Arkiv
Påsk i Vänersborg
Vänersborg bjöd på ett varierat utbud av aktiviteter idag. Självklart stod den traditionella påskparaden i centrum.
Hundratals påskgummor och påskgubbar fyllde gatorna i centrum. De var i alla åldrar och fantasin var total när det gällde att klä ut sig.
Paraden började på gågatekrysset. Nestor Lennart Blomberg följd av Vänersborgs Stadsmusikkår ledde 
paraden. De gick via Hamngatan och Kungsgatan tillbaka till gågatekrysset där godispåsar delades ut till alla deltagare. De bästa utstyrslarna belönades med fina priser. Det var korgar med godis och för säkerhets skull ingick också tandborste och tandkräm.
Årets segrare i klassen årets påskpojke kom långväga ifrån. Han kom från det mörkaste Småland. Det var Olle, denne bloggares barnbarn. Det blir något att berätta för kompisarna i Värnamo när Olle kommer tillbaka efter påsklovet.
Det är fantastiskt roligt att se så mycket människor i Vänersborg. Det är inte så ofta, men när det väl händer känner man sig som boendes i en betydligt större stad…
Det var inte bara tjo och tjim i staden denna påskafton. Det var också romernas nationaldag. Vänsterpartiet tog initiativ till att denna dag ska bli en flaggdag i Vänersborg. Kommunfullmäktige biföll enhälligt Vänsterpartiets förslag.
Vänsterpartiet uppmärksammade dagen. Trajosko Drom, som betyder “livets väg”, är en romsk kvinnoförening som arbetar med rättighetsfrågor och social utveckling för den nationella minoriteten. Trajosko Drom var dagen till ära inbjudet till Vänsterpartiet.
De många deltagarna fick ta del av romernas äldsta historia, språkgrupper och romernas situation idag. Det var Marcela Kovacsova som föredrog. Hon berättade om den diskriminering och förföljelse som romer än idag upplever. Särskilt upprörd var hon över reportagen i GP, där den 
romska kulturen skildrades som en hederskultur. Kovacsova var mycket bestämd över att det inte förekom bland romer. Däremot var kulturen patriarkal, och var är den inte det? Romer levde oftare än genomsnittet i social utsatthet med t ex låg utbildning, högre arbetslöshet, fattigdom och missbruk. Det var ett resultat av den diskriminering som romerna som grupp blivit och blir utsatt för.
Marcela Kovacsova framhöll att det gick så långt att många romer dolde sin identitet. Inte för att de inte var stolta över sin identitet utan för att undvika fördomar och diskriminering.
Den 8 april är alltså romernas nationaldag. Romerna har också en egen flagga och en nationalsång – Gelem, Gelem.
Glad Påsk!
Idag är det långfredag. Det var denna dag för drygt tvåtusen år sedan som Jesus korsfästes.
Jesus lidande på långfredagen är kyrkoårets största händelse. I varje fall för dom som bekänner sig till den lutherska tolkningen av den kristna läran. Som vi av tradition gör i Sverige. Otaliga är de generationer som under denna dag har hört sina andliga ledare vältaligt och målande beskriva Jesus lidande och plågsamma död på korset – och den skrämmande, eviga vistelsen i helvetet som väntade alla de syndare som inte trodde på den kommande uppståndelsen. Den mer ”positiva” ortodoxa kyrkan lade istället tonvikten på påskdagen – dagen då Jesus sägs ha uppstått.
Påskhelgen började egentligen igår torsdag, trots att det inte är helgdag då. (Det är den ju t ex i Norge.) Det var på skärtorsdagens kväll som Jesus samlade sina lärjungar för en sista måltid. Och denna kvällsvard lever kvar i den kristna kyrkan än idag. Den har gett upphov till kyrkans allra viktigaste heliga handling – nattvarden.
Det är under nattvarden som en människa visar att hon är kristen. Under denna “måltid” ingår eller förnyar den kristne förbundet med gud. Förbund på grekiska heter testamente och nattvarden har gett namnet “Nya Testamentet” till den del av bibeln som handlar om Jesus.
Påsken är kristendomens absolut viktigaste högtid. En högtid som egentligen borde firas samtidigt som judarna firar sin påsk. Vilket naturligtvis var det som Jesus gjorde när han tog med sig lärjungarna till templet i landets huvudstad Jerusalem. De skulle högtidlighålla minnet av Moses och sitt folks uttåg ur Egypten.
Den unge snickarens åsikter var tämligen radikala, kanske till och med revolutionära. Och det visste Jesus. Han var mycket medveten om att han betraktades som ett hot av de makthavande. Men han var förberedd… Efter en härva av politiska ränkor, misstänkliggöranden och lögner från etablissemangets sida under en mycket hektisk fredagsnatt fick den oppositionella systemkritikern sin dom. Han fick senare under denna fredag sona med sitt liv i en mycket plågsam kvävningsdöd uppspikad på ett kors. Det var en lång fredag för Jesus, men det var så romarna avrättade upprorsmän.
Nu för tiden är det en allt mindre del av befolkningen i landet som funderar på vad som hände i Palestina för tvåtusen år sedan. Traditioner och tro har förändrats. Idag finns inte mycket kvar av den kristna påsken. Nu är påskhelgen den helg då gemene kvinna och man slår rekord i godisätning. Och barnen klär ut sig till påskgummor och påskgubbar. Och kycklingar pryder hus och hem. Och kanske äts det ett och annat ägg också. Och nu börjar alltfler amerikanska harar göra sitt intåg i de gamla traditionerna…
Sannolikt är det dock så att folk, och kanske också barn och ungdomar, har tänkt mer på liv och död de senaste påskhelgerna än någonsin tidigare. Det var inte särskilt länge sedan det fanns massor av små osynliga virus runt omkring oss – virus vid namn Covid-19… Nu går tankarna till Rysslands fruktansvärda angreppskrig i Ukraina…
Med tanke på dessa händelser så ter sig invasionen av fiskmåsar i Nordstan tämligen futtig. I år intog som bekant fiskmåsarna hustaken i Nordstan den 27 mars. Men sedan kom snön… Och måsarna fick äntligen användning av sin maskeringsfärg. De syntes inte i snödrivorna. Istället blev deras närvaro riktigt mystisk, de hördes bara. Men det är helt tillräckligt. De önskar även i år alla i Nordstan godmorgon, godmiddag, godkväll och godnatt.
Och med dessa rader önskas alla en så Glad Påsk som möjligt…
Om KS 29/3 (1/2): Styrning
Det blev som väntat ett långt sammanträde med kommunstyrelsen i onsdags. Klockan 17.41 vandrade trötta ledamöter och ersättare hemåt.
Vi hann dock klart. Alla ärenden gicks igenom och protokollet blev fullständigt – kommunstyrelsen behövde inte ta ytterligare en dag i anspråk. Men det var stundtals till priset av begränsningar i frågor och synpunkter till de föredragande. Det var även färre diskussioner 
än förväntat. Och självklart blev tröttheten, i synnerhet under eftermiddagen, en hämsko över beredningen av ärenden. Det är nog så att vill ordförande ha en levande och konstruktiv politisk diskussion så måste mer tid avsättas eller antalet ärenden och föredragningar begränsas. Det är ingen bra idé för varken politiken eller besluten om allt ska stressas igenom.
En partikamrat skickade med en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) – är kommunstyrelsens sammanträden öppna för allmänheten? Det var de inte. Det illustrerades senare på mötet av att kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) ställde en liknande fråga. Levin var på kommunstyrelsen för att berätta om Hunnebergs kungajakt- och viltmuseum, hon är ordförande där. Efter föredragningen frågade hon ordförande Augustsson om hon fick stanna kvar och lyssna. Det fick inte kommunfullmäktiges ordförande…
I tre bloggar innan KS-sammanträdet gick jag tämligen utförligt igenom ärendena. (Se “Tunga ärenden på KS (29/3)”.) Dessutom har jag i två bloggar efter sammanträdet redogjort för hamnfrågan. (Se “Framtiden för Vargöns hamn”.) I denna blogg ska jag göra en del kompletteringar och framför allt berätta om själva sammanträdet.
Sammanträdet började med en så kallad bolagsdag. Två kommunalförbund där kommunen är medlem informerade om verksamhet, ekonomi och framtidsplaner – Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). Det gjorde också fyra aktiebolag som är kommunens egna, AB Vänersborgsbostäder (ABVB), Fastighets AB Vänersborg (FABV), Hunnebergs kungajakt- och viltmuseum och Vattenpalatset Vänerparken AB.
Det var utförliga redovisningar och tämligen många siffror, men förhållandevis få frågor. Jag tror att några av representanterna blev lite besvikna på det. Men det var viktig och nödvändig information för kommunstyrelsen. Nu hoppas vi att även kommunfullmäktige får samma information. Det är tämligen omöjligt att redogöra för de kommunala aktiebolagen och kommunalförbunden i en blogg. Om man vill veta mer kan man emellertid läsa på de olika hemsidorna – se länkarna ovan.
Det informerades också kring några av de beslutspunkter som KS skulle fatta beslut om senare under dagen. Även kommundirektör Lena Tegenfeldt informerade. 
Jag passade på att fråga efter lite mer information kring anställningsstoppet på socialförvaltningen. Ordförande Dan Nyberg (S) hjälpte till med svaret. Orsaken är det allvarliga ekonomiska läget i socialnämnden. Prognosen för innevarande år är ett underskott på 63 milj kr… Genom besparingar hoppas nämnden att få ner underskottet till hälften, 31 milj kr. Nyberg talade för övrigt inte om anställningsstopp utan om “vakansprövning”.
Det var en längre så kallad dialog om ett förslag som så småningom ska bli eller i varje fall leda till kommunens nya styr- och ledningsmodell. Modellen återremitterades som bekant i kommunfullmäktige i februari. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) Det var efter ett initiativ av Vänsterpartiet, och motiveringen var:
“KF återremitterar ärendet till KS som får i uppdrag utifrån en bred dialog återkomma med ett nytt förslag till KF.”
Jag vet inte om dialogen blev särskilt “bred”. Det var mest Lena Eckerbom Wendel (M) och Kenneth Borgmalm (S), och till viss del Benny Augustsson (S), som pratade. Men det är ingen kritik av dom, det är mer en kritik av oss andra som mestadels satt tysta. Det är ingen enkel fråga hur en kommun ska styras och ledas. Förhoppningsvis blir man mer insatt och förstår lite mer för varje gång ärendet diskuteras…
Jag tror att skiljelinjen är att moderaterna vill ha en modell som enbart består av en struktur. (Jag kallade det “skelett”, men det kanske inte var ett så lyckat ord.) Sedan är det politikens uppgift att fylla strukturen med ett innehåll. Strukturen för styr- och ledningsmodellen ska vara bestående och ska inte ändras efter t ex ett val. Blir det maktskifte ska endast det politiska innehållet i strukturen bytas ut. (Eller kanske “musklerna” på skelettet, men det är nog inte heller något lyckad liknelse i sammanhanget.)
Socialdemokraterna och de andra styrande partierna vill ha in politiken i själva strukturen. De talar t ex om att en politisk platfform ska ingå i modellen och ge information till alla, både politiker och tjänstepersoner, om hur och mot vilka mål kommunen ska styras. Den politiska plattformen ska styra inriktningsmålen som i sin tur ska styra de förväntade resultaten.
Eckerbom Wendel menade att med de styrande partiernas förslag till modell skulle det vara omöjligt att lägga en oppositionsbudget. Det är den politiska plattformen som ”stör”. De styrande menade i sin tur att om oppositionen i kommunfullmäktige fattar ett beslut om en annan Mål- och resursplan (budget) än vad de styrande partierna vill se – ja, då får den politiska plattformen bytas ut och allt i styr- och ledningsmodellen som har med den att göra.
Även om dessa olikheter i utgångspunkt och synsätt skulle vara de principiella skillnaderna (jag vet inte om jag har fattat rätt) är det i nästa steg svårt att se var det i praktiken skiljer sig. Tycker jag.
I förslaget till ny styr- och ledningsmodell används en bojort för att förklara tankarna i förslaget. Eckerbom Wendel ansåg att bojorten kunde användas i ett förklarande pedagogiskt informationsmaterial, men inte i ett officiellt och formellt styrdokument.
Det kunde kanske ligga en del i det. I andra kommunala styrdokument talar ju själva texten för sig själv, om det behövs tolkningar och exempel så skapas andra dokument som konkretiserar och förklarar styrdokumenten.
Eckerbom Wendel undrade även om tidshorisonterna:
“Vad är kopplat till de 3 åren och vad till mandatperioden?”
Det undrade jag också. Dessutom är vissa nämnders, t ex barn- och utbildningsnämnden, inverkan på många av t ex nyckeltalen på längre sikt än 4 år. Det tänkte jag på efteråt, däremot frågade jag om varför alla indikatorer från Agenda 2030 används i Mål- och resursplanen. Det är ju t ex bara 3 av 58 av dessa indikatorer som direkt berör barn- och utbildningsnämndens ansvar. Och så har indikatorerna i Agenda 2030 huvudsakligen fokus på hårda värden. Det passar de tekniska nämnderna, men knappast social-, kultur- och fritidsnämnden eller barn- och utbildningsnämnden… KS hann, eller orkade, inte diskutera dessa aspekter.
Det tycktes vid vissa tillfällen på sammanträdet som om de båda perspektiven höll på att mötas. Och vem vet, kanske gör de det så småningom.
Det är viktigt att en styr- och ledningsmodell har en så bred förankring som möjligt bland partierna, även hos de som befinner sig i opposition. Därför måste diskussionen fortsätta. Kanske med ett annat upplägg än som var fallet i KS förra onsdagen. Sådana här svåra och komplicerade frågor gör sig nog bäst om deltagarna får framföra och pröva sina åsikter i mindre grupper. Jag tror att fler skulle vara med och diskutera då.
Fortsättning följer i bloggen ”Om KS 29/3 (2/2): Övrigt”.
Protesten från Dalboskolan
I barn- och utbildningsnämndens diarium fanns i veckan som gick en skrivelse som var undertecknad “Personalen på Dalboskolan”. Om det verkligen är en skrivelse som all personal på Dalboskolan står bakom vet jag inte. Men det tycks vara så. För en stund sedan skickades nämligen skrivelsen ut till samtliga ledamöter i barn- och utbildningsnämnden.
Det är för övrigt egentligen inte särskilt viktigt att skrivelsen kommer från Dalboskolan, även om just Dalboskolan är särskilt intressant i mina ögon. Jag har ju tillbringat över 30 år av min yrkesverksamma tid där. Det viktiga med skrivelsen är att den beskriver en situation på en av kommunens grundskolor.
Som politiker i allmänhet och ledamot i barn- och utbildningsnämnden i synnerhet är det viktigt att lyssna på signaler från korridorer och klassrum i kommunens förskolor och skolor. Jag håller inte nödvändigtvis med om allt som sägs eller skrivs. Det gäller också denna skrivelse. Målet för kritiken är ju – kommunens politiker.
Den här skrivelsen förmedlar en verklighet som många av oss politiker inte känner till eller kanske till och med blundar för. Många vill inte se konsekvenserna av de beslut som fattas. Det är ju ofta så att beslut fattas utifrån siffror i ett budgetförslag och många av oss nöjer sig med, och är stolta över, att röda siffror i resultatkolumnen förvandlas till svarta. Vi ser inte att det betyder att t ex några elevassistenter och pedagoger får sluta och att elever får allt mindre lärartid.
Många politiker har helt enkelt svårt att se verkligheten bakom siffror och alla dessa gröna, gula och röda “ploppar” i verksamhetsberättelsernas resultatavstämning…
Här följer skrivelsen som är undertecknad med “Personalen på Dalboskolan”. (Det går också att ladda ner skrivelsen som pdf här.)
==
Till berörda politiker, nämndledamöter och beslutsfattare
Sveriges skolor befinner sig just nu i en nedåtgående spiral. Pengar och personal minskas, men våld och arbetsuppgifter ökar. En lärares vardag idag går inte att jämföra med den för bara några år sedan. Arbetsuppgifterna bildar stora högar, pressen ökar, men medlen till att lösa dem finns aldrig. Politiker lägger fram löfte på löfte, nya ”spännande” förslag för att bryta trenden av personalbortfall och otrygghet i skolan. Samtidigt som hela Sveriges lärarkår står och skriker ut svaret för allt de är värda. Pengar. Fler trygga vuxna i skolan.
Våldet, otryggheten och den mentala ohälsan ökar kraftigt bland våra barn och unga. Anmälningarna till Socialen hopar sig, elever får inte anpassningarna de har rätt till, antalet hemmasittare ökar drastiskt. Varför hjälper vi inte våra barn? Hur kan vi låta våra ungdomar bli nedbrutna innan de ens kommit ur grundskolan? Hur kan vi inte vara mer måna om deras, och i slutändan vår egen, framtid?
Elever kommer in med sämre och sämre kunskaper mellan varje stadie. Hur är detta möjligt? Dessvärre inte tack vare någon större budget eller bättre arbetsförhållanden. Det är på bekostnad av Sveriges fantastiska skolpersonal. De som dagligen brinner och kämpar för att få medlen att räcka, för att försöka anpassa ut i fingerspetsarna för att alla barn ska få den skolgång de har rätt till. Ändå räcker vi inte till. Våra hjärtan brister dagligen för vi vet att vi inte räcker till. Allt för många otroliga lärare börjar slockna. Vi ser kollegor försvinna en efter en. Många till nya kommuner, andra till helt andra yrken, och tyvärr många till att bli sjukskrivna, med en lång väg tillbaka, om vi ens hinner se dem igen.
Våra lärare bryr sig för mycket, de försöker att få alla att lyckas. Men försök att föreställa er det här:
Att komma in i en sal med 30 elever varav plats egentligen bara finns för 24. Ungefär hälften av eleverna har extra anpassningar, i snitt 8 per elev. Det är nu ditt uppdrag att på 40min starta i gång en lektion där du har allas fokus, du ska ha genomgång på arbetet de ska göra, och sedan se till att alla kommer i gång och avsluta i lagom tid. Det är ungefär 100 anpassningar som ska göras på 40min. Får ni matten att gå ihop? 5 av barnen har en extra anpassning att få individuella instruktioner, de andra 5 behöver hjälp med att starta upp sina arbeten. Under tiden hänger sig 3 av de andra elevernas datorer, 2 uppdaterar sig, 1 kan inte ansluta till det kommunala nätverket, 2 har sina datorer på lagning, och 4 har glömt dem hemma.
Hur löser du situationen? Glöm inte heller då de andra fem eleverna som har anpassningar i att få material uppläst och behöver skrivhjälp. Då har vi inte nämnt de högpresterande eleverna som klarat av uppgifterna på fem minuter. Överlever du lektionen har du 5 till att se fram emot, och däremellan försöka hinna rätta uppgifter, ge en bra och vettig feedback och planera inför kommande lektioner. Sedan har du den viktigare föräldrakontakten, du har två arga vårdnadshavare som hör av sig och ifrågasätter varför inte deras barn får anpassningarna de har rätt till. Du behöver dessutom avbryta lunchen för att bryta upp ett slagsmål i korridoren. Ser varje dag ut så här? Nej självklart inte, ofta behöver du även vikariera för en kollega.
Är lösningen att förlänga lektionerna? Nej, all forskning visar att 40–50 minuter är den perfekta längden. Är lösningen att sluta ge elever extra anpassningar? Nej, eleverna har lagstadgad rätt till det. Är lösningen att ge läraren kompetensutbildning inom IT? Eller kanske hur man prioriterar arbetsuppgifter? Eller kanske rent av en lång kurs i hur man ska bedöma elever och ge feedback, för en legitimerad lärare har väl knappast gått igenom det i sin utbildning? Nej, ni hör väl hur dumt det låter. Svaret är så otroligt enkelt att det är nästintill löjligt, ändå verkar det vara svårt att ge det gehör när det kommer till beslutsfattande. Mer vuxna, färre elever i undervisningsgrupperna. Ja, det kostar pengar. Investeringar för framtiden har en tendens till att göra det.
Låt vår otroliga personal få fortsätta med det de är bäst på, att utbilda våra ungdomar och ge dem en stadig grund till resten av deras liv. Vara en trygg punkt i livet för de som behöver det, låta alla elever lyckas och bli de bästa versionerna av sig själva. Vi tar det slitet. För vi älskar det vi gör. Att se våra ungdomar lyckas är det vi lever för. Det enda ni behöver göra är att se till att resurserna finns för oss att lyckas med det.
Trots denna ständiga uppförsbacke har flertalet skolor, med oddsen mot sig, lyckats öka måluppfyllelsen. En av dessa är vår arbetsplats, Dalboskolan. Den lilla skolan som alltid glöms bort när man pratar om stadens högstadieskolor, ”Jaha finns den kvar?”. Skolan som haft 35 rektorer på 40 år. Trots det fortsätter den att kämpa, tar vara på ungdomarna i och utanför stan och sliter med upprepade fördomar och motgångar. De senaste 5 åren har vår skola gjort en fantastisk resa med ständigt höjd måluppfyllelse trots att måluppfyllelsen på elever som kommit till oss minskat. Vi har genom alla rektorsbyten och hög personalomsättning lyckats hitta vägar som fungerar, skapat och organiserat för att gynna våra elever, så gott vi kunnat utefter de medel vi fått. Och vi har ofta lyckats. Men med förslaget som lagts fram till oss nu förlorar vi nästan all vår resurspersonal. All den ack så viktiga personalen som knyter band med de elever som har tuffast att göra det. Den där stadiga vuxna människan som alltid ger dem ett varmt leende när de kommer till skolan, den enda som gör att de faktiskt orkar gå dit. Inte heller kommer vi att kunna ha kvar mindre undervisningsgrupper, arbetsklimatet kommer att lida, elevernas mentala ohälsa kommer att stiga, tryggheten kommer att minska och våldet öka. De elever som äntligen börjat komma till skolan kommer åter igen att bli hemmasittande, personal kommer att söka sig till andra kommuner. Legitimerade lärare blir rekommenderade att söka andra tjänster. Hur kan vi komma så lågt? När bristen på legitimerad personal är hög i hela Sverige, hur kan vår kommun då göra sig av med legitimerad personal? Hur kan man se på när det här händer, se hur det kommer att påverka ungdomarna, och ändå inte agera för att förhindra det?
Snälla, låt oss nu inte få ytterligare beskärningar för att slå undan knäna för oss igen. Vi har tuffa år framför oss i hela Sverige, det kommer ingen komma undan. Men att låta det gå ut över våra barn och ungdomar är givetvis det sista vi bör göra i nuläget. Utöver att utbilda räddar skolan faktiskt liv, hur kan vi inte prioritera det?
Låt inte Vänersborg dala mer på listorna över statistiken. Låt oss i stället vara i framkant! Se till att vår kommun med stolthet kan säga att vi satsar på skolorna, på vår stads framtid! Låt oss få vara stolta över att få arbeta i Vänersborgs kommun, inte skämmas. Låt våra ungdomar få den skolgång de har rätt till, och ge personalen möjlighet att hjälpa och se alla elever.
Hur man ska lyckas hitta medlen? Gör som vi skolpersonal gör varje dag, trolla med knäna.
Personalen på Dalboskolan
Framtiden för Vargöns hamn (2/2)
Anm. Fortsättning på bloggen “Framtiden för Vargöns hamn (1/2)”.
År 2010 köpte Vänersborgs kommun hamnområdet i Vargön för 16,7 milj kr. Hamnen i Vänersborg skulle flyttas till Vargön och planerna var stora för området. Det var betongpartierna helt överens om.
Det investerades en hel del pengar på hamnområdet. Kommunen investerade 22 miljoner i gator, VA etc och senare, 2017-2018, uppfördes byggnaden till Wargön Innovation för 24,8 miljoner kr.
På onsdagens kommunstyrelse var inte lika många politiker säkra på att en hamnflytt till Vargön var en särskilt bra idé.
95% av de båtar som anlöper hamnen i Vänersborg har gods till eller från Vargön Alloys. Vargön Alloys använder även hamnen i Uddevalla och gör det i betydligt större utsträckning än hamnen i Vänersborg. Hamnen i Uddevalla kan nämligen ta fartyg upp till 50.000 ton, medan Vänersborgs hamn kan ta båtar på maximalt 4.000 ton. Och det är inte hamnen i Vänersborg eller en eventuell hamn i Vargön det beror på att inte större fartyg kan anlöpa – det är Göta älv och slussarna som är problemet.
Det är inte heller särskilt många fartyg som anlöper hamnen i Vänersborg. År 2019 anlöpte sammanlagt 34 båtar, 2020 anlöpte 32 båtar och år 2021 var det 29 stycken. Det verkar bli allt färre anlöp. Förra året, 2022, var det 24 anlöp i Vänersborgs hamn och första kvartalet i år 5 anlöp. (OBS! Den 3 april kl 09.00 kompletterades bloggen med siffrorna för 2022-23.)
Det nämns inte direkt i underlagen, men det finns med underförstått. Det framfördes också på kommunstyrelsen av ordförande Augustsson (S). Om nu 95% av alla båtar till Vänersborgs hamn har gods från och till Alloys, är det då rimligt att kommunen satsar 300 milj kr – som i stort sett bara gynnar Vargön Alloys? Ska Vänersborgs kommun bekosta denna mycket dyrbara flytt av hamnen enbart för att underlätta, och även göra det billigare, för ett enda företag? Jag tror att de flesta insåg att det var retoriska frågor…
I Kommunallagen 2 kap 8 § står det dessutom:
“Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”
Det råder en mycket restriktiv syn på vad “synnerliga skäl” innefattar.
Det är viktigt i sammanhanget, vilket gjordes helt klart av både utvecklingsledare Björn Martinsson och kommunstyrelsens ordförande Augustsson – det finns inga andra företag som har efterfrågat hamnverksamhet i Vänersborg eller Vargön. Det finns inga andra spekulanter.
Det finns en del att åtgärda om det ska bli en hamn i Vargön.
Norra delen av hamnområdet i Vargön, där själva hamnen är tänkt att ligga, har kajer i varierande skick. Inte någon är dimensionerad för de tilltänkta lasterna och vissa av kajerna är helt förfallna. Dessutom är höjden ovanligt låg på samtliga kajer.
Den 12 juni 2013 antog kommunfullmäktige en detaljplan för i stort sett hela området. Planens bestämmelser ställde krav på att en skredsäkring skulle utföras i hamnområdet. Länsstyrelsen har sedan, “under resans gång” som det uttrycks i underlaget, bedömt att skredsäkringsarbetet innebär en betydande miljöpåverkan och att vattendom krävs.
Skredsäkringen ska göras i samarbete med Statens Geotekniska Institut (SGI) som också står för den största delen av kostnaden. SGI finansierar projektering och förberedelser för hantering/ansökan om vattendom mm. SGI står även för 76% av kostnaderna för genomförandet. Det är sannolikt att denna andel kommer att öka, vilket i så fall kan betyda att staten står för hela kostnaden. Om kommunen vill ha t ex förstärkningar utöver ”det vanliga” så kan det tillkomma kostnader för kommunen.
Ansökan för skredsäkring skickades till Mark- och miljödomstolen (MMD) under det första kvartalet i år, 2023. Handläggningstiden hos MMD bedöms i underlaget till kommunstyrelsen till ca 12 månader. Jag vet inte varför det tog sådan tid från det att detaljplanen antogs 2013 tills upphandling av entreprenör gjordes 2021.
En undersökning av området kring själva den tänkta hamnen gjordes förra året av företaget Enrecon AB. Enrecon genomförde en så kallad miljöteknisk markundersökning av området, “Miljöteknisk markundersökning. Vargöns hamn, Vänersborg”. Företaget skriver i rapportens sammanfattning:
“Inom fastigheten planeras för fortsatt industriell verksamhet samt stabilitetsförstärkande åtgärder då det inom området har konstaterats finnas en stor skredrisk. … Syftet med föreliggande undersökning har varit att undersöka markens föroreningsinnehåll samt klassificera överskottsmassor.”
Det var helt enkelt så att en sådan här undersökning var tvungen att göras innan skredsäkringen skulle kunna utföras.
Enrecon tog jordprover i sex punkter på området.
En stor del av rapporten redovisar tabeller med specifika resultat på de föroreningar som hittades. Företaget sammanfattar resultaten:
“I fyra punkter påvisas metaller i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning, MKM, och i en punkt i halter över Avfall Sveriges haltgräns för farligt avfall. PAH:er påvisas i halter över MKM i två punkter och i halter över farligt avfall i en punkt. Tjärasfalt påvisas inom området och kajens träkonstruktion påvisar förhöjda halter av metaller och PAH:er.”
Några förklaringar är på sin plats:
- “PAH står för Polycykliska aromatiska kolväten och är en grupp av flera
hundra föreningar som bildas när organiska material hettas upp eller förbränns ofullständigt. Bens(a)pyren (BaP) är en av de mest studerade PAH. Djurstudier visar att flera PAH kan skada kromosomer och framkalla cancer.”
- “De två generella markanvändningarna är känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). … KM innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. MKM innebär att markkvaliteten begränsar val av markanvändning till exempelvis kontor, handel, industrier och vägar. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter från området och ytvatten skyddas.”
Dessa förklaringar var kanske avsedda för de verkligt intresserade… Slutsatsen av undersökningen kan emellertid även en lekman förstå:
“Påträffade föroreningar bedöms kunna utgöra en risk för människors hälsa och för miljön. Fortsatt industriell verksamhet planeras inom området och en sanering av området behöver utföras innan eller i samband med att området exploateras. I samband med genomförandet av planerade stabiliseringsåtgärder, behöver åtgärder vidtas för att säkerställa en korrekt hantering av förorenade massor och rivningsmaterial.”
Kostnaderna för sanering utifrån denna undersökning ingår i skredsäkringen och bekostas av staten (SGI). Saneringen kommer att genomföras oavsett om det blir ett hamnbygge eller inte.
Hamnen i Vänersborg har uppenbarligen ingen framtid och en ny hamn i Vargön blir extremt dyr. 250-300 miljoner är en uppskattning, det kan kanske till och med bli dyrare. Till den beräknade kostnaden kommer också kostnader för projektering, tillståndshantering m.m. Och vill man ha kranar och byggnader så 
tillkommer även detta. Det ska dock inte byggas eller anläggas RoRo-ramp (se Wikipedia), kontor, garage eller magasin, eftersom Vargön Alloys, eller Vänerhamn, inte har behov av detta. När det gäller muddringsarbeten ingår inte dessa i kostnaderna, men det beror på att mätningar visar att det inte behövs beroende på att strömningshastigheten är mycket hög i älven. Det innebär att sedimentering inte uppkommer i nämnvärd omfattning.
Jag roade mig lite med att efter onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen titta på gamla underlag från 2014. Det var då inriktningsbeslutet om att flytta hamnen till Vargön fattades. (Se “Framtiden för Vargöns hamn (1/2)”.) De flesta uppgifter kommer från en skrivelse från den tidens chef för samhällsbyggnadsförvaltningen och en utredning från Ramböll.
- Vattendjupen vid dessa kajer är på de flesta ställen tillräcklig för ny hamnverksamhet. På grund av dåligt underhåll måste viss muddring utföras…
- Åtgärder efter Holmenproduktionen, saneringskostnader och liknande har beräknats till 150 miljoner.
- Det ligger tre fartyg och en järnvägsvagn på älvbotten.
- Det finns ett grund (grynna) i älven som måste sprängas bort med tanke på att det redan idag är svårt att navigera till/från kaj för fartygen.
- Det finns en pumpstation för avloppsvatten som måste flyttas.
Idag verkar dessa gamla uppgifter till stor del vara glömda. De nämns inte i de aktuella underlagen. Jag vet inte riktigt varför. Det kan ju bero på att nya utredningar har visat att de hade fel för 10 år sedan eller att saker och ting är åtgärdade. En tredje förklaring kan naturligtvis vara att den gamla kunskapen helt enkelt har fallit i glömska. I så fall finns det risk att det finns ytterligare problem med en hamn i Vargön – och ytterligare kostnader. Det kan också vara en blandning av orsaker.
Hur som helst. I de underlag som kommunstyrelsen fick i onsdags sammanfattades ärendet på följande sätt:
“Att med den osäkerhet som råder i dagsläget, samt de ekonomiska förutsättningarna under de närmaste åren, ge uppdrag om en investering i ny hamnanläggning i Vargön bör omgärdas av mer och djupare analyser om alternativa lösningar samt försöka eliminera de idag många och obekanta faktorerna som sannolikt påverkar Vänersjöfartens framtid.”
Jag är inte säker på att det ens är någon idé att lägga ner mer tid och pengar på ytterligare utredningar… Det finns redan i dagsläget en alternativ lösning.
Trollhättans hamn ligger endast 10 km från hamnområdet i Vargön, och från Vargön Alloys. 10 km och en 10 minuters resa…
I underlaget till kommunstyrelsen i onsdags stod det om hamnområdet i Vargön:
“På längre sikt kan det finnas goda möjligheter att ansluta med järnväg till området då det i planens södra område finns avsatt ett reservat för järnvägstrafik om spåranslutning via Trollhättan kan bli aktuellt.”
Från hamnen i Trollhättan skulle järnvägen kunna transportera godset från Vargön Alloys via järnvägen till Öxnered och Uddevallas hamn… Och kanske ännu viktigare, tvärtom! Gods från Uddevallas hamn skulle kunna fraktas på järnväg till Alloys… Då skulle vi slippa en stor del av alla tunga transporter på lastbil som går genom centrum i Vänersborg… (OBS! Detta avsnitt omarbetades något den 3 april kl 09.15.)
Det skulle naturligtvis bli en diskussion om vem som skulle betala ett nytt järnvägsspår mellan Alloys och hamnen i Trollhättan, men det hade varit en win-win-situation för alla – Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla. Och miljön.
På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen avslutade ordförande Benny Augustsson (S) diskussionen med att säga ungefär:
“Vänerhamn ser ingen framtid med hamnen i Vänersborg. Båtarna kan lika gärna lossa på en kajkant i Trollhättan.”
Jag håller med.
==
Jag har genom åren skrivit en mängd bloggar i hamnfrågan. Den första bloggen skrev jag redan den 14 augusti 2011 – “Hamn i Vargön?”. Sedan fortsatte det. Det blev bland annat en diskussion mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet före inriktningsbeslutet 2014. (Se “Om hamnflytten – ett svar till Marie Dahlin” och/eller “Tron flyttar berg. Och hamnar…”.) Efter inriktningsbeslutet publicerade jag mitt extremt långa anförande i fullmäktige – “Hamnfrågan avgjord”. Det blev flera insändare i TTELA. (Se t ex ”Jag är inte bitter Marie Dahlin!”.) Sedan blev det tyst till 2016, då hamnfrågan återigen aktualiserades, “Hamnen i Vargön aktuell igen”. 2019 visade Magnus Larsson ett visst intresse för hamnområdet. Då rev kommunen de lagerhallar som han var spekulant på, “Vad händer egentligen i Vargön?”. Sedan blev det tyst om Vargöns hamn igen. Det är lite konstigt. Det diskuteras intensivt ett tag, för att sedan hamna i glömska några år. Förra året skrev jag tre bloggar med rubriken “Hamnflytt till Vargön” och nu är det dags igen. Denna gång känns det dock som om hamnfrågan närmar sig en lösning.
Framtiden för Vargöns hamn (1/2)
Det funderas, diskuteras, utreds, undersöks, beräknas och – funderas och diskuteras, igen. Hur ska Vänersborgs kommun lösa hamnfrågan? Ska hamnen i Vänersborg läggas ner? Ska hamnen flyttas till Vargön?
Eller, ska Vänersborgs kommun ha någon hamn överhuvudtaget?
Det finns många frågor, men knappast några säkra svar. Inte än. Det var annorlunda den 18 juni 2014. Då fattade majoriteten i kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut (se ”Hamnfrågan avgjord”):
“Kommunfullmäktige antar som en inriktning att hamnen i centrala Vänersborg flyttas till Vargön i enlighet med i nuläget framtagna underlag.”
Alla partier, nästan, var helt säkra på sin sak. Kommunens hamn skulle ligga i Vargön.
Formuleringen i beslutet, “i nuläget framtagna underlag”, var intressant eftersom det i underlaget stod:
”beslutsunderlaget behöver kompletteras på ett antal punkter innan ett eventuellt beslut kan fattas.”
Det låtsades inte betongpartierna om. De stod övertygade bakom inriktningsbeslutet. Det var bara Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet (nu Medborgarpartiet) som inte röstade för förslaget.
Det har sedan 2014 smugit sig in en del osäkerhet och också uppstått en hel del tvivel i hamnfrågan. Det är inte lika självklart längre att hamnen ska flyttas till Vargön.
Det var en stor anledning till att kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick information och diskuterade hamnfrågan under gårdagens sammanträde. Det fattades emellertid inga beslut.
En av orsakerna till osäkerheten och tvivlet är att Vänersjöfartens framtid är oviss. Framför allt är det mycket oklart hur ombyggnaden av slussarna i Göta älv kommer att påverka sjöfarten. Fartygen kanske inte kan gå förbi slussarna i Trollhättan på 3-4 år och då kommer alla transporter med nödvändighet att få ta landvägen. Sedan lär det bli tveksamt om transporterna flyttas tillbaka till Vänern och Göta älv.
I tjänsteskrivelsen till kommunstyrelsen igår formulerades det på följande sätt:
“det blir stora utmaningar att inom rimlig tid återfå dessa transportörer och godsslag igen.”
Det betyder att det kanske inte behövs någon hamn i Vänersborgs kommun överhuvudtaget…
Trafikverket kommer enligt uppgift med besked om slussarna i Trollhättan under hösten.
Det är inte bara Vänersjöfartens osäkra framtid som kastar sina tvivel över hamnfrågan.
Det tycks som om en hamn i Vänersborgs centrum är utesluten i alla scenarier. Tanken och planerna är ju att omvandla området Sanden/Lilla Vassbotten till en ny stadsdel för bostäder med centrumverksamheter i entréplan, kontor och till viss del handel. Det föreslås vidare gångbryggor, nya parker och nya GC-vägar. För hela konceptet är närheten och kontakten med vattnet viktig. Med andra ord, med de planer som finns för Sanden/Lilla Vassbotten måste den nuvarande hamnverksamheten:
“förändras, flyttas eller avvecklas.”
Även om hamnen i centrum avvecklas så måste den “gamla” hamnen repareras och återställas. Utvecklingsledare Björn Martinsson på Vänersborgs kommun sa till TTELA den 28 oktober 2021 (se TTELA “Nästa år rustas Vänersborgs hamnar upp”):
“Delar av kajen är avstängd eftersom skicket inte är bra. Betongen har vittrat sönder och armeringen har rostat. Vi ska reparera hela kajen.”
Martinsson upprepade även på kommunstyrelsens sammanträde igår att kajen måste repareras. Kajanläggningarna är nämligen bristfälliga, och naturligtvis innebär reparationer kostnader. I handlingarna till kommunstyrelsen stod det:
“Ett förslag till enklare renovering för mindre del av kajen och i övrigt en anpassning till nu föreliggande förslag till detaljplan har kostnadsuppskattats till ca 26-35 mnkr i 2022 års prisläge.”
Och det finns dyrare alternativ… Och det finns inflation…
Det är ett tufft ekonomiskt läge för kommunen just nu och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skärskådar varje investering noga. Min uppfattning är att Augustsson vill vara säker på sin sak innan han förordar kostnadskrävande ekonomiska satsningar som en hamnflytt.
Den 12 oktober förra året beslutade kommunstyrelsen att:
“ge kommundirektören i uppdrag att behovsutreda, konsekvensbeskriva och kostnadsuppskatta en omlokalisering respektive nedläggning av hamnen i Vänersborg.”
Det handlade naturligtvis inte i första hand om hamnen på Lilla Vassbotten/Sanden, det handlade om det vore lämpligt att flytta hamnen till Vargön. De stora tvivlen hade alltså resulterat i ytterligare en ny utredning. Det var alltså den som låg på kommunstyrelsens bord igår.
Visst finns det fördelar med en hamn placerad i Vargön, om kommunen nu ska ha en hamn överhuvudtaget. Fartyg som kommer söderifrån och som ska till Vänersborg slipper att passera slussen vid Brinkebergskulle och även broöppningar vid Gropbron och Järnvägsbron. I Vargön finns det också markområden som kan möjliggöra expansion och utveckling och det är goda is- och djupförhållanden.
Men…
Det bedöms att:
“en ny mindre hamnanläggning (plats för en båt av Vänermax-storlek) i Vargön kräva investeringar på ca 250 – 300 mnkr i 2023 års prisläge.”
250-300 miljoner kronor…
Hamnen i Vargön hamnar i samma prisklass som Arena Vänersborg. Den bedömda kostnaden innebär ca 15 milj kr i årlig kapitalkostnad om avskrivningstiden är på 50 år och räntesatsen 3%. Även om ingen tror att det kan vara sant, så är emellertid inkomsterna från arenan större än för en hamn i Vargön… Kommunens intäkter från den nuvarande hamnen på Lilla Vassbotten/Sanden ligger i genomsnitt för åren 2017-2021 på 203.000 kr per år. Och förra året var det ännu 
mindre verksamhet i hamnen i Vänersborg, endast 60.000 ton hanterades. Det innebar också att intäkterna var mindre än tidigare. På gårdagens kommunstyrelse meddelade ordförande Benny Augustsson (S) att kommunen även har fått 576.000 kr från Vänerhamn AB i aktieutdelning. Det var inte mycket att prata om i sammanhanget tyckte Augustsson, men för fullständighetens skull…
Fortsättning följer i bloggen ”Framtiden för Vargöns hamn (2/2)”.
Tunga ärenden på KS 3 (29/3)
Anm. Fortsättning på bloggen “Tunga ärenden på KS 2 (29/3)”.
Kommunstyrelsen har en mängd viktiga ärenden att avhandla på sitt sammanträde på onsdag. Det återstår att se om alla ärenden hinns med…
Ska Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) slås samman med Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän? Ja, det vill i varje fall direktionerna i de båda kommunalförbunden. NÄRF:s nye ordförande Dan Nyberg (S) meddelade detta i TTELA häromsistens. (Se TTELA “Närf kan upphöra i sin nuvarande form”.)
“Den här typen av fusioner är inget unikt för räddningstjänsten utan i många delar av samhället inser man att man är för små.”
Sa Dan Nyberg till TTELA, och föregick på sätt och vis beslutet i kommunstyrelsen:
“Det är annorlunda och anmärkningsvärt om någon kommun säger nej. Vi är tydliga med att det här vore det bästa för både Närf och Mitt Bohuslän.”
Nyberg kan naturligtvis ha helt rätt, men det återstår några frågor för kommunstyrelsen. Det är lite oklart var t ex de ekonomiska besparingarna ligger. Det talas om mindre administration, men ska några tjänster försvinna? Det talas om att den gemensamma operativa förmågan ska bli starkare och mer robust, men den har ju visat sig effektiv redan när förbunden har samarbetat. Det råder enligt underlaget en hög arbetsbelastning i båda förbunden, men på vilket sätt blir arbetsbelastningen mindre med en sammanslagning?
Jag har också fått signaler från personal på NÄRF som inte är helt tillfreds med planerna. Det sägs att processen med sammanslagning har skett utan att personalorganisationerna har fått delta. Jag vet inte riktigt om det stämmer, men i underlaget finns inget om vilka synpunkter personalen på golvet, framför allt brandmännen, har framfört. Jag ser inte heller någon riskbedömning. Det sägs dock att det gjordes en sådan för några år sedan.
I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor” från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:
”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”
Dialog och samverkan ska ske före ett beslut. Jag tror knappast att en analys av konsekvenser gjord för ett antal år sedan duger…
I Vänersborg håller partierna hårt i plånböckerna. Ja, inte i kommunens plånböcker utan i sina egna, i sina partiers. De vill allihop att kommunen ska fortsätta betala ut höga bidrag, som höjs automatiskt varje år, till sina respektive partier. Skälet är att det finns andra kommuner som betalar ut högre partistöd… Som Trollhättan. Men då är det glömt att det nya borgerliga styret i Trollhättan har skurit ner på partistödet. Men i Vänersborg är det uteslutet. Det är bara Vänsterpartiet som tycker att partierna kan spara lite pengar åt 
kommunen genom att skära ner på partibidraget, när kommunfullmäktige kräver, och kommer att kräva i ännu större omfattning, att alla andra i förskola, grundskola, gymnasium, äldrevård och hemtjänst osv ska göra det.
Kommunstyrelsen tycker med andra ord att min “Motion om partistöd” ska avslås…
Göran Svensson i Medborgarpartiet har motionerat om att stenpiren i Sikhall ska förlängas så att kommuninvånarna på Dalslandssidan har möjlighet att få kommunal båtplats i sitt närområde.
Det föreslås avslag, vilket jag både håller med om och inte. Visst ska stenpiren förlängas, men det är inget som kommunen i nuläget kan göra. I underlaget står det:
“Innan kommunen kan ta ställning till eventuell utbyggnad av piren behöver bland annat utredas frågor kring ägande, nyttjanderätt, förvaltning, utformning, miljöpåverkan, kostnader och finansiering.”
Så är det. Och framför allt handlar det om pengar, det handlar om “flera miljoner kronor” skriver samhällsbyggnadsförvaltningen. Det finns emellertid en person med ekonomiska muskler i Sikhall som skulle kunna göra detta – Magnus Larsson… (Se “Sikhalls framtid avgörs”.)
Det är också tveksamt om kommunen kan tillgodose motionsställarens önskemål. Som Magnus Larsson skrev i en inlaga om fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall:
“Att kommunen skulle behålla stenpiren och bedriva konkurrerande verksamhet på en brygga de förköpt för rörliga friluftslivet ifrågasätts starkt om det ens är lagligt.”
Hela frågan bör, som förvaltningen skriver i underlaget, utredas inom ramen för detaljplanearbetet. Det gäller bara att detaljplanen, som byggnadsnämnden beslutade skulle upprättas 2015(!), blir klar någon gång.
Medborgarförslagen om fartnedsättande åtgärder och övergångsställe på Restadvägen föreslås bli avslagna. Jag kan hålla med om detta, trafiksäkerheten verkar vara tillräckligt bra på sträckan. Dock har:
“den förhöjda korsningen med Ekevägen med tiden blivit väl mjuk vilket behöver åtgärdas.”
Kommunen ska lämna svar på en remiss, “Vägar till ett tryggare samhälle, Kraftsamling för barn och unga”. Det är Justitiedepartementet som vill ha ett yttrande kring ett delbetänkande gällande “kraftsamling för barn och unga i kontexten av samhällets förmåga att förebygga barns och ungas delaktighet i brott”.
Tyvärr har varken socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden fått verkliga chanser att svara på remissen. Det är ju i dessa nämnder både sakkunskap och konkreta erfarenheter finns.
Kommunstyrelsen ska också få information och också diskutera resultaten av medarbetarundersökningen 2022 för kommunstyrelseförvaltningen specifikt och kommunen i stort. Medarbetarundersökningen borde emellertid få några egna bloggar… (Om jag hinner.)
Även nämndernas verksamhetsberättelser för 2022 borde få egna bloggar. Men det skulle lämpligtvis kunna bli i samband med behandlingen i kommunfullmäktige. Verksamhetsberättelserna ska nämligen fastställas där. Då brukar det också bli en del synpunkter på nämnderna verksamheter och måluppfyllelse. (Jag skrev en del om barn- och utbildningsnämndens korta verksamhetsberättelse i januari – se “Nytt BUN imorgon”.)
Det är samma med årsredovisningarna. De ska också behandlas i kommunfullmäktige i april. Det kan väl dock konstateras redan nu att resultatet för år 2022 uppgick till inte mindre än +180 milj kr. Det var 140 milj bättre än budget. Det hade varit bra om en del av detta överskott hade avsatts i resultatutjämningsreserven (RUR). Då hade pengarna kunnat användas nästa år, och kanske även i år… Investeringarna är också intressanta. Det investerades för 516 milj kr förra året.
Britt-Mari Karlsson från Vänsterpartiet ska väljas in i “Samordningsgruppen för miljö och klimat”.
Kommunstyrelsen ska vidare besluta om att avsätta 180.000 kr för arbete med inventering av objekt för uppdatering i Tillgänglighetsdatabasen.
Tillgänglighetsdatabasen (TD) är en databas, för övrigt den enda i Sverige, som:
“erbjuder information till invånare och besökare om fysisk tillgänglighet i vardagen.”
TD ägs, drivs och utvecklas av Västra Götalandsregionen. Den:
“sprider kunskap om att små åtgärder kan skapa tillgängliga miljöer. Bristande tillgänglighet innebär diskriminering. Arbete med tillgänglighet leder till ökad hälsa, demokrati och delaktighet för invånarna.”
Avslutningsvis.
Vänersborgs kommun har ingått en samverkansöverenskommelse med polisen och undertecknat ett medborgarlöfte för Vänersborg. Syftet är att samverka lokalt mot brott och otrygghet. Det handlar om 500.000 kr till bostadsområdet Torpa. Dessutom ska kultur- och fritidsnämndens få 500.000 kr för att erbjuda barn och unga meningsfulla aktiviteter under sommarlovet 2023.
Och med detta betraktar jag redovisningen av kommunstyrelsens ärenden på onsdag som avslutad, trots att det egentligen finns mer att skriva om…
==
I denna bloggserie:
- ”Tunga ärenden på KS 1 (29/3)” – 25 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 2 (29/3)” – 26 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 3 (29/3)” – 28 mars 2023
Skriet från hustaket
I morse vaknade jag vid 4-5-tiden. Det var något som störde. Jag hade en svag, obestämd känsla av ångest. Det var något som inte stämde. Var det sommartiden som spelade kroppen ett spratt? Kan det ha varit en dröm? Hade någon tittat in genom fönstret? Eller hade någon tagit sig in i källaren? Nä, larmet hade inte gått.
Solen var på väg upp men det var fortfarande svårt att se ut. Gryningsljusets strålar var fortfarande för svaga. Då. Som en blixt från en klar himmel. Ett hemskt oljud. Ett skri. Var det larmet? Hade någon ändå trots allt tagit sig in i källaren?
Det var ett skri från hustaket! Ett ensamt vansinnesvrål.
Nej! Det är inte sant. Redan…?
Vrålet följdes av fler. Invasionen var i full gång. Det var en kollektiv attack. Fiskmåsarna intog hustaken. Årets ockupation hade börjat.
Fiskmåsarna är här!
Måsarnas angrepp sattes in precis på samma datum som förra året. Skillnaden i år är att det är minusgrader och faktiskt lite snö på taken. Kanske innebär det att de 
äckliga varelserna fryser ihjäl? Knappast. Det är en förhoppning som just bara är en förhoppning. Men om de lägger ägg så kanske äggen fryser…? Enligt uppgifter på nätet (se “Fiskmås”) läggs inte äggen förrän i början på maj. Hoppet grusades. Ångesten tilltog.
Men vad har fiskmåsarna här i Nordstan att göra redan idag? Ska det ta så lång tid att bygga bo eller är det helt enkelt så att fiskmåsparen vill vara i god tid så att de får de bästa platserna på taken? Med utsikt och anfallsavstånd till mitt hus och min trädgård? Och till mig.
Fiskmåsparet stirrar på mig från hustaket – outgrundligt, misstänkt. Luriga blickar. Vad tänker de på? Planerar de hur de ska synkronisera sina tarmuttömningsattacker på fönster och trädgårdsmöbler under säsongen. Eller på mig? Kanske tänker de bara, stackars sate. Han ska inte få någon lugn och rofylld sömn förrän i juli… Jag vet. Jag har bott i Nordstan i 35 år.
Fiskmåsar har ingen respekt för personlig integritet.
Det är en klen tröst att studier visar att fiskmåsarna numera minskar i antal i Sverige. Det tycks emellertid inte gälla i Nordstan i Vänersborg. Det borde vara som i Turkmenistan. Där har staten tagit hand om problemet – fiskmåsarna är utrotade.
I Vänersborg bryr sig inte kommunen. Kommunen har andra problem att tänka på. De flesta fastighetsägare tar inte heller sitt ansvar, de tycks inte bo i sina egna fastigheter.
Och under tiden får invånarna i Nordstan räkna dagarna tills den nya generationen fiskmåsar är flygfärdiga och kan ge sig av till kobbarna och skären i Vänern – deras naturliga habitat.
102 dagar…
Tunga ärenden på KS 2 (29/3)
Anm. Fortsättning på bloggen “Tunga ärenden på KS 1 (29/3)”.
På det tunga och sannolikt mycket långa sammanträdet med kommunstyrelsen (KS) på onsdag ska det fattas beslut om en rad viktiga, och ibland mindre viktiga, ärenden. Flera av ärendena kommer att gå vidare till kommunfullmäktige för slutligt avgörande.
Det första beslutsärendet handlar om att kommunstyrelsen ska meddela planuppdrag för att:
“pröva möjligheterna till bad, ställplatser med viss service, gästhamn, aktivitetsområden samt vattenanknuten föreningsverksamhet genom en ny detaljplan för norra Sanden i Vänersborg.”
Det kan noteras att kommunstyrelsen, till skillnad från samhällsbyggnadsnämnden, inte vill att Fisktorget, dvs det som vi infödda vänersborgare kallar Fisketorget eller Fesketorget, ska ingå i planuppdraget.
Denna gång handlar beslutet i KS dock bara om att en detaljplan ska upprättas, inte om hur Sanden norra ska förväntas utvecklas och bli. Planerna för området är stora och det blir mycket intressant att så småningom få se resultatet. Det framtida förslaget till detaljplan kommer sannolikt att engagera många vänersborgare tror jag. Det dröjer nog ett tag dock.
Ärende 6 , “Konsekvensbeskrivning Vänersborgs hamn”, är ett ärende som återkommer för beslut vid ett senare tillfälle. (I min förra blogg “Tunga ärenden på KS 1 (29/3)” kan du se hela dagordningen.) Det ska alltså inte fattas något beslut på onsdag, när det ska ske vet bara kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Däremot är det ett oerhört viktigt ärende. Det handlar om en eventuell investering på upp mot 300 miljoner kronor. 300 miljoner… Jag har skrivit en hel del bloggar i hamnfrågan (se “Hamnflytt till Vargön 1: Kostnader”, “Till vilken nytta?” och “Trollhättan?”) och planerar att återkomma med fler bloggar i frågan.
Kommunstyrelsen ska vidare godkänna ett hyresavtal som innebär att den ska hyra Bojorten för 1,1 milj kr per år. Kommunen ska alltså hyra av sig själv och pengarna cirkulera mellan förvaltningarna… Det slog mig att hyran kanske är väldigt hög för andra som skulle vilja hyra Bojorten, fast det vet jag inget om än. Om kommunstyrelsen betalade lite mer i hyra så skulle andra kanske kunna hyra den billigare. Och då kanske fler “utomstående” skulle göra det. Vilket skulle inbringa större inkomster till kommunen… En tanke, kanske helt fel – vad vet jag…
Kommunstyrelsen ska besluta om att Gröna Klustret på Nuntorp ska få 200.000 kr i bidrag i år och två år framåt. Pengarna ska gå till projektet “Grön tillväxt Fyrbodal”. Det är ett projekt för att:
“genomföra kompetenshöjande insatser och förbereda och initiera projekt som verkar för att implementera och nyttogöra innovationer som stärker lantbrukets möjligheter att öka lönsamhet, produktion och sysselsättning samt leder till grön omställning inom de gröna näringarna och därtill kopplad förädlingsindustri.”
Beslutet ska bara gälla om Västra Götalandsregionen är med och finansierar. Själv tror jag på Gröna Klustret…
Funktionsrätt Vänersborg har ansökt om ett verksamhetsbidrag på 250.000 kr. Det skulle innebära en höjning av bidraget med 100.000 kr. Funktionsrätt Vänersborg har nämligen tidigare erhållit 150.000 kr av kommunen. Förslaget i KS är att höja bidraget med 25.000 kr, till 175.000 kr. Jag kan tycka att höjningen är lite snål – och funderar på att föreslå en höjning till 200.000 kr, dvs med 50.000 kr. Funktionsrätt Vänersborg utför ett bra arbete och är viktig för kommunen. Det höjda bidraget behövs till ökade kostnader för löner, hyra och el.
Kommunen ska förvärva fastigheten Krassen 10 från Vänersborgsbostäder för nästan 5 milj kr. Det är den gamla flickskolan det handlar om. Priset är sannolikt helt i sin ordning, men det beräknas att nödvändiga renoveringar ska gå på 12,3 milj kr. Och det i sin tur låter väldigt dyrt…. Det är tänkt att lokalerna bland annat ska användas av socialförvaltningen till verksamheten “Råd och stöd”. Och det är lite bråttom med beslut. Till sommaren vill ju Tingsrätten komma igång och bygga nytt vid Tandvårdshuset. Det är där som “Råd och stöd” är placerat idag… (Se TTELA ”Klart för ny domstolsbyggnad i Vänersborg”.)
Ärende 13 är jag lite osäker på. Kommunstyrelsen tänker föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:
“tillskapa bostäder för ensamhushåll i nära samverkan med socialnämnden”
Det framgår inte, i varje fall för mig som inte sitter i socialnämnden, vilka “ensamhushåll” som avses. Hur som helst måste “utmaningarna” för dessa “ensamhushåll” lösas.
Beslutet i KS innebär att samhällsbyggnadsnämnden ska:
“starta lokalplanering för ensamhushåll genom nybyggnation på befintlig kommunal mark eller inköpt fastighet alternativt inköp av befintlig bostad”
Kommunfullmäktige ska anta en ny fastighetsstrategi och som vanligt behandlas ärendet först i kommunstyrelsen. Fastighetsstrategin är ett styrande dokument som ska klargöra:
“på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”
Det kan kanske vara av intresse när kommunen enligt strategin ska, eller kan, äga fastigheter:
- “Kommunen bör i huvudsak äga de fastigheter som behövs för den egna verksamheten”
- “Kommunen bör äga fastigheter som bedöms som strategiska för den långsiktiga samhällsplaneringen”
- “Kommunen ska eftersträva att ha ett markinnehav i syfte att främja samhällsutvecklingen”
- “Kommunen ska eftersträva ett markinnehav som tillgodoser allmänna intressen att bevara och utveckla frilufts-, natur- och kulturvärden”
- “Kommunen ska arbeta aktiv med den kommunala markreserven i syfte att säkra långsiktiga utvecklingsbehov”
- “Kommunen kan äga de fastigheter som har stark koppling till kommunens historia och som är av stort lokalt kulturhistoriskt värde”
- “Kommunen kan även äga fastigheter som upplåts till verksamhet utanför den kommunala organisationen där nyttjandet sammanfaller med ett kommunalt intresse och ligger inom ramen för den kommunala kompetensen”
- “Kommunen kan äga fastigheter för att underlätta robust samhällsutveckling genom att ha rådighet över till exempel skyddsskogar, skyfallsstråk och möjliggöra klimatanpassningsåtgärder”
- “Kommunen kan förvärva fastigheter i syfte att hantera lokala störnings- och risksituationer”
Det som slog mig i dessa punkter är hur långsiktigt ett “långsiktigt utvecklingsbehov” är. Nyligen skrev samhällsbyggnadsförvaltningen att det kunde vara upp till 200 år. Men det kanske bara gällde Sikhall… (Se “Sikhalls framtid avgörs (4)”.)
En bra fastighetsstrategi är viktigt för en kommun att ha, men beslutsförslaget är på fyra A4-sidor. Ändringar mening för mening redovisas nämligen utifrån det gamla förslaget. Det blir i det närmaste helt oöverskådligt. I kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) avstod moderaterna från att delta i beslutet. Jag vet inte varför.
Oj. Bloggen börjar bli lite väl lång. Jag tror att jag slutar här och återkommer med resten av kommunstyrelsens ärenden imorgon.
Fortsättning i bloggen ”Tunga ärenden på KS 3 (29/3)”.
==
I denna bloggserie:
- ”Tunga ärenden på KS 1 (29/3)” – 25 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 2 (29/3)” – 26 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 3 (29/3)” – 28 mars 2023
Tunga ärenden på KS 1 (29/3)
Det blir ett långt och “tungt” sammanträde med kommunstyrelsen på onsdag. Dagordningen har följande utseende:
Det är som synes många och komplicerade ärenden. Det är mycket för kommunstyrelsens politiker att läsa, försöka förstå och ta ställning till. I det här fallet är nog frågan om det är möjligt. De flesta i kommunstyrelsen
är ju fritidspolitiker. Hur ska de hinna läsa över 1.000 sidor över en helg och några vardagskvällar? Och om de inte hinner igenom underlaget så är sannolikt risken tämligen stor att det blir en mer eller mindre oreflekterad röst på tjänstepersonernas beslutsförslag. Eller också en röst på det förslag som gruppledaren förordar…
Men om inte den digra dagordningen med alla ärenden vore nog, så finns det ett “dolt” ärende som nog får de flesta ledamöter att undra – är det planerat ett 2-dagarssammanträde med kommunstyrelsen kommande vecka?
Ärende 2, “Information vid kommunstyrelsens sammanträde”, visar sig nämligen innehålla följande informationspunkter:
Jag tänkte i två bloggar kortfattat gå igenom de viktigaste och intressantaste ärendena. Det går att ladda hem kommunstyrelsens kallelse. Här får man samma underlag som kommunstyrelsens ledamöter. (Klicka här för att ladda hem underlaget.)
Sammanträdet börjar med en så kallad bolagsdag. Kommunens helägda aktiebolag och två av kommunalförbunden ska redovisa sina verksamheter och, antar jag, årsbokslut. Då blir det också en hel del ekonomi.
Kommunens aktiebolag är Hunnebergs kungajakt- och viltmuseum, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder och Vattenpalatset Vänerparken AB.
Det är bra att kommunstyrelsen får en redovisning. Det är viktiga bolag som alla kommuninvånare gemensamt äger. Det är också stora summor av Vänersborgs skattebetalares pengar som går till exempelvis kommunalförbunden Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) och Kunskapsförbundet Väst (KFV). Det bör också ske en liknande redovisning i kommunfullmäktige kan jag tycka. Och om jag inte minns fel så har kommunfullmäktige bifallit en motion med detta yrkande.
“Bolagsdagen” lär ta sin “lilla stund”. Det vore ju tråkigt om de olika representanterna från bolagen skulle behöva skynda på sina presentationer när de nu avsätter tid för att informera några av “sina ägare” i kommunhuset.
De flesta föredragningar under punkten “Information” handlar om ärenden som kommunstyrelsen (KS) ska ta beslut om senare under sammanträdet. Men några föredragningar handlar om ärenden som det ska beslutas om vid senare tillfällen under våren, t ex hamnfrågan. En del information hör till kategorin “bra att veta”, men som kanske skulle behöva diskuteras ordentligt bland politikerna. Jag tänker t ex på medarbetarundersökningen.
Det är för övrigt mer information. Kommundirektör Lena Tegenfeldt ska redogöra för vad hon har sysslat med sedan sist. Det gör kommundirektören skriftligt nu för tiden. Kommundirektörens information är en stående punkt på alla sammanträden, liksom att de tre kommunalråden ska informera på samma sätt. De gör det också skriftligt. Ledamöter och ersättare i KS har tillfälle att ställa frågor till både kommunalråden och kommundirektören.
Efter alla informationspunkter är det dags för en dialog. Det handlar om “Styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”. Hur ska kommunen styras i framtiden…?
Ärendet är något av en långkörare. Det har återremitterats i kommunstyrelsen och när ärendet var uppe för slutligt beslut i kommunfullmäktige i februari så återremitterades det igen, på mitt förslag faktiskt. Fullmäktiges motivering var (se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”):
“Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen som får i uppdrag utifrån en bred dialog att återkomma med ett nytt förslag till kommunfullmäktige.”
Det är väl tänkt att den “breda dialogen” ska ta sin början på onsdag. Det återstår att se hur dialogen planeras att genomföras. Jag antar att kommundirektören inleder och att kommunstyrelsen sedan delar upp sig i mindre grupper. Hur fortsättningen ska se ut får vi sannolikt information om på sammanträdet.
Jag vet inte vad klockan är när KS är klara med ovanstående punkter. Men efter all information och en del frågor och diskussioner är det dags att gå in på de ärenden där det ska fattas någon form av beslut. Och som synes finns det en hel del viktiga frågor som ska behandlas…
Det får bli i nästa blogg. Se ”Tunga ärenden på KS 2 (29/3)”.
==
I denna bloggserie:
- ”Tunga ärenden på KS 1 (29/3)” – 25 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 2 (29/3)” – 26 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 3 (29/3)” – 28 mars 2023
Senaste kommentarer