Reaktioner på Bo Carlsson, och en nyhet

3 november, 2021 2 kommentarer

De två bloggarna om Bo Carlssons (C) “hantering” av fornminnena har dragit till sig en hel del uppmärksamhet. Förutom att de har lästs av ett fyrsiffrigt antal, så har reaktionerna varit många. (Se “Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (1/2)” och “Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (2/2)”.)

De flesta ”kommentatorer” har varit mycket irriterade eller kanske snarare förbannade på den attityd och det beteende som det mångåriga kommunalrådet och nuvarande ordförande i barn- och utbildningsnämnden Bo Carlsson (C) har visat. Andra verkar ha blivit i det närmaste mållösa över den nonchalans och respektlöshet som Carlsson har gett prov på, inte bara mot det kulturhistoriska arvet, utan även mot Sveriges lagar och rättsväsende.

Det har bara varit två kritiska kommentarer, som jag känner till. Den ene ansåg att jag skulle “tagga ner”, eftersom:

“politikerna i stan är ”goa gubbar” som bara vill väl.”

Den kommentaren var inte så mycket att bry sig om. Den andra kritiska kommentaren var desto intressantare. Den framfördes av ingen mindre än Vänersborgs tidigare kommunalråd Marie Dahlin (S).

Marie Dahlin (S) hade ett meningsutbyte med sverigedemokraten Mathias Olsson i Facebook-gruppen “Vänersborgare”. Marie Dahlin (S) tyckte att Kärvling bara klagade och inte drev någon politik. Dessutom hade han, dvs jag, inte några visioner.

Dahlins åsikter och omdöme om undertecknad borde kanske lämnas därhän. Men jag måste ändå ge en kort kommentar. Marie Dahlin förkunnade stolt ett flertal gånger för några år sedan, bland annat i TTELA, att hon aldrig läste mina bloggar. Jag tror inte att Dahlin har börjat läsa efter sin flytt till Mellerud. Jag kan därför tycka att det är tämligen förvånande hur hon kan ge uttryck för sådana åsikter och omdömen. Såvida inte Dahlin lever i det förgångna och fortfarande hävdar uppfattningen att den som var mot bygget av arenan var utan visioner…

Mathias Olsson (SD) ville inte direkt uttala sig om Dahlins tyckanden om mig, utan konstaterade bara att Kärvling:

“inte ”råkat” förstöra fornminnen vid ett flertal tillfällen”

Och då svarade Marie Dahlin:

“har Carlsson det då?”

Och den frågan var enkel att svara på, i varje fall för alla de som läste bloggen “Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (1/2)”. Men som sagt, Marie Dahlin (S) läser ju aldrig några bloggar, och sannolikt inte heller tidningar som GT eller TTELA. Båda tidningarna har genom åren skrivit om Bo Carlssons fornminnesbrott. Men Marie Dahlin (S) kanske är lyckligt omedveten om att hennes mycket förtrogne vän Bo Carlsson, den 7 december 2017, fälldes för brott mot kulturmiljölagen. I TTELA (se ”Grävde i fornlämning – nu fälls Carlsson”) så erkände Carlsson dessutom brottet:

”Jag kommer att acceptera strafföreläggandet och betala mina dagsböter.”

Så är det. Och sen blev Carlsson åtalad 2019 för att han en andra gång hållit på och förstört fornminnena…

Och nu är det alltså dags igen, för tredje gången! Det skrev jag om i min förra blogg, “Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (2/2)”.

I dagens blogg kan jag även avslöja att Länsstyrelsen tänker polisanmäla Bo Carlsson (C). Det blir då också den tredje gången som Länsstyrelsen polisanmäler Bo Carlsson för brott mot Kulturmiljölagen.

Jag fick nämligen följande besked från Länsstyrelsen:

“Vi avser att gå vidare med en polisanmälan.”

Jag undrar hur Marie Dahlin tänker nu. Kanske anser hon att Länsstyrelsen bara klagar – och inte har några visioner…?

Jag gav mig inte in i debatten mellan Marie Dahlin (S) och Mathias Olsson (SD). Jag nöjde mig med att lägga upp en aktuell karta från Lantmäteriet:


Det är en aktuell karta, det syns tydligt. Det finns nämligen inte något grönt område, som markerar ett fornminne, längs landsvägen i fornminnesområdets södra del. Det är ju nämligen detta fornminne som Bo Carlsson (C) utplånade. Men det är noterbart att hela området fortfarande betecknas som fornlämningsområde – “Stora Kyrkebyns gamla tomt”. I området är både det “Stora impedimentet” och det “Lilla impedimentet” grönmarkerade.

Hela området är alltså Bo Carlssons mark. I nedanstående flygbild (som jag också publicerade i min förra blogg) så ser vi att fornlämningsområdet inte var uppodlat år 1960. (Lantmäteriet uppger att flygfotot är taget ungefär 1960.) Det var antagligen av respekt för fornminnena. Istället lät markägaren korna gå där och beta.

På Facebook lämnades följande kommentar om detta område:

“När jag flyttade hit till Gestad för snart 25 år sedan, fanns det en massa kossor som betade av gärdet. Nu är alla gamla fornminnen förstörda utom en jordkällare i dungen som finns på kortet.”

Det torde alltså vara under Bo Carlssons tid som marken började odlas, och plöjas. Det var då som förstörelsen av fornminnena började. Antagligen hände detta någon gång efter millennieskiftet.

En bloggläsare med jordbrukserfarenhet skrev till mig och ifrågasatte att marken inom det streckade fornlämningsområdet överhuvudtaget fick plöjas och brukas på det sätt som Bo Carlsson har gjort under 2000-talet. (Marken var ju “bara” betesmark tidigare.)

“Det brukar vara så att ”om generationer har plöjt marken” så är det OK. I varje fall om man inte gräver under ”plogdjup” dvs 25-28 cm under markytan. Men om marken aldrig varit plöjd är det bara att gilla läget och ge sjutton i att gräva… Eller åtminstone kolla med Länsstyrelsen först…”

Det låter riktigt, även om jag egentligen inte kan avgöra det. När jag letar efter vägledning i Kulturmiljölagen, så blir jag ändå inte säker. Vissa avsnitt i lagen styrker att det inte är tillåtet att plöja eller gräva i ett fornlämningsområde. Det finns dock inget som säger att det är tillåtet, såvida inte Länsstyrelsen har gett tillstånd.

Jag tänkte återge några citat från Kulturmiljölagen. Det är ju denna lag som Bo Carlssons “insatser” på sin mark ska vägas mot och “jämföras” med i en kommande process, och eventuell dom. Jag tror att nedanstående paragrafer kan vara relevanta i sammanhanget.

De två första paragraferna är mer allmänna och definierar begreppen:

“1 Kap 1 § Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. … Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas.”

“2 Kap 1 § Fornlämningar är skyddade enligt denna lag. Fornlämningar är …
5. lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång,”

Fornlämningar spelar en viktig roll i den svenska kulturmiljön och historien. Men det känner sannolikt alla till.

De följande två paragraferna kommer en åklagare och en domstol att väga noga mot de ingrepp som Bo Carlsson har utfört i fornlämningsområde:

“2 Kap 2 § Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde.
När en fråga om fastställelse av gränserna för ett fornlämningsområde uppkommer, prövas frågan av länsstyrelsen.”

“2 kap 6 § Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning.”

Begreppet “fornlämningsområde” är centralt. På Lantmäteriets karta är ju hela området fortfarande, trots Carlssons ingrepp, betecknat som “fornlämningsområde”.

Jag var inte riktigt nöjd med lagens förklaring. På Boverkets hemsida hittade jag emellertid mer information. Boverket försöker nämligen reda ut begreppen och vad som gäller.

Boverket definierar först begreppet “fornlämningsområde” (se “Fornlämningar”):

“Skyddet omfattar inte enbart själva fornlämningen utan även ett så stort område på marken eller sjöbotten som behövs för att bevara den och för att ge den ett tillräckligt utrymme, ett fornlämningsområde.”

Och sedan beskriver Boverket vad som gäller:

“Detta fornlämningsområde har samma lagskydd som själva fornlämningen. För fornlämningar som har ett högt upplevelsevärde och exempelvis ligger i ett öppet landskap kan det krävas ett relativt stort fornlämningsområde. Det finns vissa fornlämningar som genom särskilt beslut har försetts med en gränsbestämning. Beslut om gränsbestämning fattas idag endast undantagsvis.”

Och detta torde vara oerhört viktigt och intressant i sammanhanget – “fornlämningsområde har samma lagskydd som själva fornlämningen”. Om Boverkets tolkning och bedömning är korrekt, vilket den med all sannolikhet är, så är det inte den minsta tvekan om att Bo Carlsson (C) har begått brott – flera gånger. Och kanske till och med fler brott än vad Länsstyrelsen faktiskt har polisanmält.

Och till sist ytterligare två paragrafer från Kulturmiljölagen som beskriver vad som gäller vid “dispenser” – och vid brott mot lagen:

“2 kap 12 § Den som vill rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning ska ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsen får lämna sådant tillstånd endast om fornlämningen medför hinder eller olägenhet som inte står i rimligt förhållande till fornlämningens betydelse.”

Den som överträder bestämmelserna i Kulturmiljölagen kan begå ett brott som samhället ser tämligen allvarligt på:

“2 kap 21 a § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet…”

Det är alltså fängelse i straffskalan om brottet bedöms som grovt…

Jag kan fortfarande inte förstå varför Bo Carlsson (C) beter sig på det här sättet. Om man i 3 generationer har ägt en fastighet med ”R-märkt” område på, så måste det vara absolut olämpligt att gräva och plöja i det området utan att åtminstone kolla med Länsstyrelsen först. Och att dessutom gräva och plöja vid 3 tillfällen – minst…

Det går inte heller att förstå dom som vill förringa eller till och med försvara Bo Carlssons handlande.

Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (2/2)

1 november, 2021 2 kommentarer

Jag avslutade min förra blogg (se “Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (1/2)”) med att ställa frågan:

“varför skriver jag en blogg med en massa gamla fakta?”

Svaret är enkelt. I fredags kunde jag ta del av en tjänsteanteckning från Länsstyrelsen, daterad den 28 oktober:

Stora impedimentet

“Tjänsteanteckning vid tillsyn på plats Hallstorp 1:7, Vänersborgs kommun, fornlämning L1966:7526”

Länsstyrelsen hade, återigen, fått ett tips på att Bo Carlsson (C) höll på att plöja sönder de återstående fornminnena på sin mark. Länsstyrelsen gjorde därför en tillsyn på Carlssons gård Hallstorp i Gestad. Och det ledde till följande tjänsteanteckning:

“Fortlöpande plöjning har skett på platsen, varvid den södra fd åkerholmen är helt överplöjd och uppvisar spår i form av tegel, stenar med mera. De båda norr åkerholmarna naggas kontinuerligt i kanterna och minskas genom odlingsaktiviteter över tid.”

Tjänsteanteckningen är kortfattad och kanske inte helt enkel att förstå.

De båda åkerholmarna i norr, i tjänsteanteckningen ovan, är desamma som kallas “Stora impedimentet” och “Lilla impedimentet” på bilden ovan. Det är dessa som enligt Länsstyrelsen:

“naggas kontinuerligt i kanterna och minskas genom odlingsaktiviteter över tid”

Stora impedimentet

Med andra ord. Bo Carlsson (C) har varken avskräckts eller hållit sina löften – Carlsson har fortsatt att “nagga”, att gräva och plöja i fornminnena på sin mark. Och göra dem allt mindre. (Om det är Carlsson själv eller någon av hans anställda som sitter i traktorn låter jag emellertid vara osagt.) För att slutligen, troligen, utplåna dem helt. Som han gjorde med fornminnet närmast vägen.

Jag vet inte hur jag ska uttrycka det diplomatiskt. Kanske så här – Bo Carlsson fortsätter, trots att han redan har fällts för brott mot kulturmiljölagen och med nöd och näppe sluppit en rättegång (se “Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (1/2)”), att förstöra fornminnena på sin mark.

Nedanstående flygbilder visar tydligt hur områdena med fornminnen “minskas … över tid”. (Källa: Eniro.) Det första flygfotot är taget någon gång mellan 1955-1967: 

Det syns tydligt att ägaren till marken, jag antar att det var Bo Carlsson själv eller någon i släkten, har respekterat fornminnena. Hela området är obrukat. Det finns flera träd i området och det är där som fornminnena finns. Det handlar om att en medeltida by har funnits här.

Riksantikvarieämbetet beskrev alltså fornminnet på följande sätt, som jag även citerade i min förra blogg, den 18 juni 1987 (källa):

Lilla impedimentet

“Bytomt, 145 x 60 m. Inom området som vid inventeringstillfället huvudsakligen utgjordes av betesvall är impediment, varav två i N och V kanten har rester av dels 1 källargrund och dels hörnet av 1 källargrund, samt att detta impediment även är övervuxet med 1 fruktträd, syrénbuskar och prydnadsbuskar “smällbär”. På impedimentet med källargrunden är en del röjningssten uppslängd längs kanterna, och till källaren går en “nedtrampad” stig.”

Texten fortsätter vad jag förstår med ytterligare en sida, men det går inte att få fram någon fortsättning. I det “Stora impedimentet”, det som nu har “naggats i kanten”, finns det rester kvar av en gammal jordkällare.

Förr i tiden byggdes husen på mindre kullar och typ “åsar”, som i detta område. Som det gamla ordspråket säger:

”Där inte plogen kan gå, där inte lien kan slå, där ska hus stå”.

Det betyder att förr i tiden uppfördes husen där det inte gick att odla. Det var oftast på terrängens höjdpunkter. De tre impedimenten på Bo Carlssons mark, inklusive det borttagna vid vägen, var just sådana små höjder.

För några år sedan, någon gång mellan 2014-2017, såg området ut så här:

Området längst vägen i söder, den mörkgrå marken vid vägen, är idag jordbruksmark och kan inte skiljas från övrig mark. Vi ser också hur fornminnena, även det “Lilla impedimentet”, har blivit betydligt mindre, förutom att hela området mellan impedimenten nu är uppodlade. Och sedan denna bild togs så har kanterna “naggats”, som Länsstyrelsen uttrycker det, ytterligare. Fornminnena är idag alltså ännu mindre…

Jag vet inte huruvida Länsstyrelsen tänker polisanmäla Bo Carlsson (C) denna gång. Men jag förmodar att det är ofrånkomligt. Länsstyrelsen har polisanmält Carlsson två gånger tidigare och det vore underligt om man inte gjorde det också en tredje gång. Bo Carlsson (C) visar ju faktisk en total respektlöshet gentemot vårt kulturhistoriska arv.

Hela historien är enligt min mening ofattbar. Jag fattar helt enkelt inte hur Bo Carlsson (C) tänker. Han visar en total respektlöshet, inte bara för det kulturhistoriska arvet, han visar även total respektlöshet för Sveriges lagar och rättsväsende. Carlsson ställer sig över de regler som gäller alla oss andra.

Och inte att förglömma, Bo Carlsson (C) är just nu ordförande i Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd… Borde han inte som ordförande vara ett föredöme för barnen och ungdomarna? Hur länge ska Centerpartiet tillåta att Carlsson innehar denna förtroendefulla post?

Och hur länge ska Benny Augustsson och socialdemokraterna tolerera Bo Carlssons övertramp av Sveriges lagar?

Läs fortsättningen ”Reaktioner på Bo Carlsson, och en nyhet”.

Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (1/2)

31 oktober, 2021 3 kommentarer

Den 24 november 2016 gick GT ut med nyheten att ett kommunalråd hade grävt upp en fornlämning. Det var kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) som hade varit i farten.

GT skrev (se här):

”Den centerpartistiske toppolitikern Bo Carlsson anklagas för att med grävmaskin förstört 120 kvadratmeter av en fornlämning med anor tillbaka till medeltiden.”

Bo Carlsson kommenterade:

”En storm i ett vattenglas.”

Centerpartiets dåvarande lokala ordförande i Vänersborg Ingvar Håkansson sa (se ”Förundersökning mot grävande toppolitiker”):

”Han har inte grävt upp något kulturminne, han har rensat bort några buskar i sin åker. Att han skulle har rensat bort ett kulturminne är bara påhitt.”

Carlsson hade grävt upp ett fornminne på sin mark, ett fornminne med anor från medeltiden. Det var på en gammal bytomt, som övergavs i samband med laga skifte år 1844. 

Riksantikvarieämbetet beskrev fornlämningen så här den 3 juli 1987:

”Bytomt, 145 x 60 m. … Inom området som vid inventeringstillfället huvudsakligen utgjordes av betesvall är impediment, varav två i N och V kanten har rester av dels 1 källargrund och dels hörnet av 1 husgrund, samt att detta impediment är övervuxet med 1 fruktträd, syrénbuskar och prydnadsbuskar ”smällbär”. På impedimentet med källargrunden är en del röjningssten uppslängd längs kanterna och till källaren går en ”nedtrampad” stig”.

Det är svårt att tro att Riksantikvarieämbetet fantiserade ihop beskrivningen… Det var nog bara Ingvar Håkansson som trodde det.

Så här såg fornminnet närmast landsvägen ut innan Bo Carlsson förstörde det:

Då ska vi också ha i åtanke att Carlsson successivt hade utökat jordbruksmarken under åren så att fornminnesområdet blev allt mindre. (Jag återkommer till det.) Länsstyrelsen skrev i sin polisanmälan:

”Sammanfattningsvis har området lagts under plogen och odlats åtminstone sedan 1990-talet, vilket successivt bör ha åsamkat fornlämningen allt större skada.”

I november 2016 hade Bo Carlsson ”förändrat” fornminnet:

Ett drygt halvår senare, i maj 2017, hade fornminnet “förändrats” ytterligare:

Fornminnet var inte längre ”bara” förstört – fornminnet var borta. Det fanns inte mer. Fornminnet var utplånat. Nedanstående bild är från juli 2017:

Den 7 december 2017 blev det officiellt att Carlsson hade fällts för brott mot kulturmiljölagen. I TTELA (se ”Grävde i fornlämning – nu fälls Carlsson”) så sa Carlsson:

”Jag kommer att acceptera strafföreläggandet och betala mina dagsböter.”

Det betydde att Carlsson erkände brottet, betalade sina böter och därmed slapp rättegång. Bo Carlsson hade emellertid sin egen tolkning. Han var oskyldig ändå…

Carlsson sa till TTELA (se ”Grävde i fornlämning – nu fälls Carlsson”):

”Egentligen skulle jag vilja pröva det, jag räknar med att jag skulle gå vinnande ur det, men det är lite av en praktisk fråga. Det skulle kräva en jädra massa tid och en jädra massa pengar för att ta det till rättegång.”

En del står aldrig för vad de har gjort… Även om rättsväsendet säger annorlunda.

Men Bo Carlsson sa åtminstone (se GT ”Kommuntopp grävde upp fornlämning”):

”Jag kommer inte gräva på det viset igen. Aldrig någonsin.”

Löftet hölls ett tag. Men…

1,5 år senare var det dags för en ny skandal. Det visade sig att Bo Carlsson (C) återigen hade grävt i sina fornminnen.

Den 21 juni 2019 vaknade nämligen vänersborgarna upp till följande rubrik i TTELA, ”Fornminne ännu mer förstört – politiker åtalas”. TTELA skrev:

”Vänersborgs kommunalråd Bo Carlsson (C) har åtalats misstänkt för fornminnesbrott. Det är inte första gången samma plats utsatts för skada. Nu riskerar kommunalrådet sex månaders fängelse.”

Åklagaren beskrev i sin stämningsansökan gärningen:

”Bo Karlsson har under tiden oktober 2017 till och med den 3 januari 2018 såsom lagfaren ägare … uppsåtligen eller av oaktsamhet själv eller tillsammans med annan olovligen rubbat, tagit bort, grävt ur, täckt över eller på annat sätt ändrat eller skadat delar av den på fastigheten belägna fornlämningen RAÄ Gestad 105:1.”

Det var Länsstyrelsen som polisanmälde Bo Carlsson. Ännu en gång… Länsstyrelsen motiverade sin anmälan genom att beskriva den åverkan som Carlsson hade gjort. Det gjorde Länsstyrelsen på följande sätt:

”Skadan omfattar samtliga tre områden, som fram till 2016 hade välbevarade synliga lämningar, vilka ingick i fornlämningen. Av dessa är de synliga spåren från impedimentet närmast landsvägen idag utplånat. Det mindre impedimentet i åkermarken har minskats markant medan även det större impedimentet skadats. Skadans omfattning kan inte bedömas på annat sätt än att fortgående åverkan sker och med tiden riskerar att utplåna alla synliga spår.”

Länsstyrelsen såg mycket allvarligt på den skadegörelse som hade skett, på ”välbevarade synliga lämningar”, och på konsekvenserna för fornlämningarna – en av dom är ju nu helt utplånad.

Länsstyrelsen menade sig även se ett mönster där åverkan på fornlämningarna hade pågått under en längre tid. Det nämndes till och med i ett av förhören att det fanns skador på fornlämningarna som gick många år tillbaka i tiden, men att denna åverkan var preskriberad… Länsstyrelsen bedömde att Bo Carlssons ”misstänkta” brott var att betrakta som ”grovt fornminnesbrott”.

Vid ett av dessa förhör visade förhörsledaren Bo Carlsson några bilder från förstörelsen år 2016, och som Carlsson redan hade erkänt, och då sa Carlsson:

”det ser ut som att det är vildsvin som har bökat i marken”

Vildsvin? I mina ögon var i så fall spåren efter vildsvin förvillande lika däckspår efter en traktor, grävare eller något liknande…

Och Carlsson som hade sagt till TTELA den 8 december 2017 (se ”Grävde i fornlämning – nu fälls Carlsson”):

”Jag har gjort ett formellt fel i att jag började gräva innan jag hade frågat om lov.”

Åtalet mot Bo Carlsson slutade med ett antiklimax. Den 14 april 2020 skrev TTELA på sin hemsida (se “Tingsrättsmål mot Bo Carlsson läggs ned”):

“Nu ändrar åklagaren sig och lägger ner hela åtalet, vilket gör att målet skrivs av. Anledningen är enligt Vänersborgs tingsrätt att brottet preskriberats.”

Tiden hade gått för fort. Brottet hade hunnit preskriberas, dvs tiden hade gått ut och åtalet lades ner. Sådant händer nog sällan vanliga människor. Det är nog vanligare att styrande politiker “råkar ut” för sådana tråkiga missöden…

Men nu var inte Bo Carlsson helt oskyldig för att tiden hade gått så snabbt, alltför snabbt. Det verkar som om Carlsson hade satt i system att inte svara på brev som han inte tyckte om. Han kanske inte ens öppnade dom. Låtsades man inte om breven så fanns de liksom inte… Men till slut fick Tingsrätten meddelandet att Bo Carlsson var delgiven åklagarens stämningsansökan. Polisen hade då fått tag i Carlsson och hade kunnat överlämna stämningen personligen. Det hade emellertid tagit drygt två månader…

Hur som helst, efter många turer och bortförklaringar, där åklagare och tingsrätt stundtals gav olika besked, så lades fallet ner. Läs gärna bloggen “Varför lades åtalet mot Bo Carlsson ner?” för att få mer detaljer.

Och då är frågan – varför skriver jag en blogg med en massa gamla fakta? Ja, gissa det… Imorgon kommer svaret… Se ”Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (2/2)”. (Det kom också en tredje blogg: ”Reaktioner på Bo Carlsson, och en nyhet”.)

KS (27/10): Inga större överraskningar (2/2)

29 oktober, 2021 2 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning av bloggen “KS (27/10): Inga större överraskningar (1/2)”

Vilken typ av kommun vill Vänersborg vara?

Frågan ställdes under informationspunkten “Målbild Vänersborg 2040”. Det är en viktig fråga. Den handlar om kommunens “fysiska” utveckling som helhet – hur stor vill vi att kommunen ska bli? var ska invånarna bo? vilka slags bostäder ska byggas? var ska förskolor och skolor placeras? var ska industrierna ligga? ska hamnen flyttas? osv. Det finns massor av frågor att ställa och besvara. Och helst borde de flesta vara överens om målen.

Det finns emellertid få eller inga politiska mål kring detta, det är snarast så att kommunen (politikerna) bara “följer” utvecklingen. Som exempel anfördes att kommunen äger stora markytor vid t ex Katrinedal norra, södra Onsjö och Öxnered/Skaven. Här vill kommunen bygga bostäder men det finns inte någon strategisk tanke kring när och hur det ska ske.

Informationspunkten ledde nästan automatiskt in på nästa punkt, ett ärende som ska beslutas vid ett senare tillfälle – den “fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön” (FÖP).

Det har arbetats, och arbetas, och omarbetas, med FÖP:en. Efter samrådet kring årsskiftet 2019-2020 kom det in ett 30-tal yttranden. Dessa har legat till grund för en omarbetning av förslaget.

Följande har ändrats i förslaget:

  • Dalbobergen A och B (de mindre områdena) har tagits bort som utredningsområde
  • Halleskogen har minskat (mer av skogen får vara kvar)
  • Området öster om Mariedal kvar för ytterligare bostadsbyggande
  • Tillagd GC-bro över Karls grav
  • Borttagen länk Brätte-Onsjö

Som synes är det viktigt att alla intresserade redan nu läser på ordentligt (vilket jag ämnar göra så småningom) och kommer in med synpunkter till kommunen. Det är fråga om ganska stora förändringar.

Redan nu flaggade de styrande partierna (S+C+MP) för att de motsatte sig att ta bort länken Brätte-Onsjö (handlar om bil- och busstrafik) och de vill inte heller ta bort områdena vid Dalbobergen. Miljöpartiet påpekade sitt motstånd mot att bebygga Mariedal östra ytterligare, vilket jag uppfattade att S+C höll med om.

Det liggande förslaget återremitterades.

Jag ställde en fråga till kommundirektör Lena Tegenfeldt om hur arbetet fortlöpte med den av kommunfullmäktige antagna motionen ”Bostad först” och den motion som Vänsterpartiet följde upp med i socialnämnden. Den motionen anknöt till den andra. (Se “Vänsterpartiets motion i socialnämnden”.) Och båda motionerna skulle behandlas förvaltningsövergripande – mellan KS, social- och samhällsbyggnadsnämnderna. Och jo då, dialogen har påbörjats, men eftersom det är trångt med resurser just nu så får vi vänta med resultatet tills fram emot årsskiftet.

Vid behandlingen av medborgarförslaget angående den planerade GC-vägen genom skogsdungen på Korseberg, så insåg jag att det är skillnad på att befinna sig i kommunhuset, och inte. Betongpartierna har tillgång till mer information än partierna som befinner sig utanför i regnet och kylan.

De partier som står på Sundsgatan och tittar in i kommunhuset, dvs oppositionspartierna V+SD+MBP, ville säga nej till en väg rätt igenom skogen, och sa således ja till medborgarförslaget som också hade den uppfattningen. Betongpartierna sa nej till medborgarförslaget. Men det visade sig att inte heller de ville ha en GC-väg där.

Benny Augustsson (S) sa:

“Vägen finns i den gamla detaljplanen sen 1992. Bra att vägen ligger kvar i detaljplanen. Om vägen sen blir genomförd får vi se. … Detaljplanen kommer inte att verkställas innan det finns behov av den.”

Betongpartierna ville inte, som jag uppfattade det, lägga några pengar på att göra en ny detaljplan… GC-vägen skulle ju ändå inte bli av. Det intrycket fick jag alltså av både de styrande partierna och den borgerliga oppositionen.

Ärendet ska till kommunfullmäktige och jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig, om jag nu har tolkat situationen rätt. Finns GC-vägen kvar i detaljplanen så innebär det ju att någon, t ex en tjänsteperson, med ett enkelt beslut kan få för sig att starta bygget… Särskilt om det har blivit lite pengar över i budgeten. (För mer fakta om detaljplanen mm, se “KS imorgon”.)

Och så var det detta med att miljö- och byggnadsförvaltningen inte vill publicera handlingar och underlag inför byggnadsnämndens och miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträden. (Se fakta i “KS imorgon”.)

Det har angetts flera skäl till att undanhålla politiker och allmänhet handlingarna. Denna gång var det att:

“det skulle kräva 6-8 timmar per nämnd inför varje sammanträde för att gå igenom alla handlingar och maska känsliga uppgifter, förutom den tid som även skulle behövas på utbildning om vad som kan publiceras och inte. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att uppdraget förklaras slutfört, då dessa personalresurser inte finns idag.”

Miljö- och byggnadsförvaltningen vill helt enkelt inte – trots att kommunfullmäktige har bestämt att de måste.

Kärvling argumenterade för att demokratin inte kan inskränkas av ekonomiska skäl. Men Vänsterpartiet gjorde inget mer. Vi lovade dock att återkomma när ärendet ska behandlas i kommunfullmäktige om några veckor. Då ska vi lägga ett förslag som på något sätt ger politiker och allmänhet tillgång till handlingarna.

Det noterades också att Benny Augustsson sa att vi i sak inte hade några olika uppfattningar om detta. Jag tror att Vänsterpartiet med ett välformulerat yrkande i fullmäktige har stora chanser att få majoritet.

Till sist en liten notering från mötet.

Det var på ett ärende om en “revisionsgranskning av kommunens styr- och ledningssystem”. KPMG hade lagt förslag på hur styrsystemet skulle kunna förbättras. Jag påpekade att dessa förslag var, så att säga, ett sätt att “gräva ner” sig i det gamla föråldrade styrsystemet – ett system som allt fler kommuner diskuterar att överge. Jag tipsade, återigen, om att det finns andra sätt styra och leda, t ex det som kallas tillitsbaserad styrning.

”Det återkommer.”

Sa Benny Augustsson (S).

Och det tyckte jag lät hoppfullt.

Kategorier:KS 2021

KS (27/10): Inga större överraskningar (1/2)

28 oktober, 2021 1 kommentar

Det var inte bara fina utmärkelser som delades ut på gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Se “Vänersborg – bäst i landet”.) Det pågick vanliga mötesförhandlingar också. Men förutom utmärkelsen var det inga större överraskningar. Mötet var också betydligt lugnare och beskedligare än det förra. Ingen brusade upp, inga hårda ord utdelades osv. Självklart innehöll sammanträdet även en stor, stor portion information.

I mars 2021 beviljade Tillväxtverket 2,25 milj kr i stöd för att skapa ett långsiktigt arbete inom Hållbar Platsutveckling i Vänersborg. (Kommunen har satsat 750.000 kr.) Det handlar om att driva platsutveckling för stadskärnan i Vänersborg.

Näringslivsavdelningen gav igår en statusuppdatering av platsutvecklingsprojektet. Det var en lång men mycket intressant information. Och det är en viktig och, skulle jag vilja påstå, också en strategisk fråga. För som jag ser det är stadskärnan faktiskt ett slags fönster in i kommunen. Eller kanske snarare en slags dörr… Det kan inte se ut som det gör nu, det är för tråkigt med alla tomma lokaler och tomma – gator. Det behöver verkligen göras något åt Vänersborgs centrum. Vi får se hur projektet utvecklas, det fanns en uppsjö av kreativa idéer.

Vill man veta mer om platsutvecklingsprojektet kan man läsa på kommunens hemsida. (Se “Information om projektet”.)

Det var också en längre information om kommunens klimatlöften inför 2022. Som samtidigt var en inledning och presentation till en av mötets beslutspunkter.

Vänersborgs kommun ska fatta beslut om att avge ett antal klimatlöften. Det gör kommunen tillsammans med övriga kommuner i länet. Det är ett initiativ från Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen.

Syftet med klimatlöften är att förstärka och kraftsamla klimatarbetet i kommunen. Kommunerna har nämligen en strategiskt viktig roll för att klimatmålen ska nås och även i att vara föregångare för företag och invånare.

Klimatlöftena består av 20 konkreta åtgärder där kommunen har rådighet (bestämmer över) och som är beprövade och samtidigt kan ge stor en utsläppsminskning. Man kan läsa mer om klimatlöftena på kommunens hemsida. (Se “Vi antar fler klimatlöften”.)

Det blev en lång diskussion. Det var framför allt moderaterna som drog igång den. Henrik Harlitz (M) undrade hur klimatlöftena ställde sig till kommunens mål och förväntade resultat. Och vilket som vägde tyngst? Harlitz såg nämligen motsägelser i klimatlöftena och målen. Han tog också upp konkret kritik av de enskilda löftena t ex om elbilar. De krävde fler P-platser eftersom det tog tid att ladda etc. Även byggnation i trä nämndes i en kritisk ton.

Harlitz partikollega Dan Åberg fortsatte:

“Laddbilar kräver ett helt annat tänk. Parkeringsnormen blir för snål med laddbilar.”

Den borgerliga oppositionen var kritisk, vilket den ofta är när det gäller styrdokument och sättet att styra Vänersborg. Ibland kan det enligt min mening bli lite väl “formalistiskt” och leda till att de inte ser skogen för alla träd. Kanske var det ett sådant tillfälle denna gång.

Ett klimatlöfte var:

“Vi beräknar klimatpåverkan från maten i offentlig verksamhet och har mål.”

Jag var tvungen att ge uttryck för min oro att detta skulle kunna innebära att kommunen tänkte gå över till enbart vegetariska skolmåltider. Min uppfattning är att människor under evolutionen skapades till att äta fisk och kött…

Det kom ett inte helt oväntat stöd från Bo Carlsson (C). Han menade att skog och jordbruk bidrar till kolinlagring, vilket är helt sant, och avslutade:

“Odla vall och ät kött!”

Kommundirektör Lena Tegenfeldt försökte gjuta olja på vågorna och sa ungefär, med viss risk för att jag kan ha missuppfattat något:

“Klimatlöftenas syfte är att vi ska tänka globalt, men agera lokalt. Vi ska arbeta med det som kommunerna har rådighet över. Kommunen har bland annat inriktningsmålet ‘ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan’. Klimatlöftena ska läggas in som aktiviteter.”

Dan Åberg (M) meddelade slutligen den borgerliga oppositionens ställningstagande:

“Möjligen återkommer vi i kommunfullmäktige med något förslag till förändring. Idag deltar jag inte i beslutet.”

Denna gång kom inga påståenden om att moderaterna fegade ur…

Hela oppositionen ställde sig bakom, dvs de deltog inte i beslutet. Utom Vänsterpartiet. James Bucci och jag yrkade bifall till Benny Augustssons förslag. Det är viktigt att miljöarbetet fortsätter, eventuella oklarheter, tveksamheter etc i klimatlöftena får rättas till på vägen. (Du kan läsa mer om klimatlöftena på Vänsterpartiet hemsida, “Vår kommuns klimatlöften”.)

Fortsättning följer med ytterligare några ärenden, se ”KS (27/10): Inga större överraskningar (2/2)”.

Kategorier:KS 2021, miljö

Vänersborg – bäst i landet

27 oktober, 2021 3 kommentarer

Vänersborg är kanske inte bäst i landet på allt. Men en sak är vi i varje fall bäst på. Vänersborg är Sveriges bästa kommun för konsumenterna.

Det är tidningen “Råd & Rön” som varje år rankar Sveriges kommuner utifrån vilken kommun som ger bäst stöd för kommunens konsumenter. Rankingen är relativt ny. Det är bara tredje året som den görs. Och den görs utifrån statistik från Konsumentverket, Livsmedelsverket och Tillväxtverket.

Rangordningen sker utifrån fyra kriterier:

  • “hur bra de är på att erbjuda konsumentvägledning”
  • “hur bra de är på att erbjuda budget- och skuldrådgivning”
  • “hur bra de är på livsmedelskontroll”
  • “hur lätt det är att få tag på kontanter”

Och i år toppar alltså Vänersborg rankningen! (Se Råd & Rön.) 

Så idag, mitt under sammanträdet med kommunstyrelsen, så dök representanter för tidningen “Råd & Rön” upp. De berättade att Vänersborg var bäst i landet, att det var snyggt jobbat och att Vänersborg var ett föredöme för hela landet. Ett diplom överlämnades också till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson.

Ett stort grattis till kommunens konsumentkontor för utmärkelsen:
 

ÅRETS KONSUMENTKOMMUN

  
Jag hoppas att konsumentkontoret kan utgöra ett föredöme inte bara för landet i sin helhet utan också för de andra förvaltningarna i kommunen. Som konsumentvägledare Tina Lundström säger på kommunens hemsida (se “Vi är Årets Konsumentkommun”):

“Vi brukar säga att hos oss är goda råd gratis”

PS. Även TTELA har skrivit om utmärkelsen – se ”Vänersborg utsedd till Årets konsumentkommun”.

KS imorgon (27/10)

26 oktober, 2021 1 kommentar

Imorgon onsdag, den 27 oktober, är det dags, kommunstyrelsen sammanträder. Igen. Sammanträdena med kommunstyrelsen (KS) kommer tätt dessa dagar. Det är det andra mötet i oktober.

Dagordningen har följande utseende:

Det är en del information under ärende 2:

Sedan ska ordförande Benny Augustsson (S) informera liksom kanske även 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) och 2:e vice Mats Andersson (C). Kommundirektör Lena Tegenfeldt har alltid en egen informationspunkt.

Det här blir en ganska lång blogg. Därför har jag delat upp den i flera avsnitt utifrån de olika ärendena. Då kan man läsa det som man är intresserad av. Jag tar upp “Ärende 5 Motion om infrastruktur”, “Ärende 6 FÖP Vänersborg-Vargön”, “Ärende 7 Skogen i Korseberg”, “Ärende 9 Handlingar och demokrati” och “Ärende 11 Vattenpalatset”.

Ärende 5 Motion om infrastruktur

För 3,5 år sedan skrev Dan Åberg (M) en motion om att Vänersborgs kommun borde ta fram en kartläggning av brister i väg-, järnväg- och cykelnätet i kommunen. Kartläggningen skulle sedan utgöra grunden för:

“en prioritering av infrastrukturinsatser som kan användas för uppvaktning av Trafikverket och som inspel till kommande arbete med infrastrukturplaner.”

Åberg menade att denna kommunala kartläggning och prioritering var nödvändig för att kunna påverka de ansvariga på Trafikverket. Motionen bifölls av kommunfullmäktige och nu är utredningen enligt motionens yrkanden klar. Fast det verkar som om inget nytt arbete har utförts. Det hänvisas till att en prioritering redan finns och att den beslutades av kommunstyrelsen 2008… Och att det finns en cykelplan antagen av kommunfullmäktige.

Men Dan Åberg (M) verkade emellertid vara nöjd när kommunstyrelsens sammanträde “förbereddes” i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Det enda de borgerliga ledamöterna röstade igenom, mot Benny Augustssons och Mats Anderssons vilja, var att:

“kommunstyrelsen behandlar en prioriteringslista var fjärde år inför behandlingen av de regionala och nationella infrastrukturplanerna.”

Så det är inte utan att man undrar vad som gjorde att det tog 3,5 år efter att motionen bifölls i fullmäktige tills den kom till KS…

För övrigt kan det väl nämnas att på “trafikfronten” går det till så att önskemålen från den enskilda kommunen går via kommunalförbundet Fyrbodal till Västra Götalandsregionen som i sin tur förhandlar med Trafikverket.

Ärende 6 FÖP Vänersborg-Vargön

Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön är ett stort ärende. Den är värd både en och två egna bloggar. Vilket jag har planerat länge, men inte fått “kraft” till.

Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) utgör en samlad vägledning för mark- och vattenanvändningen i Vänersborg och Vargön. (Se “Höstens sista KS” [2019] och “Vattenledning och FÖP mm”.) Kanske kan en liten bakgrund till FÖP:en vara på sin plats, och jag citerar från underlaget:

“I samband med antagandet av Översiktsplan 2017 återupptogs arbetet med tidigare uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön … Kommunstyrelsen beslutade 2019-12-04 § 206 att genomföra samråd. Samrådet genomfördes 9 december 2019 – 21 februari 2020. Ett 30-tal yttranden kom in som ihop med synpunkter framförda under dialogträffar kring samrådet har legat till grund för omarbetning av förslaget.”

Det är mycket att läsa i förslaget, men samtidigt är det väldigt intressant och lärorikt. Man lär känna Vänersborg (staden) och Vargön väldigt bra.

FÖP-materialet består av flera delar. Det är ett huvuddokument, en utredningsdel och en miljökonsekvensbeskrivning. Det finns en del kartor och dessutom en samrådsredogörelse, där alla yttranden har sammanställts och “kommenterats”. Man kan hämta allt material på kommunens hemsida (klicka här!) och här kan man också ägna flera timmar åt att “leka med” rekommendationskartan.

Kommunstyrelsen ska inte fatta något beslut, utan hela ärendet ska återremitteras. Förslaget ska vad jag förstår ut på granskning igen. Det innebär att:

“kommunens nämnder, externa myndigheter, organisationer och allmänhet inbjuds att komma med synpunkter på det omarbetade planförslaget. Synpunkterna kommer att sammanställas i ett granskningsutlåtande.”

Det är först efter granskningen som beslut kan fattas. Jag rekommenderar alla som är intresserade av utvecklingen i Vänersborg (själva staden) och Vargön att studera förslaget till fördjupad översiktsplan. Och komma med eventuella synpunkter.

Ärende 7 Skogen i Korseberg

Medborgarförslaget angående naturstigen, som planeras att gå rätt genom skogsdungen på Korseberg, ska behandlas igen. Jag har skrivit om kommunens planer, som medborgarförslaget vänder sig emot, i en blogg tidigare. (Se “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.) Ärendet var nämligen uppe i KS i augusti, men återremitterades eftersom det saknades kartor. (Se “Idag var det KS”.) Denna gång finns det bifogat några kartor.

Kommunen vill anlägga en gång- och cykelväg genom den i stort sett enda skogsdungen som finns kvar på Korseberg. Ibland kallas den “naturstig” i handlingarna, vilket jag tror beror på att den förmodligen inte ska asfalteras eller belysas.

Motiveringen till att det behövs en GC-väg genom skogsdungen är att:

“göra området tillgängligt för kommuninvånarna”.

Jag kan i sammanhanget inte låta bli att nämna att i Sikhall har det aldrig varit tal om att göra någon skog tillgänglig för allmänheten… Där prioriteras djur och natur. Och innan ett endaste träd kan tänkas avverkas görs det naturvärdesinventeringar, artskydd- och häckfågelinventeringar osv. (Se “Utveckling i Sikhall?!”.) Det framgår inte av underlaget om några sådana utredningar har gjorts på Korseberg. Det gjordes ju t ex ingen naturvärdesinventering på Mariedal Östra innan skogen skövlades så varför skulle det göras på Korseberg. Det är nog mycket ovanligt att det görs i staden. Hade några sådana gjorts på Korseberg så är jag säker på att det hade nämnts i handlingarna.

GC-vägen ska ha ungefär den sträckning genom skogsdungen som flygfotot visar. Det är alltså längs genom hela skogspartiet, från Vassbottens strand till den gamla 44:an mot Båberg.

Det är lite svårt att förstå att inte GC-vägen istället viker av mot landsvägen innan skogen. Men det kanske är viktigare att människorna i bostadshusen får vara ifred än att paddorna, insekterna och de andra djuren får vara det.

På Eniro (se här) kan man se att skogen har några år på nacken. Så här såg samma område ut i slutet av 1950-talet eller början av 1960-talet. Det är således en äldre skog.

Det syns tydligt hur skog har avverkats de senaste åren. Även om förvaltningen gör en ganska fantastisk omskrivning i underlaget till KS för att dölja detta faktum:

“Med utgångspunkt från detaljplanen har den nämnda skogsdungen inte ”minskat avsevärt i yta”, som förslagsställarna menar, utan snarare tvärtom, den är större idag än vad detaljplanen visar i och med att kommunens skog är intakt och att exploatören (Riksbyggen) inte har tagit all sin skog i anspråk.”

Alltså. Kommunen och Riksbyggen har inte huggit ner lika mycket skog som det enligt detaljplanen var tänkt från början. Därför är skogsområdet “större idag” än det borde ha varit, alltså är det större. Det är vanlig enkel och stringent logik. I varje fall en kommunal sådan.

Det är också svårt att låta bli att tänka på att KS för 3 veckor sedan beslutade att, om möjligt, införa en koldioxidbudget nästa år. (Se “Konst, koldioxid, KFV och hårda ord mm”.) I ett senare ärende denna onsdag ska KS också anta ett antal klimatlöften. Ett av löftena är att kommunen ska ha en politiskt antagen koldioxidbudget nästa år. Det kanske helt enkelt är så att det ska finnas så få träd som möjligt kvar i staden då denna budget upprättas… Saldot blir ju bättre då, och det är viktigt.

Eftersom det aktuella skogspartiet egentligen är det enda som finns kvar på Korseberg, så stödjer jag medborgarförslaget. Det vore bra om skogen fick bli kvar. Kanske skulle kommunen dock kunna ta bort några träd och röja upp lite vid den lilla sandstranden så att folk kan sola och bada där.

Ärende 9 Handlingar och demokrati

Lutz Rininsland (V) inkom 2019 med en motion till kommunfullmäktige, ”Öppenhet på den digitala anslagstavlan”. Rininsland yrkade att:

“kommunfullmäktige beslutar att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”

Det torde för de allra flesta var ett fullkomligt rimligt krav i en demokrati. Och det är också i överensstämmelse med kommunens vilja, i varje fall som den uttrycks i diverse dokument.

Kommunens korta IT-policy (kan laddas ner här) börjar t ex med:

“Information och informationssystem är en viktig långsiktig resurs som bidrar till ökad öppenhet, effektivitet och utveckling. … Inför den nya förvaltningslagen bedömde regeringen att förvaltningsförfarandet bör präglas av ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service…”

I policyn står det vidare, vilket Rininsland citerade i motionen:

”Kommunens IT-verksamhet och IT-tjänster ska:

  • underlätta service till och dialog med kommuninvånarna
  • kännetecknas av enhetlighet och drivas av en helhetssyn där invånar- och verksamhetsnyttan präglar arbetet”

Fast det är lite som vanligt, i Vänersborg fungerar allt perfekt i teorin, dvs i dokumenten – verkligheten är dock en helt annan sak…

Det är emellertid intressant att allt fungerade bra tidigare, men i samband med ett byte av IT-system(!) slutade miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden att lägga ut handlingar på kommunens hemsida. Även GDPR (Dataskyddsförordningen) togs som förevändning för att inte publicera handlingar inför nämndsmötena.

GDPR gäller i hela EU och är till för att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Men det är faktiskt så att det inte skulle vara olagligt att publicera nämndernas beslutsunderlag. Nämndernas underlag är nämligen allmänna handlingar och därmed offentliga. Kommunens tjänstepersoner menar trots det att skyddet mot den enskilde (citerat från tjänsteutlåtande vid motionsbehandlingen):

“får rimligen väga tyngre än service till allmänheten.”

Fast detta är ju uppenbarligen en åsikt – och därmed en politisk fråga… Och då kan man också tycka olika. Likadant med ett argument som också fanns med i utlåtandet, att det vore direkt olämpligt att publicera nämndernas alla handlingar utifrån ett GDPR-perspektiv:

“olämpligt att publicera alla beslutsunderlag på hemsidan.”

“Olämpligt” – det var också en värdering.

I en kommunfullmäktigedebatt om motionen i februari 2020 försvarade byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) nämndens hantering, dvs att inte publicera alla handlingar inför ett möte, med argumentet att TTELA kunde skriva om det… Dahlberg menade att TTELA några gånger hade skrivit om ärenden i förväg och då använt formuleringar som gett intryck av att beslut redan hade fattats.

När jag har begärt ut handlingar från miljö- och byggnadsförvaltningen inför nämndmöten har jag fått nej med följande motivering:

“Övervägande delen av handlingarna som går till nämnden är inte offentliga – men blir så efter det att  nämnden slutgiltigt har behandlat ärendet till vilka handlingarna är knutna  – samt att aktuellt protokoll är justerat.”

Det är lite svårt att avgöra varför inte just miljö- och hälsoskydds- och byggnadsnämnderna vill publicera sina handlingar som alla andra nämnder gör, som t ex kommunstyrelsen. Samtliga oppositionspartier har varit eniga och bifallit motionen – och krävt ökad öppenhet och demokrati. De styrande partierna och vissa tjänstepersoner har dock stretat emot. Denna gång verkar det dock, utifrån behandlingen i KSAU, att de borgerliga partierna har gjort gemensam sak med de styrande partierna S+C+MP. Det enhälliga förslaget från KSAU till kommunstyrelsen är:

“Kommunfullmäktige förklarar uppdraget slutfört, inom ramen för nuvarande administrativa personalresurser på den berörda förvaltningen.”

Det blir mer förståeligt om man läser vidare i underlaget:

“Att publicera förvaltningens två nämnders samtliga handlingar skulle kräva ett omfattande arbete med maskning. Kommunstyrelseförvaltningen bedömde då som nu i samråd med berörd förvaltning att nuvarande administrativa personalresurser inte räcker till för detta arbete. … Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att uppdraget förklaras slutfört, då dessa personalresurser inte finns idag.”

Det omfattande arbetet skulle innebära:

“6-8 timmar per nämnd inför varje sammanträde”

Det är tydligen för dyrt med demokrati i Vänersborgs kommun…

Eller är det helt enkelt så att tjänstepersonerna inte vill, inte har lust?

Det är kommunfullmäktige som fattar det slutliga beslutet. (Om du vill veta mer om motionens tidigare öden kan du läsa här: “Demokrati och alkohol” och “KF: V-motion fick majoritet!”.)

Det kan tilläggas att sedan ungefär en månad tillbaka fungerar inte webbdiariet. Det innebär att de förtroendevalda inte har tillgång till handlingar. Det sägs ”att man jobbar på en lösning av problemet”, men – en månad…

Ärende 11 Vattenpalatset

Det av kommunen helägda aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB stängde onsdagen den 25 mars 2020 äventyrsbadet. Det skedde ganska snabbt efter det att coronan hade “brutit ut”. Dock hänvisade inte bolaget till risken för smittspridning som man skulle kunna tro. Eller till några förbud från myndigheterna. I varje fall inte på hemsidan. Där uppgavs skälet till stängningen istället vara:

“Under rådande omständigheter har vi för tillfället nästan inga besök till äventyrsbadet eller motionsbassängen. Det är tyvärr ohållbart ekonomiskt att ha öppet.”

Det kan ju i förstone tyckas vara en något märklig förklaring, att enbart hänvisa till ekonomin. Men så var det när coronan bröt ut, antalet besökare sjönk drastiskt.

Vattenpalatset har varit stängt sedan dess, men öppnade faktiskt igen igår måndag. “Äntligen!”, sa sannolikt många vänersborgare. Det har stundtals varit heta diskussioner på Facebook om den långa stängningen. Personligen har jag också fått både meddelanden och blivit uppringd av personer som har varit “sura” på att det har varit stängt för allmänheten. De flesta andra bad i landet har ju varit öppna.

Och det stämmer. Jag vet inte varför inte Vattenpalatset har kunnat corona-anpassa badet. När badet öppnade igår så sade Vattenpalatsets VD Carina Svensson till P4 Väst (se P4 Väst “Efter ett och ett halvt år öppnar äventyrsbadet”):

“Vi ska försöka och inplantera ett bokningssystem som gör att man bokar sig innan man kommer hit och det har vi gjort för att veta att vi inte ska få för mycket besökare på en gång och att man ska slippa mötas i duschen och vi har då maxantal på varje insläpp 60 personer.”

Det känns som om denna corona-anpassning skulle ha kunnat gjorts för ganska länge sedan… Och att badet nu skulle kunna vara fritt från alla restriktioner. (Kolla här för öppettider och bokning.)

Stängningen har varit dyr för skattebetalarna. I “normala fall” lämnar kommunen ett förlusttäckningsbidrag till Vattenpalatset på nästan 8 milj kr varje år. I år räcker inte det bidraget till. Vattenpalatset har redan fått 1,5 milj kr extra och imorgon ska KS besluta om att tillföra ytterligare 1 miljon.

KS tänker sig alltså att säga ja till den extra miljonen. Och jag kan inte låta bli att tänka, vad lätt det är för vissa verksamheter att få mer pengar. Tänk istället om en rektor äskade en miljon extra, därför att ett antal elever var i behov av extra särskilt stöd… Inte hade KS sagt ja då…

Vattenpalatset kommer alltså att kosta vänersborgarna drygt 10 milj kr under 2021, trots att allmänheten inte har kunnat utnyttja badet. Å andra sidan kan ju stängningen ha förhindrat covid19-smittan…

Det finns några fler ärenden, men inga kontroversiella vad jag kan se.

Kategorier:GC-väg, Korseberg, KS 2021

Lex Blåbärsodlare

25 oktober, 2021 2 kommentarer

Det är väl ingen som kan ha glömt blåbärsodlaren “Jonas” vid Hästefjorden? Han som råkade ut för Vänersborgs byggnadsförvaltning? Byggnadsförvaltningen gjorde ju livet mycket surt för honom i över ett års tid… (Se ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.)

Historien hade sin upprinnelse i att en anonym person i slutet av 2019 tipsade Länsstyrelsen om att en kommuninvånare vid Hästefjordens strand i Vänersborgs kommun hade brutit mot strandskyddslagstiftningen. Länsstyrelsen vidarebefordrade tipset till Vänersborgs kommun. Och Vänersborgs mycket nitiska byggnadsförvaltning reagerade naturligtvis snabbt och effektivt som vanligt. Tjänstepersonerna ryckte utan den minsta tvekan ut till Hästefjorden. Och kom snabbt till slutsatsen att fallet var solklart och odiskutabelt – Jonas blåbärsodling bröt mot strandskyddsbestämmelserna. Odlingen skulle bort. Den var olaglig och Jonas kände sig som en brottsling.


Efter många turer, och det var verkligen många turer, hamnade ärendet den 19 januari 2021 hos byggnadsnämnden. Äntligen skulle politikerna få ta ställning i ärendet – och bekräfta brottet mot strandskyddet. Men det visade sig att byggnadsnämnden gick emot sina tjänstepersoner. Beslutet blev:

“Byggnadsnämnden beslutar att avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.”

Det var en svidande bakläxa som politikerna gav sina tjänstepersoner. Politikerna avskrev hela ärendet – Jonas hade inte gjort några fel.

Skälet till nämndens beslut formulerades så här:

“Åtgärden bedöms omfattas av undantagen i 7 kap 16 § MB. Blåbärsodlingen klassas som jordbruk, gabionmuren/värmeskölden är nödvändig för blåbärsodlingen, dvs jordbruket och kan inte utföras utanför strandskyddet. Verksamheten bedöms vara näringsverksamhet och ge ett betydande tillskott till fastighetsägarens/verksamhetsutövarens försörjning.”

Men.

Trots att ärendet avskrevs så beslutade en oenig byggnadsnämnd att den anmälde Jonas skulle betala 18.000 kr för tillsyn i strandskyddsärendet.

En kommuninvånare hade alltså blivit anmäld av en anonym person. När det sedan visade sig att den anmälde blåbärsodlaren inte hade gjort något fel, så skulle han ändå få betala 18.000 kr…

Det var ett beslut som definitivt stred mot de flestas rättsuppfattning. Det skulle kunna jämföras med att polisen vid en trafikkontroll tog ut avgifter och böter även om personen inte hade kört för fort eller var onykter.

Det var nog till och med tveksamt om nämndens beslut var lagligt eller ens följde kommunens egna bestämmelser. (Se “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (5/4)”.)

Beslutet om tillsynsavgiften på 18.000 kr föranledde Pontus Gläntegård (V), som är ledamot i byggnadsnämnden, och Kärvling att skriva en motion. (Du kan ladda ner motionen i pdf-format här.) Vi ansåg att:

“Kommunen bör avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts.”

Det visade sig att Gunnar Lidell (M) nästan samtidigt lämnade in en motion om i stort sett samma sak. (Du kan ladda ner Gunnar Lidells motion här.) Det var bra – tre personer, två motioner, två olika partier med ett syfte borde ha stora chanser att så småningom få reglerna ändrade. (Du kan läsa mer om de båda motionerna i bloggen “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.)

Det måste också sägas att ärendet om tillsynsavgiften återkom till byggnadsnämnden månaden efter. Då ändrade nämnden sitt beslut – ingen avgift skulle tas ut av blåbärsodlaren.

Imorgon tisdag, den 26 oktober, sammanträder byggnadsnämnden. Den ska yttra sig till kommunfullmäktige om de båda motionerna… (Det är nämligen fullmäktige som fattar det slutliga beslutet om motionerna.) Och det visar sig att byggnadsförvaltningen har dragit vissa slutsatser av erfarenheterna kring blåbärsodlaren vid Hästefjorden. Beslutsförslaget lyder:

“Byggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige delvis bifaller motionen genom att det i samband med att en ny taxa tas fram ska förtydligas att avgift inte tas inte ut för tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat.”

Det står “delvis” därför att Gläntegård och jag hade föreslagit att ändringen skulle gälla retroaktivt från och med den 1 januari i år, 2021. Förvaltningen anser däremot att ändringen ska börja gälla från den 1 januari 2023. Det har sannolikt ingen praktisk betydelse. Jag har svårt att föreställa mig att nämnden skulle besluta om tillsynsavgifter i sådana här fall nästa år… Då hade nog till och med TTELA börjat skriva om byggnadsnämnden…

Det finns en motivering i underlaget från förvaltningen till politikerna som jag tycker är lite, ja, jag skulle nästan vilja kalla den lite lustig…

“Även om det inte är klart uttryck i dagens taxa, är inte syftet att taxa ska utgå i de fall nämnden finner att inget fel har begåtts och nämnden finner därför att förslaget är bra och bör bifallas i den delen.”

 Det har tydligen inte tjänstemännen upptäckt förrän nu… Eller är det så att tjänstemännen vill ge majoriteten i byggnadsnämnden ett “litet tjuvnyp”…?

Gunnar Lidells (M) motion föreslås också bifallas. Motiveringar och underlag är i stort sett identiska till de som Gläntegård och Kärvling har fått.

Vad säger man – slutet gott, allting gott? Gott för framtiden blir det sannolikt. Inga fler kommuninvånare lär få betala för, så att säga, fel som de inte har begått. Men blåbärsodlaren vid Hästefjorden då? Han upplevde ett litet helsicke i sitt årslånga och stundtals hopplösa försvar mot kommunens anklagelser och, som han upplevde det, förföljelse. Det kanske också skulle skrivas en motion om skadestånd?

Det är kommunfullmäktige som fattar beslut i frågan, kanske till och med innan årsskiftet.

===

DP Sikhall (13): Utveckling i Sikhall?!

24 oktober, 2021 3 kommentarer

Den 19 maj 2015 beslutade byggnadsnämnden i Vänersborg att upprätta en ny detaljplan för ett område kring Sikhallsviken. Det har gått så där. Detaljplanen är fortfarande inte klar – och kostnaderna för den skjuter i höjden. Det gör emellertid inget för kommunen, det är fastighetsägarna/exploatörerna som får betala det mesta…

Men nu verkar det hända något! Det läggs ett nytt förslag på byggnadsnämndens bord nu på tisdag, den 26 oktober…

För drygt två veckor sedan, den 7 oktober, var byggnadsnämnden tillsammans med ett antal tjänstemän och besökte området i Sikhall. Fastighetsägarna var också där, liksom undertecknad bloggare. (Se “Byggnadsnämnden besöker Sikhall”.) Byggnadsnämnden ville bilda sig en uppfattning på plats om fastighetsägarnas planer och visioner. Samtidigt var Magnus Larsson och de andra exploatörerna måna om att politikerna skulle få klart för sig att detaljplanearbetet stod inför ett vägskäl. Om nämnden valde “fel väg” så skulle fastighetsägarna dra sig ur hela detaljplaneprojektet. Då skulle de lägga ner sina planer, och det skulle inte bli någon utveckling i Sikhall.

I centrum för oenigheten står den lilla skogsdungen vid Svartebäck. Tjänstemännen på byggnadsförvaltningen vill bevara området som det är – orört. De anser helt enkelt att naturvärdena är för stora. Det handlar om att naturvärdesinventeringen rekommenderade att själva Svartebäck och dess kantzoner skulle vara naturvärdesklassade, och det var kopplat till:

“gynnsamma miljöer för bland annat fiskar och insekter”

Fiskarnas, insekternas och, enligt en ersättare i nämnden, också paddornas intressen skulle prioriteras. 

Ibland får jag uppfattningen att kommunen ser skogsområdet som Vänersborgs kanske mest värdefulla skog. Det förstår jag i så fall inte. På Mariedal Östra skövlade kommunen en tät skog med träd som var över hundra år gamla, vid Kindblomsvägen avverkades en stor del av den enda kvarvarande skogen i Blåsut, vid Mariedalskolan huggs flera av de få träden ner som finns runt skolan och på onsdag ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta om att anlägga en GC-väg rakt igenom den lilla skog som finns kvar på Korseberg. (Se flygbild till vänster.) På Korseberg är för övrigt motiveringen till ingreppet att:

“göra området tillgängligt för kommuninvånarna”

Människor före insekter, djur och natur med andra ord… Men det är i staden Vänersborg. Där är träd i vägen för utveckling. På landsbygden är det tydligen tvärtom, människorna är i vägen… Trots att det finns massor av skog. Åk från Vänersborg till Sikhall och se med egna ögon.

Skogsdungen vid Svartebäck har faktiskt inga speciella värden. Det har även tjänstepersoner på sätt och vis medgett:

“Förvaltningens utgångspunkt har hela tiden varit att det finns naturvärden där som vi har ansvar att bevaka. Det fick visst stöd i den naturvärdesinventering som genomförts.”

Naturvärdena fick ett “visst stöd”.

Den naturvärdesklassning som föreslås i inventeringen är den lägsta som finns, skogen är ung och flera av träden håller på att ramla ner på grund av den mycket sandiga jorden. Det är faktiskt inte riskfritt att befinna sig i området när det blåser. Dessutom visade den häckfågelinventering som genomfördes att det inte finns några skyddade arter som häckar i området. Och Svartebäck är mest ett dike i detta område, och bäcken betecknas faktiskt som dike i inventeringen. Diket behöver underhållas, t ex rensas och dikas ut regelbundet. Med maskiner vid åtminstone den ena kantzonen…

Skogen i området vid Svartebäck är både ung och ogenomtränglig – och finns där egentligen enbart på grund av att kommunen har misskött området. Så här ser området ut idag:

Den omdiskuterade skogsdungen syns tydligt, och den är som synes inte särskilt stor. Badstranden är kort. Tyvärr visar inte flygfotot hur misskött skogsdungen är eller hur stranden till allt större del blir allt gyttjigare och ogästvänligare (se foto nedan).

Flygfotot är från 2017 och är publicerat på Eniro. Det är även nedanstående foto som visar hur exakt samma område såg ut i slutet av 1950-talet eller början av 1960-talet (när jag som ung ofta var där och badade). (Klicka här för källa.)

Notera att det inte finns någon skog vid Svartebäck. Det går att följa bäcken ända fram till huset vid den nuvarande campingen. Och stranden… Den är lång… Och inte igenväxt som idag.

Flygfotona är ytterligare ett argument anser jag för att träden vid Svartebäck inte har något särskilt naturvärde.

Fastighetsägarna vill göra en slags park av området. I underlaget till nämndens kommande möte skriver förvaltningen:

“För området mellan väg och strand föreslås att strandskogen rensas från buskar och träden glesas ut, området får en parkkaraktär med grillplatser, stigar/gångvägar och även några sjöbodar. Förvaltningens tolkning av exploatörens förslag är att vassområdet muddras till förmån för en större sandstrand.”

Precis! Är det konstigt att sikhallsborna ser positivt på Magnus Larssons planer och visioner, jämfört med hur det ser ut nu – när kommunen sköter området och badplatsen?

Men kanske har byggnadsförvaltningen ändrat uppfattning…

I beslutsunderlaget från förvaltningen till politikerna i byggnadsnämnden föreslås följande beslut:

“Byggnadsnämnden beslutar att miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar vidare med att anpassa detaljplaneförslaget till de intentioner som fastighetsägare visat på i de skisser som inkommit till byggnadsnämnden 7 juli 2021.”

Det är inte längre två alternativ som på det förra sammanträdet (se “DP Sikhall (10): Byggnadsnämnd på tisdag”), tjänstemännens och fastighetsägarnas. Denna gång finns det bara ett alternativ – fastighetsägarnas…

Wow!

Förvaltningen går Magnus Larsson och fastighetsägarna till mötes. Den accepterar fastighetsägarnas förslag till utveckling för Sikhall.

Det är fantastiskt.

I förvaltningens underlag finns det emellertid en hel del brasklappar. Tjänstepersonerna visar stundtals sin ovilja och antyder flera gånger att den egentligen inte vill. Den pekar också ofta på svårigheter. Men det förtar ändå inte omsvängningen av ståndpunkt. För det är en omsvängning.

Tjänstepersonerna avslutar med att skriva:

“Förvaltningen anser att exploatörens förslag i stora drag är mycket bra för utvecklingen av Sikhall men ser också att det skulle gå att hitta lösningar för att exempelvis behålla och även dra nytta av de värden som finns naturområdet och ändå skapa utveckling. Exploatören är dock väldigt tydliga i sin ståndpunkt att ett vägval måste göras och när förvaltningen då väger ihop alla delar anses det nu föreslagna beslutet vara det bästa vägvalet för att få till stånd en utveckling i Sikhall.”

Förvaltningen har valt väg, och föreslår byggnadsnämnden att välja samma väg. Det är ett utmärkt råd från tjänstepersonerna. Det är även imponerande, och överraskande, att byggnadsförvaltningen har ändrat ståndpunkt.

===

Bloggar om detaljplanen i Sikhall:

Sammandrag KF 20/10

22 oktober, 2021 Lämna en kommentar

Oj, det blev ett långt fullmäktige. Först kl 22.48 förklarade ordförande Annalena Levin (C) sammanträdet för avslutat. Då tror jag inte att det fanns särskilt många radiolyssnare eller webb-TV-tittare kvar framför apparaterna. Men det gör inte så mycket, det går att lyssna och se sammanträdet i efterhand. Och då kan du välja vilket ärende du vill veta mer om, och det går att “snabbspola”. Du hittar Radio Trollhättan här och kommunens webb-TV här.

Fullmäktiges sammanträde började med en tyst minut för den bortgångne politikerkollegan Gunnar Bäckman.

Ärendet “Antagande av Varumärkesplattform för Vänersborgs kommun” inleddes med en information av kommundirektör Lena Tegenfeldt. Det kändes som ett sista desperat försök att få de borgerliga oppositionspartierna och Sverigedemokraterna att ändra uppfattning i frågan. De yrkade ju på återremiss i kommunstyrelsen vilket skulle omintetgöra kommun- och förvaltningsledningens långt gångna planer på att inom en snar framtid presentera och offentliggöra hela varumärkesplattformen. Det hjälpte inte. Och det hjälpte inte heller att den anlitade reklambyrån hade gjort om symbolen för det så kallade sigillet. Vilket i och för sig gjorde bilden på bergen bättre. Med lite fantasi kan man nu ana att symbolen faktiskt föreställer Halle- och Hunneberg.

Magnus Ekström (KD) yrkade på återremiss som gick ut på att kommunstyrelsen skulle:

“ta fram förslag på styrande och stödjande dokument för användandet av platsvarumärke och organisationsvarumärke.”

Och så blev fullmäktiges beslut. Trots tämligen vilda protester från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och andra. De ansåg att det måste fattas beslut om ett varumärke innan ett regelverk kan utarbetas. Själv avstod jag från att rösta i voteringen, och orsakerna till det skrev jag om i tisdagens blogg. Jag är så att säga lite kritisk till hela idén. (Se “Imorgon KF”.) Och vill man så går det som sagt att höra mitt inlägg i debatten på någon av länkarna ovan.

Markanvisningsavtalet mellan kommunen och Serneke för ett område på Nabbensberg klubbades igenom. Jag motsatte mig inte det, även om mina tankar hade gått i de banorna tidigare. (Se “Varumärke och Sernekes markanvisningsavtal”.)

Det var tänkt att kommunfullmäktige skulle anta:

“riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö.”

Men Magnus Ekström (KD) “slog till” igen. I kommunstyrelsen hade han lämnat ett tilläggsförslag. Denna gång yrkade Ekström på återremiss. Motiveringen var att Kultur- och Fritidsnämnden skulle få uppdrag att:

“i samråd med Samhällsbyggnadsnämnden utarbeta ett förslag till samlat dokument avseende ”Riktlinjer för konst, konstnärlig gestaltning och övrig utsmyckning”. Detta dokument ska klargöra vilken konst och utsmyckning som omfattas av dokumentet, hur ansvar fördelas för inköp och underhåll, samt hur kostnader fördelas.”

Det bifölls inte helt oväntat av den borgerliga oppositionen, SD och Medborgarpartiet, medan blodtrycket hos de styrande politikerna steg.

“Olyckligt med en återremiss.”

Sa Mats Andersson (C). Medan Benny Augustsson (S) utbrast (ungefär):

“Det är mycket märkligt. Ska ni ha regelverk in i minsta detalj om allt?”

Det stegrades… Men kulmen nåddes när Dan Nyberg (S) mycket irriterat utropade (ungefär):

“Borgerligheten verkar ha drabbats av beslutskramp. … Sätta en massa arbetsuppgifter på våra tjänstemän som har annat att göra. … Lite sorgligt kan jag tycka.”

Jag röstade för att ärendet skulle avgöras “idag”, dvs direkt på sammanträdet. Det tyckte inte majoriteten i kommunfullmäktige. Det blev återremiss med röstsiffrorna 27-24. (Det krävs egentligen “bara” 1/3, dvs 17, av ledamöterna för en återremiss.)

Klockan var nu 19,30 och det blev en ajournering. Det var nog tur det. Känslorna svallade stundtals lite väl högt. Sedan var det dags att behandla den nya sessionssalen, “Begäran om utökad investeringsbudget för nybyggnation av mötessal på Myrten 10”. Det skulle visa sig att även här steg blodtrycket på flera av deltagarna i debatten. Och det blev en långkörare, ärendet upptog 1h 18 min av de närvarandes tid.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde med att ge en liten bakgrund. Augustsson förklarade den uppkomna situationen. Det hade varit många möten med Västra Götalandsregionen (VGR) och kommunen hade slutligen kommit överens om att VGR inte ska bygga någon lokal utan det ska kommunen göra. Och så ska VGR hyra in sig. Sedan har priserna på byggmaterial ökat drastiskt. Huvudargumentet för en ny möteslokal i kommunal regi var att Vänersborg skulle få behålla statusen som regionhuvudstad i Västra Götaland även i framtiden.

Det var flera som inte riktigt höll med om Augustssons redogörelse. De ifrågasatte hur kontakterna med regionen hade gått till. Några delade inte heller Augustssons övertygelse om att kommunen är tvungen att bygga en lokal för att fortsättningsvis vara regionhuvudstad. Lena Mjörnell (SD) ansåg att Vänersborg skulle få fortsätta att vara regionhuvudstad oavsett möteslokal, VGR hade ju redan beslutat att bygga ett nytt Regionens Hus i Vänersborg.

Sverigedemokraterna var motståndare, inte bara till att ge ytterligare 10 milj kr till bygget, utan att det överhuvudtaget skulle byggas en ny möteslokal.

“Ett nytt skrytbygge!”

Sa Mjörnell.

Moderaterna som konsekvent har avstått från att rösta i ärendet under processens gång talade om att de skulle göra det denna gången också. Och lägga en protokollsanteckning som förklarade varför. De läste dock inte upp vad det stod i protokollsanteckningen. Så när jag fick ordet så fick jag berätta varför moderaterna tyckte som de gjorde… Jag tror att de missade att det kunde vara en massa lyssnare på debatten som inte visste vad det stod. Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) insåg sitt misstag och läste senare upp anteckningen.

Moderaternas motion ville utreda om det var möjligt att på Huvudnässkolans tomt uppföra en kombinerad möteslokal, konserthus och bibliotek. Kommunfullmäktige biföll faktiskt denna motion, med bland annat Vänsterpartiets stöd. Motionen “smusslades” dock undan av de styrande partierna och ingen utredning har gjorts. Det var orsaken till att jag avstod från att rösta. (Se “Imorgon KF”.)

Mats Andersson (C) blev lite småsur på moderaterna. Han sa ungefär:

“Tråkigt att vi inte kan vara överens om att vidmakthålla Vänersborg som regionens huvudstad. Jättetråkigt.”

Dan Nyberg (S) var, som vanligt, ännu tuffare:

“Vi måste få ett nytt regionens hus. Sätet kommer då att vara kvar.”

Och:

“Moderaterna svajar, det bekymrar mig. De fegar ur!”

Dan Åberg (M) menade att det var de styrande partierna som fegade ur när de inte följde fullmäktiges beslut. Benny Augustsson visade en viss förståelse och medgav att han faktiskt kunde förstå frustrationen över behandlingen av motionen.

Det verkade däremot inte Dan Nyberg (S) göra:

“Jag vidhåller att moderaterna fegar ur. De har beslutskramp även här.”

Nyberg tyckte att moderaterna skulle visa att de gillade Vänersborg.

Dan Åberg (M) avhöll sig från invektiv, men menade att Nyberg inte förstod att kommunfullmäktige faktiskt biföll moderaternas motion. Men i stort sett samtidigt som beslutet fattades så skrev kommunledningen till VGR och meddelade att en ny sessionssal skulle byggas på samma plats som den gamla…

Bo Carlsson försökte gjuta olja på vågorna:

“Vi har ingen nytta av att slå varandra i huvudet.”

Liberalerna spräckte den borgerliga enigheten genom att stödja förslaget om 10 milj kr mer till “möteslokalen”.

Det blev votering. Kommunfullmäktige beslutade att skjuta till pengarna till nybygget – med 26 ja-röster mot 11 nej-röster. 14 ledamöter deltog inte i beslutet.

Och en liten nyhet.

Igår blev handlingarna kring upphandlingen av den nya möteslokalen offentliga. Det blev företaget “K21 Entreprenad AB” som vann upphandlingen i konkurrens med två andra företag. Budet från K21 låg på 43,5 milj kr. Det betyder att det finns några miljoner i reserv om bygget skulle visa sig bli ännu dyrare.

Kommunens partier får varje år ett partistöd. I gengäld ska partierna:

“lämna in en skriftlig redovisning av partistödet”

Både Matthias Olsson (SD) och Peter Göthblad (L) riktade kritik mot centerpartiets redovisning. Och det kan jag förstå. Centerpartiet skrev:

“Partistödet har använts helt enligt regelverket.”

Centerpartiet bör nog ta förvaltandet av skattebetalarnas pengar på lite större allvar…

Delårsrapporten avhandlades tämligen snabbt. Det var mest Lutz Rininsland (V) och undertecknad Kärvling (V) som pratade. Vi talade om sociala investeringsfonder. Jag framförde de synpunkter som jag beskrev i en tidigare blogg. (Se “Imorgon KF”.)

Anders Wiklund (MP) tackade för att jag citerade Miljöpartiets motion, medan Dan Nyberg (S) tyckte att Rininsland och jag inte höll oss till ämnet.

Bo Carlsson (C) däremot försvarade kommunledningen, som han fortfarande är en del av, med att pengarna behövdes till investeringar. Rininsland svarade Carlsson med att det inte bara handlade om investeringar i byggnader och material mm:

“utan också investeringar i barnen och ungdomarna.”

Rininsland menade att staten kalkylerade fel under pandemin och att kommunerna därför hade fått mer pengar än de “behövde”.

“Vad hade hänt i Vänersborg om staten inte hade “räknat fel”?”

Och framför allt menade Rininsland (V) – statsbidragen var faktiskt avsedda för att hjälpa människor, t ex de äldre, elever och barn. Statsbidragen var inte tänkta att användas till nya kommunala sessionssalar…

Jag passade också på att prata lite om delårsrapporternas “ploppar” och tendenser till skönmålning. Det tyckte inte kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Mats Andersson (C) om:

“Det är opassande att raljera över vårt styrsystem.”

Jag tror inte att Andersson skojade. Det är uppenbart att Andersson och jag inte alltid tycker lika…

Nu var klockan 21.35…

Lutz Rininslands (V) motion om att “ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika” fick fullmäktiges enhälliga bifall. Det skedde utan diskussioner. Däremot blev det en diskussion kring vilken instans som så småningom skulle fatta beslutet om medborgarförslaget om att seniorkort bör ges redan vid 65+.

Medborgarförslaget i sig framförde uppfattningen att de som har fyllt 65 år ska få resa kollektivt utan avgift, gratis alltså, precis som i så många andra kommuner i regionen, som t ex Trollhättan, Mellerud, Lidköping, Åmål och Strömstad.

Ordförande Annalena Levin (C) ansåg att kommunstyrelsen skulle fatta beslutet när utredningen var klar, medan Lutz Rininsland (V) yrkade på att det var kommunfullmäktiges uppgift. Ola Wesley (SD) begärde votering. Kommunfullmäktige beslutade att kommunstyrelsen skulle fatta beslutet när utredningen var klar. Det var 30 ledamöter som röstade ja till detta och 21 från V+MBP+MP+L+SD som röstade nej.

Jag tror att det var ett sätt för betongpartierna S+C+M+KD att lättare kunna avslå medborgarförslaget utan att det fick alltför stor uppmärksamhet. Vi får väl se om de lyckas smussla undan motståndet mot seniorkortet från 65+… Lutz Rininsland (V) lämnade en skriftlig reservation som du kan läsa på hans blogg – se “Seniorkort vid 65+”.

Det var faktiskt några ärenden till, men det blev inga fler diskussioner – eller oenigheter.