Arkiv
Hallevibadet
Diskussionens vågor har gått höga om Hallevibadet i Vargön. I lokalpressen, på Facebook och i “vanliga samtal”. Det har också
startats en namninsamling för att Hallevibadet ska renoveras och behållas.
Det är viktigt att slå fast att det inte finns något beslut om att lägga ner Hallevibadet, i varje fall inte just nu. Det beslut som kultur- och fritidsnämnden fattade den 11 april handlade om budgeten för nästa år, 2024, och hade följande lydelse:
“Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till Mål- och resursplan 2024–2026 inklusive åtgärdsförslag om 4.900 tkr under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar så enligt nedan:
Avveckla Hallevibadet, 1.800 tkr, och ge förvaltningen i uppdrag att säga upp hyresavtalet.”
Det kanske inte är helt lätt att tolka, men Hallevibadet var inget eget ärende på sammanträdet. Badet ingick i kultur- och fritidsnämndens förslag till budget 2024, som enligt uppdrag upprättades utifrån de pengar som kommunstyrelsen hade tilldelat nämnden i de så kallade budgetanvisningarna.
Nämnden fick ett tufft förslag till budgetram av kommunstyrelsen, precis som t ex barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Därför blev kultur- och fritidsnämnden tvungen att leta åtgärder för att minska kostnaderna, dvs hitta besparingsförslag. Nämnden har nu visat kommunstyrelsen och kommunfullmäktige konsekvenserna av den tilldelning av pengar som nämnden föreslås få nästa år. Ska kultur- och fritidsnämnden klara budgetkraven så läggs Hallevibadet ner vid årsskiftet. Det är konsekvensen.
Den 7 juni fastställer kommunstyrelsen kommunledningens uppfattning om vad som ska föras fram till kommunfullmäktige. Då får vi se om nedläggningen av badet är en del av förslaget. Det är kommunfullmäktige som ska ta ställning till detta förslag den 21 juni när den fattar beslut om budgeten för nästa år. Budgetbeslutet börjar sedan gälla från och med den 1 januari 2024.
Det finns flera kommuninvånare som har gett uttryck för att en renovering av badanläggningen på Hallevi skulle vara det bästa, och billigaste. Det finns dock många som har en annan uppfattning. Jag kan naturligtvis inte på egen hand avgöra vem som har rätt om en renovering, men TTELA har t ex rapporterat om Hallevi i flera år. Den 1 maj 2018 sa t ex kultur- och fritidsnämndens vice ordförande till TTELA (TTELA “Besparingar hotar stänga Hallevibadet”):
“I grunden är anläggningen i ett fruktansvärt dåligt skick.”
Och redan 2016 hade en rapport gjort bedömningen att:
“en renovering av anläggningen inte var rätt väg att gå på grund av de omfattande brister som fanns i anläggningen.”
Det kan man läsa i kommunens handlingar om Hallevi. Det är handlingar som samtliga politiker och även alla kommuninvånare har tillgång till. (Handlingarna kan laddas ner här. På sidan 99 i underlaget, bilaga 3, finns det en fördjupad beskrivning av Hallevibadet.)
I handlingarna beskrivs underhållsbehovet på Hallevibadet. Det är ingen uppmuntrande läsning.
Uteplattorna som ligger runt bassängen måste ersättas. De klarar inte dagens hygienkrav och det finns stora problem med myror i underlaget. Det är problem med fukt och hygien vad gäller bassänger och markyta runt bassängerna.
“Bassängerna är klädda med PVC-liner för att undvika att klorvatten når betongytor. Linern är nu uttjänt och behöver bytas. Den släpper i ovankant och det finns rostfläckar i botten på linern vilket visar att betongkonstruktionens armering har korrosionsskador.”
Vidare har en utjämningstank kraftiga korrosionsskador. Flera komponenter i de tekniska systemen för simbassängernas vattenkvalitet har brister. TTELA kompletterade beskrivningen av behandlingen av vattnet den 19 november 2021 (se TTELA “Vänersborg kan få en ny simhall”):
“Farliga kemiska ämnen riskerar att orsaka personskada eftersom kemrummen saknar invallning och skyddsutrustning.”
Avfuktningsaggregatet är installerat 1993 och behöver bytas då det inte klarar av att hålla rätt luftfuktighet. Takkonstruktionen klarar inte dagens krav på snölaster. Taköverbyggnaden har även dåliga energi- och snötekniska egenskaper.
Företaget ENVIROPROCESS AB gjorde 2022 en teknisk inventering av Hallevibadet. Det hittades fler brister.
Vattenreningsanläggningen är i delar ganska sliten och:
“Badvattenkvalitén uppfyller inte i alla delar gällande krav och en del av orsaken till det kan vara att cirkulationsflödet till båda bassängerna är avsevärt lägre än vad som kan anses lämpligt.”
Det påpekas också att luftmiljön i teknikutrymmet bör åtgärdas eftersom en stor del av utrustningen är kraftigt korrosionspåverkad.
Kultur- och fritidsnämndens och kommunens uppfattning är helt klar, och har varit sedan flera år tillbaka. Nämnden skriver:
“Kommunen bör undvika kommande och nödvändiga underhållsinvesteringar, vilka beräknas uppgå till flera miljoner kronor. Anläggningen har sedan länge bedömts vara i för dåligt skick för att renovera och att genomföra större investeringar i anläggningen bedöms inte vara förenligt med god ekonomisk hushållning.”
En enig kultur- och fritidsnämnden stod bakom beslutet den 11 april, men både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna lämnade var sina protokollsanteckningar, där de förde fram synpunkterna att kommunstyrelsen borde stå för kostnaderna att driva Hallevi tills ett nytt badhus står klart.
KD skrev bland annat:
“En eventuell avveckling bör lyftas i samråd med andra förvaltningar, innan definitivt beslut, för att klargöra den kommungemensamma effekten av en sådan åtgärd. Kostnaden för att hålla Hallevibadet i fungerande skick, fram till dess att framtidens investeringar beslutas, behöver också utredas.”
Och Vänsterpartiet (också en del av protokollsanteckningen):
“Att kultur- och fritidsnämnden driver Hallevibadet var inte tänkt som en långsiktig plan. Badet är undermåligt och har en kort tid att klara sig utan mycket stora investeringar. Men det är inte rimligt att kultur- och fritidsnämnden står för kostnaderna att driva badet längre. Här behöver kommunstyrelsen ta sin del av ansvaret tills det finns ett långsiktigt beslut om kommunens badanläggningar. Vilka bad och hur många ligger inte på kultur- och fritidsnämnden att besluta om.”
Hela kultur- och fritidsnämnden är väl medveten om vad en nedläggning av verksamheten vid Hallevibadet skulle innebära för simklubben, simskolan och allmänheten mfl. Konsekvenserna blir stora…
Det borde ha fattas och genomförts beslut i badfrågan, om nytt badhus, om Hallevi osv, för flera år sedan. Det är helt klart, men frågan har skjutits framåt i tiden. En stor orsak till att kommunen inte har velat “ta i frågan” är naturligtvis de stora investeringskostnader som är förbundna med ett nytt badhus – och också var ett sådant ska ligga. Investeringskostnaderna för ett nytt badhus beräknas att ligga mellan 230-330 milj kr, beroende på vad ett nytt badhus ska omfatta.
Mitt tips är att det så småningom byggs ett nytt badhus och att kommunen försöker hålla Hallevi öppet så länge som det är möjligt utan alltför stora investeringar. När ett nytt badhus står klart kommer Hallevibadet definitivt att läggas ner – om det inte på grund av slitage och förfall “lägger ner sig självt”. Kommunen vill inte satsa stora pengar på Hallevi för enbart något år.
Kommunen måste snarast bestämma sig för hur kommunen ska ha det med badanläggningar framöver. Det är bråttom. Beslutet borde egentligen ha tagits redan, ärendet har varit igång sedan åtminstone 2015.
Budget 2024 och investeringar…
Det pågår ett intensivt budgetarbete i kommunen just nu. Alla förvaltningar har utarbetat budgetförslag utifrån kommunstyrelsens budgetanvisningar. Politikerna i alla kommunens nämnder har också hunnit med att fatta beslut. De har oftast gått på förvaltningarnas linje. Dock inte alltid. Barn- och utbildningsnämnden lyfte t ex bort nedläggningen av Rösebo skola från besparingsförslagen..
Denna vecka lyfts budgetarbetet och diskussionen upp “en nivå”. Budgetberedningens möten duggar nämligen tätt.
Budgetberedningen består av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och gruppledarna från de partier som inte har plats i arbetsutskottet.
De här politikerna är med i budgetberedningen: Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C), Henrik Harlitz (M), Lena Eckerbom Wendel (M), Anders Strand (SD), Stefan Kärvling (V), Magnus Ekström (KD), Göran Svensson (MBP), Cecilia Prins (L) och Anna-Karin Sandberg (MP). (Se kommunens hemsida.)
Budgetberedningen har till uppgift att bereda budgeten inför kommunstyrelsens junisammanträde. Då lägger kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ett förslag för de styrande partiernas räkning, S+C+KD+MP. Då förväntas också alla de andra partierna lägga sina förslag.
Det är en svår och “tung” uppgift att lägga budgetförslag. Därför får politikerna i budgetberedningen mängder med information. De får som sagt träffa alla nämndspresidier och förvaltningsledningar i kommunen. De ställer frågor, diskuterar, funderar och ibland försöker de också få en samsyn kring kommunens ekonomiska situation och hur den ska hanteras i framtiden. Vi får se hur det går med den saken i år.
Budgetberedningens arbete är inte offentligt och därför inget för en blogg. Däremot är ganska mycket underlag offentligt, som budgetberedningen arbetar med, t ex nämndernas budgetförslag utifrån kommunstyrelsens anvisningar. De finns att ladda ner på kommunens anslagstavla i kallelser och protokoll från respektive nämnds sammanträde i april.
Den 7 juni ska beslut fattas i kommunstyrelsen om vilket huvudförslag som ska lämnas till kommunfullmäktige. Det blir nästan alltid förslaget från kommunstyrelsens ordförande. Fullmäktige beslutar om budgeten för 2024 (MRP 2024-2026) två veckor senare, den 21 juni. Inte förrän då fastställs vilka eventuella besparingar kommunen vidtar och vilka nedläggningar av verksamheter som möjligtvis behöver vidtas.
Läget inför 2024 ser mörkt ut.
Det ekonomiska läget har nog inte varit så mörkt och svårt sedan Arena Vänersborg byggdes… Denna gång är det dock inte kommunens egen förskyllan att det ser mörkt ut, i varje fall inte enbart. Det är snarare världsläget, Sveriges ekonomiska situation och den förda politiken av landets högerregering. Fast det är klart, med lite framförhållning kanske utgångsläget för Vänersborgs kommun hade varit ljusare.
Det finns mycket att skriva om de budgetförslag som nämnderna har utformat och beslutat om. Väldigt mycket… Men i denna blogg tänkte jag inte göra det. Jag tänkte “bara” redogöra för alla de investeringar som pågår just nu och som kommunen planerar att genomföra under den närmaste planperioden, 2024-2026.
Investeringar
Kommunen står inför en mängd investeringar. En del investeringar, kring t ex fastigheter och VA, har skjutits upp och nu har tiden kommit ikapp. Andra investeringar måste göras utifrån nya lagkrav som t ex VA och renhållning men även för sociala insatser som särskilda boenden. Ytterligare andra har att göra med en växande befolkning och, kanske framför allt, fler barn och ungdomar samt äldre. (De flesta av socialnämndens investeringar, t ex äldre- och LSS-boenden, utförs av Vänersborgsbostäder och räknas inte som kommunala investeringar. Socialnämnden betalar för investeringarna via hyrorna.)
När kommunen investerar använder den delar av eventuella överskott eller också lånar den upp pengar. Här pratar vi om en kraftigt ökad upplåning för kommunen. Sedan amorterar, återbetalar, kommunen årligen lånen till en viss ränta. Lån som redan har tagits har en lägre ränta än de som tas nu eller senare under perioden. Just nu får nog kommunen räkna med att betala en ränta på 3%.
Här redovisas de största investeringarna i kommunen som är på gång fram till och med år 2026. (Investeringar inkl förklaringar mm kan laddas ner här.) Det handlar om mycket pengar, oerhört mycket pengar. (Siffrorna anger investeringarnas totala kostnad i miljoner kronor.)
Pågående investeringar
- Holmängens avloppsreningsverk, 158 mnkr
- Skräcklans vattenverk, 255 mnkr
- Rörviks vattenverk, 91 mnkr
- Dalbobron, 50 mnkr
- Öxnered/Skaven etapp 2, 55 mnkr
- Holmängens skola 280 mnkr
2024
- Utökning av förskoleplatser Onsjö, 12,5 mnkr
- Arenataket, 20,8 mnkr
2024-2026
- Skredsäkring och förstärkning av Vargöns hamn 2023-2025, 32 mnkr (mestadels statliga pengar)
- Investering i B-huset, Sportcentrum, 62 mnkr
- Ledningsnätet (ledningar vatten och avlopp mm), 60 mnkr
- Avfallshantering 70 mnkr (nya sopkärl, sopbilar mm)
- Nytt industriområde i Grunnebo med 5,0 mnkr
- Sanden, Södra 245,8 mnkr (inkl P-hus, 115 mnkr. Inom en 10-årsperiod beräknas projektet till totalt ca 442 mnkr)
- Lågreservoar Brålanda 2024-2025, 11,5 mnkr
- Brättevägen 2025-2026, 35 mnkr (väg Onsjö-Öxnered)
- Fritidsgård 2026, 28 mnkr
- Brätte ishall 2026, 8 mnkr (ishockey)
- GC/personbilstunnel Skaven/Öxnered 2024-2026, 27 mnkr
- Utökning av förskoleplatser Brålanda 2026, 37 mnkr
- Mariedalsskolan, idrottshall/specialsalar 2026, 45 mnkr
Till dessa investeringar kommer troligtvis också investeringar i följande objekt. De är emellertid inte beslutade än.
- Nya lokaler Räddningstjänsten (“brandstation”), 95 mnkr
- Nytt badhus, 230-330 mnkr
Det är svårt och i stort sett helt omöjligt att prioritera bort några av dessa investeringar tror jag. Eller?
KF (19/4): En sammanfattning
Det var ett speciellt sammanträde med kommunfullmäktige i onsdags. Undertecknad blev nämligen vald till justerare. Kanske duger denna blogg som justering…
Det ska också nämnas för ”nytillkomna läsare” att det går att se och höra hela fullmäktiges sammanträde på kommunens hemsida – klicka här.
Ärende 2 “Nämndernas verksamhetsberättelser” och ärende 3 “Kommunens och nämndernas årsredovisning” tog båda upp vad som hände förra året. Det var en diger och omfattande redovisning av år 2022. 
Det är ju viktigt att lära sig av året som gått.
Simone Weil skrev en gång:
“Om man inte känner till det förflutna, förstår man inte nutiden och är inte lämpad att forma framtiden.”
Tyvärr var det inte så många partier uppe i talarstolen. Jag vet inte vad det berodde på. Det var mestadels socialdemokrater och vänsterpartister, men också någon liberal och centerpartist. Noterbart är att varken moderaterna eller sverigedemokraterna hade något att säga om 2022.
Det redogjordes inte heller för alla nämnder. De som lyssnade fick höra Benny Augustsson (S) och Lutz Rininsland (V) berätta om kommunen i stort. 
Det talades en hel del om socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Gunilla Cederbom (V) pratade om kultur- och fritidsnämnden och Madelaine Karlsson (S) om Kunskapsförbundet..
Kommunen gjorde ett överskott på 180 milj kr förra året. Under de senaste tre åren, 2020-2022, har kommunens överskott totalt överstigit en halv miljard kronor. Det är ett osannolikt bra resultat.
Det var emellertid inte i social-, barn- och utbildnings- eller kultur- och fritidsnämnderna som vi hittade några stora överskott. Det var inte heller hit till dessa nämnder som överskotten hittade t ex för att anställa fler lärare eller förskollärare, personal i hemtjänsten eller äldreboendena osv. Nej, nämnderna har fått spara och gneta som vanligt. Ja, inte riktigt som vanligt. Pandemiåren har varit betydligt värre än vanligt. En stor del av personalen har haft det riktigt jobbigt, gått på knäna och blivit sjukskrivna. Det tycks dock som om många har glömt det nu. Kommunens överskott har gått till att finansiera investeringar.
De som lyssnade på debatten kunde sannolikt notera att de flesta talare från socialdemokraterna hade en tendens att framhålla det som var bra, medan vi vänsterpartister gärna uppehöll oss kring de “utmaningar” som verksamheter inom socialtjänsten, förskola och skola hade stått och står inför. De som nästan alltid balanserar på gränsen till det acceptabla.
Det är för övrigt svårt att sammanfatta ett helt år i en blogg, och jag tänker inte heller försöka. Jag har dock i två tidigare bloggar skrivit en del om barn- och utbildningsnämndens verksamhet under 2022 – “Nytt BUN imorgon” och “BUN 17 feb? Japp!”.
Innan det var dags för en ajournering för att få sig en kopp kaffe fick samtliga ledamöter i nämnder och styrelser ansvarsfrihet för år 2022. Och det var ju skönt. Det är ju inte alltid ledamöter får det.
Kommunfullmäktige beslutade att förvärva fastigheten Krassen 10, dvs gamla flickskolan. I beslutet ingick också en renovering för drygt 12 milj kr. Även denna sistnämnda investering godkändes av fullmäktige trots att Sverigedemokraterna protesterade. Resten av kommunfullmäktige ställde sig alltså positiva till både köp och renovering.
Vänsterpartiet och min motion om partistöd avslogs som väntat. Det var bara Medborgarpartiet som stödde vårt förslag. Samtliga de andra partierna var emot. De verkar vara väldigt beroende av de kommunala bidragen för sin verksamhet – en verksamhet som tydligen är så viktig att den inte går att effektivisera eller spara på. Som verksamheterna inom t ex socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden…
Jag började mitt anförande med att säga ungefär följande (ur mitt manuskript):
“I TTELA läser vi artiklar om t ex nedläggning av Hallevi, Norra skolan och Rösebo skola. Tittar man i nämndernas förslag till Mål- och resursplan ser vi att det t ex ska ske besparingar i socialnämnden. I barn- och utbildningsnämnden ska det ske personalneddragningar för att spara 8 milj kr. I kultur- och fritidsnämnden kostar arenan så mycket pengar att det inte ens finns pengar kvar till att utreda framtiden för den.
Det finns emellertid ett område som aldrig behöver bekymra sig om neddragningar – politiken. I politiken kör vi på som vanligt. Vi bygger oss en ny sammanträdeslokal, vi har tre heltidsarvoderade kommunalråd och arvoden och partistöd höjs regelbundet.”
Kenneth Borgmalm (S) och Ola Wesley (SD) försvarade partistöden. Av någon anledning uppehöll de sig ganska mycket kring politikernas arvoden, men det var inte det som motionen handlade om. Wesley tyckte att partistödet behövdes för att bekosta den dyra valrörelsen. Men den var å andra sidan förra året och motionen handlade om framtiden, inte att retroaktivt ta tillbaka pengar. Senare fick jag för övrigt reda på att SD satsade ett sexsiffrigt belopp på bussreklam i valet. Jag vet inte om det är sant, men om det var så – ska skattebetalarnas pengar gå till sånt…?
Inte heller i detta ärende var någon moderat uppe i talarstolen…
Partierna fick behålla sitt omhuldade partistöd med röstsiffrorna 44-7. (Tillagt 27/4. TTELA skrev så småningom en mycket bra artikel i ärendet, se TTELA ”Politikerna i Vänersborg vill ha kvar miljonpartistödet”.)
Medborgarpartiets motion om en förlängning av stenpiren i Sikhall fick inget stöd av kommunfullmäktige. Det trodde inte heller Göran Svensson, som hade lämnat motionen, att den skulle få.
Det hade lämnats två medborgarförslag om fartnedsättande åtgärder och övergångsställe på Restadvägen. Förslaget var att avslå motionen, samtidigt som samhällsbyggnadsförvaltningen skulle åtgärda ett fartgupp på vägen, vid den förhöjda korsningen med Ekevägen.
Då vaknade moderaterna till. Dan Åberg (M) menade att ska kommunen vidta åtgärder har man ju i praktiken bifallit motionen. Det tyckte inte de styrande partierna representerade av Mats Andersson (C) och Ann-Marie Jonasson (S). Moderaternas argument lät logiskt tyckte oppositionspartierna, samtidigt var ju alla överens om vad som skulle göras…
Det blev votering. Oppositionen “vann” med 28-23 – medborgarförslagen blev bifallna.
Sammanträdet avslutades med att Lutz Rininsland (V) ställde en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Finns det någon riktlinje för hur en remissanmodan ska behandlas i kommunen?
Vem bestämmer vilka som skall få tillfälle att yttra sig?”
Benny Augustsson menade att personalen hade mycket att göra och att de inte kunde lägga allt arbete åt sidan för att svara på remisser. Dessutom var svarstiderna ofta korta.
Augustsson gav ett exempel. Den senaste remissanmodan från justitiedepartementet hade inkommit den 5 april. Nästa vecka, den 24 april, skulle man titta på frågan och bestämma hur och av vem remissarbetet skulle ordnas. Och då är det inte mycket tid kvar sa Augustsson. Då tyckte Rininsland att han inte behövde säga mer…
Det var ett tämligen lugnt och städat sammanträde. Tyvärr är det ofta samma talare i talarstolen varje tillfälle. Det borde nog partierna uppmärksamma och jobba med. (De kanske kan använda partistödet till det…) För övrigt är det tämligen tyst, varenda gång, från Kristdemokraterna och Miljöpartiet. De verkar inte få luft i sällskap med Socialdemokraterna och Centerpartiet.
Sammanträdet avslutades exakt kl 21.00.
Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor
I måndags hade socialnämnden sammanträde. Precis som barn- och utbildningsnämnden (BUN) diskuterade socialnämnden budgeten inför 2024 utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen hade bestämt.
Det visade sig att det saknades 52,1 miljoner för att behålla verksamheten så som den är uppbyggd idag. Socialnämnden står därför inför stora besparingar och nedskärningar, långt större än BUN.
Det här blev nämndens beslut:
- ”Föreslås åtgärder inom ASI med motsvarande 3.100 tkr för att klara utökad driftskostnad för daglig verksamhet LSS. Detta innebär reducering av antalet medarbetare inom AME respektive daglig verksamhet LSS med sex tjänster.”
- ”Avveckla ett boende inom LSS för att klara budget i balans inom personligt stöd och omsorg utöver de åtgärder verksamhetsinriktningen på egen delegation genomför. Detta innebär en kostnadsbesparing med 5.000 tkr på helårsbasis.”
- ”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024 då bedömningen görs av förvaltningen att det inte är möjligt att rymma kostnadsökningen som avtalet innebär inom budgeterad ram.”
- ”Anpassa arbetstidsmåttet inom Kommunals avtalsområde lokalt till att motsvara det centrala avtalet om 38,25 för medarbetare som arbetar dag/kväll, vilket motsvarar en beräknad kostnadsbesparing med 20.000 tkr.”
Det betyder besparingar på sammanlagt 28,1 milj kr… Dessutom har socialförvaltningen som en akut åtgärd infört anställningsstopp.
Vänsterpartiets ordinarie ledamot i nämnden Ida Hildingsson reserverade sig mot ovanstående beslut tillsammans med Johan Olsson (V), som är ersättare.
Till skillnad från BUN:s ordförande Christin Slättmyr (S) godkänner inte socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) längre protokollsanteckningar. (”längre” i betydelsen ”omfång, antal ord” alltså. Förtydligat och tillagt kl 13.58.) Då får ledamöterna delta i besluten och reservera sig istället. Det gjorde Hildingsson. Ida Hildingsson skrev en förklarande och resonerande redogörelse som hon skickade med i den fortsatta budgetprocessen.
Jag återger Vänsterpartiets reservationen i sin helhet här nedan. (Reservationen kan också laddas ner här.)
Efter Hildingssons reservation publicerar jag också Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen. Kommunal förklarar sig oenigt till socialförvaltningens förslag. (Kommunals yttrande kan du ladda ner här.)
===
Reservation från Vänsterpartiet
Vänsterpartiet förstår förvaltningens sätt att presentera och försöka lösa dilemmat där behoven överstiger anvisad budgetram med 52 100 tkr inför 2024, dvs att kunna lägga en budget inom den budgetram som kommunstyrelsen har bestämt. Vi har all respekt för detta arbete, men kan i nuläget inte ställa oss bakom besparingsförslagen.
Vi anser att politiken har ett ansvar att fånga upp de signaler som förvaltningen så tydligt beskriver, dvs att socialnämnden behöver mer resurser för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag samt möta de ökade behoven hos invånarna. Staten har gett kommunerna nya och utökade uppdrag. Bland annat höjdes riksnormen för försörjningsstöd för 2023 med 8,6%, allt fler uppdrag blir lagstadgade. Kompetensförsörjning och kvalitetssäkring är stora utmaningar framöver då behoven framförallt hos den äldre och yngre befolkningen ökar.
Den anvisade budgetram som socialnämnden tilldelats kommer inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. De föreslagna besparingsåtgärderna är som beskrivs i konsekvensanalysen kontraproduktiva och kommer med stor sannolikhet på sikt leda till kostnadspådrivningar och kan få förödande konsekvenser på både lång och kort sikt såväl ur ett medarbetarperspektiv som ur ett brukarperspektiv. Samtidigt råder det osäkerhet kring de riktade statsbidragen.
Vänsterpartiet vill invänta nya ekonomiska prognoser och statliga budgetbeslut. Frågan bör samtidigt lyftas hur resurser eventuellt kan omfördelas inom hela kommunens verksamhetsområde för att kommunen och socialförvaltningen ska klara välfärdsuppdraget ekonomiskt. Detta uttrycker även de fackliga företrädarna, utifrån konsekvensbeskrivningen i bilagan till MRP, att det måste ges rimliga förutsättningar att upprätthålla en säker arbetsmiljö.
De besparingsåtgärder som innebär att rasera flera års arbete i förvaltningen för en bättre arbetsmiljö vore att ta steg flera år bakåt i tiden och vore dessutom förödande för jämställdheten. Intensivt arbete har pågått för att införa heltid som norm, ta bort delade turer, hållbara scheman samt ökad grundbemanning och resurspass inom vissa verksamheter. De föreslagna åtgärderna att pausa detta arbete samt öka arbetstidsmåttet innebär precis som Kommunal beskriver i sitt yttrande försämrade arbetsförhållanden, minskad attraktionskraft som arbetsgivare, tappad kompetens, kvaliteten påverkas, personalomsättningen och sjukskrivningar riskerar att öka, upplevelser och tryggheten hos vårdtagare försämras och det kommer bli allt svårare att kunna leva på sin lön som undersköterska. Att ta bort möjligheten till heltid går helt emot SKR:s riktlinjer.
Att föreslå dessa åtgärder då förvaltningen står inför ett läge där det råder brist på kompetens och personalresurser med en ökande personalomsättning från 15% till 21.3% och höga sjukskrivningstal över rikssnitt, ser vi som väldigt olyckligt.
Något att lyfta gällande omfördelning av resurser är att då volymökningen av beslut på daglig verksamhet enligt LSS bidrar till att kommunens LSS-utjämningsbidrag ökar, håller vi med förvaltningen att det vore rimligt att ekonomiska behov täcks upp av del av detta bidrag. Istället för att som konsekvens behöva skära ner på andra verksamheter.
Den andra delen gäller försörjningsstödskostnader som är förknippat med arbetsmarknadspolitk, integrationspolitik samt förändrade regelverk och organisering hos Försäkringskassa och Arbetsförmedling vilket till stora delar ligger utanför socialförvaltningens kontroll. Det är kommunstyrelsen som är ansvarig för arbetsmarknadsenheten men Socialförvaltningen som är utförare, därför kan det inte vara enbart socialförvaltningens ansvar att klara dessa kostnader.
Att ett gemensamt arbete startats inom kommunens organisation “att gå från försörjningsstöd till yrkesliv” är nödvändigt. Men innan vi kan se tillräcklig med positiva effekter behöver frågan lyftas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige om hur finansieringen långsiktigt ska lösas men samtidigt inför MRP 2024-2026 på ett sätt som inte kostnadsbelastar socialförvaltningen, med ständiga neddragningar för andra målgrupper eller försämrad arbetsmiljö som konsekvens.
Budgetförstärkningar anser vi därför behöver ske avseende kostnader för utbetalt försörjningsstöd, annars är det inte möjligt att få en budget i balans i denna del. Riksnormen höjdes inför 2023 med 8.6% i jämförelse med tidigare års höjningar på ca 2%. Troligtvis är det fler höjningar att vänta utifrån inflation och konjunktur och arbetsförmedlingens senaste prognos pekar på att arbetslösheten beräknas öka 2023 och första halvåret 2024 för att sedan stabiliseras. Vilket betyder att den kommer att ligga kvar på en högre nivå än vad den är i dagsläget.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål gällande socialnämndens verksamhet och flera förväntade resultat kommer inte att kunna uppfyllas med den föreslagna budgettilldelningen. Vilket med stor sannolikhet kommer påverka övrig kommunal verksamhet till det sämre. Utifrån denna bakgrund instämmer Vänsterpartiet i Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen som innebär försämrad arbetsmiljö och socialförvaltningens konsekvensbeskrivning och bedömning att socialnämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.
Ida Hildingsson och Johan Olsson
Vänsterpartiet
===
Yttrande gällande åtgärdsförslag MRP 2024-2026
Heltid som norm är en överenskommelse mellan SKR och kommunal, det är ett avtal som är avsedd att verka för jämställda löner och god arbetsmiljö.
Att sänka veckoarbetstiden ser vi inte som en möjlig åtgärd då vi har avstått löneutrymme för att uppnå detta.
Dessa två förslag av åtgärd går tvärt emot Vänersborgs kommuns vision, som ska vara en attraktiv arbetsgivare.
Dom föreslagna åtgärderna inom ASI kommer att innebära försämringar av personalens arbetsmiljö på grund av högre arbetsbelastning.
Den föreslagna förändringen inom PSO kan innebära en oro, stress och risk för ökade sjukskrivningar bland personal.
Arbetsmiljölagen Kapitel 1-Lagens ändamål och tillämpningsområde:
1§ Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö
AFS 2015:4 OSA
1§ Syftet med föreskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i miljön.
Utifrån ovanstående anser inte kommunal att de förslag till åtgärder som socialförvaltningen föreslår, kommer Vänersborgs kommun inte att kunna bedriva en säker arbetsmiljö
Kommunal är därför oeniga till socialförvaltningens förslag om åtgärder för att få budget i balans. Kommunal ställer sig bakom arbetsgivarens syn på konsekvensbeskrivningen i bilaga i MRP till socialnämnden.
Kommunal yrkar att kommunen ser över och omfördelar den totala budgeten mellan nämnderna så att budgeten fördelas efter behov.
Christina Jansson, Huvudskyddsombud Särskilda boenden/Vård stöd och utredning.
Stefan Hansson, Huvudskyddsombud Personligt stöd och omsorg
BUN: Budget, Rösebo och Norra skolan
Det blev som förväntat ett långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) idag. Sammanträdet avslutades dessutom med en utbildning om BUN:s tillsynsuppdrag, med ägar- och ledningsprövning, och Barnkonventionen.
Kl 16.35 slog ordförande Christin Slättmyr (S) klubban i bordet och ledamöter och ersättare kunde ta ett djupt andetag och påbörja färden hemåt. Nämndens 1:e vice ordförande fick träda in som ordförande eftersom ordinarie ordförande Bo Carlsson (C) blivit sjuk. Ordförande Slättmyr svingade klubban med den äran, men nämnden fick under mötet klara sig utan anekdoter från en lantbrukares vardag. Dessutom var förvaltningschef Sofia Bråberg frånvarande och förvaltningens administrativa chef Susann Berg fick hoppa in som tf förvaltningschef.
I denna blogg ska jag bara redogöra för de två viktigaste ärendena, budget 2024 med Rösebo skola och Norra skolan.
Norra skolan
(Läs gärna bloggen inför BUN-sammanträdet: “Ska Norra skolan läggas ner?”.)
Det blev en del diskussion om Norra skolan. På ena sidan stod de styrande partierna, anförda av Christin Slättmyr (S) och Elisabeth Johansson (KD). De ville att hyreskontraktet av Norra skolan, “fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7”, skulle sägas upp idag, dvs till 1 augusti 2024 då Holmängens skola står klar för inflyttning. Med andra ord, Norra skolan skulle stängas, läggas ner som skola. Om utredningen utifrån Henrik Jostens/Henrik Harlitz respektive Kärvlings motioner senare visade att det skulle bedrivas någon form av förskole- och/eller skolverksamhet på Norra så skulle ett nytt beslut fattas. (Det går att ladda ner motionen från Vänsterpartiet här och moderaternas motion här.)
På andra sidan hittade vi den samlade oppositionen. Gunnar Henriksson (L) yrkade på återremiss och lämnade följande motivering:
“I väntan på verkställighet av de av fullmäktige bifallna motionerna i december 22 rörande Norra Skolans framtida användning och där en eventuell användning av skolan ur ett BUN perspektiv bör utredas ytterligare, yrkar vi på en återremiss.”
Hela oppositionen stod bakom Henrikssons yrkande.
Debatten som följde var stundtals “engagerad”. Slättmyr menade t ex att oppositionens förslag innebar att det blev mindre resurser till barn i behov av stöd. Det tyckte jag var ett fult sätt att resonera. För övrigt gällde tydligen inte samma argument Rösebo skola… Slättmyr talade också om “flytt av elever”, inte nedläggning av skolan. Det tyckte jag var en lek med ord.
Själv försökte jag beskriva historien om Norra skolan. T ex att jag redan i samband med beslutet om att bygga Holmängens skola ville att nämnden skulle fatta beslut om Norra skolans framtid. Det hände inte. Det skulle liksom ordna sig, utredningarna skulle göras och beslut skulle fattas senare, liksom renovering av skolan. Det fanns till och med pengar avsatta för renovering av Norra skolan för några år sedan, men de flyttades med ett klubbslag till Idrottsgatan för att behoven var akutare där. Och Norra skolans renovering sköts fram. …och sedan försvann liksom Norra skolan ur diskussionen… Det vittnade bland annat Tor Wendel (M) om.
De två motionerna som lämnades in av M respektive V var ett desperat försök att få kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att ta tag i frågan och komma till skott. Och motionerna bifölls i december 2022 av kommunfullmäktige. Idag fick vi reda på att utredningen utifrån motionerna inte skulle bli klar förrän våren 2024…
Jaha… Det var som vanligt. Frågan om Norra skolans framtid förhalas, och oppositionen i nämnden kommer att ställas inför fullbordat faktum. Och vad vi som vill bevara Norra skolan som skola vill spelar ingen roll.
Under tiden fortsätter BUN att hyra privata, dyra lokaler för Vänerparkens förskola (ca 180 elever) – och privata lokaler för förskolan på Dalaborgsparken (80 barn). Och dessutom beslutade kommunstyrelsen nu senast att förvärva “gamla flickskolan” för 5 milj kr, som ska renoveras för över 12 miljoner…
Oppositionen är i majoritet i BUN. Det innebar att ärendet återremitterades. Men det är nog bara tillfälligt. Alla planer fortsätter sannolikt som vanligt…
Det kanske inte är så konstigt att kommuninvånare undrar vad vi politiker håller på med. Det kan jag också undra.
Budget 2024 – Rösebo skola
(Läs gärna bloggen inför BUN-sammanträdet: “Imorgon BUN: Budget mm”.)
Barn- och utbildningsnämnden har fått ett förslag till budget av kommunstyrelsen. Nämndens uppgift är att anpassa sina verksamheter till detta budgetförslag och redovisa konsekvenserna om pengarna ”inte räcker till”. Och eftersom tilldelningen av pengar inte gör det så har förvaltningen tagit fram ett förslag på besparingsåtgärder.
Barn- och utbildningsförvaltningen föreslog en avveckling av Lanternans “nattförskola” (besparing 3,4 milj kr), avveckling av verksamheten vid Rösebo grundskola för 20 elever (0,9 milj kr), uppsägning av avtalet med kultur- och fritidsnämnden för KUL (Kultur-Utveckling- Lärande) och lägre personaltäthet (5,3 milj kr).
De styrande partierna, S+C+KD+MP, reviderade förslaget. De ville inte föreslå att Rösebo skola stängdes, det besparingsförslaget lyftes alltså bort. (Hur detta skulle påverka resurserna till elever i behov av stöd förklarades inte och inte heller varför det var skillnad på elever i Rösebo och Norra skolan.) Och eftersom stängningen av Norra skolan inte blev av, utan återremitterades tidigare under sammanträdet, behövde ytterligare 1,7 milj kr sparas. Därför skulle neddragning av personaltätheten öka och uppgå till totalt 7,9 milj.
Hela oppositionen avstod från att delta i beslutet. M+L+SD lämnade en gemensam protokollsanteckning:
”Vi deltar inte i beslutet gällande MRP då vi avser återkomma med ett heltäckande budgetförslag vid kommunfullmäktige i juni.”
Vänsterpartiet lämnade en egen protokollsanteckning. Den avslutades med följande ord:
“Vänsterpartiet ser, läser och förstår förvaltningens sätt att presentera och lösa dilemmat, dvs att kunna lägga en budget inom den budgetram som kommunstyrelsen har bestämt. Vi har all respekt för detta arbete, men kan i nuläget inte ställa oss bakom förslagen. Vänsterpartiet vill invänta nya ekonomiska prognoser och statliga budgetbeslut.”
Det går att ladda ner hela protokollsanteckningen från Vänsterpartiet här.
Nämnden går en “spännande” vår till mötes…
Imorgon BUN: Budget mm
Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det är inte bara stängningen av Norra skolan som ska diskuteras och beslutas. (Se “Ska Norra skolan läggas ner?”.) Det är en del andra ärenden också – kanske inte så många, men viktiga.
Så här ser morgondagens dagordning ut:
Jag hoppar direkt till sammanträdets viktigaste ärende, ärende 8 – “Budget 2024, Mål- och resursplan 2024-2026”. Ja, kanske är ärende 6, stängningen av Norra skolan viktigare, men den skrev jag ju om igår. (Se “Ska Norra skolan läggas ner?”.)
I februari beslutade kommunstyrelsen om de så kallade budgetanvisningarna. De kallas också “budgetramar”.
Budgetanvisningar innebär att varje nämnd i kommunen får en summa pengar i budget för nästa år. Utifrån denna tilldelning ska nämnderna sedan upprätta ett förslag på hur pengarna ska fördelas på och användas i nämndens olika verksamheter. Om pengarna inte räcker till respektive nämnds verksamhet och ambitioner så ska nämnden ifråga ta fram en konsekvensbeskrivning. Där ska konsekvenserna av besparingar och nerdragningar mm beskrivas för kommunstyrelsen.
Hela denna process är ett uppdrag från kommunstyrelsen till nämnderna – och det åligger nämnderna att utföra uppdraget. Och strikt hålla sig inom de budgetanvisningar (”budgetramar”) som kommunstyrelsen har bestämt… Som alla läsare förstår så får nämnder som socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden aldrig eller mycket sällan de ekonomiska medel som de skulle vilja ha för sina verksamheter och med den kvalitet de vill erbjuda kommuninvånarna. Så inte heller denna gång.
Det ska noteras att inga beslut fattas i detta läge. Alla beslut om prioriteringar, neddragningar, besparingar eller satsningar tas inte förrän den 21 juni av kommunfullmäktige. Det är viktigt att komma ihåg det. Det framgår inte alltid av exempelvis TTELA:s artiklar om t ex Hallevi eller av diskussionerna på Facebook.
BUN kommer inte att klara den planerade verksamheten med de medel som kommunstyrelsen föreslår att nämnden ska få för nästa år, 2024. En bidragande orsak är att staten har gett kommunerna nya och utökade uppdrag. De beräknas öka kostnaderna för nämnden nästa år med ca 6,9 milj kr. Det handlar om extra studietid, utökad lovskola och reserverade förskoleplatser till vissa barn mellan 3-5 år. Samtidigt ökar antalet elever inom grundsärskolan, vilket beräknas öka kostnaden med 4,5 milj.
Barn- och utbildningsförvaltningen har därför tagit fram fyra, eller kanske rättare sagt fem, förslag på neddragningar i verksamheten. Det är åtgärder som inte, i varje fall inte helt uppenbart, bryter mot Skollagen eller Arbetsmiljölagen. (Eller?)
Barn- och utbildningsförvaltningen vill stänga Norra skolan och flytta de ca 245 eleverna till Holmängens skola. Då sparar nämnden kostnader för hyra på Norra skolan. Förvaltningen föreslår vidare en avveckling av Lanternans “nattförskola” (besparing 3,4 milj kr), avveckling av verksamheten vid Rösebo grundskola för 20 elever (0,9 milj kr) (se TTELA ”Förslaget: Stäng Rösebo skola”), uppsägning av avtalet med kultur- och fritidsnämnden för KUL (Kultur-Utveckling- Lärande) och lägre personaltäthet (5,3 milj kr). Med dessa åtgärder sparas 11,4 milj kr.
Det ska alltså noteras att oavsett om politikerna säger ja eller nej till förslaget, som förvaltningen för övrigt lägger fram för att den är “nödd och tvungen”, är det inte förrän kommunfullmäktige beslutar i juni som någon åtgärd blir verklighet. Och därför kommer en majoritet att ställa sig bakom det upprättade förslaget nu på måndag. Tror jag.
Personalorganisationerna protesterar mot de föreslagna neddragningsåtgärderna. I samverkansprotokollet från den 28 mars skriver Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet:
“Att ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.
Därför ställer sig Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet oeniga till budgetförslaget för 2024.”
Kommunens ekonomi är mycket ansträngd just nu. Statsbidragen minskar och kostnaderna ökar. Politikerna i Vänersborg eller överhuvudtaget i landets kommuner har ingen lätt ekvation att lösa.
Vänsterpartiet kommer att lämna en protokollsanteckning där vi lämnar partiets syn på det hela. Vi avvaktar också att ta ställning till budget och budgetramar tills vi vet mer i juni. Fram till dess kommer det med all sannolikhet både nya ekonomiska prognoser och statliga budgetbeslut.
Norra skolan och budget… BUN ska även avhandla en del andra ärenden imorgon.
I slutet av förra åren kom det ett medborgarförslag om skolmaten. Förvaltningen har lämnat ett imponerande utförligt svar till förslagsställaren.
Det finns mycket att säga om skolmaten, men att den är viktig för elevernas välbefinnande, hälsa, inlärning och koncentration är odiskutabelt. Och när resultatet av en elevenkät genomförd i höstas på kommunens högstadieskolor redovisas kan nog också alla bli eniga om att – det är lite av en kris:
“Resultaten visar att 41 % av de elever som svarat på enkäten uppger att de äter skollunch varje dag, 32 % uppger att de äter skollunch 3-4 gånger i veckan och 18 % svarar att de äter 1-2 gånger i veckan. Andelen elever som uppger att de aldrig äter skollunch uppgår till 8 %.”
Det är självklart viktigt att ta reda på varför eleverna inte äter i skolan. Svaret från eleverna är naturligtvis att de inte tycker att maten är god, men det vore viktigt att analysera orsakerna på ett djupare sätt. Det ska också noteras att det går åt mer mat mat nu än tidigare i skolmatsalarna. Men det har andra orsaker.
Skolmåltiderna kostar pengar, mycket pengar. Om BUN skulle prioritera högre måltidskostnader utan att få extra pengar av kommunfullmäktige skulle det innebära att pengar fick tas av personalkostnaderna eller läromedel. Det “komplicerar” också det hela att det är en annan nämnd som 
ansvarar för skolmåltiderna, Kostenheten på samhällsbyggnadsnämnden.
Medborgarförslaget kommer att avslås med undantaget att elever och bespisningspersonal ska få vara:
“mer delaktiga i skapandet av menyer så att de rätter som serveras är de rätter som eleverna äter.”
Nämnden ska få information om vad eleverna på Norra skolan tycker om flytten till Holmängens skola. Förvaltningen träffade elevrådet på Norra skolan den 9 mars 2023. Samtalet handlade om:
“vad eleverna tycker är viktigt att tänka på inför verksamhetsflytten.”
Jag kan väl rent spontant tycka att det inte är riktigt så här det är tänkt i Barnkonventionen. Eleverna vet vid samtalet att “de vuxna”/politikerna har bestämt att deras skola ska läggas ner och de ska flytta. Detta är utgångspunkten när det egentligen är detta som eleverna borde få ha synpunkter om. Samtalet borde ha förts för något år sedan kan jag tycka och avhandlat frågan om eleverna vill att deras skola ska vara kvar eller inte…
Fridaskolans låg- och mellanstadium ska utöka med ungefär 100 elevplatser de närmaste åren. Jag undrar om det är elever från Norra skolan som tänker söka sig dit…
PwC har gjort en omfattande utredning om skolstrukturen/organisationen i Vänersborgs kommun. Utredningen redovisades på kommunstyrelsen i februari och nu dyker den upp i BUN, naturligt nog. Däremot har inte kommunstyrelsen skickat med någon typ av uppdrag till BUN. Vad ska nämnden göra med utredningen?
Det verkar inte presidiet i nämnden veta heller. Det blir nämligen “bara” information imorgon. Kanske väcks någon idé på mötet om hur BUN ska gå vidare med utredningens slutsatser. (Jag har planer på att skriva om utredningen och dess slutsatser. Det får dock bli när det finns tid.)
Till sist.
Sammanträdet börjar(!) som vanligt med en verksamhetsuppföljning. Denna gång är det några rektorer från högstadiet som ska berätta om vad som händer “på golvet”. Sammanträdet slutar några timmar senare med information från förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C). Efter sammanträdet fortsätter utbildningen av de nya och gamla ledamöterna.
Ska Norra skolan läggas ner?
Det ska inte stickas under stol med att jag blev både förvånad och besviken när kallelsen till måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) dök upp i mailboxen. Det fanns ett ärende på dagordningen som mina blickar drogs till med obönhörlig automatik. Ögonen drogs till ärende 6…
Beslutsförslaget på ärendet var:
“Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) från och med 1 augusti 2024.”
Den till synes oskyldiga formuleringen betydde inget annat än att barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska lägga ner Norra skolan nu på måndag, den 17 april.
Vi är några politiker i BUN som under åren har bevakat Norra skolans framtid lite extra. Jag tänker framför allt på mig själv (V) och Henrik Josten (M). Vi har under åren ställt frågor om Norra skolans framtid och framfört synpunkter. Vi har varit tydliga med att vi vill se att Norra skolan finns kvar – som skola…
TTELA skrev igår fredag (se “Oklar framtid för den hundra år gamla skolbyggnaden”):
“Att verksamheten i Norra skolan ska flytta till den nya Holmängens skola har varit på gång under en tid.”
Och verksamhetschef Nyqvist förtydligade i samma artikel:
“Planen är att i augusti 2024 flytta elever och personal från Norra skolan till Holmängens skola.”
Det här scenariot stämmer dock inte riktigt överens med allas uppfattning. Det har t ex inte ingått i Jostens och min ”plan”.
I november 2021 ställdes frågan om en nedläggning av Norra skolan på sin spets. Det var första gången. (Se “Norra skolan ska stängas”.) Den gången hade ärendet rubriken ”Stängning av Norra skolan” – och beslutsförslaget hade följande lydelse:
- ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Det var lite mer “raka rör” då. Det var tydligt vad beslutet gällde. Och framför allt, det var kommunfullmäktige som skulle fatta det slutliga beslutet…
Beslutsförslaget fick både Henrik Josten (M) och jag (V) att reagera. Vi satt på våra respektive kammare och funderade. Och det var faktiskt ett sammanträffade, på riktigt. Både jag och Henrik Josten (tillsammans med hans partikollega Henrik Harlitz) lämnade in var sin motion om Norra skolan. Och det gjorde vi strax innan sammanträdet med BUN den 22 november 2021. (Du kan ladda ner motionen från Vänsterpartiet här och moderaternas motion här.)
Motionerna från M respektive V fick till följd att ordförande Bo Carlsson (C) lyfte bort hela ärendet om Norra skolans stängning från dagordningen. Motiveringen var just motionerna. Ordförande Carlsson ansåg att motionerna skulle utredas i vederbörlig ordning och i god demokratisk anda innan nämnden diskuterade och bestämde något om Norra skolans framtid.
Sedan behandlades motionerna i kommunfullmäktige i december förra året (2022). Och de bifölls. (Förutom ett av mina yrkanden som i sammanhanget är oväsentligt.) Resultatet av fullmäktiges beslut om bifall var att det skulle utredas om det fanns möjligheter att ha enbart en förskola, en lågstadieskola eller om det var möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola på Norra skolan.
Fullmäktiges beslut hade följande lydelse:
”… ger kommunstyrelsen i uppdrag att i nära samverkan med berörda nämnder utreda vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler.”
Denna utredning har inte gjorts – trots fullmäktiges beslut. Det är en viktig anledning till att Vänsterpartiet motsätter sig att barn- och utbildningsnämnden fattar ett beslut om nedläggning på måndag, i övermorgon. Jag kan i sammanhanget inte låta bli att tänka på moderaten Dan Åbergs “doktrin”:
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
I november 2021 skrev barn- och utbildningsförvaltningen att det var kommunfullmäktige som skulle besluta om att stänga Norra skolan. Och så är det med stor sannolikhet. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden (Kommunallagen 5 kap 1 §):
“av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen.”
2015 kunde vi i TTELA läsa om hur utbildningsnämnden i Lilla Edet lade ner några skolor. Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Göteborg. Den 18 december 2015 kom domen. Förvaltningsrätten fastslog (du kan ladda ner domen här):
“Sammantaget får det således anses att utbildningsnämnden överskridit sin befogenhet när den beslutat om förändringar i kommunens grundläggande skolstruktur. Besluten måste därför upphävas.”
Förvaltningsrätten garderade sig också och skrev i domen att om det fanns tveksamhet så:
“får det anses rimligt att tillämpa principen om att i tveksamma fall ge kommunfullmäktige ett tolkningsföreträde.”
Det är ytterligare ett skäl till att barn- och utbildningsnämnden inte kan lägga ner Norra skolan på måndag. Och det insåg barn- och utbildningsförvaltningen i november 2021, men har av någon anledning “glömt” det denna gång.
Barn- och utbildningsnämnden kan inte lägga ner Norra skolan i övermorgon. Det är omöjligt och det tror jag också att åtminstone oppositionen inser. Och det finns ytterligare skäl.
I Skollagen, 4 kap 13 § står det:
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens 
verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Och nedläggning av en skola är just en sådan fråga som Skollagen syftar på. När det gäller Norra skolan har inte vårdnadshavarna fått möjlighet att yttra sig…
Jag är inte heller säker på att det har gjorts en riskbedömning bland personalen, i varje fall finns ingen information kring någon sådan i underlaget till sammanträdet. Arbetsgivaren ska ju enligt Arbetsmiljöverket göra en sådan inför 
ändringar i verksamheten. (Se broschyren ”Riskbedömning inför ändringar i verksamheten”.)
Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete:
”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas”.
Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs.
Och så en helt annan aspekt av ärendet – valrörelsen…
Det är lite svårt att förstå att ordförande Bo Carlsson (C) har godkänt det framlagda beslutsförslaget. Centerpartiet är ju av tradition mot skolnedläggelser. Carlssons partikamrat, kommunalrådet Mats Andersson (tidigare ordförande i BUN), sa på valdebatten under Aqua Blå förra året i en ordväxling med Henrik Harlitz (M) följande, 06.15 in i inspelningen (se TTELA “Se TTELA:s valdebatt från Aqua blå”):
“För tryggheten när det gäller skolmiljön där är Centerpartiet väldigt, väldigt tydliga, att vi behöver ha skolor och förskolor i kommunens alla olika delar. För just trygghetens skull.”
Detta upprepade Andersson senare i debatten (39.45 in i inspelningen). Henrik Harlitz (M) replikerade då Mats Andersson (C) och frågade (41.05):
“Med största sannolikhet är det väl en skola i norra delen utav tätorten Vänersborg som är nedläggningshotad efter det att Holmängenskolan byggts. Är det fel uppfattat?”
Mats Andersson svarade (45.43):
“Henrik Harlitz ställde ju en fråga här, är det inte meningen att vi ska lägga ner någon skola osv. Och 
jag tycker att det är tråkigt att man sår såna här ogräsfrön. Snarare tvärtom skulle jag bara vilja säga Henrik.”
Mats Anderssons utsaga torde kunna betraktas som ett vallöfte… Inga skolor skulle läggas ner i centerpartiets Vänersborg…
En gång till – barn- och utbildningsnämnden kan inte lägga ner Norra skolan i övermorgon. Däremot inser jag att det är en svår fråga för BUN – rent ekonomiskt.
Det är BUN som sannolikt kommer att få stå för kostnaderna för tomma lokaler, oavsett om dessa kommer att finnas på Norra skolan eller på Holmängens skola. Och det är inte rätt. Det är kostnader som kommunen bör stå för, bland annat på grund av att frågan om Norra skolan hela tiden har skjutits framåt i tiden. Och att det nu ligger två motioner om Norra skolan, som är bifallna av kommunfullmäktige, och väntar på att verkställas.
Till sist vill jag avsluta med en kommentar på Facebook som på ett bra sätt speglar åtminstone några av kommuninvånarnas syn på vad vi politiker sysslar med:
“Men kommunen trummar på med argument att det inte finns pengar. Vilket underligt när man så sent som i förra veckan köpte en fastighet vid torpa hallen för 10 miljoner och så sent som i februari köpte gamla flickskolan för dryga 5 miljoner detta till trots att man måste dra igång med renoveringar för 12 miljoner omgående.(står i Ttela).
Men när det handlar om Norra skolan, våra barns lokaler då finns det helt plötsligt inga pengar.”
Anm. Här kan du läsa om de andra ärendena som BUN ska behandla på sammanträdet, ”Imorgon BUN: Budget mm”.
Är detta Vänersborgs kommun? (2/2)
Anm. Fortsättning på bloggen “Är detta Vänersborgs kommun? (1/2)”.
Astrid som är 79 år och bor på Gardesanna sa till TTELA (se “Astrid, 79, tvingas låna 400.000 för att betala räkningen från kommunen”):
“Jag tycker att detta är öststatsmetoder, vi blir överkörda, vi har ingen talan.”
Astrid är inte ensam, många av Vänersborgs kommuninvånare reagerar starkt på att fastighetsägare tvingas att ansluta sig till kommunens VA-nät för dyra pengar fast de inte vill och inte behöver. De har egna enskilda avloppsanläggningar som är godkända.
Även riksdagen har reagerat på tvångsanslutningarna ute i kommunerna. Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ändrades därför vid årsskiftet och tanken är att reglerna kring anslutning till kommunalt VA ska bli mer flexibla. Inte heller detta tar Vänersborgs kommun hänsyn till.
I artikeln om Astrid intervjuas också kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M).
Kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson (S), förstår enligt TTELA att situationen är besvärlig, men lägger skulden på lagstiftningen och Länsstyrelsen. Och visst har Länsstyrelsen på sätt och vis en del i ansvaret, och “skulden”, för tvångsanslutningarna på Gardesanna. Länsstyrelsen förelade kommunen 2015 att tillhandahålla kommunalt vatten och avlopp. Men Vänersborgs kommun hade faktiskt kunnat överklaga Länsstyrelsens beslut. Föreläggandet skulle ha kunnat prövats i Mark- och miljödomstolen. Kommunen överklagade emellertid inte.
Kommunen skulle också ha kunnat rita verksamhetsområdet på ett sådant sätt att fastigheter som hade godtagbara enskilda VA-anläggningar med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön, som det heter i lagen, inte ingick i verksamhetsområdet.
9 § i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) säger, och paragrafen gällde även innan lagändringen vid årsskiftet:
“Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen.”
Benny Augustsson (S) försvarar beslutet och tvångsanslutningarna på Gardesanna med att så agerade kommunen också vid VA-utbyggnaden på Dalslandskusten. Det torde vara en klen tröst för Astrid att det fanns kommuninvånare i Dalsland som drabbades på samma sätt. Och två fel kan ju aldrig bli ett rätt…
Henrik Harlitz (M) har en annan syn, en syn som jag också delar. (Eller om det är tvärtom…)
Harlitz menar att Astrids och de andra fastighetsägarnas situation inte är rimlig. Och det håller nog de flesta med om, kanske till och med en och annan socialdemokrat och centerpartist… TTELA tar också upp den motion som Lena Eckerbom Wendel skrev för moderaternas räkning och som återremitterades av kommunfullmäktige nu i februari. (Se “KF 2: VA – återremiss igen”.)
Motionen handlade om att ett regelverk ska tas fram i Vänersborg som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö. Det fanns inget i motionen som gick emot lagen och det fanns inget i lagen som hindrade att 
kommunen antog ett regelverk enligt motionen. Det fanns, som Lena Eckerbom Wendel (M) framförde, ett “manöverutrymme” för kommunerna att ha egna regelverk. Regelverket skulle så att säga komplettera lagen och framför allt tala om för invånarna hur kommunen tänkte agera. (Se “KF 2b: VA-motionen och lagen”.)
De styrande partierna, S+C+KD+MP, utnyttjade möjligheten att en minoritet i fullmäktige, 1/3 av ledamöterna, kan återremittera ett ärende. Jag såg det som ett missbruk av denna möjlighet och återremissen syftade enligt min mening enbart till att obstruera ett beslut. Därför har jag överklagat kommunfullmäktiges beslut om återremiss. (Se “Överklagande till Förvaltningsrätten”.)
Imorgon torsdag har samhällsbyggnadsnämnden sammanträde. James Bucci (V) har lämnat en motion till samhällsbyggnadsnämnden och väckt ett ärende kring VA-frågan. Bucci vill att hans motion behandlas redan imorgon.
James Bucci (V) yrkar att samhällsbyggnadsnämnden tar fram ett regelverk som skall gälla vid inrättandet av ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.
Bucci skriver i motionen:
“Då det redan idag är klarlagt (se MÖD mål M4976-19) att det är kommunen som har bevisbördan för att en fastighet inom ett verksamhetsområde har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i lagen om allmänna vattentjänster finner jag ingen anledning att invänta kommunens arbete med en vattentjänstplan för att sedan komma till skott med att hantera motionen.”
Buccis (V) motion mynnar ut i exakt samma krav, samma att-satser, som Lena Eckerbom Wendels (M) motion i kommunfullmäktige!
Bucci anser att det borde ha blivit ett bifall till moderaternas motion i kommunfullmäktige. Han skriver i sin motion:
“Samhällsbyggnadsnämnd och förvaltning har, som huvudmän, ansvaret för kommunens vatten- och avloppstjänster och det är därför rimligt att i nämnden väcka ett ärende som speglar intentionerna som motionären hade i sin motion till kommunfullmäktige.”
I TTELA konstaterade också Henrik Harlitz (M) helt riktigt:
“När det gäller lagar finns det gråzoner. Det finns andra kommuner som gör generösare tolkningar än vad vi gör.”
Både Moderaterna och Vänsterpartiet anser att Vänersborgs kommun borde tolka lagen “generösare”. Det vill däremot inte de styrande partierna, S+C+KD+MP. De är inte intresserade av några som helst “generösa tolkningar”. För dem gäller bara tvångsanslutning.
De styrande partiernas inställning har varit i överensstämmelse med den “juridiska traditionen”, alltså med gängse praxis i Sverige. De kommunala förespråkarna för tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet har av tradition haft ”rätten” på sin sida. Länsstyrelserna har stöttat kommunerna i denna sak och har inte helt sällan haft en ännu rigidare syn på tvångsanslutning. När ett verksamhetsområde har beslutats i en kommun var det egentligen bara för kommunen att köra på – med tvångsanslutning och obligatoriska avgifter. Och det oavsett om fastigheterna hade egna VA-anläggningar eller ej, om de enskilda VA-anläggningarna var godkända eller ej.
Men nu, äntligen, har det alltså börjat blåsa helt andra vindar i Sverige – i flera kommuner, i Mark- och miljödomstolarna och i riksdagen…
Men inte i Vänersborg…
Vill vänersborgarna fortsätta att ha en kommun som med alla medel kör över de enskilda människorna? Vill vänersborgarna att kommunen ska använda, som Astrid uttrycker det i TTELA, öststatsmetoder? Ska politiker och tjänstepersoner kunna tvinga enskilda människor i Vänersborgs kommun att betala hundratusentals kronor för något som de inte behöver eller vill ha?
Är det en sådan här kommun vänersborgarna vill ha?
Det är i varje fall inte mitt Vänersborg…
Är detta Vänersborgs kommun? (1/2)
Ibland skäms jag över att vara vänersborgare och politiker. När jag idag läser i TTELA om Astrid 79 år är det ett sådant tillfälle.
Astrid bor på Gardesanna i ett hus som byggdes av hennes far 1942. Här växte Astrid upp och de senaste 40 åren har hon bott där året om. Astrid är nu tvungen att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Det kostar henne 400.000 kr. Det är en anslutningsavgift på 238.000 kr, anläggandet av rör från tomtgränsen till huset och löpande avgifter.
Det kan vi alltså läsa om i TTELA. (Se “Astrid, 79, tvingas låna 400.000 för att betala räkningen från kommunen”.) Astrid är inte ensam, TTELA har i ett par artiklar beskrivit konsekvenserna för flera fastighetsägare, varav några är sommarstugeägare.
Orsaken till Astrids och andra gardesannabors belägenhet är ett beslut i Vänersborgs kommunfullmäktige den 17 juni 2020:
“Kommunfullmäktige inför verksamhetsområdet för vatten och spillvatten för Gaddesanna enligt kartbilaga.”
Beslutet fattades precis när pandemin började få sitt grepp över Sverige. Vänersborgs kommunfullmäktige hade halverats för att minska smittspridningen. Eftersom jag personligen tillhörde en riskgrupp deltog jag inte i sammanträdet.
Beslutet att inrätta ett verksamhetsområde på Gardesanna fattades av ett enhälligt tjänstgörande fullmäktige. Det var en konsekvens av ett föreläggande från Länsstyrelsen 2015. Föreläggande var i sin tur ett resultat av ett brev från några fastighetsägare i området till Länsstyrelsen den 9 februari 2012. Fastighetsägarna begärde att kommunen skulle tillhandahålla vatten och avlopp i området. (Se “Gardesanna – också en del?”.)
Det som slår mig med beslutet i kommunfullmäktige 2020 är att det hänvisar till en kartbilaga. Denna bilaga är dock inte med i protokollet. Det får mig att undra om inte beslutet måste anses vara ofullständigt. Det hänvisar ju för sin giltighet till en karta…
Beslutet har för många år sedan vunnit laga kraft, men… Vilket är beslutet, vilka fastigheter ingick i verksamhetsområdet och skulle anslutas till kommunens VA-nät? Det gick ju faktiskt inte att utläsa ur protokollet.
Det fanns en karta i utskicket till kommunfullmäktiges ledamöter, och där framgår naturligtvis verksamhetsområdet. I varje fall hur förslaget såg ut…
Men ett beslut av kommunfullmäktige måste vara fullständigt. Det är ju själva beslutet som är det juridiskt giltiga. Det är ju också det som ska distribueras till de berörda. Eller borde göra. Det har skrivits på Facebook av en av de som har sommarstuga på Gardesanna att hen inte fått någon information av kommunen – förrän en faktura damp ner nu i år, tre år efter beslutet. Om det är riktigt och sant vågar jag dock inte uttala mig om.
Samtliga fastigheter på Gardesanna har någon typ av enskild VA-lösning. Några är sannolikt mindre bra, kanske till och med undermåliga, medan andra inte är det. Det spelar emellertid ingen roll. Alla fastigheter ska anslutas till kommunalt VA. Det har kommunen bestämt.
TTELA skriver om Astrids fall:
“När kommunfullmäktige har beslutat om ett verksamhetsområde ”så förutsätts presumtion [=ett antagande som gäller så länge inget annat visats; min anm] för behovet av spillvatten för alla fastigheter”, som kommunens VA-chef uttrycker saken.”
Vänersborgs kommun förutsätter alltså att alla enskilda avlopp på Gardesanna är undermåliga…
Mark- och miljööverdomstolen har emellertid slagit in på en annan linje de senaste åren. I en dom från den 28 september 2021 skrev Mark- och miljööverdomstolen:
“För att det s.k. miljöskyddsrekvisitet ska anses vara uppfyllt krävs att det kan förväntas att den allmänna va-anläggningen förhindrar eller åtminstone väsentligt motverkar påtagliga olägenheter för miljön (prop. 2005/06:78 s. 45). Det krävs således att det finns en tillräckligt konkretiserad och utredd problematik som en allmän va-anläggning skulle lösa.”
Bevisbördan för att det finns en “tillräckligt konkretiserad och utredd problematik” med en enskild VA-anläggning låg enligt Mark- och miljööverdomstolen på kommunen. Det finns fler domar som säger samma sak. En gång till, det är kommunen som har bevisbördan för att en fastighet inom ett verksamhetsområde har ett sådant behov av vattentjänster som avses i Lagen om allmänna vattentjänster. Notera att domarna från Mark- och miljööverdomstolen har en prejudicerande verkan.
De här domarna har alltså avkunnats innan lagändringen av Lagen om allmänna vattentjänster (LAV)… Det betyder att de här rättsfallen borde beaktas när det gäller Gardesanna. Det gör emellertid inte Vänersborgs kommun…
TTELA skriver:
“På miljö och hälsa på kommunen vet man egentligen inget om den aktuella statusen på Astrids VA-anläggning. ”I vårt verksamhetssystem har vi inget ärende om avloppet till fastigheten.””
Miljö- och byggnadsförvaltningen har alltså inte gjort någon inventering av de enskilda VA-anläggningarna på Gardesanna, det som Mark- och miljöverdomstolen menade var kommunens skyldighet. Men det spelar ingen roll i Vänersborg. Kommunen ska tvinga in alla fastigheter i kommunens VA-nät.
Det skriver TTELA också om i ett annat fall (se TTELA “Stefan tvingas ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp”):
“Stefan och hans familj använder sommarstugan på Gaddesanna utanför Vänersborg på helgerna under fyra månader om året. Fastigheten har eget vatten och avlopp. Ändå tvingas de betala närmare 200.000 kronor för att mot sin vilja kopplas till det kommunala va-systemet.”
Det gäller även Sture Jansson som också bor inom samma verksamhetsområde på Gardesanna. Han säger till TTELA (se “Astrid, 79, tvingas låna 400.000 för att betala räkningen från kommunen”):
“Jag har ett lantbruk här borta. Och jag har både eget vatten och ett godkänt avlopp. När jag först hörde talas om det här trodde jag ju inte att det skulle gälla oss som hade avlopp. Jag fördjupade mig inte så mycket i det, jag kunde inte tänka mig att de skulle tvinga någon som har fungerande avlopp. Men så var det inte alls, det var tvång för alla som bodde inom området.”
VA-anslutningen till kommunen kostar Sture Jansson omkring 260.000 kr…
Vänersborgs kommun utgår från och förutsätter att alla enskilda avlopp på Gardesanna är undermåliga. Därför ska alla fastighetsägare betala för en anslutning till kommunens VA-nät.
Astrid kommenterar hur hon uppfattar Vänersborgs kommun:
“Jag har en anläggning som fungerar. Den har funnits i många år och det är ingen som har klagat på den. Jag tycker att detta är öststatsmetoder, vi blir överkörda, vi har ingen talan.”
Fortsättning följer i bloggen ”Är detta Vänersborgs kommun? (2/2)”.
Om KS 29/3 (2/2): Övrigt
Anm. Detta är en fortsättning på bloggen ”Om KS 29/3 (1/2): Styrning”.
De flesta beslutsärenden på kommunstyrelsens sammanträde förra veckan klubbades igenom ganska snabbt.
Det var en del synpunkter och frågor om hamnen. Det var någon socialdemokrat som framförde idén att en hamn i Vargön skulle kunna skapa en efterfrågan på hamnverksamhet bland företag. Både ordförande Benny Augustsson (S) och den föredragande tjänstepersonen var bestämda i sin uppfattning – det skulle inte kunna bli så. Jag håller med. Och det går inte att fatta viktiga och kostnadskrävande beslut på drömmar, förhoppningar och önsketänkanden. (Hamnärendet var inget beslutsärende.)
Det blev en viss diskussion om internhyresavtalet för mötessalen Bojorten. Årskostnaden för lokalen beräknas till 2,9 milj kr. Regionen ska betala 600.000 kr i hyra för sina sammanträden varje år och kommunstyrelsens del av kostnaderna uppgå till 1,1 milj. Det var det som KS skulle besluta i onsdags. Resten av kostnaderna för Bojorten hoppas kommunen få in på hyror både internt och externt. (Mötessalen kostar 10.000 kr per dag och 6.000 kr för en halvdag om salen hyrs internt.) Lena Eckerbom Wendel (M) hade synpunkter på upplägget. Eckerbom Wendel undrade om inte kommunstyrelsen borde ta hela hyreskostnaden i stället för samhällsbyggnadsnämnden. Och hon hade definitivt en poäng där. Men kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Ingen begärde votering.
I ärendet “Lokalförsörjning ensamhushåll” (se “Tunga ärenden på KS 2”) yrkade Henrik Harlitz (M) på återremiss. Harlitz ansåg att lägenheterna för de berörda “ensamhushållen” var alldeles för dyra och tyckte att KS typ skulle skicka tillbaka ärendet och fråga om socialnämnden verkligen hade råd att finansiera detta. Dan Nyberg (S) framförde att socialnämnden inte vill prioritera bort boendet. Det var en angelägen investering. Och dessutom ville socialnämnden göra sina egna prioriteringar. Sa Nyberg som också är nämndens ordförande.
Det blev votering. Jag röstade för förslaget att “tillskapa bostäder för ensamhushåll”, dvs för det liggande förslaget och mot återremiss. Vänsterpartiet hade utslagsröst, 8-7.
Vänsterpartiet och jag hade utslagsröst även i nästa ärende. Då gällde det “Förslag till fastighetsstrategi för Vänersborgs kommun”. Under informationen ställde jag en fråga om en formulering i strategin. Det stod “långsiktigt utvecklingsbehov”, jag undrade hur långt fram i tiden denna långsiktighet sträckte sig. Svaret var att långsiktigt är åtminstone 5 år. I det pågående Sikhallsärendet, om fastighetsrättsliga lösningar, står det att en lösning ska fungera med ett perspektiv på 100 till 200 år… (Se “Sikhalls framtid avgörs (4)”.)
Henrik Harlitz (M) begärde återigen återremiss. Han ville att förslaget till fastighetsstrategi skulle tillbaka till samhällsbyggnadsnämnden. Det var ju samhällsbyggnads som hade fått uppdraget att ta fram en strategi. Nu hade kommunstyrelsen ändrat så mycket i förslaget så rimligtvis måste samhällsbyggnadsnämnden få se det innan kommunfullmäktige fattar beslut. Och dessutom borde alla andra nämnder få förslaget på remiss eftersom de påverkas mycket av fastighetsstrategin, och alla ändringar…
Det lät klokt. Det blev återremiss – 8-7.
I bloggen “Tunga ärenden på KS 3” skrev jag om planerna på en sammanslagning mellan Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Jag framförde tankarna från bloggen på sammanträdet. Dan Nyberg (S), som är ordförande för NÄRF sedan nyår, gjorde allt för att övertyga mig om sammanslagningens förträfflighet. Det gjorde han både under och efter sammanträdet. Jag fick inte direkt några svar på mina specifika funderingar, men dagen efter fick jag mängder av underlag av Nyberg. Antagligen kan jag hitta svaren på mina frågor i dom.
Jag avstod från att delta i beslutet. Jag ansåg mig helt enkelt inte ha tillräcklig kunskap i frågan där och då. Medborgarpartiets ersättare avstod också. Thomas Larsson gick nämligen in som ordinarie eftersom 
Göran Svensson betraktades som jävig… Orsaken var att Svensson är ersättare i NÄRF:s direktion. Det var nog en felaktig bedömning tror jag. Det var också mycket motsägelsefullt att NÄRF:s ordförande Nyberg (S) tilläts delta i handläggningen av ärendet. (Nyberg är ersättare i kommunstyrelsen.) Det borde ha varit så att antingen var båda jäviga eller ingen av dem.
För övrigt fattade kommunstyrelsen ett inriktningsbeslut. När det blir allvar med en sammanslagning är det fullmäktige som står för beslutsfattandet. Då ska jag ha läst igenom de handlingar som kommunstyrelsen borde ha fått innan inriktningsbeslutet i onsdags…
Det var bara Medborgarpartiet som stödde min motion om att sänka kommunens bidrag till kommunens politiska partier. Alla andra partier ville behålla partistöden på de högre nivåer som är nu. Det betydde avslag på min motion. En röst i kommunstyrelsen sa att det var för sent att ändra partistöden, de är redan beslutade för mandatperioden.
Det kan så vara, men det är i så fall inte mitt fel. Motionen lämnades in till kommunfullmäktige den 6 februari 2022. Personal- och förhandlingsutskottet (PFU) beslutade den 1 april 2022 att inte avge
svar på motionen. Kommunstyrelseförvaltningen fick sedan hand om motionen. Mot bakgrund av frågans politiska natur så avstod den från att lämna förslag till beslut.
Man kan med rätta ställa sig frågan hur det kommer sig att inte motionen behandlades i kommunstyrelsen förrän den 29 mars 2023 – över 1 år senare…? Motionen ska slutligt avslås även i kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen föreslog också att Medborgarpartiets motion om förlängning av stenpiren i Sikhall ska avslås av fullmäktige. Det tycker Vänsterpartiet också. (Se “Tunga ärenden på KS 3”.)
Harlitz (M) yrkade lite oväntat bifall till medborgarförslaget om “fartnedsättande åtgärder och övergångsställe på Restadvägen”. Harlitz menade att vägen var trafikfarlig för elever som cyklade till Mariedalskolan. Trottoarerna var smala och dessutom är det 500 kr i böter om man cyklar på dem. Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) tyckte att medborgarförslaget skulle avslås. Förra gången trafikfarliga vägar till en skola, Rånnum i Vargön, diskuterades gjorde Andersson en kovändning. Vi får se om han gör det denna gång också när ärendet avgörs i kommunfullmäktige… (Se “Historien om ett övergångsställe”.)
Det blev faktiskt ytterligare en återremiss. Det var ärendet “Revidering av reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”. 
Henrik Harlitz (M) hade lärt av sammanträdet… Han ansåg att kommunfullmäktiges presidium skulle ha närvarorätt på nämndernas sammanträden, och i kommunstyrelsen…
Det verkade som om både Kenneth Borgmalm (S) och Dan Nyberg (S) höll med. Nyberg pratade till och med om socialnämndens öppna möten. Var det en pik till ordförande Benny Augustsson (S) att han borde “öppna” kommunstyrelsens möten också för andra än fullmäktiges presidium…?
Slutligen valdes Britt-Mari Karlsson (V) till Vänsterpartiets representant i “Samordningsgruppen för miljö och klimat”. Vi hade missat det tidigare, men nu blev ordningen återställd.
Och som sagt, kl 17.41 vandrade trötta ledamöter och ersättare hemåt. Det var ett alltför långt möte med alldeles för mycket information och många ärenden.
Senaste kommentarer