Arkiv

Författararkiv

Motion om partistöd

10 februari, 2022 1 kommentar

Nu var det dags igen, jag gör ett nytt försök.

Vänsterpartiet lämnade i november 2018 genom Kate Giaever en motion om att utreda en besparing av partistödet i kommunen. Det ledde ingenstans, det hände inget med partistödet… När kommunfullmäktige året efter beslutade att lägga ner fisket i Hallsjön så tyckte jag att det var läge att återuppväcka Giaevers tankar – politikerna i kommunen kunde faktiskt avstå från en del av partistödet för att finansiera fortsatt fiske.

Jag skrev en motion, en till alltså, om att ändra i kommunens ”Regler för partistöd”, så att endast 62% av nuvarande parti-/mandatstöd betalades ut.

Partistödet skulle således sänkas. Det var motionens tydliga intention och krav. Det är många kommuner som tittar över partistöden. Eller rättare sagt, det finns många partier i vårt avlånga land som tycker att partistöden är alldeles för stora. I de flesta kommuner så är det mindre stora oppositionspartier som driver frågan. De etablerade, styrande partierna säger oftast nej till krav på att sänka storleken på stödet. De är inte sällan beroende av pengarna för sin verksamhet…

Den 23 september 2020 avslog kommunfullmäktige motionen. Motiveringen var inte helt oväntat både undanglidande och till intet förpliktigande:

“Efter dialog med kommunstyrelsens presidium konstateras att regler och nivåer för kommunalt partistöd kommer att ses över inför kommande mandatperiod.”

Avslaget motiverades inte mer. Det stod t ex inget om de styrandes intentioner att t ex sänka partistödet. Stödet skulle bara att “ses över” inför perioden 2022-2026…

Inför kommande kommunfullmäktige, den 16 februari, skickade jag i söndags in en motion igen – “Motion om partistöd”. Du kan läsa den här nedan eller också kan du ladda ner den.

==

Motion om partistöd

I år betalar Vänersborgs kommun ut 1.543.185 kr i partistöd. Syftet med stödet är, och jag citerar “Regler för partistöd”:

“Partistödets ändamål och syfte är att genom ekonomiskt bidrag och stöd till politiska partier stärka deras ställning i den kommunala demokratin.”

Stödet är uppdelat i två delar, grundstöd och partistöd. Alla partier som är representerade i kommunfullmäktige får vardera 48.300 kr i grundstöd. Det är samma för alla. Det här stödet motsvarar prisbasbeloppet.

Den andra delen av stödet kallas helt enkelt partistöd eller mandatstöd. Det motsvarar 45% av ett prisbasbelopp och fördelas i förhållande till antal mandat i fullmäktige.

Så här fördelades det totala partistödet i Vänersborg 2022:

Det finns ingen lag eller förordning som säger att en kommun måste betala ut partistöd eller hur stort ett sådant stöd i så fall ska vara. Det är helt upp till varje kommun, och kommunerna gör inte på samma sätt.

I Vänersborg regleras partistödet i “Regler för partistöd”, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2014. I dessa regler beskrivs t ex hur partistödets storlek ska räknas fram. Det innebär att det beslut som kommunfullmäktige fattade om partistödet i november 2018, och åren dessförinnan, upprepade och bekräftade gällande regelverk. Allt regleras ju i “Regler för partistöd” och ska det till en förändring av partistödet så måste dessa regler förändras. Och ett sådant ärende har inte varit uppe för behandling efter juni 2014.

Det finns flera skäl till att det nu är dags att se över partistödet med syfte att sänka storleken.

Det är ett rättvisekrav och en moralisk skyldighet att även partierna effektiviserar och skär ner på sina kostnader. Det hävdas ofta att det går att effektivisera kommunens verksamheter utan att de blir lidande, då ska det väl inte heller vara några problem för partiarbetet? Kanske går det att minska antalet vallöften, trycka lite färre och billigare valbroschyrer eller att effektivisera och digitalisera valarbetet. Eller också kanske man kan arbeta hårdare, springa fortare, göra mer – som i kommunens verksamheter…

Ett annat skäl är att de politiska partierna borde arbeta under mer lika villkor som andra organisationer och föreningar. Det betyder att partierna borde ta större ansvar för sin ekonomi, dvs vara mer aktiva i att värva medlemmar, göra insamlingar eller ordna lotterier etc.

Det tredje skälet är att en neddragning i sig är en besparing för kommunen som leder till ett bättre bokslut.

Det sista skälet är att de pengar som kommunen sparar på partistödet kan användas till något annat och något som kommer fler vänersborgare tillgodo.

Yrkande

Kommunfullmäktige beslutar att

  • ändra i “Regler för partistöd”, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2014, med syfte att sänka storleken på parti-/mandatstödet

==

PS. Jag har också lämnat in en motion om att avskaffa vissa politiska arvoden, se ”Motion om arvoden”.

Kategorier:Motion, partistöd, Vänsterpartiet

Näverdraget – en kommunal skandal?

9 februari, 2022 1 kommentar

Det har varit tyst om deponin i Näverdraget ett tag. Ni vet, den gamla bergtäkten ungefär mittemellan Blåsut och Sivikens skola, som i sin tur ligger några stenkast från Stora Hästefjorden. (För övrigt har jag alltid sagt ”Sivikan”…)

NCC ville lägga ner bergtäkten efter ungefär 20 år av verksamhet och istället använda täkten till deponi. Det godkände också Miljödelegationen på Länsstyrelsen den 29 juni förra året (2021), trots grannarnas och andra personers protester. (Se ”NCC:s deponi: Länsstyrelsen har beslutat!”.) NCC Industry AB fick tillstånd att anlägga och driva en deponi för inert avfall med upp till 100.000 ton avfall per år. Beslutet överklagades av flera personer till Mark- och Miljödomstolen. (Se ”Deponin i Näverdraget överklagas”, 1 – 2 – 3.) Det har fortfarande inte kommit någon dom från domstolen.

Anledningen till att jag tar upp Näverdraget är ett mail som inkom till kommunen den 30 januari. Det var från en av grannarna till bergtäkten/deponin. Grannen skrev:

“Det har nu gått fem år och tre månader sedan Mark- och miljödomstolens dom (Mål nr: M691-16 2016-09-21) slutligen fastslog kraven på åtgärder som behöver vidtas för att transporter till och från Vänersborgskrossen skall klara gällande bullervärden vid vår bostad (fastighet XXX x:xx).”

5 år och 3 månader…?

8 personer som bodde bredvid bergtäkten och längs transportvägen, väg 2060, till och från täkten hade överklagat ett beslut av Länsstyrelsen från den 20 januari 2016. Länsstyrelsens beslut innebar att den gav tillstånd för en utökad verksamhet i bergtäkten. Det skulle bland annat betyda en ökning av antalet transporter på vägen, och ökat buller vid fastigheterna. Mark- och miljödomstolen avslog grannarnas överklagan, utom på en punkt. Domstolen ändrade lydelsen på ett av villkoren för Länsstyrelsens beslut:

“Buller från transporter på väg 2060 till och från täktverksamheten får vid uteplats i anslutning till byggnadens mest bullerdämpade sida på fastigheterna (här nämns tre fastigheter; min anm) inte någon gång under dygnet överskrida högre maximal ljudnivå än 70 dB(A) och inte överskrida ekvivalent ljudnivå 55 dB(A), mätt under den tidsrymd som utlastning och uttransporter får ske.”

Det handlade alltså om att bullret och oväsendet från de tunga transporterna, som påverkade och störde de boende i fastigheterna, skulle åtgärdas. På något sätt… Det var innebörden i Mark- och miljödomstolens dom. Bullret från lastbilarna på vägen översteg nämligen enligt beräkningarna ljudnivåerna varje dag som verksamheten pågick. Och det var kommunens uppgift att tillse att villkoret uppfylldes…

Grannen fortsatte i sitt mail till miljö- och byggnadsnämnden i Vänersborgs kommun:

“Vi kräver en förklaring till den extremt långa handläggningstiden och att kraven i Mark- och miljödomstolens dom, omgående förverkligas.”

Det är uppenbarligen så att kommunen inte har verkställt intentionerna i domstolens dom – efter över 5 år… Det är tämligen anmärkningsvärt… Jag kan inte förstå hur Vänersborgs kommun kan bortse från ett domslut, låtsas som om det inte finns. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev själv till Länsstyrelsen den 8 juni 2015 när den lämnade ett remissvar på ovanstående ansökan om tillstånd för utökad verksamhet:

“Sammanfattningsvis anser nämnden att transporterna till och från verksamheten ger upphov till störningar som innebär en olägenhet för människors hälsa. En utökad verksamhet bedöms ytterligare förvärra situationen för de närboende längs med väg 2060 mellan täkten och europaväg 45. Omvänd bevisbörda gäller vid prövning av ny eller ändrad verksamhet. Bolaget måste alltså kunna visa att transporterna inte kommer ge upphov till sådana störningar som, i lagens mening, är oacceptabla för människors hälsa. Nämnden anser inte att bolaget har kunnat visa att de förväntade störningarna kommer att begränsas på ett sätt att riktvärdet för industri- och annat verksamhetsbuller kan klaras vid samtliga närliggande bostäder.”

Som sagt, det är helt oförståeligt att kommunen inte har agerat. Jag undrar om det i sig innebär ett lagbrott, jag vet inte… Men inte kan man väl strunta i domslut?

Domen är gammal och återspeglar förhållandena 2016. Nu ska ju bergtäkten omvandlas till deponi. Det är dock samma tunga fordon som ska köra fram och tillbaka i fortsättningen också. (Såvida inte Mark- och miljödomstolen går på de överklagandes linje och avvisar tillståndet för deponin. Vilket tyvärr inte är särskilt troligt.) Det är möjligt att det blir färre transporter än tidigare, men tillståndet ger NCC Industry AB möjligt att deponera inert avfall med upp till 100.000 ton per år. 100.000 ton per år blir en ansenlig mängd transporter – och mycket buller…

Miljö- och byggnadsnämnden (Ska vara miljö- och byggnadsförvaltningen. Rättelse 12/2.) i Vänersborgs kommun svarade i förra veckan att den hade mottagit ”grannens” mail från den 30 januari. Nämnden har dock fortfarande inte svarat på varför den inte har agerat.

Kategorier:Juridik, miljö, Miljö o Hälsa, Näverdraget

Framtiden börjar i förskolan!

8 februari, 2022 1 kommentar

Budgetarbetet för nästa år, 2023, har börjat i Vänersborg. Detta år kommer budgetprocessen att vandra särskilt länge innan den kommer fram till vägs ände – ett slutligt budgetbeslut. Det är ju valår.

Budgetprocessen börjar dock som “vanligt”, och faktum är att den så kallade budgetberedningen redan har startat sitt arbete. Budgetberedningen består av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) plus gruppledarna i de partier som inte har någon plats i KSAU. Vänsterpartiet representeras av James Bucci.

Det första som kommer att hända på vägen till en ny budget är att de så kallade budgetramarna ska beslutas. I Vänersborg har det alltid blivit så att det är de styrande partiernas ramar som gäller. Sedan kommer nämnder och förvaltningar att få förhålla sig till ramarna och vad de skulle innebära för verksamheterna. Budgetramarna betyder nästan alltid att alla verksamheternas behov inte kan tillgodoses. Så småningom lägger de styrande partierna fram sitt slutliga förslag till budget, vilket också de andra partierna gör. I juni fastställer kommunfullmäktige budgeten. Men eftersom det är val i år så kommer det nya kommunfullmäktige, utifrån valresultatet, också att besluta om budgeten. Då kan det faktiskt ske ändringar i budgeten. Två budgetbeslut under samma år således.

Kommunen har många viktiga verksamheter. En verksamhet som det kanske talas för lite om i den allmänna debatten och i budgetarbetet är förskolan.

I Vänersborg finns det 26 kommunala förskolor. En av förskolorna har öppet dygnet runt, Lanternan. Det finns också en öppen förskola, Sirius, som ingår i en familjecentral. Det finns vidare en allergianpassad avdelning på en av förskolorna och på en annan finns det pedagoger med en ökad kompetens kring barn med hörselvariationer, Korsgatans förskola. Det är drygt 1.800 barn placerade i den kommunala förskolan.

Förskolan är en del av utbildningen inom skolväsendet och den har en viktig roll. Skollagen slår fast utbildningens syfte:

“Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.”

I läroplanen utvecklas och fördjupas beskrivningen av uppdraget:

“Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen.”

Det här var inledningen. Uppdraget beskrivs betydligt mer omfattande. (Se “Läroplan för förskolan”.)

Förskolan förbereder barnen för grundskolan och är ett första steg i det livslånga lärandet. Det har lett till en diskussion om att införa mer undervisning i förskolan i olika ämnen som t ex naturkunskap och matematik. Och de flesta förskolor (alla?) undervisar också om detta. Det kanske är bra för barnen, jag vet inte riktigt. Det beror väl på hur undervisningen läggs upp… Men enligt min uppfattning finns det andra kunskaper och förmågor som kanske har ännu större betydelse för barnens fortsatta lärande och som förskolan av tradition har visat sig väldigt bra på. Det handlar om att utveckla förmågor som kreativitet, motivation, samarbetsförmåga, noggrannhet och ansvarstagande. Det tillsammans med språkutveckling tycks mig vara särskilt betydelsefulla i det livslånga lärandet.

På barn- och utbildningsnämndens nästa sammanträde, den 14 februari, ska nämndens politiker få fördjupa sig i ämnet. Presentationen har den passande titeln ”Barnets möte med undervisning i förskolan”.

Det är viktigt att huvudmännen i Sverige, dvs kommunerna, ger förskolan de förutsättningar som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. Barn som har gått i en fungerande och bra förskola har betydligt bättre förutsättningar i livet än många andra barn. Särskilt viktig är förskolan för barn med utrikes födda vårdnadshavare.

I Vänersborg har förskolan alltid haft ett gott rykte och legat långt framme pedagogiskt. På senare år har förskolepersonalen dock fått det allt tuffare att fullgöra sitt uppdrag. Och då tänker jag egentligen inte på pandemin som naturligtvis har gjort uppgiften oerhört mycket svårare för personalen. Nä, jag tänker på att förskolan inte har fått tillräckligt med resurser rent generellt. I Vänersborg har det ibland kompenserats av statliga bidrag till enskilda förskoleprojekt etc. Statsbidragen har då kunnat användas till att t ex öka personaltätheten och/eller minska barngrupperna. Det har dock ofta bara gällt vissa förskolor och bidragen har varit tidsbegränsade.

För att förskolan ska bli ännu bättre och personalen kunna göra ett ännu bättre jobb så kräver Lärarförbundet, som organiserar personalen, framför allt att fler förskolelärare utbildas. Det råder nämligen brist på förskolelärare i landet. Vidare vill Lärarförbundet att gruppstorlekarna anpassas efter barnens behov, vilket rent generellt innebär mindre barngrupper. Men vissa barn behöver mindre grupper än andra barn. Det är självklart också så att ju yngre barn desto mer beroende är de av att det finns personal tillgänglig. Det behövs även fler lärare med specialpedagogisk kompetens i förskolan menar Lärarförbundet.

För ungefär 10 år sedan var det ett antal förskolepedagoger som tröttnade på alla besparingar och nedskärningar på förskolorna i Sverige. De startade en grupp på Facebook som snart växte. Idag har gruppen drygt 35.000 medlemmar. Denna rörelse av missnöjda pedagoger kom att kallas förskoleupproret.

Förskoleupproret gick ännu längre i sina krav än Lärarförbundet. Pedagogerna krävde:

  • “max 12 barn i småbarnsgrupp, 1-3 år”
  • “max 15 barn i storbarnsgrupp, 3-5 år”
  • “max 4-5 barn per pedagog i varje barngrupp”
  • “att barngruppsstorlek är anpassad efter lokalens storlek”
  • “att barn med särskilda behov får de resurser som krävs”
  • “att alla förskolor har tillgång till specialpedagog”
  • “att det sätts in vikarier när verksamheten kräver det samt att det sätts in från första dagen”
  • “beslut om likvärdig, reglerad planeringstid för förskollärare i hela landet”
  • “fortbildning och kurser på arbetstid”
  • “ökad lön”
  • “att alla kringuppgifter för förskolepersonalen plockas bort. Med kringuppgifter menar vi exempelvis: laga frukost och mellanmål, duka till måltider, diska, städa, ringa vikarier, beställa varor, schemaläggning och andra tidskrävande administrativa uppgifter.”

Vad jag vet så finns det ingen organiserad grupp för förskoleupproret i Vänersborg. Många av kommunens förskollärare är däremot med i förskoleupproret på Facebook. Enligt ordförande i Lärarförbundet i Vänersborg så står förbundet bakom många av kraven:

“Mer personal, mindre barngrupper, planeringstid, mindre arbetsbelastning och bättre arbetsmiljö till exempel.”

Det kanske inte är realistiskt att alla krav ska tillgodoses redan 2023 i Vänersborg, men det visar vad professionen anser krävs för att förskolan ska kunna uppfylla sitt statliga uppdrag på ett fullgott sätt. Och de om några borde veta… Dessutom är jag ganska övertygad om att även tjänstepersonerna på förvaltningen håller med om flera av kraven. Och det gör kanske också politikerna i nämnden… I den senaste verksamhetsberättelsen står det t ex:

”I förskolan ser man att mindre barngrupper skapar en inkluderande och tillgänglig lärmiljö där alla barn kan delta på sina villkor och får möjlighet till en undervisning av hög kvalitet.”

Förskoleupprorets och Lärarförbundets krav kan vara något att tänka på för alla politiker som just nu sitter och “pysslar och pusslar” med budgetramarna för 2023. 

Framtiden börjar i förskolan!

Kategorier:BUN 2022, förskolan

Interpellation om detaljplan i Sikhall

6 februari, 2022 4 kommentarer

Det har väl inte undgått någon läsare att det händer saker i Sikhall. Eller rättare sagt, att det inte händer saker i Sikhall. I varje fall inte med den detaljplan som fyra fastighetsägare “beställde” år 2015 och som en enig byggnadsnämnd beslutade att upprätta den 19 maj 2015. 

Jag har återgett historien i en bloggserie på 13 delar. (Den första bloggen i serien hittar du här – “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Och vill det sig illa kan det bli 13 bloggar till… Detaljplanen är nämligen inte klar. Efter snart 7 år och kostnader för fastighetsägarna på upp till 1,5 milj kr så ligger alltså planen fortfarande kvar på några skrivbord eller skrivbordslådor i kommunhuset. Det kvarstår nämligen enligt miljö- och byggnadsförvaltningen fortfarande många kostnadskrävande undersökningar och utredningar innan planen kan bli klar. Det kan antagligen ta 7 år till… Fastighetsägarna i Sikhall tvivlar på att detaljplanen någonsin blir klar…

Det är en skandal. Tänk bara tanken att det skulle ta över 7 år för Vänersborgsbostäder eller Serneke, eller Bert Karlsson på Ursand, att få till stånd en detaljplan när de vill bygga bostäder någonstans i Vänersborg…

Jag tänker ställa några frågor på nästa kommunfullmäktige, den 16 februari, om varför det tar så lång tid med detaljplanen. Den som jag riktar frågorna, interpellationen, till är byggnadsnämndens mångårige ledamot och ordförande Bo Dahlberg (S).

Jag återger interpellationen nedan. Det går också att ladda ner den här, ”Interpellation till Dahlberg”.

==

Interpellation till byggnadsnämndens ordförande
Detaljplan Sikhallsviken

Den 19 maj 2015 beslutade en enig byggnadsnämnd att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Området som detaljplanen skulle omfatta justerades den 22 september 2015 och den 12 december 2017 var ett förslag till detaljplan klart. Förslaget gick ut på samråd.

Det hade tagit drygt 2,5 år från beslut till samråd. Det var en lång tid, men planen var fortfarande långt ifrån klar… Och faktum är att den nu i februari 2022 ännu inte är färdig. Ja, det går inte ens att skönja slutet på arbetet.

Det har alltså gått snart 7 år sedan byggnadsnämndens beslut att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Det torde vara rekord. Kostnaderna för planen är snart uppe i 1,5 mkr och den ska till största delen betalas av fastighetsägarna. Det hör till saken att när processen sattes igång fick fastighetsägarna beskedet att en detaljplan skulle ta ca ett år och kosta upp till 300.000 kr.

Det kvarstår enligt miljö- och byggnadsförvaltningen fortfarande många kostnadskrävande undersökningar  och utredningar innan planen kan bli klar. Fastighetsägarna i Sikhall tvivlar på att detaljplanen någonsin blir det.

Mina frågor till byggnadsnämndens ordförande är:

  • Hur kommer det sig att detaljplanen för Sikhallsviken fortfarande inte är klar efter snart 7 år?
  • Det finns inte ett enda dokument i diariet från detaljplaneprocessen under tiden mellan februari 2018 och oktober 2020. Varför inte det, vad hände under denna långa tid?
  • Är det rimligt att fastighetsägarna ska betala över en miljon kronor för en detaljplan som aldrig blir klar och som, om den någonsin blir det, kanske till och med kommer till slutsatsen att det inte går att exploatera området?
  • Hur lång tid ytterligare kommer detaljplanearbetet att ta innan planen blir färdig?

Anm. Se också ”KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)” och ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Interpellation, Sikhall

SN: Var ska det särskilda boendet placeras?

3 februari, 2022 1 kommentar

Den 20 april 2021 fattade socialnämnden enhälligt beslutet att avbryta “projekt Elgärde”. Istället fick förvaltningen i uppdrag att undersöka om den kunde lösa placeringen av det särskilda boendet med befintliga lokaler. Det visade sig att det kunde inte förvaltningen.

Det handlar om det särskilda boendet för personer med “sammansatta behov” eller, som socialförvaltningen skrev tidigare, “problematisk funktionsnedsättning”. (Det är denna grupp som socialnämnden ville uppföra ett boende för på Elgärde i Frändefors.)

Det hade gjorts en (ny) förstudie inför socialnämndens sammanträde förra veckan. Den visade att det inte fanns några lokaler i Vänersborgs kommun som uppfyllde dessa personers behov. Det behövdes:

“ett boende med sex stycken lägenheter med egen ingång. … personalutrymme samt ett mindre gemensamhetsutrymme. Lägenheterna bör fördelas på två huskroppar för att säkerställa att behovet av tyst och lugn miljö möts. Boendet ska även lokaliseras så att det ligger i närheten av kollektivtrafik så personal kan använda allmänna kommunikationer. Boendet bör vara placerat utanför centralort…”

Och ett av de viktigaste kraven för boendet var att lägenheterna var ordentligt ljudisolerade. Förvaltningen hade gått igenom flera boenden och konstaterat att det alltså inte fanns några lämpliga lokaler. De som eventuellt skulle kunna vara aktuella krävde omfattande ombyggnationer. Förvaltningen skrev:

“Då ombyggnationen av befintligt boende kommer bli omfattande gör fastighet och service bedömningen att ombyggnation kommer vara förenat med högre kostnader än alternativet att bygga nytt.”

Personerna med “sammansatta behov” är idag placerade i andra kommuner. Det är en mycket kostsam lösning för kommunen, samtidigt som de berörda vill flytta tillbaka till Vänersborg. De är hemmahörande här och vill komma närmare familj och vänner samt vistas i omgivningar som de känner sig trygga i.

Förvaltningens slutsats blev att kommunen behövde bygga ett nytt särskilt boende för personer i målgruppen.

Men var i Vänersborg?

Det var frågan som socialnämnden diskuterade och fattade beslut om i förra veckan.

Förslaget till beslut var:

“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med sammansatta behov på Lindås, fastigheten Björkås 1:176, i enlighet med förstudie daterad 2022-01-14.”

Förstudien hade kommit fram till slutsatsen att en placering av det särskilda boendet till Lindås i Vargön var den bästa. Lindås var lämpligast utifrån:

“det lugna läget, infrastrukturen och att det byggnadsmässigt bedöms vara den lösningen som bör förordas. Vidare anses placeringen med närhet till daglig verksamhet vara gynnsam för personerna som är tilltänkta till boendet. Det finns även samordningsvinster gällande personalresurser i och med närheten till övriga boenden med särskilt stöd i Vargön.”

Förstudien föreslog också att kommunen skulle genomföra byggnationen i egen regi. Det var lämpligast både utifrån ett ekonomiskt perspektiv och kommunens principer för lokalförsörjning.

Utredningen hade också undersökt andra platser i kommunen. Två av de utredda alternativen bedömdes vara lämpliga och skiljde sig inte nämnvärt åt från Lindås gällande kostnads- och tidsaspekterna. Det var Hedetorpet i Väne-Ryr och Elgärde i Frändefors. Några andra alternativ som utredningen tittade på, men förkastade av olika skäl, var Mariedal Östra, Karten i Vargön och Holmängshage.

Om en placering av det särskilda boendet i Elgärde skrev förstudien:

“Kommunen äger marken och det är detaljplanelagt som bostäder med generösa byggrätter som gör att ett planerat boende kan lokaliseras på flera ställen inom området. Elgärde ligger utanför centralort i ett lugnt läge. Placeringen uppfyller kravet på tyst och lugn miljö. Kollektivtrafikförbindelser finns i närheten. På Elgärde finns möjlighet till olika placeringar inom området.”

Det är positiva tongångar om en lokalisering i Elgärde. Den mindre goda erfarenhet invånarna runt Elgärde hade haft av ett särskilt boende i området menade utredningen inte skulle upprepas:

“För det nu planerade boendet finns dock personal på plats dygnet runt och målgruppen är inte densamma.”

Det jag kan tycka vara något anmärkningsvärt är att förvaltningen inte nämner att det är på Elgärde som Frändefors ska växa. Detaljplanen anvisar just detta område för bostadsbyggande, det är precis här som de nya invånarna ska bo – särskilt när det planerade tågstoppet blir verklighet. Elgärde beräknas enligt den uppdaterade detaljplanen fullt utbyggt kunna få upp till 80 nya bostäder. Det har för övrigt redan börjat byggas bostäder. Dessutom bor det redan nu mycket folk alldeles i närheten av den föreslagna placeringen och i övrigt ligger både förskola och grundskola (F-9) i närheten.

Kommunen pekade även ut Hedetorpet i Väne-Ryr som en lämplig placering.

Det blev en lång och intensiv diskussion på socialnämnden. Henrik Josten (M), Sofia Jacobsson (M), Anette Taimory (KD) och Bibbi Henriksson (L) föreslog ett tillägg till det liggande förslaget ovan. Förslaget hade följande lydelse:

“Om placering på Lindås inte bedöms möjlig under lokalplaneringen föreslår socialnämnden samhällsbyggnadsnämnden i andra hand att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med sammansatta behov inom område Hedetorpet eller Elgärde i enlighet med förstudie daterad 2022-01-14.”

Ordförande Dan Nyberg (S) yrkade avslag på förslaget, medan Ida Hildingsson (V) föreslog ytterligare ett tillägg:

“I den fortsatta processen ska en invånardialog med fokus på målgruppen initieras. Detta för att möjliggöra ett gott samarbete med boende i området och ett bra bemötande av den tilltänkta målgruppen.”

Det här tyckte ordförande Nyberg var så pass bra att han kompletterade det liggande förslaget från förvaltningen med en formulering om en dialog med de berörda grannarna. Samtidigt som han yrkade avslag på Hildingssons förslag…

Oppositionens tilläggsförslag blev efter två voteringar nämndens beslut. De röstades igenom av M+KD+L+V. Och SD. Det visade sig nämligen att Sverigedemokraterna, som tidigare hade stött de styrande partierna, bytte sida och stödde den övriga oppositionens förslag. Ordförande Nyberg hade yrkat bifall, och ett tillägg, till det liggande förslaget från förvaltningen, men kördes alltså över av oppositionen. Det var ”bara” S+C+MP som stödde honom. (Elisabeth Bohlin (S), som tidigare har gått emot partilinjen i denna fråga, fanns inte på plats.)  

Beslutet blev:

“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med sammansatta behov på Lindås, fastigheten Björkås 1:176, i enlighet med förstudie daterad 2022-01-14. Om placering på Lindås inte bedöms möjlig under lokalplaneringen föreslår socialnämnden samhällsbyggnadsnämnden i andra hand att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med sammansatta behov inom område Hedetorpet eller Elgärde i enlighet med förstudie daterad 2022-01-14.
I den fortsatta processen ska en invånardialog med fokus på målgruppen initieras. Detta för att möjliggöra ett gott samarbete med boende i området och ett bra bemötande av den tilltänkta målgruppen.”

Alla i Frändefors noterar naturligtvis omedelbart att Elgärde fortfarande kan bli aktuellt för det särskilda boendet. Inte i första hand, men kanske i andra eller möjligtvis tredje… Det är dock uppenbart att samtliga partier, liksom förvaltningen, förordar en nybyggnation på Lindås i Vargön. Och antagligen också räknar med att det är där det ska och kommer att byggas.

Men det kan ju hända saker… Området vid Lindås är inte detaljplanelagt och det gör processen med förhandsbesked och bygglov något osäker. Och tänk om byggnadsnämnden säger nej till bygglov. Och om detta sker, så att planerna för Lindås inte kan verkställas, vad händer då? Och vem fattar då beslut?

Som jag tolkar beslutet så är det fattat av politikerna en gång för alla. Faller Lindås av någon anledning bort, så är det förvaltningen som går vidare och självt bestämmer om det särskilda boendet ska placeras på Hedetorpet eller Elgärde.

Det är inte säkert att oppositionen tolkar beslutet så, de utgår sannolikt från att ärendet återigen kommer upp i nämnden. Och kanske det, förvaltningen vet ju att ett placeringsbeslut till Elgärde skulle “röra upp en del känslor”. Men står det så i beslutet – att ärendet då ska upp i nämnden igen?

Att de borgerliga partierna överhuvudtaget lade fram förslaget om Hedetorpet eller Elgärde som tänkbara alternativ, tror jag helt enkelt berodde på att nämnden inte skulle förlora någon tid, så att säga, om Lindås av någon anledning inte gick att förverkliga. Det blir som en “Plan B”. Jag antar att planeringen kom så långt på Elgärde tidigare att det egentligen bara är att köra igång…

Det är positivt med en invånardialog med grannarna till boendet. Det borde det ha varit för länge sedan kan man tycka, faktiskt redan innan beslut i socialnämnden. Men när i tiden ska den ske och vilket syfte har den i själva beslutsprocessen? Det är också oklart. De som röstade för förslaget menar sannolikt att dialogen ska komma så tidigt som möjligt – men vad händer om grannarna säger nej…?

Ärendet om var det särskilda boendet för personer med “sammansatta behov” ska placeras rullar alltså vidare. Det är tveklöst så att Lindås förespråkas av samtliga parter och också att det ska till en invånardialog av något slag i processen. Men fortfarande finns det kvar flera frågetecken och osäkerheter. Jag hoppas emellertid att processen ska gå fort och att ett nytt särskilt boende står färdigt i Lindås så snart som möjligt, vilket antagligen betyder om lite drygt två år.

==

Tidigare bloggar om Elgärde:

Kategorier:Elgärde, särskilt boende, socialnämnden

Korseberg: Bereden väg för cyklarna

1 februari, 2022 2 kommentarer

GC-vägen genom den lilla orörda skogsdungen på Korseberg dök utan förvarning upp som ett ämne på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde förra veckan.

Det handlar om att kommunen tänker anlägga en gång- och cykelväg genom en av de sista skogsremsorna som är kvar på Korseberg. Det inkom dock ett medborgarförslag till kommunen som motsatte sig detta. Det visade sig att medborgarförslaget ogillades av politikerna, det skulle visst bli en GC-väg i skogen. Ärendets beredning kantades emellertid av återremisser, egendomligheter och osanningar. Och kanske jäv. (Se “KF (17/11): Vem kan man lita på?”.) 

Kommunfullmäktige beslutade i varje fall till slut att anlägga en GC-väg. (17 ledamöter röstade för bifall till medborgarförslaget, dvs att cykelvägen inte skulle byggas, och 4 ledamöter avstod från att rösta.) En stor majoritet av betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) röstade för GC-vägen, kommunen skulle ju vara så försiktig när den avverkade träden…

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa:

“gjort en sträckning som minimerar liksom ingrepp i naturen. … gjord för att det ska göra så lite inverkan som det bara går på natur vad gäller djurliv och växtlighet.”

Miljöpartisten och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund kompletterade:

“Det ska byggas varsamt.”

Skogar och träd är inte så viktiga när kommunen ska utvecklas. (Se “Dilemma: Hus eller träd?”.) Och en GC-väg genom skogsremsan är enligt de styrande partierna, inklusive Miljöpartiet, utveckling. Det spelar ingen roll att det redan finns en GC-väg parallellt med den tänkta sträckningen genom skogen bara drygt hundra meter därifrån.

Bostadsrättsföreningen ska nämligen inte behöva se cyklister i sitt område ansåg kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson:

”Det är bostadsrättsföreningen som äger den (den asfalterade och belysta vägen mellan husen; min anm.)”

Det mumlades lite hos de ledamöter som inte hade stängt av sina mikrofoner, och en talare bad den som “kände sig träffad” att klargöra om det förekom jäv i ärendet eller inte.

Jag förstod inte då, men senare fick jag tillgång till ett dokument. Det visade sig att ingen mindre än ordförande Benny Augustsson (S) hade koppling till den aktuella bostadsrättsföreningen. Han hade suttit i styrelsen. Augustsson kommenterade inget om jäv, han ansåg sannolikt att han inte var jävig. Och det kan inte jag avgöra heller. (Du kan ladda ner dokumentet här, sidan 5, och avgöra själv.) 

Samhällsbyggnadsnämnden sammanträdde den 28 januari. På dagordningen fanns det ett ärende som för utomstående hade en tämligen intetsägande rubrik – “Begäran om tilläggsbudget samt omfördelning av budget avseende investeringar år 2022”. Beslutet blev också intetsägande:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att samhällsbyggnads-nämnden beviljas tilläggsbudget avseende investeringar under år 2022 till ett belopp av 133 602 tkr, i beloppen ingår omfördelningar av medel mellan investeringsprojekt år 2022 i enlighet med förvaltningens upprättade förslag, daterat 2022-01-20.”

Hela ärendet hade sannolikt gått de flesta läsare förbi om det inte hade varit så att ledamoten James Bucci från Vänsterpartiet lämnade en skriftlig reservation. Det fick mig att läsa kallelsen en gång till.

I en tabell under rubriken “Gatuenheten” stod det:

Förklaringen till tabellen löd:

“GC-väg Korseberg har också försenats då svar på ansökan om dispens för strandskydd inväntas. Omfördelning till projektet år 2022 föreslås med 1.860 tkr.”

Nu har naturligtvis strandskyddsdispensen beviljats. Det gjorde byggnadsnämnden den 7 december. Det ordnar sig alltid när kommunen anser att naturen står i vägen för civilisationens framryckning. (Utom i Sikhall.) Bara kommunen ser till att inte GC-vägen (som är tänkt att gå ända från naturskyddsområdet längs stranden till skogsremsan):

“förses med belysning, alternativt ska eventuell belysning vara släckt under perioden 1 april – 31 oktober med hänsyn till fladdermöss.”

Eller att inget anläggningsarbete sker:

“i skogsmiljöer eller i beteshagen under perioden 15 mars – 15 juli med hänsyn till häckande fåglar.”

Eller:

  • “Anläggningsområdet ska hållas minimalt och miljön utanför själva gc-vägen ska skyddas mot långtgående skador på mark (träd, rötter och berghällar).”
  • “Slänter ska så långt det är tekniskt möjligt undvikas.”
  • “Nedtagning av grövre träd ska så långt det är möjligt undvikas.”

På det här sättet, det fanns några fler villkor (du kan ladda ner protokollet med beslutet här, sidan 17-19), bevaras:

“goda livsvillkor för djur- och växtlivet.”

Det var bara två ledamöter som röstade mot strandskyddsdispensen i byggnadsnämnden, Torbjörn Moqvist (SD) och Pontus Gläntegård (V).

Gläntegård (V) lämnade följande reservation:

“Det vore jättetrevligt för de boende att gå och titta ut över vassbotten från GC-vägen. Men sträckningen gör stor inverkan på naturen samt att GC-vägen inte har någon direkt funktion mer än att för att de promenerande ska uppleva naturen. Ur ett miljöbalksperspektiv så är det inte så bra.
Sträckningen följer inte översiktsplanens intention vad det gäller leden runt vassbotten. Där föreslås att GC-vägen ansluter längre söderut samt ansluter till naturreservatet i norr, den skulle få en genare sträckning. Då skulle leden väljas även av personer som inte är boende i området och som inte bara är ute och promenerar för nöjes skull. Vid en prövning av GC-väg kring vassbotten ur ett helhetsperspektiv så skulle frågan ställas i ett annat läge, med mer nytta för fler.
Så ur avvägningen mellan allmänhetens tillgång/nytta kontra inverkan i naturområdet så innebär det att jag yrkar för avslag på liggande förslag.
Vad gäller frågan vem som ska betala för GC-vägen eller om det finns viktigare ställen att bygga GC-väg på inom kommunen så är det samhällsbyggnadsnämnden som avgör den frågan.”

Pontus Gläntegård (V) reserverade sig alltså i byggnadsnämnden mot strandskyddsdispensen. James Bucci (V) fortsatte Vänsterpartiets motstånd mot att naturen alltid ska nedprioriteras i Vänersborgs kommun.

James Bucci yrkade att omfördelningsposten ”GC-väg Korseberg bostadsområde” skulle tas bort. Det tyckte inte betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD. Bucci reserverade sig.

Här följer Buccis reservation i ärendet “Begäran om tilläggsbudget samt omfördelning av budget avseende investeringar år 2022”:

“Inom detta ärende finns det en post som heter Gc-väg Korseberg bostadsområde, med en begärd omfördelning av 1860 tkr för att finansiera projektet under 2022. Egentligen är det synd att det i klartext inte talar om att denna finansiella post rör sig om att exploatera den orörda skogskorridoren mellan Strandberidaren och Stapelorten på Korseberg.  En exploatering som också är känd för att den skall heta naturstig.
Gc- väg eller naturstig? Jag känner väl till uttrycket att kärt barn har många namn. Oavsett vad vi skall kalla det så representerar exploateringen ett onödigt ingrepp i en orörd grön lunga. Onödig? Jo tack, då det ca 150m därifrån finns en parallell Gc -väg som är både belyst och asfalterat.
Naturen kan tyvärr inte uttrycka sig i skrift och inte heller tala i ord men talar gör den dock på annat vis. Tänker vi lyssna?  Tänker vi omvärdera? Kan vi omprioritera så att naturen får leva vidare?
För mig, i detta fall, var det inte svårare än att yrka att posten Gc-väg Korseberg, bostadsområde skulle utgå.
Jag reserverar mig till förmån för naturen och mitt eget yrkande.”

Det finns många planer och dokument i Vänersborgs kommun om hur viktigt det är med skogar och natur och hur de ska vårdas och bevaras. Det är bra dokument, men de är inte särskilt viktiga när politikerna i betongpartierna prioriterar…

Kategorier:Byggnadsnämnden, Korseberg, miljö, reservation, Samhällsbyggnadsnämnden, strandskydd, Vänsterpartiet

Dilemma: Hus eller träd?

31 januari, 2022 3 kommentarer

Det pågår sedan några år tillbaka ett stort arbete med en fördjupad översiktsplan (FÖP) i Vänersborg. En fördjupad översiktsplan:

“utgör en samlad vägledning för mark- och vattenanvändning”

Denna pågående FÖP handlar om Vänersborg och Vargön. Det är ett område som omfattar ca 6.400 ha och det bor ungefär 30.000 människor i området.

Vänersborg har som mål att växa befolkningsmässigt. Det ser vi inte minst på alla detaljplaner som upprättas, alla bostadshus som byggs och alla nya bostadsområden som växer fram. Det byggs som aldrig förr. Den fördjupade översiktsplanen ger förslag på var kommunen ska fortsätta växa och var nya invånare ska bosätta sig. Till stor del är det fortfarande vänersborgare som bosätter sig in de nya bostäderna. Det har nämligen funnits ett uppdämt behov sedan många år tillbaka. Det är dock bara en tidsfråga tills nya invånare flyttar in i Vänersborg.

Vänersborg är och har nog alltid varit en attraktiv boendekommun. Många som genom tiderna har flyttat till Vänersborg har samtidigt haft sin försörjning i t ex Trollhättan eller andra orter inom pendlingsavstånd. Vänersborgs kommun har stora naturvärden, inte minst flera sjöar och framför allt Vänern inom sina gränser, som har lockat människor. Det finns skog och natur runt knuten var man än bor i kommunen. Kommunens sjönära och grönnära läge är viktiga värden för invånarna.

I FÖP:en, som för närvarande håller på att omarbetas, framhålls de gröna värdena:

“Närhet till grönområden och olika rekreationsmöjligheter ska finnas för alla”

Och vidare:

”Tillgången till grönområden inom och i närheten av stadsbebyggelsen är också en resurs som lyfts fram som grundläggande för såväl dagens som framtidens identitet och möjligheten att skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer för människor, växt- och djurliv.” 

Men var ska de inflyttade människorna bo i kommunen? Ju fler som flyttar till Vänersborg ju större tryck blir det på att exploatera den natur som gör att människor vill flytta hit.

Det är ett dilemma.

Det är inte helt lätt att lösa dilemmat. I oktober 2008 antogs t ex “Program för Detaljplaner för södra delen av Dalbobergen och Katrinedal norra”. Där stod det:

“Nya bostäder och bostadsområden byggs centrumnära men också sjönära och grönnära för att ta vara på Vänersborgs naturvärden.”

Det blev nästan skrattretande. Det skulle byggas grönnära för att ta vara på naturvärden… Men för de som inte kunde bo i dessa fastigheter då?

I samma program försökte man, mycket hjälpligt får man väl säga, skyla över konflikten och vad lösningen verkligen innebar:

“Föreslagen exploatering innebär minskning av grönområdets areal men påverkan på rekreationsvärdet bedöms bli acceptabelt.”

Vänersborgs kommun har en så kallad Grönplan. Den syftar bland annat till att:

“bereda möjligheter att skapa och bevara en sammanhållen grönstruktur och en långsiktigt god hushållning med grönområdena i tätorten.”

Grönplanen ska så att säga vara ett verktyg för kommunen att bygga ut bostäder och infrastruktur på ett sådant sätt att:

“det bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle med god tillgång till närnatur.”

Vi ser omedelbart dilemmat…

Under de senaste åren har kommunen bedömt att exploateringen av grönytor varit acceptabel. Ofta så har också bostäder helt enkelt prioriterats högre än skog och natur. Det har vi sett på många ställen. Stora delar av den gamla “urskogen” på Mariedal Östra har avverkats för att få plats med villor. (Flera av de träd som blivit kvar har senare blivit ett lätt byte för de stormar som dragit fram.) Den lilla skogsdungen vid Mariedalskolan håller på att ge plats åt 2-3 fastigheter och det är inte mycket kvar av skogsdungen vid Kindblomsvägen i Blåsut. Och de delar av skogen som är kvar vill enligt uppgift en privat fastighetsägare stycka av (upp till fem tomter). Och det verkar kommunen tycka vara ok. Den lilla skogsremsan vid Korseberg, som råkar vara kvar efter avverkningen av den övriga skogen i området, klarar sig inte heller. Där ska det anläggas en GC-väg… (Fast den kallas naturstig av kommunen eftersom den inte ska asfalteras…) För Vänersborgs kommun verkar det bara vara skogsdungar i Sikhallsområdet som är värda att bevaras, där det finns hur mycket skog som helst… 

Den fördjupade översiktsplanen försöker på flera sätt lösa dilemmat “hus eller träd”, men det är inte lätt. I några områden vill tjänstepersonerna bygga bostäder, medan politikerna säger stopp. Och i andra områden är det tvärtom. Min uppfattning är att det är politikerna som trycker på tjänstepersonerna att nedprioritera naturen om och när det blir konflikter mellan intressen.

Den fördjupade översiktsplanen är inget juridiskt bindande dokument, kommunen måste inte följa FÖP:en i framtiden. Den har dock en stor betydelse för den fortsatta kommunala samhällsplaneringen. Men det är som jag har skrivit så många gånger förr i denna blogg – när natur- och miljöintressen står mot ekonomiska intressen så är det naturen som i stort sett alltid drar det kortaste strået.

Kanske skulle politikerna, varför inte i en invånardialog, fråga sig om det är rimligt att en kommun gör intrång i stora naturvärden för att kommunen har en vision om att växa i befolkning.

Det är ett dilemma.

Kategorier:Översiktsplan, boende, miljö

Vad hände på KS? (2)

28 januari, 2022 Lämna en kommentar

Med anledning av min förra KS-blogg (se “Vad hände på KS? (1)”) skriver Wicke på Facebook:

“Om budgeten säger ”ni ska satsa X kronor” och verksamheten säger ”nä, det gör vi inte, vi lämnar hellre tillbaka pengarna” – har man då egentligen varit sparsam, eller har man kringgått det politiska uppdraget?”

Jag tror jag vet vad åtminstone alla kommunens ordförande i nämnderna och styrelserna skulle svara. De skulle med en mycket stolt röst, högt och tydligt, deklamera att ”deras” nämnder har gått med överskott. De skulle ta det som en stor merit. Om verksamheten sen har “gått bra”, det bortses det från, det har mindre betydelse…

Wicke har också skrivit några inlägg på denna blogg (klicka här). De är alltid mycket tänkvärda.

Det var fler ärenden som beslutades av kommunstyrelsen i onsdags och som inte ska vidare till kommunfullmäktige.

Fyrstad Flygplats AB fick som vanligt ett förlusttäckningsbidrag av Vänersborgs kommun på 945.000 kr. Det är Vänersborgs andel. “Flygplatsen” får också bidrag från Trollhättan, Uddevalla och Lysekil. Som vanligt deltog inte Miljöpartiet (Anna-Karin Sandberg) och Vänsterpartiet (James Bucci och Marianne Ramm) i beslutet.

Kommunstyrelseförvaltningen fick uppdraget av kommunstyrelsen att starta en förstudie om nya lokaler för räddningstjänsten (NÄRF). Det behövs nämligen en ny brandstation. I underlaget står det:

“Tekniska system som reservkraft och stora delar av byggnaden är 30 år gamla eller äldre. Underhållet är över tid eftersatt och flera “tunga poster” som va-stammar, dränering, el/belysning, garageportar utgör exempel på åtgärder som i närtid behöver åtgärdas.”

Det finns ingen anledning att betvivla denna beskrivning. En ny brandstation lär kosta kommunen åtskilliga tiotals miljoner…

Det blev inte någon diskussion om pengarna till barn- och utbildningsnämnden. BUN fick 2 milj kr i tilläggsbudget för 2022 för fler elever i grundsärskolan och 3 milj kr till insatser för att fler barn och unga i behov av särskilt stöd ska uppnå bättre skolresultat. Frågan är väl egentligen bara varför nämnden inte får pengarna från början utan måste ansöka om dem…

Även Kunskapsförbundet Väst hade ansökt om pengar för att täcka ökade kostnader för gymnasiesärskolan. Kunskapsförbundet fick dock inga pengar, frågan om utökat förbundsbidrag för 2022 ska:

“hanteras i en samlad ekonomisk bedömning, utifrån direktionens delårsrapport per april 2022.”

Eleverna i grundskolan beviljades extra pengar, men inte eleverna i gymnasiet… Olika falla ödets lotter.

De styrande partierna och den borgerliga oppositionen menade att presidiet i Kunskapsförbundet hade gått med på det här beslutet i ägarsamrådet. (Ägarsamrådet består av kommunstyrelsens presidier i Trollhättan och Vänersborg samt presidiet i förbundet.) Det är svårt (omöjligt) för mig att säga, eftersom jag inte sitter med i Ägarsamrådet. Jag får lita på att läsa dokument, typ protokoll och minnesanteckningar. Och i minnesanteckningarna från Ägarsamrådets sammanträde den 2 december, som är det senaste sammanträdet, och som är undertecknade av kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) från Vänersborg samt ordförande i Kunskapsförbundet Maud Bengtsson (S) står det:

“det finns inga pengar över [i Kunskapsförbundet; min anm] till de ökande kostnaderna för gymnasiesärskolan, som är en personal- och resurskrävande verksamhet.”

Kunskapsförbundet behövde alltså extra pengar. Och det stod inget om något beslut eller någon överenskommelse. Jag kan väl tycka att en överenskommelse borde ha funnits med i minnesanteckningarna. Däremot sitter jag som ersättare i direktionen i Kunskapsförbundet. Och där fattades enhälligt beslutet den 16 november att:

“begära en ramhöjning av förbundsbidraget om 5,7 Mkr år 2022 och ytterligare 3,7 Mkr år 2023 för att täcka de ökande kostnaderna på gymnasiesärskolan.”

Och det var den begäran som ankom till Vänersborg. (Vänersborgs andel av förbundets begäran var ca 2,3 milj respektive ca 1,5 milj.)

Hur som helst. Vänsterpartiet yrkade att Kunskapsförbundet skulle få de pengar till gymnasiesärskolan som begärdes. James Bucci (V) yrkade (ersättare får inte yrka):

“Jag yrkar att Vänersborgs kommun beviljar Kunskapsförbundet Väst ett resurstillskott motsvarande Vänersborgs andel av begärd ramhöjning på 5,7 mkr för 2022 för att täcka ökade kostnader på gymnasiesärskolan, under förutsättning att Trollhättans stad fattar liknande beslut beträffande sin andel av begärd ramhöjning.”

Som ersättare kunde jag däremot delta i diskussionen och det gjorde jag. Jag framförde de argument som jag bloggade om innan mötet. (Se “Årets första KS (26/1)”.) Men det hjälpte alltså inte, det blev inga pengar.

Men. Jag är ändå optimist, jag är nämligen övertygad om att Kunskapsförbundet så småningom får sina extra pengar till särskolan. Det går inte att säga nej till denna begäran. Och det tror jag att alla berörda förstår.

I ärendet omedelbart efter så beslutade kommunstyrelsen att överförmyndarnämnden skulle beviljas ett tillfälligt budgettillskott med 400.000 kr under 2022 för att kunna finansiera ett nytt ärendehanteringssystem. Det gjorde sannolikt nämndens ordförande Madelaine Karlsson (S) glad. Eftersom Karlsson också sitter i KS, så kunde inte James Bucci undslippa sig kommentaren:

“Gratulerar Madelaine att ni inte behöver vänta till delårsrapporten!”

Även Stiftelsen Bergagården hade ödet på sin sida. Kommunstyrelsen beviljade stiftelsen lite drygt en miljon i driftbidrag för 2022. Som vanligt… Och utan diskussion. Också som vanligt.

Naturvårdsplanen ska precis som planerat gå ut på samråd. Det var inget att diskutera. Det är bara att hoppas att så många som möjligt läser den – och kommer med synpunkter.

Det var en hel del remissvar som kommunstyrelsen skulle godkänna. Jag har beskrivit dessa ärenden tämligen noggrant i en av bloggarna som föregick sammanträdet. (Se “Årets första KS 2 (26/1)”.) Jag ska inte upprepa mig, bara konstatera att de synpunkter jag hade i bloggen framförde jag också på sammanträdet. Dock utan att det blev någon diskussion. Inte ens när jag pratade om miljöfaran med kommunala avloppsreningsverk och fördelen med enskilda, godkända VA-lösningar… Det var remissen på “Reviderad vattenvårdsplan för Vänern”.

Andra remisser som klubbades igenom: “Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2022-2033 med tillhörande hållbarhetskonsekvensbeskrivning”, “Förslag på föreskrifter som ska ersätta Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd” och “En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling”.

När det gällde ärendet “Ekonomisk intern kontroll inom kommunstyrelseförvaltningen” så vaknade Lena Eckerbom Wendel (M) till ordentligt. Eckerbom Wendel saknade ett kontrollmål, om ansvaret för administrativa system. Det ville hon lägga till på de befintliga kontrollmålen. Och efter lite diskussion och kompromissande med socialdemokraternas expert på området, Kenneth Borgmalm, så blev det så. Jag ska avsluta min blogg med att citera detta kontrollmål, men först vill jag återigen säga att jag återkommer med de ärenden som går från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige för att beslutas där.

Det nya kontrollmålet som Eckerbom Wendel och Borgmalm båda stod bakom, och som beslutades av KS, hade följande lydelse:

“5.3 Cybersäkerhet och beredskap för begränsad eller utebliven tillgång till IT-infrastruktur

Tillgång till pålitlig IT-infrastruktur i form av system, kommunikationsutrustning, datalagring och säkerhetslösningar. Dessa lösningar kan utgöra vitala delar i kommunens verksamheter som påverkar t.ex. patientsäkerhet, behörighet och tillträdeskontroll, livsmedel och energiförsörjning. Alla verksamheter, framförallt de med kritiska uppdrag behöver ha en beredskap, genomföra övningar och uppdatera sina rutiner i händelse av begränsad eller utebliven tillgång till IT-infrastruktur. Detta oavsett orsak, t.ex. cyberangrepp, naturkatastrof eller annan haveri. Syftet med kontrollen är att säkerställa att kommunen på ett förutsebart sätt har förmågan att agera för begränsning av skador och förluster för kommunen och dess invånare.

Aktuellt kontrollmål är:

  • Att det finns reservrutiner för alla verksamheter samt att rutinerna omfattar återgång till normalläge
  • Att dessa rutiner regelbundet gås igenom och revideras
  • Att det finns en beredskapsplan på både strategisk och operativ nivå
  • Att dessa planer och rutiner är samordnade med externa aktörer och myndigheter där så är befogat
  • att Kommunstyrelsen beslutar att fastställa Internkontrollplan 2022.”

Kategorier:IT, KFV 2022, KS 2022, Kunskapsförbundet Väst

Vad hände på KS? (1)

27 januari, 2022 3 kommentarer

Onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen höll på att ta en ända med förskräckelse – redan innan det börjat. Kommunens nätverk slutade nämligen fungera på morgonen. Vi som skulle delta på distans märkte inte mer än att det var lite svårt att koppla upp sig, men bakom kulisserna i kommunhuset pågick en febril aktivitet. Presidiemedlemmar, justerare och tjänstepersoner fick skyndsamt packa ihop sina elektroniska instrument och bege sig till Folkets hus. Där fixade IT-teknikerna så att mötet kunde använda ett alternativt nät.

Och klockan 08.30 var alla uppkopplade, några kanske svettigare än andra.

Det blev ett långt möte, men kanske inte riktigt så långt som många hade befarat. Kl 16.10 hade alla ärenden och föredragningar avverkats. Samt en utbildning om medborgardialog som SKR höll i.

Utbildningen var för övrigt mycket intressant och givande. Det visade sig att det finns många kommuner i Sverige som har en betydligt mer utbyggd så kallad “mellanvalsdemokrati” än vad Vänersborg har. Om vi nu har någon överhuvudtaget. Kommuner som Helsingborg, Piteå, Åre och Nässjö har väl utbyggda och genomtänkta dialoger med medborgarna. De ser ut på olika vis, har olika syften och vänder sig till olika grupper i kommunerna, men det handlar hela tiden om att engagera kommuninvånare och på olika sätt ge dem ett reellt inflytande.

Det berättade SKR om och det var mycket intressant. Det är definitivt något som Vänsterpartiet skulle jobba vidare med och använda sig av i Vänersborg om vi fick möjlighet… Jag hoppas att samtliga partier ser en medborgardialog som ett bra och vettigt komplement till den representativa demokratin. Varför inte en medborgardialog i Sikhall för att se om det finns något intresse av att utveckla området…? Eller utröna invånarnas inställning till Norra skolans framtid..?

Vänersborgs kommun har gjort enorma överskott de två senaste åren. År 2020 uppgick resultatet till 161 milj kr och för 2021 är det preliminära överskottet 185 milj kr. (Man kan läsa mer om bokslutet på kommunens hemsida: “Starkt resultat i Vänersborgs preliminära bokslut för 2021”.) På två år gör alltså Vänersborg en “vinst” på 346 milj kr. Det märker dock inte någon “vanlig” invånare av, pengarna har nämligen inte gått till att anställa mer personal i hemtjänsten eller äldrevården eller förskolan eller skolan… Pengarna används till investeringar (i stället för att låna pengar) och att betala tillbaka gamla lån. Undrar hur invånarna skulle vilja fördela pengarna om de fick inflytande…?

Enligt ekonomichefen kommer ekonomin att vara “bra” även under 2022. Han ser dock att staten inför 2023 kommer att börja en nertrappning av coronastödet och att det kommer att ta “styggt” (ekonomichefens uttryck) på prognosförutsättningarna. Det nämndes också att ett nytt pensionsavtal kommer att fördyra, men det har jag ingen större kunskap om.

Som sagt, det var mycket information. Lokalförsörjningsunderlaget presenterades och förklarades. Jag tycker nog att jag lyckades bra med att förklara i bloggen inför sammanträdet. (Se “Årets första KS (26/1)”.) Men jag fick en kommentar från “Jenny” (klicka här) som handlade om att 57 milj kr, som var avsatta till en förskola i centrala stan, inte skulle förbrukas. Det berodde på att den nya Holmängenskolan också ska innehålla en förskola. Min fråga i KS, utifrån kommentaren, var om pengarna var avsatta till något annat. Och det var de inte, de skulle inte förbrukas. Som jag förstår det så skulle pengarna i princip alltså kunna användas till t ex en renovering av Norra skolan eller en idrottshall på Mariedal. Och med tanke på de enorma överskotten 2020 och 2021 torde det ju dessutom finnas tämligen stora utrymmen för investeringar…

Det var dock inte riktigt det kommunstyrelsen skulle besluta om idag, och förresten var jag “bara” ersättare. Ingen annan tog heller upp “min tråd”. Det brukar i och för sig kunna vara ett tecken på att det man säger inte är helt fel, men kanske alltför känsligt…

Verksamhetschef Christer Glännestrand redogjorde för biblioteksplanen. Det ska inte jag göra här, men jag måste säga att diskussionerna kring en samverkan mellan biblioteken i Fyrstad lät oerhört intressant. Om planerna går i lås så skulle det betyda att man skulle kunna använda sitt lånekort på alla biblioteken. Man kunde låna en bok i Lysekil som man sedan lämnade tillbaka i Vänersborg. De gemensamma medierna skulle ställas till förfogande för alla. Man skulle vidare skapa en gemensam webb-plattform, öka samarbetet kring t ex spetskompetens och införa ett gemensamt bibliotekssystem. Planerna lät mycket spännande.

Forum Vänersborg diskuterades. Och även här hade jag fått en kommentar från en bloggläsare. Det var “PåDal” som hade synpunkter. (Klicka här.) Jag framförde dom på sammanträdet. (Kanske en viss typ av medborgardialog…) Jag förklarade min åsikt att kopplingen mellan kommunen och Forum var informell och oklar. Det innebar att kommunens insyn var begränsad och det var t ex svårt att veta hur kommunens pengar användes. Utgifterna redovisades inte till kommunstyrelsen. Dessutom började samarbetet en gång i tiden som ett 3-årigt projekt. Nu helt plötsligt är det permanent och pengarna kallas ett ”årligt bidrag”. Vem hade bestämt det? Det visade sig att Ann-Helen Selander (M) delade mina åsikter och hon argumenterade vidare på ett bra sätt.

Både Selander och jag var i grunden positiva till samarbetet med Forum Vänersborg och också till det arbete som utfördes, men det fanns som sagt “brister” i samverkan som borde åtgärdas. Och vi tyckte nog båda att svaren inte var tillräckligt uttömmande. Men kommunstyrelsen sa ja till förslaget, och “vi” fick nöja oss med ett halvt löfte om att Forum Vänersborg skulle bjudas in till KS för att informera.

Kommunalråden redovisar regelbundet sina förehavanden sedan senaste sammanträdet. Jag ställde en fråga om ordförande Augustssons (S) besök på Sikhall. Han besökte Sikhall därför att Magnus Larsson hade bett honom komma. Och det är positivt att Augustsson vill träffa kommuninvånare. Ordförande berättade att han tog del av Magnus Larssons syn och att han skulle “ta med sig synpunkterna”. De skulle gås igenom vid en ärendegenomgång. Jag vet dock inte riktigt vad det innebär.

Jag stannar där för tillfället. Det finns mer att redovisa.

Anm. Här kan du läsa den andra och avslutande delen – ”Vad hände på KS? (2)”.

Kategorier:ForumVänersborg, KS 2021

Årets första KS 2 (26/1)

25 januari, 2022 Lämna en kommentar

Imorgon är det sammanträde med kommunstyrelsen – och igår bloggade jag om några av de ärenden som ska beslutas direkt på sammanträdet av kommunstyrelsen, dvs av kommunstyrelsen själv. (Se “Årets första KS (26/1)”.) De flesta ärenden ska dock, som vanligt, gå vidare och beslutas av kommande kommunfullmäktige.

Flera av de ärenden som återstår att redovisa, och som kommunstyrelsen ska besluta om, är formella och kommer med all sannolikhet inte att föranleda någon debatt. Det finns även flera ärenden som handlar om svar på diverse remisser, och här kan man ofta hitta många intressanta och tankeväckande frågor.

Kommunstyrelsen ska besluta att tillföra överförmyndarnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 400.000 kr för att nämnden under innevarande år ska kunna skaffa ett nytt ärendehanteringssystem. Stiftelsen Bergagården ska som vanligt få sitt driftsbidrag på lite drygt 1 milj kr nu i januari och kommunstyrelsen ska godkänna AB Vänersborgsbostäders uppdaterade finanspolicy. Policyn antogs av bolagets styrelse förra hösten och ekonomikontoret har inget att erinra på finanspolicyns innehåll. Då känns det lugnt.

Naturvårdsplan

Några förvaltningar har tillsammans tagit fram en naturvårdsplan. Den är:

“ett tematiskt tillägg till översiktsplanen (TÖP).”

Jag har inte hunnit läsa naturvårdsplanen än, men den är nedladdad med alla bilagor och finns i min “att-läsa-lista”. Planen bygger till stora delar på:

“den sammanställning över naturvärden i Vänersborgs kommun som tagits fram av konsult och har därefter kompletterats med rekommendationer för mark- och vattenanvändning och de övriga delar som behövs för att uppfylla plan- och bygglagens krav på innehåll för planer motsvarande översiktsplanens nivå.”

Arbetet har letts av kommunekologerna.

Den här typen av planer, och det finns ganska många, t ex Blåplan och Grönplan, brukar vara mycket läsvärda. Man brukar få en gedigen kunskap om kommunen, och utan att ännu ha läst den, så kan jag nog rekommendera alla intresserade att göra det.

Kommunstyrelsen ska imorgon besluta att naturvårdsplanen ska ut på samråd. Det betyder att allmänhet, organisationer och andra kan lämna synpunkter på förslaget

==

Och så ska kommunstyrelsen svara på ett antal remisser. Det är undantagslöst så att politikerna kan utgå från svar som tjänstepersonerna på kommunen har arbetat fram. Och eftersom de är experter på sina respektive områden så är det inte alltid så lätt för oss politiker att komma med avvikande ståndpunkter.

Jag har i varje fall inga synpunkter på förslaget till “näringslivsstrategi 2030 för Fyrbodals kommunalförbund”. Kommunalförbundet arbetar för en hållbar och konkurrenskraftig näringslivsutveckling i området. Och förbundet tänker i framtiden särskilt fokusera på två områden, “Stärka Innovationskraften” och “Bygga kompetens”.

Vattenvårdsplan

Kommunstyrelsen föreslås att ställa sig bakom förslaget till yttrande över “Remiss – Reviderad vattenvårdsplan för Vänern”. Vattenvårdsplanen ska gälla fram till och med 2029 och vill lägga fokus på områdena “främmande arter”, “vattenkvalitet och närområden”, “miljögifter” och “vattennivåer och biologisk mångfald”.

Jag kan inte låta bli att notera en del formuleringar i vattenvårdsplanen som jag tycker är särskilt intressanta. Under “vattenkvalitet” står det:

“Vänerns vatten är i dag av god kvalitet, men framtida klimatförändringar kan påverka både dricks- och badvattenkvaliteten. Det kommer att bli vanligare med mer och intensivare nederbörd under hösten och vintern, vilket kan öka risken för spridning av sjukdomsorganismer via exempelvis översvämmad mark, bräddningar av avloppsreningsverk och enskilda avlopp.”

Jag noterar att avloppsreningverken nämns. Och visst, det gör enskilda avlopp också, men det sistnämnda återstår att bevisa. Många (de flesta?) enskilda avlopp släpper inte ut orenat avloppsvatten direkt i ett vattendrag, och markretention är kanske det bästa sättet att rena avloppsvatten. Men bräddning innebär oftast att orenat avloppsvatten från avloppsreningsverken rinner rakt ut i sjön… (Från reningsverket på Holmängen följer det mesta med älven ner till Vargön och Trollhättan.)

Under miljögifter konstaterar planen att:

“Vänerns fiskar har förhöjda halter av kvicksilver, PCB, dioxin och det bromerade flamskyddsmedlet PBDE.”

Det är inga roliga uppgifter. En av de misstänkta källorna till åtminstone några av dessa miljögifter är:

“slam från avloppsreningsverk.”

Det finns tyvärr också en hel del läkemedelsrester i Vänerns vatten och även mikroplaster. Det är nog så att dessa “gifter” kommer från mer tätbefolkade områden och inte från landsbygden. Det är ju ett känt faktum att dagens avloppsreningsverk inte har förmågan att rena avloppsvattnet i tillräcklig utsträckning från läkemedelsrester och mikroplaster. Och jag tror att mängden av dessa “oönskade ämnen” kommer att öka i Vänern ju fler fastigheter som kopplas på det kommunala VA-nätet. Det är mycket som talar för att enskilda avlopp, som är godkända, är bättre för miljön än kommunala reningsanläggningar.

Jag noterar också uppgifterna, under “Vattennivåer och biologisk mångfald”:

“Både högt och lågt vattenstånd är av stor betydelse för naturmiljön och den biologiska mångfalden… Det behövs ett systematiskt arbete för att bevara och återskapa den biologiska mångfalden i Vänern, då stränder och skär växer igen.”

Och det ser vi i Vänersborg, t ex i Sikhall och Nordkroken, att det växer igen tämligen snabbt. Det behövs fortsätter planen:

“regelbundna översvämningar på våren”

Mina amatörmässiga observationer, som boende relativt nära sjön, är att tappningsstrategin i Vargön och Trollhättan gör att Vänerns vattennivå inte fluktuerar lika mycket som förr. (Är det så?)

Den miljökunniga tjänstepersonen är i grunden positiv till planen men skriver i sitt förslag till yttrande att Vänersborgs kommun saknar:

“en tydlig koppling till vattendirektivet och åtgärdsprogrammet samt konkreta mål och delmål för att få tydlighet kring varför just dessa fokusområden och åtgärder valts ut.”

Det borde även ha funnits:

“en återkoppling till tidigare arbete och plan för att få bättre förståelse för hur den reviderade planen tagits fram.”

Och till sist skriver tjänstepersonen att det:

“saknas information om kommunernas roll och vad Vänerns vattenvårdsförbund förväntar sig av kommunerna.”

Kommunstyrelsen lär anta förslaget till remissvar som sitt eget.

Transportinfrastrukturplan

Det ska också lämnas ett remissvar på “Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2022-2033 med tillhörande hållbarhetskonsekvensbeskrivning”.

Det finns mycket att säga om planen, men det bästa är nog att helt enkelt återge delar av tjänstepersonens yttrande:

“Planens nya struktur kan mot bakgrund av målet om högre hållbarhet i transportinfrastrukturen ses som positiv. Den nya strukturen innebär dock att det inte är lika lätt att hitta föreslagna åtgärder och dess samverkan med andra åtgärder i syfte att skapa ett bättre resultat.”

Jag kan väl också tycka att denna passage i remissvaret är särskilt viktig:

“En stor del av planens medel återfinns i potter där beslut om åtgärder prioriteras löpande under planperioden. Potterna skapar hög flexibilitet men också en oklarhet kring hur medlen fördelas geografiskt och åtgärdsmässigt. … Vänersborgs kommun vill därför framhålla vikten av målbeskrivningar som kan leda till tydliga fördelningsprinciper för att skapa insikt och förståelse för hur medel prioriteras och fördelas. Planens vägledande principer bör utvecklas och kompletteras med någon form av processbeskrivning som också säkerställer kommunernas/kommunalförbundens delaktighet i planens genomförande.”

Och det kanske viktigaste av allt, i yttrandet redovisas synpunkter på vägar, GC-vägar och övriga infrastruktursatsningar som är av stor vikt för Vänersborgs kommun. Det handlar om:

  • “dubbelspår mellan Öxnered och Skälebol”
  • “åtgärdande av brister på kort sikt på E45”, korsningen E45/Möjeredsvägen och korsningen vid Tånvägen in mot Brålanda
  • “betydelsen av en snabbare utbyggd E45”
  • “ny station i Brålanda ska vara klar senast 2028 och där bör regionen ta en mer ledande roll i arbete
  • “infrastrukturen runt ett kommande resecentrum i Brålanda behöver byggas ut och byggas om”
  • “flera sträckor GC-väg som kommunen önskar medfinansiering till”, t ex Stenhammarsvägen-Brålanda, Blåsut till Resecentrum, Lilleskogsvägen och Sikhalls magasin och Sikhalls badplats

Det är en diger lista av önskemål som Vänersborgs kommun vill ha stöd och hjälp med att åtgärda. Vi hoppas att Västra Götalandsregionen, Trafikverket och andra aktörer har stora öron…

Offentlig upphandling

Det blir en lång blogg (igen), tänk då på att bakom sammanfattningarna gömmer det sig ett stort antal sidor – som ledamöterna i kommunstyrelsen förväntas läsa…

Vänersborg ska lämna ett remissvar till finansdepartementets promemoria ”En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling”. Det låter kanske både torrt och tråkigt, men det föreslås en del nyheter som kan vara viktiga för kommande kommunala upphandlingar.

I regeringens PM föreslås att kommunen, och andra upphandlande myndigheter, ska ta hänsyn till klimatet vid upphandling. Och det låter inte helt fel, vilket inte heller det gör att myndigheterna även ska :

“beakta miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte.”

Förslaget till remissvar är positivt. Remissvaret är dock negativt till att regeringen också har föreslagit bland annat en formalisering av upphandlingsprocessen. Det riskerar att leda till ökade kostnader skriver tjänstepersonerna. Förslaget från regeringen medför även att kommunen ska ta fram riktlinjer för hur den nya lagstiftningen ska tillämpas. Det skulle innebära en onödig inskränkning i den kommunala självstyrelsen.

==

Till sist ska kommunstyrelsen också godkänna ett remissvar på “Förslag på föreskrifter som ska ersätta Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd”. Det hoppar jag över.

Kommunstyrelsen ska behandla en lång rad ärenden som ska vidare till kommunfullmäktige för beslut den 16 februari. Jag återkommer till dessa ärenden. Det handlar bland annat om antagande av biblioteksplan, fortsatt finansiering av Wargön innovation, kommunens platsvarumärke och ändrade avgifter för boendekort samt ett antal motioner, om brygga vid Korseberg, ökad självförsörjningsgrad av livsmedel och boende i Vänersborg, och till sist ett medborgarförslag om skyddsräcke.

Det finns underlag att läsa resten av dagen…

Kategorier:KS 2022, Vänern