Davidsson: Ny tomtplatsavgränsning

21 november, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Den här bloggen är en fortsättning på bloggen “Davidsson: Nytt beslut i byggnadsnämnden”.

Både SVT och TTELA uppmärksammade beslutet att avslå paret Davidssons ansökan om en ny strandskyddsdispens med en utökning av tomtplatsen. Det tycks ha gett byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) och tjänstepersonerna på byggnadsförvaltningen kalla fötter. 

Det var särskilt graverande för Dahlberg och tjänstpersonerna att samtliga journalister insåg att byggnadsnämndens beslut var fattat med en felaktig karta över Davidssons hus. Och då, som genom ett trollslag, insåg också Bo Dahlberg, och kanske även resten av de som röstade för avslag, att nämnden hade tagit ett felaktigt beslut.

“Rädda vad som räddas kan” verkar bli det nya mantrat. Det tycks nämligen som om förvaltningschef Eddie Sandin och byggnadsförvaltningen resonerar på det sättet att det skulle vara en prestigeförlust att ge Davidsson helt rätt. Det kan han ju inte få. Men kanske kan han “få vägen”, dvs vägen som går väldigt tätt förbi huset.

Och visst ska vägen ligga inom tomtplatsavgränsningen, självklart. Då skulle Davidsson kunna parkera sina bilar vid huset och Bengt skulle också kunna bygga en handikappramp den dag då han befarar att han behöver en. Men framför allt löser byggnadsförvaltningen ett problem som de har ställt till med själv, nämligen problemet med sophanteringen. Det finns regler för vändradier för sopbilar. Vändplanen ska ha en diameter av 18 meter och det kravet uppfyllde inte Davidssons tomtplats. Med förvaltningens nya förslag så blir den frågan löst för kommunen.

Men paret Davidsson vill även kunna disponera en del av gräsmattan och anlägga ett trädgårdsland på tomten. Det är ju märkligt – att bo på landet, i ett område utan detaljplan, och bara kunna odla krasse i en kruka i köket… Davidssons har därför lagt ett förslag som skulle kunna tillgodose både allmänhetens intressen och sina egna.

Så här ser förslaget ut:

Det ska noteras att marken, 5-20 meter, längs nere vid älvskanten inte tillhör Davidsson. Den tillhör fastighetsägaren söder om Davidssons fastighet. Även bryggan och båthuset ligger på denna andra fastighet.

Förvaltningschefen har motiverat för Davidsson varför Davidssons förslag inte går att genomföra. Det är lagen, säger förvaltningschefen, som inte medger någon annan tomtplatsavgränsning. Det är förvaltningschefen och byggnadsförvaltningen säkra på. Precis som de tidigare var säkra på att vägen enligt lagen inte kunde ingå i tomtplatsen…

Som motivering upprepar förvaltningschefen de hänvisningar till Miljöbalken som finns i beslutsprotokollet. Det finns naturligtvis inget i Miljöbalken som handlar om Juta specifikt, och därför måste lagen självklart tillämpas och tolkas av byggnadsförvaltningen, och så småningom av byggnadsnämnden. Förvaltningschefen upprepar ofta för Bengt Davidsson att förvaltningen just tolkar lagen och i den “Kommunicering inför beslut”, som Davidssons fick i förra veckan inför att nämnden ska pröva beslutet en tredje gång (se ”Davidsson: Nytt beslut i byggnadsnämnden”), står det:

“Förvaltningen bedömer att det finns skäl att ompröva beslutet … Förvaltningen gör också en ny bedömning angående vägen..”

Förvaltningen vet alltså inte säkert – den bedömer, den tolkar…

Och allt tolkas och bedöms till Davidssons nackdel. Utom vägen då – efter den massmediala uppmärksamheten…

Davidsson har inte fått något konkret svar på varför byggnadsförvaltningens nya förslag till tomtplatsavgränsning är lagligt, medan hans förslag skulle vara olagligt. Var står det i lagen något som hindrar honom från att få en större tomtplats? Och var står det i lagen att allmänheten måste ha 50 meter att passera på, dvs på hela hans gräsmatta?

Det råder ingen tvekan om att de hänvisningar i Miljöbalken som talar för Davidssons fördel utelämnas.

I Miljöbalken 7 kap 25 § står det att hänsyn ska tas även till enskilda intressen:

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.”

Davidsson hänvisar också till skrivningar om allmänhetens rätt till “fri passage”.

Det står i lagen, fortfarande Miljöbalken, 7 kap 18 f §:

“Ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten”

I broschyren “Strandskydd” från Naturvårdsverket och Boverket (kan laddas ner här) så diskuteras begreppet “fri passage”. De två statliga verken skriver:

“När dispens givits för byggnader eller anläggningar inom ett strandskyddat område ska en fri passage som är minst några tiotal meter bred alltid lämnas för allmänheten. Passagen ska vara så bred att allmänheten obehindrat kan gå utmed stranden.”

Den här paragrafen och Naturvårdsverkets och Boverkets tolkning låtsas inte tjänstepersonerna om, inte heller att det står “tiotals meter”. Paret Davidsson har för övrigt fått strandskyddsdispens, om någon undrar.

Förvaltningen låtsas inte heller om att det finns andra lagar som också talar för Davidssons fördel, Plan- och bygglagen (PBL) och Förvaltningslagen.

I PBL 8 kap. 9 § (klicka här) beskrivs hur en tomt ska vara utformad. Flera av punkterna som räknas upp uppfylls faktiskt av det nya förslaget från förvaltningen. Det konstiga är snarare att inte byggnadsnämnden och -förvaltningen har tagit hänsyn till detta förut. Men det var kanske innan de insåg problemen för den kommunala sophanteringen…

I Förvaltningslagen 5 § står det (se här):

”En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen.
I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk.
Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.”

Det är anmärkningsvärt att förvaltningen bortser från ovanstående lagparagrafer, särskilt med beaktande av den objektivitetsprincip som grundlagen slår fast ska gälla för tjänstepersoner, och politiker. (Se “Objektivitetsprincipen i grundlagen”.)

Förvaltningschefen skickade en länk till Bengt där han skulle kunna läsa själv varför han har fel och varför hans förslag strider mot lagen. Det var till Boverkets och Naturvårdsverkets “Strandskydd – en vägledning för planering och prövning”. (Du kan ladda ner vägledningen här.) Det är en nätt liten skrift på 152 sidor… Bengt fick inga sidhänvisningar av förvaltningschefen.

Jag gjorde några nedslag. På sidorna 37-38 under rubriken “Dispens från strandskyddet” står det under underrubriken “När kan dispens ges?”:

“Syftet med strandskyddet påverkas inte, det vill säga djur- och växtlivet påverkas inte på ett oacceptabelt sätt och allmänhetens tillgång till strandområden försämras inte.”

Dispens kan inte ges om:

“det finns särskilda skäl, men syftet med strandskyddet motverkas, det vill säga djur- och växtlivet påverkas på ett oacceptabelt sätt eller allmänhetens tillgång till strandområden försämras på kort eller lång sikt.”

Det står helt klart att Davidssons förslag gör att allmänhetens tillgång till strandområden förbättras, särskilt när bron var på plats…

På sidan 89 under rubriken “Fri passage” stod det:

“passagen ska vara och upplevas som tillräckligt bred för att människor inte ska avhålla sig från att vistas på platsen och passera. Den fria passagens bredd är beroende av förhållandena på platsen, lokala förutsättningar så som byggnadstraditioner, variationer i vattenstånd m.m., men bör dock aldrig vara mindre än några tiotal meter i bredd från strandlinjen. Avsikten med den fria passagen är att strandskyddets syften ska kunna tillgodoses inom denna del av stranden.”

Jag har inte läst hela skriften, det kanske står något där som byggnadsförvaltningen tycker talar mot Davidsson. Det hade hjälpt med några sidhänvisningar i så fall. Det jag fann talade dock snarast för Davidssons förslag.

Det fanns också ett exempel med på en tomtplatsavgränsning. Den såg ut så här:

Tänk, jag tycker att exemplet har stor likheter med Bengts förslag, se bild ovan.

Jag har haft kontakt med en miljöinspektör i en annan kommun som i många år har promenerat vid Juta.

“Finns det inga andra skyddsvärden än allmänhetens passage då har inte jag något emot att husägaren tar hela sin tomt i anspråk som gräsmatta, trädgårdsland etc. Det går att göra på ett snyggt sätt med ett tydligt staket där husägarens fastighet slutar. Då finns det ändå gott om plats att passera. Och tydlighet att det är ok att passera.”

Det finns möjligheter att tolka lagarna så att paret Davidssons förslag till tomtplansavgränsning blir verklighet. Det skulle då kunna bli en “win-win-situation” för både Davidssons och allmänheten, särskilt som jag är övertygad om att ett positivt beslut får Davidsson att sätta tillbaka bron.

Det gäller bara att politiker och tjänstepersoner visar en positiv attityd till Davidsson. Och allmänheten.

Det ska bli ytterligare en blogg om förvaltningens andra och sista argument – att tomten (gräsmattan) på fastigheten inte har varit ianspråktagen.

Fortsättning följer…

===

Tidigare bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, strandskydd

Davidsson: Nytt beslut i byggnadsnämnden

20 november, 2022 1 kommentar

Den 25 oktober 2022 fattade en majoritet i byggnadsnämnden sitt slutliga beslut. Bengt Davidssons ansökan om en ny strandskyddsdispens och yrkande om en utökning av tomtplatsen på Juta avslogs. Det var bara tre ledamöter som var mot beslutet – Pontus Gläntegård (V), Torbjörn Moqvist (SD) och Bengt Fröjd (C). (Se “Mörka moln över Juta”.)

Beslutet skapade starka reaktioner i media. SVT rapporterade den 14 november om Davidssons kamp mot byggnadsnämnden – och byggnadsförvaltningen (se “Bengt blev av med halva tomten: ”Jag har inte gett upp”” och “Politiker i Vänersborg gick emot tjänstemännen – kollega fick strandskyddsdispens”). På eftermiddagen samma dag så hade TTELA två längre artiklar (se “Kommunen drog tomtgränsen över Bengts altan: ”Fem års helvete”” och “Nytt beslut om Jutatorpet kan komma”). Alla artiklar och reportage ställde sig mycket frågande inför byggnadsnämndens beslut. Men det var inte nog med det, några dagar senare, den 17 november, skrev TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam en mycket läsvärd ledare om Juta (se “Dags för kommunen att göra en omprövning av Jutatorpet”). Geijerstam hade även två länkar i sin ledare på TTELA:s hemsida. Den ena länken gick till en inspelning av Niklas Claesson som han filmade när han tog en träningsrunda förbi Juta (se här), den andra ledde till min blogg. I tämligen många och omfattande bloggar har jag skildrat paret Davidssons kamp. (Se här och längst ner på denna sida.)

Byggnadsnämndens beslut skapade en opinionsstorm. Det ledde till att det blev en väldig fart i kommunhuset. I en av TTELA:s artiklar stod det:

“Avslaget på den senaste ansökan, och uppmärksamheten kring detta, har utlöst en febril aktivitet hos Bo Dahlberg (S) och förvaltningen.”

Och det kan man ju undra varför. Byggnadsförvaltningen hade ju envist hävdat i 4-5 år att den hade rätt och byggnadsnämnden hade fattat två beslut i ärendet. Hade de haft fel? Hade någon farit med osanning? Hade Bengt Davidsson helt enkelt rätt när han med en dåres envishet menade att byggnadsförvaltningens karta, som användes till tomtplatsavgränsningen, inte var korrekt?

Till TTELA sa samme Bo Dahlberg (S):

“Nämnden har gått på den karta som tjänstemännen har lagt fram. Jag har trott att den karta vi har gått efter har varit riktig.”

Det verkade som om Bo Dahlberg (S) slutligen hade insett att kartan över Davidssons bostadshus var felaktig och missvisande. Men hade inte ordförande Dahlberg och de övriga ledamöterna i byggnadsnämnden (med tre undantag) läst Davidssons många överklaganden och inlagor? Den riktiga kartan fanns ju med i dessa handlingar. Bo Dahlberg (S) hade dessutom varit på plats på Juta och sett hur det såg ut. Hade Dahlberg blundat vid besöket?

Det är anmärkningsvärt att politiker “vaknar till” först när massmedia tar upp någonting…

Även tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen “vaknade till” efter mediastormen…

Förvaltningschef Eddie Sandin hade, efter mediernas reaktion, ett flertal kontakter med Bengt Davidsson. Förvaltningschefen hade insett att det inte längre gick att blunda för att förvaltningen hade använt en felaktig och missvisande karta över bostadshuset på Juta.

Men “ge sig” ville inte byggnadsförvaltningen. Och inte direkt erkänna att de hade haft fel karta heller. Det blev en tämligen krystad förklaring. TTELA skriver:

”Förvaltningschefens tolkning är att kartan inte rent rättsligt är fel och han påpekar att den har använts när flera domstolar sagt sitt i ärendet och att de inte har haft några invändningar. Samtidigt menar han att kartan inte är bra och att man måste titta vidare på ärendet.”

Davidsson fick istället, enligt honom själv, flera “bud” om en ny tomtplatsavgränsning. “Du kan få vägen.” Davidsson var konfunderad. Hur kunde han plötsligt “få vägen”? Nämnden hade ju två gånger beslutat att tomtplatsavgränsningen skulle gå över altanen… Och det hade nämnden gjort därför att lagen, Miljöbalken, sa det…

Hade lagen nyligen ändrats?

Nä, lagen hade inte ändrats. Däremot tolkade byggnadsförvaltningen efter massmedias uppmärksamhet lagen annorlunda… De hade kommit på att, ja vad då – att nämnden och förvaltningen hade läst lagen fel, att lagen inte sa vad de påstod att den hade sagt?

Paret Davidsson vill inte gå med på att de bara skulle få “vägen”. Bengt och hans fru ville även ha en del av gräsmattan och åtminstone ett trädgårdsland – som t ex alla villor hade i Torpaområdet eller Nordstan. Davidsson hade ju skickat in ett förslag på hur han ville ha en tomtplatsavgränsning.

Det spelade ingen roll. Förvaltningschefen och byggnadsförvaltningen hade, enligt dom själva, lagen på sin sida. Den 17 november, för bara några dagar sedan, fick paret Davidsson en “Kommunicering inför beslut”. I fetstilt text kunde Davidssons läsa:

“Yrkandet om ändring av tidigare beslut är det som nu kommer prövas och som du har möjlighet att yttra dig över.”

Jag antar att Davidsson läste fortsättningen med en viss spänning:

“Miljö- och byggnadsförvaltningen bedömer att skäl för omprövning finns men att det inte är förenligt med rådande strandskyddslagstiftning att utforma tomtplatsen helt enligt dina önskemål. Ärendet kommer att beslutas av politikerna i byggnadsnämnden.”

Ärendet ska alltså tas upp en tredje gång i byggnadsnämnden! Otroligt. Och vad var då skälen till omprövning, förutom den mediala uppmärksamheten. Davidsson läste vidare:

“Förvaltningen bedömer att det finns skäl att ompröva beslutet om strandskyddsdispens som gavs 2018-04-17 då kartunderlaget är otydligt och missvisande. Förvaltningen gör också en ny bedömning angående vägen framför huset. Den ingår i den tomtplats som torpet alltid har genererat.”

“Kartunderlaget var otydligt och missvisande…” Där kom erkännandet! Efter nästan 4 år! Det är, som ungdomarna säger nu för tiden, “sjukt”. Politiker och tjänstepersoner som har gjort tillsyn på Juta flera gånger under flera år… Kunde de inte ha sett långt tidigare att deras karta var “missvisande”?

Och nu med en riktig karta, som funnits på kommunens lantmäteriavdelningen i flera år, drog tjänstepersonerna slutsatsen att paret Davidsson skulle “få vägen”. Den nya tomtplatsavgränsningen illustrerades på en ny och korrekt flygbild. (Togs flygbilden i dagarna eller har den också funnits i arkiven några år?)

Paret Davidsson är som sagt inte nöjda med den nya tomtplatsavgränsningen heller. Men enligt förvaltningschef Sandin och tjänstepersonerna medger inte lagen någon annan tomtplatsavgränsning. Det är förvaltningschefen och byggnadsförvaltningen säkra på. Precis som de var säkra på att vägen INTE enligt lagen kunde ingå i tomtplatsen under tidigare år…

Fortsättning följer i bloggen ”Davidsson: Ny tomtplatsavgränsning”.

===

Tidigare bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, strandskydd

BUN 21/11: Viktiga lokalfrågor

19 november, 2022 4 kommentarer

I väntan på att kommunfullmäktige ska fatta beslut om budgeten för 2023 så handlar en stor del av måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) istället om lokaler för förskola och grundskola.

Sammanträdet startar emellertid med att ett antal rektorer och representanter för Elevhälsan ska informera om hur elevers resultat ska förbättras. Det är ingen enkel fråga och den som har det ultimata svaret kan säkert göra karriär som forskare och föreläsare. Men det ska bli intressant att höra vad som sägs. Politikernas förväntningar är som vanligt höga på verksamhetsuppföljningen. Verksamhetsuppföljningarna är alltid mycket intressanta och givande.

Som vanligt ska nämnden få en månadsuppföljning. Det kan konstateras att BUN uppvisar ett överskott till och med oktober på drygt 7,6 milj kr. Dock är prognosen fortfarande att det ska bli ett plus/minus-noll-resultat vid årets slut. Ett varningens ord framförs också:

“Flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Behoven avser främst psykosociala och språkliga insatser. Erhållen inflationskompensation täcker inte de ökade kostnaderna för framför allt skolskjuts.”

Även barn- och elevutvecklingen redovisas. Jag roade mig med att jämföra antalet barn och elever mellan de år som redovisas i handlingarna – “budgeterna” för barn- och elevantalen finansierade av Vänersborgs kommun från 2018 till 2022.

Det har inte varit någon ökning av varken barnomsorgsplatser eller förskola/grundskola/särskola mellan 2018 och 2022. Det budgeterades för 2.263 barn i barnomsorgen 2018. 2022 var motsvarande siffra 2.137 barn. Siffrorna för förskola/grundskola/särskola var år 2018 4.925 elever och år 2022 4.919 elever. Det var alltså minskningar i antalet. Även skolbarnomsorgplatserna minskade, och det ännu mer – från 2.119 år 2018 till 1.705 barn år 2022. 

Det är intressanta siffror med tanke på de diskussioner, nybyggen av förskolor och skolor som har varit de senaste åren. Det kan vara lite svårt att få ekvationen att gå ihop. Men då ska vi komma ihåg att elevökningen var stor redan 2014 och accelererade 2015 och 2016. Vänersborg har fortfarande inte “hunnit ikapp”.

Det talas inte särskilt ofta om Fridaskolan i Vänersborg. Det är ju en friskola som inte BUN är huvudman för. Kommunen betalar “bara” ut pengar till skolan. Fridaskolan har nu meddelat att den planerar att utöka elevantalet i lägre åldrar. Elevantalet ska öka från 492 elever till 589 elever när expansionen är klar.

Till höstterminen 2023 kommer Fridaskolan att ta in ytterligare 20 elever i förskoleklassen och 17 elever i årskurs 4-6. Den successiva ökningen av antalet elever i förskoleklassen innebär att fram till och med höstterminen 2026 kommer Fridaskolan att växa med cirka 100 elever. Det här kommer självklart att påverka de kommunala grundskolorna. Det är dock osäkert vilka kommunala skolor det kommer att påverka. Min gissning är att det är en del elever från Norra skolan, som en majoritet vill lägga ner, som kommer att välja Fridaskolan.

Barn- och utbildningsnämnden ska anta “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2024-2033”. Planen inventerar lokalbehovet för alla områden i Vänersborgs kommun när det gäller förskola, årskurs F-6 och årskurs 7–9 samt barn- och elevhälsan. Den presenterar inga färdiga åtgärdsförslag utan pekar på nuvarande och framtida behov.

Förskole- och grundskoleplanen är en mycket viktig och givande läsning för alla intresserade av förskola och skola. Kanske särskilt för alla föräldrar som har barn och elever i Vänersborgs förskolor och skolor. “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2024-2033” är oerhört faktaspäckad och genomarbetad. Den kan laddas ner här.

Planen sammanfattar förskolans behov.

Det finns ett behov av fler förskoleplatser i centrala Vänersborg och de planerade förskoleplatserna i Holmängenskolan kommer ge ett tillskott av platser. Det behöver också skapas platser på Onsjö, i Brålanda och Frändefors. Granås förskola i Vargön behöver byggas ut och man behöver titta närmare på  Öxnered/Blåsut/Väne-Ryr eftersom antalet barn förväntas öka där.

Det är stora behov av förskoleplatser de närmaste 10 åren. Till det kommer också att flera förskolor behöver verksamhetsanpassas, dvs renoveras och byggas om.

Det ser “bättre ut” för grundskolan årskurs F-6. Det blir betydligt fler elevplatser i centrala Vänersborg när Holmängenskolan står färdig. Vänersborgs största grundskola, Mariedalskolan, är i stort behov av en ny idrottshall och matsalen är för liten. Den nyligen om- och tillbyggda Öxnereds skola har skapat elevplatser i området Öxnered/Blåsut som förväntas täcka befolkningsökningen i området under prognosperioden. I Blåsut skola behöver vissa verksamhetsanpassningar utföras.

Elevantalet på Onsjöskolan ser stabilt ut. Det finns dock en del tillfälliga moduler som bör ersättas. Brålanda skola behöver byggas ut. Det förväntas också en elevökning på Skerruds skola. Det måste snarast till stora underhållsåtgärder på Frändeskolan.

Det finns fler F-6-skolor som behöver verksamhetsanpassas. Det saknas ibland grupprum, specialsalar för praktiskt-estetiska ämnen samt NO-ämnen osv.

Det är många som vill lägga ner Norra skolan, eller flytta undervisningen till Holmängenskolan som några säger. (Byggnaden Norra skolan kommer ju att stå kvar vad som än händer.) Det ligger två motioner om Norra skolan – en från Harlitz (M) och Josten (M) samt en från Kärvling (V). Yrkandena i motionerna är att det ska utredas om skolan behövs för förskola och/eller F-3.

Förskole- och grundskoleplanen har inte gjort denna utredning, men skriver att Holmängenskolan täcker alla behov av elevplatser i grundskolan. Samtidigt nämns i planen att det ska ske en förtätning av bostäder i centrala Vänersborg och att Sanden ska bebyggas. Det betyder fler barn och elever. Förlorar inte bostäderna på t ex Sanden en del dragningskraft, och mening, när det blir så långt till skolan – och förskolan? Och får barnen och eleverna plats på Holmängenskolan överhuvudtaget i framtiden?

Det kommer att behövas fler förskoleplatser i centrala Vänersborg ganska snart. Planen skriver att behoven av platser tillgodoses av Holmängenskolan när den står klar. Men allt fler väljer kommunal barnomsorg istället för enskild pedagogisk omsorg, antalet bostäder på Holmängs Hage ökar, liksom i centrum och på Sanden, och hela Holmängsskolan behövs så småningom till grundskola. Just nu används också lokalerna på Björkholmsgatan till förskola, fast den dömdes ut för många år sedan…

I Förskole- och grundskoleplanen står det:

“…en ny förskola kan komma att behövas på sikt.”

Vi får se vad utredningen kommer fram till. Ett dilemma är självklart att så länge Norra skolan används till skola så är det BUN som får stå för lokalkostnaderna – och det är dyrt. Det kan ju vara så att Norra skolan inte behövs till varken grundskola, eller förskola, de närmaste åren, men om kanske 5-6 år… Kan någon annan än BUN stå för kostnaderna under mellanperioden? Det gäller ju att se långsiktigt på verksamheternas behov.

När det gäller grundskolan årskurs 7–9 så är läget ganska gott. Det är tack vare om- och tillbyggnaden av Silvertärnan. Det behövs inga nya elevplatser den närmaste framtiden. Det kan dock behövas fler platser i grundsärskolan. Dessutom skulle det behövas fler lokaler för undervisning i “mindre sammanhang”. I Dalslandsdelen av kommunen finns det utrymme att ta emot den väntade elevökningen.

Det finns en del att önska när det gäller barn- och elevhälsans lokaler. På flera skolor är de naturligtvis väldigt bra, men på sina håll behöver lokalerna åtgärdas. Elevhälsan måste ha t ex ha ljudisolerade dörrar så att samtal som förs i lokalen inte hörs utanför. På något ställe finns det inte ens vatten i lokalen…

Det här var taget ur sammanfattningen. (Diskussionen om Norra skolan är dock mina egna funderingar.) I själva planen behandlas varje område och varje enhet mycket utförligt. Som sagt, det går att ladda ner “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2024-2033”- det kan du göra här.

Förskole- och grundskoleplanen innehåller också en hel del pedagogiska diskussioner. Det är ju naturligtvis så att lokalerna sätter ramar för undervisningen och lärandet. Det säger ju sig själv att saknas det t ex grupprum så blir det svårare, eller omöjligt, att organisera undervisningen efter de behov som finns.

Det finns även några avsnitt i planen som får mig att, återigen, fundera på Kommunallagens förhållande till Skollagen… Med andra ord, kravet på BUN och framför allt på rektorerna att hålla budget, fast Skollagen stipulerar att undervisningen ska anpassas efter elevernas behov och att alla elever i behov av särskilt stöd ska få det.

När det gäller förskolan står det i Skollagen 8 kap 8 §:

“Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö.”

Det visar svårigheten för BUN att gå till kommunfullmäktige och yrka på pengar för mindre barngrupper. Det finns ju inga absoluta siffror för gruppernas storlek… Skolverkets riktmärke torde vara meningslöst att hänvisa till, som Förskole- och grundskoleplanen gör, eftersom det inte är lagstadgat:

“Enligt Skolverket kan ett riktmärke för barn mellan ett och tre år för barngruppens storlek vara 6–12 barn. För barn mellan fyra och fem år kan ett riktmärke vara 9–15 barn.”

Eller om både förskolor och skolor:

“Däremot går det att ha en uppfattning om vad som händer om åtgärder inte vidtas i och med att lokalbristen redan är ett faktum på flera enheter.”

Eller grundskolan:

“Avsaknaden av dessa mindre lokaler kan göra det svårare att tillgodose behoven hos eleverna. Utifrån ett barnperspektiv är skolans lokaler elevernas arbetsmiljö, vilket innebär att arbetsmiljölagens krav gäller.”

Eller:

“Behov av att ha undervisning i mindre sammanhang är viktigt för att alla elever ska kunna tillförsäkras en skol- och lärmiljö som präglas av trygghet och studiero.”

Öxnereds skola står klar efter renovering och om- och tillbyggnad och Holmängenskolan ska tas i bruk höstterminen 2024. Det är två stora och viktiga kommunala satsningar. På andra skolor och förskolor renoveras det för flera miljoner, men behoven är stora. Hur mycket har Vänersborgs kommun råd att satsa?

Det stundar svårare tider. Kommunen måste fundera flera varv på hur den ska investera och prioritera. Det är inte lätt, särskilt inte som den nya borgerliga högerregeringen inte verkar vara villig att öppna plånboken och satsa på välfärden.

Barn- och utbildningsnämnden kommer inte självt att kunna lösa alla “utmaningar” den står inför…

Kategorier:BUN 2022, förskolan, Skola

Aktuellt i VA-frågan (2/2)

17 november, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning på ”Aktuellt i VA-frågan (1/2)”. 

I torsdags förra veckan fick samhällsbyggnadsnämnden information om förändringarna i den nya vattentjänstlagen (LAV) som ska träda i kraft vid årsskiftet. Jag sitter inte i nämnden men har fått information om vad som sades.

Miljöaspekten när verksamhetsområden ska och måste inrättas kommer att betonas ytterligare i och med lagändringen. Det andra rekvisitet i 6 § om kommunens skyldighet att ordna vattenförsörjning eller avlopp är att det ska handla om befintlig eller blivande bebyggelse i ett “större sammanhang”.

Vänersborgs kommunfullmäktige beslutade om den så kallade Blåplanen den 22 april 2015. Blåplanen beskrev bland annat områden som omfattades av vattentjänstlagens 6 §, dvs där verksamhetsområden för kommunalt VA skulle införas. I Blåplanen användes tämligen diffusa och godtyckligt konstruerade definitioner av “större sammanhang” – både på antal hus och avstånden mellan dem. Det hade Vänsterpartiet synpunkter på i samband med diskussionerna kring införandet av verksamhetsområden på Vänersnäs.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde redogjordes för Länsstyrelsens syn på de nya lagändringarna. Länsstyrelsen har nämligen haft en del seminarier under hösten kring förändringarna i vattentjänstlagen. I samband med detta har Länsstyrelsen också identifierat potentiella ”§ 6-områden” i Västra Götalandsregionens kommuner, däribland Vänersborg.

VA-chefen menade vid upprepade tillfällen att Blåplanens verksamhetsområden stämde väl överens med Länsstyrelsens identifierade ”§ 6-områden”. Fast inte riktigt… Och det är väl inte så konstigt. I Blåplanen pratades det om att även 8 fastigheter kan utgöra ett större sammanhang. Men Länsstyrelsen har väl inte denna syn? undrade Tor Wendel (M).

VA-chefen medgav att 20-30 fastigheter har varit praxis i rättsfall. Det är också det Länsstyrelsen skriver i sin kartläggning:

“Vi har tagit ut områden som är i ett sammanhang om minst 20 hus, med ett inbördes avstånd av som mest 150 meter.”

VA-chefen erkände med andra ord att de verksamhetsområden som har ritats ut i Blåplanen inte stämmer med den gängse definitionen… Kommunens definition av “större sammanhang” var alltså inte korrekt. I Blåplanen är det för övrigt ofta längre mellan husen än 150 meter…

James Bucci (V) hade på sammanträdet också påpekat för VA-chefen att de ”§ 6-områden” som Länsstyrelsen pekade ut var “potentiella” verksamhetsområden, inte “självklara” som VA-chefen sa. För Bucci betydde “potentiella” bara “tänkbara”. Det gör det väl för övrigt för de flesta.

Det tycks också som om Länsstyrelsen förordar att flera fastigheter går samman i en gemensam VA-anläggning. Det skulle då kunna bli lättare att en sådan anläggning kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Det kan ju i så fall vara något för fastighetsägare att fundera på. Jag ser framför mig större växthus mellan husen på Vänersnäs, där 2-3 fastighetsägare har anammat Anders Solvarms idéer kring kretsloppssystem – principen att näring och vatten i avloppsvattnet återvinns och renas i växthusets växtbäddar.

Det finns enligt VA-chefen numer ett utrymme för gemensamhetsanläggningar som inte har funnits innan. Och när det gäller “enskilda anläggningar, som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”, så ser jag i ett svar från miljö- och byggnadsförvaltningen till en frågande fastighetsägare att enskilda VA-anläggningar kan uppfylla alla krav – till och med om skyddsnivån för miljöskyddet är högt:

“Det kan även vara möjligt att anlägga en infiltrationsbädd (utsläpp till grundvattnet), anlägga damm/våtmark och de flesta minireningsverken klarar av den höga skyddsnivån.”

Det ser ut som om det kan anas en annorlunda, mer flexibel syn på enskilda VA-anläggningar i Vänersborg. Vi får se var det landar.

Det ligger två motioner om vatten och avlopp i kommunens kvarnar just nu. Den ena är skriven av Tor Wendel (M) och ska utredas. Den motionen ser jag positivt på. (Se “Ny VA-motion från M”.) Den andra motionen är på väg till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det är en motion skriven av Lena Eckerbom Wendel (M). Den är jag inte särskilt positiv till. (Se  “Motion om tvångsanslutning”.)

Eckerbom Wendel (M) yrkar i sin motion inte på att tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet ska stoppas. Hon anser “bara” att kommunen ska vänta med att tvångsansluta fastighetsägare till det kommunala VA-nätet tills den dag den enskilda VA-lösningen inte längre är acceptabel “med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö”. Motionen handlar alltså om en “minskad” eller ”uppskjuten” tvångsanslutning, någon slags kompromiss.

Med anledning av Eckerbom Wendels motion om tvångsanslutning, fast ”lite senare”, vill jag till sist påminna om det så kallade tillkännagivande som riksdagen antog i samband med lagändringen den 22 juni 2022:

“Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp.”

Eftersom samtliga borgerliga partier stod bakom detta tillkännagivande i juni kan vi sannolikt räkna med att regeringen kommer med förslag på nya ändringar i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Och jag tror inte att de förändringarna kommer att innebära att riksdagen förbjuder privata fastighetsägare att skaffa nya enskilda avloppslösningar…

Kategorier:Juridik, miljö, riksdag, VA

KFV: Ekonomiska utsikter för 2023

16 november, 2022 Lämna en kommentar

Sverige går enligt alla prognoser mot ekonomiskt bistrare tider. Så gör också kommunerna. Det blir inte heller bättre av att den nya regeringen inte vill kompensera kommunerna för de ökade kostnaderna…

Ekonomikontoret i Vänersborg har gjort en sammanställning av de samhällsekonomiska förutsättningarna inför 2023-2025. Ekonomerna skriver:

  • “Inflations-och räntechock kyler av global och svensk ekonomi, framför allt 2023 – Efterfråge-och utbudsstörningar samt postpandemianpassning”
  • ”BNP minskar 5 kvartal i rad under loppet av 2022 och 2023”
  • ”Tudelning av arbetsmarknaden som försvagas men med fördröjning; arbetskraftsbrist samtidigt som vissa sektorer drabbas hårdare”
  • ”Höga prisökningar drabbar alla sektorer”
  • ”Prognosen för lönesumma och skatteunderlaget nedreviderad i nominella termer. – Varaktigt lägre real skatteutvecklingsprognos”

Ekonomer har en tendens att alltid måla framtiden i mörka färger. Men frågan är om det inte ligger mer i de dystra prognoserna än vanligt, i varje fall för 2023 och sannolikt också 2024. Ekonomikontoret konstaterar för Vänersborgs del att vi har följande ekonomiska förutsättningar inför 2023-2025:

  • “Hög inflation med ökade energipriser och höjda räntor.”
  • ”Svagare utveckling av samhällsekonomin under kommande år påverkar skatteintäkterna”
  • ”Kraftigt ökade pensionskostnader fr.o.m. 2023 och en mer dämpad utveckling av skatteintäkterna gör att resultatet faller”
  • ”Fortsatt hög investeringsnivå – ofinansierade investeringar”

Det finns anledning att återkomma till dessa förutsättningar och vad de får för konsekvenser för budgeten i kommunen. Budgeten, som ska antas i december, har nu börjat diskuteras på allvar.

Denna blogg ska belysa den ekonomiska situationen för Kunskapsförbundet Väst.

Kunskapsförbundet Väst är som bekant ett eget kommunalförbund vars medlemmar är Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Kunskapsförbundet har ansvar för gymnasieskolan och vuxenundervisningen i Trollhättan och Vänersborg. Förbundet har övertagit dessa uppgifter från ägarkommunerna och är huvudman för verksamheten.

Kunskapsförbundet Väst har till stor del samma organisatoriska uppbyggnad som en kommun och har egen budget och räkenskaper. En stor skillnad mellan KFV och ägarkommunerna är att förbundet inte har någon beskattningsrätt. Det är Trollhättan och Vänersborg som genom ett förbundsbidrag finansierar gymnasieskolan. Förbundsbidraget är beräknat utifrån bland annat antalet ungdomar i de aktuella åldersintervallerna. (Vuxenutbildningen finansieras enligt andra principer och det ska jag inte ta upp i denna blogg.)

Den mörkare ekonomiska framtiden kommer även, naturligtvis, att drabba KFV:s gymnasieverksamhet. Prognoserna visar ett stort underskott. Det saknas mycket pengar…

Kostnaderna för gymnasiesärskolan beräknas öka. Det skulle behövas ytterligare 9,4 milj kr för att finansiera det ökade antalet elever nästa år. I år fick förbundet ett extra tillfälligt tillskott till Gysär på 5,7 milj kr, men det gällde alltså bara för 2022.

Kommunernas pensionskostnader ökar kraftigt nästa år. Så gör också Kunskapsförbundets. Pensionsprognosen för förbundet är att kostnaderna kommer att öka med 16,7 miljoner.

På Skolverkets hemsida (se Skolverket) står det:

“Från 2023 gäller nya bestämmelser som ska göra det lättare för elever på yrkesprogram att nå grundläggande behörighet till högskolan.”

Jag ska inte gå in på hur detta är tänkt, utan helt enkelt konstatera att det innebär en ökad kostnad för Kunskapsförbundet nästa år med 600.000 kr.

De här tre posterna ger ett underskott för gymnasieskolan på 26,7 milj kr år 2023. Det motsvarar 10% av av gymnasiets personalstyrka eller 41 tjänster. 83% av Kunskapsförbundets personalkostnader ligger på lärare och stödpersonal. En besparing på pedagogisk personal skulle leda till att lärartätheten, lärare per 100 elever, sjunker från 8,1 år 2022 till 6,8 år 2023.

Diagrammet nedan visar lärartätheten bland de kommuner i Sverige som har kommunala gymnasieskolor 2022 och var Kunskapsförbundet hamnar i en jämförelse 2023.

Kunskapsförbundet, som ligger dåligt till i rankingen redan nu, skulle hamna i det absoluta bottenskiktet. Den röda stapeln visar lärartätheten i Uddevallas kommunala gymnasieskolor.

Den uppmärksamme läsaren noterar att jag ännu inte har nämnt något om inflationen… 

Inflationen beräknas fördyra gymnasieskolans verksamhet med upp mot 10 miljoner… Det är kostnader för lokalhyra, el, läromedel (jfr yrkesförberedande program), skolmåltider och elevbidrag.

I Vänersborgs kommun, och också i Trollhättan, täcks de ökade kostnaderna för pensionerna centralt, dvs nämnder och styrelser behöver inte skära ner på verksamheterna för att finansiera dem. Det var Vänersborg villig att göra för Kunskapsförbundet också. KFV är ju i samma situation som kommunens egna nämnder och styrelser och bör behandlas på samma sätt. KFV bedriver ju verksamhet för Vänersborgs ungdomar.

Det visade sig på ägarsamrådet i oktober, då kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg mötte presidiet i Kunskapsförbundet, att politikerna från Trollhättan inte ville behandla Kunskapsförbundet på samma sätt som kommunens egna nämnder och styrelser. De ville att KFV själv skulle stå för en stor del av de ökade pensionskostnaderna. På det senaste ägarsamrådet i november hade Trollhättan fortfarande inte ändrat uppfattning. “Staden” sa egentligen varken “bu eller bä”…

I både Trollhättan och Vänersborg ökar antalet elever i grundsärskolan, och behoven hos de enskilda eleverna har också en tendens att öka. I Vänersborg får barn- och utbildningsnämnden ekonomisk kompensation för ökningen, och jag förmodar att det är så i Trollhättan också. Nu är inte detta klart för 2023 än, men signalerna om hur Gysär-eleverna på Kunskapsförbundet ska behandlas är “luddiga”. Det känns väl som kommunalråden, i varje fall från Trollhättan, kan ha vissa tveksamheter för att kompensera KFV. Det är märkligt, det är ju samma elever vi pratar om – på våren går de ur 9:an, på hösten börjar de på gymnasiet.

KFV får i nu-läget en inflationskompensation på 1,8%. Det räcker inte långt, men det är ungefär vad kommunernas egna nämnder och styrelser får. Men som sagt, i dagsläget har varken Vänersborg eller Trollhättan antagit några (nya) budgetar för nästa år. Så vi får avvakta och se. Men det är naturligtvis inte mer än rättvist att Kunskapsförbundet får lika stor inflationskompensation som nämnderna och styrelserna i ägarkommunerna.

Kunskapsförbundet vet alltså fortfarande inte vilka pengar ägarkommunerna Vänersborg och Trollhättan tänker tillskjuta förbundet. Signaler från det nya borgerliga styret i Trollhättan tyder väl på att det ska sparas…

Det tråkiga är att Vänersborg ofta tvingas göra som Trollhättan. Det ligger ju i sakens natur att de båda kommunerna måste behandla Kunskapsförbundet på samma sätt. Och Trollhättan är ju större än Vänersborg… Tyvärr får vissa vänersborgare “vatten på sin kvarn” av Trollhättans attityder och beteenden. Det finns nämligen en del politiker som är tämligen negativa till kommunalförbundet som idé och som anser att Vänersborg ska sköta gymnasieutbildningen på egen hand. Jag tillhör inte den kategorin, i varje fall inte i nu-läget.

Det måste nämnas att Kunskapsförbundet är i en svår situation när det gäller besparingar och nedskärningar. Förbundets tre gymnasieskolor, Nils Ericson och Magnus Åberg i Trollhättan samt Birger Sjöberg i Vänersborg, är extremt konkurrensutsatta. Det finns alldeles för många fristående gymnasieskolor i Trollhättan och Uddevalla som lockar till sig studenter från Vänersborg och Trollhättan. Även Göteborg drar till sig en hel del. Och om kvaliteten på undervisningen sjunker på grund av lägre lärartäthet så är risken stor att studenterna väljer bort KFV. Men det är likt förbaskat Kunskapsförbundet Väst som får betala fakturorna för dessa studenters skolgång på friskolorna. Vilka inte helt sällan uppvisar högre belopp än om de hade gått på någon av förbundets skolor. Och så blir det i praktiken ingen som helst besparing för Kunskapsförbundet, utan en – fördyring…

Det andra sättet att spara är att lägga ner hela program. Och då tror jag att t ex Estetprogrammen ligger risigt till. De är dyra och de lockar till sig förhållandevis få elever. Även på detta område finns det friskolor som skulle ta emot intresserade elever med öppna armar – och skicka fakturorna till Kunskapsförbundet…

Det minsta Kunskapsförbundet kan begära av ägarkommunerna, det är att behandlas lika i ekonomiskt hänseende som Vänersborgs och Trollhättans egna nämnder och styrelser. Det andra är, anser jag, att ägarkommunerna måste ta särskild hänsyn till den konkurrenssituation som KFV befinner sig i.

Kategorier:Ekonomi, KFV 2022, Kunskapsförbundet Väst

Davidsson återigen på SVT

14 november, 2022 6 kommentarer

Förra året, den 17 maj 2021, visade SVT några inslag om Bengt Davidsson och hans kamp mot Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. (Se “SVT sätter Vänersborg och Juta på kartan”.)

Davidssons kamp har fortsatt oförtrutet sedan dess. Men byggnadsnämnden har inte vikit en tum. Ordförande Bo Dahlberg (S) och majoriteten av nämndens ledamöter liksom tjänstepersonerna på byggnadsförvaltningen anser fortfarande att allmänheten ska kunna passera över Davidssons altan. Idag visar SVT nya inslag om paret Davidssons situation och tröstlösa strid mot kommunen.

Det första av inslagen på Västnytt (se “Politiker i Vänersborg gick emot tjänstemännen – kollega fick strandskyddsdispens”) tog emellertid upp det faktum att byggnadsnämnden på samma möte, som Bengt Davidssons ärende behandlades, diskuterade en känd kommunalpolitikers strandskyddsdispens. Den kände politikern ville bygga ytterligare ett enbostadshus på sin fastighet. Tjänstepersonerna i förvaltningen yrkade avslag på dispensen, eftersom den aktuella platsen hade höga naturvärden. Politikerna i byggnadsnämnden gick då på Bo Dahlbergs förslag – att vara positiva… Ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Anders Wiklund (MP) fick dispensen beviljad.

Under behandlingen på sammanträdet lyfte SD-politikern Torbjörn Moqvist frågan om inte Bo Dahlberg (S) var jävig. Anders Wiklund (MP) och Bo Dahlberg (S) var ju så att säga med och styrde Vänersborg ihop. De ingick i samma styrande koalition. Dahlberg låtsades inte vara medveten om att det var Wiklund som var den sökande. Och det säger Bo Dahlberg fortfarande i intervjun med SVT:

“Jag har inte funderat på namnet.”

I texten under TV-inslaget skriver dessutom SVT att Bo Dahlberg sa:

“Vi är många politiker som sitter i den alliansen. Jag hade ingen aning om att det var den här mannen som sökte. Jag går inte igenom namnen, jag läser ansökan.”

Det är klart att Bo Dahlberg hade läst namnet på ansökan om strandskyddsdispens. Han kunde helt enkelt inte ha undvikit att se Anders Wiklunds namn. (Därmed inte sagt att beslutet var felaktigt, det kan jag inte uttala mig om.)

Efter att Anders Wiklund (MP) hade fått sin strandskyddsdispens beviljad, så skulle Bengt Davidssons strandskyddsdispens tas upp för behandling. Och om den handlar nästa avsnitt i SVT. (Se “Bengt blev av med halva tomten: ”Jag har inte gett upp””.)

Inslaget börjar med att Bengt Davidsson visar SVT och TV-tittarna var byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen har bestämt att tomtplatsavgränsningen ska gå. Davidsson berättar också att kommunen kräver att han ska sätta upp ett staket på altanen, ja – på altanen… Det ska nämligen vara ett staket, kräver byggnadsnämnden, som markerar gränsen mellan Davidssons privata område och var allmänheten får gå.

Sedan blir ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S) återigen intervjuad… Jag återger hela intervjun.

Lisa Johansson, SVT:

“Hur vill du att det ska fungera för era invånare? Ska det vara så att man ska jobba i 5 år för att få en plats att vända bilen?”

Ordförande Bo Dahlberg (S):

“Nej, naturligtvis inte. Vi strävar ju efter att alla ska vara nöjda naturligtvis. Man ska vara nöjd även om man får nej. Men i det här ärendet kan det vara lite svårt att acceptera det.”

Säger ordförande Dahlberg med ett leende. Jag förstår inte varför han säger att det skulle vara svårt att acceptera detta nej. Menar Dahlberg att byggnadsnämnden har tagit ett felaktigt beslut? Varför har nämnden i så fall tagit ett felaktig beslut? Och det för andra gången…

Intervjun fortsätter.

Lisa Johansson, SVT:

“Hade inte ni från politikens håll kunnat säga att ja men det här är orimligt? Vi testar om vi kan flytta den här också.”

Ordförande Bo Dahlberg (S):

“Jag har inte fått dom ifrån förvaltningen att man skulle kunna göra så, men jag vet att vår förvaltningschef håller på och se över om det går att göra någonting.”

Efter 4-5 år ser tydligen byggnadsförvaltningens chef Eddie Sandin om “det går att göra någonting”. Efter 4-5 år… Det är beklämmande. Har inte politiker och tjänstepersoner förberett ärendet tillräckligt innan beslutet? Måste de få reda på att media intresserar sig för ärendet innan de ser “över om det går att göra någonting”?

Och så avslutas intervjun med Bo Dahlberg (S) med att han säger:

“Det här är ju inte bra, det ser ju alla.”

Och då undrar man om man verkligen hörde rätt…

Vad menar Bo Dahlberg? Vad var det som inte blev bra? Om alla ser att det inte blev bra, varför såg inte han och byggnadsnämnden (och tjänstepersonerna!) det innan beslutet? Det är ju faktiskt andra gången som byggnadsnämnden fattar detta beslut, som tydligen inte är bra. SVT har gjort inslag om beslutet tidigare, Davidsson har överklagat det flera gånger och nu senast dessutom kompletterat sin överklagan. Läser inte Bo Dahlberg (S) och majoriteten av nämnden de handlingar som ligger som underlag till beslut i byggnadsnämnden? Var det bara de tre ledamöterna Pontus Gläntegård (V), Bengt Fröjd (C) och Torbjörn Moqvist (SD), som röstade ja till Davidssons nya ansökan om strandskyddsdispens, som hade läst handlingarna denna gång?

I texten under filmen skriver SVT:

“Bo Dahlberg (S), ordförande i byggnadsnämnden i Vänersborg, anser fortfarande att tomten inte kan utökas så mycket som Bengt Davidsson önskar, utan att inkräkta på allmänhetens intresse.”

Bo Dahlberg visar bristfälliga kunskaper i Miljöbalken, strandskydd och den enskildes rättigheter. Jag tror att Dahlberg bör läsa en alldeles “färsk” artikel på TTELA:s hemsida. (Se TTELA “Kommunen drog tomtgränsen över Bengts altan: ”Fem års helvete””.)

Journalisten Rickard Sköld skriver idag:

“Samtidigt ska den som prövar en dispens ta hänsyn till den enskildes intresse. Inskränkningar för den enskilde ska inte vara oproportionerliga i förhållande till strandskyddets syfte; att säkerställa allmänhetens tillgång till strandområdet.”

TTELA:s artikel är fyllig och mycket bra. Den borde läsas av alla, kanske i synnerhet byggnadsnämnden och tjänstepersoner i förvaltningen. Artikeln ger en betydligt bättre bild av Davidssons problem på Juta än vad inslagen på SVT gör. Den kommer sannolikt i TTELA:s papperstidning imorgon. Det är väl värt att köpa ett lösnummer bara för denna artikel.

Men ikväll kl 18.30 visar SVT ett längre inslag om Bengt Davidsson och Juta. Antagligen får TV-tittarna betydligt mer kött på benen då. Reportern Lisa Johansson har intervjuat många personer… Missa inte det!

===

Tidigare bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd, SVT, ttela

Aktuellt i VA-frågan (1/2)

13 november, 2022 1 kommentar

Den 22 juni 2022 beslutade riksdagen om en ändring i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV).

På riksdagens hemsida sammanfattas förändringarna i lagen (se “Vägar till hållbara vattentjänster”):

“Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändringar i bland annat lagen om allmänna vattentjänster. De lagändringar som riksdagen sa ja till innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Dessutom ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan.

Riksdagen sa nej till en lagändring om små enskilda avloppsanläggningar. Regeringen får inte rätt att besluta om nya föreskrifter om kontroll av anläggningarna. Riksdagen anser att det finns en risk för att nya föreskrifterna skulle kunna medföra omotiverade kostnader för fastighetsägare som inte vägs upp av en motsvarande positiv nytta för miljön.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen: Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp.”

Jag har i tidigare beskrivit och utvecklat vad lagändringarna i vattentjänstlagen (LAV) betyder – se vidare “Riksdagen ändrar i VA-lagen”. Förändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2023, medan bestämmelserna kring vattentjänstplanerna ska börja gälla först efter den 31 december 2023.

I torsdags, den 10 november, fick samhällsbyggnadsnämndens ledamöter information om lagändringarna. Det var kommunjurist Roy Svensson och VA-chefen Daniel Larsson som informerade.

Informationen och frågorna från ledamöterna handlade till stor del om vattentjänstplanen. Den är en nyhet i lagstiftningen.

Det är kommunfullmäktige som ska besluta om en vattentjänstplan i kommunen. Planen ska innehålla en långsiktig planering och tydligen anser statsmakterna att 12 år är en lämplig tidsperiod. Planen, som blir vägledande och inte bindande, ska utarbetas i samråd med fastighetsägarna. Och det blir onekligen en del samråd om planen ska utarbetas för 12 år framåt och det ska samrådas med alla som berörs…

Vattentjänstplanen ska omprövas vart 4:e år och om något ska ändras blir det ett nytt samråd med de berörda. Det ska dock noteras att om det sker samråd om planen när den utarbetas så behövs det tydligen inget mer samråd längre fram i tiden. Och 12 år är en lång tid i dessa sammanhang. Hur många fastigheter byter t ex inte ägare under en så lång period.

Vänersborgs kommun har en Blåplan och ligger därför ganska bra till. Blåplanen måste dock omarbetas och det är ett omfattande jobb som kommer att ta tid. Vad jag förstår på den information jag har fått från ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden så kommer Kretslopp och Vatten att ägna hela 2023 åt detta arbete. Det innebär med all sannolikhet att all utbyggnad mm, som inte redan är beslutad och “på gång”, läggs i malpåse under hela året – ett slags “byggstopp” med andra ord.

Det var förutom vattentjänstplanen tämligen små förändringar i LAV. Den berömda, eller ibland kanske “ökända”, 6 § får den 1 januari 2023 en liten men viktig uppdatering. Paragrafen har för närvarande följande lydelse:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen

  1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
  2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.

Vid årsskiftet kompletteras 6 § med:

Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Kompletteringen av paragrafen innebär att miljöaspekten betonas hårdare än förut. Samtidigt har det tidigare talats om att enskilda VA-anläggningar ska ha “motsvarande skydd” som det kommunala VA-systemet. Nu slår riksdagen fast att det räcker med att de enskilda anläggningarna kan “godtas”.

Betoningen av miljöaspekten borde betyda att Miljö- och Hälsoskyddsnämnden får en betydligt större roll i arbetena inför och besluten av framtida verksamhetsområden i Vänersborgs kommun. Det fördes också fram under samhällsbyggnadsnämndens sammanträde har jag fått berättas.

Det fanns farhågor i nämnden att miljö och hälsa inte har kapaciteten att kontrollera avloppssystem. Och det stämmer med all sannolikhet. Å andra sidan ansåg ju både styrande politiker och tjänstepersoner i miljö och hälsa, och senare också i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, att det var helt på sin plats att genom en “skrivbordstillsyn” döma ut enskilda avlopp på Vänersnäs – enbart på uppgifter om hur gammal en enskild avloppsanläggning var… Och handläggningen från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen när det gällde familjen Solvarms naturhus och egenutvecklade kretsloppssystem ska vi inte tala om. (Se “Solvarm vann!”.)

Men det är självklart att det måste tillföras tillräckligt med resurser för att trygga objektiviteten och rättssäkerheten för kommuninvånarna.

Anm. Fortsättning följer i bloggen ”Aktuellt i VA-frågan (2/2)”.

Kategorier:Juridik, miljö, riksdag, VA

Objektivitetsprincipen i grundlagen

12 november, 2022 3 kommentarer

Det händer ibland att tjänstepersoner i Vänersborgs kommun går utöver sina yrkesroller. Under de senaste åren har det framför allt inträffat i de tekniska nämnderna. Det vet Solvarm och fastighetsägarna på Vänersnäs som har haft att göra med miljö- och hälsoskydds- och samhällsbyggnadsförvaltningarna, Magnus Larsson med byggnads- och samhällsbyggnadsförvaltningarna och nu senast Bengt Davidsson med byggnadsförvaltningen. Några tjänstepersoner i dessa förvaltningar låter inte alltför sällan personliga preferenser, tyckanden och åsikter påverka beteenden, utredningar och ställningstaganden.

Möjligheten att tjänstepersoner kan brista i sin professionalism och yrkesroll är ett känt problem i Sverige sedan lång tid tillbaka. Fram till slutet av 1800-talet fick t ex statliga tjänstepersoner lova dyrt och heligt att de skulle uppträda med “nit, redlighet, oväld och oegennytta”. De kunde dömas till avsättning eller suspension från arbetet och även straffas och bli skadeståndsskyldiga för olika slags fel och underlåtelsesynder. (Se “Det omtvistade tjänsteansvaret”.) 1976 ändrades regler och lagar, dock blev brottet “tjänstefel” kvar (Brottsbalken 20 kap 1 §):

“Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år.”

Tjänstepersoner får, precis som alla andra, tycka och säga vad de vill, även på sin arbetsplats. Men det får inte påverka tjänsteutövningen eller rollen som tjänsteperson. Tjänstepersonsrollen ska inte blandas ihop med yttrandefrihet. 

Den ideologiska och politiska diskussionen i en kommun ska äga rum mellan politiker, partier, invånare, föreningar och organisationer mm, men inte mellan dessa och förvaltningschefer och andra tjänstepersoner. Tjänstepersoner och förvaltningar ska inte hålla på med eller driva politik.

Kravet på tjänstepersonernas professionalism är så fundamentalt viktigt att det faktiskt slås fast i en av Sveriges grundlagar, Regeringsformens 1 kap 9 §, att:

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Formuleringen “iaktta saklighet och opartiskhet” kallas “objektivitetsprincipen”. Den är grundläggande och central för en tjänsteperson. (Jag har beskrivit den i två tidigare bloggar – se “JO-beslut: Objektivitet gäller!” och “Byggnadsnämnden och Juta (2/5)”.)

Tjänstepersonerna och förvaltningarna i Vänersborgs kommun, liksom alla kommuner i hela landet, måste vara opartiska, sakliga och korrekta. Mot alla, i alla sammanhang. Och det är naturligtvis särskilt viktigt i myndighetsutövning.

Och JO gick faktiskt ett steg längre i en dom från den 3 maj 2022 (se “JO-beslut: Objektivitet gäller!”):

“Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en myndighet. Även hur myndighetens agerande kan uppfattas är av betydelse.”

Det är säkert så att tjänstepersoner i Vänersborgs kommun får information och/eller utbildning i sina roller som tjänstepersoner, men jag vet inte. Under året har jag t ex haft ett samtal med en mycket hög kommunal chef som inte hade insikt i eller kunskap om objektivitetsprincipen.

Statskontoret, som är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, har bland annat följande uppgift:

“Statskontoret främjar och samordnar arbetet för en god förvaltningskultur i staten.”

Statskontoret har utgett en broschyr för statligt anställda som heter “Den statliga värdegrunden”. (Den kan laddas ner här. Tack för tipset Jenny!) Skriften ska lära de anställda vad som är en god förvaltning. Jag antar att dessa grunder och principer bör gälla för tjänstepersoner även i den kommunala förvaltningen…

Jag tänkte citera några avsnitt ur broschyren. Det är inte bara lärorikt och viktigt för tjänstepersoner utan även för vanliga kommuninvånare.

  • “Objektivitetsprincipen innebär att myndigheterna är skyldiga att i alla lägen agera sakligt och opartiskt. Denna objektivitet måste prägla även sådant som ligger utanför det rena beslutsfattandet.”
  • ”Objektivitetsprincipen kan också tolkas som ett förbud. Det är förbjudet att som statsanställd se till andra intressen än dem du ska tillgodose. Det är också förbjudet att fatta beslut på andra grunder än vad som framgår av reglerna i det aktuella fallet.”
  • ”Du som arbetar i en myndighet får helt enkelt inte ta hänsyn till ovidkommande saker när du fattar ett beslut. Du får till exempel inte låta vänskapsrelationer, familjeband eller personliga uppfattningar påverka dig.”
  • ”Det handlar också om att behandla alla lika och om att myndigheterna ska hålla sig till sina uppdrag. … Det får till exempel inte spela in att den som söker tillståndet varit otrevlig eller inte velat samarbeta. Det innebär att du som handläggare inte kan låta dina personliga uppfattningar eller intressen ligga till grund för bedömningen.”
  • ”Att vara saklig innebär också en plikt för myndigheten att vara konsekvent i beslutsfattandet och behandla likvärdiga fall lika. Det är till exempel inte sakligt att ge en sökande extra service och förmåner i ett fall och samtidigt neka andra samma typ av förmån i ett annat fall.”

Objektivitetsprincipen slås även fast i Förvaltningslagen 5 § andra stycket:

“I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk.”

Det är viktigt att också politiker i nämnder och styrelser har koll på objektivitetsprincipen, både för egen del och när det gäller bedömning av underlag och förslag från förvaltningarna. Ett särskilt ansvar har naturligtvis ordförandena i nämnderna.

Det kanske är så att det i Vänersborg finns en tendens att ordförande och politiker i nämnder och styrelser alltför ofta litar blint på sina tjänstepersoner?

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Juridik, Juta, objektivitetsprincipen

Om KS 9/11

10 november, 2022 Lämna en kommentar

När klockan precis hade passerat 14-slaget tackade ordförande Benny Augustsson (S) alla deltagare för det goda samtals- och diskussionsklimatet i kommunstyrelsen (KS) – och slog klubban i bordet.

Och det stämde väl i stort sett. Det var bara Mathias Olsson (SD) som var dum. Han hade synpunkter på att undertecknad Kärvling (V) satt på fel plats i sammanträdesrummet. Olsson tyckte nämligen att jag skulle veta min plats som ersättare och inte sitta vid samma bord som de ordinarie. Jag flyttade mig, ville ju inte utmana den informella hierarkin…

Kl 11.00 fick jag dock hoppa in som ordinarie istället för Medborgarpartiets ledamot som var tvungen att avvika. Då äntligen fick jag känna mig lite mer som jämlik deltagare i kommunstyrelsen… Det fanns emellertid de som hade teorin att Olsson utmärkte sig med sitt pedantiska ordningssinne för att han ansåg att jag bloggade alldeles för lite om honom. Efter dessa rader om Olsson kanske han tillåter att jag får sitta vid de ordinaries bord nästa sammanträde.

Det var som jag skrev i tisdagens blogg (se “Imorgon KS (9/11)”) väldigt mycket information. Upp till 75% av mötestiden gick åt till att lyssna. Och inget ont med det. Det var en mycket givande och lärorik information som gavs. Det är egentligen synd att den inte spelas in och visas för andra intresserade. Det är svårt, eller omöjligt, att återge all information till t ex sina partikamrater – eller i en blogg.

En stor del av information handlade om det nya förslaget för “Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. (Du kan ladda ner riktlinjerna för kommunens styrning och ledning här.)

Lena Eckerbom Wendel (M) är sannolikt den politiker i kommunstyrelsen som är allra mest intresserad och påläst i frågor om styrning, ledning, utvärdering osv. Hon yrkade att förslaget skulle återremitteras. Det kanske inte är den sortens läsning som intresserar majoriteten av mina bloggläsare allra mest, men Eckerbom Wendels motivering till yrkandet är viktig och intressant.

“Verktyget vi politiker har för att genomföra det vi gick till val på är kommunens system för styrning och ledning. Detta system måste vara uppsatt så att det lägger ansvar och ansvarighet på rätt ställen, och så tydligt att vi alltid kan peka på den som har det yttersta ansvaret och den som har ansvaret för att utföra. Detta är särskilt viktigt för det lagstadgade grunduppdraget.

Delar av verksamheten har krav på sig att ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. (Se t.ex. SOSFS 2011:9 som gäller för socialnämnden.) Det är helt självklart att kommunens system för styrning och ledning även inkluderar kvalitetsledningssystemen och inte ställer dessa vid sidan av. Sannolikt kommer vi spara in 10-20 procent av kommunens kostnader om fler nämnder än de som har krav på kvalitetsledning får verktyg att ta sitt ansvar genom ett gemensamt angreppssätt för kvalitetsledningssystem.

En av anledningarna till att det politiska engagemanget minskar i Sverige är att man som enskild förtroendevald inte ser att man har några påverkansmöjligheter på det som ligger nära kommuninvånarna; därför behöver styr- och ledningssystemet innefatta hela verksamhetens styrning och ledning.

Jag yrkar att ärendet ska återremitteras för att:

  • Beskriva likheter och skillnader med det nu gällande ledningssystemet som grund för förståelse av vad ändringen innebär 
  • Komplettera det kommunöveripande systemet för styrning och ledning så att även påbjudna kvalitetsledningssystem omfattas
  • Beskriv de styrande dokumentens betydelse inom kommunens system för styrning och ledning
  • Remittera förslaget till system för styrning och ledning till demokratiberedningen – och dessutom till de nämnder som har krav på kvalitetsledningssystem.”

Kommunstyrelsen beslutade efter omröstning, dock ingen votering, om en återremiss. Det hör till saken att hade inte kommunstyrelsen fattat detta beslut så hade återremissen gått igenom i kommunfullmäktige istället. I kommunfullmäktige krävs det nämligen bara 1/3 av rösterna för en återremiss, och det hade yrkandet fått eftersom även Sverigedemokraterna ställde sig bakom. Då kanske hela ärendet hade försenats 1-2 månader i onödan…

Som en följd av kommunstyrelsens beslut så blev det återremiss även i ärende 6 “Struktur för styrande dokument”. Ärendena hörde liksom ihop. Däremot beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta “Policy för medborgardialog i Vänersborgs kommun”. (Dokumentet kan laddas ner här.) Det hörde till stor del också ihop med styrning och ledning, men var ändå fristående. 

Kommunstyrelsen fattade beslutet att budgetprocessen i fortsättningen ska se ut som den har gjort de senaste åren, dvs att budgetbeslutet tas i juni. Det var bara två vänsterpartister, James Bucci och Marianne Ramm, som yrkade på att ett beslut i november var att föredra.

Sedan klubbades ärendena i rask takt. Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas 800.000 kr i tilläggsbudget 2023 till projektet “Kommunvärdar i Vänersborgs kommun” och kommunen ska ingå ett idéburet offentligt partnerskap med Brottsofferjouren. Kommunstyrelsen föreslog vidare enhälligt kommunfullmäktige att skattesatsen nästa år ska vara oförändrad – 22:21, att partistöd ska betalas ut också 2023, att samhällsbyggnadsnämnden får de extra pengar som behövs för att bygga färdigt Holmängenskolan, att ansöka hos Länsstyrelsen om att upphäva vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Grunnebo, att anta reviderad Pensionspolicy och att medborgarförslaget om flytt och bevarande av Gamla porten till Wargöns bruk ska anses besvarad.

Till sist.

Ordförande Benny Augustsson (S) informerade att det var en hel del diskussion kring ekonomi när ägarsamrådet för Kunskapsförbundet Väst hade möte. Det verkade, som jag uppfattade det, som att förbundet kommer att behandlas på samma sätt som Trollhättans och Vänersborgs nämnder och styrelser när det gäller pensionspengar och annat. Samarbetskommittén Trollhättan/Vänersborg hade diskuterat hamnfrågan. Det finns fortfarande många frågetecken berättade Augustsson, men det verkar som om hamnen i Trollhättan kommer att få en betydligt ökad verksamhet i framtiden. Och vem vet, tänker jag, då kanske hamnen i Trollhättan också får möjlighet att ta hand om “godset” från Vargön Alloys…

Det var ett lugnt och stilla sammanträde med kommunstyrelsen. Det var som sagt bara Mathias Olsson (SD) som var dum…

Kategorier:KS 2022, styrning

Imorgon KS (9/11)

8 november, 2022 1 kommentar

Imorgon onsdag har kommunstyrelsen (KS) sitt näst sista sammanträde för år 2022. 

Det är ganska många ärenden på dagordningen. Flera av dem handlar till stor del om hur kommunen ska fungera och ledas. Och som vanligt kommer de flesta av ärendena att gå vidare till kommunfullmäktige (KF), där de slutligen ska avgöras.

Morgondagens dagordning har följande utseende:

Sammanträdet inleds som vanligt med flera informationspunkter. Eller inleds… En stor del av hela sammanträdet upptas helt enkelt av information. Och så är det alltid med kommunstyrelsens möten.

Förutom att kommunalråden informerar om vad de har gjort sedan sist och kommundirektör Tegenfeldt tar upp vad som har gjorts och är på gång i förvaltningen, så ska ledamöter och ersättare få information om “Antagande av riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”, “Medborgardialog som en del i styrningen”, “Omvärldsanalys och situationsanalys”, “Struktur för styrande dokument”, “Anvisningar och tidsplan för arbetet med mål- och resursplan 2024–2026” och “Revidering – Pensionspolicy 2023”.

På det förra KS-sammanträdet, i oktober, informerades om kommunens styrning och ledning. Denna gång ska KS, efter mer information, fatta ett “vägledande” beslut till kommunfullmäktige. Det är alltså KF som fattar det slutliga beslutet.

Några av de förändringar som görs i de riktlinjer som ska ligga till grund för kommunens nya styr- och ledningsmodell är positiva. Modellen är formaliserad och dokumentet är enkelt och tydligt. Det var en nödvändig och bra förändring. (Du kan ladda ner riktlinjerna för kommunens styrning och ledning här.)

Kommundirektör Tegenfeldt beskriver i punktform de innehållsliga förändringar som görs i den nya modellen:

  • “Bredda beskrivningen från mål- och resultatstyrning till styr- och ledningsmodell”
  • “Tydliggöra politisk inriktning – Politisk plattform”
  • “Införa relevanta styrdokument kopplat till inriktningsmål”
  • “Målvärden på kommunfullmäktigenivå”
  • “Uppdrag på kommunfullmäktige- och nämndsnivå”
  • “Tydliggöra treårsperspektivet i MRP och inför treåriga verksamhetsplaner”
  • “Kvalitetsdimensioner; Omvärldsorientering, Analysmodell, internkontroll”

De som trodde och hoppades på en ny styrmodell med mer av “tillitsbaserad styrning” lär bli besvikna. Kanske finns det några tankar från denna styrmodell här och där, men i stort lyser de med sin frånvaro. Det är fortfarande inriktningsmål, förväntade resultat och olikfärgade ploppar som gäller.

En väsentlig del av tankarna kring den nya styr- och ledningsmodellen handlar om organisationens “kultur”. I de riktlinjer som ska antas står det:

“Förhållningssättet innebär att medarbetarna både har viljan och förmågan att sätta sig in i medborgarens, brukarens, företagarens och besökarens perspektiv.”

Med tanke på de tekniska nämndernas och förvaltningarnas behandling av t ex Bengt Davidsson, Magnus Larsson och Anders Solvarm behöver det ske väldigt mycket för att få mig att tro och hoppas på att kulturen i Vänersborgs kommunhus ska förändras. Vilket naturligtvis kan vara ett starkt argument mot tillitsbaserad styrning i Vänersborg… I sådana här fall tror jag att det måste finnas en struktur som påverkar, styr och ändrar kulturen.

När ärendet var uppe i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) ville moderaterna återremittera ärendet. Vi får se hur M+L agerar imorgon och vilket stöd de får från de andra oppositionspartierna.

Kommunen ska också anta en policy för medborgardialog. Ett av skälen till att kommunen ska göra det är skriver kommunstyrelseförvaltningen:

“invånarna har ett lägre förtroende för kommunen och upplever sämre möjlighet till påverkan än riksgenomsnittet”

Det är nog tänkt, tror jag, att kommunen ska använda sig av medborgardialog oftare i framtiden. Om det blir så är det glädjande. Det är viktigt att kommuninvånarna får inflytande i politiken även mellan valen.

I underlaget till kommunstyrelsen står det att medborgardialog kan vara ett “verktyg för att öka delaktigheten och inflytandet”, “skapa förutsättningar för olika samhällsgrupper att komma till tals”, “ett verktyg för att öka förtroendet för den lokala demokratiska processen” och ett sätt att “ta tillvara medborgarnas kompetens, idéer och erfarenheter i beslutsprocesser”. Det låter bra, nu väntar vi på att det ska bli verkstad kommande mandatperiod.

För övrigt anser jag att invånardialog är ett bättre och mer korrekt begrepp än medborgardialog.

Även ärende 6 hör ihop med kommunens styrning och ledning. Det finns inom kommunen “oöverskådligt många styrdokument”, skriver KS-förvaltningen.

Det är tänkt att KS imorgon ska anta en riktlinje för styrande dokument. Syftet med riktlinjen är bland annat att förenkla och tydliggöra beslutsnivåer för respektive styrande dokument och att skapa en tydlighet och enhetlighet i framtagandet och användandet av styrande dokument.

Jag tror att frågan om styrande dokument är viktigare än man kan tro. Det måste vara “ordning och reda” på dessa…

Hälften av landets kommuner antar budgeten för nästkommande år i juni. Den andra hälften väntar med beslutet till november. Det kan i vissa fall ställa till problem, t ex när kommuner ingår i ett kommunalförbund. Vänersborg och Trollhättan tar sina budgetbeslut vid olika tillfällen. Det har ställt till problem för Kunskapsförbundet Väst.

Frågan om när Vänersborg ska fatta sitt budgetbeslut i framtiden har utretts. Utredningen har kommit fram till att Vänersborgs kommun ska fortsätta att fatta sitt budgetbeslut tidigt, dvs i juni.

“En tidig tidsplan ger nämnderna större möjligheter att anpassa sig efter budgetbeslutet. Det ger mer tid för förvaltningarnas verksamhetsplanering och detaljbudgetarbete och underlättar ett bredare deltagande i årsplaneringen.”

Det sägs att dessa fördelar väger över fördelarna med att en sen tidsplan ger tillgång till aktuellare prognoser och mer information kring pågående verksamhetsår.

Även i detta ärende yrkade Moderaterna i KSAU återremiss. Kristdemokraterna som i stort sett alltid har stött M i KSAU röstar nu hela tiden på samma sätt som S+C. Det är intressant hur ett parti kan svänga 180 grader på det sättet. Vi får se hur KS hanterar ärendet imorgon.

Enligt Kommunallagen måste kommunfullmäktige fastställa skattesatsen senast i november, även om inte budgeten tas förrän i december. I Vänersborg kommer inte kommunfullmäktige att hinna besluta om budgeten denna månad. (Kommunerna kan fatta två budgetbeslut när det är valår – ett som vanligt i juni och ett efter att det nyvalda KF har samlats.)

Förslaget är oförändrad skatt, dvs 22,21%.

Partierna kommer att få partistöd även nästa år. Det blir ingen besparing på det. Det minsta partiet, Miljöpartiet, ska få 76.125 kr och det största, Socialdemokraterna, 406.875 kr. Vänsterpartiet får 147.000 kr år 2023.

KS ska besluta om att tilldela samhällsbyggnadsnämnden 800.000 kr i tilläggsbudget för 2023 till projektet Kommunvärdar. Det är ett mycket bra projekt tycker jag.

Holmängenskolan blir dyrare än beräknat, 20 milj kr. Det beror inte helt oväntat på höjda priser inom byggbranschen (inflation och räntor). Skolan beräknas kosta sammanlagt 280 milj kr. Sådana stora summor beslutas alltid av KF.

Det ska inte fattas beslut om några framtida investeringar i detta läge, men man kan notera att senare under denna mandatperiod kan det bli ytterligare två stora investeringar i kommunen – lokaler för räddningstjänsten och badanläggningar. Det pågår utredningar.

KS ska föreslå KF att inte göra något åt ett medborgarförslag om flytt och bevarande av Gamla porten till Wargöns bruk:

“Frågan om portens bevarande och eventuella omplacering hanteras inom ramen för pågående detaljplanearbete”

Porten kommer att bevaras vad som händer. Frågan är om den ska stå kvar eller flyttas till något annat ställe i Vargön. Den stora frågan i sammanhanget är vad kommunen ska göra med Holmens gamla kontorsbyggnad…

Kommunstyrelsen ska besluta att ingå ett så kallat “idéburet offentligt partnerskap” med Brottsofferjouren. Brottsofferjouren ska få ett verksamhetsstöd om 2 kr per invånare. Det betyder ca 80.000 kr om året, om jag räknar rätt.

Ärendet “Revidering – Pensionspolicy 2023” borde kanske vara det som intresserar mig mest på morgondagens sammanträde. Men så är det inte, tvärtom. Det är ett ärende där jag får lita på att andra kan mer än jag.

Till sist vill jag slå ett slag för den omvärldsanalys som KS-förvaltningen har arbetat fram. Den ligger på många sätt till grund för de kommande budgetarna. Omvärldsanalysen är definitivt mycket läsvärd, även om den inte är föremål för något beslut. Imorgon ska KS få information om den. (Du kan ladda ner omvärldsanalysen här.)

Morgondagens kommunstyrelse ska som synes behandla många stora frågor kring styrning och ledning. Och det är på sätt och vis intressant att förra mandatperiodens kommunstyrelse, som sitter kvar fram till och med årsskiftet, ska behandla ärenden för nästa mandatperiods styre. I praktiken är det dock samma gamla gubbar, och kvinnor (men inte så många), som sitter och bestämmer nästa år också…

Kategorier:KS 2022, styrning