Arkiv
Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)
Datumet 12 oktober 2019 kan bli historiskt. Det kan vara den dag då den sista fisketävlingen hölls i Hallsjön.
Igår samlades upp mot 150 fiskare, kanske ännu fler, runt Hallsjön på Halleberg. Det var fisketävling. Barn, ungdomar, kvinnor, män, “nysvenskar”, “gammelsvenskar”, företagare, arbetare, vänersborgare, utomsocknes, personer med funktionsvariationer, musiker, ja, till och med några gamla elever från Dalboskolan, försökte få tag i “gammelöringen” (om det finns “gammelgäddor” i Hallsjön vet jag inte). Bäst lyckades Damir Kuzelj. Han drog upp en öring på 2,7 kg. Han stod således som vinnare av tävlingen.
Redan vid 4-tiden på morgonen var människor ute runt sjön för att få tag på den bästa platsen. Och jag fick lära mig att idag fanns fisken i den östra änden av sjön. Det var vindriktningen som avgjorde det. Och det verkade den rutinerade delen av fiskarna veta… Det fångades förresten en röding igår. Den orsakade en viss uppståndelse bland de rutinerade. Det var 2 år sedan rödingar sattes ut i sjön och de flesta trodde att de var “uppdragna” för länge sedan.
Alla deltagare, oavsett om de fick någon fisk eller inte, fick uppleva en dag med frisk luft och härlig natur vid den vackra sjön, friluftsliv och naturupplevelser, lugn och – spänning… Vädret var varierat, ena stunden sol, andra regn och tredje en kylig vind. Men är man rutinerad så är man förberedd… Dagen avslutades med prisutdelning och lotterier. Det bjöds på korv med bröd, kaffe och kanelbullar. Flera företag från Vänersborg och Vargön hade sponsrat tävlingen och hade skänkt priser.
Det är en fantastisk stämning och gemenskap på ett sådant här arrangemang. Och det pratades en del, inte bara om stora fiskar…
Utan även om fula fiskar…
Det talades om politiker…
Det stora samtalsämnet var självklart kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2020. Den 19 juni fattade ju kommunens socialdemokrater, moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister beslutet att:
”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”
Det är värt att upprepa en gång till. Vänersborgs styrande politiker och borgerliga opposition har alltså tillsammans bestämt att det är slut på fisket i Hallsjön.
Det hördes många upprörda röster som ansåg att beslutet inte bara var korkat, politikerna visste ju inte ens vad de pratade om. Det var många som skakade uppgivet på sina huvuden.
Några röster.
Kultur- och fritidsnämnden sköter bara en sjö på bergen – Hallsjön. Inga andra sjöar “på Halleberg och Hunneberg”… Som det står i beslutet. Nämndens anslag går till anställning av en person, en tjänst. I denna tjänst ingår det också andra arbetsuppgifter. En uppskattning är att ungefär 60% av tjänsten används till Hallsjön. Och 60% av 500.000 kr är… Det kanske är något för betongpartierna att räkna på innan de räknar in en besparing… För övrigt är inte personen som innehar tjänsten varslad, vilket innebär att han är fortsatt anställd även efter årsskiftet – fast med andra arbetsuppgifter. Ingen besparing överhuvudtaget alltså…
Det har sålts över 3.200 fiskekort i år. Pengarna betalar inte bara all utsättning av fisk utan även hyran av t ex en “baja-maja”. En del av överskottet går också till underhåll av bryggor och anpassning för personer som är t ex rullstolsbundna. Huruvida det är försäljningen av fiskekort som gör att kostnader för Hallsjön idag “bara” är 400.000 kr och inte 500.000 kr, som det står i fullmäktigebeslutet, vet jag inte.
Det är mycket som är gjort runt sjön under alla år som kommunen har arrenderat sjön av Sveaskog och kultur- och fritidsnämnden har erbjudit fiske.
“I det avtalet för arrendet står det att sjön ska återställas som den var från början. Då ska alla bryggor bort, vindskydd, allting. Det händer lite vid en sjö på 30 år.”
Det sa Kjell-Åke Wahlberg, arbetsledare på Vänersborgs kommun, till TTELA häromveckan. (Se TTELA “Slutet för populärt fiskevatten”.) Har betongpolitikerna tagit reda på vad det kostar att återställa sjön undrade flera av fiskarna. Det var enkelt att besvara den frågan – nej!
Benny Augustsson (S) till TTELA (se TTELA “Sparbehov stoppar fisket vid Hallsjön”):
“Nej det är inget jag har hört något om tidigare.”
En summa som nämndes var att återställningskostnader skulle uppgå till åtminstone 500.000 kr.
När kommunen ger ekonomiskt stöd till olika arrangemang i kommunen, som t ex bandy-VM och Aqua Blå, så sägs det alltid att kommunen får tillbaka de satsade pengarna i och med att omsättningen för stadens näringsliv ökar, som t ex hotell, restauranger och affärer. Borde inte kommunen räkna på samma sätt när det gäller Hallsjön? Självklart borde den det – svarar i varje fall en politiker, undertecknad… Fast det har betongpolitikerna tydligen inte reflekterat över i det här sammanhanget…
I diariet hittade jag en skrivelse häromsistens från kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans Norén (S). Den var stämplad den 30 september och hade rubriken “Delegeringsbeslut konsekvensanalys sportfiske Hallsjön”.
Ordförande Norén har fattat ett delegeringsbeslut, dvs han har fattat ett beslut i hela nämndens namn:
“Kultur- och fritidsnämnden överlämnar konsekvensrapport/analys med anledning av kommunfullmäktiges beslut att upphöra med finansieringen av sportfiske Hallsjön, till kommunstyrelsen för vidare handläggning.”
Det är ett litet märkligt förfarande. Mig veterligen har inte kultur- och fritidsnämnden fått något sådant här uppdrag överhuvudtaget. Kommunfullmäktige har ju redan fattat sitt beslut om Hallsjön, i juni. Utan konsekvensrapport eller analys. Den enda förklaringen till ordförande Noréns agerande är att han helt enkelt motsätter sig beslutet.
Och det stöds av innehållet i Noréns skrivelse/beslut. Fast det konstiga är att han var med och fattade nedläggningsbeslutet i kommunfullmäktige i juni…
Eller också kanske skrivelsen har kommit till på grund av alla protester…
I nästa blogg ska jag redogöra för denna skrivelse. Som jag ska börja skriva redan nu…
PS. Du har väl skrivit på namninsamlingen? ”Bevara Hallsjön!!”
Del 2: “Rädda fisket i Hallsjön! (2/3): Skrivelse från kultur/fritid”
Solvarm fick rätt mot kommunen!!
Det hände massor den första dagen som pensionär. (Se “Nytt skede i livet”.) Först blev Vänersborgs kommundirektör avskedad (se “Nyhet: Kommundirektören uppsagd”), sedan invigdes den nya förskolan på Belfragegatan och under invigningen fick jag ett mail med en bifogad dom från Mark- och miljödomstolen!
Familjen Solvarm fick rätt i Mark- och miljödomstolen!
Det tål att upprepas:
Familjen Solvarm fick rätt i Mark- och miljödomstolen!
Det är en mycket välkommen och välförtjänt seger för familjen, men också för alla i Sverige som är i en liknande situation. Rättegången har uppmärksammats i hela landet och faktiskt också utanför våra gränser.
Striden gällde om familjen Solvarm var tvungen att betala anslutningsavgiften på 194.935 kr till Vänersborgs kommuns VA-nät. Det ansåg kommunen – och det trots att Solvarm inte vill ansluta sig till kommunens VA-nät och trots att Vänersborgs egen miljö- och hälsoskyddsnämnd inte tyckte att det behövdes (beslut den 11 juni 2018). (Jag har beskrivit omständigheterna tämligen noggrant i ett antal bloggar, se framför allt “Solvarm i Mark- och miljödomstolen” från den 30 juni.)
Mark- och miljödomstolen avkunnade följande dom:
“Mark- och miljödomstolen fastställer att Anders och Rosemary Solvarm för deras fastighet Vänersborg Sikhall 1:20 inte ska vara avgiftsskyldiga för vatten och avlopp.”
Otroligt! Fantastiskt!
Domstolen redogör i sin dom på sedvanligt sätt vad tvisten handlar. Den återger både Solvarms och kommunens synpunkter. Domstolen beskriver också Solvarms återvinningssystem på ett utförligt och tämligen lättförståeligt sätt. I den beskrivningen finns en formulering som jag tycker är slående för hur Solvarm tänker och hur systemet fungerar:
“Ecocycle System bygger på kretsloppsprincipen, dvs ”att det du ger ifrån dig räcker till att göda den mängd växter som räcker till att föda dig”.”
Även kommunens synpunkter beskrivs utförligt. Jag bifogar en länk till domen nedan, så kan var och en själva bedöma relevansen och styrkan i kommunens argument.
Jag tycker att man slås av kommunens oerhört negativa inställning både till naturhuset i Sikhall och allt nytt… Kommunen ser inte “det nya” och visar brist på “utvecklingstänk”… Det är nästan så att man även får uppfattningen att kommunen försöker misstänkliggöra Solvarms intentioner och familjens vilja till en miljömässigt hållbar utveckling av VA-systemet. Jag tror att domstolens beskrivning av kommunens synpunkter kan bli ett intressant dokument för framtidens människor som exempel på en konservativ och utvecklingsfientlig inställning.
Det skulle för övrigt vara intressant att höra kommunens två förvaltningar, dvs samhällsbyggnadsförvaltningen och miljö- och byggnadsförvaltningen, diskutera Solvarms VA-system. De skulle knappast bli överens…
Mark- och miljödomstolen redogör och motiverar utförligt sin dom. Den menar inledningsvis att:
“Behovet av anslutning till den allmänna va-anläggningen ska vara grundat på skyddet för människors hälsa och miljön och prövas från objektiva utgångspunkter.”
Och fortsätter lite senare:
“I förarbetena anges att ett enskilt alternativ till va-lösning som är överlägset i fråga om återföring av viktiga näringsämnen till det naturliga kretsloppet samtidigt som det enskilda alternativet från övriga relevanta synpunkter håller någorlunda jämna steg med det allmänna alternativet är ett exempel på ”god hushållning med naturresurser” som innebär att avgifter för va-anläggningen inte ska utgå (prop. 2005/06:78 s. 81).”
Mark- och miljödomstolen tar sedan upp punkt för punkt vad parterna var oense om och hur domstolen resonerar. Som tur är så avslutar domstolen med en sammanfattning:
“Domstolen har funnit att de enskilda avloppsanläggningarna (Solvarm har två olika system; min anm) är likvärdiga med det allmänna systemet vad avser hälso- och miljöskydd. När det gäller god hushållning med naturresurser har domstolen konstaterat att den enskilda avloppsanläggningen är bättre än det kommunala alternativet. Beträffande den hänsyn som ska tas till möjliga framtida förändringar i fråga om fastighetens användning och ägarförhållanden har makarna Solvarm visat att den enskilda avloppsanläggningen håller måttet i jämförelse med det allmänna alternativet samt att det ekonomiskt utfallet är positivt i detta fall. Vid en samlad bedömning finner domstolen mot bakgrund av vad som anförts att makarna Solvarm har visat att Fastighetens behov av avloppstjänster bättre kan tillgodoses genom den enskilda avloppsanläggningen jämfört med den allmänna va-anläggningen. Detta förutsätter dock att den enskilda avloppsanläggningen System Two är i drift samt att riktlinjerna för avloppsanläggningens hygien, skötsel och underhåll upprätthålls. Makarna Solvarms talan ska därför bifallas.”
Med andra ord, naturhusets VA-system är minst lika bra eller bättre än kommunens.
Tvisten gällde också “V:et” i VA – dricksvattentjänsterna.
Domstolen skriver i domen:
“Fastighetens behov av dricksvattentjänster kan tillgodoses minst lika bra genom den egna vattentäkten.”
Jag tror att familjen Solvarm känner en stor lättnad idag. De vill syssla med att utveckla sitt system, inte delta i tidsödande tvister med kommunen.
Anders Solvarm skriver till mig:
“Det finns rättssäkerhet som bygger på lyhördhet för vetenskap och teknisk utveckling för vår naturs skull.”
Tyvärr tror jag inte att sista ordet är sagt. Kommunens tjänstemän har säkert andra planer… De vill med all sannolikhet överklaga domen. Vi får se vad politikerna vill – ärendet lär komma upp på samhällsbyggnadsnämndens bord den 12 september… Det nämndsmötet är öppet för allmänheten, men tyvärr krockar det för min del med ett annat sammanträde.
Det är läge att avsluta denna blogg med denna mening från Mark- och miljödomstolens dom, den säger nämligen allt:
“Solvarm har visat att Fastighetens behov av avloppstjänster bättre kan tillgodoses genom den enskilda avloppsanläggningen jämfört med den allmänna va-anläggningen.”
Grattis alla i naturhuset i Sikhall!
Anm. Du kan ladda ner domen från Mark- och miljödomstolen här.
PS. Du kan läsa mina bloggar om Solvarm och naturhuset i Sikhall genom att klicka här.
PPS. TTELA skriver tyvärr inte särskilt ofta om familjen Solvarm och naturhuset i Sikhall, men i dagens tidningen återfinner vi en mycket bra artikel – se ”Tvisten om Solvarms avlopp avgjord” (tyvärr betalvägg).
Nyhet: Kommundirektören uppsagd
En sensationell nyhet har släppts på kommunens hemsida – kommundirektör Pascal Tshibanda är uppsagd! (Se ”Kommundirektören uppsagd”.)
Så här meddelar kommunen händelsen på hemsidan:
”Med omedelbar verkan har Vänersborgs kommundirektör Pascal Tshibanda sagts upp från sin tjänst.
Beslutet från måndagen den 2 september är undertecknat av våra tre kommunalråd Benny Augustsson, Gunnar Lidell och Bo Carlsson. I motiveringen står:
”På grund av bristande förtroende och att vi inte delar synen på hur ledarskap ska bedrivas i Vänersborgs kommun så upphör din tjänst som kommundirektör…”.
En process för att rekrytera en ersättare har redan satts igång. Katrin Siverby går in som t.f. kommundirektör från och med i dag. Hon har tidigare fungerat som biträdande kommundirektör.
Parterna har förbundit sig att inte ytterligare kommentera beslutet.”
Min erfarenhet, som politiker ”utanför kommunhuset”, av Pascal Tshibanda är enbart positiv. Men den synpunkten delas tydligen inte av dom som arbetar närmast honom. Det är noterbart att alla tre kommunalråd är överens.
Det finns säkert anledning att återkomma. Som läget är just nu, så har jag inga detaljer – inte mer än ”brister i ledarskapet” och rykten om ”samarbetssvårigheter”. Hade kommundirektören däremot gjort något uppseendeväckande så hade med all sannolikhet både jag och andra utanför kommunhuset fått höra talas om det. Det har emellertid inget som helst att göra med skandalen kring renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset. Det kan redan nu konstateras.
PS. Ser nu att TTELA har nyheten på sin hemsida – ”Kommundirektören uppsagd”
PPS. Det var en tuff början på pensionärslivet, två bloggar på en dag – se ”Nytt skede i livet”.
Anm. Jag gjorde några redigeringar av texten kl 15.00.
Kostnaderna för kommunhuset
Det har säkert inte undgått vänersborgarna att Kommunhuset renoveras och byggs om. Jag har själv skrivit några bloggar i ämnet. Det har också varit en diskussion huruvida allt, som t ex beslut och upphandling, har gått lagligt till. Vilket det inte har gjort. (Se ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3) ”, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)” och ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)”.) Dessutom har frågan behandlats, i kommunfullmäktige, om samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S), som nu är kommunstyrelsens ordförande, skulle få ansvarsfrihet för de ”tillkortakommanden” som avslöjats. Det fick han, till slut… (Se ”Lekstuga om ansvarsfrihet?” och ”Augustsson (S) fick ansvarsfrihet”)
I dagens diarium hittar jag ett dokument som har att göra med kostnaderna för drift och investeringar kopplade till renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset. Det är kommunens revisorer som har efterlyst en sådan sammanställning och det är kommunens ekonomikontor som i dialog med förvaltningarna har utfört arbetet.
Sammanställningen av kostnaderna gäller för perioden 2016 till och med juni 2019. Den utgår från de kostnader som är:
”särredovisade på koder i ekonomisystemet för inomhusklimatet.”
Det betyder att arbetstid för kommunens egen personal som arbetat med konsekvenser av problemen kopplade till inomhusklimatet, dvs renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset, och kostnader för sjukskrivningar inte ingår i beräkningarna.
Det handlar om mycket pengar…
Här följer sammanställningen av driftskostnaderna:
I och med att personalen inte har kunnat arbeta i kommunhuset under tiden som renoveringen och ombyggnaden pågår så har förvaltningarna tvingats hyra in sig i andra, privat ägda lokaler. Barn- och utbildningsförvaltningen och delar av socialförvaltningen håller t ex till i det gamla skattehuset på Residensgatan. Lindgården ägs av kommunen och redovisas därför för sig.
De totala driftskostnaderna uppgår alltså till drygt 25 miljoner kronor. Och det fram till och med juni. Lokalerna hyrs fortfarande och kommer så att göras fram till kommunhuset står färdigt för inflyttning. Prognosen för hyreskostnaderna resten av 2019 uppskattas till 3,25 milj kr.
Sedan har kommunen även kostnader för investeringarna:
Investeringskostnaderna är uppe i nästan 77 miljoner… Men det räcker inte. Kommunhuset är ju inte klart. Prognosen för de totala investeringskostnaderna är:
Kostnaderna för investeringarna beräknas alltså spränga ”100-miljonersvallen”. Det blir därmed en av de största investeringarna i kommunens historia. Och det i ett läge där kommunen behöver pengarna till t ex skolor och förskolor…
Och det kanske inte stannar där…
Rykten säger nämligen att även kopparplåten på takkuporna, inklusive taken under, måste bytas på
grund av läckage. Ryktena påstår också att detta har varit känt en längre tid, men att ingen har gjort något åt det. Ungefär som på Norra skolan… Men detta är alltså rykten, vi blir nog snart varse om de stämmer.
Vad ska man säga?
Beslut om Norra skolan
Det finns stora renoveringsbehov på Norra skolan. Underhållet har under åren varit mycket bristfälligt och nu behövs det en omfattande renovering. Samhällsbyggnadsnämnden föreslog att 60 miljoner kronor tilldelades till en:
”renovering av Norra Skolan under 2019-2020.”
Den 20 augusti lämnades en tjänsteskrivelse av ekonomichefen som innehöll ett annat förslag. Han föreslog att avskriva ärendet. Frågan skulle i stället hanteras:
”i anslutning till arbetet med Mål- och resursplan 2020-2022.”
Det skulle innebära att en renovering i bästa fall påbörjas tidigast år 2021. Det skrev jag om i en blogg ganska nyligen. (Se ”Renovering av Norra skolan?”.) Då trodde jag att ärendet skulle komma upp i kommunstyrelsen och kanske också till kommunfullmäktige.
Det var fel.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fattade den 28 augusti ett delegeringsbeslut, dvs Augustsson har helt ensam fattat beslutet enligt delegeringsordningen, att:
”Mot bakgrund av beslutad investeringsplan i Mål- och resursplan 2020-2022 (KF 2019/78) så beslutas att ärendet skrivs av.”
I delegeringsordningen står det att kommunstyrelsens ordförande har följande rättighet:
”Avskrivning av ärenden i övrigt.”
Jag vet inte att denna paragraf har använts förut, men det känns väldigt tveksamt att inte ärendet åtminstone går till kommunstyrelsen… Som sammanträder redan på onsdag nästa vecka. Det är ju en tämligen viktig fråga för alla elever och vårdnadshavare på skolan.
Det betyder hur som helst att en renovering av Norra skolan påbörjas tidigast år 2021..
Den pågående renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset, som påbörjades utan beslut, rullar dock på som vanligt… (Det togs sedan beslut i efterhand…)
Skolstart i Vänersborg
Igår började läsåret 2019-2020 för alla grundskolelärare i Vänersborg.
Det skedde med en uppstart för samtliga 1.200 anställda i barn- och utbildningsförvaltningen på det anrika Idrottshuset i Vänersborg. Vars innertak (i A-hallen) för övrigt såg ut att behöva en genomgång och en ”uppfräschning”.
Uppstarten började med att tf förvaltningschef Sofia Bråberg hälsade alla välkomna. Sedan visade Sofia Bråberg en kort film på lite drygt 3 minuter, ”#JegErDansk”. Den filmen bör alla se, inte bara skolfolk… Filmen kan du se genom att klicka här: ”#JegErDansk”.
Tf förvaltningschef Sofia Bråberg fortsatte med att presentera några av cheferna i förvaltningens ledningsgrupp. Det är viktigt att alla anställda får ett ansikte på sina chefer. Kommunens högste tjänsteman, kommundirektör Pascal Tshibanda, kom också upp på scenen. Kommundirektören fungerade som moderator under eftermiddagen. Han hade också med sig ett radergummi till Sofia Bråberg
– så att hon kunde sudda bort bokstäverna ”tf” från sin titel. Med andra ord, i fortsättningen är det förvaltningschef Bråberg som gäller – no more, no less.
Temat för dagen var ”Tillgängliga lärmiljöer”. Undervisningsrådet Saima Glogic från Skolverket föreläste om migranternas villkor; om kultur, språk, etnocentrism, synen på kunskap, lärande och skola etc. Det var en mycket bra och givande föreläsning. Hon berättade om migranternas villkor utifrån deras egna perspektiv, vilket också var hennes eget. Det fick åtminstone mig att tänka till en gång extra. För visst är det lärorikt och en ”erfarenhet” att sätta sig in i andras situation och sätt att tänka – och se samhället utifrån andra synvinklar än de ”gamla vanliga”. Om inte annat så borde åtminstone 20% av landets befolkning regelbundet göra sådana här tankeexperiment…
Representanter från Skolverket, Karlstad universitet och Högskolan Väst presenterade pågående satsningar som görs, och kommer att göras, i samverkan med Vänersborgs barn- och utbildningsförvaltning.
Pedagogernas K-dag avslutades med en svårslagen höjdpunkt… Ett forumsamtal mellan ”utbildningsrepresentanterna” från Skolverket och högskolorna – och inga mindre än kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Det var kommundirektör Tshibanda som ledde samtalet.
Det var naturligtvis positivt att Augustsson och Andersson ställde upp en sådan här dag och mötte personalen ”på golvet”. Men med tanke på att de här två, tillsammans med den borgerliga oppositionen (dvs S+C+MP+M+L+KD), har drivit igenom en besparing på barn- och utbildningsnämnden nästa år på 40 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär 80 tjänster, så undrade man kanske hur de skulle kunna motivera och ”peppa” pedagogerna i A-hallen.
Benny Augustsson och Mats Andersson låtsades inte om nerdragningarna… Det var nog ”enklast” så… De slapp att förklara besparingsbeslutet och konsekvenserna för förskolans och skolans framtid i Vänersborg. Kommundirektör Tshibanda ställde inte heller några konkreta frågor kring huvudmannens/politikernas ansvar för att ge förskola och skola de förutsättningar och de resurser som krävs för att rektorer och skolpersonal ska kunna uppfylla sina uppdrag. (På sätt och vis förstår jag kommundirektörens dilemma… 
Det skulle kanske ha varit en ”oberoende” moderator… Eller en oppositionspolitiker…)
Augustsson och Andersson levererade istället ett antal numera välbekanta tomma fraser och nötta slagord. Det var dock lite anmärkningsvärt att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) egentligen inte sa någonting om förskolan eller skolan. Han pratade om dialog rent allmänt och att alla 
måste hjälpa till för att minimera utanförskapet. Han nämnde särskilt näringslivet och fritidens betydelse. Mats Andersson (C) hade en längre fotbollsliknelse. Jag är inte säker på att den var relevant för de problem som pedagogerna och övrig skolpersonal upplever och står inför… Och självklart fick pedagogerna rådet av nämndens ordförande att hjälpa varandra och jobba tillsammans…
Det blir ett mycket tufft läsår i Vänersborg. Den 16 september samlas barn- och utbildningsnämnden för att starta diskussionen om var de 40 miljonerna ska hämtas, som nämnden ska spara… De här åtgärderna kanske?
Ovanstående är det förslag som förvaltningen har tagit fram. Och det är med all sannolikhet de åtgärderna som de styrande partierna tillsammans med den borgerliga oppositionen nu ska genomföra. (Kommunfullmäktige beslutade emellertid, i samband med budgetbeslutet, att familjecentralen Sirius ska drivas vidare.)
Barn- och utbildningsförvaltningen, och BUN självt, skrev inför budgetbeslutet i våras (se ”KF (1): Budget 2020”):
”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”
Barn- och utbildningsförvaltningens slogan är:
”Tillsammans gör vi bra bättre”
Den behöver nog revideras…
Mariedalskolan: Yttrande till Förvaltningsrätten
Det är inte bara Bo Carlsson (C) som har duster med Sveriges domstolar. Undertecknad vänsterpartist brottas också med jurister… Jag överklagade nämligen ett beslut i kommunfullmäktige till Förvaltningsrätten i Göteborg.
Det var den 22 maj 2019 som kommunfullmäktige i Vänersborg fattade ett beslut om att utöka samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget 2019 med 755.000 kronor, till exploateringsprojekt i Mariedal för tre nya småhustomter. Exploateringen innebär att tre nya småhustomter ska bildas samt att en väg ska byggas om och samtidigt få en ny sträckning. Fastigheterna och vägen ligger alldeles bredvid Vänersborg största skola, Mariedalskolan. Vid exploateringsområdet rör sig en stor del av skolans nästan 500 barn. (Se ”Vad sa politikerna om Mariedal?”.)
Mitt överklagande avslutades med följande ord (se ”Överklagan till Förvaltningsrätten”):
”Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys och ingen hänsyn har tagits till innehållet i de skyddsrondsprotokoll som upprättats vid Mariedalskolan.”
I juridiska tvister som denna så skickar domstolen överklagandet till den/de det berör. I detta fall alltså till Vänersborgs kommun. Kommunen får tillfälle att yttra sig över överklagandet, försvara sig typ. Men innan Förvaltningsrätten tittar på yttrandet så får den som har överklagat chans att yttra sig över yttrandet… Och så kan det faktiskt hålla på några varv. Det är dock inte alltid som den överklagande yttrar sig. När ”allt är klart” sätter sig Förvaltningsrätten in i ärendet och avkunnar en dom.
I det här fallet så är det alltså undertecknad vänsterpartist som ”klagar” och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som svarar, och försvarar. Nu är det väl i och för sig inte Augustsson själv som har författat svaret. Till sin hjälp har han tagit hjälp av kommunjuristen. Men Augustsson har i varje fall undertecknat.
Ordförande Augustsson representerar Vänersborgs kommun. Och det är inte så konstigt. Han är ju ordförande i kommunstyrelsen och det som ett resultat av valet i höstas. På det sättet ”är” han Vänersborg. Å andra sidan kan det tyckas vara ett (åtminstone litet) demokratiskt dilemma, så kanske man kan kalla det, när Augustsson försvarar ett beslut som går ut på att det är ok att kommunfullmäktige drastiskt ändrar trafiksituationen och därmed arbetsmiljön för ett hundratal av sina egna anställda – utan att informera eller samtala med dem innan. Eller förändra för nästan 500 barn, och deras vårdnadshavare, utan att bry sig om att fråga vad de tycker.
För så är det. I kommunens svar till Förvaltningsrätten tar ordförande Augustsson inte upp något i sakfrågan, han bemöter inte några av de argument som jag anför till stöd för mitt överklagande. Inga motiveringar till fullmäktiges beslut, ingen argumentation om varför kommunen har rätt och jag som överklagar har fel, inget om att kommunen ska samverka och föra dialog med anställda, barn och föräldrar i ett senare skede etc… Svaret handlar bara om att kommunfullmäktige har laglig rätt att fatta ett sådant här beslut:
”Det beslut som Kommunfullmäktige fattat ligger inom den kommunala kompetensen.”
Och det har jag faktiskt inte vänt mig emot i mitt överklagande. Självklart får fullmäktige fatta beslut. Det förstår jag också. Mitt överklagande handlade ju om det bristande underlaget. (Det går för övrigt att ladda ner kommunens svar till Förvaltningsrätten genom att klicka här. Svaret är på bara 2 sidor.)
Förvaltningsrätten har alltså gett undertecknad möjlighet att yttra sig över kommunens yttrande. Och envis och enveten som jag är kunde jag inte låta bli att göra det. Mitt yttrande, som jag skickade in till Förvaltningsrätten för några timmar sedan, såg ut så här:
=====
Yttrande över Vänersborgs kommuns yttrande 2019-06-28
Jag noterar att yttrandet från Vänersborgs kommun över mitt överklagande från den 3 juni inte tar upp mina argument i sak. Mina anförda skäl kommenteras överhuvudtaget inte. Kommunen ser tydligen inget som helst problem med att det inte har förts någon dialog med rektor eller personal på Mariedalskolan eller med barn- och utbildningsförvaltningen om kommunens exploateringsplaner. Det ses uppenbarligen inte heller som något problem att det inte har gjorts någon konsekvens- eller riskanalys enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Och Barnkonventionen blir tydligen intressant först när den blir lag i Sverige om knappt ett halvår…
Det överklagade ärendet beslutades i och av kommunfullmäktige. Det hade dessförinnan ”beretts” i samhällsbyggnadsnämnden. Undertecknad är ledamot i Vänersborgs kommunfullmäktige, dock inte i samhällsbyggnadsnämnden. Som ledamot i kommunfullmäktige är jag hänvisad till de underlag som medföljer ärendet inför fullmäktiges sammanträde. Jag kan inte på något sätt påverka ärendets beredning. Som fullmäktigeledamot bör jag dock kunna ha synpunkter på underlaget eftersom det är på detta som jag ska basera mitt ställningstagande.
I kommunens yttrande står det:
”Syftet med beredningen är att ge fullmäktige ett tillförlitligt och allsidigt belyst underlag för besluten.”
Det är precis det jag hävdar i mitt överklagande – underlaget inför kommunfullmäktiges beslut var inte tillförlitligt och allsidigt belyst.
Kommunens yttrande fortsätter:
”Det ingår således alltid ett visst mått av sakprövning i den (beredningen; min anm).”
Ordförande i samhällsbyggnadsnämnden erkände ärligt och öppet i fullmäktigedebatten att det inte hade förekommit någon sakprövning, egentligen inte ens ”ett visst mått”. Ordförande Wiklund sa:
”Tjänstepersoner som har, kan ibland se en risk att föregripa politiska beslut. För det ska de ju inte göra. Så, jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av. Det är mer än skolan, det är Lantmäteriet som kommer att ha sikt där, det är trafikingenjörer och vatten som har åsikter om hur det här ska gå till och framför allt barnen i skolan och rektorerna där. Så att jag är övertygad om att när KF har tagit ett beslut att det ska ske en exploatering, då kommer det igång.”
I fullmäktiges underlag står det:
”Budgeten används till avstyckning från två till tre småhustomter, framdragning av vatten och avlopp och ombyggnad av Furuvägen vilket sammanlagt beräknas kosta 755 000 kronor”
Detta förmedlar en bild av hur det ska bli om anslaget beviljas och inte alls som det står i kommunens yttrande till förvaltningsrätten:
”vilka efterföljande åtgärder som kan bli aktuella att vidta med anledning av det beslut som Kommunfullmäktige fattat…”
Som ledamot i fullmäktige vill jag bara medverka till att bevilja en begäran om trekvarts miljon om det står klart att projektet vilar på fast grund och kan genomföras. Och inte tvärtom, dvs att pengar först måste beviljas för att därefter se om det är ett projekt som på allvar kan föras vidare i processen.
=====
KF igår: Lekstuga om ansvarsfrihet?
När gårdagens sammanträde avslutades och ledamöterna behagade inleda sin färd till hemmens lugna vrår möttes de vid utgången på Folkets hus av kyrkklockornas ringande. Klockorna förkunnade att klockan var 23.00…
Det var ett långt sammanträde – ett i mångas tycke onödigt långt sammanträde…
Ärendet ”Kommunens och nämndernas årsredovisning 2018” tog i och för sig längre tid än vanligt, men denna diskussion var tämligen meningsfull. Det handlade om att utvärdera förra årets verksamhet. Några talare passade också på att blicka in i framtiden, något som självklart var svårt att låta bli även om det inte riktigt hörde till ämnet. Men vad är det man säger, man måste lära av historien för att förstå nutiden – och kunna forma framtiden.
Min vana trogen pratade jag om situationen inom förskola och grundskola. Nämndens ordförande Mats Andersson tyckte att mitt anförande gick i ”moll”. Men när man beskriver kunskapsresultaten under de senaste åren för de avgående 9:orna så kan det 
knappast bli i ”dur”. I så fall våldför man sig på fakta. Jag talade lite senare också om hur andelen legitimerade lärare minskar i grundskolan och att ungefär 1/3 av lärarna på mellan- och högstadierna saknar legitimation. Självklart tog jag också upp lokalsituationen – att det helt enkelt inte finns tillräckligt med lokaler för våra elever. BUN ”löser” det med att hyra in moduler, men det saknas grupprum, rum för enskild undervisning, hemspråk, ämnessalar, idrottshallar osv.
Marianne Ramm (V) tog upp krisen inom socialnämndens område. Men det är värt en egen blogg. Andra talare var också uppe och pratade om sina nämnder, men det är helt klart att läget inom social- respektive barn- och utbildningsnämnden för att klara de stora och ofta lagstadgade behoven är mycket bekymmersamt. De ekonomiska förutsättningarna finns för närvarande inte.
Bo Carlsson (C), som var kommunstyrelsens ordförande i slutet av 2018, talade om kommunens framgångar. Carlsson noterade även den positiva utvecklingen av kontakterna med näringslivet. Då passade Lutz Rininsland (V) på att fråga varför alla anställda slutar på kommunens näringslivskontor. Carlssons förklaring var att det beror på naturliga orsaker, t ex att de anställda söker nya utmaningar. Det känns som det är en lite för enkel förklaring, det finns rykten som talar ett annat språk. Men jag har inte tillräcklig kunskap för att uttala mig, antagligen är det just bara rykten.
I årsredovisningen stod det också om ”Vatten i världsklass” och i avsnittet kunde man läsa följande:
”Kommunen har också fortsatt arbetet med att bygga ut kommunalt VA enligt kommunens blåplan för att minska näringsläckage från enskilda avlopp.”
Jag ställde två frågor med anledning av detta – finns det belagda näringsläckage från enskilda avlopp längs ledningsdragningen vid Vänerkusten och vad har de läckagen i så fall resulterat i? Vattnet i Dalboviken är ju t ex inte övergött. Frågorna ställdes också med bakgrund av det arbete som pågår i regeringskansliet just nu om att ändra lagarna kring vatten och avlopp. I Vänersborg tas det ju inte alls någon hänsyn till de diskussioner som pågår i riksdag och regering och som med all säkerhet kommer att leda till förändringar i lagstiftningen. Jag fick hur som helst inga svar på frågorna.
Och sen var det dags för kvällens ”huvudnummer”, som kom att ta upp mot 4 timmar av sammanträdet – ”Ansvarsfrihet för nämnder, styrelser och enskilda förtroendevalda i Vänersborgs kommun år 2018”.
Problemet var helt enkelt om samhällsbyggnadsnämnden, dess ledamöter och ordförande skulle få ansvarsfrihet. Revisorerna tillstyrkte ansvarsfrihet, samtidigt som det i underlaget från revisorerna medföljde deras slutsatser kring hanteringen av renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset. Det här jag skrivit flera bloggar om tidigare. (Jag länkar till dem i slutet av denna blogg.) Revisorerna framförde i denna granskningsrapport en kritik som var tämligen skoningslös. Att de ändå tillstyrkte ansvarsfrihet motiverades med tidsaspekten och att samhällsbyggnadsnämnden inte hade fått tillfälle att yttra sig över kritiken, någon som formellt måste göras innan beslut kan fattas om att neka ansvarsfrihet.
Jag har lite svårt att förstå revisorernas slutsats om ansvarsfrihet, även om samhällsbyggnadsnämnden ska ha (enligt praxis?) 4 månader på sig för sitt yttrande och beslutet om ansvarsfrihet måste fattas innan juni månads utgång (enligt kommunallagen). Jag får hålla med Lena Eckerbom Wendel (M) som tyckte att det inte skulle behövas 4 månader för att besvara kritiken och komma med ett yttrande. Så gick det inte till i det privata näringslivet sa Eckerbom Wendel, och jag kan väl tillägga att sådana tidsrymder har man inte heller i skolans värld…
Det verkade emellertid som om hela fullmäktige var överens om att bevilja samtliga andra nämnder, styrelser och kommunala bolag ansvarsfrihet, och vänta med samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden skulle få chans att avge ett yttrande och sedan skulle frågan om ansvarsfrihet för samhällsbyggnadsnämnden behandlas på fullmäktiges junisammanträde. Det förslaget lades faktiskt också fram av kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C).
Det var många ajourneringar (pauser) och diskussioner mellan gruppledare, fullmäktiges presidium och juridiskt kunniga personer… Och det var mellan ajourneringarna en del inlägg från talarstolen. Det handlade i detta skede dock mest om hur beslutet skulle formuleras för att vara juridiskt korrekt – diskussioner som jag inte ska belasta mina läsare med.
Efter en av ajourneringarna begärde Dan Nyberg (S) ordet. Det visade sig att de styrande partierna, enligt min uppfattning var det helt plötsligt, hade bytt fot. S+C+MP ville redan under kvällens sammanträde ge samhällsbyggnadsnämnden ansvarsfrihet. Dan Nyberg ansåg att kommunfullmäktige skulle följa revisorernas råd om att bevilja ansvarsfrihet och han yrkade också på att kommunfullmäktige skulle uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att återkomma till fullmäktige om vilka slutsatser nämnden drog över revisionsrapporten. Samhällsbyggnadsnämnden skulle avge sitt yttrande senast vid utgången av år 2019.
Och som en följd av det så drog också ordförande Levin tillbaka sitt förslag. Hon tillhörde ju den styrande partikonstellationen…
Och nu kändes det som det blev en parodi av sammanträdet. Mats Andersson (C) ”anklagade” oppositionen, eller snarare moderaterna, för att göra ”lekstuga” av ärendet. Vi var nog många som tyckte att det var precis tvärtom…
Det blev nya ajourneringar med nya diskussioner, även mellan partier – och det kom fram nya beslutsförslag. En stor del av oppositionen kunde inte acceptera förslaget om att bevilja samhällsbyggnadsnämnden ansvarsfrihet redan nu. Skulle fullmäktige ge ansvarsfrihet i detta läge, så skulle risken vara mycket stor att nämndens behandling av ombyggnaden av kommunhuset helt skulle rinna ut i sanden. Och den kritiska revisorsrapporten begravas.
Lena Eckerbom Wendel (M) lade ett yrkande. Det var i stort sett en kopia på ordförande Levins tidigare yrkande. Yrkandet hade följande lydelse:
”Jag yrkar att beslutet om ansvarsfrihet för samhällsbyggnadsnämnden får avvakta tills samhällsbyggnadsnämnden fått en möjlighet att yttra sig över den i revisionsberättelsen refererade ”Granskning av ombyggnation av kommunhuset”.
Om detta skulle falla yrkar jag på icke ansvarsfrihet för samhällsbyggnadsnämndens ordf 2018.
I övrigt tillstyrks ansvarsfrihet.”
Och så tvingades moderaterna alltså, tack vare förslaget från S+C+MP, att komma med det alternativa förslaget (om förslag 1 skulle falla) att neka samhällsbyggnadsnämndens ordförande ansvarsfrihet redan under kvällen. Och som alla vet så var samhällsbyggnadsnämndens ordförande 2018, kommunstyrelsens nuvarande ordförande Benny Augustsson (S)…
Jag tror att Lena Eckerbom Wendel helst hade velat slippa att gå ”händelserna i förväg”. Tanken var ju att samhällsbyggnadsnämnden och Benny Augustsson skulle få möjlighet att ”försvara sig” innan ett sådant här beslut eventuellt skulle fattas.
Det blev nu inte aktuellt. Förslag 1, så att säga, visade sig ha hela oppositionens stöd. Gruppledarna från samtliga oppositionspartier gick upp i talarstolen och yrkade bifall. Det skulle betyda att vid en eventuell votering skulle bara 20 ledamöter stödja förslaget från S+C+MP (fast då skulle de som hade suttit i samhällsbyggnadsnämnden år 2018 räknas bort, eftersom de hade varit jäviga; man får inte besluta om ansvarsfrihet för sig själv). Oppositionen skulle ha fått 31 röster… (Och inga hade varit jäviga, eftersom inget beslut om ansvarsfrihet då skulle fattas.)
Det var emellertid ingen som begärde votering så oppositionens förslag blev kommunfullmäktiges beslut. Beslutet blev ungefär så här (vi får se den exakta ordalydelsen när protokollet blir färdigt):
”Beslutet om ansvarsfrihet för samhällsbyggnadsnämnden får avvakta tills samhällsbyggnadsnämnden fått en möjlighet att yttra sig över den i revisionsberättelsen refererade ”Granskning av ombyggnation av kommunhuset”.
I övrigt tillstyrks ansvarsfrihet.”
Det var ett bra beslut. Med tanke på den förödande kritik som revisorerna hade framfört om kommunhusets ombyggnad och renovering hade det varit totalt omöjligt att ge ansvarsfrihet i nu-läget. Och dessutom hade inte samhällsbyggnadsnämnden fått tillfälle att yttra sig.
När beslutet var fattat visade klockan på 22.30… Och det fanns ytterligare ärenden för fullmäktige att behandla. Men dom finns det möjligen anledning att återkomma till.
Först efter att kyrkklockorna hade slagit tolv så kunde jag dra över mig täcket för att få några timmars sömn innan det blev dags för en ny arbetsdag. Och nya blogginlägg…
PS. Lutz Rininsland har också bloggat om gårdagens sammanträde: ”Vem kan tycka om denna tragikomiska föreställning?”
==
Tidigare bloggar om renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset:
”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”, 31 mars
”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”, 1 april
”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)”, 2 april
”Ansvarsfrihet för SHB?”, 16 april
Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)
Detta är del 3. Det är en direkt fortsättning på föregående blogg, del 2, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”. (Som i sin tur var en direkt fortsättning på del 1, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”).
Slutsatser
PwC avslutar sin rapport med att besvara ett antal kontrollfrågor. De flesta svaren framgår av själva framställningen, se mina två tidigare bloggar, men jag gör ändå några nedslag.
* ”Det finns inte riktlinjer och rutiner för intern kontroll och riskbedömningar avseende byggentreprenader. … Vidare saknas rutiner för styrning av större projekt samt en gemensam projektstyrningsmodell.”
* ”De politiska beslut som fattats har delvis grundats på bristfälligt underlag. … inget beslut om att starta upphandlingen av Sessionssalen fattades, vilket är anmärkningsvärt.”
* ”Vi finner det dock anmärkningsvärt att så pass många ÄTOR uppkommit trots att det är en totalentreprenad.”
* ”Det finns inga kontroller som säkerställer att intern kontroll fungerar i samband med större investeringsprojekt.”
* ”Det upprättades ingen förkalkyl i samband med ombyggnationen av kommunhuset.”
* ”Det finns ingen antagen rutin för hantering av ÄTOR. Inte heller har särskilda ekonomimöten hållits, trots att ÄTOR förekommit frekvent.”
Det händer att invånare i Vänersborg har andra åsikter än kommunen, inte minst i byggfrågor… Ändå får invånarna acceptera och följa kommunens direktiv. En sådan här revisorsrapport tenderar att undergräva kommunens auktoritet. Det är inte bra. Vänersborgarna kanske börjar ställa sig frågor som – varför ska vi göra som kommunen föreskriver när sådana här granskningar visar på så många och så stora brister i kommunens egen kunskap och egna rutiner? Eller, varför ska vi ha full koll i och på våra byggprojekt när kommunen inte har det på sina egna? Sådana här frågor skulle undergräva tilliten. Det är viktigt att kommunen gör rätt så att invånarna får tillbaka förtroendet för politikerna och tjänstemännen.
Revisorerna avslutar granskningen med att identifiera ett antal förbättringsområden, som de vill att kommunen ska beakta. Kanske blir allt bättre om kommunen följer revisorernas råd…
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör uppdra åt förvaltningen att utarbeta rutiner för styrning av större projekt samt en gemensam projektstyrningsmodell. Genom att anta en rutin som följs av förvaltningen förebyggs risken att en omfattande renovering ej upphandlas.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör uppdra åt förvaltningen att gå igenom samtliga kostnader som upparbetats inom kommunhuset (byte av ventilation i fläktrummet, ombyggnation av kv. Myrten 10 del 1 och 2 samt rivning av Sessionssalen). Detta för att nämnden ska få en samlad kostnadsbild och en prognos över vad den totala kostnaden förväntas uppgå till.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör se över upphandlingsprocessen. I synnerhet bör varsamhet vidtas rörande upphandling av totalentreprenader när kommunen redan utfört omfattande projektering.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör anta en rutin för hantering av ÄTOR — både i fråga om förhållningssätt beroende på vald entreprenadform, men även gällande beställning, eventuella ekonomimöten vid frekvent förekomst av ÄTOR samt attestering.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör initiera en dialog med kommunstyrelsen om förutsättningarna för att anta en rutin för mutor och jäv.”
Renoveringen av kommunhuset pågår fortfarande. Därför vet ingen vad notan riktigt kommer att sluta på när allt är klart. De totala kostnaderna kommer i varje fall inte att understiga 78,755 milj kr. Det är mycket pengar. Och till denna kostnad måste vi då kanske också lägga en ny sessionssal…
För den gamla sessionssalen är numera riven. Om det ska bli någon ny vet vi i dagsläget inte. Kommunen hoppas nog på att Västra Götalandsregionen ska uppföra en ny byggnad där även en sessionssal för kommunen kan inrymmas. Men en sådan byggnad lär väl då hamna någonstans i Vänerparken. Men det är en helt annan historia.
Revisorernas och PwC:s arbete är klart, rapporterna är inlämnade. Hur dessa rapporter nu kommer att hanteras, det vet jag inte.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), som var samhällsbyggnadsnämndens ordförande förra mandatperioden, sa till P4 Väst igår (se/lyssna här: ”Hård kritik mot Vänersborgspolitiker efter olaglig renoveringsaffär”):
”Vi har funderat på varför det blir så. … Hur ska vi göra för att det här inte händer igen? … Självklart får vi ta åt oss av den här revisionsrapporten … för att det här inte ska hända igen.”
Och självklart vill ingen att detta ska hända igen. Men låt oss se tillbaka 10 år. Då skakades Vänersborg av en byggskandal i ännu större omfattning. Arena Vänersborg, som skulle kosta 140 milj kronor, uppvisade en slutnota på närmast ofattbara 286 milj kr. Och då liksom nu hade det inte funnits riktlinjer och rutiner för intern kontroll, riskbedömningar eller (och) styrning. Det hade inte funnits någon antagen rutin för hantering av ÄTOR. Och inte nog med det, politiska beslut hade grundats på bristfälliga underlag.
Historien har alltså upprepat sig. Det var precis samma misstag nu som då. Det tycks som om kommunen inte har lärt sig någonting av arenaskandalen. Och ansvaret för detta faller tungt på de styrande, framför allt på socialdemokraterna och centerpartiet. De styrde Vänersborg under arenatiden och de styrde under den förra mandatperioden – och de styr fortfarande. Och allt är sig likt, inget tycks ha förbättrats eller förändrats… Vad säger att kommunledningen ska lära sig något denna gång?
Den gången, på arenatiden, fick inte ledamöterna i barn- och ungdomsnämnden ansvarsfrihet, trots att nämndens ledamöter hade förvägrats insyn i projektet och trots att vissa ledamöter till och med hade röstat nej till hela arenabygget. De ledande politikerna i kommunstyrelsen fick däremot ansvarsfrihet…
Ska någon i kommunledningen ställas till svars denna gång? Eller är det ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden som inte ska beviljas ansvarsfrihet?
Gunnar Lidell (M) sa igår i P4 Väst (”Oppositionen stämmer in i kritiken efter olaglig renoveringsaffär”):
”Det har ju hänt förr att revisorerna har yrkat på icke ansvarsfrihet, men det vill jag inte spekulera i, i förväg. Det får revisorerna jobba med.”
Vilka skulle revisorerna anse vara ansvariga?
Eller ska revisorerna bara låta allt passera? Och hoppas att kommunen följer förbättringsförslagen. Jag tror inte att kommuninvånarna nöjer sig med det, jag tror att de vill att någon eller några, politiker eller tjänstemän, bör ta på sig ansvaret, eller hållas ansvariga, för alla de fel och brister som revisorerna och PwC har upptäckt i sitt gedigna revisionsarbete.
Det är dock viktigt att hålla i minnet att trots att många fel har begåtts, så har alla haft ett gott uppsåt. Ingen har velat att det skulle bli så här.
För övrigt hoppas jag att renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset ska bli bra och lyckad och att personalen i fortsättningen ska få en bra arbetsmiljö.
Anm. Det här var den tredje och sista bloggen i ämnet. De två första delarna hittar du här:
- ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”, 31 mars 2019.
- ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”, 1 april 2019.
PS. Du kan ladda ner revisorsrapporten genom att klicka här.
Affären Kindblom: Länsstyrelsen säger nej
Som läsare av denna blogg vet, så har ett antal blåsutbor i många år kämpat för att det lilla skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut ska få vara kvar som ett orört grönområde. ”Kindblomsskogen” är i stort sett det enda grönområde som finns kvar i Blåsut.
Kommunen däremot har till skillnad från de boende i området velat att det ska byggas hus i en del av skogsområdet. Trots att det strider mot kommunens egen Grönplan. Men som så ofta tidigare, om naturintressen står mot ekonomiska intressen så är det naturintressena som får ge vika…
Kommunen ”vann” naturligtvis striden. Betongpartierna i kommunfullmäktige (S+C+M+L+KD; MP avstod både från att delta i debatten och att rösta) beslutade den 18 november 2015 att grönområdet ska bebyggas (se ”En demokratisk fars”) och det beslutet har inte ändrats.
Det har emellertid inte uppförts några hus i skogen, inte än.
Senast ett kapitel skrevs om byggnationen vid Kindblomsvägen var egentligen i september 2017. Då behandlade Länsstyrelsen ett överklagande från de boende om att byggnadsnämnden hade gett bygglov till Brunbergs Bygg.
Länsstyrelsen beslutade den 4 september 2017:
”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och avslår ansökan om bygglov.”
Länsstyrelsens uppfattning var alltså att byggnadsnämnden i Vänersborg hade fattat ett olagligt beslut. (Se ”Byggnadsnämnden får underkänt!”.)
Det var till att börja om. Brunbergs gjorde om sina ritningar och byggnadsnämnden beslutade den 21 augusti förra året (2018) att godkänna dem – och ge bygglov. Det här var början till ett nytt kapitel. (Se ”Nytt kapitel i ärendet Kindblom!”.)
Byggnadsnämndens beslut var inte enhälligt. Vänsterpartiets ledamot i nämnden, Pontus Gläntegård, reserverade sig mot beslutet. Han hänvisade till en dom i Mark- och miljööverdomstolen, som sa att murar inte får vara så långa och höga på prickmark som muren var på Kindblomsvägen….
Det handlade om en mur… En stödmur skulle nämligen uppföras vid ”hus B” som var ca 60 meter lång och mellan 0,6 och 1,5 meter hög. Dessutom var omkring 44 meter av muren placerad på punktprickad mark.
I byggnadsnämndens bygglovsbeslut stod det:
”Muren vid hus B avviker mot detaljplanen vad gäller att bygga på mark som inte får bebyggas. I området förekommer flera olika former av inhägnader utmed gata och mot grannfastighet på den så kallade förgårdsmarken. Avvikelsen bedöms därför utgöra en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Muren bedöms inte påverka trafiken nämnvärt och inte heller medföra en visuell eller annan form av olägenhet som gör att den inte kan tillåtas. Åtgärden är även av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna bebyggas på ett ändamålsenligt sätt.”
Byggnadsnämnden brukar vara ”noggrann” och hitta det mesta som kan stoppa byggnadsärenden. Det kan många vänersborgare vittna om. I fallet Kindblomsvägen tycks det vara tvärtom. Här hittar nämnden det mesta som skulle kunna tala för att detaljplaner inte behöver följas…
Byggnadsnämndens beslut överklagades återigen av de boende i området.
I förra veckan, den 21 mars 2019, kom Länsstyrelsens beslut:
”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och avslår Salamandern ekonomisk förenings ansökan om bygglov.”
Beslutet innebär att Länsstyrelsen anser att byggnadsnämndens beslut återigen är olagligt. (Brunbergs Bygg har döpt den ekonomiska förening som köpte och som ska bli byggherrar för skogsområdet till – Salamandern ekonomisk förening.)
Länsstyrelsen skriver i sin tämligen utförliga motivering:
”Som angetts ovan ska planens bestämmelser tolkas i enlighet med den lagstiftning som gällde vid tiden för planens antagande. Till skillnad mot anläggande av parkeringsplatser har uppförande av murar på punktprickad mark ansetts stå i strid mot detaljplaner antagna innan ikraftträdandet av PBL (…). Uppförandet av stödmuren får således, med hänsyn tagen till nämnda praxis samt till murens längd och höjd, anses innebära att marken bebyggs. Stödmuren strider således mot detaljplanen i den del av muren som är belägen på mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Länsstyrelsen anser att avvikelsen är så stor att det inte kan vara fråga om en liten avvikelse. Det förhållandet att det i området förekommer murar på punktprickad mark medför ingen annan bedömning. Det är fråga om nybyggnation och enligt Länsstyrelsens uppfattning finns det andra sätt att bebygga fastigheten på än den som framgår av ansökan och som inte kräver att murar placeras på mark som inte får bebyggas. Murens planstridiga placering kan därför inte sägas vara nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Det har inte heller framkommit att avvikelsen skulle kunna godtas av något annat skäl (…).”
Och därmed har ännu ett kapitel om skogsområdet vid Kindblomsvägen avslutats. Brunberg får inte börja bygga några hus, inte efter de planer som företaget, och byggnadsnämnden, hade tänkt.
Det har alltså inte börjat byggas några hus i området än. Och frågan är väl om det blir några. För precis som när Länsstyrelsen upphävde byggnadsnämndens beslut den 4 september 2017, så tittade inte Länsstyrelsen på alla de andra grunderna för grannarnas överklagande. Länsstyrelsen upphäver beslutet på en av grunderna. Länsstyrelsen skrev denna gång:
”Eftersom hinder mot bygglov föreligger redan på grund av att murens placering på punktprickad mark inte kan godtas saknas skäl att pröva klagandenas övriga invändningar.”
Det betyder att det kan finnas fler skäl till att byggnadsnämnden har fattat ett olagligt beslut. Det är invändningar som grannarna kan anföra vid ett överklagande av ett eventuellt nytt bygglovsbeslut.
Även om inga hus har börjat byggas i Kindblomsskogen, så har kommunen inte varit overksam. Kommunen har förberett byggnationen med att anlägga en damm för salamandrar och andra vattenlevande djur. Kommunen har också byggt en väg genom skogen. Vägen har delat skogsområdet, vilket som jag ser det har ”förstört” området – till och med innan det har byggts några nya hus längs vägen. Jag tror också att VA
-ledningar är nedgrävda. Om det inte byggs i skogen så har kommunen använt ett antal miljoner kronor i onödan.
Vi är nog många som funderar på hur kommunen sköter och har skött affären Kindblomsskogen. Hela affären känns onekligen lite ”skandalartad”. Det är nog många som också tycker att det är dags att sluta vända fler blad, och avsluta boken om ”affären Kindblom”. Det är nog med kapitel nu. Kanske är det lika bra att Brunberg bygger någon annanstans i kommunen…
PS. Lite kuriosa… Första gången som Vänsterpartiet lyfte frågan om Kindblom var den 6 september 2011. Då skrev Lutz Rininsland om Kindblom på Vänsterpartiets hemsida – ”Hur står det i kommunens vision?”. Två dagar senare, den 8 september 2011, skrev jag en blogg som bland annat handlade om Kindblomsskogen – ”…en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande”. Och då, 2011, hade Kindblomsborna ändå redan ”bråkat” med kommunen i några år…
Senaste kommentarer