Arkiv
KF: Sponsring och donationer 1
På onsdagens kommunfullmäktige ska det fattas beslut om två nya kommunala dokument – “Policy för sponsring och donationer” och “Riktlinje för sponsring och donationer”. Kommunfullmäktige ska också ge:
“kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamheter, som senare ska antas av kommunfullmäktige”
Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 3 maj. Då uttalade sig majoriteten i kommunstyrelsen positivt till dokumenten och beslutade dessutom att anta “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Så stod det i varje fall i protokollet, men kan det stämma? Bör inte kommunfullmäktige ta de andra två dokumenten först?
I kommunstyrelsen argumenterade jag mot hela beslutsförslaget och yrkade istället på en återremiss. Det framfördes bara ett enda argument från majoriteten – det var viktigt att besluten om pengar till t ex sponsring och marknadsföring kunde fattas snabbt…
Innan jag går in på dokumenten mer i detalj och den kommande behandlingen i kommunfullmäktige, så vill jag gärna ge en historisk bakgrund. Den kommer att visa hur de styrande partierna och/eller kommunens förvaltning kan obstruera beslut. För någon annan slutsats kan jag inte dra…
Den 21 september 2016 satte Jonathan Axelsson (M) och Kärvling (V) sina namnteckningar under motionen “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. Det var en historisk motion i Vänersborg. Det var första, och hittills enda, gången en moderat och en vänsterpartist skrev en gemensam motion. (Du kan läsa motionen i sin helhet här, “V och M skriver gemensam motion” och du kan ladda ner den här.)
Axelsson och jag skrev motionen för att kommunen skulle bringa ordning och tydlighet, transparens och likvärdighet i hur de olika kommunala bidragen fördelades och användes. Det var egentligen inget 
konstigt, många kommuner hade klara och tydliga regler och riktlinjer. I Vänersborg fanns det knappast några regler överhuvudtaget. Kommunala bidrag handlar exempelvis om marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring. Och dessutom vilka pengar som delades ut och av vem och varför. Inget av detta var tydligt, transparent eller känt av den breda allmänheten.
Motionen yrkade att kommunfullmäktige skulle uppdra åt kommunstyrelsen att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden:
- “ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen,”
- “ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip,”
- “ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag.”
- “utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”
Efter nästan 2 år (2 år!), den 28 mars 2018, biföll kommunfullmäktige motionen och de fyra yrkandena i sin helhet. (Se “Gårdagens KF (1): Marknadsföring och kommunala bidrag”.)
I kommunstyrelsen den 21 januari 2020, efter ytterligare 2 år alltså, så presenterades resultaten av förvaltningarnas arbete. Resultatet bestod av tre dokument: “Riktlinje för sponsring och donationer”, “Policy för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”.
Det fattades inga beslut på kommunstyrelsen vid det tillfället utan hela ärendet skulle tillbaka till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Det sades att tanken var att ledamöterna kunde skicka synpunkter till förvaltningen. Synpunkterna skulle då tas i beaktande i det fortsatta arbetet. Jag vet inte om någon annan skickade synpunkter, det redovisades aldrig. Jag gjorde i varje fall det, en bilaga på 10 sidor.
Den 2 juni 2021, ytterligare 1,5 år senare, skulle kommunstyrelsen ta upp ärendet igen. Tre dokument presenterades återigen – “Policy för sponsring och donationer”, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Då återstod det, skrev kommunstyrelseförvaltningen i underlaget, att utarbeta ett “styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamhet”.
Det var i princip samma tre dokument som tidigare. (Och det fjärde dokumentet återstod alltså fortfarande att utarbeta, 1,5 år senare.) Det hade endast skett några språkliga ändringar i dokumenten, inget annat. Det var en stor besvikelse och de synpunkter på 10 sidor, som jag hade lämnat, hade inte gett några som helst resultat i förslaget.
Det hade alltså inte hänt något på 1,5 år med förslagen till dokument. Eftersom jag inte ansåg att uppdraget som kommunfullmäktige hade gett var verkställt den 21 januari 2020, när jag skrev mina 10 sidor, så tyckte jag naturligtvis inte att det var det denna gång heller. De synpunkter jag lämnade i januari 2020 gällde således fortfarande.
Jag yrkade därför återremiss på kommunstyrelsen den 2 juni 2021. Motiveringen var helt enkelt att kommunstyrelsen inte hade verkställt det uppdrag som den hade fått av kommunfullmäktige.
Som motivering till min återremiss (man kan ladda ner återremissyrkande här) anförde jag att beslutsunderlaget behövde kompletteras så att det framgick hur:
- “offentligheten och transparensen kan och ska öka”
- “kommunen kan och ska använda marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring för att styra mot kommunens vision och inriktningsmål”
- “bedömningskriterier kopplade till kommunens mål och prioriterade områden ska utformas”
- “sponsring och bidrag kan och ska utvärderas”
- “samtliga dokument ska utformas för regler och riktlinjer ska kunna gälla hela kommunen”
- “kommunens egna evenemang, t ex Aqua Blå och Oktobermarknaden, kan och ska drivas och sponsras”
Offentlighet och transparens spelade en oerhört viktig roll i Axelssons och min motion. Vi menade att t ex kriterier, ansökningstider och ansökningshandlingar för de kommunala bidragen skulle finnas samlade på kommunens hemsida. Samtliga ansökningar liksom beslut skulle kommuniceras offentligt och finnas tillgängliga på samma hemsida, där det också skulle framgå vilket belopp som en förening ansökte om och hur mycket som beviljades.
Det fanns inte med i förslagen till dokument.
Det var också intressant att det fjärde dokumentet fortfarande inte var klart, trots att det nu hade gått över 3 år sedan kommunstyrelsen hade fått uppdraget av fullmäktige…
På kommunstyrelsen den 2 juni 2021 yrkade Henrik Harlitz (M) bifall till mitt yrkande om återremiss. Harlitz betonade det fjärde av fullmäktiges uppdrag (i motionen), om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte var verkställt. Marie-Louise Bäckman (KD) och Gunnar Henriksson (L) instämde.
Ordförande Augustsson fann att kommunstyrelsen hade röstat för en återremiss.
Nästa onsdag ska kommunfullmäktige fatta beslut i ärendet.
Fortsättning följer i bloggen ”KF: Sponsring och donationer 2”.
Länsstyrelsen synar Juta
I fredags, den 5 maj, fick Bengt Davidsson på Juta ett brev från Länsstyrelsen. Det fick hans hjärta att bulta lite fortare och andhämtningen att öka i tempo. Men brevet var väntat, och på sätt och vis också efterlängtat. Nu skulle han äntligen få besked.
Davidsson sprätte försiktigt upp kuvertet, och läste noggrant:
“Länsstyrelsen avslår överklagandet, det vill säga ändrar inte det överklagade beslutet.”
Nervositeten och spänningen byttes mot förvirring. Davidsson förstod inte riktigt. Vilket beslut? Vilket överklagande?
Den 7 mars 2023 hade byggnadsnämnden i Vänersborg gjort en vändning på 180 grader. (Se “Juta: Idag fick Davidsson en tomt!”.) Den efter valet nytillsatta nämnden medgav att den tidigare hade haft totalt fel. Kartorna över Davidssons bostad på Juta hade varit felaktiga, det fanns nu 7-8 vittnen som alla bedyrade att Jutafastigheten hade varit ianspråktagen sedan 1969 och det hade upptäckts en rad prejudicerande rättsfall hos Mark- och miljöverdomstolen som visade att Davidssons resonemang var korrekt. Nämnden hade även gjort en intresseavvägning, enligt proportionalitetsprincipen, mellan fastighetsägarens enskilda intresse och det allmänna intresset.
Den 7 mars 2023 var med andra ord en glädjens dag på Juta. Byggnadsnämnden hade alltså äntligen, efter nästan 5 års kamp, gett Bengt Davidsson rätt. Det fanns bara en fnurra på tråden, Länsstyrelsen skulle pröva byggnadsnämndens beslut. Det var å andra sidan rutin i strandskyddsärenden.
Den 17 mars fick emellertid Bengt Davidsson det aningen tråkiga och nedslående beskedet att Länsstyrelsen skulle gå vidare. Länsstyrelsen skrev:
“Länsstyrelsen beslutar att pröva Vänersborgs kommuns beslut den 7 mars 2023 i ärende … om strandskyddsdispens gällande Omprövning av tidigare beviljad strandskyddsdispens för om- och tillbyggnad, ny komplementbyggnad och utomhusbelysning på fastigheten…”
Länsstyrelsen beslutade alltså att inte bara på ett enkelt sätt godkänna byggnadsnämndens beslut – fast det borde ha varit det naturliga med tanke på det välmotiverade underlag som nämnden hade grundat beslutet på. Nej, Länsstyrelsen tänkte överpröva beslutet.
Det var naturligtvis inget positivt besked för Davidsson, men samtidigt var det ingen katastrof. Länsstyrelsen hade ju varit inblandad redan 2018 när Vänersborgs byggnadsnämnd första gången hade fattat sitt ödesdigra och felaktiga beslut om tomtplatsavgränsning – över Davidssons altan.
Länsstyrelsen motiverade granskningen:
“Länsstyrelsen behöver närmare granska de särskilda skäl som anförs som skäl för dispens samt granska om omprövningen har skett på rätt sätt.”
Det lät inte helt lugnande, men kanske ville Länsstyrelsen bara titta lite extra på nämndens beslut, typ av nyfikenhet och intresse. Eller var det så att Länsstyrelsen faktiskt ville ställa allt till rätta?
Men fredagens brev då? Brevet där Länsstyrelsen skrev att den inte skulle ändra det överklagade beslutet? Davidsson läste vidare i brevet – och blev mer och mer förvirrad. Precis som Länsstyrelsen för övrigt tycktes vara. Länsstyrelsen skrev t ex:
“Klagandena (dvs Bengt Davidsson och hans fru; min anm) har vidare anfört att nämnden har utgått från fel kartunderlag inför beslutsfattandet. Länsstyrelsen bedömer dock att den karta som klagandena har inkommit med utgör tillräckligt underlag för att Länsstyrelsen ska kunna fatta beslut i ärendet.”
Och det betydde att Länsstyrelsen i sin bedömning utgick från – ja, vilken karta? Utgick Länsstyrelsen från Davidssons korrekta karta eller från byggnadsförvaltningens gamla felaktiga karta?
Det var inte lätt att förstå Länsstyrelsens formulering…
Länsstyrelsen fortsatte sin förvirrade text:
“Det framgår av fotografier i Länsstyrelsens kartsystem webb-GIS att marken där klagandena vill anlägga gräsmatta inte har varit kontinuerligt odlad sedan 1975.”
Davidsson kunde fortfarande inte förstå. Vem hade påstått att marken hade varit odlad sedan 1975? Och varför skulle det ha varit av intresse om marken hade varit odlad? (Jag kan inte låta bli att undra varför inte Länsstyrelsen skickar med “bevismaterialet” till Davidsson, dvs fotografierna i Länsstyrelsens kartsystem webb-GIS. Har någon sett dessa bilder? Eller är det de suddiga och intetsägande flygfoton som byggnadsförvaltningen tidigare presenterade? Se “Juta: Det tar aldrig slut!”)
Länsstyrelsen fortsatte:
“Vidare är det klarlagt genom mark-och miljödomstolens prövning att området inte utgör tomt runt bostadshuset.”
Nu började Davidsson ana oråd på allvar. Vad pratade Länsstyrelsen om? Har den missuppfattat alltihop? Mark- och miljödomstolen var ju inblandad efter beslutet 2018, men inte efter det.
Och så påstår Länsstyrelsen att “området inte utgör tomt runt bostadshuset.” Men… Tomtplatsavgränsningen gick ju över Davidssons altan? Hade de ändå använt byggnadsförvaltningens gamla föråldrade karta?
Länsstyrelsens beslut fortsatte att förvirra Bengt Davidsson.
Men…
På sidan 4 i Länsstyrelsens brev klarnade det emellertid!! Äntligen fick Bengt Davidsson en förklaring till sin och/eller Länsstyrelsens ”förvirring”.
Under rubriken “Beskrivning av ärendet” stod det:
“Byggnadsnämnden i Vänersborgs kommun (nämnden) beslutade den 25 oktober 2022 … att inte ge strandskyddsdispens…”
Bengt Davidssons mage och hjärta lugnade sig, i varje fall något. Länsstyrelsen hade inte fattat något beslut utifrån byggnadsnämndens senaste beslut den 7 mars, det beslut där nämnden erkände att den hade haft totalt fel. Länsstyrelsen hade avslagit ett överklagande som Davidsson gjort av beslutet i oktober 2022.
Davidsson hade ju överklagat byggnadsnämndens absurda och felaktiga oktoberbeslut (se ”Mörka moln över Juta”) för att det inte skulle vinna laga kraft innan han inkom med en ny ansökan om strandskyddsdispens och ändrad tomtplatsavgränsning. Den ansökan som några månader senare kom att vända på hela ärendet.
Bengt Davidsson kunde inte låta bli att undra varför det hade tagit så lång tid för Länsstyrelsen och varför de hade behandlat ett gammalt överspelat ärende. Han hade överklagat ett beslut av byggnadsnämnden som hade fattats den 25 oktober 2022 och den 5 maj 2023 får han Länsstyrelsens beslut. Det var 4,5 månader senare. Och Länsstyrelsen hade bara upprepat gamla skrivningar och formuleringar… Tar sådant över 4 månader?
Länsstyrelsens beslut kring Davidssons överklagande av byggnadsnämndens gamla beslut från oktober förra året var helt meningslöst. Det var överspelat. Men vad händer med Länsstyrelsens överprövning av byggnadsnämndens beslut från den 7 mars? Kommer det att ta lika lång tid?
Ska inte Bengt Davidsson få sätta upp bron över bäckravinen på Juta innan sommaren?
Länsstyrelsen håller alltså fortfarande på med att överpröva byggnadsnämndens senaste och slutliga beslut. Men varför kommenterade inte Länsstyrelsen beslutet utifrån att den hade ytterligare ett ärende om Juta? Det hade varit bra för Davidsson att veta hur de olika ärendena förhöll sig till varandra.
Byggnadsnämnden ändrade ju i mars helt uppfattning om ianspråktagandet och, inte minst, kartorna som byggnadsförvaltningen hade använt och utgått från. Nämnden insåg att Davidsson hade rätt. Och i 
motiveringen till att avslå Davidssons överklagande av beslutet från oktober avvisade Länsstyrelsen helt de korrekta kartor som Davidsson hade lagt fram och det vittnesmål om ianspråktagande som Lave Thorell hade skrivit ner och som Davidsson bifogat sin överklagan. Kommer Länsstyrelsen att avvisa dessa omständigheter också i den överprövning som Länsstyrelsen gör av byggnadsnämndens beslut från mars 2022? Det gjorde ju inte byggnadsnämnden…
Jo, förvirringen är stor. Inte bara för läsare av denna blogg…
Borde byggnadsnämnden på något sätt ha återtagit det gamla ärendet? Eller är fredagens beslut ett sätt för Länsstyrelsen att “döda det gamla ärendet” nu när inte byggnadsnämnden hade gjort det?
Och framåt? När meddelar Länsstyrelsen utgången från överprövningen av byggnadsnämndens nya beslut? Om inte Länsstyrelsen gör det kommande vecka så kan förvirringen bli total. För, vad händer om Bengt Davidsson överklagar fredagens beslut till Mark- och miljödomstolen…? Då lär soppan bli fullständig – med två motsägelsefulla och sinsemellan uteslutande beslut om samma sak som pågår samtidigt.
Länsstyrelsens tjänstepersoner tycks något förvirrade och inte blev det bättre av att tre av dem besökte Juta den 23 mars. Det var en vecka efter att Davidsson fick det skriftliga meddelandet att Länsstyrelsen skulle överpröva byggnadsnämndens beslut. Besöket gjordes utan att någon som helst kontakt togs med 
Davidsson, varken före, under eller efter besöket. Den 26 april besökte en av tjänstepersonerna från Länsstyrelsen Juta ytterligare en gång, återigen utan att meddela Davidsson. Han presenterade sig åtminstone för två snickare som arbetade vid ”fiskhuset” på Davidssons grannes fastighet vid älven. Tjänstepersonen frågade om de arbetade för Davidsson… Det var lite underligt, eftersom både huset och marken det står på inte ägs av Davidsson. Det syns tydligt på alla fastighetskartor.
I fredags ringde dessutom en tjänsteperson från Länsstyrelsen (möjligtvis samma person) till Davidssons granne. Hen ringde alltså till fastighetsägaren själv, till han som äger ”fiskhuset” och fastigheten där huset står. Tjänstepersonen förhörde sig om det var Davidsson som byggde om fiskhuset. Vad nu Länsstyrelsen hade med det att göra? Huset fanns ju inte ens på Davidssons mark.
Det kan stundtals vara lite svårt att förstå vad Länsstyrelsen sysslar med…
KS prioriterar flygplatsbolaget
Vänersborgs kommun står inför några tuffa år. Det är både lågkonjunktur och inflation på samma gång – och kommunens kostnader stiger. Samtidigt sänker regeringen skatterna med 13 miljarder för landets höginkomsttagare istället för att satsa på välfärden. 
Vi kan läsa om de fyra storbankernas sammanlagda vinst förra året på 149 miljarder varav 75 miljarder delas ut till aktieägarna. Försvaret får 26 miljarder mer i år jämfört med för två år sedan. Och förmögenhetsklyftorna i Sverige är bland de högsta i världen… Sverige har fler dollarmiljardärer per invånare än både USA och Ryssland.
Det är som det brukar, vanligt folk får betala krisen genom sänkta reallöner och minskad välfärd. Och kommunerna tvingas att spara och skära ner på välfärden. Det drabbar framför allt gamla och sjuka, barn och ungdomar. Det är tyvärr inte så mycket att välja på för kommunerna. 
Kommunens verksamheter inom välfärden är mycket personalintensiv och det finns inte några större summor att spara på annat håll för kommunerna än på personalen.
Tyvärr.
Sedan är det ju en annan sak att politikerna åtminstone ”symboliskt” (det handlar om förhållandevis små summor) kan skära ner på andra kostnader än 
sådana som drabbar de mest utsatta i samhället. Men förutom Vänsterpartiet, och Medborgarpartiet, ville inga andra skära ner på t ex partistöden till kommunens partier. (Se TTELA ”Politikerna i Vänersborg vill ha kvar miljonpartistödet”.)
Och så låg ett förslag på kommunstyrelsens bord i onsdags om att:
“bevilja ett extra verksamhetsanslag om 420 tkr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2023.”
Vänsterpartiet påpekade att det ansökta bidraget på 420.000 kr inte alls var till för att täcka några förluster som det stod i beslutsförslaget. Pengarna skulle användas för bland annat marknadsföring och till att flyga till nya destinationer. (Se ”KS 3/5: Arenan och flygplatsen mm”.) Det fick Peter Göthblad (L) att reagera. Han insåg att Vänsterpartiet hade rätt. Men Göthblad ville inte säga nej till bidragspengarna, han gillade ju flyg…
Göthblad formulerade om beslutsförslaget till:
“Kommunstyrelsen beslutar att bevilja ett extra verksamhetsanslag om 420 tkr till Fyrstad Flygplats AB enligt hemställan.”
Vänsterpartiet ansåg inte att det i nuvarande ekonomiska situation var försvarbart att satsa ytterligare 420.000 kr på flygplatsbolaget. Det var inte läge att skattebetalarnas pengar skulle gå till att subventionera priser på flygbiljetterna till Stockholm för områdets företagare. Vänsterpartiet anser också att en satsning på flyget är fel strategi för att nå klimatmålet.
Vänsterpartiet yrkade avslag på det extra verksamhetsanslaget till Fyrstad Flygplats AB. Det var vi ensamma om. Miljöpartiet avstod, utan några motiveringar, från att delta i beslutet. Samtliga andra partier har uppenbarligen extra skattepengar till flygbolaget högt upp på sina prioriteringslistor.
Vänsterpartiet reserverade sig mot kommunstyrelsens beslut. Det går att läsa reservationen här nedan och/eller ladda ner reservationen som en pdf-fil här.
==
Ärende 10: Hemställan om extra verksamhetsanslag 2023 för Fyrstads Flygplats AB
Reservation
Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att Vänersborgs kommun ska bevilja Fyrstads Flygplats AB ett extra verksamhetsanslag 2023 på 420 000 kr.
Kommunstyrelsens beslut grundar sig på att bolaget har önskat ökat stöd från ägarkommunerna för att långsiktigt utveckla linjetrafiken, öka passagerarantalet och göra flygplatsen och ägarkommunerna mer kända i framförallt Stockholmsområdet.
Vänersborgs kommun bidrar årligen med ett ordinarie verksamhetsbidrag till Fyrstad Flygplats AB – 2023 är beloppet 1 155 tkr. Argumentet för bidraget har hela tiden varit att inga pengar ska gå till det kommersiella flyget. Stödet från kommunerna har istället syftat till att säkra ambulansflyget och flygplatsens fortsatta roll som beredskapsflygplats. Nu tillkommer ett behov av ytterligare nästan en halv miljon till marknadsföring och för att flyga till nya destinationer. Om kommunstyrelsen vill avsätta medel till marknadsföring borde pengarna i så fall skickas till Visit Trollhättan-Vänersborg. Visit har i uppdrag att marknadsföra och locka besökare till kommunerna – oavsett färdsätt. Det kan besökarna fritt få välja.
En motivering till beslutet som framfördes i kommunstyrelsen var att det extra verksamhetsbidraget skulle stärka näringslivets förutsättningar i området. Vänsterpartiet anser att näringslivets behov av flyg ska bekostas av näringslivet självt. Kommunens pengar behövs inom den kommunala verksamheten.
Vänersborgs kommun står inför omfattande besparingar inom vård, skola, omsorg och kultur och fritid och de kan få allvarliga konsekvenser. I det läget ska inte kommunernas skattepengar bidra till rabatterade priser på flyget till Stockholm.
Flygtrafik har en betydande påverkan på miljön genom sina utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Därför har Vänsterpartiet hela tiden argumenterat för att kommunen inte ska lägga pengar på Fyrstads flygplats och inte deltagit i dessa beslut. Att kommunen nu skulle bidra till att utveckla flygtrafiken ännu mer menar vi är fel strategi för att nå klimatmålet.
Vänersborg 20230504
===
Anm. Vänsterpartiet reserverade sig också mot kommunstyrelsens beslut att säga nej till kultur- och fritidsnämndens begäran om pengar till en utredning om Arena Vänersborg – se ”KS: Inga pengar till arenautredning”.
Anm. Det går att läsa mer om kommunstyrelsens sammanträde i bloggen ”KS: Irriterat mellan S och M”.
KS: Inga pengar till arenautredning
Antydningar och rykten kretsar just nu kring arenataket likt aggressiva och parningsvilliga fiskmåsar runt hustaken i Nordstan.
Vänersborgs kommun har avsatt 2 milj kr i investeringsbudgeten till arenataket i år. De används för att undersöka taket och förbereda för nästa års åtgärder. Det arbetet pågår just nu. 
Företaget Nobab utreder taket och en rapport kommer troligtvis inom någon vecka. Om vänersborgarna ser bilar och arbetare på taket från Nordsvenska Tak AB så beror det på att företaget är med och sätter igen de hål som behöver göras vid utredningen. Fast hål finns det i och för sig många redan innan Nobab kom till arenan och började undersöka taket…
Syftet med utredningen är att förbereda för den stora investeringen i arenataket nästa år. Då är 20 milj kr avsatta till att få ordning på taket så att det blir stopp på allt läckage. Det lär väl inte ha undgått någon vänersborgare att taket har läckt ända sedan arenan togs i bruk 2009, och att det bara har blivit värre och värre. Det skrev jag alldeles nyligen om i en blogg. (Se “KS 3/5: Arenan och flygplatsen mm”.)
Tjänstepersoner i kommunen säger att de 20 miljonerna som är avsatta till arenataket inte räcker. Men ingen säger var de tror kostnaderna kommer att hamna. Och här har jag hört från annat håll att kommunen får vara glad om kostnaden för taket stannar vid den dubbla summan… Det sägs bland annat att allt trä som är inbyggt i takkonstruktionen är mögelskadat, att reglar är fuktskadade och att vatten rinner ner utefter taket. Men det är alltså obekräftade rykten och inom någon vecka kommer vi att få reda på hur statusen på taket verkligen ser ut när Nobabs utredning blir klar.
Kommunstyrelsen behandlade i onsdags en begäran från kultur- och fritidsnämnden om att få 500.000 kr till en utredning av arenan. Utredningen skulle ge underlag för att kunna svara på frågorna som bara blir fler och fler. I vilket skick befinner sig arenan som byggnad? Vad kan vi använda arenan till? Hur kan kostnaderna minskas? Hur kan intäkterna ökas? Finns det en framtid för arenan? Vänsterpartiet tyckte att det lät förnuftigt med en utredning och yrkade bifall till den begärda summan. Det tyckte inget annat parti.
Någon i kommunstyrelsen sa att de var för en utredning men inte just nu. Den skulle genomföras efter att taket hade åtgärdats. Vänsterpartiet ansåg att det var fel ordning.
Kommunstyrelsen avslog följaktligen kultur- och fritidsnämndens begäran.
Vänsterpartiet reserverade sig mot kommunstyrelsens beslut. Det går att läsa reservationen här nedan och/eller ladda ner reservationen som en pdf-fil här.
==
Ärende 17: Utredning av Arena Vänersborg
Reservation
Vänsterpartiet reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut att avslå kultur- och fritidsnämndens begäran om 500 000 kr till en utredning av Arena Vänersborg. En utredning av framtiden för Arena Vänersborg har varit på kultur- och fritidsnämndens agenda i flera år, men nämnden har haft brist på resurser för att genomföra den.
Kultur- och fritidsnämnden har därför ansökt om 500 000 kr från kommunstyrelsens förfogandeanslag till kostnader för att en extern part ska genomföra utredningen. En enig kultur- och fritidsnämnd stod bakom beslutet. Arenan är ju inte en angelägenhet enbart för kultur- och fritidsnämnden utan för hela kommunen. Dessutom ligger evenemangsdelen hos kommunstyrelsen.
Utredningsuppdraget är redan formulerat. Det innebär att kommunen vill ha svar på arenans nuvarande status avseende kostnader, driftsform, täckningsgrad, kapacitet, status som anläggning för issporter och status som evenemangsarena. Utredningsuppdraget innehåller även framtidsutsikter som miljövänlig drift, evenemangsmöjligheter, underhållsbehov, omvärldsbevakning om arenor och isanläggningar samt förslag på ägar- och driftsformer.
Utredningens syfte är att ge svar på centralt viktiga frågor innan kommunen går vidare med fortsatta investeringar i Arena Vänersborg. Att göra investeringar som byte av tak mm utan att ha ett ordentligt faktaunderlag och viljeinriktning är inte ansvarsfullt och kan innebära stora onödiga kostnader. Det kan också leda till att inga investeringar alls görs och att arenan förfaller och fortsätter att gräva hål i kultur- och fritidsnämndens ekonomi.
Självklart innebär en arena att kommunen har kostnader för den och att det inte går att helt få balans med intäkter och kostnader, men kommunen måste sträva efter att minska nettokostnaderna för att inte andra viktiga områden inom kultur- och fritidsnämnden får stå tillbaka till förmån för en issportanläggning.
Vänersborg 20230504
==
PS. Kommer ni ihåg vad som sades i debatten i fullmäktige när beslutet fattades om att bygga Arena Vänersborg? Lyssna här (YouTube): ”Beslutet i kommunfullmäktige 2007-06-20”. Du kommer inte att ångra dig.
Anm. Det går att läsa mer om kommunstyrelsens sammanträde i bloggen ”KS: Irriterat mellan S och M”. Dessutom kommer det fler bloggar i ämnet.
Anm. Vänsterpartiet reserverade sig också mot kommunstyrelsens beslut att säga ja till att satsa ytterligare 420.000 kr på flygplatsbolaget – se ”KS prioriterar flygplatsbolaget”.
KS: Irriterat mellan S och M
Kl 15.22 igår eftermiddag slog ordförande Benny Augustsson (S) vänligt men bestämt klubban i bordet. Kommunstyrelsens sammanträde var slut för den här gången.
Det blev inte alls så sent som åtminstone jag hade befarat, men jag hade gjort en stor missbedömning. Det var nämligen endast tre informationer, förutom information från kommunalråden och kommundirektören. Det var det som var förklaringen. Det brukar nämligen vara upp till 10 informationspunkter.
Det var som jag skrev i bloggen inför kommunstyrelsens (KS) möte tämligen tunga och viktiga ärenden som skulle avhandlas. (Se “KS 3/5: Arenan och flygplatsen mm”.) De flesta av dem går dock vidare till kommunfullmäktige den 17 maj för ett slutligt beslut. Jag kan emellertid inte låta bli att berätta om ett av dessa ärenden. KS behandlade ett ärende som många invånare är intresserade av. Och då handlar det naturligtvis om Sikhall.
Kommunstyrelsen fattade ett beslut som i och för sig ska avgöras i kommunfullmäktige, men där kommunstyrelsens ställningstagande var viktigt för de inblandade, för Magnus Larsson och Vänersborgs Segelsällskap. Det var inte heller något skarpt beslut, vilket det inte ens blir om två veckor i fullmäktige – det var ett inriktningsbeslut.
Kommunstyrelsen skulle avgöra:
“inriktningen för de fastighetsrättsliga frågorna i samband med detaljplan för Sikhallsviken”
Samhällsbyggnadsförvaltningen hade delat upp Sikhall i tre delområden – hamnen, magasinet och viken. I varje delområde fanns det två förslag, kommunens förslag och fastighetsägarnas, inklusive Magnus Larssons. (Jag har i några bloggar beskrivit de olika förslagen utförligt – “hamnen”, “magasinet” och “viken”.) Det var ett tämligen, enligt min mening, tendentiöst underlag men miljö- och byggnadsförvaltningens chef gjorde en mycket allsidig och saklig föredragning inför kommunstyrelsen.
De styrande partierna, S+C+KD+MP, förordade i vanlig ordning tjänstepersonernas förslag. Oppositionen ville bifalla fastighetsägarnas och Magnus Larssons förslag, med ett tillägg:
“Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten.”
Det kan nämnas att enligt Magnus Larsson ska Segelsällskapet få möjlighet att förvärva den del av fastigheten där bryggan ska anläggas. 
I så fall behövs det inget servitut.
Benny Augustsson (S) hade en stark känsla av att oppositionen skulle vinna omröstningen och lade därför fram ett tilläggsförslag till förslagen från fastighetsägarna och Magnus Larsson. Augustssons tilläggsförslag innebar att de fastighetsrättsliga frågorna skulle regleras den dag då detaljplanen över Sikhall vann laga kraft.
Med tanke på att kommunen redan har arbetat med detaljplanen i 8 år(!) är risken inte helt liten att det dröjer ytterligare ett antal år innan den blir klar. Det skulle innebära att den blöta filten som redan ligger över Sikhalls utveckling finns kvar i fortsättningen också. (Se “DP Sikhall (9): Framtiden”.)
Jag yrkade avslag på Augustssons tilläggsförslag. Fastighetsägarna och Magnus Larsson skulle faktiskt kunna börja utveckla Sikhall även utan en detaljplan, dvs om de får bygglov, tillstånd för vattenverksamhet och strandskyddsdispens. Och om de fastighetsrättsliga lösningarna är på plats. Oppositionen avslog tilläggsförslaget med röstsiffrorna 8-7, och gick i övrigt på fastighetsägarnas förslag på samtliga tre delområden.
Det öppnar vägen för ett positivt beslut i kommunfullmäktige. I så fall skulle tron och förhoppningen på en utveckling av Sikhallsområdet äntligen kunna få fäste och utvecklas – enligt kommunens vision ska ju kommunen vara attraktiv och hållbar:
“i alla delar”
I ärendet om en ny styr- och ledningsmodell i kommunen, så avgjorde ordförande Benny Augustssons utslagsröst. Det blev nämligen 7-7 i voteringen och det berodde på att Vänsterpartiet, dvs jag själv, avstod från att rösta. Det var med motiveringen att nu är det två veckor kvar till nästa kommunfullmäktige då frågan definitivt ska avgöras. Förslagen från de styrande partierna respektive moderaterna och liberalerna är så lika att de borde kunna jämkas ihop. Och det hade varit en stor fördel om hela kommunfullmäktige blev överens om hur kommunen ska styras och ledas.
Vänsterpartiet uppmanade de två blocken att prata med varandra under de kommande två veckorna. Vänsterpartisterna tänker för övrigt rösta i kommunfullmäktige…
Chanserna verkar dock vara små för att socialdemokrater och moderater ska prata med varandra innan kommunfullmäktige. Och de är definitivt ännu mindre för att partierna ska komma överens. Den slutsatsen drar nog de flesta efter att moderaternas motion om ökad trygghet i Vänersborg behandlats senare under dagen.
Under diskussionen om den moderata motionen framförde ordförande Benny Augustsson (S) uppfattningen att moderaterna har en tendens att lämna motioner som slår in öppna dörrar – som denna motion. Det pågår redan ett arbete i kommunen menade Augustsson utifrån de riktlinjer som motionen ville se. Och så brukar det vara med moderaternas motioner. Sedan pekar moderaterna på arbetet, fortsatte Augustsson, och säger att det var på grund av deras motion. De tar äran åt sig för något som inte är deras förtjänst.
Augustsson ansåg att moderaterna var mer intresserade av att framhäva sin egen förträfflighet än att förbättra för kommuninvånarna.
Henrik Harlitz (M) blev tämligen irriterad och upprörd över Augustssons ord. Eller helt enkelt, redigt förbaskad:
“Att du är så osäker i ditt ledarskap!”
Utbrast Harlitz.
Jag tror som sagt inte att socialdemokrater och moderater blir överens om en gemensam styr- och ledningsmodell för kommunen. Det blir sannolikt fyra vänsterpartister som kommer att avgöra frågan den 17 maj.
Jag återkommer med fler ärenden från kommunstyrelsens sammanträde, bland annat två reservationer om arenan och flygplatsbolaget från Vänsterpartiet.
Första maj i Vänersborg
Igår var det arbetarrörelsens stora internationella högtidsdag – 1 maj.
I juli 1889 beslutade Andra internationalen att det skulle hållas en internationell demonstration för åttatimmarsdagen den första maj året efter. Det var tänkt att vara en engångshändelse, men har blivit en tradition. Det sägs att datumet valdes för att högtidlighålla minnet av offren i Haymarketmassakern i Chicago i USA 1886.
Förra året höll Vänsterpartiet ett Förstamajmöte i Vänersborg, men i år begav sig de flesta medlemmarna till Trollhättan eller Uddevalla för att delta i firandet där. Talare på båda mötena var Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk. (Se Vänsterpartiets hemsida: “Första Maj i Trollhättan firades under paraply”.)
I Vänersborg höll Socialdemokraterna sin årliga och traditionella 1 maj-demonstration. I täten med den svenska fanan gick som vanligt Hans-Peter Norén. Framför honom gick helt enligt traditionen Vänersborgs Stadsmusikkår och efter Norén följde 50 deltagande demonstranter. Det var för övrigt en minskning jämfört med förra året med ca 20 personer. Det är nog så i stora delar av landet. 
Till skillnad från länder på kontinenten, t ex Frankrike, så är svenskarna ett tålmodigt släkte som tycks acceptera både sänkta reallöner och att regeringen prioriterar sänkning av skatterna för landets höginkomsttagare istället för vanligt folks välfärd. Eller också har de resignerat… I år beräknas för övrigt skattesänkningarna för de med de högsta inkomsterna kosta statskassan ungefär 13 miljarder.
Efter en relativt torrskodd vandring genom stadens gator avslutades demonstrationen där den hade börjat – i Plantaget. Där bjöd Socialdemokraterna och LO på korv och bröd samt kaffe. Vid kaffe- och korvståndet kunde vi se 
kända socialdemokratiska namn som Nils-Erik Söderqvist, Lasse Wandel, Benny Augustsson, Madelaine Karlsson, Ann-Marie Jonasson, Dan Nyberg, Jonathan Svensson, Kenneth Borgmalm, Anneli Guilotte, Bengt Larsson, Christin Slättmyr, Ann-Sofie Dolk Olsson och arbetarekommunens ordförande Joakim Sjöling. De missar sällan eller aldrig en förstamajdemonstration i Vänersborg.
Vid samlingen i Plantaget började det regna, igen. Det hindrade dock inte Joakim Sjöling att välkomna upp kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson på scenen för att hålla det traditionella kommunala förstamajtalet.
Benny Augustsson var som vanligt i god talarform och var både engagerad och medryckande. Augustsson trummade ut budskapet att S och de styrande partierna i Vänersborg försökte rädda välfärden i så stor utsträckning som möjligt trots högerregeringens politik, eller brist på politik. 
Augustsson gav inte mycket för den passivitet som den borgerliga regeringen visade under den alltmer annalkande och tilltagande lågkonjunkturen. Han kritiserade också den prioritering som regeringen gjorde. Att ge mer till de som redan hade det gott ställt och mindre till de som hade störst behov av den kommunala välfärden var inte socialdemokraternas politik.
Benny Augustsson lyfte att utvecklingen i Vänersborg trots allt var positiv. Det byggdes som aldrig förr sa Augustsson. Nästa år står Holmängens skola klar, en ny byggnad för tingsrätten ska uppföras och Västra Götalandsregionen ska bygga ett nytt Regionens hus i Vänersborg. Augustsson tog också upp kommunens arbete med miljöfrågor som ett tecken på att det händer positiva saker i Vänersborg.
Benny Augustsson kunde dock inte undvika att varna mötesdeltagarna för att kommunen gick några svåra år till mötes. Det blir tufft sa Augustsson och vädjade om förståelse. Det var inte de styrande partiernas i Vänersborg fel utan omständigheterna i världen – och den borgerliga högerregeringen. Men Socialdemokraterna skulle göra allt för att i största möjliga utsträckning slå vakt om välfärden i Vänersborg.
Carina Ohlsson, EU-parlamentariker från Lidköping, talade efter Benny Augustsson. Hon började med en mycket uppskattad anekdot. Olsson berättade att när hon var ung tog hennes mamma med henne till torget i Vänersborg. Där fanns det nämligen ett gatukök som serverade hamburgare. Då var det fest. Det fanns inget ställe i Lidköping som sålde denna amerikanska läckerhet.
Ohlsson talade en hel del om Europafrågor i allmänhet men särskilt om Ukraina. Hon berörde naturligtvis också i stor utsträckning regeringens förödande politik och betonade ofta Sverigedemokraternas inflytande. Ohlsson är djupt engagerad i kvinnofrågor och tog även upp en hel del om det i sitt tal.
Som vänsterpartist höll jag med om det mesta som sades från scenen av både Carina Ohlsson och Benny Augustsson. Det berodde naturligtvis till stor del på att jag delar kritiken mot den nuvarande regeringen. Flera av de krav som de ställde på en ny politik med bland annat mer resurser till välfärden sympatiserar jag också med, även om Vänsterpartiet på de flesta områden vill gå ännu längre. Sedan får man inte heller glömma att den politik som de socialdemokratiska regeringarna förde innan den SD-stödda högerregeringen tillträdde inte direkt var en arbetarpolitik som gynnade barnfamiljer och de lågavlönade i Sverige.
PS. Den 27 april hade Carina Ohlsson (S) en debattartikel införd i Aftonbladet – “Hur bra går samarbetet med SD – egentligen?”.
KS 3/5: Arenan och flygplatsen mm
Strax efter två högtidsdagar, en religiös (se “Valborgsmässoafton”) och en världslig (se ”Första maj i Vänersborg”), är det dags för sammanträde med kommunstyrelsen. På onsdag den 3 maj ska som vanligt en diger lista med ärenden avhandlas.
Alla ärenden kommer naturligtvis att hinnas med, precis som på alla andra sammanträden. Det som kan diskuteras är hur meningsfullt det är att begränsa talartiden, låta bli att ställa frågor, lägga band på sig själva, undvika mer eller 
mindre tidskrävande diskussioner och snabbt klubba igenom besluten – allt för att hinna med och för att kunna avsluta mötet i rimlig tid… Det är knappast ett klokt sätt för kommunstyrelsen att styra en kommun. Det borde ges tid åt fördjupade diskussioner där syftet borde vara att hitta det bästa för kommunen.
Kommunstyrelsens underlag är på 786 sidor, men det är ändå inte mängden som oroar denna gång. Det är mer ärendenas tyngd. På dagordningen finns nämligen många komplicerade och viktiga ärenden som “Policy för sponsring och donationer” (som också inkluderar “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag”), “fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken”, “Styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”, en ny “Bolagspolicy”, “Gemensam organisation för turismutveckling på Halle- och Hunneberg” (bolagsordning, ägardirektiv och samverkansavtal) och antagande av en “Naturvårdsstrategi”. Några motioner ska också behandlas, bland annat en författad av undertecknad om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare och en från moderaterna om ökad trygghet i Vänersborgs kommun.
Samtliga dessa ärenden ska gå vidare och beslutas av kommunfullmäktige. Det innebär sannolikt att chansen, bland annat på grund av tidspressen under sammanträdet, för att partierna ska hitta varandra och enas är mycket liten. Istället kommer, tror jag, ärendena att med automatik och utan någon vidare dialog eller diskussion snabbt att skickas vidare till kommunfullmäktige. Och möjligheterna att komma fram till kompromisser och enighet i kommunfullmäktige är i det närmaste obefintliga. Där är det voteringsknapparna som gäller.
Det här är inte något bra sätt att styra Vänersborg.
Kommunfullmäktige sammanträder den 17 maj. Innan dess tänkte jag att redogöra för ovanstående ärenden. Naturligtvis tänker Vänsterpartiet komma med synpunkter och kanske också ställningstaganden redan på onsdag, men som sagt, det är i fullmäktige som det avgörs.
Det finns en hel del ärenden som avgörs direkt av kommunstyrelsen. De är i sammanhanget mindre 
viktiga och handlar alltid om mindre summor pengar, men de saknar absolut inte intresse för vänersborgarna. Två sådana ärenden handlar om flygplatsbolaget och arenan…
Vänersborgs kommun avsätter ett verksamhetsbidrag till Fyrstad Flygplats AB varje år. Bidraget uppgår 2023 till 1.155 tkr, över en miljon kr alltså. På onsdag ska kommunstyrelsen bevilja ett extra verksamhetsanslag om 420.000 kr till Fyrstad Flygplats. Sammanlagt behöver bolaget ytterligare 2 milj kr, men Vänersborgs del uppgår alltså “bara” till nästan en halv miljon. De andra ägarkommunerna, dvs Trollhättan, Uddevalla och Lysekil, delar på resten.
I beslutet står det att pengarna är till för:
“täckning av förluster under år 2023”
Det är egentligen inte riktigt korrekt. I ansökan från flygplatsbolaget, underskriven av ordförande Paul Åkerlund (S) från Trollhättan och vice ordförande Benny Augustsson (S), står det:
“De aktiviteter som flygplatsbolaget och flygoperatören genom ett gemensamt åtagande behöver genomföra för att långsiktigt utveckla linjetrafiken, öka passagerarantalet och göra flygplatsen och ägarkommunerna mer kända i framför allt Stockholmsområdet är inte medtagna i bolagets budget för 2023. 
Ett ökat passagerarantal ger bättre förutsättningar för branschens hållbarhetsomställning till exempel genom att öka efterfrågan på bioflygbränsle vilket flygplatsbolaget kan tillhandahålla. Aktiviteterna väntas också leda till att flygoperatören på sikt kan bredda sitt utbud av destinationer.”
Pengarna ska uppenbarligen användas för att “utveckla linjetrafiken, öka passagerarantalet” och, på sikt, “bredda sitt utbud av destinationer”. Och det genom att bland annat göra ”ägarkommunerna mer kända”. Är det sistnämnda flygplatsbolagets uppgift?
De här pengarna är inte helt okontroversiella. Man kan fråga sig t ex varför skattepengar ska till för att främja att företagsledare och andra i de övre skikten av samhället ska tjäna lite extra tid genom att ta flyget till Stockholm. Och om tidsbesparingen är så viktig – borde då inte flygplatsbolaget bära sina egna kostnader? Skattesubventionerna kan också ifrågasättas utifrån de besparingar som skola, vård, omsorg och kultur och fritid står inför.
Kommunstyrelsen i Trollhättan har redan beviljat pengarna för Trollhättans del. I kommunstyrelsen i Trollhättan röstade Vänsterpartiets representant ja till det extra bidraget. I Vänersborg kommer inte Vänsterpartiet att göra det.
Den andra viktiga frågan, som stannar i kommunstyrelsen, handlar om Arena Vänersborg.
Taket på arenan har läckt ända sedan den togs i bruk 2009 och det har egentligen bara blivit värre och värre. Och arenataket läcker fortfarande, det regnar in lite överallt.
Det är dags att åtgärda taket anser kommunen. Kostnaden för takreparationen var beräknad till 22 milj kr. Nu ryktas det om att det inte räcker, men några nya siffror har inte nämnts offentligt. Antagligen skulle det behövas ett 
helt nytt tak. För några år sedan sades det att det skulle behövas bygga på takstolar på de gamla och ny takplåt, som dessutom skulle gå att snöröja. Notan för det skulle uppgå till ca 36-40 miljoner kr. Gör man bara den “billigare” varianten, byte av takduk och isolering för 22 milj, är risken stor att man får göra om åtgärden igen om 10 år.
Man kan också undra hur det ser ut i väggar och golv osv efter 15 år av läckage. Det är väl inte helt osannolikt att det t ex finns diverse påväxter lite överallt. Och inte nog med att det är problem med taket – hela byggnaden rör på sig. Det finns sättningar och sprickor, och det har hänt att fönster har gått sönder av spänningarna.
Kultur- och fritidsnämnden vill utreda Arena Vänersborg innan investeringarna i ett nytt tak påbörjas. Nämnden vill att det ska bli en ordentlig och uttömmande utredning där även frågor om olika ägar- och driftsformer ska utredas. Nämnden beräknar att en sådan utredning kan komma att kosta upp mot en halv miljon kronor, pengar som nämnden inte har. Kultur- och fritidsnämnden har därför ansökt om 500.000 kr från kommunstyrelsens förfogandeanslag till en utredning.
Beslutsförslaget till kommunstyrelsen är att avslå denna begäran. Det betyder vad jag kan förstå att de ledande partierna anser att investeringarna i arenataket ska genomföras mer eller mindre “i blindo”.
För att ta en jämförelse. Argumentet mot att investera i Hallevibadet är att om man åtgärdar en sak, kan något annat gå sönder dagen efter. Och så kan det hålla på. Badet är nämligen uttjänt och det går inte att göra något åt det. Det vore att kasta miljoner kronor i sjön. Och då funderar jag på om inte samma sak gäller arenan… Borde inte kommunen av samma anledning försäkra sig om att inget annat går sönder i arenan direkt efter att taket reparerats? Eller borde man inte vara säker på att inte arenan är uttjänt och inget att göra något åt?
Kommunstyrelsen ska som sagt besluta om en hel del andra ärenden som inte går vidare till fullmäktige. Det är dock inga kontroversiella eller dyrare beslut som ska fattas.
PS. Kommer ni ihåg vad som sades i debatten i fullmäktige när beslutet fattades om att bygga Arena Vänersborg? Lyssna här (YouTube): ”Beslutet i kommunfullmäktige 2007-06-20”.
Valborgsmässoafton
Idag är det Valborgsmässoafton.
Valborg är en urgammal högtid. Den har anor betydligt längre bak i tiden än till den medeltid då kyrkan försökte kristna det hedniska firandet. Det gjorde kyrkan genom att ”importera” det katolska helgonet Valborg (Walpurgis). Kyrkan lyckades väl i och för sig ganska bra. Många tror faktiskt att vi i det, sedan Gustav Vasas tid, protestantiska Sverige fortfarande firar ett katolskt helgon. Ja, egentligen två, om vi också räknar Lucia. Fast, å andra sidan, hur många skänker egentligen en tanke till helgonet Valborg på Valborgsmässoafton…?
Det finns de som menar att Valborgsmässoafton infaller mitt emellan vårdagjämning och midsommar, två ”fenomen” som har med solens rörelse över himlen att göra. I så fall hade det inte varit någon slump att Valborg hade firats just idag, sådant brukade folk ha koll på ”förr i tiden”. Det är emellertid inte riktigt korrekt. Det är faktiskt en vecka längre till midsommar och sommarsolståndet än det är till vårdagjämningen, om man ”räknar bakåt”.
Firandet av Valborgsmässoafton är ändå långt äldre än tiden för kristendomens ankomst till Sverige. På ”hednatiden” firades en högtid vid Valborg där döden stod i centrum. Och det gör ju årets Valborg aktuellare än någonsin. Tråkigt nog. 
Ofta hör eld ihop med den mystiska döden. Elden bränner det gamla och ger plats för det nya… Döden och livet hör ihop.
Livet efter detta, det var (bland annat) Odens område. För hade man tur 
så kom man efter jordelivet till Odens boning Valhall, paradiset. Val-hall var som bekant Odens stora borg… Val-borg… Där val-kyriorna serverade mjöd till alla djärva kämpar och krigare. Val-kyrior som ursprungligen, i den nordiska mytologin, förde de som dödats på slagfältet till gudarnas värld. Val betyder krigare som stupat på slagfältet.
Idag får vi skänka en tanke till de gamla vikingarna och hur de på sitt sätt visade vördnad för den gåtfulla och mystiska döden när vi själva, på vårt sätt, funderar på de existentiella frågorna. På Skräcklan kan vi i år återigen, äntligen, kontemplera framför den traditionella brasan tillsammans med ett hundratal andra kommuninvånare.
Och framför TV:n kan vi fortfarande se eldarna brinna i Ukraina…
PS. Denna blogg har varit publicerad tidigare.
Budget 2024: Eländes elände (2)
För att travestera Avner när han ropade till Joav i 2:a Samuelsboken (2:26):
“Skall slaktandet av välfärden aldrig ta slut? Förstår ni inte vilket elände det leder till?”
Det kanske kunde vara invånarna i Sverige, eller Vänersborg, som desperat ropar till sina politiker. Eller ett antal kommunalråd i Dalarna till regeringen… (Se dagens inlägg på Vänsterpartiets hemsida – “Frågor till kommunalråden i Vänersborg”.)
Inflationen stiger, räntorna höjs och kostnaderna för välfärden ökar i landet. De som drabbas hårdast av besparingar och nedskärningar i kommunernas verksamhet är som vanligt de som redan har det sämst. Det är de som är arbetslösa, som har lägst inkomst, studerande, barn, unga, äldre och sjuka. Det är inte Stefan Persson, som i januari 2022 hade en förmögenhet på 172 miljarder eller syskonen Jörn, Finn och Kirsten Rausing som vardera var goda för 121 miljarder som drabbas. Eller Melker Schörling… Eller… De har sitt på det torra. Och de behöver inte heller oroa sig för sina släktingar. Förmögenhetsskatten är ju avskaffad, precis som arvsskatten och gåvoskatten…
Det ser däremot eländigt ut för Vänersborgs kommuns nämnder nästa år. Igår skrev jag om några av nämnderna (se ”Budget 2024: Eländes elände (1)”), idag handlar det om kultur- och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden.
Kultur- och fritidsnämnden
Kommunstyrelsen har tilldelat kultur- och fritidsnämnden (KFN) en budgetram på 133.740 tkr för 2024, drygt 133 milj kr alltså. Det innebär, menar politikerna i nämnden, att det fattas 4 milj kr för att täcka verksamheternas behov.
KFN ska överta skolornas idrottshallar från barn- och utbildningsnämnden (BUN). Då behöver det tillsättas en arbetsledartjänst. Nämnden får dessutom en ökad hyra när den tar över Frigghallen från BUN, 900.000 kr. Det följer nämligen inte med några pengar… Dessutom höjs hyror och elkostnaderna ökar. Nämnden ser inte att det är möjligt att öka intäkterna, för t ex uthyrning av anläggningarna, motsvarande de ökade kostnaderna. Kommunens föreningar har inte heller några pengar…
Kultur- och fritidsnämnden ska alltså spara 4 milj kr 2024. Det ska ske menar nämnden genom att avveckla Hallevibadet. Det skulle innebära en besparing på 1,8 milj kr. (Läs mer om Hallevi på bloggen “Hallevibadet”.) Nämnden tvingas också minska antalet musiklärartjänster på musik- och kulturskolan med 2,5 tjänster, en besparing på 1,5 milj.
Kommunfullmäktige har beslutat att kultur- och fritidsnämnden ska ta över ansvaret för barn- och utbildningsnämndens idrottshallar. Det vill egentligen inte KFN utan vill att beslutet tas upp för ny diskussion. Om beslutet upphävs skulle det spara 1,6 milj kr för nämnden.
Kultur- och fritidsnämnden är ur budgetsynpunkt en liten nämnd. Det är bara biblioteksverksamheten som är lagstadgad. Nämnden betyder dock mycket för kommunens attraktionskraft och den bidrar till att stärka kommunens varumärke. Jag vet att nämndens verksamhet är särskilt viktig för integration och social gemenskap i Vänersborg.
Samhällsbyggnadsnämnden
Den tredje största nämnden i kommunen, efter socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, är samhällsbyggnadsnämnden.
Samhällsbyggnadsnämndens uppgift är att, så att säga, “bygga samhället”. Det innebär att vägar, gator, broar, renhållning, parker, vatten och avlopp osv ingår i nämndens verksamhet. Nämnden levererar också måltider för skolor och äldreboenden. Den äger kommunens fastigheter, även idrottsanläggningarna och skolornas idrottshallar. Den står för underhåll och hyr ut lokalerna till kommunens verksamheter. (Det är lite komplicerat med skolornas idrottshallar… Samhällsbyggnadsnämnden äger hallarna, hyr ut dem till kultur- och fritidsnämnden som i sin tur hyr ut idrottshallarna till barn och utbildning.)
Enligt kommunstyrelsens anvisningar för budget 2024 tilldelas samhällsbyggnadsnämnden 90.949 tkr. Nämnden får också in en hel del intäkter. Stora delar av nämndens verksamhet finansieras nämligen av avgifter (taxor) från 
kommuninvånarna, hyror från andra nämnder i kommunen liksom försäljning av tjänster t ex skolmåltider. Det betyder att nämnden också kan höja avgifter och hyror mm när kostnaderna ökar. Det är emellertid viktigt att ha i minnet att intäkterna från taxorna inte får överskrida självkostnaden. Taxorna kan inte heller höjas för att täcka andra utgifter. Nämnden föreslår bland annat att kommunfullmäktige ska höja brukningsavgiften för VA med 20% (exkl moms) och anläggningsavgiften med 5 % (exkl moms) inför 2024. Kommunen måste verkställa nya lagkrav om förändrad avfallshantering. Det innebär att renhållningsverksamheten behöver öka intäkterna med 4,5%. Även på detta område kommer taxor att höjas.
Nämnden ser med oro på att tomtförsäljningen minskar nu och troligen de kommande åren. Intäkterna från tomtförsäljningarna brukar vara värdefulla tillskott i kassan och har bland annat gått till saneringar av mark.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utöka investeringsanslaget för fastighetsunderhåll med 8 milj kr från och med 2024. Nämnden vill även ha en tillfällig utökning av anslaget med 0,5 milj kr för att exploatera Sanden Södra, dvs Lilla Vassbotten.
Nämnden befarar att den tajta budgeten som kommunstyrelsen har föreslagit innebär att fastighetsunderhållet på kommunens fastigheter får stå tillbaka. Underhållsskulden ökar och det har väl inte undgått kommuninvånarna vad konsekvenserna av bristande underhåll kan leda till.
Ett annat orosmoln är kostenhetens underskott. Det är inte bara prisökningarna på livsmedel, som har varit mycket stora. Det nya Odenköket vid Torpaskolan tycks också ha blivit dyrare än beräknat. Kostenheten förväntas göra stora underskott även under 2024.
Det utreds hur måltidsproduktionen ska kunna ändras och effektiviseras, det lagas ju mat även på andra platser i kommunen, t ex i Brålanda och på Dalboskolan. Det kommer sannolikt att bli en del förslag på omflyttning och neddragning av personal. Kanske kommer samhällsbyggnadsnämnden också att tvingas stänga restaurang Solrosen i Brålanda. Det blir också, med all säkerhet, mindre variation på menyn, mindre andel ekologiska respektive närproducerade livsmedel.
Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar slutligen för kommunens investeringar. Den har ett särskilt och stort ansvar när investeringsplanen upprättas för kommunens alla investeringar. Investeringsplanen är treårig och är en särskild del av mål- och resursplanen (MRP). Det går att läsa om kommunens investeringsplaner i en särskild blogg – se “Budget 2024 och investeringar…”.
De nämnder som är kvar tas upp i en kommande blogg.
Budget 2024: Eländes elände (1)
Jag har läst alla nämndernas MRP-förslag inför år 2024. De kan laddas ner från kommunens hemsida. Förslagen finns i respektive nämnds “kallelse och beslutsunderlag” till aprilmötet. (Undantaget är Överförmyndarnämnden.)
I en tidigare blogg beskrev jag kommunens investeringsbehov de närmaste tre åren. (Se “Budget 2024 och investeringar…”.) I denna blogg tänkte jag börja beskriva nämndernas förslag till åtgärder för att hålla sig inom de av kommunstyrelsen beslutade anvisningarna.
Det saknas pengar i kommunsverige. Så även i Vänersborg. Det finns långt ifrån de pengar som verksamheterna har behov av. Ja, ska sanningen fram så är det mycket osäkert om det finns några pengar överhuvudtaget att tilldela nämnderna utöver de budgetramar som KS har beslutat om. (Budgetanvisningarna gav faktiskt ett underskott i kommunens resultat.) Och det är inte huvudsakligen kommunens fel, även om gamla beslut fortfarande “tickar” pengar, t ex Arena Vänersborg.
Kommunen kan naturligtvis påverka sina inkomster, framför allt skatten. Det har dock inte, vad jag vet, diskuterats seriöst i något parti, i varje fall inte än. Moderater, liberaler, kristdemokrater, sverigedemokrater och medborgarpartister har av tradition varit mot skattehöjningar. Även socialdemokrater har gjort tummen ner när Vänsterpartiet vid något tillfälle under 2010-talet förde höjningar på tal.
Det är inte realistiskt, tror jag, att höja skatten i det ekonomiska läge som många barnfamiljer och hushåll befinner sig i just nu. Dessutom kommer ju en del taxor, som t ex VA, att höjas. Taxorna är emellertid inte någon inkomst i traditionell mening för kommunen. VA-taxan ska t ex bara täcka de kostnader som VA-systemet har i kommunen. Kommunen får inte göra “vinst” på taxorna.
Det är inte bara kommunens kostnader som ökar på grund av inflationen och räntehöjningarna. Statsbidragen minskar i omfattning och en del nya lagar har tillkommit som staten inte kompenserar kommunerna för helt och hållet. Eller 
rättare sagt, bara en alltför liten del. För t ex barn- och utbildningsnämnden (BUN) handlar det om extra studietid, utökad lovskola och reserverade förskoleplatser till vissa barn mellan 3-5 år. Det är nya ålägganden som beräknas öka kostnaden för BUN med 4,5 milj.
Utökade krav och påbud på kommunerna med medföljande ökade kostnader borde staten finansiera helt och hållet. Det är ju inte kommunerna som har bestämt dessa utökningar av verksamheten.
Det är egentligen läge för medborgarna att ta sig en ordentlig funderare över hur de röstade i valet till riksdagen i höstas.
Och… Sverige är ett rikt land och staten har pengar till att öka statsbidragen till kommunerna för att upprätthålla välfärden – en välfärd som huvudsakligen kommuner (och regioner) ansvarar för att tillhandahålla för sina invånare.
Andreas Cervenka skrev i Aftonbladet häromdagen (se “”Krispolitikens” vinnare: Höginkomsttagarna”):
“Inflationen har också en rad andra automatiska effekter som är lätta att missa.
En är att olika bidrag automatiskt räknas upp med inflationen, det gäller till exempel försörjningsstöd och garantipension. 
Inflationen påverkar också skatter, inte minst den statliga inkomstskatten.
Eftersom det så kallade prisbasbeloppet räknats upp har gränsen höjts för när den statliga skatten börjar tas ut, om inte reglerna ändras.
En person som tjänar över 60 000 kronor får i år 1 417 kronor i lägre skatt varje månad.
Av regeringens budget framgår att statens intäkter från statlig inkomstskatt väntas minska med 10,5 miljarder eller 18 procent mellan 2022 och 2024.”
Uppräkningen av försörjningsstöd och pensioner ger kommunerna stora kostnadsökningar, vilket staten inte alls ger kommunerna kompensation för. Istället, som Cervenka skriver, så går i praktiken 10 miljarder mer av statens pengar till de hushåll som tjänar mer än 60.000 kr… Omfördelningen av inkomster i Sverige, där pengar går från de ”fattiga” till de “rika”, fortsätter på samma väg som den gjort i ett antal år.
Det skulle behövas 20-30 miljarder till landets kommuner…
Så här ser nämndernas situation ut nästa år i Vänersborg.
Socialnämnden
Socialnämnden är kommunens största nämnd. I budgetanvisningarna fastställdes kommunstyrelsen socialnämndens budgetram 2024 till 1.130.455.000 kr, dvs över en miljard kronor.
Socialförvaltningens behov inför 2024 är sammanlagt ytterligare 52,1 milj kr. Behoven fördelar sig på följande sätt:
- Individ och familjeomsorg 12 milj kr – försörjningsstöd
- Individ och familjeomsorg 26 milj kr – placeringar barn och unga
- Individ och familjeomsorg 2 milj kr – personalförstärkningar
- Personligt stöd och omsorg 9 milj kr – externt köpta platser LSS/SoL vuxna
- Arbete, sysselsättning och integration 3,1 milj kr – daglig verksamhet LSS
I bloggen “Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor” beskrev jag faktiskt även de stora besparingar och nedskärningar som socialnämnden beslutade om:
- ”Föreslås åtgärder inom ASI med motsvarande 3.100 tkr för att klara utökad driftskostnad för daglig verksamhet LSS. Detta innebär reducering av antalet medarbetare inom AME respektive daglig verksamhet LSS med sex tjänster.”
- ”Avveckla ett boende inom LSS för att klara budget i balans inom personligt stöd och omsorg utöver de åtgärder verksamhetsinriktningen på egen delegation genomför. Detta innebär en kostnadsbesparing med 5.000 tkr på helårsbasis.”
- ”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024 då bedömningen görs av förvaltningen att det inte är möjligt att rymma kostnadsökningen som avtalet innebär inom budgeterad ram.”
- ”Anpassa arbetstidsmåttet inom Kommunals avtalsområde lokalt till att motsvara det centrala avtalet om 38,25 för medarbetare som arbetar dag/kväll, vilket motsvarar en beräknad kostnadsbesparing med 20.000 tkr.”
I samma blogg återgavs också Vänsterpartiets reservation mot budgetförslaget och även Kommunals “Yttrande gällande åtgärdsförslag MRP 2024-2026”. (Se “Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor”.)
Det kan till sist tilläggas att samhällsbyggnadsnämndens funderingar och planer på att ställa om Odenköket till att producera och leverera måltider till Säbo i Brålanda och Frändefors kan påverka socialnämndens budget ytterligare. Det kan uppkomma ännu fler kostnader…
Även barn- och utbildningsnämndens förslag till beslut om att avveckla Lanternan, dvs kommunens förskola på obekväm arbetstid, kan påverka socialnämnden. Möjligheten att ha sina barn på Lanternan är för många familjer en förutsättning för att kunna jobba kvällar, nätter och helger i t ex äldreomsorgen. Det kan ju faktiskt också innebära arbetslöshet och hänvisning till försörjningsstöd om barntillsynen på obekväma arbetstider upphör…
Barn- och utbildningsnämnden
BUN:s budgetförslag har jag beskrivit i två bloggar. I “Imorgon BUN: Budget mm” beskrev jag förvaltningens förslag och i ”BUN: Budget, Rösebo och Norra skolan” den ändring i förslaget som politikerna beslutade. Det handlade om Rösebo skola.
De andra nämnderna tas upp i kommande bloggar – se ”Budget 2024: Eländes elände (2)”.
PS. Rubriken är inspirerad av en monolog av Povel Ramel, “Det stora eländet”.
Senaste kommentarer