Arkiv
Nytt från Vänersborg: Siverby, Alfredsson och Solvarm
Vänersborgs kommun har fått en ny kommundirektör. Lena Tegenfeldt heter hon. Kommundirektör Tegenfeldt tillträdde sin tjänst alldeles nyligen, men hon har redan hunnit med att presentera sig för kommunfullmäktige. Eller vad man ska kalla det mindre “corona-fullmäktige” som träffades på distans i kommunhuset häromsistens.
Och knappt har Tegenfeldt kommit tillrätta på sitt kontor i kommunhuset förrän den tidigare biträdande och, i väntan på en ny, tillförordnade kommundirektören Katrin Siverby aviserade sin avgång. Siverby har nämligen också blivit kommundirektör, fast i Färgelanda kallas tjänsten fortfarande kommunchef. Katrin Siverby tillträder sin nya tjänst den 1 augusti. (Se Färgelandas hemsida.)
Tegenfeldt har jag inte haft nöjet att träffa än, men Siverby har jag stött på ett flertal gånger. Det är tråkigt att hon lämnar kommunen, hennes integritet och kunnighet är mycket stor. Tyvärr blev aldrig hennes utlovade juridiska diskussioner med politiker på fredagskvällar av, men det blev ändå en del diskussioner under flera av hennes uppskattade genomgångar och föreläsningar i olika kommunala församlingar. Jag vet inte hur många mail hon har tagit sig tid att svara på när undertecknad har haft diverse juridiska grubblerier.
Jag ser också att kommunen annonserar efter en ny förvaltningschef på kultur och fritid. (Se “Förvaltningschef kultur och fritid“.) Det måste rimligen betyda att Håkan Alfredsson tänker gå i pension. Han har nog haft åldern inne ganska länge nu. Håkan Alfredssons betydelse för Vänersborg i allmänhet och dess kultur- och musikliv i synnerhet kan inte nog underskattas. Till skillnad från många politiker så har Alfredsson satt Vänersborg på kartan på ett positivt sätt.
Och det har också en entreprenör på cirkulärt VA-system gjort. Det handlar självklart om Anders Solvarm i Sikhall. Apple TV+ har gjort en dokumentärserie om naturhus kallad “Home”. Det finns en trailer på YouTube om serien, se “Home — Official Trailer | Apple TV+”.
Avsnitt 1 i serien handlar, uteslutande, om familjen Solvarm. Det går att se programmet gratis. Det är ett måste för alla intresserade av vad som händer i Sikhall.
Efter själva programmet kommer en eftertext, som får en gammal vänersborgare att faktiskt skämmas över den kommun han lever och verkar i:
“After four years, Anders won his court case against the municipality. The Swedish courts declared his wastewater system better than or equivalent to the municipal standard. The decision is a landmark in the Naturhus movement.”
(Översättning: “Efter fyra år vann Anders sitt rättsfall mot kommunen. De svenska domstolarna förklarade att hans avloppssystem var bättre än eller likvärdig den kommunala standarden. Beslutet är ett landmärke för Naturhus-rörelsen.”)
Tänk, detta kommer att ses och läsas av hundratusentals tittare. För “rättsfallet mot kommunen” är som alla vet mot Vänersborgs kommun. (Se “Solvarm fick rätt mot kommunen!!”.) Tänk om kommunen istället lyfte upp och tog vara på de kunskaper som Solvarm har. Nu finns alltså Solvarm att beskåda både på Apple TV+ och Netflix. (Netflix: Avsnitt 12 i serien ”Amazing Interiors”.)
Och på tal om filmer, så måste jag nämna en annan film där också vänersborgare står i centrum. Det är några elever på Öxnereds skola som spelar byggare på sin egen skola. Det är en underbar film på 2,5 min som man bara måste se. Du hittar den på YouTube – “Öxnered Skola 7 april 2020”.
Ha en så bra helg som ni kan.
PS. Även SVT har varit hemma hos familjen Solvarm och filmat. Det var Emma Hamberg som i maj 2014 besökte Solvarm i sin programserie ”Emma hittar hem” – klicka här. (25/4)
Glad Påsk?
Det är långfredag och påskhelgen har startat på riktigt. Påsken som är kristendomens absolut viktigaste högtid. En högtid som firas samtidigt som judarna firar sin påsk. Vilket naturligtvis också Jesus gjorde för drygt 2000 år sedan när han tog med sig lärjungarna till Jerusalem för att fira minnet av Moses uttåg ur Egypten.
I det sedan medeltiden kristna Sverige kan det vara läge att skänka en tanke åt att händelserna på påskhelgen faktiskt är grunden för hela kristendomen. Och inte bara det. Jesus död och uppståndelse är förutsättningen för frälsning och evigt liv.
Säkerligen är det så att folk tänker mer på liv och död denna påsk än någonsin tidigare. Kanske inte på kristendomen eller på Jesus, men på små osynliga virus – virus vid namn Covid-19… Virus som kan slå till på ett ögonblick och där man minst anar det. Och blint och mot vem som helst… Ett virus som snabbt kan förvandla livet till sin motsats.
Det politiska livet i Vänersborg fortsätter emellertid lite som vanligt – som om inget har hänt. Kommunstyrelsen har sammanträtt, likaså kommunfullmäktige. Väldigt många ledamöter har varit frånvarande, särskilt de äldre – och de i riskgrupperna, men även de som ligger “på gränsen”, och kanske också de som tänker lite extra mycket på de existentiella frågorna just nu…
Men det politiska livet ska fortsätta. Politiken kan inte sluta. Det tycker i varje fall de som styr Vänersborg. Redan i mars kunde fullmäktige ha ställts in. Men då sades att ett extraärende var av största vikt. Då klubbades beslutet att göra “deltagande per distans” möjligt. Det var innan man såg att andra valde modellen “bantning till hälften”. Så nu i april tänker man även i Vänersborg “lösa” det genom att antalet ledamöter i fullmäktige halveras. Det innebär att beslut kan fattas utan de äldre. Och utan dom i riskgrupperna.
Jag tycker fortfarande att man har bestämt sig för en tveksam lösning. Är du över 70 så får du vara hemma, vi andra kör ändå. Tillhör du en riskgrupp så är det ditt problem, inte vårt. När en jurist blev tillfrågad om detta, så drog juristen en parallell till personer med funktionsvariationer. Tänk om personer i rullstol inte fick vara med i kommunfullmäktige för att lokalen inte var anpassad… Det är ditt problem, vi andra kör ändå… Nä, det förstår jag – en tydlig diskriminering. Men är parallellen riktig?
Vad jag förstår så är det också en del nämnder och presidier i Vänersborg som har fått eller kommer att få det svårt att bli beslutsmässiga – alltför många är frånvarande. Det är ju så att väldigt många av Vänersborgs politiker har kommit till åren.
Skulle det politiska livet fortsätta om, hemska tanke, kommunalråden blev sjuka i Corona…?
Självklart är det vissa politiska frågor som måste avgöras trots att hela samhället går på sparlåga. Men skulle inte dessa frågor kunna avgöras med de åtgärder som har vidtagits eller ska vidtas, t ex en halvering av fullmäktige (trots ev diskriminering) eller deltagande på distans, och låta de andra ärendena vänta? Tills alla ledamöter kan närvara igen…
Så här ser fullmäktiges dagordning nästa onsdag ut (15 april):
Vilka av alla dessa ärenden måste avgöras redan nästa vecka? Vilka kan inte vänta?
Med andra ord undrar jag – varför ska det politiska livet i Vänersborg rulla på som vanligt när livet i Sverige faktiskt inte är som vanligt?
Inte ens påsken som har firats i tusen år i Sverige är som vanligt.
Och med dessa rader önskas alla en så Glad Påsk som möjligt…
Bergen och Bergagården mm
Idag är det den internationella kvinnodagen.
Den internationella kvinnodagen har gamla anor i den socialistiska arbetarrörelsen. På initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin bestämde Andra internationalen redan 1910 att en särskild kvinnodag skulle firas den 8 mars. Dagen är dock inte särskilt socialistisk längre. Idag finns kvinnodagen med i FN:s lista över högtidsdagar, och den har därmed också blivit en mer “opolitisk” högtidsdag.
Den internationella kvinnodagen firas världen över och i vissa länder är den en nationell helgdag. I Sverige hade förr i tiden “Filippa” namnsdag denna dag och det fanns föräldrar som namngav sina döttrar efter, bland annat, kvinnodagen… 1994, möjligtvis 1993, flyttades emellertid namnet av någon obegriplig anledning till den 2 maj. Den 8 mars blev istället Sivs dag.
Det sägs att “Siv” betyder brud eller hustru, och det kanske inte är ett särskilt lämpligt namn på den internationella kvinnodagen… Däremot har namnet mycket gamla anor, asaguden Tors fru hette Siv…
Och då är det naturligt för vänersborgare i allmänhet och kanske vargöbor i synnerhet att tänka på Halle- och Hunneberg…
“Vänersborgaren Lennart Hansson säger sig ha hittat bevis på att asagudarnas Valhall var belägen på Halle- och Hunneberg. I ättestupan, säger han sig ha sett Odens ansikte.”
Hansson tog foton på Odens ansikte. (Se TTELA “En fantasi som hjälper oss förstå verkligheten”.) Ett av dem hänger i Kungajaktsmuseet, på Hunneberg. (Och jag antar att det hänger där än, även om det var några år sedan jag var inne på museet.) Det är några förunnat att ha haft den stora äran att höra en mycket engagerad och kunnig Lennart Hansson själv berätta om fotot och visa alla detaljer. Han övertygade i varje fall mig om att det var Odens ansikte som fanns på bergväggen vid Ättestupan… (Där också den mäktiga domarringen återfinns förutom gravhögar, och tidigare också källan Odens Damm – se ”Halleberg – Skandinaviens största fornborg”.)
Vänersborg kommun äger Kungajaktsmuseet och marken runt byggnaden. Och det är klart att det kostar med ett museum. Jag är dock inte riktigt uppdaterad på kommunens kostnad, men för två år sedan var siffran drygt 3 milj kr. (Det sägs att museet senast fick 3,4 milj kr av kommunen.) Och då förmodar jag att underhållet har en del i övrigt att önska. Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ansökte nämligen 2018 om investeringsmedel, 180.000 kr:
“för underhåll och förnyelse av muséets fasta utställning.”
Det blev avslag. Muséet sökte återigen pengarna, för 2019. Och i oktober blev det avslag – igen… Vad jag förstår så behöver muséets fasta utställning fräschas upp. “Dammar det igen” så lär väl museibesökarna kräva entrépengarna tillbaka…
I fredags föreslog också kultur- och fritidsnämnden med stor majoritet att kommunfullmäktige ska avslå min motion om fisket i Hallsjön. Hallsjön lockar som bekant till sig tämligen många besökare varje år, även turister. I motionen yrkade jag att fisket skulle räddas genom att kultur- och fritidsnämnden tilldelades de pengar som krävdes för att fisket vid Hallsjön skulle kunna drivas vidare. Det ville inte inte nämnden. Den menade att fisket redan var nedlagt…
Det var bara vänsterpartiet, och SD, som ville behålla, eller återuppta, fisket. Vilket torde vara tämligen enkelt om viljan hade funnits… Vi får se om kommunfullmäktige delar kultur- och fritidsnämndens uppfattning…
Om eventuella besökare och turister istället för att besöka museet skulle vilja fiska vid Hallsjön så är det alltså inte möjligt längre.
Det kan tyckas lite underligt att kommunen inte bevarar och underhåller besöksmålen om besökare och turister ska lockas till bergen. Det kommer näppeligen några turister eller andra besökare på sikt om det inte satsas. Å andra sidan vet jag inte om kommunen vill att bergen ska fortsätta förbli ett besöks- och turistmål eller inte. Kanske vet inte kommunen det själv… Det tycks i varje fall som om Vänersborgs kommun just nu jobbar aktivt för att minska bergens attraktionskraft.
Eller också vet inte den ena handen vad den andra gör.
I höstas anslog kommunstyrelsen 450.000 kr för år 2019 till ett projektgruppsarbete som var ett led i:
“fullgörandet av Vänersborgs kommuns åtaganden enligt avsiktsförklaringen ”Halle- & Hunneberg, en hållbar reseanledning av internationell standard””
Kommunens agerande är både förvirrande och motsägelsefullt, men det ska tydligen ske ett utvecklingsarbete på bergen. Trots allt. Så sägs det i varje fall. Projektet är ett samarbete mellan Vänersborgs, Trollhättans och Grästorps kommuner. Kommunerna ska försöka att tillsammans skapa förutsättningar för en hållbar reseanledning, med internationell standard, till ekoparken Halle- och Hunneberg. Dock då utan fiske i Hallsjön eller ett uppfräschat museum… Måste jag väl tillägga… (Det kanske helt enkelt är så att tanken med utvecklingsarbetet är att producera några program, planer eller policies…)
Vänersborg bidrar också med pengar till Stiftelsen Bergagården. (Förutom utvecklingsarbetet där stiftelsen alltså också är inblandad.) Stiftelsen Bergagården:
“bildades 1982 och finansieras av Vänersborgs, Trollhättans och Grästorps kommuner. I styrelsen för Stiftelsen Bergagården är kommunerna representerade samt Sveaskog och Länsstyrelsen.”
Syftet med Stiftelsen är att:
“Stiftelsen skall ha till ändamål att på ett av Sveaskog arrenderat område vid Bergagården på Hunneberg bedriva informationsverksamhet om natur och naturvård, kultur och kulturminnesvård, skog och skogsbruk, växtliv och djurliv samt där främja allmänhetens möjligheter till motion och rekreation.”
Jag har dålig koll på vad verksamheten kostar Vänersborgs kommun. När jag tittar på årsredovisningar gissar jag att Vänersborg årligen bidrar med uppemot 1 miljon.
Vänersborg ska inte längre arrendera Bergagården och området runt omkring. Kommunen ska genom det kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg istället köpa Bergagården av Sveaskog… Ja, det sägs att det blev klart i fredags. (Läser i TTELA nu efter att jag har publicerat bloggen att det är klart – se ”Kontraktet för Bergagården påskrivet”.)
Ryktena, som tycks välgrundade, säger att köpesumman uppgår till 4.820.000 kr. Sedan tillkommer eventuella lagfartskostnader på 4,5%, eller är det 1,5%… (Såvida inte fastigheten slås ihop med museet.) Det är något över den värdering som gjordes i december 2018. Fastigheten värderades då till 4,5 milj kr. Men då ingick också vad jag förstår OK Skogsvargarnas föreningslokaler (som föreningen nu har fått köpa av Sveaskog).
I värderingen står det om byggnaden där restaurangen ligger:
“Enligt uppgift vid besiktningen är det mindre läckage i taket och mindre fuktproblem i vindsutrymmen. Avloppsanläggningen är också enligt uppgift dålig med bågnad tank samt en markbädd som behöver göras om. Fettavskiljaren behöver också ses över. Varmvattenberedare och fettavskiljaren strular enligt uppgift ibland. Skicket är annars normalt och standarden relativt enkel. Avloppet som bedöms behöva renoveras/bytas ut…”
Om byggnaden med naturskolan skriver värderaren:
”Synliga skador från fukt finns på fasad, där delar ruttnat.”
Är det något mer än undertecknad som ser ytterligare sjusiffriga kommunala kostnader framför sig…? Det kan vara de här kostnaderna som avskräckte andra spekulanter tror jag…
Jag vet inte om Fastighets AB, där styrelsen består av ordförande Bo Carlsson (C), Tommy Christensson (M) och Jan Carlstein (L), har tänkt att Stiftelsen Bergagården ska arrendera Bergagården i fortsättningen. Min uppfattning är nog att det är svårt för Stiftelsen att betala hyran med tanke på stiftelsens ekonomiska resultat. År 2018 gjorde Stiftelsen ett underskott på nästan 300.000 kr.
Det ligger eventuellt utanför ämnet för denna blogg, men när jag läser Stiftelsen Bergagårdens årsredovisning för år 2018 så anser jag att det ändå är på sin plats att redovisa två anmärkningar från revisorerna:
“Utan att det påverkar våra uttalanden vill vi anmärka på att avdragen skatt och sociala avgifter vid flera tillfällen inte betalats i rätt tid.”
Och:
“Årsredovisningen har inte upprättats i sådan tid att det varit möjligt att … hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.”
Skriver revisorerna den 18 november 2019 – i årsredovisningen för räkenskapsåret 2018…
Jag vill minnas att kommunen är tuff med bidrag till bland annat föreningar som missköter skatter och inte följer lagar. Det handlar ju faktiskt om skattepengar…
Till sist.
Jag förstår inte hur de styrande och de oppositionella betongpartierna tänker i den här kommunen. För det verkar som om S+C+MP+M+L+KD är överens. De säger nej till “småpengar” som ökar bergens attraktionskraft för kommunens invånare och turister, men satsar samtidigt utan att blinka miljoner på byggnader och verksamheter. Med tvivelaktiga syften – och resultat.
Och så vet vi dessutom hur kommunen sköter sina fastigheter. Eller inte sköter sina fastigheter…
Man kan undra om Vänersborgs kommun satsar på bergen eller inte. Jag vet inte. Och ska kommunen göra det överhuvudtaget? Hur bör i så fall en sådan satsning ske? Genom att lägga ner miljontals kronor i byggnader? Det måste naturligtvis också diskuteras om Vänersborgs kommun verkligen ska satsa miljoner på verksamheter som inte är lagbundna. Kommunen har en påse pengar och stora satsningar på bergen dränerar naturligtvis kommunkassan på pengar som i första hand borde gå till utbildning, vård och omsorg.
Det finns onekligen mycket att diskutera kring bergen.
Budget, extra pengar och Hallsjön
Budgetprocessen är i full gång.
Kommunens budgetberedning har träffats vid ett flertal tillfällen under året. Den består av samtliga fem ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och under de senaste åren har dessutom gruppledarna i de partier, som inte är med i KSAU, fått var sin insynsplats. Budgetberedningen har framför allt samlat in information från de olika nämnderna. Kommunstyrelseförvaltningen har också bidragit med mängder av information. Det har handlat om kommunens ekonomiska läge, prognoser av alla de slag, omvärldsbevakning mm.
I onsdags i förra veckan lade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fram ett förslag om budgetramar för 2021. Ramarna antogs av en majoritet i kommunstyrelsen, dvs ledamöterna för S+C+MP röstade för. (Jag beskrev budgetramarna i en blogg – se “Budgetramar 2021”.) Samtidigt lade den nu för tiden tämligen oheliga alliansen, med tanke på läget i riksdagen, bestående av M+L+KD sitt förslag. (Det förslaget beskrev jag i bloggen “Resumé KS (26/2) (2/2)”.) De andra partierna hade inga egna förslag och i omröstningen lade de ner sina röster.
Nu skickas budgetramarna till varje nämnd med uppdraget att lägga en budget för 2021 inom dessa ramar. Nämnderna kan också upprätta och skicka konsekvensbeskrivningar till kommunstyrelsen. I dessa beskrivningar kan nämnderna redogöra för orimliga konsekvenser på grund av t ex otillräckliga resurser. Man kan väl förmoda att åtminstone social-, barn- och utbildnings- samt kultur- och fritidsnämnden författar sådana beskrivningar.
Nämndernas budgetar, tillsammans med eventuella konsekvensbeskrivningar, behandlas och bearbetas sedan av budgetberedningen. Beredningen kan göra justeringar och ändringar i budgetramarna, även om det är ganska ovanligt. I juni beslutar sedan kommunfullmäktige om budgeten för nästa år. Då, om inte tidigare, har samtliga partier också lagt fram sina budgetförslag. Utom möjligtvis medborgarpartiet, som sällan har något eget förslag.
I år liksom de två föregående åren lär de tre kommunalråden bli överens om budgeten. Allt talar nämligen för att S+C+MP+M+L+KD kommer att lägga fram ett gemensamt budgetförslag till fullmäktige. (Se “Resumé KS (26/2) (2/2)”.)
Nu har det redan passerat 2 månader av år 2020. Den budget som har gällt och som gäller resten av året beslutades i juni år 2019.
Det är en budget som innebär att flera nämnder har ett tufft år framför sig. Pengarna kommer inte att täcka behoven. Svångremmarna dras åt allt hårdare och det ska sparas och skäras ner. Det är framför allt de “mjuka” nämnderna som drabbas, social-, barn- och utbildning- samt kultur- och fritidsnämnden. Det vi ser i Vänersborg är helt enkelt en neddragning i välfärden. De gamlas, sjukas, barnens och ungdomarnas behov får stå tillbaka.
Det som händer i Sverige idag, och de senaste 20-30 åren, är en omfattande och extrem omfördelningspolitik. Det är en Robin Hood-politik ställd på huvudet. Pengar tas från de fattiga och ges till de rika…
Ett av Olof Palmes mest minnesvärda citat (tycker jag) lyder:
“Samhället är människans verk. Om något är fel kan vi ändra på det.”
Så är det – och det är den insikten som borde stimulera människor att kämpa vidare. Trots motvind. Mot högervindar. Mot splittrande och förödande nationalism… 
Det har skett , och kommer att ske, två förändringar som påverkar ekonomin i Vänersborg.
Ett nytt statligt kostnadsutjämningssystem har införts, eller rättare sagt, systemet har justerats. Det ger Vänersborg 20 miljoner kr extra redan nu i år. Det visste inte kommunen förra året och därför är inte pengarna inräknade i årets budget. Vänersborg får pengarna även nästa år, 2021. Det vet man emellertid och därför är pengarna inräknade i de budgetramar som kommunstyrelsen fattade beslut om i förra veckan. Det kanske är de pengarna som utgör det budgeterade resultatet för nästa år på +29 milj kr…
Den andra förändringen handlar om de så kallade välfärdsmiljarderna. Vänsterpartiet har de senaste åren drivit kravet i riksdagen att staten måste ta ett större ansvar för kommunernas ekonomiska situation.
Det visade sig överraskande nog att vänsterpartiet kom överens med M och KD om att öka statsbidragen. Det fick regeringen och “januaripartierna” att, under galgen måste man väl ändå säga, komma överens om 5 extra miljarder till kommunerna. V+M+KD gick dock ett steg längre och höjde statsbidraget med ytterligare 2,5 miljarder.
Välfärdsmiljarderna ger Vänersborg 20 milj kr redan innevarande år. (Om alla beslut i riksdagen fattas som det är planerat.) De här miljonerna är inte inräknade i budgeten för 2020. När det gäller 2021 vet vi fortfarande inte säkert hur det blir med välfärdsmiljarderna. Det mesta talar för att miljarderna “delas ut” då också, men dessa beslut kan riksdagen inte fatta än, regelverket föreskriver “i sinom tid”. Därför ingår inte dessa 20 miljoner i Vänersborgs budget för 2021.
Med andra ord. Allt pekar på att Vänersborg innevarande år får ytterligare omkring 40 miljoner kr, välfärdsmiljarderna 20 milj + kostnadsutjämningssystemet 20 milj, utöver den budget som bestämdes förra året.
Vänersborg har ännu inte fattat beslut om hur dessa 40 milj kr ska användas och fördelas. Det är hög tid att komma till skott om pengarna ska kunna användas på ett rationellt och effektivt sätt. Ett beslut borde fattas av kommunfullmäktige innan utgången av april.
Jag undrar förresten om det finns några andra partier som skulle vilja diskutera dessa budgetfrågor med vänsterpartiet…? I t ex Borås träffades V+M+KD…
Och till sist.
Kommunen har från och med den 1 januari (2020) börjat spara den hisnande summan av 500.000 kr – på en budget på nästan 2,5 miljarder kr.
Det är fisket i Hallsjön som har lagts ner. Nedläggningen har skett som en konsekvens av fullmäktiges (närmare bestämt S+C+MP+M+L+KD) budgetbeslut i juni förra året. På hösten, i oktober, lämnade jag in en motion om fisket i Hallsjön. Jag yrkade att fisket skulle räddas genom att tilldela kultur- och fritidsnämnden de pengar som krävdes för att fisket vid Hallsjön skulle kunna drivas vidare. (Se “Rädda fisket i Hallsjön! (3/3): Motion”.)
I morgon fredag ska motionen behandlas i kultur- och fritidsnämnden…
Förslaget är att avslå motionen. Motiveringen är:
“Något annat beslut har därefter ej fattats av kommunfullmäktige och kultur- och fritidsförvaltningen har därför verkställt fullmäktiges beslut om att lägga ner verksamheten och organisationen har anpassats utifrån detta. I och med att beslutet om nedläggning redan är verkställt föreslås avslag på motionen.”
E
n tämligen underlig motivering anser jag. Den missförstår syftet med motionen och svarar inte på motionens yrkande, som lyder:
“Kommunfullmäktige beslutar att tillskjuta nödvändiga ekonomiska medel till kultur och fritidsnämndens anslag för finansiering av fiske, utsättning, underhåll samt personal, på Halleberg och Hunneberg.”
Motionen handlar ju om att ändra fullmäktiges beslut – att trots budgetbeslutet tillskjuta pengar. Och det står ju alltid fullmäktige fritt att ändra beslut. Fattade beslut gäller bara tills nya fattas… Som några politiker brukar säga.
Som jag ser det borde kultur- och fritidsnämnden istället svara på frågan om nämnden anser att fisket i Hallsjön är av sådant värde för kommuninvånarna att det borde behållas…
För övrigt anser jag att med tanke på att Vänersborg får 40 nya fräscha miljoner av staten för 2020, miljoner som kommunen inte alls har räknat med och som dessutom inte är “intecknade”, så ter det sig oerhört onödigt och till och med småaktigt att lägga ner fisket i Hallsjön.
Tycker jag.
Wargöns hamnområde och företag
Den 6 september förra året skrev jag en blogg om oklarheterna kring avsiktsförklaringarna i Wargöns hamnområde. (Se “Avsiktsförklaringar Wargöns hamnområde”.)
Vänersborgs kommun köpte hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj år 2010. Sedan investerades 22 miljoner i gator, VA etc och häromåret uppfördes Innovationsbyggnaden för 24,8 miljoner kr. Dessutom har det tillkommit 670.600 kr i rivningskostnader för några hallar på området. (Som kommunen istället kunde ha sålt till Magnus Larsson i Sikhall för 2,6 milj kr. Se “Vad händer egentligen i Vargön?” och “Rivningen i Vargöns hamn”.) Och ändå är jag inte säker på att det här är kommunens alla kostnader…
Bakgrunden till min blogg var ett beslut i kommunstyrelsen den 4 september 2019:
“Kommunstyrelsen godkänner etablering av Invotech AB på Wargöns industriområde; med motiveringen att företagets verksamhet är förenligt med § 2 i avsiktsförklaringen (KS 2014/450), energi, miljö och innovation.”
Hur tydligt som helst. Det var till och med en noggrann hänvisning till ett diarienummer och en paragraf i avsiktsförklaringen. Det var bara ett problem, det fanns inte någon sådan beslutad avsiktsförklaring i detta dokument…
Ändå var jag lite tveksam i bloggen. Trots att jag hade fått stor hjälp av olika tjänstemän i kommunen, som inte lyckades hitta en riktigt beslutad avsiktsförklaring, så hade jag en känsla av att det fanns någon. Även om det inte var i det dokument som kommunstyrelsen faktiskt hänvisade till. Jag skrev till och med:
“Jag kan i varje fall inte hitta något och har någon annan person någon annan handling så hoppas jag att personen hör av sig.”
Ingen hörde av sig.
När jag sent i höstas försökte få klarhet i försäljningen av den gamla förfallna kontorsbyggnaden (Holmens huvudkontor) i området, fick jag av samhällsbyggnadsförvaltningen plötsligt en hänvisning till ett annat dokument:
“Kommunstyrelsen beslutade om dessa inriktningsmål under sitt sammanträde 2012-01-18 § 19. (Dnr 2011/207)”
Ooops, ett nytt dokument alltså. Och där fanns den, avsiktsförklaringen! Kommunstyrelsen beslutade att:
“Den övergripande utvecklingsstrategin för Projekt Wargön ska baseras på en gemensam kärna med inriktning energi, miljö och innovation.”
Kommunstyrelsens beslut grundade sig på en slutrapport som företaget “AHERU strategi, styrning och ledning AB” hade lämnat och som diariefördes den 4 januari 2012.
Så var det med det. Men att jag själv inte hade hittat det här beslutet är för mig fortfarande en gåta. Men som sagt, jag är i gott sällskap. Inte ens tjänstemännen och politikerna i kommunstyrelsen hade hittat beslutet…
Vad jag anser om den beslutade avsiktsförklaringen? Jo, jag anser att den står i vägen för företagsetableringar i Wargön. Som när dåvarande kommunalrådet Marie Dahlin (S) och nuvarande kommunalrådet Benny Augustsson (S) sa nej till ett företag, som ville upprätta ett datacenter i Wargöns hamnområde, med motiveringen (se “Vad händer egentligen med Wargön Innovation?”):
“i Vargön är det miljö och innovation med inriktning textil, skog och jordbruk som är sagt därute.”
Jag begriper inte riktigt hur de fick med “jordbruk” i motiveringen…
Det har inte varit speciellt många privata etableringar i Wargön sedan 2012, och det kanske är fler som har fått nej. Och vad jag förstår så kan det i så fall bero på bland annat den gällande avsiktsförklaringen…
Avsiktsförklaringen borde ändras. Den förlorade egentligen sin aktualitet redan när re:newcell bestämde sig för Kristinehamn. Vänersborg och Vargön behöver nya företag och arbetstillfällen. Även om de inte sysslar med energi, miljö och innovation… Eller jordbruk…
KS sammanträder (2): Marknadsföring, polis och laxar
Medan Åsebro/Brålanda på damsidan och Vänersborgs FK på herrsidan blev kommunmästare i futsal, Spanien europamästare i handboll och andra jagade vildsvin, så ägnades en stor del av helgen i Nordstan till förslagen på nya regler för sponsring och marknadsföring mm.
På kommunstyrelsens sammanträde nu på onsdag ska tre nya “regelverk” presenteras och diskuteras. Det är “Riktlinje för sponsring och donationer”, “Policy för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Du kan ladda ner respektive “regelverk” genom att klicka på titlarna/länkarna. Det är inte så många sidor.
I helgen har jag sammanställt mina tankar, också utifrån en hel del synpunkter från andra – en sammanställning som i sin tur är skickade på “remiss”. Det jag saknar är tankar från några av föreningarna, kanske framför allt från idrottsföreningar i kommunen. Men de kanske kommer…
Jag trodde nog att jag skulle vara klar med att ha sorterat funderingarna och kommit fram till vad jag egentligen anser. Men det var svårare och mer komplicerat än jag anade.
Det ska informeras om reglerna på onsdagens kommunstyrelse (KS) och sedan ska ärendet tillbaka till KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott), som ska bestämma hur kommunen ska gå vidare. Jag tror att de framlagda förslagen borde analyseras och bearbetas i ett gemensamt forum, typ i en arbetsgrupp med både politiker och tjänstemän. Det är nämligen så, anser jag, att de liggande förslagen har stora brister… De utgör en bra början, en bra utgångspunkt för diskussioner, men de är inte färdiga.
Ett helt annat ärende handlar om att Stiftelsen Laxfond för Vänern ansöker om ett treårigt kommunalt anslag á 60.000 kr per år, totalt 180.000 kr. Stiftelsen vill förbättra underlaget för lax- och öringsfisket i Vänern. Det vill troligtvis inte kommunstyrelsen. Det föreslås avslag med motiveringen att kommunen ska avvakta en ny förvaltningsplan för Vänern, en plan som Länsstyrelsen arbetar med. Och det är klart, om kommunen inte vill fortsätta stödja fisket i Hallsjön, varför ska den göra det i Vänern…?
Kommunstyrelsen ska också besluta om “Riktlinje för kommunens representation och uppvaktningar”. (Klicka på rubriken för att ladda ner.) Jag avundas inte dom som ska följa denna riktlinje. Tuffa regler med mängder av detaljer – och undantag… Jag har sällan sett ett sådant komplicerat regelverk. Men så har jag ju aldrig blivit någon chef heller…
Vad sägs om denna djungel när det gäller förtäring?
“Förmån av fri kost i samband med såväl extern som intern representation är skattefri. Däremot räknas inte möten för information eller planering av det löpande arbetet, s.k. arbetsluncher och liknande, som intern representation. Förmån av fri kost i dessa fall är alltså skattepliktig. … Det som serveras [i samband med internt arbete] ska inte kunna jämställas med en måltid. Sådan enklare förtäring är inte föremål för förmånsbeskattning för de anställda. Detsamma gäller om den enkla förtäringen serveras som en trivselfrämjande åtgärd, s.k. personalvårdsförmån som erbjuds hela personalen. … Måltider vid informationsmöten för information eller planering av det löpande arbetet, s.k. arbetsluncher och liknande räknas inte som intern representation. De utgör en skattepliktig arbetsmåltid. För att måltid vid ett informationsmöte ska ses som intern representation ska det handla om enstaka och viktig information … Personalfest/julbord räknas till intern representation.”
Det är säkert bra regler…
Jag blev ganska full i skratt när jag läste sammanfattningen av ärendet “Antagande av riktlinje för styrande dokument”:
“Ett styrande dokument för området styrande dokument har tidigare saknats i kommunen.”
Det kändes tämligen byråkratiskt i överkant… Men vid en genomläsning visade det sig vara en viktig riktlinje. Men inte heller denna riktlinje ska det fattas beslut om på onsdag. Det blir information och kanske också diskussion. Sedan ska KSAU besluta hur kommunen ska gå vidare. Det är nog klokt.
Kommunstyrelsen ska också godkänna något som kallas medborgarlöfte. (Ärendet ska inte till kommunfullmäktige.) Medborgarlöfte är något som kommunen kommer överens om med Polisområde Fyrbodal. Kommunen och polisen ska arbeta tillsammans för att:
“kommunen ska vara en trygg plats att bo, verka och vistas i.”
Syftet med medborgarlöften är att:
- “Skapa och ta tillvara på engagemang i lokalsamhället
- Öka samverkan mellan Polisen och kommunen
- Kommunicera brottsförebyggande och trygghetsskapande aktiviteter till allmänheten
- Involvera de som bor och vistas i kommunen i det brottsförebyggande arbetet”
Kommun och Polisen har valt sportcentrum i Vänersborg och Brålanda som fokusområden för 2020 års medborgarlöften.
Det är fler ärenden som ska behandlas på onsdag, men nu blir det till att titta ännu mer på reglerna kring sponsring och marknadsföring…
Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser
Det här är den 6:e och sista bloggen om den genomlysning som Public Partner genomförde av Vänersborgs kommun under hösten förra året.
I den förra bloggen (se “Genomlysning 5: Åtgärdsförslag”) beskrev jag två av de åtgärder som konsulterna tycker att kommunen ska vidta för att möta de utmaningar som kommunen står inför. I denna blogg ska jag redovisa ytterligare tre åtgärder som Public Partner föreslår.
Public Partners tredje åtgärdsförslag handlar om att:
“Utveckla processägarskap”
Det är inte helt lätt att förstå vad konsulterna menar och hur “processägarskapet” ska se ut i praktiken. Men grundtanken är att oavsett om det gäller en styr- eller stödprocess ska “någon”:
”ha ansvar för vad som sker ”hela vägen” genom organisationen och se till att utveckla processen på önskvärt sätt.”
Public Partner menar att kommunen då bland annat kan utnyttja t ex kompetens och resurser på ett bättre sätt.
Det är nog en riktig iakttagelse. Som det är nu, upplever i varje fall jag, kan det ske en del “dubbelarbete” – i varje fall när olika förvaltningar är “inblandade” i samma ärende. Fast jag vet också att tjänstemännen själva försöker “lösa” detta.
Att “utveckla processägarskap” leder till det fjärde åtgärdsförslaget:
“Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under KS.”
Det här förslaget är enligt min mening det egentliga resultatet av genomlysningen. Det är den här åtgärden som är svaret på den övergripande målsättningen:
“Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”
Det är en för Vänersborg tämligen både nydanande och omstörtande tanke. Men en del kommuner har tydligen genomfört en sådan här förändring, som alltså innebär:
“att organisera den samlade tjänstemannaorganisationen under kommunstyrelsen. Man låter helt enkelt kommunstyrelsen utgöra anställningsmyndighet och placerar all verksamhet i en gemensam förvaltning.”
Public Partner anser att Vänersborgs kommun är en stuprörsorienterad organisation, vilket den onekligen är. Organisationen, eller snarare organisationerna, lyckas ofta med att leverera tjänster. Men menar konsulterna:
“det finns gemensamma utmaningar som kräver komplex samverkan för att nå resultat och effektivitet.”
Public Partner anser att för att öka effektiviteten och professionalisera den kommunala styrningen så måste kompetenser från olika håll kopplas samman på ett bättre sätt.
Jag tror att det säkerligen finns vinster i en gemensam förvaltningsorganisation, men det är dels inte säkert (det finns uppenbarligen nackdelar) – och en omorganisation är lättare sagd än gjord. Inte ens Public Partner själv tycks riktigt säker på sitt förslag:
“Det är dock ingen garanti för önskade resultat men det kan underlätta för ett gemensamt chefskap under kommundirektören att nå framgång i arbete med att utveckla arbetssätt och gemensam kultur.”
Med det lämnar Public Partner över uppgiften till kommundirektören… Det är kommunens högste chef som ska ansvara för kommunförvaltningarnas totala omorganisation. Det är onekligen ett praktiskt och utifrån konsulternas uppdrag också ett tämligen enkelt tips… (Typ “Vi vet inte hur omorganisation ska gå till, men det vet säkert kommundirektören…”)
En kommundirektör som för övrigt inte kommunen har eftersom den tidigare kommundirektören blev avskedad… Om en ny kommundirektör tycker att en gemensam förvaltningsorganisation är något bra och något som ska genomföras vet ingen. Och det är ju inte heller säkert att den nye kommundirektören vet hur en sådan organisation ska se ut även om hen tycker att idén är bra. Dessutom är jag ganska säker på att det finns ett stort motstånd mot en gemensam förvaltningsorganisation ute i de olika “specialförvaltningarna”… Och det känns i det läget som en i det närmaste oöverstiglig uppgift att en ny och okänd kommundirektör, som inte känner personalen, ska genomföra en sådan total omorganisation…
Konsulterna betonar för övrigt att en gemensam förvaltningsorganisation inte hindrar att de “gamla” politiska facknämnderna, som t ex socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, finns kvar.
Efter detta åtgärdsförslag känns det nästan lite avslaget när Public Partner levererar sitt femte och sista förslag på åtgärd – “Sammanhållen beredningsprocess”.
Det här är som jag ser det en följd av en samlad förvaltningsorganisation och ett utvecklat processägarskap. Jag har faktiskt svårt att förstå skillnaden mellan det sistnämnda och en sammanhållen beredningsprocess.
Public Partner skriver:
“Avsikten med detta är att när ett ärende initieras i organisationen som antas löpa hela vägen till kommunfullmäktige så ska det vara känt hos kommunledningen på ett sådant vis att beredningen av ärendet kan koordineras. Denna koordinering syftar till att frågor som behöver belysas ska vara belysta innan beslut börjar fattas, att det finns en samlad tanke kring exempelvis beredning/förankring med olika politiska organ för att säkra ett bra beslutsunderlag.”
Det är bara att hålla med, det skulle vara en stor fördel. Men å andra sidan, en sådan utveckling skulle kunna initieras och en sådan ordning genomföras redan med nuvarande förvaltningsorganisation. Särskilt om kommunstyrelsen i Vänersborg verkligen blev det ledande och styrande politiska organ som den enligt kommunallagen är tänkt att vara. Public Partner skriver:
“Kommunstyrelsen behöver utöva ett ledaransvar”
Det är svårt att ge ett slutomdöme om en sådan här rapport. Det beror bland annat på att jag inte har någon egen erfarenhet av att arbeta i en förvaltning eller vara med i den innersta politiska kretsen och styra. Jag har inte heller läst någon genomlysning av det här slaget tidigare.
Min uppfattning är att konsulterna i Public Partner är mycket ärliga och raka. De har fått en hel massa information framför allt genom intervjuerna och denna information återges utan omskrivningar. Konsulterna har lärt känna arbetet och “stämningen” i Vänersborgs kommun på ett bra och riktigt sätt, tror jag. De sätter fingrarna på flera av organisationens brister och svagheter. Det här är mycket upplysande och lärorikt att ta del av. På det sättet är genomlysningen trots allt värdefull och en given utgångspunkt för fortsatta diskussioner. I framför allt kommunstyrelsen, hoppas jag. Och naturligtvis också i de olika partiorganisationerna.
Public Partner missar en hel del som måste vara med för att kunna göra en riktig och objektiv bedömning av kommunen. Har konsulterna inte helheten så blir t ex förslagen att effektivisera och spara pengar helt felaktiga. Deras förslag, som har syftet att sänka kostnaderna, om att t ex definiera begreppet “skälig levnadsnivå” inom socialnämnden och socialförvaltningen för att komma bort från det som gäller nu, “alla ska ha allt”. Det blir i det närmaste absurt när alla vet att kommunen t ex lägger 20 miljoner kr netto varje år på Arena Vänersborg. (Signaturen “Rune” räknade i två kommentar till två av bloggarna upp en hel del områden som inte blev genomlysta – se “Rune 5 januari” och “Rune 9 januari”.)
En hel del av det som Public Partner säger och skriver verkar också ha tagits från någon ”mall”. Det tycks ibland som om konsulterna har letat efter omständigheter som ska leda fram till de åtgärder som redan finns bestämda i mallen, dvs de arbetar inte riktigt förutsättningslöst.
Till sist vill jag återigen upprepa att genomlysning inte går “utanför ramarna”. Den ifrågasätter inte grunderna för styrning eller för arbetet på kommunens förvaltningar och politiska organ. Den ifrågasätter inte NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc.
Genomlysningen kommer trots alla sina förtjänster egentligen bara fram till den klassiska byråkratlösningen – omorganisation… Men det kanske är så som en av kommunens chefstjänstemän sa, och som jag har citerat tidigare:
“Val av organisation har inte störst betydelse, utan vad vi som arbetar gör.”
Med dom orden är min genomlysning av genomlysningen till ända.
PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.
==
Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020
Genomlysning 5: Åtgärdsförslag
Efter fyra bloggar om Public Partners slutrapport av genomlysningen av Vänersborg kommun under hösten 2019 (se länkar längst ner i bloggen) är det dags att beskriva och analysera de förändringsförslag som konsultföretaget har föreslagit och rekommenderat.
Den övergripande målsättningen med genomlysningen var:
“Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”
Det var alltså meningen att genomlysningen skulle ge kommunen förslag för att bli effektivare både organisatoriskt och ekonomiskt. Ekonomiskt naturligtvis i den meningen att “onödiga kostnader” skulle upptäckas och senare elimineras. Den styrande minoriteten och den borgerliga oppositionen har satt stora förhoppningar till att Public Partner ska lösa de flesta av kommunens problem. De har till och med avsatt ytterligare 1,5 milj kr för en eventuell:
“fördjupad genomlysning av kommunens verksamheter.”
Public Partner lämnar fem åtgärdsförslag:
* Förändra budgetprocessen
* Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den
* Utveckla processägarskap
* Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under KS
* Sammanhållen beredningsprocess
Förslagen skulle om de genomfördes komma att skaka om den nuvarande förvaltningsorganisationen och “stuprörsstrukturerna” – och naturligtvis även personerna i strukturerna… Det är dock värt att betona, och upprepa, att förslagen inte går “utanför ramarna” – inte i den meningen att de ifrågasätter själva grunderna för styrning. Åtgärdsförslagen utmanar inte NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc.
Det är väl ingen utanför de styrande partierna som tvivlar på att Vänersborgs kommun behöver en annorlunda och förändrad budgetprocess. Och Public Partner fick i intervjuerna höra att budgetprocessen var “ett problem”, att organisationen drogs isär och att ”spel och taktik” främjades.
Som budgetprocessen är nu, och har varit under i varje fall min tid i politiken, så utgår den alltid från hur mycket pengar varje nämnd har innevarande år. Och så gör man möjligtvis vissa kosmetiska förändringar, ofta för att kommunledningen vill visa att de är lyhörda för förvaltningarnas redovisning av behoven och önskan om mer pengar. Men det är ytterst sällan som förvaltningarna och nämnderna får vad de äskar för kommande år. Istället får de samma summa pengar som året innan – eller mindre.
Visioner, mål eller lagar brukar aldrig styra fördelningen av kommunens ekonomiska resurser. Målen diskuteras inte ens i anslutning till budgetbesluten…
Public Partner uppfattar att processen:
“inte ger gemensamma bilder av nuläge och de utmaningar som delar och helhet står inför.”
Public Partner har alltså noterat bristerna i Vänersborg budgetprocess, och det har också påtalats av flera av de intervjuade. Konsulterna drar upp riktlinjerna för en rationell och effektiv budgetprocess. Den ska:
“baseras på kommunövergripande analysarbete rörande invärld och omvärld.”
I denna invärlds- och omvärldsanalys ska många vara med menar konsulterna – både från politik och profession, styre och opposition. Fakta ska presenteras, prövas och analyseras. Kommunens utvecklingssituation ska därefter diskuteras och definieras. Och det görs genom frågor som “hur ser det ut idag?” (hur är vår ekonomi? hur presterar våra verksamheter? hur mår våra intressenter och vad tycker de om oss?) och “vilka är våra utmaningar imorgon?” (befolkningsprognos, ekonomiska prognoser och antaganden, omvärldsförändringar, ex lagar och regler, andra trender och tendenser som påverkar våra förutsättningar).
Och sedan:
“Utvecklingssituationen behöver ligga till grund för en samlad situationsanalys, vad som är bra, mindre bra och vad som är möjligheter och hot framöver.”
Att utarbeta en situationsanalys är nästa steg. Den ska ge grund för en gemensam bild av vilka resurser som finns (finansiellt utrymme), vilka externa förändringar som påverkar och över läget i kommunens verksamhet och hur den presterar gentemot medborgarna.
Public Partner menar att ett gemensamt arbete med situationsanalysen kan leda till att politiker och partier kan bli överens om t ex finansiella mål och övergripande strategier/inriktningsmål.
De olika nämnderna ska sedan svara på hur de kan svara upp emot strategierna/inriktningsmålen. Och därefter ska ett budgetförslag formuleras.
Jag har svårt att ta ställning till denna budgetprocess som Public Partner skissar. Man skulle ju kunna säga att det i varje fall inte kan bli sämre än vad det är nu. Men blir det bra? Jag vet inte. Det är åtminstone väldigt positivt att konsulterna betonar det gemensamma arbetet, att det ska ske ett samarbete i hela budgetprocessen.
“Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den.”
Det är det andra förslaget till åtgärd från Public Partner. Som därmed sätter tummen på ytterligare en strategisk, och öm, punkt.
“Kommunstyrelsen som samordnande organ och med sin egen förvaltning utövar relativt lite av koordinering, uppsikt och styrning. … Kommunstyrelsens ledande roll gentemot övriga organisationen är idag alltför outvecklad”
Det är ingen tvekan om att Public Partner tycker att kommunstyrelsens roll är alltför anonym och passiv, “outvecklad”, i Vänersborg – en åsikt som jag till fullo delar och också har gett uttryck för i de flesta av bloggarna under 2019 som handlat om kommunstyrelsen. (Jag sitter ju som ersättare i kommunstyrelsen från och med 1 jan 2019.)
Konsulterna menar att det finns frågor i Vänersborgs kommun som:
“har sådan tyngd och betydelse så att kommunstyrelsen behöver definiera hur man ska ta sig an dem utifrån det ansvar som man faktiskt har.”
Det är egentligen en ganska tung och tuff kritik som riktas mot framför allt det politiska styret. Och då tänker jag i första hand på socialdemokraterna och centerpartiet som har haft makten i 5 år nu, även om partierna inte har varit majoritet.
Public Partner skriver om de “utmaningar” som kommunstyrelsen borde ta sig an:
“Det kan handla om att frågan i sig är viktig för kommunen, det kan handla om att den inte finner sin lösning endast inom en nämnds ansvarsområde eller att det är en särskilt viktig fråga att få till den utveckling som önskas.”
Sedan använder Public Partner resultaten från genomlysningen för att visa de aktuella och akuta utmaningar/problem som kommunstyrelsen bör/måste ta hand om:
“A. Skolresultaten är och har varit på en låg nivå i en nationell jämförelse och det under lång tid
B. Äldreomsorgens kostnadsnivå har varit tilltagande utifrån de jämförelser som kan göra i relation till kommunens egna förutsättningar
C. Individ- och familjeomsorgens verksamhet avseende försörjningsstöd/sysselsättning samt barn- och ungdomsvården avseende antal externa placeringar och kostnader
D. Planeringsprocesser och förändring av ex budgetprocess och lokal/investeringsprocess
E. Administrativ effektivitet inom hela kommunen”
Jag kan inte tolka det annorlunda än att det är just de här 5 frågorna som Public Partner anser vara Vänersborgs avgörande utmaningarna i nu-läget. Och som konsulterna anser:
“att kommunstyrelsen behöver göra en bedömning av kring vilken roll man ska inta, vad man behöver göra åt frågan, följa resultat och hur man ska samverka med andra kring respektive fråga.”
Om vi ser på kommunstyrelsens roll så kan jag fullständigt hålla med konsulterna om att kommunstyrelsen ska ta initiativ i och ansvar för de stora problemen/utmaningarna i kommunen. Har kommunfullmäktige slagit fast ett mål, som att höja skolresultaten, då ska denna uppgift också prioriteras genom satsningar både ekonomiskt och på andra sätt. Och det måste vara kommunstyrelsens ansvar.
Public Partner tar just arbetet med förbättrade skolresultat som exempel på hur kommunstyrelsen borde arbeta. Konsulterna menar att det behövs beskrivningar och analyser som kommer fram till vilka åtgärder som ska vidtas för att förbättra skolresultaten. Men konsulterna har inga konkreta lösningar, det är bara själva arbetet som beskrivs, och det tämligen knapphändigt:
“De definierade åtgärderna behöver ges en organisation för att lösas som troligen i flera fall går på tvärs genom den vanliga organisationen.”
Konsulterna pekar på att det krävs samarbete över nämndsgränserna och att det bör bildas en särskild projektorganisation för uppgifterna. Och ansvaret för detta ligger på kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen.
Jag är tveksam till en del av det Public Partner skriver angående detta, t ex att det ska tittas på organisationen i stället för vad organisationen arbetar med… Men det är helt riktigt att hela kommunen behöver engageras i arbetet. Eller kanske istället, helt enkelt hitta olika sätt att stötta barn- och utbildningsnämnden i sitt arbete.
När det gäller sakfrågorna B och C ovan (om äldre- respektive individ- och familjeomsorgen) tillhör de socialnämndens ansvarsområde. Jag är inte tillräckligt insatt för att uttala mig om detta, men det är å andra sidan inte konsulterna heller. De har bara jämfört statistik mellan kommunerna… Jag lutar mig på Lutz Rininsland (V) när han i sin blogg skriver (se “Public Partner synar socialnämnden”):
“våra medborgare söker kontakt med kommunens nämnder och förvaltningar i en mängd olika ärenden. Det som skiljer socialtjänsten från annan verksamhet är att sådan kontakt nästan uteslutande sker när behovet av hjälp, av stöd, av lyhördhet, av ett bemötande med omtanke är som störst. Jag läser mig inte fram till i Public Partners rapport att avsnittet om socialnämnden tar vederbörlig hänsyn.”
Imorgon tänkte jag publicera den 6:e och avslutande delen. Då ska jag redogöra för resten av åtgärdsförslagen samt dra några personliga slutsatser av hela genomlysningen.
PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.
==
Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020
Genomlysning 4: Andra nämnder
Public Partner har i höstens genomlysning beskrivit och analyserat kommunens olika nämnder. I min förra blogg redogjorde jag utförligt om resultaten från barn- och utbildningsnämnden. (Se “BUN”.) Konsultföretaget har också tittat på socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Socialnämnden tänker jag emellertid inte skriva något om, eftersom Lutz Rininsland (V) redan har gjort det. (Se “Public Partner synar socialnämnden”.)
Public Partner konstaterar att Vänersborgs invånare är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamheter:
“Det gäller till exempel gator/vägar, gång- och cykelvägar och tillgång till parker, grönområden och natur.”
Det kan antagligen konsulterna ha läst i den nyligen publicerade medborgarundersökningen. Om inte så beläggs deras slutsatser av denna. (Se “Medborgarundersökning 2019”.)
Jag tror dock inte att Public Partner har fångat alla de synpunkter som kommuninvånare kan ha på samhällsbyggnadsnämndens verksamheter. Och hur skulle konsulterna kunna få reda på det om de bara intervjuar styrande politiker och högre tjänstemän? Jag tänker t ex på missnöjet kring VA-anslutningar, skogsskövlingar som på Mariedal Östra och Kindblomsvägen etc.
Public Partner kan inte hitta några “onödiga utgifter” och förslag till effektiviseringar och nerdragningar i nämndens verksamheter, som företaget gör hos andra nämnder, eftersom:
“Kostnadsnivåerna för dessa verksamheter låter sig inte jämföras med andra kommuner eller egna referenskostnader på samma sätt som för exempelvis utbildning och äldreomsorg.”
De verksamheter som nämnden bedriver köps ju ofta av andra nämnder och då får samhällsbyggnadsnämnden betalt av t ex barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Det kan gälla t ex städning, vaktmästeri och kost. Blir kostnaderna för dessa verksamheter dyrare, t ex på grund av att de sköts ineffektivt, märks inte det eftersom nämnden då helt enkelt kan höja priserna. Konsulterna skriver därför helt riktigt:
“Det är därför av vikt att säkerställa modeller för att följa kostnadsutvecklingen ur ett helhetsperspektiv.”
Det är nog en uppgift, och viktig sådan, för kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen att ta tag i.
Public Partner beskriver också hur “köp-och-sälj-systemet” ger upphov till “friktioner”, vilket sannolikt är ett något förskönande uttryck, med de nämnder som köper tjänsterna. Och så är det. Samhällsbyggnadsnämndens tjänster och service upplevs ofta vara alltför dyr av t ex barn- och utbildningsnämnden. Fast är inte det lite av tanken bakom ”köp-sälj”, tänker jag – att det ska förhandlas om priserna, att ”marknaden” ska styra…? Det kanske är hela “köp-och-sälj-systemet” som det är fel på…
Public Partner ser dessutom:
“en relativt stor politisering inom dessa verkställighetsfrågor.”
Så kan det nog vara även om jag inte har någon erfarenhet av diskussionerna på den “styrande politiska nivån”.
Konsulterna rekommenderar större samarbete och bättre kommunikation mellan nämnderna och att nämnderna blir överens om definitioner, t ex:
“interndebiteringssystem behöver förankras, förklaras och accepteras.”
Konsulterna påpekar också att det saknas en samsyn kring hur projekt påverkas av befolkningsutveckling och hur:
“kapacitetsbehovet inom samtliga mjuka och hårda nämnders verksamheter kommer att se ut vid en ökad belastning.”
Det behövs helt enkelt mer samsyn och samordning.
Till sist menar Public Partner att det förebyggande underhållsarbetet har blivit eftersatt på grund av det har blivit ett alltför stort fokus “på att åtgärda problem”. Även det är nog en riktig iakttagelse.
Genomlysningen av kultur- och fritidsnämnden börjar med att konsulterna konstaterar att:
“Nettokostnaden för nämndens verksamhet är högre än jämförbara kommun med undantag för biblioteks- och fritidsgårdsverksamhet.”
Det är lite intressant eftersom det bara är biblioteksverksamheten av nämndens verksamheter som är lagstadgad. Men det hoppas vi ändras när Vänersborg får ett nytt bibliotek… (Se “Så har det då varit kommunstyrelse”.)
Jag tycker att Public Partner har gjort många riktiga och värdefulla iakttagelser av kultur- och fritidsnämndens verksamhet och roll i kommunen. Men så verkar inte konsulterna, för en gångs skull, ha haft besparings- och nerdragningsglasögonen på sig. De har överhuvudtaget inga förslag på “effektiviseringar” i meningen besparingar och det verkar inte heller som om de har letat efter detta. Således står det t ex inte ett ord om alla miljoner som satsas på Arena Vänersborg. Men konsulterna har kanske inte hört talas om bandy?
“Det finns idag inget sammanhållet kultur- och fritidspolitiskt program i Vänersborgs kommun.”
Skriver Public Partner och menar att det är en stor brist. Detta medför risk för:
“verksamhet som saknar tydlig politisk förankring, svårigheter för personal att prioritera och risker för uppstart av ”ostyrda” kostnadsgenererande projekt.”
Det bör naturligtvis finnas ett kultur- och fritidspolitiskt program i kommunen. Jag har ingen aning varför det inte finns, kanske för att flera har satt likhetstecken mellan kultur- och fritid och bandy och musik…?
Personalen menar, skriver konsulterna, att intresset från “uppdragsgivarna”, jag förmodar att det är kommunstyrelse och kommunfullmäktige som åsyftas, är svalt. Det gör att verksamheten ibland blir ineffektiv. Andra kommunala aktörer kan nämligen också syssla med aktiviteter som egentligen hör till nämndens område.
Public Partner anser att kultur- och fritidsnämnden har en stor potential för att bidra i “de stora utvecklingsfrågorna”. Det handlar om minskad segregation i kommunen, hållbar utveckling, likvärdiga förutsättningar till en meningsfull fritid och att utveckla lust att lära och förebygga utanförskap.
Politiken måste med andra ord visa ett större intresse för kultur- och fritidsnämnden och dessutom snabbt utarbeta ett sammanhållet kultur- och fritidspolitiskt program.
Det sista kapitlet i Public Partners genomlysningsrapport handlar om förändringsförslag. Det betyder att det kommer åtminstone en blogg till…
PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.
==
Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020
Genomlysning av kommunen 3: BUN
Det här är den tredje bloggen om konsultföretaget Public Partners genomlysning av Vänersborgs kommun. (De två första hittar du här: “Allmänt” och “Beskrivningar”.)
Public Partner gör en djupdykning i de olika nämnderna. Företaget analyserar nämndernas organisation och verksamheter tämligen noggrant. Som källor har de som vanligt intervjuer med styrande politiker och tjänstemän samt en del statistik och jämförelser med andra kommuner.
I den här bloggen tittar jag närmare på analysen av barn- och utbildningsnämnden (BUN) och dess förvaltning.
Public Partner tar upp ekonomi/budget, elevernas kunskapsresultat, små skolenheter, förskolan, undervisningen och fakta/tyckanden om skolan.
Redovisningen av BUN inleds med att konsulterna konstaterar något mycket väsentligt:
“Nettokostnadsutvecklingen för nämndens verksamheter har under flera år legat något under eller mycket under förväntade nivåer utifrån modellberäknade värden.”
Det är onekligen ett faktum som visar att förskola och grundskola i Vänersborg är underfinansierade. Och det är ett viktigt konstaterande eftersom det tyvärr finns alltför många politiker som inte ser de faktiska förhållandena för förskolan och skolan i Vänersborg.
Konsulterna skriver vidare:
“Vi möter bilder av att det saknas samsyn kring hur den ekonomiska situationen för nämndens verksamheter är.”
Och så gör Public Partner, som jag upplever det, en 180-graderssväng. Och det förstår jag inte alls. Först påpekas det att Vänersborg ligger under eller mycket under de “modellberäknade värdena” och sedan fortsätter konsulterna med att BUN har fått tillräckligt med pengar eller – får för mycket…
“Å ena sidan att läget är precis som det ska vara å andra sidan att nämndens ekonomi är ”dopad” av riktade statsbidrag…”
Som sagt, jag har svårt att följa resonemanget. Eller menar konsulterna att det “bara” är personer som har intervjuats som framför dessa åsikter…? I så fall borde ju detta ha nämnts. Istället fortsätter Public Partner på den inslagna vägen.
Public Partner skriver en del om statsbidragen och “dopningen”. Företaget menar att statsbidragen begränsar nämndens och förvaltningens möjligheter att styra verksamheten. (Kommunen måste satsa egna pengar på ett visst sätt för att få statsbidragen, även om kommunen egentligen hade velat lägga pengarna på något annat.) Och det har konsulterna till viss del rätt i, visst begränsar de riktade statsbidragen kommunens möjligheter till “en effektiv helhet”, som konsulterna skriver. Men å andra sidan, hade inte kommunen fått några statsbidrag så hade problemet inte funnits eftersom det då inte heller hade funnits några pengar…
Det är en självklarhet att Vänersborg, liksom alla kommuner, skulle vilja ha stora statsbidrag till förskola och skola som inte staten bestämmer vad de ska användas till. Men det här är ju inget som Vänersborg kan påverka och då förstår jag inte heller varför Public Partner tar upp den här aspekten. Såvida inte konsultföretaget anser att Vänersborg ska sluta söka statsbidrag…
Och det kanske är konsulternas uppfattning. Jag tycker att deras otydlighet och “virrighet” i det här avsnittet illustreras av följande mening:
“Avseende ekonomisk doping så är de riktade statsbidragen för många och för stora i Vänersborg precis som i andra kommuner för att nå effektivitet i styrning och finansiering.”
Public Partner påstår vidare att det saknas en “röd tråd” i verksamheterna. Det är det tydligen “många”, enligt företaget, som beskriver i intervjuerna:
“hur ser helheten ut? Vad vill man med helheten och dess olika delar? Hur ska ekonomiska prioriteringar stödja den viljan?”
Det är svårt att veta vilka som har ställt de här tvivlande frågorna, jag har nämligen svårt att se att det kan vara barn- och utbildningsförvaltningens representanter. Politikerna i BUN:s presidium? Det tror jag knappast det heller, men osvuret är bäst.
Jag tror inte att pedagoger i förskolan och skolan, liksom rektorer och tjänstepersoner, tvivlar på någon ”helhet”. De vet precis vad som gäller – verksamheten styrs nämligen av Skollag och Läroplan. Och dessa dokument är både välkända “på golvet” och mer styrande för verksamheterna än kommunens välformulerade och fina dokument. Som faktiskt inte betyder särskilt mycket i den praktiska verkligheten… Fast det nämns det inget om i texten,
Men visst har Public Partner rätt när det avslutar detta “ekonomiavsnitt” med rådet att kommunstyrelseförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen gemensamt bör arbeta fram:
“beskrivningar/analyser som ger samstämmiga och förklarande bilder kring ekonomi, förutsättningar och resultat inom det pedagogiska området.”
Det är en av de få saker som jag håller med konsulterna om i detta “ekonomiavsnitt”…
Det är lättare att hålla med konsulterna när de beskriver elevernas kunskapsresultat. Men här finns det ju konkret statistik att luta sig emot. Tyvärr är statistiken från 2018 och alltså inte alldeles färsk.
Public Partner skriver att:
“Elevers skolresultat har under många år varit svagare än förväntat.”
“Än förväntat” innebär att Public Partner jämför med det så kallat “modellberäknade värdet”. Och det är helt ok. Detta värde “tar hänsyn till en rad faktorer som påverkar förutsättningar för elevers prestationer”. Och så visar konsulterna med några diagram det i det närmaste katastrofala läget i Vänersborg. (Diagrammet i rapporten var så otydligt så jag har gjort ett eget utifrån samma statistikunderlag.)
Notera att det modellberäknade värdet i diagrammet visar vad respektive skola borde ha haft för värde med de förutsättningar som skolan har. Det framgår att alla de kommunala skolorna (Fridaskolan är ju en fristående skola) hade sämre meritvärden än “förväntat”.
Public Partner visar med ytterligare ett diagram vidden och resultatet av de dåliga kunskapsresultaten. Nedanstående diagram (det är konsulternas eget) visar hur många av elever i åk 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasiet 2018.
Drygt 25% av alla elever som gick ur 9:an år 2018 var alltså inte behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet… Och det syns även att Vänersborg ligger långt under snittet i riket.
Diagrammen visar på en kris i Vänersborg kommunala skolor. Det menar Public Partner också, även om det uttrycks lite mer “taktiskt”.
Även kring kunskapsresultaten slänger Public Partner in en “blänkare”:
“Det uttrycks en medvetenhet från förvaltningen att extra resurser inte är lösningen på att komma till rätta med elevernas skolresultat.”
Det är svårt att föreställa sig att någon skulle uttala sig så på BU-förvaltningen. Extra resurser är ju detsamma som fler pedagoger. Och vem skulle tacka nej till det?
Jag var på verksamhetsbesök på Tärnan strax före jul. Rektorerna berättade att de hade anställt en “extra” legitimerad matematiklärare. Tärnan kunde göra detta på grund av de hade fått extra pengar, jämfört med de andra skolorna, på grund av nämndens resursfördelningssystem. Matteläraren gick runt i klasserna och gav extra matteundervisning till de elever som behövde det. Resultatet var enligt rektorerna oerhört positiva.
Tänk om alla skolorna hade pengar till att anställa extra legitimerade lärare i matte, eller engelska, eller svenska… Eller speciallärare, eller skolvärdar, eller… Är det någon som tror att någon rektor eller tjänsteperson på förvaltningen skulle säga nej till “extra resurser”? Jag tvivlar starkt på Public Partners formulering i detta avseende.
“Förskolan verkar vara fungerande som organisation.”
Det skriver konsulterna och det ska förvaltningen och alla som arbetar i förskolan ta åt sig. Public Partner tycker bara att det är viktigt att kommunen försöker nå de grupper som behöver gå i förskolan, om inte annat för att träna det svenska språket. Det skulle dessutom främja resultatutvecklingen i grundskolan. Den här problematiken är helt riktigt mycket bekymmersam, men det är både nämnden och förvaltningen mycket medvetna om. Men vad ska kommunen göra när staten tillåter enskild pedagogisk omsorg…?
Public Partner tycker att det finns mycket tyckande kring skolan. Och så är det. Eftersom alla har gått i skolan och i regel känner någon som fortfarande gör det, så blir varenda person “expert” i skolfrågor… Konsulterna anser vidare att kunskaper kring skolforskning och skolutveckling är för dåliga i Vänersborg. Som ett bevis på det så står det i rapporten:
“Vi bedömer att en konsekvens av att fakta inom skolutveckling inte varit tillräckligt framträdande är att det finns påfallande många små skolenheter i kommunen.”
Skulle detta var beviset på att det saknas kunskaper i kommunen? Att det finns små skolenheter? Det håller jag inte alls med om.
Jag skulle vilja påstå att samtliga aspekter av små skolenheter belystes då det begav sig, även de pedagogiska. Jag tänker självklart på medborgardialogen om Vänersborgs skolstruktur på våren 2012. Då skrev jag t ex en blogg om just detta – se “Medborgardialogen: Små skolor och små klasser”. Där togs forskningsresultat upp som motsäger Public Partners åsikt. Sedan finns det självklart också andra argument än de pedagogiska för små skolenheter.
Men visst finns det argument för stora skolenheter, det förnekar ingen. (Public Partner nämner några i sin rapport.) Men under medborgardialogen 2012 skulle jag vilja påstå att alla fördelar och nackdelar ställdes mot varandra, och “stöttes och blöttes”. Å andra sidan, kanske har förhållandena ändrats sedan dess, kanske har nya forskningsresultat och fakta presenterats. I så fall är i varje fall jag öppen för en ny diskussion. Men det viktigaste argumentet för Public Partner mot små skolenheter, det är att det är för dyrt.
Det är anmärkningsvärt att Public Partner i detta avsnitt inte anger några källor. Konsulterna hänvisar bara till “forskning” – samtidigt som de konstaterar att det är mycket tyckande i Vänersborg…
Public Partner tar slutligen upp undervisning. Och det läser jag med en viss spänning. På ett av dialogmötena med kommunstyrelsen utlovades nämligen tips om hur undervisningen skulle kunna bli både billigare och bättre…
I rapporten står det:
“Ljuset för utvecklingen av skolan behöver riktas på att lärarna utvecklar undervisningen – det är i mötet mellan lärare och elev som kvaliteten behöver bli bättre.”
Det låter väl spännande? Här hänvisar faktiskt konsulterna till en källa – till SKL:s (numera SKR, Sveriges kommuner och regioner) promemoria “Framgångsfaktorer för skolans utveckling”. Public Partners “tips” är hämtade helt och hållet från denna källa.
Framgångsfaktorerna illustreras av nedanstående figur:
Jag köper inte riktigt allt som SKL skriver, men i stort sett är promemorian väl värd att studera och diskutera på personalrummen, även om jag tror att det egentligen inte är så mycket nytt som står där. Och väldigt mycket består av typ “självklarheter”… Men “Framgångsfaktorer för skolans utveckling” tillsammans med t ex Hatties “Synligt Lärande” (se här – “Synligt lärande”) skulle kunna utgöra grunden för flera konferenser och K-dagar.
Public Partner sammanfattar SKL:s promemoria:
“Några centrala faktorer handlar om att skapa kollegiala samarbeten mellan lärare, skapa en styrkedja med tydlig ansvarsfördelning, ha koll på läget på varje enhet i syfte att göra för enheten bästa möjliga prioriteringar samt säkerställa rektors pedagogiska ledarskap. Tidiga insatser med stöd till elever med särskilda behov och uppföljning av insatserna är också avgörande steg. Sist men inte minst handlar det om att hela organisationen har ett kunskapsfokus med höga förväntningar på alla nivåer.”
Som sagt, kanske inte så mycket nytt för kommunens pedagoger…
Kanske är det viktigare att andra än skolans personal läser SKL:s promemoria. SKL skriver:
“Forskningen visar att framgångsrika skolor har ett bra samarbete inte bara inom skolan, utan också inom kommunen, med förvaltning och politik.”
Och utvecklar det:
“På huvudmannanivå – från politiken och förvaltningen – bör fokus vara på elevers kunskapsutveckling och lärande. Vilka förutsättningar finns och krävs? Vad behöver lärarna och andra yrkesgrupper för att stödja eleverna? Vad behöver rektorerna för att kunna stödja lärarna? … Det handlar självklart om att det finns ett gemensamt fokus på läroplansuppdraget i hela styrkedjan, från politiken till lärarna.”
Min åsikt är nog att det snarare är politiker i allmänhet och politiker utanför BUN i synnerhet som borde läsa SKL:s skrift…
Public Partner uttrycker det på följande sätt för Vänersborgs vidkommande, och det håller jag fullständigt med om:
“Förväntningarna på skolresultaten behöver höjas, inte minst från den politiska ledningen i kommunen. Stanna inte i en målsättning om att lämna positionen som en av de 25% sämsta kommunerna i landet – våga sikta mot att bli en av de bästa skolkommunerna i landet. Våra erfarenheter pekar på att en sådan utvecklingen kan gå ganska fort, men då behöver ni göra gemensam sak i frågan – från kommunstyrelsen, via nämnd och hela vägen ut till klassrummet.”
Så vad säger man då om Public Partners beskrivning och analys av barn- och utbildningsnämnden? Det finns en hel del att diskutera i genomlysningen, men mitt övergripande intryck skulle jag vilja sammanfatta på följande sätt:
Det är nog så att den överordnade uppgiften med genomlysningen är att hitta effektiviseringar i kommunorganisationen, dvs nedskärningar och besparingar. Det är precis de förväntningar som de styrande partierna och den borgerliga oppositionen har på denna genomlysning. Och det är det Public Partner vill leverera. Så konsultföretaget sätter upp besparing/mindre kostnader som slutsats och letar sedan argument som talar för den…
Det är självklart att det inte är något fel att hitta onödiga utgifter, men det är min övertygelse att de utgifterna inte hittas i verksamheterna – inte i klassrummen eller för den del på äldreboendena…
PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.
==
Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020
Senaste kommentarer