Arkiv
Dahlin vill läsa Lidells mail
Som vanligt efter en semesterresa, denna gång till det inre av Småland (inga fiskmåsar där heller), så letar jag i TTELA efter politiska nyheter från Vänersborg. Det finns knappast några – trots att jag vet att det även denna vecka finns exceptionella saker att rapportera från Vänersborgs politiska liv. Man följer ju med på Twitter…
I tisdags (26 juli) hade Gunnar Lidell (M) två likalydande tweets (som ett meddelande kallas på Twitter):
- ”Vbg: S-C-MP granskar oppositionens mailflöde, desperation eller”Uppdrag granskning-wanna be”?”
- ”Vad kommer härnäst, försök att tysta” oppositionen helt i Vänersborg?”
Naturligtvis är det ganska svårförståeliga meddelanden om man inte läser den bild med text som Lidell också skickar med de båda meddelandena:
(Några förklaringar: Marie D=Marie Dahlin, kommunstyrelsens socialdemokratiska ordförande i Vänersborg; Ove T=kommundirektör Ove Thörnkvist; Bo C=Bo Carlsson, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande och centerpartist; KF=kommunfullmäktige; PK=politiskt korrekthet; KSO=kommunstyrelsens ordförande.)
Och då klarnar det.
Kommunstyrelsens ordförande och socialdemokraternas starka kvinna i Vänersborg Marie Dahlin har alltså begärt ut alla mail från och till kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och oppositionens starke man Gunnar Lidell (M) som handlar om NÄRF. Och som har skrivits till vissa personer – till Lutz Rininsland och undertecknad!
Det torde vara en tämligen unik begäran. I varje fall i Vänersborg. Jag har under alla mina år som politiker aldrig hört talas om något liknande – att en styrande politiker vill ha tillgång till mail mellan oppositionspolitiker!
Det här är inte på något sätt olagligt, det är viktigt att slå fast. Jag själv har till exempel begärt ut alla mail och sms till och från NÄRF:s ordförande Bo Carlsson (C) (och vice ordförande Monica Hanson) och den tidigare förbundschefen Per Anderson. (Det gjorde jag i ett försök att hitta sanningen om vad som egentligen hände på NÄRF förra året.)
Men mellan oppositionspolitiker i en aktuell politisk fråga…
Gunnar Lidell reagerade som synes kraftigt. Han pratar om att nivån sänks och ser framför sig ett scenario där han och oppositionen ska tystas, dvs inte våga skicka mail till varandra. Ska inte oppositionen få diskutera utan att det blir offentligt, det är väl den fråga Lidell ställer sig.
Och jag kan hålla med. Det känns helt klart obehagligt att Marie Dahlin begär att få läsa Lidells och min mailkonversation. Så nog ligger det mycket i vad Lidell skriver – att Marie Dahlin tar politiken till en ny och betydligt lägre nivå…
Gunnar Lidell (M) undrar vad Marie Dahlin (S) förväntade sig att hitta. Och det undrar jag också. Tror Marie Dahlin att moderaterna och Vänsterpartiet har ingått någon slags hemlig allians? Någon slags hemlig konspiration? En underjordisk rörelse av moderater och vänsterpartister i syfte att störta Bo Carlsson som ordförande för NÄRF? Eller kanske att ett ”politiskt uppror” förbereds av konservativa liberaler och socialister mot hela kommunens styre?
Marie Dahlin (S) är fel ute. Det finns inga sådana hemliga planer.
Det är som Gunnar Lidell skriver, han skickar ibland diarieförda mail och protokoll till Vänsterpartiet – kommunens tredje största parti. Och det gör han av den enkla anledningen att han som kommunalråd besitter information som vi i Vänsterpartiet inte har, eftersom vi inte ingår i maktens slutna rum. En slags service (ibland!) från Lidell skulle man kunna säga. Något som i varje fall jag uppskattar och hoppas att Lidell fortsätter med, och i större omfattning än hittills.
No more, no less.
Och det har väl nu bevisats, av de mail som kommunstyrelsens ordförande har fått ta del av från Gunnar Lidells (M) mailbox, att det inte finns några ”konspirationer”…
Jag kan väl inom parentes inflika att visst kan man tycka mycket om Vänsterpartiet, om till exempel Rininsland och Kärvling, men en sak torde alla vara överens om – det finns väl inga politiker som kör med sådana öppna kort som Vänsterpartiet gör, via hemsidor och bloggar… När vi till exempel diskuterade med Gunnar Lidell och gruppledarna för minialliansen inför budgetbeslutet för 2017, så skrev vi öppet och ärligt om det. Och vi berättade det också lika öppet och ärligt för de styrande partierna (S+C+MP), eftersom vi även förde diskussioner med dem om budgeten. (Vilket vi också har redovisat.)
Nä, man kan undra var politiken i Vänersborg är på väg. Eller kanske rättare sagt, vart de styrande socialdemokraterna, centerpartisterna och miljöpartisterna i Vänersborg är på väg…
För övrigt ”taggade” Lidell både TTELA, P4 Väst och GT i sina tweets, men de tycktes inte vara intresserade…
Vilket också är anmärkningsvärt.
Regera vidare efter en förlorad budgetomröstning?
De styrande partierna i Vänersborg (S+C+MP) har som bekant förlorat två budgetomröstningar i rad. Med anledning av det så bloggade jag i söndags om (se ”Kan KF avsätta KS?”) att det fanns en paragraf i Kommunallagen som gjorde det möjligt för kommunfullmäktige att återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd eller styrelse. För att sedan utse nya ledamöter och framför allt nya ordföranden. Men jag skrev också om att en dom i Regeringsrätten 2010 i praktiken gjorde dessa paragrafer i Kommunallagen totalt meningslösa.
Efter blogginlägget fick jag ett lästips från en av mina mest trogna bloggläsare. Det var en skrift från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den heter ”Att bryta mönster – vägar mot blocköverskridande samarbeten”. I broschyren finns ett avsnitt som heter ”Åtta vägval som påverkar möjligheterna till blocköverskridande samarbeten”. Och ett av de åtta vägvalen har rubriken:
”Regera vidare efter en förlorad budgetomröstning?”
Och det lästipset passade ju perfekt in på situationen i Vänersborg!
Vad säger då SKL, som i detta sammanhang måste ses som en auktoritet, om vad som bör hända efter att ett styre har förlorat en budgetomröstning – i Vänersborgs fall alltså två stycken?
SKL menar, för det första, att det finns en demokratiteoretisk aspekt av frågan, och skriver:
”En grundläggande aspekt av demokratin är att det ska vara möjligt att avsätta ett styre som inte längre har ett stöd i den högsta beslutande församlingen.”
Och menar att, eftersom instrumentet misstroendeförklaring saknas på kommunal nivå, så har under lång tid:
”budgeten utgjort den fråga där styrets stöd i fullmäktige har ställts på sin spets. Det framstod länge som i det närmaste självklart att ett styre skulle avgå om man fick en majoritet emot sig i en budgetomröstning.”
Det har dock visat sig på senare tid, skriver SKL, att de styrande partierna ibland sitter kvar efter en förlorad budgetomröstning. Vilket föranleder SKL att ställa frågan om:
”en urholkning av respekten för budgeten som så kallad kabinettsfråga är långsiktigt bra för demokratin?”
Och det kan man ju fråga sig. SKL tycker uppenbarligen inte det.
Den andra aspekten som SKL behandlar i skriften är styrningsperspektivet.
SKL menar att, om inte styret avgår, så:
”sänder [de styrande] då en signal till oppositionen att vi struntar i vad ni bestämmer.”
SKL frågar sig också om inte ett fortsatt styre med oppositionens budget sänder fel signaler till väljarna. Väljarna kan tolka det som att:
”de styrande partierna är mer intresserade av att klamra sig kvar vid makten än att på ett handlingskraftigt sätt styra kommunen…”
SKL anser att väljarna då kan bibringas uppfattningen att:
”partiets maktposition är viktigare än kommunens, regionens eller landstingets utveckling.”
Och det anser uppenbarligen inte SKL är särskilt bra för väljarnas syn på politiker och på demokrati… SKL är med andra ord ganska tufft i sin uppfattning, även om texten i skriften har en resonerande och frågande karaktär.
SKL avslutar med att resonera en del kring den kris som uppstår vid en förlorad budgetomröstning – och hur denna kris kan skapa nya möjligheter.
SKL menar nämligen att en sådan här kris kan bryta upp ett låst politiskt läge. Den kan:
”utmana förhärskande perspektiv och attityder”
Vilket i sin tur kan skapa förutsättningar för:
”helt nya konstellationer som har betydligt bättre förutsättningar att handlingskraftigt styra kommunen”
Det här är alltså SKL:s uppfattning som den framförs i skriften ”Att bryta mönster – vägar mot blocköverskridande samarbeten”. Och svaret på den fråga som SKL ställer, ”regera vidare efter en förlorad budgetomröstning”, är att ett styre bör avgå självmant om det förlorar en budgetomröstning. Och det är nog så att SKL till och med menar att om de styrande inte gör detta, dvs ställer sina platser till förfogande efter en förlorad budgetomröstning, så visar de en bristande respekt för demokratin.
Vi får se hur framtiden utvecklar sig i Vänersborg. Här har ju de styrande inte bara förlorat en, utan till och med två budgetomröstningar. Och dessutom har en av de viktigaste personerna i styret, Bo Carlsson (C), inte fått ansvarsfrihet för sitt 
ordförandeskap i NÄRF för år 2015.
Sedan återstår det ju ytterligare några inte helt oväsentliga frågor…
Är till exempel minialliansen och Gunnar Lidell (M) beredda att ta över styret om Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) kastar in handduken? Och är de partier som stödde minialliansen i budgetomröstningarna beredda att stödja dessa partier (M+L+KD) om de vill ta över styret?
Dessa frågor, och andra, finns det för närvarande inga svar på. Det politiska läget är till och med så oklart och osäkert att det just nu inte ens är läge att spekulera om den politiska framtiden i Vänersborg.
Kan KF avsätta KS?
Tillbaka till Nordstan i Vänersborg efter några dagars befriande tystnad på Österlen.
Det gick faktiskt att till och med sova för öppna fönster… På Österlen alltså. Men redan vid Länsförsäkringar, på Vallgatan, innan bilen stod stadigt på parkeringen vid Lovisebergsgatan, hördes fiskmåsarnas vansinnesskrik. Tänk, det var nästan så att jag hade trängt bort att de 
överhuvudtaget fanns…
Efter att ha bläddrat i veckans TTELA, något av det första jag gör efter att ha varit borta ett tag, så kunde jag snabbt konstatera att det inte tycks ha hänt särskilt mycket ”politiskt” hemma i Vänersborg. En artikel om att Förvaltningsrätten avslog Gunnar Lidells (M) överklagande av Kunskapsförbundet Västs beslut att inte starta upp Estetiska programmet musik i Vänersborg till hösten – det var väl allt. Men det var ju en gammal nyhet, i varje fall för bloggläsare.
Det var inte så många nyheter i min mailbox heller. Det fanns dock några mail som handlade om den politiska framtiden i Vänersborg. Några läsare har uppmärksammat att de styrande partierna bestående av socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister har förlorat två budgetomröstningar i rad, både när det gäller budget 2016 och budget 2017. Och det hör ju inte till vanligheterna att partier styr med de oppositionella partiernas budget. I synnerhet inte som oppositionsbudgetarna skiljer sig så markant från de styrandes som de gör i Vänersborg.
Frågorna i mailen handlade om det är möjligt att oppositionen kan ”avsätta” de styrande, om de nu inte avgår frivilligt. Och frivilligt tycks inte Dahlin, Carlsson och Isetorp lämna 
ifrån sig sina politiska platser…
Det är en mycket intressant frågeställning, som för Vänersborgs del naturligtvis är helt hypotetisk. Dessutom är det inte helt enkelt att besvara frågan. Det finns till exempel ingen paragraf i Kommunallagen som gör det möjligt att helt enkelt rikta en direkt misstroendeförklaring mot de styrande.
Men läser man Kommunallagen, och förarbeten och kommentarer till den, tycks det i varje fall ändå vara enkelt. Kommunallagen har nämligen förutsett att partier, ett eller flera, som efter ett val tillhörde den politiska majoriteten, ”hoppar av” och inleder ett samarbete med oppositionen. Vilket då kan få till följd att den politiska majoriteten i fullmäktige inte längre överensstämmer med den i nämnderna. Nu har ju S+C+MP aldrig haft majoritet (denna mandatperiod) i fullmäktige, men det är ändå paragraf 10a i Kommunallagens 4 kap som borde vara tillämplig även på förhållandena i Vänersborg, rent hypotetiskt alltså:
”Fullmäktige får återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd
1. när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige,”
Kommunfullmäktige i Vänersborg utsåg efter valet 2014 ledamöter och ersättare i samtliga nämnder och styrelser. S+C+MP hade fler röster bakom sina nomineringar än någon annan partigruppering hade vid denna tidpunkt och därför valdes Marie Dahlin (S) till kommunstyrelsens ordförande och Bo Carlsson (C) till 2:e vice ordförande. Och inte bara det, alla nämndsordförandeposter, och 2:e vice ordförande i de ”stora” nämnderna, besattes av de styrande.
Det är samtliga viktiga poster, inte bara för att de är arvoderade, utan framför allt för att alla ordförande, ”ordinarie” och ”vice”, tillhör presidierna och de får alltid både mer information och information tidigare än alla andra politiker. De träffar också förvaltningarnas chefstjänstemän, och andra tjänstemän, och kan därigenom påverka till exempel utredningar. De kan också ge direktiv på ett helt annat sätt till förvaltningarna än ”vanliga” politiker.
Om nu, fortfarande rent hypotetiskt, minialliansen inleder ett samarbete, och kommer överens, med Vänsterpartiet och välfärdspartiet (partier som röstade på minialliansens budgetar) så kan fullmäktige med stöd av ovanstående paragraf återkalla uppdragen för samtliga ledamöter i styrelser och nämnder. M+L+KD+V+VFP har nämligen 23 mandat i fullmäktige mot 22 för S+C+MP. Det förutsätter självklart att sverigedemokraterna avstår från att rösta eller åtminstone inte röstar på S+C+MP.
Sedan kan kommunfullmäktige välja nya ledamöter och ersättare enligt Kommunallagen 6 kap. 14 §… Inklusive nya ordförande i kommunstyrelsen och de olika nämnderna. Som då naturligtvis tillfaller de nya styrande partierna.
Så långt kommunallagen och som sagt, det verkar tämligen enkelt.
Men så har ett fall prövats rättsligt. Och när domstolarnas jurister kommer in i bilden så har de en enastående förmåga att komplicera och kanske till och med förvränga saker…
Den 18 juni 2008 beslutade kommunfullmäktige i Malung-Sälen att med hänvisning till ändrade majoritetsförhållanden återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i samtliga nämnder och styrelser i kommunen. Det hände med andra ord precis det som Kommunallagen hade förutsett.
Beslutet överklagades och gick faktiskt hela vägen upp till Regeringsrätten via Länsrätten i Dalarna och Kammarrätten i Sundsvall. (Domstolarna har bytt namn sedan dess.) Och besluten i samtliga domstolar gick, som jag ser det, emot kommunallagens intentioner.
Kammarrätten i Sundsvall skrev i sin dom:
”Det förhållandet att presidierna i nämnderna har en annan sammansättning än de skulle ha haft om den nuvarande majoriteten utsett dessa innebär i sig inte att majoritetsförhållandet i nämnderna avviker från det i fullmäktige.”
Det tycks inte som om Kammarrätten hade en aning om presidiernas politiska betydelse…
Och i Regeringsrättens dom:
”Det har i målet inte kommit fram annat än att den politiska majoriteten i nämnderna fortsatt är densamma som i fullmäktige. Någon möjlighet för Malung-Sälens kommun att med stöd av den redovisade bestämmelsen återkalla uppdragen för de förtroendevalda i kommunens nämnder finns därmed inte. Att den proportionella fördelningen mellan partierna eller presidiernas sammansättning inte strikt motsvarar den nya majoriteten i fullmäktige ändrar inte detta förhållande.”
Det är många politiskt och juridiskt insatta som menar att Kammarrättens och Regeringsrättens domar står i klar motsättning till syftet med Kommunallagens skrivningar. Vilket dessa då menar är att underlätta majoritetsskiften under mandatperioder.
Malung-Sälens kommun skrev i överklagandet till Regeringsrätten:
”Det finns i Malung-Sälens kommun en ny majoritet i fullmäktige som inte återspeglas i nämnder och styrelser. För att få till stånd en ”styrbar” kommun måste nya nämnder och nya presidier utses.”
Regeringsrättens dom avkunnades 2010 och är, så vitt jag förstår, fortfarande prejudicerande. Och Kommunallagen har inte förtydligats eller ändrats sedan dess. Det betyder att Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) kan sitta kvar på sina poster och styra Vänersborg fram till nästa val, även om de blir nedröstade i varenda större fråga… Och budget…
Värderingen av Nuntorp – och det där med handlingar…
I förra veckan avslöjade Bo Carlsson (C) i en intervju med Melleruds Nyheter den sekretessbelagda uppgiften att Nuntorps fastighet hade värderats till 38 miljoner kronor. Vilket var tämligen anmärkningsvärt… Att Carlsson avslöjade det alltså.
Efter Bo Carlssons uttalande tyckte tydligen Västra Götalandsregionen att det inte var någon idé att värderingen var fortsatt sekretessbelagd. Så nu har jag också fått ut värderingen.
Den oberoende värderaren, en konsult från LRF, kom fram till att byggnader och tomtmark på Nuntorp var värda 10 milj kr, jordbruksmarken 22 milj och skogsmarken inklusive jakt 5 milj. Till detta kom en summa på 1 milj för ett mervärde i form av intäkter från vindkraft och också för möjligheter till exploatering av mark för industri och bostäder. Värderaren har också gjort en gardering av det totala värdet med plus/minus 3 milj kr.
Konsulten från LRF skriver:
”Vid användning av denna typ av värderingsmetod där flera delvärden summeras görs en bedömning huruvida den trolige köparen kan tillgodogöra sig samtliga delvärden. Hänsyn till marknadsvärdets förhållande till avkastningsvärde har tagits redan i respektive delvärde. Några immateriella värden för fastigheten bedöms ej föreligga.”
Den totala arealen för fastigheten Nuntorp uppgår till ca 267,7 ha, även om fastighetsregistret säger att det är ca 253 ha. Enligt skogsbruksplan består fastigheten av ca 50 ha produktiv skogsmark, ca 2,5 ha skogsimpediment (främst berg), 193 ha jordbruksmark (varav ca 180 ha åkermark) och 19 ha övrig mark (kraftledning, vägar, tomtmark och övrig mark kring byggnader mm).
LRF-konsulten tycks ha gjort ett gediget arbete. Han har bland annat gått igenom byggnad för byggnad – och det finns ju en del sådana på Nuntorp, t ex undervisningslokaler, kontor, elevhem, maskinhallar, garage, ladugårdar, djurhallar, ridhus, förråd, häststall, hönshus, växthus osv.
Den finns ytterligare en värdering av Nuntorp, en värdering som gäller lösöret, dvs fordon, maskiner och kor etc. Den här värderingen har jag också försökt att ”få ut”. På Västra Götalandsregionen, som har beställt de båda värderingarna, är denna andra värdering dock belagd med sekretess.
Men Regionen har skickat denna värdering till Fastighets AB Vänersborg. Därför begärde jag att få ta del av den via VD Ove Thörnkvist. Jag fick följande svar:
”Den är betraktad som arbetsmtrl i den pågående processen”
Och det skulle jag ju kunna nöja mig med. Om det inte vore för att…
En handling som har ”anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa” betraktas av Tryckfrihetsförordningen (2 kap 6 §) som en inkommen handling. Och en inkommen handling är en allmän handling och en allmän handling är offentlig…
Varför är då detta med offentlighet så viktigt? Jo, för att i Sverige anses det som ett grundläggande fundament för demokratin att medborgarna ska kunna få reda på vad myndigheter sysslar med. Tryckfrihetsförordningen 2 kap:
”1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.”
Tryckfrihetsförordningen är en av Sverige fyra grundlagar. Grundlagarna står över alla andra lagar. Det betyder att alla andra lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna.
Nu är det emellertid så att inte alla inkomna handlingar är offentliga. Fastighets AB behöver inte lämna ut alla handlingar som allmänheten, eller jag, begär ut. Det finns en lag som reglerar detta.
Offentlighets- och sekretesslagen ska användas vid sådana här tillfällen. De bestämmelser som finns i lagen ska följas om en myndighet inte tycker att en handling bör bli offentlig.
I denna lag står det t ex att om en uppgift, som är sekretessbelagd hos en myndighet, skickas till en annan myndighet, som i det här fallet (Västra Götalandsregionen skickar en sekretessbelagd handling till Fastighets AB), så ska den mottagande myndigheten göra en självständig prövning och bedömning om handlingen kan lämnas ut eller inte.
Det står också i lagen, fast i en annan lag (Förvaltningslagen § 20), att ett beslut om sekretess ska motiveras. Myndigheten måste även förklara hur avslagsbeslutet kan överklagas (21 §).
Det kan också vara av ett visst intresse att den som begär ut en allmän handling har rätt att vara anonym (Tryckfrihetsförordningen 2 kap 14 §)…
En inkommen handling, som en sådan här färdig värdering, kan, som jag tolkar lagarna, aldrig vara arbetsmaterial. Däremot kan den alltså, som inkommen handling, beläggas med sekretess. Vilket emellertid inte har skett hos Fastighets AB Vänersborg – med handlingen om värdering av lösöret på Nuntorp.
Trots det lämnas inte handlingen ut.
Ibland får jag som politiker i Vänersborg en sådan där déja-vu-känsla. Det känns som att man har upplevt någonting liknande förut. Och när jag tänker efter, det har jag nog. Det var på ”arena-tiden” – den tid då Vänsterpartiet anmälde kommunen för brister i diarieföring och hantering av handlingar. Det blev fem anmälningar till JO.
JO gav Vänsterpartiet rätt alla gånger…
.
Anm. Tidigare bloggar i ämnet:
- ”Handlingar om Nuntorp – en fortsättning”, 30 maj
- ”Hantering av kommunala handlingar (Nuntorp)”, 29 maj
Handlingar om Nuntorp – en fortsättning
Igår publicerade jag en blogg som handlade om hur det stod till med handlingarna kring affären Nuntorp (se ”Hantering av kommunala handlingar”). Och idag hittade ett nytt protokoll sin väg till diariet. Eller snarare en ny sida i ett ”gammalt” protokoll.
Det gäller protokollet från Fastighets AB Vänersborgs sammanträde den 16 mars. Protokollet har idag kompletterats med en sida 2, den sida som saknades. Att protokollet kompletterades just idag är återigen ett sådant där osannolikt sammanträffande. Men det är bra att det blev gjort, vad det än berodde på. Det är viktigt att protokollen i diariet är fullständiga och riktiga. Antagligen har det skett någon typ av misstag i avläsningen av originalprotokollet – och misstag kan göras.
Så nu är ordningen återställd.
Nästan…
Några frågetecken har rätats ut, men det nya protokollet reser nya frågor…
I diariet har det ”gamla” protokollet helt enkelt uppdaterats med den nya sidan, utan att detta på något sätt framgår i diariet. Datumet för diarieföringen är nämligen detsamma som tidigare.
Ok, det är kanske så det går till, men för mig är dagens nya kompletterade protokoll faktiskt ett nytt protokoll. Med ett nytt datum för diarieföring.
På sidan 2 i det ”uppdaterade” protokollet finns punkterna 5 och 6 med (plus ytterligare två ärenden), dvs de som saknades i det tidigare diarieförda protokollet. Och det är ju bra. 
Dessutom finns vederbörliga underskrifter med i slutet på sidan – också det precis som det ska vara. (Och i samband med det, så måste jag göra ett tillrättaläggande. Det brukar finnas med underskrifter i Fastighets AB:s protokoll. Jag hade fel på den punkten igår. Och nu fick således också protokollet från i mars underskrifter.)
De som har skrivit under protokollet är ordförande Marie Dahlin (S), Tor Wendel (M) och Bengt Larsson (S). Och det är bolagets VD, tillika kommundirektör, Ove Thörnkvist, som skriver protokollen. Så i och med underskrifterna så vet vi också vilka signaturerna tillhör (se ”Hantering av kommunala handlingar”).
Men här upptäcker man som sagt några fler frågetecken…
Det är enligt protokollet Tor Wendel som har blivit vald till att justera protokollet tillsammans med ordförande Marie Dahlin – ingen annan.
Men när man tittar på vilka som har satt sina underskrifter i slutet på protokollet så visar det sig alltså att också Bengt Larson har justerat.
Bengt Larson har, enligt protokollet, inte blivit vald att justera protokollet! Men det gör han ändå. Dessutom är Bengt Larsson ersättare i styrelsen. Och ersättare brukar inte justera protokoll, så detta förfarande torde vara en nymodighet.
Men inte nog med det. Tor Wendel har bara justerat två paragrafer, två paragrafer som Marie Dahlin av någon anledning inte justerat. Varför Dahlin inte har gjort det framgår inte. Det föreligger i varje fall inget jäv på dessa paragrafer – paragraferna handlar om ”Övrigt”, där det inte fanns något att rapportera, och ”Nästa styrelsemöte”.
Det är möjligt att Marie Dahlin var tvungen att lämna mötet för andra uppdrag, men då ska det naturligtvis stå i protokollet. Precis som det gör strax före paragraf 5:
”Bo Carlsson lämnar mötet och Stefan Larsson tjänstgör.”
Jag blir inte riktigt klok på sammanträdesformerna eller protokollskrivandet i Fastighets AB. Men jag kanske får gå en kurs. Eller också får någon eller några på Fastighets AB göra det…
Eller också har sekreteraren glömt någon punkt… Protokollet kanske får uppdateras igen. Jag gissar faktiskt på det, men denna gång har det i så fall inte berott på ”inläsningsfel”.
Hur som helst, protokollet är bättre än det förra… Nu återstår det att se om det tar lika lång tid för protokollet från det senaste mötet den 18 maj att bli klart… Och bli rätt…
Undrar förresten vad kommunjuristen tycker om sådana här protokoll?
Sammanträdet den 18 maj är för övrigt det sammanträde där Fastighets AB Vänersborg beslutade att köpa Nuntorp, dvs Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C). Enligt mycket tillförlitliga uppgifter har den tredje styrelsemedlemmen Tor Wendel (M) reserverat sig mot beslutet. Men tills protokollet blir justerat och klart så går det inte att få någon ytterligare information om varken beslutet eller reservationen. Det är bara Bo Carlsson som av någon anledning kan berätta för media (”Hantering av kommunala handlingar”) om vad som avhandlades och bestämdes…
Det är väl inte heller helt ointressant att upplysa om att värderingen av Nuntorp, som Bo Carlsson avslöjade i Melleruds Nyheter förra onsdagen, var sekretessbelagd av Västra Götalandsregionen… Ja faktiskt. Västra Götalandsregionen, som äger Nuntorp, sekretessbelade värderingen av så att säga ”förhandlingstekniska skäl”.
Och den sekretessen bröt Bo Carlsson (C) när han ”i sin ivriga entusiasm” sade ”lite för mycket”…
I och med detta uttalande så gjorde jag idag ett nytt försök att få ut det värdeutlåtande, som låg till grund för LRF-konsult Erik Einarssons värdering av Nuntorp. Sekretessen torde vara tämligen meningslös när Carlsson offentliggjort den viktigaste uppgiften, tänkte jag. Och om värderingen blir offentlig så kunde den ju också läsas av politikerna i Fastighets AB… Tänkte jag igen.
Fast det kan de redan.
En chefstjänsteman på Västra Götalandsregionen gav mig beskedet att två värderingar sedan lång tid tillbaka (före jul) faktiskt redan fanns hos kommunen.
Jag skrev därför till VD Ove Thörnkvist och begärde ut värderingarna. Och fick ett svar från Marie Dahlin (S)… Dahlin skrev att en chefstjänsteman på VG-regionen skulle få bedöma om handlingen var offentlig.
Med andra ord – värderingen fanns alltså på kommunen! Hela tiden! Fast VD Thörnkvist tidigare förnekade det i ett mail till mig:
”Har inga mer handlingar i ärendet.”
När jag ändå hade Marie på ”emailtråden” så frågade jag henne om värderingen:
”Är den sekretessbelagd så ska jag väl få reda på det? Och vägledning om hur jag ska överklaga?”
Marie Dahlin (S) svarade:
”Den finns inte i kommunens diarie, den finns på fastighets AB som arbetsmaterial.”
Jag kan tänka mig att kommunjuristen har åsikter om detta förfarande. Också…
Hur slutade det då? Jo, jag fick LRF-konsulten Erik Einarssons värdering av Nuntorp! Av Fastighets AB:s VD Ove Thörnkvist. Eller rättare sagt, en av Einarssons värderingar – den om fastigheten, dvs byggnader, skog och annan mark.
Den andra värderingen gäller lösöret, som t ex fordon, maskiner och kor etc. Och den är vad jag förstår fortfarande sekretessbelagd av Regionen, även om ingen i Fastighets AB har upplyst mig om det…
Jag undrar förresten om Fastighets AB tänker sig att köpa korna… Vem på kommunen skulle i så fall mjölka dem?
Jag återkommer till Fastighets AB, utvärderingar och Nuntorp. Det kom nämligen ”annat” emellan… För ikväll har ett stort drama utspelats på Skräcklan. En stor polisinsats – mängder med polisbilar och ambulanser. Skott. Insatsstyrka. Chockgranater. Ambulanser.
Expressen ringde mig och jag svarade på några frågor. Ska bli intressant att läsa vad jag sa…
Världen har kommit närmare…
Hantering av kommunala handlingar (Nuntorp)
Det har under en längre tid kryllat av rykten både på stan och i kommunhuset att Fastighets AB Vänersborg har beslutat att köpa fastigheten på Nuntorp med tillhörande skogs- och jordbruksmark.
För oss som inte rör oss i de slutna kontors- och konferensrummen på kommunhuset har det varit svårt att få någon som helst information om vad som händer. Jag har därför försökt att få ut handlingar som rör affären.
Och det visade sig att det inte var det lättaste… 
Kommundirektör Ove Thörnkvist är också VD i det kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg. Jag vände mig till honom för att få protokollet från Fastighets AB:s styrelsesammanträde den 16 mars.
Dagen efter, sent fredag eftermiddag (20 maj), fick jag svaret:
”Protokollet finns i diariet, justerat och klart.”
Kommundirektören och VD:n brukar ofta, förutom att han har en förmåga att missuppfatta frågor på mailen (se bland annat ”Fastighets AB Vänersborg (1/2)”), låta bli att ge frågeställaren den service som lagarna kräver. Det är inte första gången som Thörnkvist svarar med en hänvisning när jag begär ut protokoll. (Se t ex ”FABV (2/2). Och Nuntorp.”)
Jag förstår inte hur kommundirektören och VD:n i Fastighets AB tänker. Lagarna säger ju att kommunen ska lämna ut begärda handlingar och dessutom skyndsamt (se Offentlighets- och sekretesslagen, kap 4). Är det så att kommundirektören inte anser sig ha den tid som krävs för att följa lagen, så kan man väl tycka att han med i stort sett bara ett musklick kan vidarebefordra en sådan här begäran till någon annan tjänsteman.
Jag skrev till kommunens två jurister för att få deras syn. Jag fick svar från en av dem:
”Självfallet har du som enskild rätt att få ta del av begärd handling i enlighet med Tryckfrihetsförordningens 2 kap.”
Kap 2 handlar om allmänna handlingars offentlighet (se här). I paragraf 12 står det:
”Allmän handling som får lämnas ut skall på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den, som önskar taga del därav, så att handlingen kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas.”
Jag tror att några i kommunen får se över sina rutiner… Det ska betonas att de allra, allra flesta tjänstemän i Vänersborg sköter detta på ett utmärkt och ytterst noggrant sätt. Det kanske också beror på ett beslut som kommundirektör Thörnkvist själv(!) fattade den 18 mars och som vidarebefordrades till samtliga förvaltningschefer:
”I förvaltningslagen sägs att kommunen ska handlägga ärenden så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.”
Skrev alltså kommundirektören…
Jag fick inte ut protokollet, men jag tittade i diariet – och där fanns naturligtvis protokollet från den 16 mars. Det var diariefört dagen efter att jag hade frågat VD Thörnkvist efter det, dvs protokollet diariefördes fredagen den 20 maj… Det var för övrigt mer än 2 månader efter sammanträdet…
Så återigen råkade jag ut för ett sådant där ovanligt sammanträffande – en handling diariefördes dagen efter att jag begärde ut den…
Det är ganska svårt att förstå varför protokollet inte skrevs och ”hanterades” snabbare. Det står faktiskt i direktiven till Fastighets AB under paragraf 7:
”Bolaget skall hålla kommunen väl informerad om sin verksamhet och det åligger bolaget att till kommunen snarast översända: … b) protokoll från styrelsesammanträde”
Kan det bli tydligare?
Det går inte att utifrån protokollen från Fastighets AB Vänersborg se vem det är som skriver dem. De är nämligen inte undertecknade! Och det är följaktligen inte heller protokollet från den 16 mars…
Det är mycket märkligt. Är protokoll som inte är underskrivna giltiga…?
Det finns bara några signaturer på varje sida på protokollet. De betyder antagligen att några har justerat protokollet, men det är svårt att veta vilka dessa personer är – se bild!
I protokollet står det att Tor Wendel (M) har valts till justeringsman, så en av signaturerna torde vara hans. De andra styrelseledamöterna är Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) – är det deras signaturer? Jag ser inte det, och det finns ingen ledtråd i protokollet.
Det blir än märkligare…
På sidan 2 och 3, dvs bilaga 1 och 2, hittar vi en fjärde signatur (se bild):
Och denna extra signatur måste vara VD Thörnkvists, ”Thö”. Vilket är lite underligt, eftersom han inte står som närvarande på sammanträdet (det står inget alls om VD:n)…
När jag sedan läser protokollet från den 16 mars så ser jag att det saknas två paragrafer, se nedan.
Det finns inga paragrafer 5 och 6!
Efter en kontrollfråga till kommunstyrelseförvaltningen om det finns ytterligare en sida, så ges beskedet:
”Tyvärr, så ser protokollet ut här också. Det saknas § 5 och 6.”
Ooops.
Vad säger man?
Anledningen till att jag ville ha ut handlingar var alltså att jag ville veta mer om ”affären Nuntorp”. Jag fick ut ovanstående protokoll, men det var allt. Dessutom är fortfarande inte protokollet, där det ryktas om att Fastighets AB har beslutat att köpa Nuntorp, inte justerat än, och är därmed inte offentligt. Jag tror att det sammanträdet hölls den 19 maj.
Jag gjorde ett nytt försök, jag ville veta mer om alla rykten. Särskilt intressant tyckte jag att ”Värdeutlåtandet av LRF-konsult Erik Einarsson” (citat från protokollet) skulle vara. Jag 
efterfrågade också all korrespondens med Hushållningssällskapet, dvs den organisation som är tänkt ska hyra Nuntorp av Vänersborg.
Från samhällsbyggnadsförvaltningen fick jag svaret:
”Samhällsbyggnadsnämnden har inga uppgifter i detta ärendet. Frågorna får gå till Fastighets AB – Ove Thörnkvist.”
Från kommunstyrelseförvaltningen var svaret:
”Det finns ett ärende gällande Nuntorp (Utredning – eventuellt förvärv av fastigheter kopplade till naturbruksgymnasiet Nuntorp, dnr 2015/403) i Kommunstyrelsens diarium. … Den enda handling/korrespondens med Fastighets AB är den avsiktsförklaring som ligger i ärendet.”
Det sista svaret jag fick var från Fastighets AB:s VD, dvs Ove Thörnkvist:
”Har inga mer handlingar i ärendet.”
Det gick inte att få ut några handlingar – ingen värdering, ingen korrespondens med Hushållningssällskapet. Ingenting.
Det gick inte att få reda på mer fakta. 
Några personer har meddelat mig muntligt att det råder sekretess på att lämna ut uppgifter kring värdering, köp och sälj etc. Det var också vad Marie Dahlin sa till TTELA den 12 april:
”resultaten är än så länge belagda med sekretess.”
Men i så fall borde jag ha fått detta svar, till och med med en instruktion om hur man kan överklaga sekretessbeslutet – och det har jag inte fått! (Även sekretessbelagda handlingar ska diarieföras.)
Har alla kontakter skötts muntligt?
Döm av min förvåning när jag läste Melleruds Nyheter i onsdags, den 25 maj.
Trots att det inte finns några handlingar i diariet, trots att det senaste protokollet från Fastighets AB inte är justerat och därmed inte har vunnit laga kraft, trots att det enligt uppgift råder sekretess och trots att det tydligen inte finns annat än muntliga överenskommelser – så går Bo Carlsson (C), tillsammans med sin gamle partivän Robert Svensson från Mellerud, ut i offentligheten och berättar att Nuntorp är värderat till 38 miljoner kronor – och att köpet är klart… Det fattas ”bara” ett beslut i fullmäktige.
Vänersborg ska köpa en fastighet för 38 miljoner kronor för att en friskola ska kunna bedriva verksamhet. Är det dags att också köpa Fridaskolans lokaler?
Är det månne läge att anmäla hanteringen av ärendet ”affären Nuntorp” till JO? Det finns många bottnar i förfarandet, så det skulle kunna bli både en och två och tre anmälningar…
.
Anm. Jag har skrivit om Fastighets AB och Nuntorp tidigare. Se:
Det händer saker på Facebook
Det är mycket politik på Facebook nu för tiden. Det tycks till och med som om Facebook är den huvudsakliga arenan för politiska frågor. Men det blir väl så när alla har möjlighet att snabbt och lätt göra sin röst hörd, typ när man ändå sitter framför bildskärmen eller har mobilen i näven.
Dessutom når man ju ganska många läsare på Facebook. Och då är chansen stor att i varje fall någon ska hålla med och trycka på ”Gilla”-knappen. När sedan den lokala pressen inte heller tar in alla synpunkter som skickas, så får Facebook en ännu större betydelse. Och partiernas hemsidor ska vi ju inte ens tala om… Ingen politik överhuvudtaget. Utom Vänsterpartiets förstås. (Se ”De politiska partiernas hemsidor”.)
En fråga som har varit aktuell den senaste tiden på Facebook är den överraskande vändningen i fullmäktige när en helt ny budget för 2016 skulle antas. (Förvaltningsrätten förklarade ju att det tidigare beslutet inte var lagligt. Se ”Ljunggren (S) har agerat olagligt!”.) Exakt samma budget som det styrande triumviratet fattade beslut om i juni 2015 tillsammans med sverigedemokraterna led nu i april nederlag.
Moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna hade ju som bekant svängt 180 grader i sin uppfattning och i stort sett anammat, faktiskt, Vänsterpartiets uppfattning om hur kommunens skattemedel borde prioriteras. Så istället för att föreslå en nedskärningsbudget, som förra året, gav minialliansen (M+L+KD) åtskilliga miljoner kronor extra till socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden.
Förslaget närmade sig en majoritet när Vänsterpartiet och välfärdspartiet stödde det. Och det hjälpte inte att Bo Carlsson (C) mitt under brinnande budgetdebatt hade ett allvarligt samtal med Kurt Karlsson (SD) utanför sessionssalen, lite i skymundan… Sverigedemokraterna svängde också 180 grader. De övergav socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet. Och vågskålen tippade över – moderaternas budgetförslag fick majoritet… (Se ”Avgår Marie Dahlin nu?”.)
Även Nuntorp har diskuterats den senaste veckan, dock i en blygsammare omfattning. De styrande partierna i Vänersborgs kommun vill ju köpa hela fastigheten för kanske 30-40 miljoner kr, för att i nästa steg hyra ut den. (Se ”FABV (2/2). Och Nuntorp.”.) Det är socialdemokraterna och centerpartiet genom Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C), som utgör 2/3-delar av Fastighets AB:s styrelse, som driver frågan. (Miljöpartisterna säger inget men håller med…) Den moderate representanten i Fastighets AB, den 3:e tredjedelen av styrelsen, försöker hålla tillbaka de vilda planerna. Han vill inte att kommunen ska köpa fastigheten.
Har inte det styrande triumviratet (S+C+MP) en väldigt speciell syn på vad som är kommunens kärnverksamhet? Hör verkligen köp av fastigheter och spekulativa näringslivssatsningar som Wargön Innovation till den kommunala kärnverksamheten? Enligt min mening skulle dessa tiotals miljoner göra betydligt större nytta i nya förskolor och skolor.
Den hetaste Facebookdebatten under helgen har emellertid varit Kunskapsförbundet Västs beslut att inte starta upp Es-Mu i Vänersborg i höst. (Se ”Nedläggningen av Es-Mu i Vänersborg”.) Beslutet, som fattades tack vare att Vänersborgs socialdemokrater röstade bort Vänersborg, har inte varit populärt. Snällt sagt.
Beslutet har dessutom splittrat de styrande i Vänersborg. Centerpartiets Mats Andersson skrev till exempel på Facebook:
”Det är nog fler politiker som agerar i Vänersborg. :)”
Med den uppenbara innebörden att Andersson inte håller med sitt allierade socialdemokratiska parti i nedläggningsfrågan… Eller för den delen sina partikamrater i Trollhättan.
Mats Andersson agerar också. Eller vad man ska kalla det… På sin Facebooksida har han publicerat en länk till ett upprop:
”Ha kvar estetprogrammet i Vänersborg!”
Även Marika Isetorp, miljöpartiets starka kvinna i Vänersborg, har tagit detta steg och publicerat denna länk. Både Isetorp och Andersson uppmanar således sina vänner på Facebook att skriva under uppropet.
Man kliar sig onekligen lite i huvudet. Hade det inte varit bättre att både center- och miljöpartiet hade pratat med sina styrande vänner i socialdemokraterna innan beslutet i Kunskapsförbundet fattades? Eller är det så att center- och miljöpartiet talar med kluven tunga? Har de faktiskt kommit överens med socialdemokraterna om att lägga ner utbildningen i Vänersborg, men utåt, mot vänersborgarna, vilja ge sken av att de är emot…? De tre styrande partierna träffas ju flera gånger i veckan för att komma överens om vilken politik de ska föra och det låter inte särskilt troligt att två av tre partier inte skulle stå bakom beslutet i Kunskapsförbundet…
Den moderate fullmäktigeledamoten från Vänersborg, Jonathan Axelsson, som också sitter i Kunskapsförbundets direktion (men var frånvarande under sammanträdet där det ödesdigra beslutet togs), kommenterade Isetorps inlägg, dvs uppmaningen att skriva under uppropet, under lördagskvällen:
”Det är ditt parti som tillsammans med S och C som lagt ned programmet. Behöver jag bifoga omröstningslistan
Gör ni som i regeringen? Protesterar mot er egen politik?”
Marika Isetorp svarade strax Axelsson:
”Min åsikt är att programmet ska finnas kvar i Vänersborg. I kultur- och fritidsnämnden, där jag är ordförande, har vi kommit långt när det gäller musik och andra estetiska inriktningar – det finns många former av samarbete att använda där.”
Att påpeka för Jonathan Axelsson att hon är ordförande i kultur- och fritidsnämnden torde vara typ ”överskottsinformation”. Självklart vet Axelsson att Isetorp är det. Det vet väl förresten alla som läser på Isetorps Facebooksida. Och vad har kultur- och fritidsnämndens verksamhet med beslutet i Kunskapsförbundet att göra?
Jonathan Axelsson var inte sen med ett svar:
”Ja det gör ju saken ännu mer underligt eftersom MP styr Vänersborg, Trollhättan och KFV. Beslutet är ju som Gustav Fridolin hade sagt om sin egen politik, ”skitpolitik”.”
Faktum är ju att miljöpartiet är med och styr överallt, precis som Axelsson skriver. Och ordet ”skitpolitik” använde Fridolin när regeringen införde gränskontroller, se t ex Expressen.
Men nu tyckte Isetorp att det fick vara nog! Nu fick det verkligen vara slut med kritiken!
Jonathan Axelssons två inlägg raderades!
Ja, du läste rätt. Marika Isetorp (MP) raderade kritiska inlägg från en fullmäktigekollega i Vänersborg från sin Facebookssida – inlägg som varken var personliga, sexistiska eller på annat sätt kränkande.
Det händer saker på Facebook.
Det gick också rykten på Facebook om att barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg ska finansiera Es-Mu åt Kunskapsförbundet, så att programmet kan starta upp i Vänersborg i höst. Varifrån nu det ryktet kommer…?
Fast det skulle väl inte spela någon roll – socialdemokraterna, och antagligen också centerpartiet och miljöpartiet, skulle ju ändå rösta mot ett sådant förslag…
Fast om sanningen ska fram. Jag fick nämndens handlingar häromdagen och kan dementera att BUN ska skicka pengar till Kunskapsförbundet. Jag tror inte ens att det skulle vara lagligt att göra på det viset.
Det händer som synes en del på Facebook. Jag tror att det mer eller mindre är ett måste för kommunalpolitiker i Vänersborg att hänga med på Facebook. Det är ju här som en stor del av den politiska debatten förs…
Såvida inte inläggen tas bort…
Nattugglan: Politiker och beslut
Politikerna sitter i olika sammanträdesrum på kommunhuset och fattar beslut. Till sin hjälp har de ofta en mängd handlingar och underlag med fakta.
Några politiker har kanske inte läst igenom handlingarna ordentligt inför besluten. Några andra har kanske slarvat med inläsningen och förberedelserna i något specifikt ärende. Det kanske är tio ärenden på dagordningen och de har läst igenom de andra nio ordentligt, men inte det tionde… De flesta politiker förutsätter också att de underlag som finns inför besluten är totalt uttömmande och riktiga. De kanske också litar på vad ”topparna” i partiet säger. ”De har nog läst på, de vet vad de talar om.” Typ.
Naturligtvis finns det alltid också de politiker som inte har hunnit med att sätta sig in i ärendena överhuvudtaget. De kanske inte har haft tid eller ibland inte lust. Sammanträdet kanske också har dragit ut på tiden och man börjar bli trött. Några politiker kanske sitter och längtar efter fikarasten. Och är dessutom en betryggande majoritet överens i diskussionen och omröstningen så kan väl beslutet inte vara fel. I en majoritet så har den enskilda ledamotens ansvar en tendens att förminskas eller kanske till och med försvinna. ”Det var inte bara jag, alla andra gjorde ju också så.” Typ.
Politiker är vanliga människor. Men visst ska och kan man ändå kräva lite mer av politiker. Särskilt som deras beslut kan få stor betydelse för andra.
För så är det.
Och händer det att man som politiker fattar fel beslut så får man stå för det. Och blir det riktigt fel, så borde man faktiskt också kunna ompröva beslutet. ”Det blev fel, men vi gör om och vi gör rätt.”
Det vore ingen svaghet. Tvärtom, det skulle vara ett bevis på både politiskt självförtroende och styrka. (I Vänersborg händer det inte ofta…)
Det beslut som barn- och utbildningsnämnden fattade i oktober om Nattugglans nedläggning och flytt till nya lokaler på Vänerparken är ett beslut som i högsta grad påverkar människors vardag. Små barn ska flytta till helt nya lokaler, föräldrar ska lämna sina barn i dessa lokaler och förskolepersonalen ska arbeta i dem.
Barn- och utbildningsnämndens 11 ledamöter fattade den 12 oktober ett beslut som påverkar många människors vardag, många människors liv.
Tyvärr gjorde nämnden det utan att någon analys utifrån barnperspektivet gjordes, utan att någon dialog med föräldrarna genomfördes och utan att någon riskanalys bland personalen utfördes. Dessutom innehöll faktaunderlaget ofullständigheter och rena felaktigheter.
Föräldrar till barn på Nattugglan ville igår torsdag träffa ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden. De ville att politikerna i nämnden kom till de ”nya” lokalerna på Vänerparken för att med egna ögon se de utrymmen som barnen på Nattugglan ska flytta till.
De ville få politikerna att förstå att de hade fattat ett felaktigt beslut.
Det kom bara fem politiker, varav bara en ordinarie ledamot i nämnden. Det var jag. Två ersättare i nämnden fanns på plats, Kent Karlsson (V) och Marianne Karlsson (C). Dessutom hade också Morgan Larsson (VFP) och Kurt Karlsson (SD) också hörsammat föräldrarnas inbjudan.
Det var dåligt. Var fanns alla politiker som ansvarar för barnens, föräldrarnas och personalens förändrade, och försämrade, framtid? Var inte dessa politiker intresserade av att träffa de som drabbades av beslutet? Ville de inte höra föräldrarnas synpunkter?
Uppenbarligen inte.
Direkt vi politiker, som hörsammade föräldrarnas vädjan, kom ner i lokalerna kände en av oss att det luktade mögel. Och det bekräftade ju vad andra tidigare hade uppgett. Politikerna visades runt i lokalerna och vi fick se fuktskador, bristande ventilation och toaletten som har haft stora problem med avloppet. Vi såg de små fönstren som inte räckte till för att få in ordentligt med dagsljus i lokalerna. Vi såg också de små lekgårdarna mellan husen. Vi såg däremot inga ordentliga utrymningsvägar vid brand… Och vi undrade allesammans om lokalerna, renoverade eller ej, skulle klara en inspektion av brandmyndigheterna. Det ska ju faktiskt vistas en mängd små barn i lokalerna.
Det var också som en av oss politiker sa, det spelar ingen roll om lokalerna renoveras – lokalerna passar helt enkelt inte för förskoleverksamhet.
Och det var så sant som det var sagt. En lång korridor utan fönster med en massa smårum på ena sidan. Så långt från en hemmiljö man kan tänka sig. Och här ska barn bo och leva under längre tider. Många av de här barnen har ju föräldrar som arbetar allt annat än kontorstider och som ibland gör betydligt längre pass på sina arbeten än de vanliga 8 timmarna.
Kontrasten mot Nattugglans nuvarande lokaler är slående!
Vi politiker fick också ta del av den desperation som råder bland föräldrar.
”Skulle ni vilja ha era barn i de här lokalerna?”
Det var nog ingen av de närvarande som var beredda att svara ja på den frågan…
Vi fick också höra om föräldrar som aktivt söker nya jobb eller funderar på att flytta till typ Trollhättan för att de inte vill att deras barn ska vistas i de här lokalerna.
Jag tror att det är nyttigt att politiker ger sig ut i verkligheten och träffar de människor som berörs av besluten. Tyvärr var det alltför få i barn- och utbildningsnämnden som var beredda att göra detta. Det är bara att beklaga.
Och därmed känns chanserna ytterst små att nämnden tar upp ärendet igen och omprövar sitt beslut. Ja, i november fick jag ju inte ens ta upp ärendet för förnyad diskussion.
Ibland kan man bli besviken på politiker. Men vem vet, kanske tar de politiker som inte var där och ringer upp föräldrarna och kommer överens om en ny tid…? Det vore väl det minsta man kan begära?
Det var nog symptomatiskt att larmet gick när vi lämnade lokalerna…
.
PS. Jag har skrivit ganska många bloggar om Nattugglan vid det här laget. Du hittar dem här – i kronologisk ordning. I de här bloggarna hittar du också fakta som stöder påståenden i bloggen ovan.
”BUN: Dagordningen”, 11 okt
”Nattugglan läggs ner”, 13 okt
”Björkholmsgatans förskola/Nattugglan”, 28 okt
”BUN och Nattugglan”, 31 okt
”Att väcka ärenden…”, 3 nov
”BUN: Två viktiga reservationer”, 9 nov
”Icke-ärendet Nattugglan”, 11 nov
”Nattugglan-Vänerparken: Lokalerna”, 13 nov
”En replik till ordf Andersson (C)”, 20 nov
”Ingen riskbedömning inför BUN-beslutet”, 22 nov
”Varför inte säga som det är?”, 23 nov
”Barnkonventionen och BUN”, 25 nov
”Laglighetsprövning: Väcka ärenden”, 4 dec
Betongen är tillbaka!
Det politiska året närmar sig sitt slut. Kommunstyrelsen hade idag (onsdag) sitt sista sammanträde för 2015, kommunfullmäktige har haft sitt liksom också barn- och utbildningsnämnden.
Som vänsterpartist kan jag notera en tydlig och tråkig utveckling under året. De två stora betongblocken, triumviratet bestående av socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet och 
minialliansen bestående av moderaterna, kristdemokraterna och liberalerna (tidigare folkpartiet), hittar varandra i allt fler frågor.
Det kanske i och för sig inte är någon större nyhet, men det var en tid, som av en händelse strax innan valet, när det såg ut som om socialdemokraterna tog en liten “vänstersväng”. Den svängen slutade dock mycket tvärt när Marie Dahlin valdes till kommunstyrelsens ordförande och kom i besittning av makten i Vänersborg.
Och ju längre tiden har gått under året så har de två stora blocken allt oftare gjort upp bakom skål och vägg. ”Partitopparna” har ju tid att träffas t ex i kommunhuset för att prata sig samman, de har ju både heltidstjänster och många arvoderade uppdrag.
Det betyder att när frågorna kommer upp i nämnder, kommunstyrelsen och framför allt i kommunfullmäktige, så debatterar de stora blocken inte längre med varandra. Och när framför allt Vänsterpartiet vill diskutera, få reda på fakta och bevekelsegrunder, då sitter de två blockens representanter tysta. På sin höjd kan de begära ordet och kritisera Vänsterpartiet för att de kritiserar och inte fogar sig i de genomtänkta och fantastiska förslagen (OBS Ironi!) som de två blocken har enats kring.
Det är tragiskt. Inte framför allt för Vänsterpartiet, utan för demokratin och vänersborgarna. Den öppna och offentliga debatten där åsikter bryts mot varandra lyser alltmer med sin frånvaro. 
Det här är en tendens som blir allt tydligare.
När byggnationen i skogen vid Kindblomsvägen debatterades i kommunfullmäktige så sa minialliansens ledamöter inte ett ord. Och Marie Dahlin (S) framförde inga som helst argument i sak från talarstolen. Hon bara kritiserade vänsterpartister för deras kritik. För att inte tala om miljöpartiet. Miljöpartisterna konstaterade i början av debatten att de överhuvudtaget inte skulle delta i diskussionerna… Och det gjorde de inte heller…
I socialnämnden lade Vänsterpartiet häromsistens ett förslag på en samordnare i alla frågor som angick de nyanlända, något som bland annat har efterlysts av Rädda Barnen och Röda Korset. Det kom inte en fråga, inte en invändning, inte ett inlägg från de andra ledamöterna, trots vänsterpartisternas vädjan om de andra partiernas synpunkter. Sedan röstade samtliga partier mot Vänsterpartiets förslag…
I barn- och utbildningsnämnden tog betongpartierna emellertid det hela ännu ett steg längre. Där fick Vänsterpartiet inte ens väcka ett ärende (kring Nattugglan). Betongpartierna röstade helt enkelt för att Vänsterpartiet överhuvudtaget inte fick ta upp frågan.
Och tidigare i höst skrev den centerpartistiske ordföranden i TTELA att:
”Vänsterpartiet som har en tendens i en del sammanhang att ’vara för, för att vara emot’…”
Alltså behöver man enligt centerpartisten Mats Andersson (C) inte diskutera med Vänsterpartiet. Man behöver inte ens diskutera överhuvudtaget. Som Vänsterpartiet skrev på sin hemsida:
“Svara inte på frågor, lämna inga förklaringar, lita på att utfallet av eventuella voteringar ger klara besked. Se, vilka majoriteter, så många som röstar för samma förslag, så många kan inte ha fel, eller hur?”
Det känns nog skönt för alla ledamöter i betongpartierna att de är så många och att majoriteten alltid har rätt… (OBS. Ironi igen…)
Och det här med att Vänsterpartiet alltid säger nej är intressant. Det kan jag också få höra från ”folk på stan”. Jag vill kommentera detta kort.
Det förhåller sig så att i en omröstning i en av de politiska församlingarna så ställs alltid två förslag mot varandra. Då ska ledamöterna rösta ”ja” eller ”nej”. Ett av förslagen är huvudförslag och det andra är således motförslaget. Det är (nästan) alltid triumviratets (dvs S, C och MP) förslag som är huvudförslag. Röstar ledamöterna ”ja”, så är det för detta 
förslag. Det innebär att om Vänsterpartiet har ett eget förslag, så innebär ett “nej” en röst på detta förslag. “Nej:et” är alltså ett “ja” till ett annat förslag.
Och det vet ledamöterna i de styrande partierna. Och Mats Andersson. Det är bara det att det låter bättre i propagandan att inte låtsas om som att Vänsterpartiet alltid har egna förslag. Såvitt vi inte stödjer något av de stora blockens förslag. Och det har faktiskt hänt någon gång… (Och det har till och med hänt att något av betongblocken har stött Vänsterpartiets förslag…)
Genom att utmåla Vänsterpartiet som ett “nej-sägar-parti” så slipper betongpolitikerna att argumentera för sina egna förslag och också att argumentera mot Vänsterpartiets förslag.
Enkelt och bekvämt, men missvisande.
Men det kan man väl kosta på sig när man sitter vid maktens grytor. I kärlek och krig – och politik – är allt tillåtet…
Så tyvärr. Denna mandatperiod börjar alltmer likna den förra perioden då socialdemokrater och centerpartister, med minialliansens tysta medgivande, styrde Vänersborg. Då var det sällan några debatter i de politiska organen och istället såg vi undermåliga beslutsunderlag
och dåliga beslut.
Visst, det förekommer ibland undantag. Men dessa bekräftar snarast regeln. När de två blocken någon enstaka gång debatterar med varandra är det i ”småfrågor” som egentligen saknar större betydelse. Dessa debatter blir lite som att visa, för syns skull, att det faktiskt fortfarande finns två block – och inte ett.
Så från ett vänsterpartistiskt perspektiv:
Betongen är tillbaka.
Och det är nästan 3 år kvar till nästa val…
"En demokratisk fars"
Onsdagens kommunfullmäktige höll på i tre timmar. Två av dessa ägnades åt skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut.
Det handlade alltså om det lilla, men ändock så viktiga grönområdet uppe på Blåsut. Skogsområdet vid Kindblomsvägen är nämligen det enda grönområdet som finns i stadsdelen.
Grönområdet är på ungefär 11.625 kvadratmeter. Det är 3.000 kvm mindre än ytan på Arena Vänersborg…
Igår beslutade fullmäktige att sälja en del av området till Brunbergs Bygg, så att Brunberg kan bygga fyra parhus (=8 hus) där. Dessutom åtar sig kommunen att bygga en väg tvärs igenom skogen och en ny damm till de rödlistade salamandrarna. Ungefär 30% av skogsområdet kommer att försvinna.
Det var oppositionen som angav tonen och som sökte debatten, framför allt Vänsterpartiets Rininsland och jag själv. Men även Morgan Larsson i välfärdspartiet och Kurt Karlsson och Anders Strand från sverigedemokraterna var uppe. De var alla emot att grönområdet exploaterades.
Men de pratade inför döva öron, som Morgan Larsson mycket riktigt konstaterade.
De som försvarade beslutet från talarstolen var nämligen inte många, egentligen bara en enda person, kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Det var inga andra socialdemokrater, inga moderater, inga folkpartister och inga kristdemokrater uppe i talarstolen. Det var beklämmande.
Marie Dahlin hade bara två argument, eller kanske rättare, 1½… Det första löd:
”Vänersborg behöver bostäder.”
Det andra, eller det halva:
”De flesta vänersborgare vill att vi bygger bostäder. De flesta vänersborgare säger tyvärr också att det är helt ok, men inte där jag bor.”
Har man denna uppfattning, som socialdemokraterna tydligen har (det har också framförts av byggnadsnämndens ordförande), då behöver man ju egentligen inte argumentera mer. Blåsutborna talar i egna, egoistiska syften, medan vi socialdemokrater står för vänersborgarnas bästa.
Gott mot ont typ.
En enligt min uppfattning synnerligen arrogant och nedlåtande attityd.
Och med dessa argument tyckte kommunstyrelsens ordförande och kommunens ”starka kvinna” Marie Dahlin tydligen att allt var sagt i sakfrågan.
När Marie Dahlin senare gick upp i talarstolen, och det blev några gånger, även om samtliga tal var både korta och tämligen improviserade, så kritiserade Dahlin de andra ledamöterna för att de kritiserade… Dahlin vägrade konsekvent att argumentera i sak. Hon till och med vägrade att kommentera Lutz Rininsland när han påpekade att förra gången Kindblomsvägen var uppe för diskussion framförde Dahlin argumentet att det var viktigt att det byggdes hyreslägenheter, och inget annat på skogsområdet. Då var det socialdemokraternas avgörande argument. Vad sa Dahlin nu när det ska byggas
bostadsrätter som enligt planerna ska kosta 2,4 milj kr per hus och med en månadskostnad på ca 5.400 kr?
Marie Dahlin gick inte heller i svaromål när både Rininsland och Morgan Larsson talade om att det finns väldigt många områden i Vänersborg som passade mycket bättre för bostäder än Kindblomsvägen. Det gäller områden i Mariedal östra, Onsjö södra, Holmängen, Skaven, Öxnered osv. Här går det långsamt fast områdena lämpar sig utmärkt för många fler bostäder än 8 hus – som på Kindblomsvägen… Rininsland (V) efterlyste dessutom ett bostadsförsörjningsprogram för kommunen, något som Vänsterpartiet har motionerat om redan på Lidells tid.
Som sagt, det gick inte att få Marie Dahlin att argumentera i sak…
Och ingen annan heller. Det var nästan parodiskt.
Bo Carlsson (C) äntrade motvilligt talarstolen alldeles i slutet av debatten, efter att han hade blivit hårt ansatt av Lutz Rininsland (V) och Morgan Larsson (VFP). Centerpartiet har nämligen alldeles nyligen ändrat åsikt om
skogsområdet. Bo Carlsson såg skamsen ut och förklarade att styr flera partier tillsammans så måste man:
”ge och ta.”
Och antydde därmed att avlönade och arvoderade ordförandeposter är viktigare än principer.
Men på sätt och vis var det ändå starkt av Carlsson att förklara sitt och centerpartiets svek mot blåsutborna. Annat var det med miljöpartiet.
Marika Isetorp (MP) gick upp alldeles i början av debatten, som nummer två, direkt efter Marie Dahlin.
Isetorp:
”Vi i miljöpartiet har i det här ärendet bestämt oss för att avstå från att delta i behandlingen av ärendet och också i beslutet.”
Utan en tillstymmelse till motivering! Sällan har väl en sådan feghet hörts i sessionssalen. Miljöpartisterna sa inte ett enda ord under hela debatten. (Inte de heller…)
Miljöpartiet har länge varit emot exploateringen vid Kindblomsvägen. De skrev till och med en motion ihop med Vänsterpartiet, välfärdspartiet och centerpartiet(!) om att inte bygga i området för några år sedan. Dessutom gick miljöpartiet till val på att bevara området. Det går fortfarande att läsa på partiets hemsida (klicka här) att:
”Miljöpartiet vill undanta skogsområdet vid Kindblomsvägen på Blåsut från vidare exploatering.”
Jag vet att människor i Blåsut röstade på miljöpartiet just för detta. Det har de nu bittert fått ångra. Men när det kommer till principer går inte miljöpartiet att lita på. Inte ett dugg!
Miljöpartiets agerande är om möjligt ännu mer beklämmande än centerns svek.
Och så finns det politiker som förfasar sig över det politikerförakt som breder ut sig bland stora delar av allmänheten…
Frågan att exploatera Blåsuts sista skogsområde och försämra möjligheterna för så många vänersborgare, särskilt barnfamiljer, i Blåsut och elever vid Blåsuts skola att ha ett grönområde i närheten är en viktig fråga. Och den frågan har nu beslutats av 32 ledamöter (plus 4 stumma miljöpartister) i Vänersborgs kommunfullmäktige, varav 30 satt tysta (plus 4 stumma miljöpartister) och inte sa ett ord. Och de två som sa något, framförde 
endast ett enda argument. Som dessutom var synnerligen tvivelaktigt.
De åhörare som jag pratade med efteråt tyckte att behandlingen var en fars. Och jag är benägen att hålla med.
Men nu har kommunfullmäktige ändå fattat beslutet, men säkerligen är ärendet ännu inte avgjort. Det kommer dock troligtvis att bli jurister som diskuterar frågan vidare, och inte politiker. För det är nog så att bygglovsprocessen öppnar för överklaganden och rättsliga processer.
.
PS. Vad jag sa från talarstolen? Valda delar från min tidigare blogg – se ”Bye bye Kindblomsskogen!”. Jag citerade till och med Shakespeare… ;)
Och satte upp ett litet flygfoto över skogsområdet på talarstolen. (Ordförande Ljunggren har nämligen förbjudit ledamöterna att visa bilder på overhead eller i typ PowerPoint…)
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer