Arkiv
Slow City? New York City?
TTELA skrev den 3 mars:
“Frisörens bilder väcker debatt i Vänersborg.”
Marie Karlsson, som är frisör, hade promenerat runt i centrala Vänersborg. Hon reagerade på hur det såg ut i stan. Karlsson tog fram mobilen, fotade och publicerade sedan bilder på skräp, trasiga skyltar och tomma kiosker på Facebook. Det gav upphov till debatt…
Till TTELA sa Marie Karlsson:
“Ska Vänersborg vara en Törnrosastad?”
Marie Karlsson flyttade till Vänersborg från Trollhättan 2014. Det verkar inte som hon ångrar sin flytt, Karlsson tycker nämligen att Skräcklan är:
“världens finaste plats.”
Jag vet inte om det är världens finaste plats, men fint är det och en stor anledning till att vänersborgarna trivs med sin stad. Och att folk vill bo i Nordstan…
Men inte flyttar man till Vänersborg om man vill uppleva en sprudlande stad där människor alltid är vakna och där det alltid händer något, dag som natt? Inte förväntar man sig att Vänersborg är en stad där människor trängs i centrum och umgås, festar eller bara går runt, shoppar, trivs och pratar med varandra? Nä, det är inte Vänersborg. Det är väl snarare Trollhättan.
I Vänersborgs centrum står lokaler tomma och öde. Kioskerna på torget är igenbommade och stängda. Byggnadsnämnden gav rivningslov den 10 juni förra året, men inget har hänt. Kioskerna står kvar. Det tar sin tid. Det sägs dock att en rivning är på gång, men jag tror inte att det blir aktuellt än på ett tag. Det finns nämligen en del problem med att riva kiosken närmast Kungsgatan. Det finns toaletter i byggnaden och elektronik för att styra trafiksignalerna. Det måste kommunen lösa, men det krävs sannolikt en ny detaljplan för att göra om och bygga nytt – på torget och egentligen i hela kulturaxeln. Stadsarkitekten skrev i ett mejl förra året:
“Den aktuella detaljplanen tillhandahåller enligt vår bedömning en för begränsad byggrätt för en hållbar utveckling av torget. Därför ser vi ett behov av en ny detaljplan som i huvudsak skulle klarlägga på vilket sätt en ny bebyggelse kan tillskapas utan att skadar riksintresset för kulturmiljövård som ligger på hela innerstaden och särskilt på Kulturaxeln.”
Det tar tid att arbeta fram en detaljplan. Jag vet inte ens om byggnadsförvaltningen har fått något sådant uppdrag. Det finns i varje fall ingen pågående detaljplan i området enligt kommunens webbplats. (Se “Pågående detaljplaner”.)
Tankarna på att utveckla centrum har funnits länge. 2010-2011 utlystes en arkitekttävling om hur Vänersborgs stadskärna skulle utformas. (Se “Torget, kulturaxeln och demokratin”.) Det vinnande bidraget inleddes:
“Kulturaxeln är den oputsade juvel som med sin regelbundenhet och potential kan vara en plattform för ett rikt stadsliv. Den kan förena och sprida en fantastisk kvalité till staden. … I centrum av denna starka länk ligger Vänersborgs stolta torg…”
Kioskerna på Vänersborgs stolta torg symboliserar dock något helt annat just nu – tillsammans med trasiga lekredskap på lekplatsen i Plantaget. De roligaste redskapen med vattenrännan och den
elektroniska utrustningen, har inte fungerat på flera år. Hur roligt är det för barnen? Och i andra änden av kulturaxeln finns Huvudnäsaulan. Den förfaller och det läcker in, fönster och dörrar behöver bytas, det är fuktskador. Men aulan går fortfarande att rädda… (Se “Några ord om Sanden norra och aulan”.)
Men det går långsamt. Allt går långsamt i Vänersborg, staden sover.
Men långsamheten var en gång något positivt. Det målades upp som ett mål, som en vision – Vänersborg skulle vara en seg och långsam stad. Vänersborg skulle vara en:
“Slow City”
Det var kommunens dåvarande kommunchef Guy Mahlviker som i ett visionärt ögonblick myntade begreppet:
“Slow city innebär ett fint boende med hög livskvalité. Man ska ta sig tid att umgås och ha en social trygghet. Jag tycker att Vänersborg till stor del redan är en slow city.”
Sa Mahlviker till TTELA redan 2004. (Se TTELA “Vänersborg är redan en slow city”.)
Jag vet inte om Slow City är ett bra eller lockande begrepp för invånare och andra, som t ex trollhättebor.
I sitt inlägg, skrev TTELA, tog Marie Karlsson (tidigare trollhättebo) även upp:
“Folkets hus som gått i konkurs, Folkets park som vittrar sönder och en scen på gågatan som står tyst.”
Scenen på gågatekrysset är inte längre tyst (se ”Vad händer i stan?”), men Folkets hus öde är tragiskt. Det är dock en annan historia. Men helt klart är att konkursen gjort Vänersborg centrum ännu “långsammare”.
Vi får se vad kommunens relativt nyanställda centrumutvecklare anser om “Slow City” som kommunens slogan.
Vänersborgs centrum kan bli hur fint och attraktivt som helst. Det ligger några stenkast från vattnet med bad och båtplatser. Strandpromenaden är vacker och det finns stora möjligheter till utveckling – från Fisketorget till Sjövallen, från järnvägsbacken till torget och Plantaget. Det gäller att politikerna vaknar. Och fastighetsägare inte minst.
Men faktiskt, igår vaknade politikerna till slut ur sin Törnrosasömn, i varje fall i det styrande blocket (S+C+KD+MP). De beslutade i gårdagens fullmäktige att investeringen i en ny gång- och cykelbro över hamnkanalen ska fullföljas.
Kommunen ska satsa ungefär 10 milj kr av skattebetalarnas pengar på den nya bron. (Se ”Vad händer i stan?”.) Bron ska binda samman centrum, via Sundsgatan, med Sanden södra. Denna satsning på en 4:e bro över hamnkanalen ska enligt de styrande partierna bidra till en blomstrande utveckling. Dan Nyberg (S) utropade från talarstolen att de som var emot investeringen i denna nya GC-bro var emot att Sanden utvecklades till Vänersborgs Manhattan…
Så istället för att använda de 10 miljonerna till att t ex utveckla Fisketorget, Torget, Plantaget och Huvudnäsaulan så ska pengarna alltså användas till en 4:e bro mellan Vänersborgs centrum och Manha…, ursäkta Sanden. Kanske ska den nya GC-bron döpas till Manhattan Bridge? Och de två närmaste broarna till Brooklyn Bridge och Williamsburg Bridge? Precis som i New York…
Men tills Vänersborgs Manhattan står klar, efter ytterligare kommunala investeringar för upp till en halv miljard kronor (t ex översvämningsrisker, föroreningar och bärighet på marken – se ”Sammandrag KS (7/6)”), kan jag rekommendera alla som har tröttnat på den sega och sömniga staden att bege sig till Nordstan. 
Om drygt en vecka kommer det att bli liv i stadens norra kvarter – människor kommer att vara vakna, dag som natt. Det kan till och med bli så högljutt och fullt av rörelse att besökarna önskar sig tillbaka till den långsamma staden, svept i sin Törnrosasömn.
Den 27 mars kommer fiskmåsarna att inta taken på bostadshusen i Nordstan.
Vad händer i kommunen?
Allt som händer i kommunen kommer inte fram i offentlighetens ljus. Det betyder emellertid inte att dessa saker ändå inte kan vara av ett större allmänt intresse. Jag har skrivit några sådana inlägg de senaste veckorna som visar det. Inläggen “Vad händer i stan?”, “Vad händer utanför stan?”, “Några ord om Sanden norra och aulan” och “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen” har nämligen lästs av många. Feedbacken var ovanligt stor, det var en hel del frågor och kommentarer.
Här följer ytterligare några nedslag i kommunens dolda värld. Jag börjar i öster, på Vänersnäs nära gränsen till Grästorp, och går runt Vänersborgsviken till Huvudnässkolans aula och Arena Vänersborg för att vända mot norr och sluta i Sikhall, inte långt från Melleruds kommun.
Vägbelysningen på Vänersnäs
Den 11 september 2024 beslutade Vänersborgs kommun att montera ner och byta ut vägbelysningen på Vänersnäs. Det politikerna inte visste, och tydligen inte tjänstepersonerna heller, det var att Grästorp Energi ägde ett antal belysningsstolpar som Vänersborgs kommun ville ta ner. 
Men inte kunde Vänersborg montera ned stolpar som ägdes av Grästorp… Grästorps kommun reagerade kraftigt. Det gjorde för övrigt även Trollhättan. Trollhättan Energi ägde nämligen en betydande del av vägbelysningen i Västra Tunhem. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (5)”.)
I en kommentar till ett blogginlägg (se här) skrev en boende på Vänersnäs den 12 januari i år:
”Kommunen var blixtsnabb med att ta ner gatubelysningen under hösten. Utan att ha en plan för att ersätta dessa. Så numera står alla vara ungdomar i totalt mörker och väntar på bussen.”
Jag frågade en av cheferna på Grästorp Energi om vem som till slut tog ner belysningen hösten 2025, Vänersborg eller Grästorp. Jag fick följande svar:
“Under hösten har Vänersborgs kommun med hjälp av sin entreprenör (Vattenfall service) monterat ner all belysning, både stolpar och armaturer på Vänersnäs. Den 31/12 avslutades även det el-abonnemang hos oss som kommunen har haft för belysningen. Beträffande diskussionen om stolpar är denna utredd mellan oss och kommunen. Som jag har förstått det när jag har pratat med Vattenfall så planeras det att monteras upp ny belysning på vissa platser på Vänersnäs igen. 
När detta är i tiden är ingenting som jag vet utan där får jag hänvisa dig till att så fall ta kontakt med kommunen.
Jag vill vara tydlig med att Grästorp Energi inte är inblandad i belysningen på något sätt utan att det är Vänersborgs kommun som har ansvaret för detta.”
Det är alltså, inte helt oväntat, Vänersborgs kommun som har stängt av offentlighetens ljus ute på Vänersnäs. Det sparas på landsbygden…
Huvudnässkolans aula
I inlägget “Några ord om Sanden norra och aulan” skev jag om Huvudnässkolans aula. På Facebook var det en person som skrev att ett företag hade lagt ett anbud på ett köp av aulan för några år sedan. Det var inget som jag hade hört talas om. Det hade inte någon på samhällsbyggnadsförvaltningen heller:
“Jag kan varken bekräfta eller dementera det där påståendet. Har helt enkelt inte hört talas om att det förekommit budgivning på byggnaden. Har frågat mina kollegor och de har inte hört talas om att någon budgivning skulle ha skett.”
Är det någon av bloggläsarna som vet mer så hör av er.
Arena Vänersborg
Det har donats och fixats en del inne i arenan. Det beror på att logerna i arenan inte har hyrts ut/använts i någon större utsträckning de senaste åren. Efterfrågan har varit låg. Tre av de 13 logerna har därför tagits bort och istället har ett mötesrum iordningställts. Det har nämligen efterfrågats ett större mötesrum.
Kultur- och fritidsförvaltningen skrev i ett mejl:
“IFK Vänersborg har i samarbete med AK:s restaurang som bedriver restaurangverksamhet i Arena Vänersborg möblerat en del av ytan för att kunna servera mat och dryck i samband med att IFK Vänersborg hyr Arena Vänersborg när deras seniorlag spelar hemmamatcher.”
Kostnaden för ombyggnationen uppgick till 342.800 kr. Jag tror att det var en bra idé med ett större mötesrum. Det ökar säkerligen intäkterna, även om kostnaden för Arena Vänersborg fortfarande är stor.
Kultur- och fritidsförvaltningen mejlade siffrorna:
“Under fjolåret var samhällsbyggnadsnämndens kostnad för Arena Vänersborg ca 22 mkr. Av detta totalbelopp utgör cirka 13 mkr den så kallade kapitalkostnaden.
För 2025 betalade kultur- och fritidsnämnden 23.346.354 kr i hyra för Arena Vänersborg.”
I år ska takduken läggas om, taket förstärkas vid snöficka och entréer snösäkras. Det kostar kommunen 36 milj kr.
Och igår serverade TTELA en nyhet om arenan. TTELA berättar att en tv-skärm för publiken har diskuterats på kultur- och fritidsförvaltningen.
Enhetschef Adam Gistedt säger:
”Det behövs en stor skärm och kostnaden börjar på en miljon”
Förvaltningen tänker sig en stor vägghängd skärm på kortsidan, där restaurangen finns. (Se ”Önskemålet: Stor tv-skärm i Arena Vänersborg”.)
Och visst, hade det funnits pengar så hade det bara varit att slå till. Men fullmäktige tycker att det inte ens finns 3-4 milj kr (sammanlagt under 2 år) till brandskyddsåtgärder på äldreboendet Sörbygården i Brålanda. Men det är klart, det är ju inte Vänersborgs stad…
Vänsterpartiet var emot bygget av Arena Vänersborg. Det känner antagligen de flesta till. Det var inte särskilt svårt att räkna ut att kostnaden skulle skjuta i höjden. Arenan blev mer än dubbelt så dyr som beräknat, 286 milj kr. Och den fortsätter alltså att kosta kommunen stora pengar. Hur det ser ut fortsättningsvis med underhåll och renoveringsbehov är idag oklart. Det vi vet är att taket behöver åtgärdas igen om 10 år. Vänsterpartiet har tidigare efterfrågat en genomlysning av arenans skick och framtida användning, men det förslaget avslog fullmäktige.
Å andra sidan, Arena Vänersborg står där den står. Och åtgärdar kommunen inte taket så kommer arenan successivt att förfalla – och inom några år kommer den inte att kunna användas. Det skulle innebära en avsevärd kapitalförstöring.
Det var synd att det bara var Miljöpartiet som stödde Vänsterpartiet den tid det begav sig när betongpartierna beslutade att bygga arenan.
Sikhall
TTELA har fortfarande inte uppmärksammat att Magnus Larsson har mottagit kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” för renoveringen av Sikhalls magasin. (Se “Grattis Magnus Larsson!”.) Det är många som frågar sig varför. Några undrar till och med om det kan vara för att TTELA vet att flera politiker i de styrande partierna S+C+KD+MP inte vill det…? Men så kan det väl inte vara?
Eller…?
Några ord om Sanden norra och aulan
Det händer en del saker i staden som inte alltid dyker upp på politikernas bord. I varje fall inte omedelbart. Det kan man se vid en botanisering i kommunens diarium. Det finns mycket av intresse. I detta inlägg tar jag upp Sanden norra och Huvudnässkolans aula.
Sanden norra
I onsdags skrev jag om detaljplanen och en fastighetsägare på Sanden södra. (Se “Sanden södra: Likställighet eller expropriation?”.) Idag ska jag nämna några ord om en arrendator på Sanden norra. Det finns nog bara en tror jag, och det är Vänersborgs Segelsällskap.
Sanden är som bekant en ö. Den består till stor del av fyllnadsmassor som lagts i det tidigare grunda sundet mellan Vänern och Vassbotten. Det var fyllnadsmassor från kanalbygget i början på 1900-talet som till största delen skapade industriområdet.
Det finns markområden på Sanden som inte är tillfredsställande stabila. Det är naturligtvis ett av problemen för alla som vill bygga på Sanden södra, men också för Segelsällskapet på Sanden norra.
Segelsällskapet har fått vissa problem och begär markförbättringar:
“Hela området är beläget på mark bestående av utfyllnadsmassor som tillförts i kommunens regi. Allt sedan den stora översvämningen av Vänern år 2000-2001 har området besvärats av större och mindre slukhål orsakade av att det mer finkorniga materialet lakats ur utfyllnadsmassorna, 
vilket försvårar användningen av marken och som potentiellt kan utgöra risk för skador och olyckor. Det finns nu dels lite större hål på några platser under konstgräsbeläggningen, dels ett flertal mindre hål i området kring bränsleförrådet (fyren) och signalmasten. Hålen inom konstgräsområdet är särskilt bekymmersamma då de inte bara stör vår egen verksamhet utan också utgör risk för olyckor i samband med evenemang som Aqua Blå”
Segelsällskapet anser att det är kommunen som markägare som ska åtgärda bristerna och återställa arrendemarken till det skick den hade vid klubbens tillträde.
Det är väl så det fungerar antar jag. Det kan säkerligen bli dyrt, men det är antagligen bara en försmak av vad det kommer att kosta kommunen när Sanden södra ska exploateras. Det är ju inte bara slukhål i marken som är problemet. Det finns gott om föroreningar – och så är det översvämningsriskerna…
Huvudnässkolans aula
Huvudnässkolans aula, eller Brödrosten, som många kallar den nu för tiden, står tom. Den används knappast, det finns ingen hyresgäst. Inredningen och tekniken är omodern och det yttre underhållet är eftersatt. Det har inte gjorts något av vikt med byggnaden på flera år. Aulan står mest som ett monument över svunna tider.
“Svunna tider” ja. På den här tomten framför Vänersborgs museum, mitt i kulturaxeln, har det funnits en skola sedan 1869. Mellan 1961-1963 uppfördes Huvudnässkolan och den gamla skolan, läroverket, revs. Huvudnässkolan bestod av A-, B- och C-huset samt aulan och den invigdes den 19 oktober 1963. Båda mina barn har gått på Huvudnässkolan…
Under förra året gjordes en statusbesiktning av aulan. Det är ingen upplyftande läsning. Allt är dock inte katastrof. Koppartaket på aulan är t ex i ett gott skick och det är även betongbågarna. Det finns emellertid mycket som behöver åtgärdas…
Inspektionen mynnade ut i en lista med skador/risker.
Mark: “skador på fasaderna samt fuktskador invändigt … gräs, jord, sten samt asfalt [ligger] kloss an mot grunden vilket innebär att fukten stannar mot densamma.”- Fasader: “skarvar och möten med hängskivor samt kompletteringar av tenn i mötet mellan kopparplåt och de höga fönstren behöver justeras.” “De putsade partierna mot väster och öster behöver tas ner och göras om då de uppvisar fuktskador och bom mellan puts och bärande stomme.”
Fönster: “…isolerar inte speciellt bra. … Fönster i marknivå mot norr har plåtomfattningar som inte är fackmässigt utförda. De höga fönsterna på aulan är delvis skadade samt är otäta vilket medför att det har trängt in vatten i salen. Som en följd av detta så är innerbågen med dess raster rostangripna.”- Ytterdörrar: “Dörrar i mark och källarplan är uttjänta och släpper in fukt och vatten då de är så pass skadade i nederkant. På insida dörrar till aulan är det fuktskador och släpp i linoleummattorna. Övriga ytterdörrar är i bruksskick, men likt fönster saknar de ett bra isoleringsvärde.”
Yttertak: “De lägre takytorna som är lagda med tätskiktsmatta bör bytas inom en fem-årsperiod. Med tanke på att dessa tak har invändig avvattning så bör man ligga i framkant för att eliminera risken för inläckage.”
Huvudnässkolans aula, “brödrosten”, är onekligen ett minnesmärke över svunna tider, men visst skulle aulan kunna användas även i framtiden. De nödvändiga åtgärderna kommer att bli kostsamma, men väntar kommunen alltför länge så fortsätter förfallet. Och sedan kan det bli omöjligt eller alltför dyrt för att göra något.
Det är med andra ord dags att politikerna bestämmer sig för vad de vill göra med aulan. Och lyssnar man till vänersborgarna så tror jag att de flesta vill behålla den. I så fall är det hög tid att lyfta in aulan i budgetprocessen och börja planera in underhåll så fort som möjligt. Väntar kommunen för länge kan det bli för sent.
Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen
I höstas lades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring” fram. Jag har skrivit om den i två bloggar. (Se “Fastighetsutredningen (1/2)” och “Fastighetsutredningen (2/2)”.)
Utredningen innehåller mycket fakta och är som jag ser det väldigt uttömmande, kanske en av de bästa och mest intressanta kommunala utredningar som jag har läst. Den tar också upp ett stort antal enskilda fastigheter, där det under varje objekt beskrivs byggår, yta, fastighetsbeteckning, nuvarande hyresgäster, underhållsplan, övrig information som är relevant samt objektets resultat under 2018 och 2019. Det finns mycket intressant att läsa kring enskilda objekt och också flera ganska häpnadsväckande omständigheter. Så beskrivs t ex att inga skriftliga hyresavtal för Rösebo bygdegård har hittats och på Viksängen vet man inte vilken fastighet kommunen egentligen äger. Bara för att nämna två saker.
TTELA har tagit upp utredningen (se “Nu börjar upprensningen i fastighetsträsket”) och i artikeln “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter” har tidningen listat de enskilda fastigheterna. TTELA:s artiklar utgör en givande och lärorik läsning. Och det är inte utan att det är svårt att låta bli att fundera kring vissa av fastigheterna, även några som inte tas upp i utredningen.
I denna blogg vill jag fördjupa mig i tre av de fastigheter som beskrivs i utredningen. Jag gör dock en fördjupning utifrån utredningen, eftersom dessa fastigheters öde borde avgöras inom en inte alltför avlägsen framtid.
Norra skolan
Norra skolan tas upp i utredningen trots att det pågår kommunal verksamhet i byggnaderna – i form av grundskola. Skolan behandlas eftersom bristande och eftersatt underhåll har medfört att stora delar av byggnaden är obrukbar och att skolverksamheten därför ska läggas ner. Eleverna ska flytta till den nya skolan på Holmängen. År 2023 kommer Norra att stå tom.
Norra skolan har tillåtits förfalla under S+C+MP-styret. Den borgerliga oppositionen liksom Vänsterpartiet har förespråkat att Norra skolan måste vara kvar och även vid flera tillfällen argumenterat för investeringspengar och till och med en utbyggnad. (Även om ingen kunde föreställa sig de brister som sedan uppenbarade sig.) Det känns lite som om de styrande partierna medvetet har lämnat Norra skolan till sitt öde – för att sedan kunna lägga ner den. Och sälja den?
Kommunens skötsel av fastigheten har varit under all kritik. Det är stor skam hur de fina skolbyggnaderna med högt kulturhistoriskt värde från 1900 respektive 1916 har misskötts. Samtidigt som barn- och utbildningsnämnden har betalat en hyra för byggnaden i alla dessa år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått…
Kommunfullmäktige har i den senaste budgeten inte avsatt några pengar för en renovering, en renovering som beräknas uppgå till minst 60 milj. Det är nog tveksamt om det är värt de pengarna, skolan rymmer ju faktiskt förhållandevis få elever. De krafter som har velat lägga ner Norra skolan är på väg att lyckas.
Men eftersom skolverksamheten ska vara kvar de närmaste åren ska taken på fastigheterna bytas nu i början av 2021. Problemet med pågående läckage måste nämligen åtgärdas. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver (i ett mail till mig):
“I arbetet inför projektet så kom man fram till att oavsett om skolan kommer fortsätta drivas där den är idag eller om fastigheten säljs så är ett nytt tak en investering som höjer värdet. Det gjordes även bedömningen att det vid en eventuell försäljning inte skulle vara troligt att en ny ägare får bygga på befintliga byggnader då dessa är kulturminnesmärkta.”
Takrenoveringen beräknas kosta 5,5 milj kr.
Att lägga ner skolor är ett ärende för kommunfullmäktige men något sådant nedläggningsbeslut har inte fattats. Vi får se vad som händer med Norra skolan… (Se “BUN: Norra skolan”.)
Huvudnässkolans aula
Norra skolan har tillåtits förfalla under S+C+MP-styret. Det går att dra vissa paralleller till en byggnad inte långt därifrån. Huvudnässkolan lades ner och revs under vänersborgarnas starka motstånd – och kvar blev bara aulan. (Se “Nu går Huvudnässkolan i himlen in”.) Som förresten alldeles nyligen blev framröstad som Sveriges 15:e fulaste byggnad. (Se “Arkitekturupproret”.)
Huvudnässkolans aula har ett högt kulturhistoriskt värde men är hopplöst omodern. Den kan inte fungera som en ändamålsenlig mötesplats för t ex musik och scenkonst. Därför står den för det mesta tom och oanvänd. Vilket torde vara en typisk början på förfall. Fram till och med 2023 beräknas aulan behöva underhållsåtgärder på upp mot 800.000 kr. Kultur- och fritidsnämnden har inte heller sökt några investeringsmedel eftersom nämnden saknar möjlighet att finansiera den hyreshöjning som en modernisering och upprustning skulle innebära…
Även Huvudnässkolans aula har, liksom Norra skolan, på grund av de styrande partiernas tystnad och passivitet förpassats till glömskan. Och därifrån till, ja till vad, rivning?, är inte vägen lång… Den 5 oktober 2016 lämnade nämligen de två moderaterna Dan Åberg och Henrik Josten in en motion om aulan. I motionen anförde Åberg och Josten, och jag citerar kommunstyrelsens handlingar från februari 2018:
”att processen med utformning av kv. Läroverket och handlingsplanen för sessionssalen bör samordnas. Fler alternativ för kv. Läroverket vore därför lämpliga att ta fram. Till utredningen bör läggas ett alternativ med en modern sessionssal som även ger möjlighet till konserter, teater, utövande av kulturverksamhet i övrigt och skola.”
Det har inte hänt något. Det politiska styret, S+C+MP, har inte brytt sig om motionen, trots att kommunfullmäktige biföll den i mars 2018. (Se “KF (3): Cyklar, Huvudnäs och frikadeller”.) Oppositionen, inklusive Vänsterpartiet, hade förhoppningar om att det verkligen skulle bli en samordning mellan en ny sessionssal och ett konsert-/kulturhus, eller åtminstone en seriös utredning.
Vad som ska hända med Huvudnässkolans aula står skrivet i stjärnorna.
Holmens fd huvudkontor
En annan byggnad som Vänersborgs kommun har skött på ett inkompetent och nästan brottsligt ovarsamt sätt är Holmens fd huvudkontor i Vargön.
Kommunen köpte det gamla kontoret samtidigt som hela hamn- och industriområdet köptes av Holmen Paper år 2010. Holmens kontor var enligt uppgift välskött när det övergick i kommunens ägo. Det sägs att allt var snyggt och i ordning, väggar, tak och till och med parkettgolven. (Så här såg den gamla huvudbyggnaden på Vargöns bruk ut 2018 – se Anders Fricks drönarfilm genom att klicka här, “Huvudkontoret för Holmens bruk i Vargön”.)
Kontoret förföll sedan det hamnade i kommunens ägo. Kommunen bröt enligt uppgift strömmen, värmesystemen frös sönder och det blev ett tillhåll. Kommunen installerade inga larm och det fanns ingen bevakning. Hela kontoret blev så småningom sönderslaget och vandaliserat. Den 22 maj i år brann kontoret slutligen upp. Den gamla anrika byggnaden från 1888 totalförstördes, endast tegelväggarna blev kvar. (Se “Branden på Holmen”.)
Vad som ska hända med Holmens fd huvudkontor är det ingen som riktigt vet i dagsläget. En återuppbyggnad skulle enligt en utredning uppgå till ca 30 milj kr. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill riva byggnaden, men byggnadsnämnden “stretar mot”. (Se “Holmen – att vara eller inte vara“.) Den menar att (ur tjänsteskrivelse den 15 december 2020):
“det kulturhistoriska intresset behöver bedömas gentemot det ekonomiska intresset vad gäller återuppbyggnad och rivning.”
Det verkar som om byggnadsnämnden vill överlåta åt kommunstyrelsen att göra denna bedömning.
Norra skolan, Huvudnässkolans aula och Holmens fd huvudkontor – man kan väl lugnt säga att kommunen inte imponerar som fastighetsägare. Objekten utgör tydliga exempel på kommunens bristande kompetens på fastighetsområdet. Fina anrika byggnader som på grund av bristande underhåll behöver renoveras för tiotals miljoner kronor – eller rivas. Norra skolan kan antagligen säljas, men finns det någon som vill köpa Huvudnässkolans aula eller Holmens gamla kontor?
Kostnaderna för skattebetalarna riskerar att bli betydligt större än de prognoser som utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring” kalkylerar med. Vi får se.
Och fortfarande finns det ytterligare några fastigheter som jag skulle vilja ta upp…
PS. Fastighetsutredningen har gett upphov och inspiration till följande bloggar:
- ”Fastighetsutredningen (1/2)” – 21 dec 2020
- ”Fastighetsutredningen (2/2)” – 27 dec 2020
- ”Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen” – 29 dec 2020
- ”Kommunala fastigheter (2): Kommunhuset, sessionssalen och arenan” – 3 jan 2021
- ”Kommunala fastigheter (3): Topp, Nuntorp och Bergagården” – 4 jan 2021
- ”Kommunala fastigheter (4): Ursand, Skräcklestugan och jordbruk” – 6 jan 2021
KF (3): Cyklar, Huvudnäs och frikadeller
I veckan var det sammanträde med kommunfullmäktige. Det har säkert inte undgått läsare av denna blogg. I två bloggar har jag skrivit om behandlingen av M+V-motionen om kommunala bidrag (se ”Marknadsföring och kommunala bidrag”) och om avslaget på en begäran om ett tilläggsanslag från Barn- och Utbildningsnämnden (se ”Inga pengar till BUN”).
Kommunfullmäktige valde som väntat fullmäktiges tidigare ordförande Dan Nyberg (S) till ordförande i socialnämnden. En synnerligen tuff utmaning väntar Nyberg. Förutom att ordförandeskapet är tungt i sig, så hamnar han mitt i ett synnerligen prekärt ekonomiskt läge. Socialnämndens prognos för året ligger nämligen på ett underskott på hela 35,5 milj kr. Och inte nog med det, hans eget parti har lagt ett förslag om att budgeten ska skäras ner med 9 milj kr nästa år (2019). Nyberg är känd som en handlingskraftig herre som får saker gjorda, men jag undrar om inte till och med han går bet på denna utmaning…
Cykelplanen för Vänersborg antogs som förväntat, och det enhälligt. Av någon anledning hamnade jag överst på talarlistan och fick inleda debatten. Fast det blev i och för sig inte någon särskild debatt, alla var överens om att det var bra att Vänersborg äntligen fick en Cykelplan. Även jag tyckte alltså att det var bra… Fast i mitt anförande lämnade jag två brasklappar…
Den ena brasklappen handlade om de oerhörda kostnader som var förenade med att anlägga cykelvägar… Och att detta ställer kommunen inför ett dilemma – vad ska prioriteras? Pengar till cykelvägar? Eller pengar till nya förskolor och grundskolor? Eller pengar till serviceboenden…?
Den andra brasklappen handlade om besvikelsen uppe på Dal. Särskilt brålandabor tycker att dalslanddelen helt har glömts bort i Cykelplanen. Och så är det. Men nu är dalslandsperspektivet i varje fall framfört i fullmäktige, vi får se om någon makthavare blev påverkad… Det var för övrigt ingen annan talare som pratade om Dalsland – mer än Marianne Karlsson (C). Karlsson kände sig nog mest tvingad att visa att det fanns andra partier (än Vänsterpartiet) som också brydde sig om Dalsland…
”Jag vill haka på det här med Brålanda.”
Sa Karlsson och meddelade att hon hoppades att det skulle lösa sig på något sätt.
Flera talare tog däremot upp kostnadsaspekten. Både Gunnar Lidell (M) och Kurt Karlsson (SD) – !!!!! – höll med mig. Benny Augustsson (S) menade att planen var ett levande dokument som skulle fortsätta diskuteras och Lena Eckerbom Wendel (M) påpekade att vi får göra prioriteringarna i MRP (=Mål- och Resursplanen). Vi får se vad fullmäktige prioriterar i framtiden. Jag vet vad jag tycker… (För mer information om Cykelplanen, se ”Cykelplan och Huvudnäs”.)
Motionen från Dan Åberg (M) och Henrik Josten (M) om att vidga uppdraget för kvarteret Läroverket ledde till debatt. (För mer information om motionen, se ”Cykelplan och Huvudnäs”. Se också TTELA:s referat från KF: ”Regionens hus byggs i Vänersborg?”)
Åberg inledde med att det var den sämsta behandling av en motion som han hade sett. Och tro mig, han har sett många motioner komma och gå under sitt politiska liv. Fast jag vet inte, jämfört med behandlingen av Axelssons och min motion…
Dan Åberg fortsatte med att kritisera kommunledningen för att inget hade hänt med motionen sedan den lämnades in den 5 oktober 2016. Det var bara en massa korridorsnack kring motionen… Det hade emellertid vid ett tillfälle tillsatts en utredning, men resultatet av den utredningen redovisades aldrig. Och så har kommunen investerat på Huvudnästomten för flera miljoner… Pengar som kan vara totalt bortkastade om fullmäktige slutligen beslutar om att en sessionssal/konserthus ska byggas där.
Dan Åberg var upprörd över hanteringen. Inte nog med att kommunen inte hade tittat på en samordning av ett nytt konserthus kombinerat med en ny sessionssal eller ens tittat på alla de olösta frågorna i ett sammanhang – Marie Dahlin (S) hade meddelat Västra Götalandsregionen att sessionssalen ska uppföras på samma plats som tidigare…
Marie Dahlin (S) hade inte mycket att anföra till sitt försvar. Hon berättade däremot att hon nyligen hade pratat med Johnny Magnusson (M), som är ordförande i Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen. Dahlin sa att Magnusson hade sagt att Regionen vill bygga konserthus och sessionssal i Vänersborg. Efter vissa genmälen fick Dahlin backa, Magnusson hade inte lovat något…
Flera ledamöter, t ex Marianne Ramm (V), Marie-Louise Bäckman (KD), Anders Strand (SD) och Morgan Larsson (MBP), yrkade bifall till den moderata motionen. Och det blev votering…
28 ledamöter biföll motionen och 22 ledamöter från S+C+MP fick återigen se sig nedröstade i en viktig fråga. Det är inte mycket till styre vi ser i Vänersborg denna mandatperiod. Det är tur att det är val snart…
Cecilia Skenhalls (SD) motion om ”Högre kvalitet på skolmaten” avslogs av fullmäktige. Skenhall var själv inte närvarande för att argumentera för sin motion, det gjorde istället hennes partikamrat Kurt Karlsson. (Se mer om motionen, ”Comeback, potthål och skolmat”.)
Jag vet inte om Kurt Karlsson hade läst motionen. Han yrkade för bifall till motionen med argument som inte hade med motionen att göra. Motionen ville ju att svensk husmanskost skulle serveras i skolmatsalarna och att en soppa alltid skulle finnas som alternativ. Kurt Karlsson pratade istället om vikten av närodlad mat och att det skulle vara tyst och ordning i matsalarna.
Ja, ja… Jag tror ändå inte att eleverna vill byta ut hamburgare mot kålsoppa med frikadeller… Även om vitkålen skulle vara närodlad.
Det här var den tredje rapporten från förra veckans fullmäktigesammanträde. Jag funderar på att skriva en fjärde blogg, om de två interpellationer som Vänsterpartiet ställde till Marie Dahlin (S) om den sociala inkluderingspotten. Vi får se.
KF 28/3 (1): Cykelplan och Huvudnäs
TTELA skriver idag om Solvarm och torsdagens beslut i samhällsbyggnadsnämnden. TTELA:s journalist Niklas Johansson har dessutom gett sin syn i ärendet i en egen kommentar.
Niklas Johansson tycker att kommunen saknar argument när nämnden inte ger undantag för Solvarm att ansluta sig till kommunens VA. Det handlar bara om juridiken. Johansson drar slutsatsen att:
”Saken verkar inte handla om huruvida den renar avloppet tillräckligt bra eller inte, utom om något annat.”
Johansson har svårt att se riktigt vad det skulle handla om. De flesta vänersborgare, särskilt de som har kommit i kontakt med visa förvaltningar, har nog inte det. Jag har också en teori. Men innan jag skriver mer om den behövs det mer underlag och fakta. Tidigare idag begärde jag därför ut en del handlingar från miljö- och
hälsoskyddsförvaltningen. Som av ett märkligt sammanträffande har förkovrat sig i viss juridik och gjort inspektioner hos Solvarm precis nu. Ja, faktiskt samma dag som samhällsbyggnadsnämnden fattade sitt beslut…
På onsdag nästa vecka har kommunfullmäktige sammanträde.
Det finns tre ärenden, minst, där fullmäktigeledamöterna och eventuellt några åhörare och radiolyssnare, får lyssna till min stämma. Det är ”Begäran om tilläggsanslag för utökning av lokaler för grundskolan hösten 2018”, ”Svar på motion gällande bidrag avseende marknadsföring, evenemang och sponsring” och interpellationen ”Konsekvenser av den sociala inkluderingspotten”, som är det sista ärendet på hela dagordningen. Jag tänker emellertid inte skriva om dessa ärenden nu.
Det finns många andra ärenden på dagordningen. Flera av dem är ganska ”rutinmässiga” och vållar säkert ingen debatt. Såvida det inte är någon detalj som uppmärksammas av Morgan Larssons (MBP) kritiska ögon.
Ärende 5 handlar om ”Cykelplan Vänersborg”.
Cykelplanen ska antas av fullmäktige, är det tänkt. Och så blir det nog. Det efter att planen har bollats några gånger mellan kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden. Jag har för övrigt skrivit om cykelplanen i en tidigare blogg. (Se ”Cykelplan och Huvudnäs”.)
Naturligtvis är det utmärkt att Vänersborg för första gången någonsin får en cykelplan. Det är emellertid några saker man reagerar på. Det är bland annat hur vansinnigt dyrt det är att anlägga gång- och cykelvägar. Vi pratar många, många miljoner: 300 m – 3 milj, 500 m – 1,2 milj, 500 m – 3 milj, 600 m – 5 milj, 900 m – 2,5 milj, 1 km – 2,5 milj, 3,5 km – 7 milj. Och detta är bara några av de planerade och föreslagna åtgärderna på cykelvägarnas område.
Ställer inte de stora kostnaderna kommunen inför ett dilemma? Hur ska skattebetalarnas pengar prioriteras? Pengar till GC-vägar? Eller pengar till nya förskolor och grundskolor? (Eller till andra kända dyra projekt…?)
I tisdags den gångna veckan diskuterades elevernas säkerhet på väg till och från Öxneredsskolan. Jag kan inte se att det finns några nya lösningar i Cykelplanen för GC-trafiken i området. (Under rubriken ”Andra tänkbara projekt” finns dock en GC-väg utmed Karlsbergsvägen med; men då pratar vi Blåsuts skola.)
Sedan vet jag några som är grymt besvikna på Cykelplanen, kanske inte helt utan orsak. Och det är brålandaborna! Den 26 november förra året skrev Brålanda Företagarförening till kommunen och framförde sina synpunkter – stringent och sakligt som alltid.
Företagarföreningen skrev att cykelplanen:
”felaktigt och alltför strikt föreslår en låg ambitionsnivå för Frändefors och Brålanda inklusive landsbygd bara för att kommunen inte är väghållare. Med denna inställning frångås kommunens Agenda 21 samt Cykelplanens mål och syfte.”
När det gäller utbyggnad av regionala GC-vägar så står det i Cykelplanen:
”Eftersom kommunen inte är väghållare bör detta vara en övergripande fråga för kommunfullmäktige.”
Jag är osäker på hur detta kan vara en fråga för fullmäktige, om inte samhällsbyggnadsnämnden lyfter frågan dit. Eller är det kanske så att det förväntas att någon skriver en motion som tar tillvara Brålandas intressen… Någon från Nordstan kanske… Det vore ju inte första gången. Dalslandspolitikerna tycks ju ofta av någon anledning glömma bort Dalsland…
Cykelplanens inställning leder till:
”I Frändefors och Brålanda är det bara villagator som kommunen är väghållare på så därför finns endast några enstaka åtgärder föreslagna där.”
Så det blir inte mycket av Företagarföreningens förslag till nya GC-vägar… Som jag ser så är bara ett av Företagarföreningens förslag med i Cykelplanen:
”Väg 2134 Stenhammarsvägen, en gång- och cykelväg utmed väg 2134 mellan väg 2135 (Rostocksvägen) och cirka 700 meter nordväst.
Beräknad kostnad för kommunen 1 750 000 – 3 500 000:-”
En motion från de två moderaterna Dan Åberg och Henrik Josten ska behandlas på onsdag. Äntligen. Motionen har dragits i långbänk. Den lämnades faktiskt in redan den 5 oktober 2016… Men kommunens kvarnar mal långsamt under det nuvarande styrets ledning. Det känns ofta till och med som att kvarnarna mal bakåt… (Fast kvarnar kan nog inte mala bakåt…)
Motionen har rubriken ”Vidga uppdraget för kvarteret Läroverket” och den handlar om kvarteret där Huvudnässkolan en gång i tiden låg och där aulan fortfarande finns kvar. (Jag har även skrivit om denna motion tidigare, se ”Cykelplan och Huvudnäs”.)
Motionärerna yrkar att kommunfullmäktige ska besluta att:
”vidga planeringen för kvarteret Läroverket med en ny samlingslokal som anpassas i byggnadsstil så att den smälter in i kulturaxelns arkitektur.”
Jag tror att motionärerna ser en kombinerad modern sessionssal/kongresslokal med möjlighet till konsert och teater framför sig vid Huvudnässkolans aula, eller att aulan på något sätt byggs om. Det gör emellertid inte kommunens styre, S+C+MP. (Det är dock mycket oklart om MP verkligen är med och styr.) Styret vill avslå motionen med bland annat motiveringen:
”Presidierna för kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och
fritidsnämnden har i slutet av oktober 2017 enats om att den nya sessionssalen ska
uppföras på samma plats som den nuvarande.”
Vilket är helt otroligt, eftersom presidierna för kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden helt enkelt inte kan fatta ett sådant beslut. Det är också intressant att Marika Isetorp (MP) som kultur- och fritidsnämndens ordförande säger nej till ett förslag om att utreda ett konserthus i centrum…
Vi får se hur det går på onsdag. I kommunstyrelsen yrkade hela oppositionen bifall till moderaternas motion. Utom liberalernas Peter Göthblad! Han stödde S+C+MP. Det innebar att de styrande vann omröstningen med 8-7. Det blir en spännande omröstning i fullmäktige.
Jag återkommer med fler ärenden.
PS. Vad kul! Vänersborg var nyss med i Rapport! I positiv mening! Det handlade om arrangemanget i stan idag kring Earth Hour!
Vad var det Max Eskilsson skrev i dagens ledare i TTELA:
”Det är fortfarande tveksamt om en kommun borde lägga så stora resurser på ett symbolevenemang av denna typ.”
Med tanke på den exponering och reklam som Vänersborgs kommun fick i Rapport så skulle jag vilja säga att det var en för Vänersborg osedvanlig bra användning av pengar.
Gårdagens beslut i KS
Igår onsdag hade kommunstyrelsen sammanträde. På Vänsterpartiets hemsida kan du hitta en sammanfattning av mötet (se ”Kommunstyrelsen idag, kort rapport”) och i dagens TTELA en artikel om ärendet ”Yttrande över detaljplan Holmängen 1:1, väster om Östra vägen” (se ”Tvekan kring placering av nya skolan”).
Jag har i mina bloggar inför kommunstyrelsens sammanträde inte skrivit något om detaljplanen på Holmängen. Jag trodde nämligen att alla partier var överens om att det var bra att bygga en ny skola vid Regionarkivet mellan Östra vägen och järnvägen. Och att det då också var nödvändigt att närmare utreda placeringen av en gång- och cykeltunnel under järnvägen. Alla partier har nämligen varit positiva till förslaget i barn- och utbildningsnämnden.
Men se, så var det inte. Inte i kommunstyrelsen. Det visade sig att moderaterna gick i andra tankar. Moderaterna ansåg att skolor inte bör vara:
”omgivna av järnväg, industriområde, genomfartsled”
Det går inte att låta bli att fundera på om moderaterna istället vill placera skolan vid de av dem tänkta bostadsområdena på Sanden södra… Där det finns farliga godsleder på fyra håll – och risk för översvämning, markföroreningar och buller…
Moderaterna ville inte heller att den tänkta skolan på Holmängen skulle:
”vara beroende av att en GC-tunnel under järnvägsspår färdigställs.”
Till TTELA säger Gunnar Lidell (M) att:
”den föreslagna placeringen inte är bra eftersom det skulle hindra både Regionarkivet och det angränsande industriområdet att utöka om det skulle behövas.”
Det ligger som vanligt en del i Lidells åsikter, men den tänkta placeringen av skolan är rent geografiskt tämligen optimal. Det är nära till de framtida bostäderna på Holmängenområdet och dessutom nära till Torpaområdet – om det anläggs en GC-tunnel. Jag tror inte att det finns något annat ställe i närheten som skulle vara bättre.
Gunnar Lidell, eller för den delen Anders Strand (SD), hade inga alternativa förslag till lokalisering av den framtida skolan. Lidell skriver i sitt yrkande:
”de berörda nämnderna återkommer med långsiktigt hållbara och alternativa förslag till lokaliseringar.”
Kommunstyrelsen röstade för förslaget från barn- och utbildningsnämnden och moderaterna fick bara stöd av sverigedemokraterna.
Det gick inte heller moderaternas väg angående motionen som yrkade att (se ”Cykelplan och Huvudnäs”):
”processen med utformning av kv. Läroverket och handlingsplanen för sessionssalen bör samordnas.”
De styrande partierna (S+C+MP) stod på den ena sidan och oppositionen på den andra. Det blev Peter Göthblad (L) som avgjorde motionens öde genom att rösta med de styrande. Motionen avslogs således med röstsiffrorna 8-7.
Det innebär att det troligtvis kommer att byggas en ny sessionssal på den nuvarande, utdömda sessionssalens plats. Så småningom. Inga beslut är dock fattade, mer än att den gamla salen ska rivas. Motionen innebar ju bara ett yrkande på att utredningen om en ny sessionssal ska vidgas. Vem vet, kanske blir sessionssal/kulturhus en valfråga…
I alla de andra ärendena som kommunstyrelsen behandlade blev det inga voteringar eller avvikande meningar. Det betyder t ex att yttrandet om detaljplanen för Sikhallsviken (se ”Sikhall, Dalsland, VA, GC och mail från läsare”) antogs liksom Cykelplanen (se ”Cykelplan och Huvudnäs”).
Motionen om Huvudnästomten och Cykelplanen ska vidare till kommunfullmäktige för slutgiltiga avgöranden.
KS 7/2: Cykelplan och Huvudnäs
Nu på onsdag, den 7 februari, samlas återigen kommunstyrelsen för ett sammanträde. Som vanligt har ledamöterna en hel del underlag att läsa igenom. (Du kan ladda ner underlaget här.)
Efter en del inledande information så ska kommunstyrelsen behandla kommunens nya cykelplan.
Det är egentligen första gången som kommunen har arbetat fram en cykelplan, och det kan man kanske tillägga att det var på tiden. Cykelplanens mål är:
- ”att skapa ett logiskt gång- och cykelvägnät som kopplar samman viktiga målpunkter,”
- ”att öka andelen cykeltrafik genom att förbättra cyklistens förutsättningar i trafiken och visa på olika förslag till åtgärder för ökat cyklande,”
- ”att minska antalet cykelrelaterade personskador.”
Sedan ska cykelplanen, är det tänkt, fungera som:
”planeringsunderlag för trafikplanering, projektering samt i översikts- och detaljplanering.”
Samhällsbyggnadsnämnden har reviderat cykelplanen en gång, efter att kommunstyrelsen återremitterade planen i november förra året. Kommunstyrelsen ville att planen skulle kompletteras med en del ytterligare fakta, bland annat skulle möjligheterna att samlokalisera GC-vägar (=gång- och cykelvägar) med förläggning av VA-ledningar beskrivas och ett tidsförslag skulle anges för färdigställande av GC-väg mellan Vänersborg och Frändefors. Det sistnämnda gick dock inte att svara på enligt samhällsbyggnadsnämnden:
”Eftersom sträckan som inte är klar ligger på privat mark så får inte kommunen anlägga GC-vägen.”
Så är det kanske, fast jag tror att Gunnar Lidell (M) tidigare har varit lite kritisk över kommunens agerande, eller brist på, för den här sträckan. Vi får se om han är nöjd med svaret eller inte.
Och Sikhall då? Jo, där skulle också planen kompletteras med:
”tidsförslag för GC-väg mellan Sikhalls hamn och Sikhalls badplats.”
Det här har ju diskuterats tidigare, även i fullmäktige. Det har ju grävts ner VA-ledningar på sträckan utan att någon GC-väg har anlagts – ett synnerligen tydligt exempel på hur dålig kommunal planering lett till slöseri med både tid och pengar. (Se t ex ”GC-vägen i Sikhall” och ”GC-vägen igen – med nyheter”.)
Även när det gäller GC-vägen i Sikhall kan inte samhällsbyggnadsnämnden ange någon tidpunkt:
”Eftersom kommunen inte är väghållare är det en fråga för kommunfullmäktige vilket sägs i cykelplanen och samordning måste ske med Trafikverket.”
Det känns inte som om det blir någon GC-väg i Sikhall inom överskådlig tid… Vad jag kan se så nämns inte heller sträckan någonstans i cykelplanen…
Det är bra att kommunen får en cykelplan. Det man som utomstående reagerar för – det är hur dyrt det är att anlägga GC-vägar…
- ”Mariero, en gång- och cykelväg anläggs utefter Gropbrovägen mellan Petersbergsvägen och Stjärnvägen. Det handlar om en sträcka på cirka 1000 meter och GC-banan skall anläggas på den norra sidan av vägen. Beräknad kostnad 2.500.000:- ” (Byggstart 2017.)
- ”Egna hem, en gång- och cykelväg anläggs utefter Storgatan mellan Belfragegatan och Korsgatan. Totalt handlar det om en sträcka på drygt 200 meter. Beräknad kostnad 300.000:-” (Byggstart 2017.)
- ”Centrum, en gång- och cykelväg planeras utefter Drottninggatan. Totalt handlar det om en sträcka på drygt 500 meter och skall ersätta det cykelfält som idag finns. Beräknad kostnad 1.200.000:-”
- ”Vargön, en gång- och cykelväg planeras utefter Stationsvägen mellan Hallebergsvägen och Nordkroksvägen. Totalt handlar det om en sträcka på knappt 900 meter. Beräknad kostnad 2.500.000:-”
- ”Vargön – Trollhättan, en gång- och cykelväg mellan Vargön och Stallbacka i Trollhättan utmed älven. 3,5 km i Vänersborgs kommun och 2,5 km i Trollhättans kommun. Beräknad kostnad 7.000.000:-”
Efter cykelplanen ska kommunstyrelsen behandla en motion från de två moderaterna Dan Åberg och Henrik Josten. Motionen har rubriken ”Vidga uppdraget för kvarteret Läroverket”. Det handlar om kvarteret där Huvudnässkolan en gång i tiden låg och där aulan fortfarande finns kvar.
Motionärerna yrkar att kommunfullmäktige ska besluta att:
”vidga planeringen för kvarteret Läroverket med en ny samlingslokal som anpassas i byggnadsstil så att den smälter in i kulturaxelns arkitektur.”
I motionen anför Åberg och Josten, och jag citerar kommunstyrelsens handlingar:
”att processen med utformning av kv. Läroverket och handlingsplanen för sessionssalen bör samordnas. Fler alternativ för kv. Läroverket vore därför lämpliga att ta fram. Till utredningen bör läggas ett alternativ med en modern sessionssal som även ger möjlighet till konserter, teater, utövande av kulturverksamhet i övrigt och skola.”
Som vänersborgarna känner till vid det här laget ska Sessionssalen vid kommunhuset rivas. Det är redan beslutat. Samtidigt hörs röster om att något bör göras åt Huvudnästomten. Flera anser att Vänersborg borde uppföra typ ett konsert- eller kulturhus, kanske med biblioteket inrymt. Jag tror att motionärerna ser en kombinerad modern sessionssal/kongresslokal med möjlighet till konsert och teater framför sig vid Huvudnässkolans aula, eller att aulan på något sätt byggs om.
Motionen har dragits i långbänk. Den lämnades in den 5 oktober 2016. Den förre kommundirektören fick i uppdrag att utreda, men inget hände. Och fortfarande har inget beslut fattats. Nu skriver emellertid tjänstemännen i underlaget:
”Presidierna för kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har i slutet av oktober 2017 enats om att den nya sessionssalen ska uppföras på samma plats som den nuvarande. Mot denna bakgrund saknas skäl att vidga uppdraget för kv. Läroverket till att även innefatta en sessionssal.”
Beslutsförslaget till kommunstyrelsen blir därför att motionen ska lämnas utan bifall.
Det är en mycket underlig process. Och inte bara underlig, jag tror inte att processen är ok, dvs laglig. Som jag ser det så kan helt enkelt inte presidierna för kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden fatta ett sådant beslut. För jag förutsätter att det är andemeningen bakom skrivningen. Det står också lite senare i tjänstemannaskrivelsen:
”Lokaliseringsfrågan är sålunda slutligt avgjord till förmån för platsen för den nuvarande sessionssalen.”
Det är kommunfullmäktige som fattar beslut när det gäller sådana här stora investeringar. Sedan har ju inte heller alla partier någon representation i presidierna… (Som Vänsterpartiet.) I presidierna har också de styrande partierna, dvs S+C+MP, majoritet, och det har de ju inte i varken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige…
Nu ska i varje fall ärendet upp i kommunstyrelsen för att sedan gå till kommunfullmäktige. Det ska bli intressant att följa utgången av kommunstyrelsens sammanträde. Kanske föreslår kommunstyrelsen att fullmäktige ska avslå motionen, men då måste det nog till en annan motivering. Eller också föreslår kommunstyrelsen bifall till motionen. Jag förutsätter att Gunnar Lidell och de andra moderaterna tänker argumentera för ett bifall. Och hur en omröstning utfaller, det är svårt att sia om. Men det är ju faktiskt inget beslut som ska fattas om någon investering på onsdag, det handlar ju bara om att tillsätta en utredning.
Kommunstyrelsen ska naturligtvis behandla många fler ärenden.
Sikhall, Huvudnäs, fotboll, IFK och arenan
Efter att ha njutit av en fantastisk konsert med Ghost BC så har vardagen återvänt och med den det politiska livet i Vänersborg. Det tycks ju hända saker i vår kommun hela tiden, helg som vardag.
Många fortsätter att höra av sig angående bloggen om skolresultaten i Vänersborg (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”). Det har som de flesta bloggläsare kanske märkt också blivit två ”uppföljande” bloggar i ämnet. (Se ”Skolkrisen i Vänersborg (1/2)” och ”Skolkrisen i Vänersborg (2/2)”.) Intresset för skolfrågor tycks vara stort bland allmänheten i Vänersborg.
Men det finns även andra frågor som engagerar.
Några invånare i Sikhall är både förvånade och upprörda över hur kommunen går tillväga med VA-dragningen längs dalslandskusten. Det finns de som befarar att säkerheten i ”rörsystemen” inte kommer att bli den bästa och att avloppsvatten i en framtid till och med riskerar att läcka ut i badvattnet i Sikhall. Jag kan dock inte uttala mig om huruvida detta stämmer eller inte. Jag hoppas bara att de har fel…
Dessutom säger de här personerna, bland annat genom kommentarer på bloggen (se här), att kommunens sätt att gräva och dra ledningar omöjliggör för en gång- och cykelväg (GC) mellan segelsällskapets klubbhus och kiosken/badet i Sikhall – ett farligt vägavsnitt för fotgängare och cyklister. (Det är flera tillbud varje år.) Det är för övrigt en GC-väg som de boende i området har efterlyst och önskat i flera år. Sikhallsborna menar att kommunen visar på ett oerhört kortsynt sätt att planera och bygga, när man inte istället anlägger en GC-väg samtidigt som man gräver för VA-ledningar.
Vi får se vad Benny Augustsson (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, säger om detta den 25 oktober när han ska svara på en interpellation av Gunnar Lidell (M). Själv funderar jag på att ta en tur upp till Sikhall och se vad som är på gång.
Kommunen har börjat en ”uppfräschning” av fd Huvudnässkolans skolgård. Jag fick faktiskt ta ett foto av en karta (tack Gunnar Lidell, M) som visar hur det är tänkt att bli. (De streckade områdena ska inte utföras.)
Uppfräschningen beräknas kosta 1,3-1,5 miljoner kr.
Kommunen skriver på sin Facebooksida:
”Men eftersom folk ska kunna njuta av detta i många år kan man se det som en investering.”
Jo visst kan man se det som en investering. Och finns det investeringspengar att ta av så är det säkerligen också värt pengarna. Om det nu finns investeringspengar alltså. Som bekant är det ju lite si och så med det. Antagligen hade Wargöns IK, Vänersborgs FK och Vänersborgs IF tyckt att pengarna skulle kunna ha blivit en grundplåt till konstgräs på Hallevi. Eller till en renovering av Fotbollens Hus på Vänersvallen. (Mer om detta nedan.)
Jag vet inte varför, men lite senare tog kommunen bort ovanstående kommentar på Facebook och skrev istället:
”Det lär hamna på runt 1,5 Mkr. Då ingår också handikapparkering för museet. P-platsen är en del av projektet för tillgänglighetsanpassningen av museet.”
Och en handikapparkering kan man naturligtvis inte ha synpunkter på. Det är väl egentligen bara konstigt att det inte har anlagts en sådan tidigare. Men nu ska det alltså bli av, och det faktiskt efter ett medborgarförslag (!) som lämnades in till kommunen i 
februari…
Men sedan kan man ju fråga sig var investeringen på 1,5 miljon tar vägen om kommunen beslutar sig för att bygga på Huvudnästomten. Den frågan ska väl för övrigt snart aktualiseras kan jag tänka. Det pratas ju om både konserthus och en ny sessionssal till kommunens politiker…
Spontant känns det som om uppfräschningen av Huvudnästomten skulle ha avvaktat ett sådant beslut. Men visst, det blir fint på Huvudnästomten. Ingen tvekan om det. Kommunen är mycket bra på att skapa trivsamma miljöer i centrum.
Det har blivit lite strul med konstgräset på Hallevi och renoveringen av Fotbollens Hus på Vänersvallen. Båda investeringarna fanns med i kultur- och fritidsnämndens investeringsplan, konstgräs på Hallevi för 6 milj kr år 2019 och Fotbollens Hus för 7 milj år 2020. Kultur- och fritidsnämnden beslutade på sitt sammanträde den 18 september att kasta om dessa investeringar. Det innebar alltså att konstgräset på Hallevi flyttades till år 2020.
Det här reagerade Wargöns IK, Vänersborgs FK och Vänersborgs IF på. De ville prioritera Hallevi. (Se artikeln ”VIF, Wargön och VFK gör gemensam sak” i tisdagens TTELA.) Klubbarna skrev också till kommunen och påtalade detta:
”En konstgräsplan på Hallevi frigör hårt belastade tränings- och matchytor för alla tre föreningar. Därför är vi helt överens om att denna investering har högsta prioritet.”
Helst vill fotbollsklubbarna att båda investeringarna ska ske år 2019, men om det inte är möjligt så ska ursprungsförslaget gälla, dvs Hallevi före Fotbollens Hus.
Som jag ser det, så har fotbollsklubbarna rätt. Konstgräset på Hallevi måste komma först. Det är ett hårt tryck på fotbollsplanerna och alla ungdomar (och vuxna) måste få plats. Fotbollen, och särskilt ungdomsfotbollen, är en stor sport i kommunen och den är särskilt viktig för integrationen.
En klubb som har lite lättare med sina kommunala kontakter är IFK Vänersborg. Det kanske inte är så konstigt, många högt uppsatta politiker och tjänstemän är medlemmar i klubben. Och så ligger ju klubben i bandyns högsta division. Vilket förpliktigar. Tycker i varje fall de flesta av dem som brukar titta på IFK:s matcher. Och det är faktiskt ganska många.
Alldeles i dagarna har kommunen skrivit på ett marknadsföringsavtal med IFK. Avtalet ser ut som det brukar. Det har ju funnits ett sådant här avtal i många år nu.
Syftet med marknadsföringsavtalet är:
”Avtalet syftar till att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun som motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”
Kommunen får enligt avtalet möjlighet att ”exponera” sitt ”varumärke” genom ett märke på matchdräkterna, reklamplats i arenan, plats på IFK:s hemsida och på några ställen till. Kommunen får också en del andra möjligheter, t ex att kostnadsfritt anlita delar av IFK Vänersborgs spelartrupp vid två offentliga arrangemang och att vara stor respektive liten matchvärd.
För detta får IFK Vänersborg 125.000 kr av Vänersborgs kommun och ytterligare 15.000 kr om IFK når kvartsfinal. (15.000 kr till om det blir semifinalspel.) Kommunen ska också betala tryckkostnaderna för dräktreklamen, som år 2015 uppgick till 4.033 kr inkl. moms.
Det är väl i och för sig inga stora pengar det handlar om, åtminstone inte om man jämför vad Trollhättans stad betalar till Gripen och FC Trollhättan. Men det handlar om principer och likabehandling. Något som Jonathan Axelsson (M) och undertecknad vänsterpartist efterlyste i motionen ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. Vi väntar emellertid fortfarande på att motionen ska behandlas. (Se ”V och M skriver gemensam motion”.)
För övrigt har det diskuterats på Facebook om arenans kostnader, dock inte initierat av mig. Men för att få mer information om kostnaderna skrev jag till kultur- och fritidsförvaltningen och frågade.
Arenans nettokostnad är för innevarande år (2017) budgeterad till 18.946.648 kr, dvs ungefär 19 milj kr. Fast till och med september har kostnaderna varit 349.740 kr mer än budget. Det betyder, tror jag, att man kan säga att arenan kommer att kosta Vänersborgs skattebetalare ungefär 20 milj kr i år.
Det är onekligen mycket pengar…
Det har hänt mer i Vänersborg, men det får jag återkomma till.
Det politiska året har börjat…
Nu har äntligen politikerna i Vänersborg börjat röra på sig igen. Sakta,
men säkert. Om de rör på sig framåt eller bakåt är dock en annan fråga…
Redan förra måndagen hade kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) sitt första möte för året och i torsdags kom kallelsen till barn- och utbildningsnämndens. Däremellan har andra styrelser och nämnder möten. Även TTELA har börjat serverat några nyheter om politiker. Eller politiska nyheter.
Som i torsdags, när vi fick läsa om köerna till förskolorna. Det finns för närvarande helt enkelt inte tillräckligt med platser för alla som efterfrågar det. TTELA 
skriver (se TTELA):
”Till den sista januari står det 100 barn i kö.”
Av dessa är det 50 barn som står helt utan plats. (De andra har plats men vill byta förskola.) För ett 30-tal har garantitiden på fyra månader löpt ut eller kommer strax att göra det. Det betyder att barn- och utbildningsnämnden/Vänersborgs kommun bryter mot Skollagen, där det står:
”När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader.”
Jag vill faktiskt hävda att denna situation inte har uppstått på grund av försumligheter från barn- och utbildningsnämndens sida. Det är, vill jag hävda, de ledande i det styrande triumviratet av socialdemokrater, center- och miljöpartister som är ansvarigt.
Barn- och utbildningsnämnden har nämligen vid (minst) två tillfällen beslutat att bygga en ny förskola i kvarteret Hönan. Den var i och för sig tänkt att ersätta tre andra förskolor men några nya platser skulle ändå skapas. Och kanske skulle det ha varit möjligt att bygga den ännu större med 
ytterligare en avdelning. Jag skulle kunna tänka mig att de ”extra platserna” skulle bli förhållandevis billiga.
Hur som helst hade en ny förskola ökat förutsättningarna betydligt för att lösa den nuvarande situationen. Och nu finns dessutom arbetsmiljö- och de andra problemen kvar på de förskolor som Hönan var tänkt att ersätta.
På det kommande BUN-mötet lyfter förvaltningen återigen frågan om en ny förskola på Hönan. Denna gång med en bantad och därmed billigare version. (Nattugglan ska ju inte längre till Hönan, utan till Vänerparken…) Kanske ska nämnden besluta om en ny förskola i kvarteret Hönan en tredje gång… Det kommer emellertid inte att spela någon roll hur många gånger BUN fattar ett sådant beslut. De ledande i triumviratet, Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP), vägrar ändå att ta i frågan och föra BUN:s beslut vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
I beslutsförslaget ingår punkten:
”att inbjuda KSAU till samråd med Barn- och utbildningsnämndens presidium.”
Förvaltningen är desperat, tror jag, därav denna beslutssats. Men samtidigt blir det aningen smålöjligt. BUN:s ordförande Mats Andersson träffar ju regelbundet sin partibroder Bo Carlsson, precis som 2:e vice ordförande i BUN Joakim Sjöling (S) träffar Marie Dahlin… Och Christer Bogren (MP) Marika Isetorp. Utan att något händer. Eller rättare sagt, Dahlin, Carlsson och Isetorp struntar fullständigt i barnens och föräldrarnas behov. Och vad Andersson, Sjöling och Bogren säger. Om de nu säger något…
Det visade sig också på det senaste mötet med KSAU. Då behandlades BUN:s begäran om en miljon kronor extra för i år för att kunna utöka öppettiderna i förskola och fritidshem till kl 06.00-17.30, dvs öppethållande i 11 timmar och 30 minuter.
Den här förändringen skulle vara oerhört välkommen för många föräldrar, som har lite annorlunda tider eller som har längre restider än andra.
Men vad säger betongpolitikerna i KSAU? Jo, de föreslår enhälligt, dvs inklusive Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (L), att kommunstyrelsen ska besluta att:
”avslå Barn- och utbildningsnämndens begäran om 1 Mkr.”
Jag blir matt…
Jag tror att det styrande triumviratet har missat förskolans, och grundskolans, betydelse för att både behålla vänersborgarna kvar i kommunen och för att locka nya människor att bosätta sig här. Och en miljon är småpengar för kommunen – och den här miljonen skulle betyda oerhört mycket för en mängd föräldrar och barn. Och för hela kommunens framtid…
Istället umgås det styrande triumviratet med högtflygande planer på ett helt annat område.
Nya monument planeras nämligen på tomten där den gamla Huvudnässkolan stod. Det planeras för, inte bara en ombyggnad av aulan för 70 milj kr, utan också för ett nytt bibliotek, en ny konsthall och inglasade förbindelsegångar. Allt som allt skulle hela kalaset (inkl aulan) kosta upp mot 205 miljoner kronor. Preliminärt… Och då finns det faktiskt de som också vill ha ett nytt stort konserthus med plats för typ 140 symfoniker…
Jag blir matt…
Jag är mycket tveksam till att ett sådant här ”kulturcentrum” skulle utgöra ett särskilt tungt incitament för att få vänersborgarna att bo kvar i kommunen eller att få nya människor att flytta hit. Nästan tvärtom tror jag. Med tanke på de kostnader som ett kulturcentrum skulle innebära så skulle det med automatik föra med sig nedskärningar på en rad andra håll, som typ förskola och grundskola.
På samma sammanträde, förra måndagen, beslutade KSAU också att föreslå kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att Vänersborgs kommun ska gå in som medfinansiär i projektet ”Wargön Innovation – etableringsskedet”. Då pratar vi 6,65 miljoner, förvisso fördelade på fyra år (2016-2019).
”Kommunstyrelsen beslutar att under förutsättning av Kommunfullmäktiges beslut, gå in som medfinansiär i projektet ”Wargön Innovation – etableringsskedet”. Kommundirektören ges i uppdrag att teckna ett medfinansieringsintyg på 6.651.141 kr för åren 2016-2019.”
Arbetstillfällen är viktiga, inte tu tal om annat. Oerhört viktiga. Men hela projektet ute vid gamla Holmen verkar ytterst osäkert. Jag tycker inte att innehållet i de handlingar som finns tillgängliga ger anledning till några större förhoppningar. Det blir som ett lotteri. Chansen att förlora pengarna är större än chansen att vinna.
Och förutsättningarna för ett positivt utfall på lotteriet, med betongpolitiker som Marie Dahlin (S) i allmänhet och Bo Carlsson (C) i synnerhet vid rodret, verkar minimala… Men visst, det finns ju alltid en chans att vinna.
Det är alltså som vanligt i det betongstyrda Vänersborg – till vissa verksamheter har kommunens ledning ytterst lätt för att öppna plånboken. Och för andra saker så tittar man åt ett helt annat håll och låtsas som att behoven inte ens finns… Det märkligaste är nog att det är socialdemokrater som gör prioriteringarna…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer