Arkiv
Fler tankar om staden
Det har varit en del diskussion den senaste tiden om tillståndet i Vänersborgs stad. Ja, egentligen ända sedan frisör Marie Karlsson lade ut sina bilder med kommentarer på Facebook.
Vänersborgs centrum skulle onekligen behöva ett lyft. Det är de flesta som deltar i diskussionerna helt överens om.
Huvudnäsaulan behöver t ex en översyn och renovering, kioskerna på Torget borde rivas och ersättas med någonting nytt, lekplatsen på Plantaget måste rustas upp osv. Och sedan har vi ju faktiskt en del privatägda fastigheter som står och förfaller i centrala Vänersborg. 
Följer man kontot “overgivet_vanersborg” på Instagram så får man en bra bild över hur det ser ut med de “övergivna” fastigheterna. Kontot, skriver personerna bakom, är:
“dedikerat till övergivna hus i centrala Vänersborg.”
TTELA skrev om kontot i somras med en bild av Timjanhuset i bakgrunden… (Se “Ellens och Staffans jakt på övergivna fastigheter i centrala Vänersborg”.) Och det finns fler byggnader som “overgivet_vanersborg” ännu inte fotograferat t ex huset i hörnet Drottninggatan/Vallgatan 
och även huset bredvid, det gamla församlingshemmet.
Det finns många tomma affärslokaler i centrum även om de inte är direkt övergivna. Fastighetsägare säger att efterfrågan från affärsidkare att hyra lokaler är lågt. Jag vet inte om det beror på höga hyror eller att vänersborgarna hellre handlar på Överby eller på nätet än i stan.
Margaretha kommenterade tillståndet i centrala stan på Facebook häromdagen:
“…hus förfaller, lokaler står tomma, restauranger stänger, potthål överallt, i vissa grönområden får det växa igen, bra för miljön enligt kommunen, boende i kommunen åket till andra städer för att fröjdas, det är skitigt i hela stan, ex hundbajs…”
Margaretha tyckte att det skulle anordnas en städdag i Vänersborg.
En städdag skulle behövas – och billigt för kommunen skulle den också bli. Den kanske kunde förläggas i samband med att sopbilen börjar köra runt på gatorna och samla in allt grus från vinterns halkbekämpning. Och i Plantaget kunde kommunen bjuda på kaffe. 
Eller ska kanske Forum Vänersborg göra det istället?
Forum Vänersborg är en ekonomisk förening som arbetar för att skapa möjligheter för utveckling och samverkan. På sin webbplats skriver Forum Vänersborg:
“Vi är en samverkansplattform för föreningar, företag, fastighetsägare och kommunen – alla som vill bidra till en levande och framgångsrik småstad.”
Forum får drygt en milj kr (inklusive moms) från kommunen varje år. Och visst anordnar Forum, eller är med och anordnar, en hel del arrangemang i centrala Vänersborg, t ex påskparaden, Aqua Blå och Oktobermarknaden. Arrangemangen uppskattas av invånarna, men en miljon av skattebetalarnas pengar till just en förening? Tja, kanske…
Det krävs pengar för att rusta upp centrum och pengar är en bristvara i Vänersborgs kommun. Samtidigt finns det investeringar som är akuta och som det inte går att komma ifrån. Jag tänker t ex på saneringen av Sjövallen. Det finns ju P-Fas i marken. Det har avsatts nästan 8 milj kr enbart för riskbedömning och undersökningar. Sedan måste Dalbobron repareras. Det finns också investeringar som det finns olika uppfattningar om, är de nödvändiga eller inte? De styrande partierna, S+C+KD+MP, anser t ex att investeringen i en ny GC-bro från Sundsgatan till Sanden för 10 milj måste byggas. Denna investering tycker samtliga partier i oppositionen, M+SD+V+MBP+L, är onödig.
Frågan är om takbytet på Arena Vänersborg är ett måste. Jag tror att invånarna i kommunen inte är eniga kring denna investering. I de styrandes budget är 22 milj kr avsatta till arenataket. Det visar sig dock inte vara tillräckligt utan snart kommer ett ärende till kommunstyrelsen om ytterligare 15 milj kr. Det ska få taket att hålla i 20-30 år enligt källor i kommunhuset. Med den tidshorisonten låter det ju som en överkomlig investering. Men tänk om fläktsystemet inte håller utan måste bytas ut, eller att marken börjar röra på sig. Det finns inga indikationer på något sådant här just nu. Men ska man investera 22+15 miljoner om man inte är säker på att det inte behövs läggas ut ytterligare tiotals miljoner på arenan inom de närmaste åren?
Sedan är ju frågan om det går att öka arenans intäkter. På vinterhalvåret är arenan uthyrd i stort sett jämt, men kan man få in fler aktiviteter på sommarhalvåret när isen är borta?
De styrandes vision, i varje fall enligt Dan Nybergs (S) tolkning, är ju att Sanden ska förvandlas till Vänersborgs Manhattan (se “Slow City? New York City?”).
Kanske skulle kommunen fortsätta på det spåret och bygga om arenan sommartid till Sveriges första och största idrottshall för baseball…?
Tillägg kl 21.30. Fick precis se i kommunens diarium att det har kommit in ett anonymt klagomål om Huvudnäsaulan:
”Istället för att bygga nya byggnader broar med mera ta hand om de vi har först och främst, det gör ni inte, det här pinsamt hur ni behandlar skolor med mera. Varför gör ni inte något åt Huvudnässkolans Aula? Det [är] Vänersborgs kultur.”
Vad händer i kommunen?
Allt som händer i kommunen kommer inte fram i offentlighetens ljus. Det betyder emellertid inte att dessa saker ändå inte kan vara av ett större allmänt intresse. Jag har skrivit några sådana inlägg de senaste veckorna som visar det. Inläggen “Vad händer i stan?”, “Vad händer utanför stan?”, “Några ord om Sanden norra och aulan” och “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen” har nämligen lästs av många. Feedbacken var ovanligt stor, det var en hel del frågor och kommentarer.
Här följer ytterligare några nedslag i kommunens dolda värld. Jag börjar i öster, på Vänersnäs nära gränsen till Grästorp, och går runt Vänersborgsviken till Huvudnässkolans aula och Arena Vänersborg för att vända mot norr och sluta i Sikhall, inte långt från Melleruds kommun.
Vägbelysningen på Vänersnäs
Den 11 september 2024 beslutade Vänersborgs kommun att montera ner och byta ut vägbelysningen på Vänersnäs. Det politikerna inte visste, och tydligen inte tjänstepersonerna heller, det var att Grästorp Energi ägde ett antal belysningsstolpar som Vänersborgs kommun ville ta ner. 
Men inte kunde Vänersborg montera ned stolpar som ägdes av Grästorp… Grästorps kommun reagerade kraftigt. Det gjorde för övrigt även Trollhättan. Trollhättan Energi ägde nämligen en betydande del av vägbelysningen i Västra Tunhem. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (5)”.)
I en kommentar till ett blogginlägg (se här) skrev en boende på Vänersnäs den 12 januari i år:
”Kommunen var blixtsnabb med att ta ner gatubelysningen under hösten. Utan att ha en plan för att ersätta dessa. Så numera står alla vara ungdomar i totalt mörker och väntar på bussen.”
Jag frågade en av cheferna på Grästorp Energi om vem som till slut tog ner belysningen hösten 2025, Vänersborg eller Grästorp. Jag fick följande svar:
“Under hösten har Vänersborgs kommun med hjälp av sin entreprenör (Vattenfall service) monterat ner all belysning, både stolpar och armaturer på Vänersnäs. Den 31/12 avslutades även det el-abonnemang hos oss som kommunen har haft för belysningen. Beträffande diskussionen om stolpar är denna utredd mellan oss och kommunen. Som jag har förstått det när jag har pratat med Vattenfall så planeras det att monteras upp ny belysning på vissa platser på Vänersnäs igen. 
När detta är i tiden är ingenting som jag vet utan där får jag hänvisa dig till att så fall ta kontakt med kommunen.
Jag vill vara tydlig med att Grästorp Energi inte är inblandad i belysningen på något sätt utan att det är Vänersborgs kommun som har ansvaret för detta.”
Det är alltså, inte helt oväntat, Vänersborgs kommun som har stängt av offentlighetens ljus ute på Vänersnäs. Det sparas på landsbygden…
Huvudnässkolans aula
I inlägget “Några ord om Sanden norra och aulan” skev jag om Huvudnässkolans aula. På Facebook var det en person som skrev att ett företag hade lagt ett anbud på ett köp av aulan för några år sedan. Det var inget som jag hade hört talas om. Det hade inte någon på samhällsbyggnadsförvaltningen heller:
“Jag kan varken bekräfta eller dementera det där påståendet. Har helt enkelt inte hört talas om att det förekommit budgivning på byggnaden. Har frågat mina kollegor och de har inte hört talas om att någon budgivning skulle ha skett.”
Är det någon av bloggläsarna som vet mer så hör av er.
Arena Vänersborg
Det har donats och fixats en del inne i arenan. Det beror på att logerna i arenan inte har hyrts ut/använts i någon större utsträckning de senaste åren. Efterfrågan har varit låg. Tre av de 13 logerna har därför tagits bort och istället har ett mötesrum iordningställts. Det har nämligen efterfrågats ett större mötesrum.
Kultur- och fritidsförvaltningen skrev i ett mejl:
“IFK Vänersborg har i samarbete med AK:s restaurang som bedriver restaurangverksamhet i Arena Vänersborg möblerat en del av ytan för att kunna servera mat och dryck i samband med att IFK Vänersborg hyr Arena Vänersborg när deras seniorlag spelar hemmamatcher.”
Kostnaden för ombyggnationen uppgick till 342.800 kr. Jag tror att det var en bra idé med ett större mötesrum. Det ökar säkerligen intäkterna, även om kostnaden för Arena Vänersborg fortfarande är stor.
Kultur- och fritidsförvaltningen mejlade siffrorna:
“Under fjolåret var samhällsbyggnadsnämndens kostnad för Arena Vänersborg ca 22 mkr. Av detta totalbelopp utgör cirka 13 mkr den så kallade kapitalkostnaden.
För 2025 betalade kultur- och fritidsnämnden 23.346.354 kr i hyra för Arena Vänersborg.”
I år ska takduken läggas om, taket förstärkas vid snöficka och entréer snösäkras. Det kostar kommunen 36 milj kr.
Och igår serverade TTELA en nyhet om arenan. TTELA berättar att en tv-skärm för publiken har diskuterats på kultur- och fritidsförvaltningen.
Enhetschef Adam Gistedt säger:
”Det behövs en stor skärm och kostnaden börjar på en miljon”
Förvaltningen tänker sig en stor vägghängd skärm på kortsidan, där restaurangen finns. (Se ”Önskemålet: Stor tv-skärm i Arena Vänersborg”.)
Och visst, hade det funnits pengar så hade det bara varit att slå till. Men fullmäktige tycker att det inte ens finns 3-4 milj kr (sammanlagt under 2 år) till brandskyddsåtgärder på äldreboendet Sörbygården i Brålanda. Men det är klart, det är ju inte Vänersborgs stad…
Vänsterpartiet var emot bygget av Arena Vänersborg. Det känner antagligen de flesta till. Det var inte särskilt svårt att räkna ut att kostnaden skulle skjuta i höjden. Arenan blev mer än dubbelt så dyr som beräknat, 286 milj kr. Och den fortsätter alltså att kosta kommunen stora pengar. Hur det ser ut fortsättningsvis med underhåll och renoveringsbehov är idag oklart. Det vi vet är att taket behöver åtgärdas igen om 10 år. Vänsterpartiet har tidigare efterfrågat en genomlysning av arenans skick och framtida användning, men det förslaget avslog fullmäktige.
Å andra sidan, Arena Vänersborg står där den står. Och åtgärdar kommunen inte taket så kommer arenan successivt att förfalla – och inom några år kommer den inte att kunna användas. Det skulle innebära en avsevärd kapitalförstöring.
Det var synd att det bara var Miljöpartiet som stödde Vänsterpartiet den tid det begav sig när betongpartierna beslutade att bygga arenan.
Sikhall
TTELA har fortfarande inte uppmärksammat att Magnus Larsson har mottagit kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” för renoveringen av Sikhalls magasin. (Se “Grattis Magnus Larsson!”.) Det är många som frågar sig varför. Några undrar till och med om det kan vara för att TTELA vet att flera politiker i de styrande partierna S+C+KD+MP inte vill det…? Men så kan det väl inte vara?
Eller…?
KS (25/2): Flera intressanta ärenden
Tiden går fort och de politiska sammanträdena avlöser varandra. Man har inte ens hunnit bearbeta och analysera onsdagens kommunfullmäktige än. Det utspelade sig, precis som decembermötet, till stor del i “sandlådan”. Det finns mycket att blogga om från den tillställningen…
Imorgon onsdag har kommunstyrelsen sammanträde. Det måste prioriteras. Det är i och för sig relativt få ärenden, bara 18, och ganska få sidor att läsa igenom, även om de 436 sidorna måste studeras.
Dagordningen har följande utseende:
Som vanligt döljer det sig ett flertal informationspunkter under ärende 1. Kommunstyrelsen (KS) ska få information om “Beslut om yttrande över detaljplan för Nabbensberg västra”, “Kompetensutvecklingsprogrammet”, “Förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029”, “Ny socialtjänstlag” och “IT”.
Dagordningen innehåller ganska många “formella” ärenden, som, tror jag, inte kommer att föranleda särskilt mycket politisk debatt eller ens diskussion. Det innebär emellertid inte att ledamöter och ersättare inte behöver sätta sig in i frågorna.
Arena Vänersborg mm
Ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget och omfördelning av investeringsbudget 2026” innebär i huvudsak att beslutade investeringspengar ska flyttas. Det är investeringsprojekt som är påbörjade före 2026 men som inte har blivit klara. Den del av budgeten som då inte förbrukades förra året ska enligt beslutsförslaget få tas med till 2026.
Men kommunen är mycket, mycket tyngd av alla stora investeringar som har utförts under de senaste åren och andra som kommunen har framför sig. Det gäller att prioritera och flytta fram investeringar som är mindre nödvändiga. Det är ett budskap som trummas ut av de styrande, och ekonomiavdelningen säger inte emot.
Bläddrar man i underlaget hittar man “Bro hamnkanalen”. Det avser nybyggnation av gång- och cykelbro som binder ihop Sanden och Sundsgatan. Projektet är försenat och tilläggsbudget föreslås på ca 0,5 milj kr. Bron beräknas kosta totalt ca 15 milj kr inklusive vissa nödvändiga förstärkningar. Vänsterpartiet liksom några andra partier tycker inte att pengar ska läggas på en ny GC-bro i dessa tider.
Det föreslås att nästan 17 miljoner (16.993.000 kr) ska flyttas till i år (2026) för att byta tak på arenan. I budgeten har avsatts totalt 22 milj kr. Då ingår också byte av invändig belysning (har utförts) samt omläggning av takduk, takförstärkning vid snöficka och snösäkra entréer. De sistnämnda arbetena återstår.
“Ett omtag för projektet avseende takbyte av Arena Vänersborg har krävts då inga anbud kom in under 2024. Ny upphandling blev klar våren 2025 och produktionen har fått flyttas fram på grund av upphandlingen.”
Vi i Vänsterpartiet var som bekant starkt kritiska mot bygget av arenan (och det är ändå snällt sagt). Den blev alldeles för dyr och den fortsätter att kosta stora summor. (Den kostar även om den skulle rivas, kommunen håller fortfarande på att avbetala lånen som togs för att bygga arenan för snart 20 år sedan.)
Problemet imorgon är att samhällsbyggnadsnämnden har sammanträde på torsdag och ska behandla ärendet “Förfrågan om utökning av projektmedel för Arena Vänersborg”. Beslutsförslaget i ärendet lyder:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om 14 mnkr i utökning av totalbudget för investeringsunderhåll av Arena Vänersborg”
22+14=36 miljoner…
Det blir alltså ännu dyrare att åtgärda arenan än vad som framgår av underlagen till KS…
Samhällsbyggnadsnämnden har i underlaget en del alternativ, t ex att dela upp de olika delmomenten i etapper. Samhällsbyggnadsförvaltningen rekommenderar inte detta, eftersom:
“kostnaden för att utföra enskilda delmoment är hög och ineffektiv, och en uppdelning i etapper skulle leda till ytterligare kostnadsökningar på minst 5,6 mnkr, utöver kostnader för temporära lösningar och risk för fastighetsskador.”
22+14+5,6=41,6 miljoner…
Förvaltningen påpekar också att:
“Arbetena är komplexa och kräver särskild kompetens, vilket gör det svårt att få entreprenörer att åta sig mindre delprojekt. Tidigare upphandlingar har också saknat anbud.”
Och ett takbyte innebär att det inte behöver göras något åt taket förrän om ca 10 år. Då måste taket åtgärdas igen…
De här uppgifterna om att kostnaderna för arenan blir ännu större finns alltså inte med i underlaget till morgondagens sammanträde med kommunstyrelsen…
När ska de styrande stanna upp och ställa sig frågan, är det värt att lägga så mycket pengar på Arena Vänersborg? (När de samtidigt anser att det inte är värt att satsa 3-4 miljoner för brandskyddsåtgärder på Sörbygården…)
Parkeringsutredning
En parkeringsutredning har genomförts på uppdrag av KS och ska nu redovisas. Utredningen är på 83 sidor. Det skulle definitivt ha behövts en föredragning av utredningen från någon av författarna innan politikerna tar sig an den…
Syftet med parkeringsutredningen är att ge:
“en samlad bild av parkeringssituationen i Vänersborgs kommun och ta fram underlag för att uppdatera kommunens styrdokument inom parkering.”
Och utredningen ger en samlad bild, helt klart. Det är både en diger och gedigen utredning. Slående för Vänersborg är att invånarna upplever parkeringssituationen i centrala Vänersborg som relativt god. Vid dialoger och på enkäter svarar invånarna att det fungerar bra.
“För att vara en kommun med relativt stor centralort sticker svaren från Vänersborg ut som oväntat positiva. Endast 11 % svarade negativt medan mer än två tredjedelar instämde i att det finns goda möjligheter att parkera bil.”
Beläggningsmätningar visar också att det finns relativt gott om lediga parkeringsplatser i Vänersborgs innerstad. 
(Jag noterar för övrigt att Lovisebergsgatan hör till de mest fullbelagda gatorna i norra delarna av centrala Vänersborg – se karta. Rött betyder ”hög beläggning.) Det är nästan så att man kan fråga sig, tänker jag, om varför det då skulle behövas några förändringar. Det förväntas emellertid att antalet parkeringsplatser kommer att minska. Det blir fler bostäder och det tillkommer fler verksamheter i centrum.
“På sikt kommer det därför troligtvis att bli högre tryck på många av parkeringsplatserna och kommunen behöver ha beredskap för att hantera det.”
Utredningen ger förslag på åtgärder. Den stora förändringen som föreslås är att avgifter införs för parkering på allmän plats och kommunala parkeringar i centrala Vänersborg. Förslaget är att den som vill använda P-skiva och stå gratis kan fortsätta precis som förut. Avgifterna ska endast tas ut för den som vill parkera längre tid t ex mer än 2 timmar. Ett annat förslag är att ta bort fri 4-timmarsparkering på vardagar under arbetstid:
“Dessa platser används i hög utsträckning av kontorsarbetande i innerstaden som då kan gå ut och flytta bilen en gång under dagen.”
Utredningen föreslår också förlängd P-tid på lördagar och fri parkering på kvällar, nätter och söndagar.
Det ska sägas att utredningen även tar upp parkeringssituationen i andra delar av kommunen. Det visar sig att det finns och kommer att finnas parkeringsproblem på t ex Holmängs hage, Sanden södra och Vänerparken. Utredningen ser ett parkeringshus framför sig på Sanden södra.
Wargön Innovation
Ärende 8, “Beslut om avtal för andrahandsupplåtelse Bruket 7”, handlar om Wargön Innovation. Vänersborgs kommun står för hyresavtalet med Fastighets AB Vänersborg för den fastighet, Bruket 7, som Wargön Innovation ligger på. I underlaget ges en förklaring till ärendet:
“Ansökan för nytt ERUF-projekt (ERUF=Europeiska regionala utvecklingsfonden; min anm) lämnas av Wargön Innovation in i februari 2026 och beslut förväntas meddelas under juni månad 2026. Vid beviljat projekt upprättas förslag på nytt avtal för andrahandsupplåtelse av Bruket 7 under beviljad projektperiod.”
Ett sådant avtal för andrahandsupplåtelse har funnits sedan tidigare. Beslutsförslaget kommer därför att antas av KS, trots att SD säkerligen kommer att rösta mot. De vill ju att hela Wargön Innovation ska läggas ner.
Det intressanta, eller skrämmande, är om ansökan för ERUF-projektet avslås. Då:
“…behöver Wargön innovation presentera annat finansieringsupplägg för att kunna bibehålla verksamhet i befintliga lokaler.”
Det låter som om ett avslag kan äventyra hela Innovations framtid.
Detaljplan Nabbensberg västra
En detaljplan för Nabbensberg västra ska upprättas. Planen, som nu är ute på samråd, möjliggör nya småhus och lägenheter i området. Det ska också kunna uppföras butiker, restaurang eller särskilt boende. (Se kommunens webbplats “Detaljplan för Nabbensberg Västra”.)
KS ska ställa sig bakom ett yttrande över detaljplanen. Det verkar för en amatör vara ett bra och genomtänkt yttrande. Det pekar bland annat på att vägarna för GC-trafik inte är helt genomtänkta, att det finns mark i området som inte utnyttjas på ett effektivt sätt och att det borde avsättas mark för en förskola.
Norra skolan
Kommunstyrelsen tänker avslå ett medborgarförslag om att göra om Norra skolan till ett museum. Byggnadsnämnden har redan fått i uppdrag att i en planprocess pröva möjligheten att tillåta ändamålen bostad, handel och kontor i stället för nuvarande allmänna ändamål för Norra skolan. Kommunen tänker sälja fastigheten eftersom kommunen inte längre har användning av den eller pengar till att renovera den.
Budgetanvisningar till nämnderna
Det på sätt och vis viktigaste ärendet imorgon är ärende 16, “Förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029”. Det är de så kallade ”budgetramarna” som ska beslutas. Anvisningarna innebär att nämnderna utifrån dessa “budgetramar” ska lägga en budget för nästa år.
Budgetanvisningarna anger alltså vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kan förvänta sig för nästa år, 2027. Som vanligt är budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.)
Det finns aldrig några andra förslag till budgetanvisningar än förslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det är ett förslag som man förmodar att samtliga ledamöter från de styrande partierna står bakom. Förslaget har, efter åtminstone vissa anvisningar från ordförande Augustsson, utarbetats av tjänstepersonerna på ekonomiavdelningen. Det är omöjligt för andra partier att “på egen hand” utarbeta ett sådant här förslag.
Det skulle dock vara intressant om t ex Vänsterpartiet gav tjänstepersonerna i uppdrag att utarbeta alternativa budgetanvisningar/”budgetramar” enligt V:s uppfattning. Jag tror knappast att det skulle vara möjligt… (Men jag har faktiskt inte frågat.) Eller… Tänk om samtliga partier i opposition skulle lägga ett förslag om att redan i detta läge tilldela barn- och utbildningsnämnden ytterligare 20 milj kr utöver förslaget från ordförande Augustsson… Hmmm. Det kanske skulle leda till att ordförande Augustsson avgick som ordförande…
Jag återkommer till budgetanvisningarna i ett senare blogginlägg. Det kan också tilläggas att i år, precis som under alla valår, kommer en ny budget att antas av det nyvalda kommunfullmäktige efter valet i september.
Övrigt
Samtliga beskrivna ärenden, utom ärendet under rubriken “Arena Vänersborg/GC-bro”, avgörs på morgondagens KS-sammanträde. De går alltså inte vidare till kommunfullmäktige.
Men någon kanske är intresserad av hur KS tänker att kommunfullmäktige ska besluta i frågan om en ny rondell i Vargön (vid Fyrkanten). Beslutsförslaget är att det inte ska bli någon ny rondell i Vargön.
Det är svårt att avgöra hur lång tid sammanträdet kommer att vara. Det beror på hur lång tid de olika informationspunkterna tar. Men klart är att det borde sluta före kl 18.00 – för då är det ett annat möte inbokat.
Sponsoravtal IFK 2025-2026
Bandysäsongen är i full gång. Det kan knappast ha undgått någon i Vänersborg. Derbyna haglar tätt och intresset är stort, i varje fall i vår lokaltidning. Jag var själv i arenan och såg, tyvärr, Gripen Trollhättan köra över de blåvita kamraterna i IFK Vänersborg med 7-3 i slutet av november. Det var en rättvis seger där Gripen, särskilt under andra halvlek, visade en helt annan klass än IFK. Det kunde nog alla drygt 2.300 på läktarna intyga. De flesta verkade för övrigt komma från Trollhättan.
IFK Vänersborg fick dock en efterlängtad revansch i Trollhättan på annandagen. IFK vann med 2-1 inför en betydligt större publik. Det var 3.884 åskådare i Slättbergshallen. Några dagar senare var det dags för ytterligare ett derby. På nyårsafton mötte IFK rivalen Villa från Lidköping hemma i arenan. IFK gjorde en heroisk insats mot serieledarna. Det blev en tuff match där Villa dock till slut avgick med en uddamålsseger, siffrorna skrevs till 4-5. Vänersborgarnas intresse för bandy verkar dock inte vara på topp, endast 1.053 åskådare slöt upp på läktarna. Intresset för bandy är inte lika stort som förr i tiden.
IFK Vänersborg ligger i skrivande stund på plats 10 i serien, bara 3 poäng efter Gripen. IFK har stor chans att klara sig kvar i Elitserien och har faktiskt vissa chanser att få spela kvartsfinal. En kvartsfinal kommer att stärka IFK Vänersborgs kassa med ytterligare 20.000 kr från Vänersborgs kommun. Det framgår av det nya sponsoravtalet mellan kommunen och IFK.
Den 31 oktober skrev kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och IFK Vänersborgs styrelseordförande Per-Arne Melander på avtalet “Avtal om sponsring IFK Vänersborg säsong 2025/2026”.
Sponsoravtalet är i stort sett identiskt med förra årets avtal. Det enda som skiljer är att det är en ny avtalsperiod, ny kontaktperson för IFK och uppdaterade säsongsangivelser. Det nya avtalet är därför i praktiken en förlängning av avtalet, inte ett nytt avtal i materiell mening. Därför tänker jag inte heller gå igenom avtalet, utan hänvisar till blogginläggen där jag redogjorde för förra säsongens avtal. Avtalen är som sagt identiska. (Här kan du läsa om innehållet i sponsoravtalet mellan Vänersborgs kommun och IFK Vänersborg.)
Det är två saker i de gamla avtalen, som finns med i det nya, och som fortfarande är oklara. IFK ska ordna reklamytor i Arena Vänersborg för kommunen. Men arenan ägs ju av kommunen och kommunen borde därför få ha vilken reklam som helst, var som helst. Dessutom borde kommunen få intäkterna, eller åtminstone en del av dem, från all reklam som sätts upp i arenan. I varje fall som jag ser det.
Eller som en bloggläsare kommenterade vid ett tidigare tillfälle (se ”Sponsoravtal IFK 2024 (1/2))”:
”Att kommunen måste ”köpa sig” platser för att montera skyltar med kommunvapnet, namnet Vänersborgs kommun och platsvarumärket i sin egen byggnad låter ju spännande rent juridiskt.”
Det andra är att avtalet ger kommunen biljetter, logeplatser och tillträde till IFK:s nätverksträffar, men det är oklart hur dessa förmåner faktiskt används. Som ledamot i kommunstyrelsen och regelbunden studerande av kommunens diarium har jag ingen kännedom om detta.
I förra säsongens avtal fanns det några nyheter som finns med även i det senaste avtalet. Det står:
“Syftet med detta Avtal är att reglera villkoren för kommunens ekonomiska stöd till Föreningen för att främja föreningslivet och därigenom bidra till att stärka Vänersborgs kommuns varumärke.”
Hur skulle sponsorpengar till IFK kunna främja föreningslivet – i någon annan förening än just IFK? Eller, hur kan ett “främjat föreningsliv” i IFK Vänersborg stärka kommunens varumärke? Men om, då torde väl även andra föreningar få sponsorpengar av detta skäl…?
En nyhet förra säsongen var också att avtalet nu även omfattar IFK Vänersborgs damlag. Det är naturligtvis bra i jämställdhetens namn, men frågan om damlagets sportsliga situation väcker frågor om den faktiska marknadsnyttan.
En tredje viktig nyhet, som också finns med i denna säsongs avtal, var kravet på uppföljning och utvärdering:
“Parterna ska gemensamt följa upp och utvärdera Avtalets genomförande minst en gång per år. Vid sådant tillfälle ska Föreningen bjuda in och redovisa hur stödet har använts samt vilka resultat som har uppnåtts. Ett utgående Avtal ska alltid utvärderas med utgångspunkt i om Avtalet har genererat den nytta som förväntades.”
Avtalet förra säsongen innehöll alltså uttryckliga bestämmelser om uppföljning, utvärdering och bedömning av om “nyttan har uppnåtts”. Men i det senaste avtalet finns inga justeringar som visar att någon sådan utvärdering har fått genomslag, inga ändrade krav, ersättningar eller prestationsmått och inte heller några villkor som kopplar ersättning till faktisk effekt.
Det betyder att, om det nu har gjorts en uppföljning och en utvärdering överhuvudtaget, har de inte varit styrande.
Kommunstyrelsen har inte heller fått någon information om uppföljning eller utvärdering om hur t ex det ekonomiska stödet har använts, vilka resultat som har uppnåtts eller vilken nytta avtalet har genererat. 
Det har vad jag kunnat upptäcka, inte heller funnits i kommunens diarium. Hur ska kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och inte minst kommunens skattebetalare kunna veta att de ekonomiska medlen har använts effektivt, att nyttan motsvarar kostnaden och att fortsatt stöd till IFK Vänersborg är det bästa användandet av skattemedel?
Det är lätt att uppfatta årets avtal, särskilt i beaktande av alla de avtal som slutits historiskt mellan kommunen och IFK Vänersborg, som en automatisk eller rutinmässig förlängning. Det har ju inte skett några sakliga förändringar. 
Detta skulle faktiskt kunna vara i strid med god kommunal praxis, eftersom avtalet behandlas som ett rutinärende. Sponsoravtalet skulle istället behöva en förnyad självständig prövning varje säsong så att inte avtalet i praktiken permanentas utan ett ordentligt och verkligt ställningstagande.
I ett sådant ställningstagande bör det bland annat framgå varför kommunen ska fortsätta gynna just IFK Vänersborg. Det borde också åtminstone övervägas om det finns alternativa användningar av de ekonomiska medlen. Som det är nu är det faktiskt en ganska tydlig brist i beslutsunderlag, beredning och ansvarstagande. God ekonomisk hushållning är nämligen inte bara budgetdisciplin, utan även krav på fortlöpande prövning av nyttan av varje ekonomiskt åtagande.
Det tycks alltså inte ha skett någon uppföljning eller utvärdering av det tidigare sponsoravtalet, i varje fall inget som har haft någon faktisk betydelse för beslutet om det nya avtalet. Det är knappast förenligt med god ekonomisk hushållning.
Det är väl inte så att uppföljning och utvärdering har reducerats till ett “administrativt alibi”?
KS imorgon onsdag (26/2)
Dagarna går fort. I morgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). I gårdagens inlägg (se “KS på onsdag (26/2)”) fanns dagordningen med och jag beskrev ett antal ärenden. Nu redogör jag för några till.
Kommunstyrelsen (KS) ska “rekommendera” kommunfullmäktige (KF) att anta en “social hållbarhetsstrategi”. Strategin syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett:
“socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden.”
Det är en mycket ambitiös målsättning som filosofer, politiker, ekonomer, teologer osv har ägnat mycket tid och tankemöda kring i hundratals år. Nu ska politikerna och tjänstepersonerna i Vänersborg ta sig an uppgiften att förändra och förbättra Vänersborgs kommun.
Det är inget fel på att ha ideal, drömmar och visioner och strategin uttrycker dem på ett tydligt och korrekt sätt. Men när de ändå inte går att förverkliga, i synnerhet inte i Vänersborgs kommun – vad är då meningen?
I strategin kan man läsa att i Vänersborgs kommun:
- “växer barn och unga upp till trygga individer med en positiv livsstil där de under uppväxten väljer bort alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar.”
- “har kvinnor och män, flickor och pojkar samma makt att forma samhället och sina egna liv”
- “är alla invånare lika i värde och värdighet, ingen människa diskrimineras eller behandlas sämre än någon annan på grund av dennes grupptillhörighet”
- “är en hållbar, inkluderande och säker kommun”
- “utgår verksamheten från invånarna”
- “beslut tas utifrån barnets bästa”
Det är naturligtvis bra om kommunen försöker fokusera på dessa frågor och har höga målsättningar, men är de inte orealistiska? Inte ens i de beslut vi fattar idag följs ju dessa målsättningar. Kommunen lyssnar knappast på invånarna, ser inte alltid till barnens bästa, har hemlösa på gatorna, invånare i arbetslöshet, extrema inkomstskillnader, trångboddhet, utslagning i skolan, våld och kriminalitet…
Är jag därmed motståndare till förslaget till “social hållbarhetsstrategi”? Självklart inte, men det finns för många dokument i kommunens servrar – och för lite verkstad.
Det finns dock en formell invändning i ärendet. Strategin har inte diskuterats i kommunens nämnder och styrelser, endast genom:
“remissförfarande där samtliga förvaltningar har fått yttra sig.”
Det är alltså inga nämndspolitiker som har varit inblandade i beredningen, bara tjänstepersoner i förvaltningarna. Det är något anmärkningsvärt kan jag tycka eftersom olika nämnder, dvs politiker, pekas ut i strategin som huvudansvariga för att det arbetas med målen och deras förverkligande.
Strategidokumentet avslutas med två korta meningar under rubriken “Uppföljning och utvärdering”:
“Strategin redovisas och följs upp årligen i ordinarie uppföljningsprocess.”
“Utvärdering sker efter halva strategiperioden.”
Det är mycket “luddiga” formuleringar. Var ska strategin redovisas, följas upp och utvärderas? Vem utvärderar?
Ärende 9 handlar om en plan för suicidprevention, eller på sätt och vis två planer. KS ska ställa sig bakom handlingsplan för suicidprevention 2021–2025 och fastställa planen för 2026–2030. Planerna har stora likheter men den senare är “uppdaterad” på olika sätt.
Kommunen har en nollvision i det suicidpreventiva arbetet och syftet är att med suicidpreventiva åtgärder minska antalet suicid och suicidförsök. Planen syftar också till att öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa. Det står mycket som är bra i planerna och vad jag förstår så ligger kommunen ganska långt framme i arbetet.
Men, som vanligt, frestas jag att skriva, det är nog flera som undrar över kommunens förhållande till teori och praktik. I planen för 2026-2030 står det:
“Det är viktigt att beakta suicid i planeringen av den fysiska miljön. Detta kan göras genom att analysera risker för suicid i de befintliga miljöerna och i planeringen och byggandet av nya miljöer. Det handlar om att minska tillgänglighet till medel och metoder för självmord.”
Jag tänker naturligtvis på det beslut som fattades om skyddsräcke/skyddsnät på Dalbobron. Då var pengar viktigare än suicidprevention… (Se “KF 1 (13/9): LOV, flexlinje, mat, bro och broddar”.)
Även om detta dokument kan en viss begreppsförvirring råda. Det handlar om en plan, men är inte en plan enligt kommunens definition betydligt mer konkret? Är egentligen inte denna plan mer av en strategi? Ja, det kan man undra. Särskilt med tanke på att det i planen står:
“Utifrån dessa är fyra lokala huvudspår framtagna. Inom dessa skapas sedan konkreta aktivitetsplaner.”
Planen lyfter fram fyra huvudspår, men åtgärderna ska tas fram i andra dokument. Tas fram av vem kan man för övrigt undra…?
Det blir till att fråga.
Även nästkommande ärende, “Samhällskontrakt som arbetsform”, handlar mycket om visioner och förhoppningar. Arbetsformen, eller metoden, ska användas för uppnå ökad inkludering och människors samhällstillhörighet samt minska ojämlikhet och utanförskap. Själva arbetsmetoden samhällskontrakt innebär att:
“olika aktörer samverkar för att lösa samhällsproblem. Metoden bygger på principer som inkludering, lika villkor, gemensamt ansvar och att sätta frågan i centrum. Metoden syftar till att stärka den kollektiva förmågan att formulera problem, identifiera behov och tillvarata lokala resurser.”
Det finns även flera “tekniska” ärenden på kommunstyrelsens dagordning.
Samhällsbyggnadsförvaltningen vill stycka av fastigheten Sörbyn 8:2, Allégatan 22 i Brålanda, och sälja den del av fastigheten där byggnaden står. Det är inte vilken byggnad som helst, det handlar om byggnaden som var kommunhuset i Brålanda – den tid då Brålanda var en egen kommun. (På den gamla goda tiden som kanske några brålandabor skulle uttrycka det.)
Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har utfört en konsekvensbeskrivning utifrån önskemålet om avyttring. Det är enligt kommunens riktlinjer rutin när det handlar om avyttring/försäljning av kommunala byggnader. KSF:s slutsats är:
“… en försäljning av fastigheten [bör] inte genomföras innan dess att planeringen av området och en eventuell ny detaljplanering är genomförd och antagen. Att avvakta den pågående planeringen kring tågstoppet underlättar för en hållbar helhetslösning i området…”
Kommunstyrelsens beslut blir därmed sannolikt att huset inte ska säljas. Sedan kan man flika in att det är viktigt att detaljplanen över området kommer igång så fort som möjligt. Kommunen behöver en detaljplan för att alla förberedelser, och investeringar, ska hinnas med inför det kommande tågstoppet.
Samhällsbyggnadsnämnden har påbörjat investeringar som inte har hunnit bli klara inom beräknad tid. Därför behöver fullmäktige fatta ett beslut som så att säga flyttar investeringspengar från 2024 till 2025. Det är i sin ordning.
Under ett av investeringsobjekten står det:
“Vad gäller projekt för takbyte av Arena Vänersborg har större del av projektmedlen redan förskjutits i samband med MRP 2025 då upphandlingen drog ut på tiden. Prognosen var då att 2.000 tkr skulle hinna förbrukas under 2024 men på grund av ytterligare fördröjningar föreslås en tilläggsbudget om 1.955 tkr.”
Kommunen har avsatt nästan 22 milj kr för att byta tak i arenan. Trots det verkar inget företag vara villigt att åta sig uppdraget. Kan det bero på att företagen vet att 22 milj inte räcker? Att det finns betydligt fler fel på arenan än vad politikerna tror…? Och med tanke på diskussionen kring Hallevibadet (se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”) och av Karl af Geijerstams ledare (se TTELA “Därför borde Hallevibadet rivas”): Är Arena Vänersborg säker att vistas i? Uppfyller takkonstruktionen säkerhetskraven?
I oktober 2022 lämnade Tor Wendel (M) en motion (se “Ny VA-motion från M”) om att det:
“utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”
Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ändrades en del vid årsskiftet 2022-2023, bland annat ändrades den viktiga 6 §. Miljöaspekten betonas numera betydligt hårdare än förut. Motionen bifölls i kommunfullmäktige och imorgon ska utredningen behandlas.
Från att ha varit positiv till Wendels motion har jag sedan jag läst utredningen ändrat uppfattning. Jag håller med KSF:s bedömning att det är:
“lämpligare om Samhällsbyggnadsnämnden fortsatt har det huvudsakliga ansvaret för att bereda beslutsförslag om nya verksamhetsområden.”
Det viktigaste argumentet för detta hittas i Kommunallagen 6 kap. 7 § andra stycket:
“En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.”
Kommunens utredning visar detta mycket tydligt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan inte enligt min mening vara ansvarig för att bereda och inrätta nya verksamhetsområden och samtidigt utöva tillsyn enligt Miljöbalken på samma verksamhet. Det höll för övrigt Chat GPT med om…
KS ska föreslå KF att anta “Kommunala föreskrifter om användningen av den allmänna VA-anläggningen”. Föreskrifterna ser ok ut, men de är på en detaljnivå som är svår att bedöma. (Det går att ladda ner förslaget till föreskrifter här. Ändringar från tidigare föreskrifter är markerade med gult.)
Det ska även ske en revidering av kommunens avfallsföreskrifter. Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har yttrat sig om förslaget till föreskrifter. Jag förmodar att föreskrifterna kommer att beslutas i ett senare skede när samhällsbyggnadsnämnden är klar med revideringarna.
Kommunstyrelsen ska besluta att anta “Medborgarlöfte i Vänersborgs kommun 2025-2026”. Medborgarlöftet utgår från den överenskommelse som slutits mellan Vänersborgs kommun och Polisen. Prioriteringen i år och nästa år är:
- “Rikta åtgärder mot normbrytande beteende bland ungdomar och unga vuxna i riskzon för att bli brottsaktiva.”
- “Rikta åtgärder mot brottsaktiva ungdomar och unga vuxna.”
- “Utveckla samarbetet med föreningsliv och civilsamhälle.”
Kommunstyrelsen ska bevilja, är det tänkt, Fastighets AB Vänersborg (FABV) en tillfälligt utökad checkkredit på 15 milj kr. Beslutet ska gälla tills om- och tillbyggnationen av fastigheterna på Hunneberg är klara, dvs till den 31 mars nästa år.
Fastigheten vid Hunneberg diskuterades mycket när FABV köpte Bergagården av Sveaskog. Det fanns de som varnade för de kommande kostnaderna. Det är, förutom renoveringar av byggnaderna, en samhällsmast för mobiltäckning, VA-anslutning, fiber mm. Vad blir kostnaderna för FABV? Och vilka inkomster har bolaget för att täcka kostnaderna?
I FABV:s bolagsordning står det i § 6, “Kommunfullmäktiges rätt att ta ställning”:
“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
Börjar inte kostnaderna bli så stora att de är av “större vikt”? Och när jag ändå har bolagsordningen framme på skärmen. I § 4 står det att ändamålet med bolagets verksamhet är följande:
“Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte i avsikt att stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun som grund för sysselsättning och goda levnadsbetingelser.”
Halle och Hunneberg har stora värden för kommuninvånarna och turisterna, men vilken betydelse har bergen egentligen för ett ”starkt affärs- och näringsliv” i kommunen?
Kommunfullmäktige ska anta ”Biblioteksplan 2025-2028 Vänersborgs kommun”. Imorgon ska kommunstyrelsen besluta att förslaget ser helt ok ut.
Det var ett långt blogginlägg, till och med längre än vanligt. Men så blir det antagligen också ett tämligen långt sammanträde med kommunstyrelsen imorgon.
Anm. Du kan läsa om kommunstyrelsens beslut här – ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.
Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)
Anm. Fortsättning på inlägget “Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)”.
I utbyte mot de åtaganden och tjänster som IFK Vänersborg ska leverera enligt sponsringsavtalet åtar sig Vänersborgs kommun att:
“utbetala ett ekonomiskt stöd om 150.000 kronor per år (ex moms, reklamskatt, produktion och tryck) under Avtalets löptid. Reklamskatten tillkommer på fakturan.”
Det är faktiskt en höjning av stödet med 25.000 kr. Eller om man så vill, en slags indexuppräkning. IFK har nämligen fått 125.000 kr ända sedan åtminstone 2011.
Som tidigare utbetalar kommunen en extra bonus om IFK herr respektive IFK dam når slutspel i elitserien. Bonusen för IFK herr är på 20.000 kr, en höjning med 5.000 kr, om laget går till kvartsfinal. Det blir ytterligare 20.000 kr om det blir semifinal och 20.000 kr extra vid final. Förra året skulle IFK herr också få en bonus om laget tog SM-guld. Det är dock borttaget i år.
IFK:s damlag får 10.000 kr om laget går till semifinal och ytterligare 10.000 kr vid final. Det tycks dock inte vara aktuellt i år, vilket det antagligen inte är för herrarna heller.
IFK Vänersborg ska från och med årets sponsringsavtal tillhandahålla regelbundna rapporter till kommunen om hur stödet används och vilka resultat som uppnås. Samtidigt som det står om “regelbundna rapporter” så ska parterna enligt avsnitt 8 i avtalet:
“gemensamt följa upp och utvärdera Avtalets genomförande minst en gång per år.”
Detta är mer än enbart en rapport. Vid ett sådant här tillfälle ska IFK nämligen:
“bjuda in och redovisa hur stödet har använts samt vilka resultat som har uppnåtts. Ett utgående Avtal ska alltid utvärderas med utgångspunkt i om Avtalet har genererat den nytta som förväntades.”
Det ska bli intressant att så småningom läsa vad en sådan utvärdering och analys kommer fram till.
“Avtal om sponsring – IFK Vänersborg säsong 2024/2025” har kompletterats med avsnitt som vi är vana vid att se på “riktiga” affärsavtal. Det är avsnitt som “Ansvar”, ”Förtida upphörande”, “Ändrade förhållanden”, “Överlåtelse” och “Tvist och tillämplig lag”. Det är, som jag förstår, inga konstigheter.
Så är det inte heller med avsnittet “Force Majeure”.
I avtalet räknas det upp ett antal oförutsedda händelser som gör att parterna inte kan anses vara ansvariga för brister i uppfyllandet av de förpliktelser som överenskommits i avtalet. Det kan gälla:
“myndighets ingripande, strejk (såväl Avtalsenlig som Avtalsstridig), lockout, blockad, omfattande brand eller översvämning, allvarlig olyckshändelse, epidemier/pandemier, karantäner eller liknande situationer eller annan liknande omständighet utanför parts kontroll”
Det jag seriöst undrar över är hur arenans status kan påverka avtalet. Det är ju ingen hemlighet att arenataket läcker och att det är fukt i väggarna. Marken rör sig och det är sättningar. Fönster har tidigare under åren gått sönder.
I juni 2023 beslutade kommunfullmäktige därför att avsätta 20,8 milj kr för att åtgärda taket (och sätta upp en ny belysning). Knappt 2 månader senare, den 9 augusti, redovisade Nordisk Byggskadeutredning (NOBAB) 
utredningen “Arena Vänersborg – Kontroll av takkonstruktion och inläckage” med fotobilaga. Rapporten beskrev mycket omfattande skador som behövde omfattande åtgärder. Niklas Johansson på TTELA konstaterade (se TTELA “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”) helt riktigt att NOBAB ändå inte hade gjort en fullständig kontroll av arenan:
”När alla utvändiga arbeten är färdigställda utförs invändiga inspektioner för att fastställa omfattning av invändiga skador.”
Vänsterpartiet begärde en utredning men kommunfullmäktige sa nej. I budgetbeslutet i juni i år avsattes istället 18,9 milj kr till arenan för nästa år (2025). De styrande partierna räknade med att en ny belysning skulle vara på plats redan i år. Samhällsbyggnadsförvaltningen räknade sedan ”baklänges”, vilka åtgärder skulle de avsatta pengarna räcka till? Pengarna får då användas till att åtgärda de mest akuta bristerna i arenan. Det skulle egentligen behövas betydligt mer pengar. En stor fara, och risk, är att de beslutade investeringarna och åtgärderna inte räcker till för att driva arenan ens de närmaste åren. (Se “Läget för Arena Vänersborg?”.) Inget företag har så vitt jag vet åtagit sig att åtgärda arenataket. Vad händer med sponsringsavtalet om arenan blir obrukbar? Arenans skick är ju onekligen inte utanför kommunens kontroll…
Det kan för övrigt noteras att i år finns ingen bilaga till avtalet som det av någon outgrundlig anledning fanns förra året. (Se “Kommunens sponsoravtal med IFK”.)
Avtalet är undertecknat den 18 december av IFK Vänersborgs ordförande Johan Carlén och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Det här var i stort sett innehållet i avtalet mellan Vänersborgs kommun och en av kommunens alla föreningar – IFK Vänersborg. Det finns många kommuner i vårt avlånga land som sluter denna typ av sponsoravtal med enskilda klubbar, ofta med betydligt större summor… (Gripen t ex får 750.000 kr av Trollhättans stad.) Och kanske är sponsringen och marknadsföringen värd pengarna för Vänersborgs kommun. Det vet jag inte, men förhoppningsvis kommer den framtida utvärderingen att ge svar.
Jag kan tänka mig att andra föreningar och klubbar i Vänersborg sneglar lite avundsjukt på IFK Vänersborg och sponsringsavtalet med kommunen. Och det kan man ha en viss förståelse för… Å andra sidan så ligger ju faktiskt IFK i bandyns högsta serie. Och det torde betyda i varje fall ett visst marknadsmässigt “övertag” – och genomslag. IFK torde dock behöva betydligt mer sponsorpengar för att kunna konkurrera med de allra bästa lagen. Dit torde dock inte Gripen räknas…
Men så är det ju också så att innebandyklubben IBK Vänersborg har ett liknande sponsringsavtal som IFK. Och IBK ligger inte i innebandyns högsta serie… Kommunen och IBK Vänersborg undertecknade avtalet den 16 december, två dagar före kommunens avtal med IFK. Det kanske förklarar varför IBK fortfarande inte har kommunens logga på sin webbplats. Fast IBK har ju haft ett sponsringsavtal med kommunen även tidigare…
Vänersborgs kommun åtar sig att ge ekonomiskt stöd till IBK Vänersborg på 40.000 kronor per år. Det är samma syfte med detta avtal som kommunens med IFK. Det torde innebära att även innebandy är ett varumärke för Vänersborgs kommun.
Vad jag vet har inga andra föreningar sponsoravtal med kommunen i år, men 2023 hade Vänersborgs IF (VIF) ett avtal. Det finns emellertid inga tecken på att VIF har något avtal innevarande år. På VIF:s hemsida räknas flera så kallade ”partners” upp, men Vänersborgs kommun är inte en av dem. Jag har dock för
säkerhets skull skrivit till kommunen och ställt frågan om VIF har ett avtal även 2024 och 2025.
Kanske kan IBK Vänersborgs avtal med kommunen innebära att alla andra föreningar och klubbar nu kan teckna sponsringavtal med Vänersborgs kommun. Kommunen ska ju behandla alla lika…
PS. Det var tänkt att bli två inlägg om sponsringsavtalet mellan kommunen och IFK Vänersborg. Nu inser jag att det finns mer att skriva om, bland annat utifrån de kommentarer jag fick på det första inlägget – se här.
===
I denna bloggserie:
- ”Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)” – 28 december 2024
- ”Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)” – 29 december 2024
- ”Sponsring – tydliga regler och riktlinjer? (1)” – 1 januari 2025
- ”Sponsring 2: Evenemang och marknadsföring” – 3 januari 2025
- ”Sponsring 3: Öppenhet och transparens?” – 5 januari 2025
Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)
För alla bandyfantaster i Vänersborg, och Trollhättan, och faktiskt på många andra håll i landet, är Annandag Jul lite av julens och kanske till och med årets höjdpunkt. Den 26 december, när Stefan har namnsdag, spelas av tradition derbymatcher.
I år hade IFK Vänersborg hemmamatch mot Gripen Trollhättan precis som Bollnäs hade mot Edsbyn och Vetlanda mot Åby/Tjureda. Och ej att förglömma, Nässjö mot Tranås – det gamla klassiska smålandsderbyt mellan de tidigare storlagen. Numera huserar de dock sedan flera år tillbaka i allsvenskan.
IFK Vänersborg vann som bekant över ärkerivalen från Trollhättan med siffrorna 5-3 – inför hela 4.523 åskådare. Tränarparet, bröderna Mayborn, har gjort underverk med laget. De har fått ihop ett hyfsat slagkraftigt lag av spillrorna av det gamla som åkte ur Elitserien förra säsongen. På Annandagen visade spelarna en vilja som verkade ha chockat de gulsvarta Gripenspelarna. IFK visade återigen vem som är herre i Tvåstad… Inte heller 2024 kunde Gripen alltså bryta (se TTELA “Gripens derbyspöke lever vidare”):
“annandagsförbannelsen mot antagonisten IFK Vänersborg (ett kryss, åtta förluster i elitseriesammanhang)”
TTELA håller på att dokumentera IFK Vänersborgs fall och uppgång. Det ska resultera i en dokumentärfilm som TTELAs chefredaktör Fredrik Hofflander redan nu jämför med dokumentärerna på Netflix… (Se TTELA “Även Gripenfans kommer att gilla TTELA:s dokumentär om IFK Vänersborg”.)
“genialiskt eller storhetsvansinne?”
Frågar sig Hofflander. Den som lever får se. I bandykretsar i Vänersborg blir filmen säkert en succé. I Trollhättan är det redan tummen ner för projektet.
IFK:s seger över Gripen passade för övrigt bra som en slags sportslig bekräftelse på den överenskommelse som slöts för bara drygt en vecka sedan, den 18 december, mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Det var “Avtal om sponsring – IFK Vänersborg säsong 2024/2025”.
Sponsoravtalet mellan kommunen och IFK har i stort sett likadant ut sedan åtminstone 2010, även om det från början kallades ”marknadsföringsavtal”. Avtalet för säsongen 2024/2025 har dock medfört en del förändringar, mestadels formella men även några nyheter i själva innehållet.
Syftet med det nyligen påskrivna avtalet är att:
“reglera villkoren för kommunens ekonomiska stöd till Föreningen för att främja föreningslivet och därigenom bidra till att stärka Vänersborgs kommuns varumärke. Föreningen åtar sig att medverka till exponering av kommunen samt att sprida kunskap om Vänersborgs kommun och dess verksamheter genom motprestationerna/åtagandena”
Det är en ny skrivning, och jag kan inte riktigt förstå den första meningen. Hur skulle sponsorpengar till IFK kunna främja föreningslivet – i någon annan förening än just IFK? Och hur kan ett “främjat föreningsliv” i IFK stärka kommunens varumärke? Såvida inte bandy är ett varumärke för Vänersborg…
En stor nyhet är att avtalet också gäller IFK Vänersborgs damlag. Tyvärr förlorade damlaget på Annandagen borta mot Sandviken med utklassningssiffrorna 24-0.
IFK:s åtaganden och motprestationer i avtalet är för det första “dräktreklam”. Det innebär att IFK Vänersborg, både herrar och damer, ska ha “kommunens märke” på matchdräkterna. Kommunen får vidare två reklamplatser i arenan. Det sistnämnda är lite intressant kan jag tycka när kommunen äger arenan… IFK ska också presentera:
“Kommunen som platinapartner på Föreningens hemsida med logotyp och länk”
Det gäller även presentationer på IFK Vänersborgs Linkedin, Instagram och Facebook.
En nyhet i avtalet för i år är också isreklamen:
“Vänersborgs kommunvapen med en placering som är synlig i TV-sändningar”
Vänersborgs kommun ska vidare presenteras som stor matchvärd vid två elitseriematcher för IFK herr. Då ska kommunen också ha möjlighet, vilket är en nyhet, att presentera sin verksamhet i arenans foajé och också att boka konferenslokal eller annan plats i arenan samt:
“Representant för Kommunen intervjuas i halvlek och ges möjlighet att framföra relevant budskap om kommunen och dess verksamheter.”
Detta kan kanske bli ett uppdrag för kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C). Centerpartiet i Vänersborg sponsrar nämligen också IFK Vänersborg. Partiet är en så kallad “bronspartner”. 
Det blir man för 10.000 kr per säsong. Och då ingår också reklamplats i arenan. Sponsringen sker antagligen med pengar som C bland annat har fått från kommunens skattebetalare i form av partistöd.
I IFK:s motprestationer/åtaganden gentemot Vänersborgs kommun ingår också:
“Representanter från Kommunen har rätt att aktivt delta vid Familjefesten och erhålla 20 matchbiljetter på ståplats samt Bandyfesten och erhålla 15 matchbiljetter till ståplats som del i matchvärdskapet.”
Precis som tidigare år kommer kommunen att bjudas in till IFK:s nätverksträffar. 2-3 representanter från kommunen kan delta under säsongens ca 10 träffar. Dessa nätverksträffar verkar för övrigt vara populära och dra en hel del människor.
Kommunen får ytterligare tjänster av IFK:
“10 säsongs/entrébiljetter/loge till sittplats på läktaren/kommunens egna loge ingår som del i Avtalet. Dessa gäller såväl herr- som damlagets matcher och under hela säsongen inklusive ev. slutspel.”
Det är oklart, för mig, vilka som får tillgång till biljetterna, kanske personalklubben? (Det är dock inget som IFK är inblandat i.) Hittills har ingen under säsongen (det var före annandagens derby) använt kommunens loge.
I nästa inlägg ska jag bland annat beskriva kommunens åtaganden, och ett för mig tidigare okänt sponsringsavtal med en annan förening i kommunen.
Fortsättning följer i blogginlägget ”Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)”.
===
I denna bloggserie:
- ”Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)” – 28 december 2024
- ”Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)” – 29 december 2024
- ”Sponsring – tydliga regler och riktlinjer? (1)” – 1 januari 2025
- ”Sponsring 2: Evenemang och marknadsföring” – 3 januari 2025
- ”Sponsring 3: Öppenhet och transparens?” – 5 januari 2025
Arena Vänersborg, en dyrgrip…
“Om man inte tittar på personalproblematiken utan bara tittar driftsmässigt så kostar bara el, värme och vatten på anläggningarna ungefär 120.000 kronor i veckan.”
Det är TTELA som citerar chefen på kultur- och fritidsförvaltningen i Trollhättan. (Se “Ingen is i Slättbergshallen – då halkar Gripen Trollhättan efter”.) Han uttalar sig med anledning av att kommunen inte spolar upp någon is i Slättbergshallen. Det blir alltså för dyrt. Trollhättans stad lägger redan ner 120.000 kr, plus personalkostnader, i veckan på sina anläggningar. (Eller är 120.000 kr bara vad det skulle kosta att ha is i Slättbergshallen?) Sparsamheten innebär att Gripen är nödd och tvungen att åka till Vänersborg och träna i arenan. Det är inte kul, särskilt som Gripen tydligen får de istider som blir över…
I Vänersborg sparar vi knappast på pengar när det gäller Arena Vänersborg. Det har vi aldrig gjort. Här spolas isen upp i augusti.
I år började issäsongen vecka 22 (se arenans hemsida, “Arena Vänersborg”) och då antar jag att isen började anläggas åtminstone en vecka i förväg. Förra året, 2023, var kostnaderna för el och värme i arenan 162.041 kr mer i augusti än i juli. Det innebar en extra kostnad på 5.227 kr per dygn (31 dagar i augusti) för att få tidig is.
Om man istället ser på de totala kostnaderna så 
kostade el och värme i arenan i juli 2023 sammanlagt 276.581 kr medan kostnaderna för augusti ökade till hela 438.622 kr. En liten uträkning visar då en kostnad per vecka för el och värme på 109.655 kr (4 veckor) och per dag på drygt 14.000 kr. Då ska vi också komma ihåg att avgifter för t ex vatten och avlopp inte var inräknade. VA-kostnaderna uppgick i augusti 2023 till 62.742 kr. Men framför allt tillkommer personalkostnaderna… Och kapitaltjänstkostnader…
Förra året (2023) kostade Arena Vänersborg kommunen totalt drygt 21,5 milj kr (21.559.484 kr). Då var allt inräknat, även kapitaltjänst- och personalkostnader. Arenan hade även intäkter t ex för fakturerade istimmar. Intäkterna uppgick 2023 till totalt 2,1 milj kr. Arenan kostade med andra ord netto 19,5 milj kr (19.459.484 kr). Det blev en kostnad per dygn på 53.314 kr.
Sparsamheten i Trollhättan bidrar alltså till att det blir ett slags samarbete mellan Vänersborg och Trollhättan när det gäller bandyhallar. Visst har IFK spelat ett antal matcher i Slättbergshallen, precis som Gripen har tränat tidigare i arenan. Men det var inte riktigt så som det var tänkt för snart 20 år sedan. Då hade nämligen de två grannkommunerna avancerade planer på att bygga en gemensam bandyhall.
I TTELA den 25 maj 2007 kunde vänersborgare och trollhättebor läsa (se “Planer på bandyhall även i Trollhättan”):
“Trollhättans stad har länge jobbat för en gemensam Tvåstadssatsning i frågan, vilket också Gripen och deras större sponsorer förordat, bland annat på grund av samhällsekonomiska vinster.”
Det visade sig emellertid att Vänersborgs kommun ville annat:
“…processen med Arena Vänersborg har kommit väldigt långt och drivs politiskt. Politikerna anser tydligt att bandy ska spelas i centrala Vänersborg…”
Det sade, enligt TTELA-artikeln från 2007, IFK Vänersborgs ordförande Stig Bertilsson till Gripens ordförande Martin Ericson. Något säger mig att Bertilsson inte var alltför besviken på politikerna…
I sin nyutkomna bok “Nya Mozeboken” bidrar Thomas “Moze” Fridén, som var kommunikatör i Vänersborgs kommun vid den tiden, med ytterligare kött på benen:
“…Trollhättan och Vänersborg, gjorde ett allvarligt försök att samarbeta och få 1 plus 1 att bli 3. Det bildades arbetsgrupper som spånade fram grymt bra idéer om vad som skulle kunna hända om kommunerna i Tvåstad jobbade tillsammans. Synergier, var ett flitigt använt ord. Det togs till och med fram en logga och brevpapper.”
I detta läge var det en tvådagars sittning och brainstormande, skriver Fridén, på Bohusgården i Uddevalla. På detta möte den 12-13 december 2006 deltog en invigd krets av människor (säger jag). De bestämde, enligt en intern rapport (se “Ny intern rapport om Arenan!”), att inte bara bygga en bandyhall, utan en arena…
Thomas Fridén skriver:
“Därför var Trollhättan reaktion på att Arenan skulle byggas chockartad. Relationerna blev återigen frostiga. Brrrr…”
Det kan kanske vara läge att försöka tina upp relationerna mellan Vänersborg och Trollhättan och återuppta och fördjupa samarbetet kring bandyhallar. Men jag tror knappast att Trollhättan är särskilt intresserat av att samarbeta med Vänersborg kring bandyhallar. Erfarenheterna förskräcker naturligtvis. Vänersborgs kommun får nog skatta sig lycklig över de pengar som Trollhättan genom Gripen bidrar med när laget hyr arenan på tider som ingen annan vill ha…
Pengarna från Trollhättan är i arenasammanhang tämligen obetydliga. Men de är ändå ett litet tillskott till den nödvändiga renoveringen av arenans tak.
Arenans tak (takduken) behöver ju som bekant åtgärdas. I budgeten för i år (2024) avsatte kommunfullmäktige 20,8 milj kr. I budgetbeslutet i juni i år avsattes emellertid “bara” 18,9 milj kr för nästa år (2025). De styrande partierna räknade med att en ny belysning skulle vara på plats redan i år. Belysningen skulle kosta ca 2-3 milj kr och det förklarar skillnaden i investeringspengar mellan åren.
Fuktskador
Det finns emellertid inget företag som vill ta på sig att utföra reparationer och renoveringar av arenan. Detta trots att åtgärderna på arenan har varit ute på två separata upphandlingar… När det gällde taket lämnades inga anbud överhuvudtaget och för belysningen fick kommunen bara in ett anbud. Anbudet var högre än budgeterat och det gjorde att kommunen avbröt upphandlingen. Förklaringen till det höga anbudet kunde ha varit att det satta tidsschemat för arbetet var för kort och att en försening var belagd med ett kraftigt vite.
Företagen misstänker antagligen att det inte bara är takduken på arenan som är i behov av byte. De befarar nog att hela taket behöver åtgärdas och kanske också en del annat som t ex väggar… Vilka företag vill börja röra i takduken under sådana omständigheter? (Se ”Taket på Arena Vänersborg”.)
Kommunens plan är nu att gå ut med en upphandling i samverkan (som kommunen gjorde med Holmängenskolan). Det är mycket som ska åtgärdas och renoveras runt sportcentrum de närmaste åren. Kommunen hoppas på att få in en entreprenör som ansvarar för alltihop och som med sin erfarenhet kan hjälpa till att välja rätt metod för takbyte och byte av armaturer.
Det kan också tilläggas när vi pratar om budget 2025, att förutom investeringspengarna, tilldelades kultur- och fritidsnämnden en ramökning om 2,1 milj kr för ökad hyreskostnad i samband med åtgärderna på arenan. Kommunens kapitaltjänstkostnader och därmed totala kostnader för arenan kommer alltså att öka efter en renovering.
Det enda positiva med Arena Vänersborg är att de planerade åtgärderna har fått bygglov… (Se ”Arenan fick inget bygglov”.)
Thomas “Moze” Fridén skriver i sin bok “Nya Mozeboken” att han som kommunikatör i Vänersborgs kommun skrev en debattartikel i TTELA 2007. Fridén skrev att kostnaden för en ny bandyhall skulle bli 90 milj kr. Den officiella slutsiffran landade som bekant på 286 milj kr, och då är kostnader som rondell, parkeringar och gator inte med. Fridén skriver:
“Jag hade satt min heder i pant på tidigare siffror – och skämdes.”
Alla skämdes inte, men en av de ansvariga S Anders Larsson (S) hade ångest… (Se “Arena Vänersborg”.)
Sedan kom takraset i februari 2010 och nu ska taket åtgärdas för nästan 20 milj kr. Det är en summa som flera ansvariga i kommunens förvaltningar själva inte tror på. Det viskas om kostnader närmare 60 milj. Men det får vi ta med en nypa salt, som obekräftade rykten… (Se ”Taket på Arena Vänersborg”.)
Det finns de som vill riva arenan. Det vill inte jag och det är inte en fråga som Vänsterpartiet driver. Det skulle dock behövas en större utredning över hela byggnadens skick och beskaffenhet innan kommunen går vidare med några investeringar. Efter en utredning måste politikerna besluta vad kommunen ska ha Arena Vänersborg till.
SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen
Imorgon torsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Det ser ut att bli ett lugnt och fridfullt, ja nästan tråkigt, möte. Det mest spännande tycks bli ett informationsärende om “Verksamhetsinformation kretslopp & vatten och tekniska” som föredras av de båda verksamhetscheferna.
På samhällsbyggnadsnämndens sammanträden har förvaltningen en informationspunkt, som brukar ledas av förvaltningschefen, om vad som har hänt sedan sist. Det brukar de flesta nämnder ha. Under det här ärendet lämnas ofta intressanta besked och upplysningar från förvaltningen. Vi får se om det blir en lika intresseväckande och spännande information imorgon som förra månaden.
På det förra sammanträdet, den 29 februari, fick samhällsbyggnadsnämndens politiker mycket information. Det var för övrigt på det sammanträdet som politikerna fattade beslut om Brättelänkens sträckning – se “Brättelänken – genom fornminnet”.
Vänersborgs kommun har som bekant lagt ner Hallevibadet i Vargön. En privatperson, Jonas Mossberg, meddelade kommunen förra sommaren att han ville förvärva badet. (Se “Hallevibadet i privat regi?”.) Det vill Mossberg fortfarande. Han ser en potential i både badet och området. Han har stora planer på utveckling.
Det går emellertid långsamt i samtalen mellan kommunen och Mossberg. Ja, enligt Mossberg händer det egentligen ingenting. Han har skrivit många brev till både politiker i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersoner. Den 13 februari skrev han till politikerna i nämnden:
“Nu skriver vi mitten av februari och vad jag förstått så har det hänt absolut ingenting mer än badet har stått tomt sedan juni förra året trots det finns ett privat intresse som vill ta över och driva det vidare.”
Mossberg verkar vara frustrerad. Han beskriver i sitt mail till politikerna de “problem” han upplever. Han får inte de underlag han ber om, han får felaktiga uppgifter och blir i det stora hela motarbetad. Tiden bara går och Mossberg upplever att det är en “taktik” för att hindra hans planer. Han lägger skulden för att det inte händer något helt på kommunen.
Jag kan naturligtvis inte avgöra om Mossberg har rätt. Genom åren har jag emellertid hört liknande påståenden om kommunens beteende från andra personer, t ex från Hästefjorden, Sikhall, Vänersnäs och Juta. Flera känner med rätt eller orätt en stor frustration i sina möten med kommunen och jag antar att kommunala tjänstepersoner skulle säga samma sak – fast tvärtom.
I det citerade mailet ovan skriver Mossberg några som han anser vara väl valda och sanna ord om särskilt en tjänsteperson. På nämndsammanträdet den 29 februari meddelade förvaltningen att Jonas Mossberg hade polisanmälts för förtal. Det var uttrycken eller “tonen” i mailet som var anledningen. När jag läste mailet så tyckte jag att det var tuffa och kritiska formuleringar. Men att de skulle kunna leda till en anmälan och ett eventuellt åtal hade jag inte en tanke på. Vilket naturligtvis en åklagare skulle kunna ha.
Det finns dock ingen polisanmälan i diariet, vad jag har sett, och Mossberg själv har inte blivit delgiven någon anmälan. Inte än i varje fall, men naturligtvis hittar inte samhällsbyggnadsförvaltningen på. För hade den gjort det så skulle informationen eventuellt kunna utgöra ett förtal av Mossberg… Det är naturligtvis möjligt att en polisanmälan har gjorts av en privatperson och sedan kommit till förvaltningens kännedom. (Tillägg 21/3. Det var tjänstepersonen själv, som privatperson, som polisanmälde Mossberg.)
Det är dock både tragiskt och beklagligt, och onödigt, att oenigheter och kanske missförstånd kan sluta med rättsprocesser. Kommunen måste kommunicera med sina invånare på ett positivt och förtroendefullt sätt.
Även Arena Vänersborg var uppe på sammanträdet, fast det har jag faktiskt redan nämnt i ett blogginlägg. (Se “Budget, arenan, SD och Norra skolan”.) Arenataket läcker som bekant och har gjort så sedan arenan byggdes. Kommunfullmäktige har bestämt att takduken ska läggas om och det ska ordnas snörasskydd och skärmtak. Det ska också sättas upp ny invändig belysning. Fullmäktige har avsatt 20,8 milj kr till åtgärderna.
Det är flera personer med insyn i “projektet” som inte tror att dessa pengar kommer att räcka. Det finns också de som är ganska övertygade om att de föreslagna åtgärderna inte kommer att vara tillräckliga för att arenan ska bli riktigt “funktionsduglig”. Dessutom har inte de föreslagna åtgärderna på arenan fått bygglov av byggnadsnämnden. Det är med andra ord bara problem.
Det är inte otroligt att just dessa problem upplevs som så stora att inga företag vill åta sig att renovera arenataket. De kan vara så osäkra på både pengar och åtgärder att de helt enkelt inte vågar “röra” i projektet. Kanske vill de överhuvudtaget inte associeras med arenan…
På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde fick politikerna reda på att inget företag har anmält intresse av att åta sig uppdraget att åtgärda arenan. Det kommer med andra ord antagligen inte att bli någon takomläggning i arenan i år. Och med tanke på IFK Vänersborgs öde i Elitserien så kanske det är dags för politiken att tänka igenom vad vi ska ha Arena Vänersborg till i framtiden – vilka åtgärder ska kommunen vidta, och till vilka kostnader…
Det som inte nämndes på sammanträdet, men som kanske tas upp på morgondagens möte, är Sikhall. Förvaltningsrätten i Göteborg har fortfarande inte behandlat den överklagan av nämndens beslut som ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) gjorde när “deras” nämnd röstade på ett annat sätt än vad de ville. Det handlade om fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.)
De begärde emellertid ingen inhibition av det beslut som oppositionen fattade vilket betyder att nämndens beslut gäller och ska verkställas. Jag kan tycka att förvaltningen borde informera nämnden om hur verkställandet av beslutet fortskrider…
Imorgon sammanträder alltså samhällsbyggnadsnämnden igen. Kanske kommer ledamöterna att delges mer information i dessa ärenden. Och vem vet, kanske lämnar förvaltningen ny intressant information. Det kanske kan bli ett riktigt intressant möte.
KS (28/2): Budget, arenan, SD och Norra skolan
Förra onsdagen, den 28 februari, sammanträdde kommunstyrelsen. Jag skrev ett blogginlägg inför sammanträdet där jag gick igenom ärendena. (Se “KS (28/2): Budget 2025 mm”.) Sammanträdet blev inte så långt som de flesta ledamöter hade förväntat sig. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) avslutade mötet kl 14.20.
På mötet var det mycket och väldigt bra information från tjänstepersonerna. Det tycks som att de blir allt mer professionella och objektiva med tiden. De tar in flera olika perspektiv på frågorna och börjar redovisa argument för och emot. Så har det inte alltid varit, och är kanske fortfarande inte i alla nämnder…
Det blev ingen större diskussion om budgetanvisningarna. Det förslag som kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) hade till budgettilldelning för nämnderna nästa år antogs av kommunstyrelsen. Inget oppositionsparti hade något eget förslag till anvisningar, men inget parti röstade heller för Augustssons förslag. Det var bara, naturligtvis, de fyra styrande partierna som gjorde det.
Moderater och Liberaler lämnade en protokollsanteckning som jag inte riktigt uppfattade. Det blir till att läsa den när protokollet är justerat. (Tillägg kl 14.45. I protokollet som publicerades alldeles nyss, så finns det det ingen protokollsanteckning.) Vänsterpartiet lämnade också en protokollsanteckning. (Se “KS (28/2): Budget 2025 mm”.)
Det kommer att bli mycket diskussion om budgeten för 2025 senare under våren. De styrande partierna ser ut att hålla hårt i pengarna och låta verksamheterna få fortsätta ”effektivisera”. (Effektivisera är ett “finare” ord för besparingar och 
neddragningar.) De borgerliga partierna, M+L, kommer antagligen att föreslå en ännu stramare budget än de styrande. Vänsterpartiet blir säkerligen som vanligt det enda parti som vill satsa på verksamheterna och arbeta för att behålla personal och kvalitet i verksamheterna, och allra helst förbättra dem. Förra året lade Medborgarpartiet emellertid ett budgetförslag som var väldigt likt V. Vi får se om det var ett undantag eller ett trendbrott.
Hur Sverigedemokraternas budgetförslag kommer att se ut framåt vårkanten är det nog ingen som kan gissa. Partiet brukar överraska både andra partier – och sina egna väljare. SD är ganska oförutsägbart, men med tanke på partiets nära koppling till de borgerliga i regeringskansliet så blir chanserna, eller riskerna, allt större att de anammar Moderaternas och Kristdemokraternas extrema marknadsekonomiska tänk och politik.
Jag tror knappast att det är den ekonomiska politiken som får allt fler SD:are i Vänersborg att vända ryggen till sitt parti. Det var 18 personer 
på SD:s valsedel i valet 2022, nu är de bara 8 kvar. I veckan som gick hoppade nämligen även Helmuth West av SD. Det verkar dock som att West tänker sitta kvar i kommunfullmäktige som partilös och även i socialnämnden, ordinarie, och kultur- och fritidsnämnden, ersättare. På kommunens hemsida är redan 
partiblomman borttagen på West. Och i skrivande stund nås jag av ett rykte om att ytterligare en SD-medlem gör West sällskap – och blir politisk vilde. I så fall är det bara 7 kvar i kommunfullmäktige. Gruppledaren och SD:s ordförande i Vänersborg Anders Strand har onekligen stora problem att ta tag i och reda ut.
Helmuth Wests avhopp hade inget att göra med KS-sammanträdet och det har inte Jonathan Svenssons (S) avsägelser av alla uppdrag i Vänersborgs kommun att göra heller.
Jonathan Svensson har tjänstgjort som ersättare i Sveriges riksdag det senaste halvåret. I måndags blev han ordinarie ledamot. (Grattis till det fina uppdraget Jonathan!) Det är orsaken till att han lämnar kommunpolitiken. Svensson har haft flera uppdrag i kommunen, 
bland annat var han ordförande i kultur- och fritidsnämnden. Uppdraget i riksdagen innebär dock inte att Svensson övertar Jörgens Hellmans tidigare bostad i Gestad… (Se GP “S-topp skriven i stuga utan toalett” och TTELA “Det handlade aldrig om lägenheten för Hellman”.)
I budgetanvisningarna (ja, jag är tillbaka på KS-sammanträdet) finns det 2,1 milj kr avsatta till kultur- och fritidsnämnden för ökad hyra för Arena Vänersborg till följd av underhåll. Kommunfullmäktige beslutade ju i juni att avsätta 20,8 milj kr för att åtgärda taket på arenan nästa år. Investeringspengarna ska bekosta en omläggning av takduk inklusive snörasskydd och skärmtak. En del av pengarna ska även användas till invändig belysning. (Se “Taket på Arena Vänersborg”.)
De flesta som har insyn i “projektet” är övertygade om att 20 milj inte räcker. Jag kan nu avslöja att det inte är pengarna som är problemet. 
I förra veckan fick samhällsbyggnadsnämnden reda på att inget företag har anmält intresse av att åta sig uppdraget att åtgärda takproblemen på arenan. Om det vill sig riktigt illa får IFK spela allsvenskan (“division 2”) i Trollhättan nästa säsong…
Det här med begrepp är inte helt lätt. Under ärendet “Strategi för internationella arbeten” kom begreppet “strategi” upp. Det är ett av nyckelbegreppen i kommunens styrande dokument. Henrik Harlitz (M) och Lena Eckerbom Wendel (M) ansåg att strategin för internationella arbeten innehöll fina ord och fina tankar, men det fanns inget “hur” med. Det var svårt att läsa ut en handlingsinriktning i strategin menade de. En strategi handlar om hur ett mål ska uppnås. Kommundirektören menade att “hur-et” kommer i ett program eller i en plan, inte i strategin. Vem som har rätt vågar jag inte uttala mig om, jag konstaterar bara att det tydligen inte bara är jag som stundtals känner en viss begreppsförvirring. Jag tror att jag hörde att Harlitz tänkte lägga en protokollsanteckning. Allt kanske klarnar då… (Tillägg kl 14.45. I protokollet som publicerades alldeles nyss, så finns det det ingen protokollsanteckning.)
Miljöprogram 2030 håller på att revideras och bli en – miljöstrategi. Anders Strand (SD) ville bland annat ändra begreppet “förnybar” till “fossilfri”. Ärendet slutade med en votering. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige blir att behålla begreppet “förnybar” – med röstsiffrorna 8-7. Vänsterpartiets röst avgjorde voteringen. Jag misstänker starkt att fossilfri innebär fritt fram för kärnkraft. Och visst har man ibland ändrat åsikt sedan ungdomens dagar. Men inte när det gäller kärnkraft…
Det var flera strategier som behandlades i kommunstyrelsen – se “KS (28/2): Budget 2025 mm”. Alla kommer så småningom att beslutas i kommunfullmäktige.
Ärendet “Flytt av verksamhet från Norra skolan till Holmängenskolan” gav inte heller upphov till några diskussioner. Ärendet ska vidare till kommunfullmäktige, och där antar jag att det blir en större diskussion. Däremot ser jag inte att beslutet skulle bli annorlunda än i KS eller BUN. (Se “Norra skolans öde beseglat”.)
Byggnaderna på Norra skolan har ju som bekant misskötts en längre tid. Barn- och utbildningsnämnden har helt enkelt ställts inför ett fullbordat faktum. Det finns ingen möjlighet att bedriva skolverksamhet på skolan i höst, en flytt av eleverna och skolverksamheterna är en tvingande nödvändighet. BUN ville emellertid inte fatta beslutet att lägga ner Norra skolan. Det var kommunfullmäktiges ansvar och uppgift. Beslutet i kommunstyrelsen i onsdags var därför bara en mellanstation på vägen till fullmäktige.
Vad som händer med Norra skolans lokaler har utretts, även om utredningen på grund av otillräckliga ekonomiska resurser är ofullständig. Utredningen har dock kommit fram till att en totalrenovering kommer att kosta 120 milj kr, och då är inga verksamhetsanpassningar inräknade. Bara själva renoveringen innebär en hyra på cirka 10,9 milj kr per år, dvs. 2.520 kr/kvm.
Det är mycket pengar och det finns många som tvivlar på att det ska kosta så mycket. Från Fastighet och service har jag fått följande förklaring till den beräknade kostnaden:
”Det är en nyckeltalsbedömning som ligger till grund för denna bedömning av en totalbudget för fastigheten. Vill i sammanhanget även slå ett slag för delen med årlig kostnadsökning, som nu ligger runt 15%. Blir en hel del i värde över tid…”
Utredningen föreslår att en ny, en ytterligare utredning ska fokusera på en kombination av verksamheterna musik- och kulturskola, förskola och daglig verksamhet på Norra skolan. BUN ställer sig positiv till att fortsätta utreda 
möjligheten att anpassa byggnaderna för förskola. BUN kommer att behöva lokaler för förskola i centrala stan inom några år. Kultur- och fritidsnämnden bedömer att det skulle kunna vara lämpligt att bedriva Musik- och kulturskolans verksamhet i Norra skolans lokaler. Oppositionen i Socialnämnden menar att det ska fortsätta utredas om möjligheten att i Norra skolans lokaler utforma en:
“inriktning för personer inom autismspektrumet eller andra intellektuella funktionsnedsättningar, där rörelseförmågan inte är begränsad.”
Socialnämnden ser också möjlighet till t ex kontorslokaler och boendeplatser inom socialpsykiatrin eller för att möta behov av akut hemlöshet.
Jag tror knappast att några kommunala verksamheter kommer att ha råd med de ökade hyreskostnaderna, i varje fall inte utan kostnadstäckning.
Å andra sidan är alternativet att kommunen står där med tomma lokaler. Och det är sannolikt svårt att sälja Norra skolan i det skick den befinner sig i. Ska kommunen först renovera byggnaderna för 120 milj kr så lär det bli svårt att få tillbaka de pengarna vid en försäljning. Historien om misskötseln av Norra skolan är dyster och sorglig – och kan bli mycket dyrbar…
Det kommer antagligen att bli en hel del sagt kring Norra skolan, misskötseln, historien, svikna löften osv på kommunfullmäktiges nästa sammanträde den 13 mars.
Jag kan inte hjälpa det, men mina tankar går till Shakespeares Hamlet:
“Något är ruttet i konungariket Danmark.”
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer