skillnad mellan skrik från barn/ungdomar och hundar, som signaturen “Boende på Örnvägen” i och för sig ansåg i sin insändare i TTELA (se “Varför en hundrastgård mitt i ett bostadsområde?”).

Det kan finnas ett annat stort problem med hundrastgården – de låsta grindarna. På TTELA:s hemsida idag finns en artikel (se TTELA “Vargön har fått egen hundrastgård: ”Supernöjd””), som jag såg efter att detta inlägg var färdigskrivet, som bekräftar att grindarna ska vara vara låsta:

“rastgården får nämligen bara användas av hundklubbens medlemmar”

Läser man riktlinjerna för hundrastgårdar i Luleå, se ovan, så verkar det vara en nödvändighet att allmänheten får tillträde till området. Är området att betrakta som allmän platsmark, vilket det gör med dagens begrepp, så har jag svårt att se att allmänheten kan stängas ute. Det går knappast heller att kräva att Vargöbor, eller medlemmar, ska behöva ringa till ordförande för Vargöns hundklubb för att få en kod…

Vi får se vad som kommer att gälla i fortsättningen, men jag tror som sagt att det är tveksamt att allmänheten kan stängas ute. Det är sannolikt inte heller ett argument att vem som helst kan bli medlem i hundklubben, medlemmar och allmänhet är inte samma sak.

Om det är en bra idé att ordna en hundrastgård just i detta område vid Hallevibadet är en annan fråga. Det finns ju, som alla vet vid det här laget, en person som är intresserad av att driva badet vidare i privat regi. Denna möjlighet borde naturligtvis ha utretts klart innan tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen på eget bevåg, dvs utan att politikerna gavs möjlighet att säga sitt, beslutade att arrendera ut en stor del av marken till Vargöns hundklubb. Eller att ens informera Jonas Mossberg, den privata intressenten. TTELA skriver förresten i dagens artikel på hemsidan (se TTELA “Vargön har fått egen hundrastgård: ”Supernöjd””):

“Dessutom har vänsterpolitikern Stefan Kärvling, som sitter i kommunfullmäktige, på sin blogg ifrågasatt att beslutet tagits på tjänstemannanivå utan att politikerna har fått möjlighet att uttala sig i frågan – särskilt som rastgårdens placering påverkar möjligheterna att utveckla området kring badet, om det skulle tas i drift igen.”

Ryktena talade för övrigt sanning. Det finns ytterligare en person som är intresserad av att driva Hallevibadet vidare… Mer om det i ett kommande blogginlägg.

Vi får se vad som händer med hundrastgården på sikt. Kanske kan den eller de privata intressenterna och Vargöns hundklubb komma överens om en för alla acceptabel lösning. TTELA citerar en styrelsemedlem i Vargöns hundklubb:

“Men vi hoppas på bad och hundrastgård.”

Det hoppas antagligen de flesta i Vargön, och även en och annan vänersborgare…

Frågan är bara om kommunen överhuvudtaget kommer till skott någon gång. Det verkar nämligen som om samhällsbyggnadsförvaltningen fortfarande inte har kommit igång med den “konsekvensbedömning angående avyttring” som samhällsbyggnadsnämnden beslutade om den 16 november 2023. Det har i varje fall inte varit några samtal eller förhandlingar med Jonas Mossberg…

Men hur det blir med grindar och lås till hundrastgården och andra regler kanske ger sig redan nu på lördag. Invigningen av hundrastgården sker kl 13-15.

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:bad, Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela

Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen

8 maj, 2024 2 kommentarer

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “TTELA om Hallevibadet”.

Den 2 maj hade förvaltningschef Andreas Knutsson på samhällsbyggnadsförvaltningen ett möte med Jonas Mossberg. TTELA skickade några skriftliga frågor till Knutsson innan mötet. (Se TTELA “Paret Mossberg ger inte upp kampen om Hallevibadet”.)

Det framgick av Knutssons svar till TTELA att han inte hade haft kontakt med Mossberg på länge, möjligtvis inte sedan juni 2023. Det kan man kanske tycka att det inte är att ge den uppmärksamhet som sig bör till en seriös kommuninvånare.

Men till slut – förvaltningschef Andreas Knutsson och Jonas Mossberg träffades den 2 maj. Efter mötet gick Mossberg hem och skrev ett mail till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S), med kopia till Knutsson. Mossberg refererade helt enkelt mötet.

Mossberg skrev att han fick klart för sig att förvaltningschefen ansåg att han inte hade fått några klara direktiv från politikerna i nämnden – mer än att göra en konsekvensanalys. Som jag ser det (se “TTELA om Hallevibadet”) så torde en sådan analys vara en förutsättning för politikerna att gå vidare. Och eftersom denna analys inte ens hade startats av förvaltningen så var, och är, politikerna bakbundna – de har inte kunnat gå vidare. Det verkar dock som de diskuterade detta, eftersom Mossberg fortsatte sitt mail till ordförande Jonasson:

“Vi (dvs Andreas Knutsson och Mossberg; min anm) kom vidare överens om att denna konsekvensanalys kan påbörjas utan att invänta den väldigt försenade rapporten om Vattenpalatset och att det går att påbörja denna konsekvensanalys omgående.”

Precis!

Mossberg skrev till ordförande Jonasson (S) att han ansåg att politikerna snabbt ska fatta ett beslut om att ge:

“ett tydligt uppdrag till tjänstemannasidan”

Mossberg vill att “tjänstemannasidan” tittar på de två olika möjligheterna för honom att ta över Hallevibadet – att kommunen arrenderar ut badet eller säljer det. Verksamhetschef Hans Larsson tycker, enligt Mossbergs mail, att en försäljning är alternativet, medan förvaltningschef Andreas Knutsson menar att det med största sannolikhet är arrende som gäller. Knutsson verkar ha ändrat sig, på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde i februari förespråkade han inte ett arrende. Mossberg själv föredrar en försäljning eftersom det då är lättare att få banken med sig.

Det finns onekligen en del att utreda kring dessa alternativ. Om Mossberg t ex får köpa hela anläggningen för den symboliska summan av 1 kr, så blir det “svårt” för kommunen att lova honom att han ska få stycka av och sälja fastigheter på området till marknadspris när badet läggs ner efter 10-15 år. Mossberg tänker sig nämligen en sådan lösning för att kunna bekosta en rivning av badet. Det måste också vara svårt för kommunen att garantera att en ny detaljplan upprättas, något som avstyckningar för bostadshus skulle kräva.

Men som sagt, det är sådant som en konsekvensanalys får visa. Det finns olika typer av arrenden, och avtal kan skrivas på många olika sätt. Mossberg är inte heller intresserad av att driva Hallevibadet för att så att säga bli rik. Han vill, enligt hans egna ord, få en inkomst som den han har nu. Den vinst han naturligtvis vill och måste göra ska bekosta underhåll och användas för vidareutveckling av badet/marken. Med en sådan inställning torde det vara lättare att diskutera fram en lösning och en överenskommelse med kommunen.

Mossberg avslutar mailet till ordförande Jonasson (S): 

“Jag finns disponibel för vidare diskussioner om en lösning på Vargöbornas badlösning på Hallevibadet och finns naturligtvis till förfogande för att hitta en smart lösning oavsett om det blir köp eller arrende, även alternativ att titta på om 10-15 år när badet nått sin slutdestination.”

Två dagar efter Mossbergs mail till Ann-Marie Jonasson skrev Mossberg, den 4 maj, ett mail till förvaltningschef Knutsson. Kopior av mailet skickades också till ordförande Jonasson (S) och flera (alla?) politiker i samhällsbyggnadsnämnden. Mossberg redogjorde för vissa ändringar i planerna, t ex att han funderar på ett gym i stället för en inomhusservering. Men framför allt bifogar Mossberg en uppdaterad affärsplan – och ett antal ämnen som behöver diskuteras och som måste redas ut mellan kommunen och Mossberg.

Det finns en del att ta upp menar Mossberg, exempelvis:

  • “Politiken måste fatta ett beslut om badet skall säljas eller arrenderas ut och noggrant reda ut konsekvenserna av de bägge alternativen.”
  • “Vid arrende kommer Vänersborgs kommun ansvara för fastighet och utrustningens skick eller frånskriva sig detta?”
  • “Vid försäljning skall en inventering göras där utrustning/anläggningen skick/funktion skall noga dokumenteras.”
  • “Vid försäljning ansvarar kommunen för att stycka av Hallevibadet med hela dess tillhörande mark samt att klyva el/vatten/avlopp så badet blir separerat.”
  • “Vid försäljning måste även det kontraktuellt föras in vad som skall ske med anläggningen när EOF (End Of Life) har nåtts, typiskt 12-15 år fram i tiden. (Återköpsklausul eller likvärdigt)”
  • “Anläggningen kommer inte kunna generera vinster som kan fonderas för att bekosta en rivning på 12-15 miljoner, så här är det viktigt att hitta en win/win lösning för bägge parter redan från början.”

Och den sista frågeställningen som Mossberg anser måste behandlas:

  • “Den nystartade hundklubbens arrende av 3000 m2 mark som ingår i Hallevibadets mark? Detta arrende bör utredas och lösas innan klubben bygger staket för 60-80.000 kr.”

Några dagar före Mossbergs möte med förvaltningschef Knutsson hade det nämligen kommit till Mossbergs kännedom att ytterligare en part hade blandats in i “affären Hallevibadet” – Vargöns Hundklubb…

Fortsättning följer i blogginlägget ”Hallevi: Kommunen och Hundklubben”.

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela, Vargön

TTELA om Hallevibadet

7 maj, 2024 Lämna en kommentar

För ungefär 2 veckor sedan skrev jag två blogginlägg om Jonas Mossberg i Vargön och hans önskan att överta Hallevibadet från kommunen. (Se “Hallevibadet: Nuläget” och “Hallevibadet: Mossbergs mail”.) Mossberg vill som bekant öppna badet igen och driva det vidare i egen privat regi.

Den 1 maj hade TTELA (2 maj i papperstidningen) en lång artikel om Jonas Mossberg och hans frus planer. (Se “Paret Mossberg ger inte upp kampen om Hallevibadet”.) Det var en mycket bra artikel och journalisten Karin Engqvist ställde många bra, klargörande och kritiska frågor till både Mossberg och, kanske framför allt, till några tjänstepersoner i kommunen.

Jonas Mossberg är tydlig i TTELA-artikeln med att han anser att Hallevibadet inte är i det dåliga skick som utredningarna har visat. Han tror att tjänstepersonerna medvetet har framställt badet i sämre skick än det är. Mossberg säger till TTELA:

“Rapporten från 2016 tycker jag fortfarande verkar vara ett beställningsjobb, för läser man vissa saker de säger och kollar vad som faktiskt gäller så är den inte rätt. Den är fel. Det är i princip rena lögner.”

Mossberg är helt övertygad om att badet går att driva i 10-15 år till. Han tänker emellertid inte nöja sig med att ”bara” öppna badet, han vill också utveckla hela området med t ex en ny relaxavdelning, restaurang, minigolf, beachvolleyplan och uteservering osv.

 Det har under en lång tid varit en dålig kommunikation mellan kommunen och Mossberg. Det framgår av TTELA-artikeln att det knappast är Mossbergs fel. Han har fått knapphändig information och inte några besked om framtiden.

TTELA frågade Hans Larsson, verksamhetschef på Fastighet och service (samhällsbyggnadsförvaltningen), varför kommunen inte har lämnat några svar till Mossberg:

“Vi är där våra beslutsfattare har tagit oss i processen.”

Sa Hans Larsson, och en av enhetscheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen fortsatte:

“vi har ännu inte fått ett politiskt uppdrag att hyra ut, arrendera ut eller sälja fastigheten.”

Det är i och för sig riktigt. Men den 16 november 2023 beslutade politikerna i samhällsbyggnadsnämnden om en konsekvensbedömning angående avyttring av Hallevibadet:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

En sådan utredning torde vara nödvändig innan politikerna kan fatta beslut om avyttring.

Beslutet om en konsekvensbedömning angående avyttring var alltså ett tydligt uppdrag till tjänstepersonerna i förvaltningen. När TTELA frågade om konsekvensbedömningen så sa verksamhetschef Larsson

“Det finns en demokratisk process i ett sådant här ärende och den är vi mitt i med inväntande av den här utredningen innan vi kan sätta fart med nästa del.”

Jag är lite fundersam på vad Larsson i det här sammanhanget menade med att det “finns en demokratisk process”. Det tillhör ju den demokratiska processen att förvaltningen verkställer politikernas beslut.

TTELA ställde en följdfråga om vem som jobbade med konsekvensbeskrivningen. Larsson svarade:

“Den kommer nog att vara under mitt ansvar.”

Det var alltså som jag misstänkte i blogginlägget “Hallevibadet: Nuläget” – arbetet med den beslutade konsekvensbedömningen har inte ens kommit igång. Det har inte hänt något med politikernas beslut från november 2023…

Och på tal om dålig kommunikation, Jonas Mossberg har inte fått någon information om ”arbetet” med konsekvensbedömningen…

“Det tror jag inte har legat i vårt uppdrag.”

Sa Hans Larsson till TTELA. Det är kanske inte att undra på att Mossberg stundtals kan vara lite besviken och “förargad”. Och han blev knappast på bättre humör när han läste TTELA-artikeln…

Under våren har politiker i samhällsbyggnadsnämnden vid några tillfällen frågat om hur det går med konsekvensbedömningen. Förvaltningschef Andreas Knutsson och förvaltningen har då lämnat beskedet att man väntar in en rapport från Intea om Vattenpalatset innan arbetet med konsekvensbeskrivningen kan börja. Jag förstår dock inte riktigt varför, och det finns det ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden som också undrar. Frågorna hör knappast ihop. Förvaltningen skulle t ex ha kunnat utreda vad som har talat för och emot en kommunal försäljning respektive utarrendering av Hallevibadet. Det enda som kan tala emot att ett sådant arbete skulle vara onödigt är att kommunfullmäktige någon gång i framtiden beslutar att kommunens planerade nya badhus ska placeras på Hallevi i Vargön. Det är dock mycket osannolikt. (Det är bara att fråga skattebetalarna i Brålanda varför de inte anser att det vore en bra idé…)

Den 23 april 2024 skrev Mossberg mail till politiker i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersoner i förvaltningen. Två dagar senare, den 25 april, svarade förvaltningschef Andreas Knutsson. Knutsson och Mossberg avtalade ett möte den 2 maj.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”.

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela, Vargön

Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)

6 april, 2024 Lämna en kommentar

“I hamnen med sina lagerlokaler låg fartygen medan de lossade och lastade. Mellan husen trängdes invånarna med besökare kopplade till handeln.”

Det här stod i en artikel om Brätte i TTELA den 4 februari 2024. (Se TTELA “Brätte – staden som glömdes bort i 250 år”.) Anledningen till att jag inleder med det här citatet är för det första att TTELA:s grava felaktighet om Brätte återkom i fredagens TTELA (papperstidningen). Artikeln som har funnits på tidningens digitala hemsida sedan den 27 mars, skrev ju helt felaktigt:

“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”

Den felaktiga slutsatsen upprepades alltså i gårdagens artikel. Det verkar inte som om journalisterna läser varandras artiklar… Eller blogginlägg. (Jag skrev redan dagen efter den första artikeln om varför TTELA hade fel i blogginlägget “Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte”.) TTELA:s devis “Riktig journalistik gör skillnad” är i och för sig riktig, men det gäller inte TTELA i det här fallet…

Den andra anledningen till citatet, som börjar detta blogginlägg, är att flera vänersborgare har hört av sig om den planerade vägen norr om Brätte, dvs mellan den uppgrävda delen av Brätte stad och Vassbotten.

Även före detta vänersborgare har nåtts av den illavarslande nyheten. Häromdagen fick jag ett samtal från Gävle. Personen undrade hur det var möjligt att en nämnd förespråkade en vägdragning genom och över fornminnena på Brätte. (Se ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)”.)

“Vet de inte att staden gick ända ner till vattnet?”

Undrade den nuvarande Gävlebon. Jag svarade att jag trodde att de visste det, både politikerna i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen. Ingen vänersborgare kan väl ha missat Brätte och dess betydelse. Eller? Det kan kanske vara möjligt att någon har missat Brättes stora betydelse även för Sveriges historia. Men några ledamöter borde väl ändå ha läst TTELA eller de arkeologiska utredningar som har gjorts av Brätte… Till exempel den arkeologiska undersökningen av Brätte som utfördes av Bohusläns Museum, och som kan laddas ner här.

Museichef Peter Johansson skrev i sin skrivelse till kommunen (se “Museichefen ryter till om Brättelänken”):

“Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”

Man tror till och med att det kan vara upp till 3/4-delar av Brätte som fortfarande inte är undersökt. Det innefattar alltså även det område där samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V), vill att Brättelänken ska anläggas. (Du kan se ett föredrag på YouTube, “Vänersborg en 375-årig historia”, där museichef Peter Johansson ägnar de första 15 minuterna till Brättes historia.)

Den före detta vänersborgaren, som nu bor i Gävle, frågade mig om hur kommunens planer för Brätte såg ut och om hur Länsstyrelsen yttrade sig kring dessa. Det gav mig en del arbete…

Det finns två viktiga planer i kommunen där Brätte och området kring staden ingår – “Översiktsplan 2017” och “Fördjupad översiktsplan Vänersborg-Vargön” från 2023.

Delkarta 1

Delkarta 2

I huvuddokumentet för Översiktsplan 2017 finns Brätte endast med på några enstaka rader som en bakgrund till Vänersborgs historia. I Delkarta 1 finns området runt Brätte markerat som “skyddsvärd bebyggelsemiljö” och “värdefullt naturområde”. Delkarta 2 är ännu intressantare. På kartan finns en pil inritad vid Brätte. Den markerar “Framtida vägförbindelse”. Pilen är emellertid inte inritad med någon precision. (Se nedan.)

I den så kallade underlagsdelen står det mer om Brätteområdet. Fornlämningsmiljöerna beskrivs och det nämns att det finns lämningar under mark efter staden från 1500- och 1600-talen. Det står dock inget om den föreslagna vägdragningen. Det gör det däremot i ytterligare en del av Översiktsplan 2017, i “Konsekvensbeskrivning” (fetstilen i citatet är min):

“Riksintresse för kulturvård – Brätte-Vassända ÖP2017 föreslår möjligheter till en ny väg för att knyta samman Onsjö med Öxnered. Vägen är mycket viktig av flera anledningar. Den skulle bland annat innebära att tätortsområdena som utgör Vänersborgs stad kan bindas samman, att ansträngda vägar genom centralorten kan avlastas, att tågstationen i Öxnered på ett bättre sätt kan nyttjas av fler, att det planerade nya bostadsområdet Öxnered-Skaven kan nås utan järnvägspassager, samt bättre framkomlighet i händelse av olyckor. Beroende på var och hur vägen förläggs kan det komma att innebära påverkan på riksintresset. Riksintresset är av mycket stor betydelse för kommunen eftersom det var här ursprunget till Vänersborg växte fram under medeltiden. Därför kommer stor vikt läggas vid att minimera negativ påverkan i samband med byggandet av vägen. Bedömningen är att vägen är nödvändig för det växande Vänersborg och att det bör gå att hitta lösningar som innebär att riksintressets väsentliga värden kan skyddas.”

Kommunfullmäktige har beslutat om Översiktsplan 2017. Fullmäktige var medvetet om Brättes betydelse, i varje fall var Vänsterpartiet det. Betydelsen betonades också senare i texten:

“Ny vägförbindelse mellan Onsjö och Öxnered kan bland annat komma att påverka platsen där gamla Brätte låg, vilket är riksintresse för kulturvård. Den exakta vägdragningen är dock inte utredd och kommunens utgångspunkt kommer att vara att minimera påverkan på riksintresset.”

Pilen ovan för den framtida vägförbindelsen är alltså medvetet inte inritad med någon precision. Men det verkar som om Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning inte har läst allt underlag i Översiktsplanen… 

Det framgår med all tydlighet också i “Länsstyrelsens granskningsyttrande” som även det var en del i underlaget till fullmäktige.

Länsstyrelsen skrev (min fetstil):

“Kommunen pekar i förslaget ut en framtida vägförbindelse mellan Öxnered och Onsjö. Länsstyrelsen bedömer att en vägförbindelse mellan Öxnered och Onsjö kan knyta ihop Öxnered med centralorten och förbättra förutsättningarna för pendling med tåg och är därför positiv till att kommunen pekar ut ett sådant förslag. Det finns dock motstående intressen, inte minst i form av kulturmiljön vid Brätte, som är av riksintresse för kulturmiljövården. Beroende på hur vägen dras riskerar den att påtagligt skada riksintresse för kulturmiljövården. (Not: Även fornlämningen RAÄ Vänersborg 26:2, som utgörs av stadslager från Brätte.) Det är viktigt att olika vägalternativ studeras (inklusive ett nollalternativ) för att hitta en lämplig sträckning som dessutom inte påtagligt skadar riksintresset.”

Länsstyrelsen var tydlig. Men detta var 2016-2017 och alla politiker i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen kanske inte var “på plats” vid tillfället.

Men…

Länsstyrelsen kom att bli ännu tydligare när den uttalade sig om “Fördjupad översiktsplan Vänersborg-Vargön” från 2023.

Fortsättning följer i inlägget ”Brätte: FÖP 2023 (2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Översiktsplan, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela

Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte

28 mars, 2024 1 kommentar

Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Mötet blev inte riktigt lika långt som förväntat. Ordförande Benny Augustsson (S) kunde avsluta sammanträdet kl 15.43.

I mitt förra blogginlägg redogjorde jag för dagordningen. (Se “KS 27/3: Bolagsdag, seniorkort mm”.) I detta inlägg ska jag referera en del av vad som hände på själva sammanträdet. Men det var ingen diskussion om Brättelänken. Jag vill stryka under det. De flesta politiker hade nog inte läst artikeln på TTELA:s hemsida. (Se “Här föreslås nya vägen till Skaven-Öxnered byggas”.) Om de hade läst den, så hade de sett att det stod:

“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”

TTELA har knappast läst den arkeologiska utredningen av Västra Götalandsregionen som tidningen hänvisar till. Om TTELA hade gjort det så hade de redan efter en snabb bläddring insett att arkeologerna undersökte ett område väster om Brätte, alltså inte någonstans på det tämligen stora område där Brätte låg. Ja, det hade faktiskt räckt med att titta på titelsidan – utredningen hade till och med rubriken “Utredning – väster om Brätte”… (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”. Du kan ladda ner utredningen här.)

Bohusläns museum har däremot gjort en utredning vid Brätte där vägen ska gå, och resultatet av den undersökningen kom fram till helt andra resultat. (Se “Bevara Brätte!”.) TTELA kommer att få skriva nya artiklar med rätt fakta. Journalisten kan förslagsvis också ringa till Vänersborgs museum, eller Bohusläns museum. Där har de en betydligt större kunskap om Brätte än t ex de flesta politikerna i samhällsbyggnadsnämnden. (TTELA och alla andra kan också ladda ner utredningen här.)

Men det var kommunstyrelsens sammanträde det skulle handla om…

Kommunstyrelsens sammanträde var fullspäckat med information. Det var ju bland annat bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen och två av de kommunalförbund som kommunen är medlem i presenterade sina bokslut. Föredragningarna var intressanta och de som presenterade var mycket proffsiga. De var fantastiskt strukturerade och tydliga. Tyvärr tillät inte ordförande Augustsson att frågor fick ställas. Det tyckte jag var synd, och faktiskt också till viss del en brist på respekt.

Sen blev det ett antal informationer om flera av dagens ärenden. Då fick frågor ställas och synpunkter framföras… Dessa informationspunkter handlade om de ärenden som skulle behandlas senare på sammanträdet.

På ärende 6 “Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP 2025-2027” deltog inte M+L+SD+MBP i beslutet. Partierna förklarade inte varför, så det var ingen som riktigt förstod deras agerande… Det handlade nämligen inte om budgeten för hela kommunen, utan bara kommunstyrelsens del av den, dvs kommunstyrelsen som nämnd.

Och så var det alla medborgarförslag om seniorkorten. Fem av dem yrkade på att åldersgränsen skulle sänkas till 65 år och äldre. Som vänsterpartist yrkade jag bifall till alla dessa. Det gjorde även Medborgarpartiet, men inget annat parti. Det innebar att V och MBP också reserverade sig mot majoritetens beslut. Två andra medborgarförslag ansåg sannolikt även de att gränsen skulle gå vid 65, men de yrkade “bara” på att åldern, som tidigare var 75 år, skulle sänkas. Och faktum är att kommunfullmäktige faktiskt redan har sänkt åldern – till 70+. V och MBP avstod därför från att rösta.

Ärende 16 var Vänsterpartiets motion om samma sak, dvs seniorkort från och med 65 år. Återigen yrkade V, och MBP, på bifall. Det blev avslag – och två reservationer.

Det blev lite tjôtigt, men det gick ändå ganska snabbt.

Kommunen äger en del fastigheter och byggnader. Om det finns tankar och förslag på att sälja någon eller några av dem så ska det göras konsekvensbedömningar. Bedömningarna ska beskriva konsekvenser av en försäljning för kommunens framtida lokalförsörjning och också ekonomiska konsekvenser om lokalerna inte avyttras.

Samhällsbyggnadsnämnden vill sälja tre av kommunens fastigheter. Följaktligen hade kommunstyrelseförvaltningen gjort tre konsekvensbeskrivningar. Politikerna i kommunstyrelsen skulle ta ställning till dessa igår.

Det första ärendet gällde en försäljning av en fastighet på Marierovägen. Konsekvensbedömningen kom fram till att kommunen inte hade något behov av fastigheten. Det betydde att samhällsbyggnadsnämnden nu kan sälja den fastigheten.

Sedan var det en bostadsfastighet på Onsjö, “Vedboden 4”. Det har tidigare varit en LSS-bostad med sex boendelägenheter. Förslaget var att denna fastighet också skulle säljas. Henrik Harlitz (M) hade dock noterat att socialnämnden hade framfört att fastigheten skulle kunna behövas år 2030. Det var dock osäkert. 

Harlitz menade att det var en klok idé att kommunen “höll på” Vedboden 4 tills socialnämnden visste om den behövde fastigheten eller inte. Kommunens kostnad för att behålla Vedboden 4 skulle uppgå till sammanlagt ca 1,5 milj kr. Det ska jämföras, fortsatte Harlitz, med att ett nytt LSS-boende år 2030 skulle kosta bortåt 30 milj kr, kanske mer. Jämfört med den kostnaden var 1,5 milj kr en liten summa. Att behålla fastigheten skulle alltså kunna spara pengar på några års sikt. Och behövde inte socialnämnden fastigheten så skulle ändå inte kommunen ha förlorat särskilt mycket pengar.

Jag ansåg att det var ett klokt resonemang av Harlitz och tyckte därför att en återremiss var ok. En återremiss skulle innebära att förvaltningen tittade ett varv till på möjligheterna. Och om det visade sig att det fanns något fel i Harlitz resonemang, så kunde kommunen sälja Vedboden 4 senare i år.

Det blev votering och beslutet blev återremiss med röstsiffrorna 8-7. 

Ärende 20 var en konsekvensbedömning av försäljning av kontorsfastigheten på Kyrkogatan 22/Teatergränd 9. Harlitz (M) hade ett liknande resonemang här, men menade då att byggnaden skulle kunna användas som t ex en andra fritidsgård. Det skulle även kunna finnas utrymmen för replokaler etc. Han ville att frågan skulle utredas mer innan beslut fattades om försäljning. Jag höll faktiskt med honom, en fördjupad konsekvensanalys skulle kunna visa om det faktiskt fanns ett behov. Och om inte, så kunde fastigheten ändå säljas inom en förhållandevis nära framtid. Det fanns liksom inget att förlora.

De styrande partierna (S+C+KD+MP) ville återigen sälja direkt och denna gång höll SD med de styrande. Och då blev det en försäljning – med röstsiffrorna 10-5. Vi var flera som noterade att det fanns vissa åsiktsskiljaktigheter inom socialdemokraterna… 

Till sist, ärende 24 “Ansökan om medel för sommaraktiviteter på Torpaområdet 2024”. Harlitz igen. Han ansåg att aktiviteterna skulle breddas så att även ungdomar från andra delar av stan och kommunen skulle vara välkomna. Det blev en diskussion där ingen egentligen hade någon annan uppfattning. Kenneth Borgmalm (S) ansåg t ex att det låg en hel del i vad Harlitz sa. Det blev dock ingen ändring i beslutsförslaget, Harlitz hade inte heller yrkat på det. Kanske diskussionen i KS sänder en signal till berörda att även andra ungdomar borde välkomnas till sommaraktiviteterna på Torpaområdet.

Sammanträdet avslutades med att ordförande Augustsson (S) önskade alla en Glad Påsk. Därmed tar även politiken ledigt några dagar, även om politiker och kommunanställda inte har något påsklov kommande vecka som kommunens elever.

Imorgon tänkte jag berätta om varför det firas påsk. Fram tills dess kanske mina läsare kan fundera på vad Nya testamentet menade hände just denna torsdagskväll för ungefär två tusen år sedan. En ledtråd, Jesus och hans lärjungar åt kvällsmat…

Kategorier:Brätte, fastigheter, KS 2024, Seniorkort65+, ttela

Hektisk vecka: BUN, Juta mm

19 december, 2023 Lämna en kommentar

Jag antydde i lördagens blogg att det är lite tufft med tid i dessa jultider att skriva blogginlägg. Men några anteckningar från söndag, måndag och tisdag måste jag ändå hinna med – om inte annat för att TTELA har citerat min blogg. Och vem vet, kanske några nya läsare har hittat hit… Ni är i så fall välkomna.

TTELA skrev i måndags (se TTELA “Kommunen tog olagligt beslut – bestämde samma sak igen”) att fullmäktige:

“sköt ett förslag om minskad tvångsanslutning till VA-systemet på framtiden. Beslutet var olagligt. Nu har politikerna bestämt samma sak igen.”

Det skrev jag om i blogginlägget “KF: Mer pengar till skolan!” och så citerar TTELA inlägget:

“På sin blogg skriver Stefan Kärvling att han inte tänker överklaga beslutet den här gången eftersom det rent formellt är rätt formulerat.”

 Det känns som ett litet erkännande…  Inte till kommunalråden Mats Andersson (C) eller Benny Augustsson (S) för att de medvetet obstruerar beslut i fullmäktige, utan för att min blogg är en källa till fakta och information om politikens Vänersborg…

Annars var söndagseftermiddag och kväll vikt för hårdrock. Man kan väl lugnt säga att Deathstars inte gjorde sina fans besvikna. Det var en fantastisk konsert på det klassiska Pustervik. Jag har faktiskt inte varit där sedan slutet av 70-talet. (Ett annat liv…)

Igår måndag var det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det blev ett längre möte. Det var som vanligt mycket information.

Elever från Vänerparkens skola berättade om hur de hade deltagit i en tekniktävling, First Lego League. Tävlingen gick ut på att bygga en robot av Lego som skulle utföra vissa uppgifter. De hade gått vidare från en regional deltävling och fått åka till finalen i Mo i Rana i Norge. Informationen från eleverna och deras tekniklärare var ett mycket uppskattat inslag, och fick en trött ledamot från Vänsterpartiet att vakna till.

Nämnden fick en informativ föredragning om den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda som nu ska ut på granskning. Den följdes av en lokalinformation, som nämnden för övrigt får varannan månad.

Det blev en hel del information om Norra skolan. En utredning var klar, även om den av kostnadsskäl inte var fullständig. Det saknas nämligen pengar för att anlita en arkitekt… Gruppen som har utrett har därför gjort en tämligen, som jag uppfattade det, grov uppskattning av kostnaderna.  En renovering som skulle få Norra skolan till “nyskick” beräknades till 120 miljoner kr. Det var väl lite svårt att ta in denna summa, och flera i nämnden var efteråt lite tveksamma till den stora kostnaden. Och är det verkligen en Norra skola i nyskick som nämnden vill ha? Knappast. BUN skulle nog nöja sig med att det skulle gå att ha “normal undervisning” i lokalerna…

Bo Carlsson (C) och nämndens presidium har begärt att få träffa kommunstyrelsens presidium för att diskutera Norra skolans framtid och vem som ska betala kostnaderna för en tomställd skola. Hyran för en tom Norra kommer årligen att uppgå till 1,9 milj kr och BUN ser ingen anledning att nämnden ska behöva betala detta. Det var i väntan på ett sådant möte som Tor Wendel (M) inte lämnade ett alternativt förslag till beslut på föregående nämndsammanträde. (Se “Om dagens BUN (20/11)”.) 

Det har visat sig att kommunalråden inte har haft tid till möte. Det ska dock bli ett möte senare denna vecka. Wendel lämnade därför inget annat yrkande igår heller.

Det blev en del information även om Öxnereds förskola. Personal och vårdnadshavare har under en längre tid klagat på arbets- respektive lekmiljön. TTELA har den senaste tiden uppmärksammat problemen. Miljö och hälsa har dömt ut vissa delar av lokalerna. Det finns mögelsporer i tre rum och värdena är exceptionellt höga.

Naturligtvis är oron stor hos alla vårdnadshavare. Det var tänkt att Öxnered skulle ha renoverats, men det fanns inga pengar. Renoveringen har därför skjutits på framtiden. Det dristade mig till att jämföra förskolan med kommunhuset. På kommunhuset blev det snabba ryck när arbetsmiljön visade sig vara dålig – och kostnader spelade ingen roll. Kommunhuset skulle åtgärdas till varje pris. Kommunen borde behandla sina barn, och elever, på samma sätt. Renoveringen av Öxnereds förskola borde ha fått kommunledningen att agera blixtsnabbt.

Åtgärder för att komma till rätta med arbetsmiljön har emellertid vidtagits redan denna vecka. Barnen har inte heller varit i dessa rum den senaste tiden. Vi hoppas att åtgärderna blir effektiva. Inga barn kommer att vistas i dessa rum förrän värdena blir bra. Förvaltningen ser sig redan om efter andra lokaler.

Detaljbudgeten för nästa år behandlades och beslutades. Det gjorde nämnden trots att de extra 10 milj kr, som kommunfullmäktige beslutade om i onsdags, inte var inräknade. Fullmäktiges beslut är nämligen inte giltigt förrän protokollet har justerats. Det betyder troligen att det blir ett nytt beslut om BUN:s detaljbudget i januari.

Förvaltningen har synat verksamheterna ordentligt. Den har sagt upp avtal, ersätter inte personal som slutar i “administrationen”, minskar budgeten för modersmålsenheten genom omorganisering och kompetensutveckling genom att t ex förlägga utbildning till kommunens egna lokaler etc. På det här sättet ska 15 milj kr sparas som istället ska användas till “extraordinärt stöd”.

Förvaltningen poängterade att det finns två stora osäkerheter i detaljbudgeten – kostnaderna för skolmaten och utvecklingen på Restad Gård/Migrationsverket.

Sammanträdet avslutades med information från förvaltningschefen Sofia Bråberg respektive ordförande Bo Carlsson (C). Nämnden fick bland annat en dragning om PISA-undersökningen och projektet “Samverkan för bästa skola”. Det sistnämnda projektet drivs på Tärnan och Vänerparken i samarbete med Skolverket och Linnéuniversitetet.

BUN:s sista sammanträde för året avslutades strax efter kl 15.00 – och sen var det dags för ett gruppmöte med Vänsterpartiet…

Idag tisdag var Mark- och miljödomstolen ute på Juta.

Domstolen ska döma i ärendet om Bengt Davidssons strandskyddsdispens. En domare, en teknisk kunnig och en protokollförare var på plats på Juta för att skaffa sig information och en bild om förhållandena på platsen. Länsstyrelsen underkände ju som bekant byggnadsnämndens beslut och Davidsson överklagade Länsstyrelsens överprövning.

Igår måndag fick Bengt Davidsson en underrättelse från Mark- och miljödomstolen om att Länsstyrelsen hade lämnat ett nytt yttrande i målet. Yttrandet var inte helt solklart:

“Länsstyrelsen konstaterar att beslut 2018-04-17 STR.2017.33 från Vänersborgs kommun fortfarande gäller. Länsstyrelsen har felaktigt ändrat den norra delen av tomtplatsavgränsningen och antalet lyktstolpar som är placerade öster om vägen.

Länsstyrelsen yrkar i övrigt att överklagandet avslås. Länsstyrelsen vidhåller sitt tidigare ställningstagande i det överklagade beslutet dnr 526-10589-2023.”

Det kan i varje fall konstateras att Länsstyrelsen erkänner att den har gjort fel. (Se ”Juta: Kan Länsstyrelsen lagen?”.) Det är mycket anmärkningsvärt att en statlig myndighet och professionella tjänstepersoner gör elementära juridiska fel. Det hindrade dock inte att samma tjänstepersoner deltog på Juta idag och med kraft hävdade sina synpunkter…

Länsstyrelsen tycks i yttrandet hävda att byggnadsnämndens beslut från 2018 “fortfarande gäller”. I så fall anser tjänstepersonerna att tomtplatsavgränsningen fortsättningsvis också ska gå över ena hörnet på Davidssons altan. På “mötet” idag verkade det emellertid som om de menade att överprövningen gäller – med undantag av “den norra delen” och lyktstolparna…

Domen från Mark- och miljödomstolen avkunnas antagligen inte förrän tidigast i februari. Då har det gått nästan 6 år sedan byggnadsnämndens första beslut i ärendet – det beslut som har gjort paret Davidssons dröm till en mardröm.

Imorgon sammanträder kommunstyrelsen. Det blir till att ägna en stor del av dagen till en djupdykning i några av kommunstyrelsens ärenden. Denna gång får jag begränsa mig till ett referat i efterhand – om jag hinner med tanke på julstädningen. Den måste nämligen prioriteras – barn och barnbarn är på ingående för ett traditionellt julfirande.

Kategorier:BUN 2023, Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, ttela

TTELA och Sund Sampo

22 november, 2023 6 kommentarer

Det är viktigt att ange källor. Det lär sig elever tidigt i skolan.

I skolan skriver eleverna olika typer av egna arbeten. Det kan t ex vara rapporter och uppsatser. De ska lära sig att tala om var de har hittat sina uppgifter. Det är oerhört viktigt. Läraren ska ha möjlighet att kontrollera informationens trovärdighet och försäkra sig om att texten inte är kopierad. Det är också en etisk fråga. Den som har skrivit något och t ex hittat uppgifter ska få cred för detta, dvs erkännande och uppskattning. Äras den som äras bör, typ.

Tidningar och annan media brukar nu för tiden skriva, eller säga, att artikeln, uppgiften etc var “först publicerad…” när de publicerar nyheter från andra källor. Det skrev t ex Sundsvalls Tidning när de i måndags skrev om Sund Sampos bravader i Vargön och Vänersborg (se Sundsvalls Tidning “Miljardsatsningen pausad – chefen dömd för ekobrott”, låst artikel):

“Nyheten var först publicerad i TTELA.”

TTELA håller med typ. Det var i TTELA som Sund Sampo först ”avslöjades”. Karl af Geijerstam skrev t ex i sin ledare den 16 november (se “Bubblan som sprack i Vargön”):

“Hur kunde Vänersborgs kommun inleda ett samarbete med personerna bakom företaget Sund Sampo? Det frågar man sig efter att TTELA granskat Leif Engelthon och Eva Forsberg.”

Det råder inget som helst tvivel, TTELA:s journalister gjorde ett bra “gräv” och publicerade flera avslöjanden och intervjuer. Å andra sidan är vi många vänersborgare som också kommer ihåg var vi först läste om Sund Sampo och den fantastiska nyheten om miljardinvesteringen i Vargön. Det var i samma TTELA. Det var ingen hejd på hur TTELA trissade upp och höjde Sund Sampo till skyarna. 

Måndagen den 6 november publicerade TTELA artikeln “Större företagsetablering på gång i Vargön”. TTELA berättade att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) hade fattat ett ordförandebeslut. Det skrev inte TTELA men beslutet den 2 november hade följande lydelse:

“Samhällsbyggnadsnämndens ordförande fattar beslut att förvaltningen ska fortsätta arbeta med det inkomna direktanbudet och verka för att ett markanvisningsavtal ska upprättas och tas till kommunstyrelsen för beslut.”

Jag vet inte om det hade inkommit något direktanbud…

Onsdagen den 8 november publicerades “Företagsetableringen i Vargön större än tidigare känt” på TTELA:s hemsida. TTELA skruvade upp förväntningarna… Dagen efter, torsdagen den 9 november , kom TTELA:s stora avslöjande – “Sund Sampo: Satsningen i Vargön en av de största i världen”.

Den sistnämnda artikeln var oerhört upphaussad av TTELA. Det fanns inte tillstymmelse till tvivel, tveksamheter eller kritik. Allt som meddelades av Sund Sampo och dess talesperson Leif Engelthon svaldes med hull och hår.

TTELA:s artikel fick flera vänersborgare att höja på ögonbrynen, och Googles sökfunktion gick varm. Det söktes på “Sund Sampo”, “Leif Engelthon” och “Eva Forsberg”. De flesta, alla?, upptäckte mycket snart stora tveksamheter kring företaget och dess två ägare… 

TTELA hade tydligen inte googlat innan de skrev artiklarna. Det hade uppenbarligen inte heller Vänersborgs kommun gjort.

Jag var en av “googlarna”. Redan på torsdag kväll, den 9 november, skrev jag till kommunen och berättade om mina misstankar kring företaget. Det var inget konstigt, alla som googlade hittade antagligen tämligen snabbt information som gjorde dem misstänksamma. 

Det första blogginlägget i ämnet publicerade jag på söndagen den 12 november, “Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)”. Där vädrade jag mina tvivel men det var inte förrän dagen efter, måndagen den 13 november, som jag började redovisa resultaten av sökningarna – “Sund Sampo?? (2)”.

Gensvaret på bloggarna var stort. Det var många “klickar” på bloggen och flera hörde av sig med tips. Det visade sig alltså att det var flera som hade reagerat på tidningsartikeln. TTELA läste blogginläggen under hela dagen, flera gånger. Det är något jag kan se.

Tisdagen den 14 november, mitt på dagen, publicerade jag min tredje blogg, “Sund Sampo, Tjeckien (3)”. Jag hade hittat mer om Sund Sampo på nätet…

TTELA hade inte publicerat något om Sund Sampo efter artikeln torsdagen den 9 november. (I papperstidningen publicerades artikeln dagen efter.) På eftermiddagen den 14 november, strax efter mitt 3:e blogginlägg och 5:e dagen efter den senaste artikeln, publicerade TTELA “sitt avslöjande” – “Sund Sampo drar sig ur miljardaffären i Vargön”:

“Sund Sampo kommer att dra tillbaka sin ansökan om markanvisning i Vargön. Det beskedet får TTELA när vi ringer för att ställa frågor om företrädarnas historia av konkurser, domar och skulder hos Kronofogden.”

TTELA har därefter, som sagt, gjort ett mycket bra journalistiskt arbete. Jag publicerade mitt 4:e blogginlägg på kvällen den 14 november, “Sund Sampo lägger ner projektet (4)”. TTELA hade ju avslöjat att Sund Sampo drog sig ur projektet, och jag skrev om det. Naturligtvis uppgav jag källa, “nyheten var först publicerad i TTELA”…

Men jag undrar en sak, var det TTELA som började den granskning som avslöjade Leif Engelthon och företaget Sund Sampo?

“Nyheten var först publicerad i …”

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Sund Sampo, ttela

Juta i media

11 mars, 2023 1 kommentar

Den gångna veckan har gått i glädjens tecken ute på Jutatorpet. (Se ”Idag fick Davidsson en tomt!”.) Miranda och Bengt Davidsson tror fortfarande knappt att det är sant. Efter 7 sorger och 8 bedrövelser, under 5 år, beslutade Vänersborgs byggnadsnämnd till slut att paret Davidsson ska få sin tomt tillbaka. Den tomt som var en av anledningarna till att de köpte Juta överhuvudtaget.

Beslutet i byggnadsnämnden har blivit uppmärksammat i media. SVT Västnytt var först ut. (Se SVT “Bengts huslycka – efter Vänersborgs kommuns tvärvändning: ”Känns som en seger””.) Bengt Davidsson blev intervjuad och jag tyckte nog att inledningen på intervjun var lite “kul” – se bild till höger.

Bengt berättade för Västnytt om alla gratulationer och uppskattande kommentarer han hade fått efter beskedet om byggnadsnämndens beslut. Han menade också att beslutet visar att kommuninvånarna inte ska ge upp utan att stå på sig och hävda sin rätt:

“Det gäller bara att inte ge sig och hålla sig till sanningen.”

Bengt Davidsson har erfarenhet och vet vad han pratar om…

Västnytt besökte också byggnadsnämndens nye ordförande Benny Jonasson (S) på kommunhuset. Jonasson förklarade orsaken till att byggnadsnämnden hade en helt motsatt uppfattning än den förra mandatperiodens byggnadsnämnd. Fast det var inte riktigt så, tre av ledamöterna i den “gamla nämnden” ville redan i oktober förra året fatta samma beslut som nämnden gjorde i tisdags. Det var Pontus Gläntegård (V), Torbjörn Moqvist (SD) och Bengt Fröjd (C) som ansåg att Davidssons skulle få tillbaka sin tomt redan den gången. (Se “Mörka moln över Juta”.) Ja, faktum är att Gläntegård och Fröjd stod på Davidssons sida redan vid beslutet 2018.

Ordförande Benny Jonasson (S) förklarade nämndens omsvängning så här för Västnytts tittare:

“Vad kan man kortfattat säga? Det har kommit mer, om man tittar på historiska aspekter, hur naturliga gångvägar har varit och så vidare. Så har det kommit fram under resans gång. Men vi har fått nya, nya direktiv, mer detaljer som har lett fram till det här. Och då en bra dialog med Bengt framför allt och det är vi nöjda med.”

Det är starkt gjort att ändra uppfattning och gå tvärt emot den tidigare nämnden. Inte tal om annat. Men jag kan ändå inte låta bli att undra… Vad menade Benny Jonasson när han sa ”nya direktiv”?

Nya direktiv? Var det en “freudiansk felsägning”? Eller…? Om det var det, hur lät de gamla direktiven? Och – direktiv från vem?

Det behövde inte ha varit en “freudiansk” felsägning, det kunde ha varit en enkel felsägning utan någon som helst betydelse.

TTELA beskriver också beslutet om den nya strandskyddsdispensen med den nya tomtplatsavgränsningen. (Se TTELA “Vändningen om Jutatorpet – tomtgränsen ändras”.)

I TTELA framförs det även en del kritiska synpunkter kring den 5 år långa, segdragna processen.

Bengt Davidsson säger till TTELA:

“De har hela tiden sagt att det inte finns något lagligt stöd för mitt förslag. Nu visar det sig att det är helt enligt lagen, precis som jag har påstått. Man ska inte få hålla på såhär i fem år. Hur påverkar det här förtroendet för förvaltningen?”

Davidsson har helt rätt. Det är naturligtvis en skandal att han och hans fru har fått vänta i 5 år på att få rätt. Det har orsakat mycket onödigt lidande och stora kostnader, t ex för juridisk hjälp. Det är nog få kommuninvånare som kan stå emot trycket från en bestämd och oresonabel byggnadsnämnd och -förvaltning. Men det går alltså. Davidsson har visat det.

Förtroendet för byggnadsnämnden och dess förvaltning upplever nog de flesta politiker som låg. När man som politiker blev tilltalad av allmänheten under de första åren av 2010-talet så var det Arena Vänersborg som skulle diskuteras. Sedan blev det byggnadsnämnden… Det var inte ovanligt att 9 av 10 samtal under valrörelsen både 2018 och 2022 handlade om den. Men vem vet, kanske den nya byggnadsnämnden kan ändra på vänersborgarnas inställning. Den har ju börjat bra.

Bengt Davidssons envisa kamp mot byggnadsnämnden och Vänersborgs kommun visar hur som helst att det kan löna sig att rakryggat stå upp mot myndigheterna. Det går att få rätt även om det kan se mörkt ut…

Det är en viktig lärdom för kommunens invånare.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, strandskydd, SVT, ttela

Davidsson återigen på SVT

14 november, 2022 6 kommentarer

Förra året, den 17 maj 2021, visade SVT några inslag om Bengt Davidsson och hans kamp mot Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. (Se “SVT sätter Vänersborg och Juta på kartan”.)

Davidssons kamp har fortsatt oförtrutet sedan dess. Men byggnadsnämnden har inte vikit en tum. Ordförande Bo Dahlberg (S) och majoriteten av nämndens ledamöter liksom tjänstepersonerna på byggnadsförvaltningen anser fortfarande att allmänheten ska kunna passera över Davidssons altan. Idag visar SVT nya inslag om paret Davidssons situation och tröstlösa strid mot kommunen.

Det första av inslagen på Västnytt (se “Politiker i Vänersborg gick emot tjänstemännen – kollega fick strandskyddsdispens”) tog emellertid upp det faktum att byggnadsnämnden på samma möte, som Bengt Davidssons ärende behandlades, diskuterade en känd kommunalpolitikers strandskyddsdispens. Den kände politikern ville bygga ytterligare ett enbostadshus på sin fastighet. Tjänstepersonerna i förvaltningen yrkade avslag på dispensen, eftersom den aktuella platsen hade höga naturvärden. Politikerna i byggnadsnämnden gick då på Bo Dahlbergs förslag – att vara positiva… Ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Anders Wiklund (MP) fick dispensen beviljad.

Under behandlingen på sammanträdet lyfte SD-politikern Torbjörn Moqvist frågan om inte Bo Dahlberg (S) var jävig. Anders Wiklund (MP) och Bo Dahlberg (S) var ju så att säga med och styrde Vänersborg ihop. De ingick i samma styrande koalition. Dahlberg låtsades inte vara medveten om att det var Wiklund som var den sökande. Och det säger Bo Dahlberg fortfarande i intervjun med SVT:

“Jag har inte funderat på namnet.”

I texten under TV-inslaget skriver dessutom SVT att Bo Dahlberg sa:

“Vi är många politiker som sitter i den alliansen. Jag hade ingen aning om att det var den här mannen som sökte. Jag går inte igenom namnen, jag läser ansökan.”

Det är klart att Bo Dahlberg hade läst namnet på ansökan om strandskyddsdispens. Han kunde helt enkelt inte ha undvikit att se Anders Wiklunds namn. (Därmed inte sagt att beslutet var felaktigt, det kan jag inte uttala mig om.)

Efter att Anders Wiklund (MP) hade fått sin strandskyddsdispens beviljad, så skulle Bengt Davidssons strandskyddsdispens tas upp för behandling. Och om den handlar nästa avsnitt i SVT. (Se “Bengt blev av med halva tomten: ”Jag har inte gett upp””.)

Inslaget börjar med att Bengt Davidsson visar SVT och TV-tittarna var byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen har bestämt att tomtplatsavgränsningen ska gå. Davidsson berättar också att kommunen kräver att han ska sätta upp ett staket på altanen, ja – på altanen… Det ska nämligen vara ett staket, kräver byggnadsnämnden, som markerar gränsen mellan Davidssons privata område och var allmänheten får gå.

Sedan blir ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S) återigen intervjuad… Jag återger hela intervjun.

Lisa Johansson, SVT:

“Hur vill du att det ska fungera för era invånare? Ska det vara så att man ska jobba i 5 år för att få en plats att vända bilen?”

Ordförande Bo Dahlberg (S):

“Nej, naturligtvis inte. Vi strävar ju efter att alla ska vara nöjda naturligtvis. Man ska vara nöjd även om man får nej. Men i det här ärendet kan det vara lite svårt att acceptera det.”

Säger ordförande Dahlberg med ett leende. Jag förstår inte varför han säger att det skulle vara svårt att acceptera detta nej. Menar Dahlberg att byggnadsnämnden har tagit ett felaktigt beslut? Varför har nämnden i så fall tagit ett felaktig beslut? Och det för andra gången…

Intervjun fortsätter.

Lisa Johansson, SVT:

“Hade inte ni från politikens håll kunnat säga att ja men det här är orimligt? Vi testar om vi kan flytta den här också.”

Ordförande Bo Dahlberg (S):

“Jag har inte fått dom ifrån förvaltningen att man skulle kunna göra så, men jag vet att vår förvaltningschef håller på och se över om det går att göra någonting.”

Efter 4-5 år ser tydligen byggnadsförvaltningens chef Eddie Sandin om “det går att göra någonting”. Efter 4-5 år… Det är beklämmande. Har inte politiker och tjänstepersoner förberett ärendet tillräckligt innan beslutet? Måste de få reda på att media intresserar sig för ärendet innan de ser “över om det går att göra någonting”?

Och så avslutas intervjun med Bo Dahlberg (S) med att han säger:

“Det här är ju inte bra, det ser ju alla.”

Och då undrar man om man verkligen hörde rätt…

Vad menar Bo Dahlberg? Vad var det som inte blev bra? Om alla ser att det inte blev bra, varför såg inte han och byggnadsnämnden (och tjänstepersonerna!) det innan beslutet? Det är ju faktiskt andra gången som byggnadsnämnden fattar detta beslut, som tydligen inte är bra. SVT har gjort inslag om beslutet tidigare, Davidsson har överklagat det flera gånger och nu senast dessutom kompletterat sin överklagan. Läser inte Bo Dahlberg (S) och majoriteten av nämnden de handlingar som ligger som underlag till beslut i byggnadsnämnden? Var det bara de tre ledamöterna Pontus Gläntegård (V), Bengt Fröjd (C) och Torbjörn Moqvist (SD), som röstade ja till Davidssons nya ansökan om strandskyddsdispens, som hade läst handlingarna denna gång?

I texten under filmen skriver SVT:

“Bo Dahlberg (S), ordförande i byggnadsnämnden i Vänersborg, anser fortfarande att tomten inte kan utökas så mycket som Bengt Davidsson önskar, utan att inkräkta på allmänhetens intresse.”

Bo Dahlberg visar bristfälliga kunskaper i Miljöbalken, strandskydd och den enskildes rättigheter. Jag tror att Dahlberg bör läsa en alldeles “färsk” artikel på TTELA:s hemsida. (Se TTELA “Kommunen drog tomtgränsen över Bengts altan: ”Fem års helvete””.)

Journalisten Rickard Sköld skriver idag:

“Samtidigt ska den som prövar en dispens ta hänsyn till den enskildes intresse. Inskränkningar för den enskilde ska inte vara oproportionerliga i förhållande till strandskyddets syfte; att säkerställa allmänhetens tillgång till strandområdet.”

TTELA:s artikel är fyllig och mycket bra. Den borde läsas av alla, kanske i synnerhet byggnadsnämnden och tjänstepersoner i förvaltningen. Artikeln ger en betydligt bättre bild av Davidssons problem på Juta än vad inslagen på SVT gör. Den kommer sannolikt i TTELA:s papperstidning imorgon. Det är väl värt att köpa ett lösnummer bara för denna artikel.

Men ikväll kl 18.30 visar SVT ett längre inslag om Bengt Davidsson och Juta. Antagligen får TV-tittarna betydligt mer kött på benen då. Reportern Lisa Johansson har intervjuat många personer… Missa inte det!

===

Tidigare bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd, SVT, ttela

Hållbarhetsvecka och TTELA:s pris

6 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Den här veckan pågår den så kallade Hållbarhetsveckan. Det är en vecka med huvudtemat, och jag citerar kommunens hemsida:

“Agenda 2030 med fokus på de tre hållbarhetsdimensionerna social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Syftet med Hållbarhetsveckan är att visa upp allt fint hållbarhetsarbete som sker i vår kommun av olika aktörer.”

Veckan arrangeras av Vänersborgs kommun tillsammans med civilsamhället och näringslivet.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) invigde veckan i lördags på Nuntorp och Nuntorpsdagarna inledde också hela hållbarhetsveckan.

Tyvärr blev jag i sista stund förhindrad att delta i Nuntorp och därför missade jag också den fantastiskt goda Nuntorpskorven. De som var på Nuntorp rapporterar att det var mycket folk och lika trevligt som vanligt. En uppsjö av utställare, företag, organisationer och föreningar, var på plats och det fanns möjlighet att inhandla diverse hantverk, honung, keramik, ost och maskiner mm. Nuntorpsdagarna är en gammal fin tradition i bygden, och kommunen. Många är t ex de föräldrar från Vänersborg som har tagit med sina barn för att titta på riktiga kor och hästar…

Hållbarhetsveckan är fylld av trevliga och lärorika arrangemang. Det ordnas, och har ordnats (veckan började ju redan i lördags), föreläsningar, Nature walk, skapande verkstad, klimatsamtal, klädinsamling, utbytesloppis, ostprovning, filmvisning och mycket annat. (Du kan hämta programmet här.)

Om jag missade invigningen på Nuntorp så hade jag i varje fall turen att få bevista Miljöforum 2022. Det var ett forum som syftade till att lyfta goda exempel på miljöarbete i Vänersborgs kommun. Både tjänstepersoner och politiker var på plats och en av tankarna med arrangemanget var att skapa dialog och samverkan i det fortsatta arbetet.

Det var en fantastisk intressant och givande förmiddag. Moderator var Karin Stenlund som ledde Miljöforum på ett förträffligt sätt. Det var flera kortare föreläsningar/presentationer från alla kommunens olika förvaltningar. Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och Wargön Innovation var också representerade. Och faktiskt också Trollhättans stad.

Det är nästan synd att nämna några särskilda ämnen, men jag kan inte låta bli att nämna informationerna kring sophantering och vatten och avlopp. Av någon anledning så har jag ju blivit intresserad av sådant på ålderns höst. Kommunen står inför förändringar och stora investeringar på de här områdena de kommande åren. Fast… Det var lika intressant att höra på den förvaltningsövergripande byggprocessen kring Holmängenskolan… För att inte tala om arbetet för att minska matsvinnet i skolmatsalarna, Naturvårdsprogrammet för Vänersborgs kommun, friluftsstrategin, kultur- och fritidsnämndens initiativ till utlåning av pysselpåsar…

Åhörarna fick en samlad och mycket bra bild av det miljöarbete som görs i kommunen. Det blir en grund att stå på för både kommunpolitiker och kommunens tjänstepersoner i de kommande diskussionerna och det fortsatta arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågorna. Det var synd att inte ännu fler hade möjlighet att delta, men vad jag förstår så spelades programmet in så det kanske går att se forumet i efterhand.

Miljöstrateg Boel Carlsson och hennes kollegor ska ha ett stort tack för dagen.

På kvällen var det också aktiviteter. TTELA delade t ex ut sitt Hållbarhetspris 2022. Syftet med det är, skriver TTELA (se TTELA “Hjälp oss hitta klimatsmarta vinnare”.) :

“Med priset vill vi uppmuntra personer samt lokala företag och verksamheter att arbeta hållbart, visa att många kan bidra på olika sätt och att alla kan göra något för att bidra till ett mer hållbart och klimatsmart samhälle.”

Förra året gick priset till Bilpool i väst. (Se TTELA “Hjälp oss hitta klimatsmarta vinnare”.) I onsdags gick priset till Linda Einarsson, kock på Fridaskolans förskola i Vänersborg. (Se TTELA “Förskolekocken som gräver där hon står”.)

TTELA:s motivering var:

”För att hon med både långsiktigt och kortsiktigt perspektiv arbetar konkret med hållbarhetsfrågorna i köket på Fridaskolans förskola i Vänersborg. Linda inspirerar genom sitt energiska arbete barnen till en mer miljövänlig framtid…”.

Det finns många förskolor och skolor som arbetar med att skapa ett “mer hållbart och klimatsmart samhälle” i Vänersborg, liksom invånare, företag, föreningar och organisationer.

Jag nominerade Anders Solvarm i Sikhall till priset. Tyvärr tycks dock Anders Solvarm av någon anledning vara kontroversiell i Vänersborgs kommun. Istället för att kommunen lyfter upp och erkänner de insatser som han bidrar med till ett hållbart samhälle, så får han strida för sina idéer ända upp i domstol. Och än så länge har han inte fått några priser eller uppskattande ord från kommunhuset. Eller TTELA. Det verkar för övrigt inga få som bor i Sikhall…

Anders Solvarm har, som många känner till, för flera år sedan utvecklat och uppfört ett världsunikt naturhus med ett egenutvecklat kretsloppssystem. Naturhuset har fått uppmärksamhet världen över, bland annat har Netflix och Apple-TV gjort program om naturhuset.

Solvarm har fortsatt att fundera och forska på nya förbättrade lösningar och nu har han utvecklat ett andra generationens naturhus.

Det nya framtidshuset är ett självförsörjande och klimatsmart naturhus med ett eget system för värme, el, vatten och näringsåtervinning. Helt off grid (=huset är inte inkopplat i elnätet) med Medelhavsklimat. Det är byggt i miljövänliga material, producerar egen energi och har nästa generations eget kretsloppssystem. Principen är att näring och vatten i avloppsvattnet återvinns och renas i växthusets växtbäddar där jordens mikroorganismer samverkar med växternas rotsystem. Näringen omvandlas till frukt och grönsaker och kretsloppet sluts med att husägaren får maten på tallriken.

För mig har Anders Solvarm utvecklat ett stycke teknik och framtidsarkitektur som visar vägen in i framtiden.

I nomineringen av Anders Solvarm till TTELA:s Hållbarhetspris 2022 använde jag bland annat ovanstående formuleringar.

Men Anders Solvarm kan kanske få Hållbarhetspriset nästa år…

Jag hoppas att det blir en kommunal tradition att arrangera hållbarhetsveckor.

Kategorier:hållbarhet, miljö, Solvarm, ttela