Arkiv
FABV (2/2). Och Nuntorp.
I tisdags skrev jag om Fastighets AB Vänersborg (FABV) och ”kopplingarna” till Toppskandalen och en eventuell demoanläggning i Wargöns hamn- och industriområde. (Se ”Fastighets AB Vänersborg”.)
Idag skriver jag om Fastighets AB och Nuntorp, ämnet för en TTELA-artikel i tisdags och en i torsdags.
När jag tittar i Fastighets AB Vänersborgs styrelseprotokoll från 2015 så återfinns det inte mycket om Nuntorp och ett eventuellt köp. Vilket ter sig mycket förvånande, snällt sagt. Det är faktiskt så att Nuntorp endast nämns i ett protokoll, det från den 2 december.
I protokollet för styrelsemötet den 2 december så står det:
”Vidare kort rapportering om försäljningsprocess Nuntorp. LR konsult har uppdraget att värdera fastigheten”
Det var allt. Hur Fastighets AB, och kommunen, tänkte framgår inte. Och det här är alltså det enda som står i protokollen om Nuntorp under hela 2015.
Den 27 januari 2016 så är däremot Nuntorp uppe:
”Styrelsen uppdrar åt Vd att genomföra oberoende värdering av anläggningen, särskilt avseende lokaler med tanke på underhållsplaner mm, och återrapportera till styrelsen i mars.”
Inget mer. Det handlar bara om en värdering. Det står inget om ett eventuellt köp. Jag får dock en känsla av att det diskuterades mer än vad som framgår av protokollet. Och den känslan har jag för övrigt när det gäller andra protokoll också.
Den 16 mars diskuterades återigen Nuntorp på fastighetsbolagets styrelsemöte. Och denna gång fattades troligen också någon typ av beslut. Jag vet dock inte säkert, jag har begärt ut protokollet, men i tisdags var det fortfarande varken skrivet eller justerat… Varken av någon ordinarie styrelseledamot eller ersättare. (Det är faktiskt ganska vanligt att ersättare justerar protokoll i Fastighets AB – en nymodighet.)
I onsdags däremot, efter att jag frågat VD Ove Thörnkvist om protokollet, och dessutom nämnde det i bloggen i tisdags kväll, så fick jag det mycket tillmötesgående svaret av VD Thörnkvist:
”De finns i diariet. Du kan med fördel vända dig till kommunkansliet för ev hjälp.”
”De”! Så protokollet skrevs och justerades i onsdags eller torsdags alltså?
Jag begärde ut protokollet från kommunkansliet. Från kommunkansliet blev emellertid svaret att det bara fanns ett protokoll, det från januari – inget från mars.
Jag var tvungen att fråga VD Ove Thörnkvist vad han menade med ”de”. Och det visade sig att Thörnkvist hade missuppfattat. Igen.
VD Thörnkvist skrev:
”Fick för mig att det var 2015 du frågade efter.”
Protokollet från den 16 mars är alltså fortfarande inte färdigt och justerat… Och det tycker nog inte bara jag är anmärkningsvärt. Det ska inte behöva ta mer än en månad att färdigställa ett protokoll.
Det är också anmärkningsvärt, och det är egentligen betydligt allvarligare, att ett sådant här stort ärende, som både är av ”principiell betydelse” och ”av större vikt” (bolagsordningen), bara har diskuterats mellan skål och vägg… Någonstans…
Men det har vi ju varit med om förr i Vänersborg… Med känt resultat…
Att det inte finns något protokoll, eller en övergripande demokratisk process, hindrade dock inte Marie Dahlin (S) från att skriva en avsiktsförklaring den 21 mars, eller att göra uttalanden i tisdagens TTELA…
I avsiktsförklaringen från den 21 mars står det:
”Det helägda kommunala bolaget Fastighets AB Vänersborg, har vid sammanträde 2016-03-16, uttalat ett fortsatt intresse av att köpa fastigheten Nuntorp 1:14 där idag Nuntorps naturbruksgymnasium är beläget.”
Detta skriver alltså Marie Dahlin innan protokollet med det eventuella beslutet har skrivits eller justerats…
Om värderingen av Nuntorp var klar när det eventuella beslutet fattades av Fastighetsbolaget AB vet jag inte (det finns ju inget protokoll), men i tisdagens TTELA så säger Marie Dahlin att värderingen är klar, i varje fall nu. Men:
”resultaten är än så länge belagda med sekretess.”
Jag får återigen lite dåliga vibbar från arenatiden, men det kanske är så i förhandlingar med Västra Götalandsregionen – kommunen vill mörka sina kort…
Fastighets AB:s intresse av Nuntorp beror på att bolaget vill, vilket framgår av avsiktsförklaringen:
”arrendera ut denna (fastigheten; min anm) för att bedriva fortsatt utbildning/naturbruksgymnasium i form av friskola.”
Det är Hushållningssällskapet som är intresserat av att driva Nuntorp som en friskola. Men det är inte säkert att Nuntorp får tillstånd till detta. Skolinspektionen ska komma med ett svar först till hösten. Men innan beskedet kommer så måste Fastighetsbolaget ha köpt Nuntorp… Eller inte.
Hushållningssällskapet vill förresten driva fler naturbruksgymnasier. Strömma Naturbruksgymnasium är också en av de skolor som lades ner av Västra Götalandsregionen och som Hushållningssällskapet vill ta över. Och vad jag förstår, så har förhandlingarna kommit betydligt längre än med Vänersborg och Nuntorp. Så vitt jag vet så har det inte ens kommit in någon skrivelse från Hushållningssällskapet till Vänersborgs kommun. Sedan kan man väl kanske också undra lite över hur många naturbruksgymnasier som Hushållningssällskapet har tänkt sig att driva i länet… 
Det ter sig onekligen som en chansning om kommunen ska köpa Nuntorp. (Och återigen gör sig gamla vibbar påminda…)
Fastighetsbolaget har dock en plan B. Om Hushållningssällskapet backar på sina planer. Eller Skolinspektionen inte ger tillstånd. Det skriver Marie Dahlin (S) också i sin avsiktsförklaring:
”Planerna är då att i lokalerna bedriva någon form av daglig verksamhet och andra aktiviteter för kommunens räkning.”
Låter det betryggande? I mina öron så låter det som en ytterst osäker plan. Om det nu verkligen finns en plan B överhuvudtaget…
Det låter också dyrt… Om kommunen köper Nuntorp för säg 20 miljoner kronor, skulle kommunen verkligen få in tillräckligt med hyra för att driften och kaptaltjänstkostnaderna åtminstone inte går med underskott? Jag har mina tvivel.
Och vad ska kommunen göra med 50 hektar skogsmark och 195 hektar åker (plus över 50 hektar som Nuntorp just nu sköter om) om planerna inte går i lås? Arrendera ut till jordbrukare i närheten? Kanske till Bo Carlsson?
Visst kan man bli lite nyfiken på vad värderingen av Nuntorp resulterade i? Skogsmark brukar till exempel i genomsnitt värderas till 100.000 kr per hektar. 50 ha*100.000 kr=5 miljoner… Räcker verkligen 20 miljoner för hela Nuntorp? Eller hamnar priset på 
bortåt 35-40 miljoner?
Hur som helst. Det känns onekligen som att kommunen har hamnat långt utanför sitt kompetensområde med ett köp av Nuntorp… Även om intentionerna är goda och många av oss bannade den dag när regionen beslutade att lägga ner naturbruksskolan.
Moderaten Tor Wendel sitter också i Fastighets AB:s styrelse. Det vore intressant att veta hur han har agerat i Nuntorpfrågan och ett (eventuellt) beslut. När man läser om moderaternas inställning i torsdagens TTELA (se här!) så skulle det förvåna mig om Tor Wendel ställer
upp på Marie Dahlins (S) och Bo Carlssons planer (C).
I TTELA:s artikel säger Lena Eckerbom Wendel (M) att hon ifrågasätter om ett kommunalt bolag som Fastighets AB kan köpa lokaler till en specifik friskola. Eckerbom Wendel menar att eftersom Kommunallagens anda är att alla ska behandlas lika så borde i så fall kommunen även erbjuda sig att äga till exempel Fridaskolans lokaler.
Jag tror att Eckerbom Wendel (M) tänker rätt.
Lena Eckerbom Wendel (M) efterlyser också i artikeln att ärendet Nuntorp borde behandlas utanför Fastighets AB – i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Även här tror jag att Eckerbom Wendel (M) tänker rätt… En sådan här fråga måste bli ordentligt genomlyst och behandlad politiskt innan några som helst ytterligare steg tas. För visst är detta en fråga av ”principiell betydelse” och ”större vikt”?
Det tycks Marie Dahlin på sätt och vis också anse, men det är skillnad om kommunfullmäktige ställs inför fullbordat faktum eller om andra partier också får vara med i själva processen.
Nyhet: Ljunggren (S) har agerat olagligt!
Den 17 juni 2015 fattade kommunfullmäktige beslut om budgeten för 2016, innevarande år alltså. Det var en majoritet av socialdemokrater, centerpartister, miljöpartister och sverigedemokrater som tillsammans klubbade igenom en budget som i praktiken innebar nedskärningar.
Under fullmäktiges behandling av ärendet den där junikvällen lade Morgan Larsson i välfärdspartiet fram ett eget yrkande, dvs ett eget budgetförslag.
Det fick emellertid inte Larsson för ordförande Lars-Göran Ljunggren (S).
Ljunggren menade att förslaget inte var berett, dvs kommunstyrelsen hade inte haft uppe budgetförslaget till behandling. Vilket var tämligen självklart. Välfärdspartiet har ju inte någon ordinarie representant i kommunstyrelsen och kan således inte heller lägga fram något förslag där…
I och med att förslaget inte var berett så menade Ljunggren att förslaget var ett nytt ärende. Och att det då, som sagt, inte kunde behandlas av fullmäktige.
Välfärdspartiet och Morgan Larsson ansåg, med all rätt, att Ljunggren agerade helt fel. Om Ljunggrens tolkning av kommunallagen var riktig, så skulle ju välfärdspartiet aldrig kunna lägga några budgetförslag. Och vad skulle det vara för demokrati då, om ett parti som är representerat i kommunens fullmäktige, för att tillräckligt många vänersborgare har röstat på det, inte fick lägga budgetförslag?
Morgan Larsson nöjde sig inte med att protestera på sammanträdet – Morgan Larsson överklagade ordförandes beslut till Förvaltningsrätten.
Idag kom Förvaltningsrättens dom:
”Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet.”
Det betyder att Morgan Larsson och välfärdspartiet har fått rätt. Ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) agerade fel när han vägrade Larsson att lägga ett budgetförslag.
Ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) bröt med andra ord mot Kommunallagen!
Förvaltningsrätten motiverar sin dom:
”Enligt förvaltningsrättens bedömning kan det budgetförslag som Morgan Larsson tagit upp under behandlingen av aktuellt ärende inte betraktas på annat sätt än som ett yrkande som faller inom ramen för det ärende som behandlades.”
Och vidare:
”Enligt förvaltningsrätten har det inte kommit fram annat än att det saknas sådana skäl som anges i kommunallagen för att ordföranden ska kunna vägra att ställa proposition på yrkandet.”
Därför anser Förvaltningsrätten att kommunfullmäktiges beslut inte har tillkommit i laga ordning. Beslutet är alltså inte lagligt och:
”beslutet ska därför upphävas.”
Vad betyder det? Ja, för framtiden så måste naturligtvis ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) dels ändra på sina ”rutiner”, och dels läsa på Kommunallagen bättre.
Och – framför allt!
Eftersom kommunfullmäktiges beslut från den 17 juni 2015 om budgeten för 2016 nu är upphävt av Förvaltningsrätten, så måste kommunfullmäktige fatta ett nytt beslut om budgeten för 2016!
Ärendet måste alltså tas om en gång till!
Vänersborg är åter på Sveriges karta. Och återigen tack vare socialdemokraten Lars-Göran Ljunggren…
Fastighets AB Vänersborg (1/2)
Fastighets AB Vänersborg? FABV? Vad är det?
Fastighets AB Vänersborg (=FABV) är ett sådan där företag, som förhållandevis få känner till. Tror jag. Senast jag själv läste om Fastighets AB i media, så var det i TTELA den 30 mars (se här). Fast egentligen handlade den artikeln om något helt annat, nämligen kommunchefernas löner. Vänersborgs kommundirektör Ove Thörnkvist hade en månadslön på 69.000 kr. Vilket för övrigt var förhållandevis lågt jämfört med andra kommunchefer i området. Men som kommunalrådet Marie Dahlin (S) sa till TTELA:
”Även om grundlönen är låg i förhållande till de andra kommunchefernas löner får Ove Thörnkvist även ett arvode på 10.000 kronor för sitt uppdrag som vd i Fastighets AB.”
”Fastighets AB.”
Och när jag hade skrivit dessa rader (och faktiskt en hel blogg) igår kväll, och öppnade TTELA efter en god natts sömn – så får jag se rubriken:
”Fastighetsbolaget kan köpa Nuntorp”
Ibland kan faktiskt slumpens skördar spela ett spratt… (Och jag fick skriva om min blogg…)
Fastighets AB Vänersborg är ett kommunalt aktiebolag. Ledamöterna utses av kommunfullmäktige, och just nu sitter Marie Dahlin (S), ordförande, Tor Wendel (M) vice ordförande, och Bo Carlsson (C) i bolagets styrelse. Nu får dessa tre personer, som utgör hela styrelsen (förutom ersättare), inte fatta vilka beslut som helst. Kommunfullmäktige ska nämligen:
”få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
Men annars sitter alltså representanter från tre betongpartier och diskuterar mellan skål och vägg, utan att andra har någon större insyn. Ja, man kan väl också fråga sig varför i alla sina dagar Bo Carlsson, som representerar ett parti med endast 4 platser i fullmäktige, ska sitta med i var och varannan styrelse…
I bolagsordningen kan vi läsa om bolagets syfte:
§ ”§ 3 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att med beaktande av lokaliseringsprincipen och andra gällande kommunalrättsliga principer köpa och sälja fastigheter, att uppföra byggnader samt att förvalta och hyra ut fast och lös egendom. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare.”
§ ”§ 4 Bolagets ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte i avsikt att stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun som grund för sysselsättning och goda levnadsbetingelser.”
Varför skriver jag då om Fastighets AB Vänersborg? (Jag hade faktiskt tänkt göra, och hade gjort det, även innan dagens TTELA-artikel.) Jo, det kommunala aktiebolaget ska nämligen snart ha årsstämma. Och då tänkte jag att det var på sin plats att, förutom att fördjupa min kunskap något, bläddra lite i protokoll och årsstämmohandlingar.
Och jag fann en hel del intressant. Som att styrelsen hade diskuterat en del kring Toppfrys, Nuntorp och en demoanläggning i Wargöns hamn- och industriområde…
I protokollet från den 1 oktober 2015 står det till exempel:
”Eventuellt skall Fastighets AB bygga en demoanläggning i Vargön. … Hyresgästen och tankar på demoanläggning ingår i projekt Wargön Innovation. Projektet fortsätter dialogen med den tilltänkta hyresgästen och avrapporterar på framtida styrelsemöten.”
Demoanläggning? Är inte det en fråga av ”principiell betydelse eller …. av större vikt”? Som det stod i bolagsordningen.
I paragrafen strax efter i samma protokoll stod det:
”Vd rapporterar om olika intressenter som är intresserade av både ta över anläggning och bygga ny anläggning för uthyrning. Styrelsen avvisade detta.”
Jag mailade till VD Ove Thörnkvist och frågade, han har ju ändå 10.000 kr i månaden för att vara VD, om den här paragrafen också handlade om demoanläggningen i Wargön. Thörnkvist svarade:
”Ska undersöka detta.”
Jag inbillade mig kanske att VD:n hade sådana saker i ”huvudet”…
Eftersom det dröjde med svaret, så hann jag skicka ett mail till, där jag frågade vad demoanläggningen skulle kosta.
VD Thörnkvist svarade på min sista fråga:
”Ingenting, men jag ska inte spekulera i ev framtida politiska beslut. Däremot kan det vara en fråga för Fastighets AB Vänersborg och då får du vända dig till ordförande.”
”… en fråga för Fastighets AB…” Det verkade som om kommundirektör Thörnkvist för ett ögonblick glömde att han faktiskt är VD i Fastighets AB… Eller berodde kanske det svävande svaret på att det är ”politiken som härskar”…? (Och så bör det kanske i och för sig också vara…)
På den första frågan svarade Thörnkvist: 
”På din första fråga handlade det om framtagande av förfrågningsunderlag för ev byggande av demoanläggning i Vargön men styrelsen avvaktar till entreprenören/entreprenörerna utrycker sin vilja.”
Det svaret blev jag inte särskilt mycket klokare av, det måste jag erkänna, så jag skrev igen:
””Ta över”, ”bygga ny anläggning” verkar ju inte handla om att ta fram ett förfrågningsunderlag. Du skulle inte vilja förtydliga?”
Och då visade det sig att VD Thörnkvist hade misstagit sig:
”Snurrar till det märker jag! Har nu gått tillbaka i mina handlingar. Det handlar om en helt annan affärstransaktion som bolaget blev erbjuden men inte var inte intresserad av. Fel av mig; alltså inget med ”gamla Holmen”-området i Vargön att göra.”
Visst kan man missta sig, även en VD och kommundirektör kan det. Men – ska protokollen vara så bristfälliga att det inte direkt framgår vad eller vilka företag som har diskuterats på ett styrelsemöte? Och så ”luddigt” skrivet är det faktiskt också på andra ställen i protokollen.
När det gällde hur mycket anläggningen skulle kosta så vände jag mig, som VD:n rekommenderade, till ordförande Marie Dahlin (S).
Marie Dahlin svarade:
”Vi har ingen beräknad kostnad för en demoanläggning i dagsläget, men kostnaden kommer att ev belasta fastighets AB, så ingenting är svaret.”
Så styrelsen för bolaget sitter och spånar, diskuterar och förbereder beslut om en stor anläggning, utan att ha, åtminstone, en uppskattad beräkning av kostnaderna… Hur är det möjligt? Eller vill Dahlin inte avslöja det för en fullmäktigeledamot från ett ”icke-betongparti”?
I protokollet från styrelsemötet den 27 januari 2016 står det inget om Wargön. Och om styrelsen pratade om Wargön på sammanträdet den 16 mars vet jag inte – det protokollet är enligt uppgift varken färdigskrivet eller justerat…
Den 11 maj 2016 ska Fastighets AB Vänersborg ha årsstämma. I kallelsen medföljer bolagets bokslut för 2015. Och i bokslutet står det faktiskt, lite oväntat (jag hade nästan glömt bort skandalen..), om Toppfrys och affären med Hammar Nordic Plugg.
Det var genom Fastighets AB Vänersborg som kommunen ”skötte” den skandalomspunna affären…
Året var 2009. Fastighets AB Vänersborg köpte Toppfrys (av ett företag som hette Chips AB) för 17 miljoner kronor och sålde det efter ett kort tag till Hammar Nordic Plugg för 8 miljoner… Och sedan styckade Hammar av en bit och sålde resten av Topp för 40 miljoner kronor! (Se gärna Sofia Djiobaridis omtalade beskrivning av affären i Västnytt: Toppskandalen del 1 av 3, del 2 av 3 och del 3 av 3.)
Skattebetalarna i Vänersborg hade alltså fått betala 9 miljoner kr till ett privat företag, till Hammar Nordic Plugg. Det var en gigantisk skandal som anmäldes till EU-kommissionen. (Och här hade Vänsterpartiet i Vänersborg både en och två fingrar med i spelet.) Det var nämligen inte bara fråga om en urusel affär för kommunens del, det var dessutom ett olagligt statligt stöd till ett privat företag och oförenligt med EU:s inre marknad. Och EU-kommissionen konstaterade också så småningom att så verkligen var fallet, det var olagligt av kommunen att köpa dyrt och sälja billigt till Hammar Nordic Plugg. EU-kommissionen ansåg att Hammar hade fått fabriken 14,5 miljoner (exkl ränta) för billigt. Pengarna skulle betalas tillbaka.
Och det är dessa pengar det handlar om i Fastighets AB:s bokslut:
”Fastighets AB Vänersborg har en osäker fordran sedan bokslutet 2012 på c:a 16 mkr avseende tvisten.”
Jag vet inte varför denna fordran är osäker. Pengarna ska ju betalas tillbaka av Hammar Nordic Plugg! Det står dock inte i handlingarna hur det är tänkt att Fastighets AB sedan ska hantera dessa pengar. Åtminstone 9 av alla miljonerna borde rimligtvis betalas tillbaka till ägarna av bolaget, dvs skattebetalarna i Vänersborgs kommun. 9 milj var nämligen det tillskott som Fastighets AB fick av kommunen för att genomföra affären.
Så här formulerades kommunfullmäktiges beslut den 19 mars 2008:
”att tillskjuta ett ovillkorat aktieägartillskott på 9.000.000 kronor till Fastighets AB Vänersborg.”
I handlingarna till årsstämman står det också en kort notis om Wargön:
”Under året har ett förfrågningsunderlag gått ut för upphandling av en demoanläggning inom ramen för Wargön Innovation.”
Inget mer, inget om eventuella kostnader…
Det ska bli intressant att följa händelseutvecklingen i ett av kommunens mer okända bolag – Fastighets AB Vänersborg… Och hur det ska gå med demoanläggningen i Wargön och pengarna från Toppaffären, …
Och så var det då Nuntorp, ämnet för dagens TTELA-artikel. Men det tänker jag skriva om i en egen blogg.
Debatt: Hamnflytt till Vargön?
Följande debattartikel (se nedan) skickade jag in till TTELA i torsdags. Den är på sätt och vis ”inspirerad” av Marie Dahlins (S) och Tonnie Anderssons (IF Metall) debattinlägg i TTELA den 4 april. (Denna debattartikel verkar dock inte finnas utlagd på TTELA:s hemsida.) Jag tar emellertid inte upp någon polemik mot Dahlin och Andersson. Mitt syfte med debattartikeln är nämligen bara att belysa hamnflytten med några fakta, några fakta som förespråkare som t ex Marie Dahlin gärna väljer att bortse ifrån. Jag skrev för övrigt ett mer direkt svar på Dahlins och Anderssons debattartikel i en blogg förra veckan – se ”Historien upprepar sig”.
Idag publicerades debattartikeln i TTELA (se ”Hamnflytt till Vargön?”).
=====
Så har då hamnfrågan och hamnflytten till Vargön återigen blivit aktuell.
Majoriteten i kommunfullmäktige tog ett inriktningsbeslut om en hamnflytt 18 juni 2014, trots att den bakomliggande utredningen från experterna rekommenderade politikerna att göra fler fördjupade utredningar innan beslut fattades:
”beslutsunderlaget behöver kompletteras på ett antal punkter innan ett eventuellt beslut kan fattas.”
Det finns nämligen en mängd svårigheter och utmaningar med en flytt av hamnen.
- Slussarna i Göta älv beräknas ha en teknisk livslängd fram till 2030. Sedan måste nya slussar stå klara. Staten har fortfarande inte fattat något beslut och de utredningar som hittills har gjorts säger att det inte är samhällsekonomiskt motiverat att bygga nya slussar.
- Hur kommer Vänersjöfarten att påverkas av en ny och lägre bro i Göteborg?
- Hur går det med EU-klassningen av Vänersjöfarten? Som reglerna nu är innebär det högre personalkostnader och begränsade möjligheter att få EU-stöd för utveckling av infrastruktur för Vänersjöfarten.
- Antalet fartyg som anlöper Vänersborgs hamn har de senaste 7 åren varit i genomsnitt två per månad. Och då har inte alla dessa fartyg gods till Vargön Alloys.
- Är saneringen av industriområdet verkligen klar, och om inte, hur stora blir kostnaderna?
- Muddringen. Vad händer om man får upp förorenade massor när man muddrar? Vem vet vad som ligger på älvbottnen mer än tre fartyg och en järnvägsvagn? En muddring ökar också risken för skred.
- Vad kostar det att spränga grundet i älven? Och vad kan det få för följder?
- Hur ska kommunen komma till rätta med skredrisken?
Kommunen köpte 2010 markområdet i Vargöns gamla hamn- och industriområde för 16 miljoner kronor. Sedan har kommunen byggt vägar, ordnat vatten och spillvatten mm för drygt 22 miljoner kronor.
Till kajförstärkningarna var det avsatt 20 miljoner kronor, men kommunen har avbrutit arbetet… Kanske skulle inte tekniken duga för alla belastningar som en hamnverksamhet innebär?
Det finns inga exakta siffror på vad det kommer att kosta kommunen att anlägga en hamn i Vargön. De beräkningar som har gjorts tyder på att kostnaden kan bli mellan 300-500 miljoner kronor.
Det går att bygga om hamnen i Vänersborg. För ca 20 milj kr kan vi i framtiden bedriva samma slags hamnverksamhet som idag. Om det i framtiden behövs många stora transporter till Vargön, kunde det vara ett alternativ att bygga ut järnvägen till Uddevalla.
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
BUN: Nämndens förväntade resultat
Måndagen den 18 april har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt sammanträde, men redan imorgon (11 april) samlas nämnden för 3 timmars arbete, typ, med:
”Nämndens förväntade resultat – inför Mål- och resursplan 2017.”
Jag är inte hundra procent säker på vad målet för dagen är. Nämndens ledamöter har i varje fall fått ett dokument med inriktningsmål, förväntade resultat och diverse anmärkningar utskickade till sig. Men vad vi ska göra med dem vet jag inte riktigt. Det är nog inte meningen att vi ska stryka ett stort rött streck över dem allihop antar jag. Men det är precis vad vi borde göra, eftersom de flesta inriktningsmål och förväntade resultat inte kommer att uppnås nästa år. Nämnden kommer väl knappast ens att vara i närheten.
Och det beror naturligtvis på de budgetramar som det styrande triumviratet har beordrat nämnden att förbereda sig och planera inför. För trots den enorma elevökningen, som jag har beskrivit i många tidigare bloggar (se också nedan), så vill Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) att BUN ska spara 0,5% nästa år. Det betyder en besparing på 3.347.000 kronor år 2017. Dessutom har triumviratet mage att kalla dessa besparingar för ”effektiviseringsbeting”.
”Effektiviseringsbeting”! Pedagogerna ska ”jobba smartare”…
Eller som Marie Dahlin (S) försökte förklara besparingarna i TTELA (6 mars, se här)
”Det är ingen besparing, det är ett sätt att hushålla med medlen. Sparar man tar man bort verksamheter, effektiviserar man har man kvar samma verksamheter men gör dem effektivare.”
Vilket byråkratspråk! Och vilken nervärdering av det arbete som chefer och all personal utför på förskolor, fritidshem och grundskolor. Ett formidabelt slag i ansiktet på all personal i BUN. (Och i alla andra verksamheter som också har blivit pålagda detta ”effektiviseringsbeting”.)
Och inte beror det på att det saknas pengar i kommunens kassa. Tvärtom, triumviratet vill att kommunen ska göra ett överskott nästa år med den enorma siffran 61 miljoner kronor!
Jag vet inte hur socialdemokraterna och centerpartiet har kunnat svika sina vallöften så flagrant – för att inte tala om miljöpartiet… Marika Isetorp och resten av miljöpartiet accepterar tydligen vilka politiska beslut som helst, bara de får sitta vid maktens grytor.
Vad som driver S och C har jag för övrigt aldrig riktigt lyckats få kläm på. Förra gången, mandatperioden 2006-2010, skulle pengarna gå till arenan. Ska pengarna gå till en hamn i Vargön nu? Eller till att köpa Nuntorp?
Fackförbunden, som antagligen har väljare från både socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, säger tydligt ifrån om triumviratets budgetförslag:
”Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Lärarförbundets skolledarförening [ställer sig] oeniga till förslaget om budget för 2017.”
De menar att den föreslagna budgeten:
”rimmar mycket illa med nämndens inriktningsmål”
Som alltså var ämnet för morgondagens nämndsmöte… Och fortsätter:
”För personalen handlar det inte längre om att utveckla verksamheterna, utan om att överhuvudtaget ha möjlighet att utföra arbetet.”
Några aktuella siffror från det senaste utskicket till nämndens ledamöter:
- Elevpengen har minskat med 12% i år (2016)
- Ökning av antal placeringar i förskola och pedagogisk omsorg, från mars 2015 till mars 2016: +58 barn
- Ökning av antal elever i grundskola, från mars 2015 till mars 2016: +266 elever
- Budgetläget för grundskolan det första kvartalet: underskott 8.495.000 kr
För att klara besparingskravet för år 2017 beskriver BU-förvaltningen följande möjliga åtgärder:
- ”säga upp lokaler, flytta fram planerade investeringar, bygg ingen ny förskola”
- ”begränsa och flytta planerade investeringar”
- ”stoppa satsningen på mer IT-verktyg. Inte leasa några fler datorer.”
- ”allmän besparing – material och tjänster”
- ”Stäng Nattugglan (nattverksamhet). Stäng Öppen förskola Sirius i familjecentralen”
- ”Minskade öppettider … Vänerparkens förskola, kvällsöppet bort. Förskolor, mindre öppethållande. Fritidshem, mindre öppethållande.”
Och sist men inte minst:
- ”Personalminskning”
OK, läsare av denna blogg – vad väljer ni? Vad tycker ni att BUN ska spara på?
Det är sjukt att Vänersborg ska ha en kommunledning som bara ser kommunens barn och ungdomar som kostnader, som bördor, som något som katten har släpat in.
Jag hoppas att vänersborgarna, och inte minst de styrande partiernas egna medlemmar och sympatisörer, blir medvetna om vilken politik deras politiska ledare vill föra – och snarast sätter ner foten och säger att detta är oacceptabelt!
NÄRF: Frågetecken kring pensionen
Har det blåst över för NÄRF och dess ordförande Bo Carlsson (C)? Det verkar så. Det tycks nämligen ha blivit stiltje, en total och nästan bedövande stiltje. I varje fall utåt… Och det efter att förhandlingschefens (i Vänersborg) utredning visade att den före detta förbundschefen Per Andersons pensionsavtal var kostnadsneutralt. (Se här.) Även om Bo Carlsson själv inte riktigt var säker på det. Varför skulle han annars tillsätta en utredning för att ta reda på det…?
Gunnar Lidell (M) var inte heller riktigt säker på detta. Därför ställde Lidell några frågor till NÄRF:s direktion den 21 december förra året, bland annat då om tjänstepensionens
storlek.
Lidell har nämligen tagit reda på Per Andersons anställningsvillkor som förbundsdirektör hos Alingsås räddningstjänst, den anställning som Anderson hade precis innan han blev förbundschef på NÄRF. Det visade sig att Per Anderson även i Alingsås hade haft en tjänstepensionsförsäkring, med traditionell förvaltning hos Livförsäkring AB Skandia.
Men…
Lidell fann väldiga skillnader i beloppens storlek…
När Per Anderson slutade i Alingsås uppgick hans månadslön till 54.979 kr och pensionsinbetalningarna till 10.229 kr i månaden (2011). (Pensionsinbetalningarnas storlek var 7.716 kr i månaden år 2009 och 6.437 kr i månaden år 2010.)
Det ska jämföras med vad Per Anderson fick när han tillträdde som förbundschef på NÄRF. Då förhandlade Anderson nämligen till sig en månadslön på 67.000 kr. (Enligt det avtal som Bo Carlsson slöt med Anderson den 22 november 2011.) Det var en löneökning på 22% jämfört med tjänsten i Alingsås.
Men när det gällde pensionsinbetalningarna så fick Anderson en betydligt bättre utdelning. Varje månad år 2012 betalade NÄRF in hela 45.681 kr till Skandia… Det var en ökning med 347% jämfört med Alingsås!! (När Per Anderson avskedades från sin tjänst på NÄRF förra året hade pensionsinbetalningarna ökat till 58.510 kr i månaden…)
Andersons lön ökade alltså med 22% vid anställningen på NÄRF, medan pensionsinbetalningarnas storlek ökade med 347%. Det kanske stämmer, det kanske ska vara så, men för en amatör på pensioner, som jag, ser det onekligen lite ”underligt” ut. Kan det här verkligen vara “kostnadsneutralt” som utredningen kom fram till?
Eller skulle det kunna vara så att det låga beloppet (Alingsås) betalas ut så länge Anderson lever, månad efter månad, år efter år, medan det höga beloppet (NÄRF) betalas ut endast under en kort period, säg fyra år, därefter anses det avklarat? Men blir det i så fall inte en enormt hög tjänstepension för Anderson? Jag vet inte, men det känns som sagt lite förbryllande.
Det är också svårt att förstå att lönen under Per Andersons anställning på NÄRF ökade med knappt 6% (till 70.750 kr/mån), medan pensionsinbetalningarna ökade med 28%.
När jag frågade Gunnar Lidell så hade han inte heller kunnat utröna varför det var sådan skillnad på pensionsinbetalningarnas storlek mellan jobbet i Alingsås och på NÄRF. Och det är väl också därför han ställde frågan till NÄRF:s direktion:
“Vem/vilka hos NÄRF har beslutat om den generösa tjänstepensionen för Per A?”
Jag noterar att Lidell skriver “generösa”…
Gunnar Lidell har fortfarande inte fått något svar från NÄRF:s direktion trots att det har gått över 3 månader… Det i sig är anmärkningsvärt.
För läsarna av min blogg kan det nog vara av intresse att också känna till Lidells övriga frågor till NÄRF, i varje fall för dem som inte har läst i diariet:
- “Har Direktionen informerats, och i så fall när?”
- “Kommer de ansvariga inom NÄRF att ta sitt ansvar?”
Gunnar Lidell (M) frågade också om lönen och pensionsinbetalningarna ska fortsätta under Per Andersons uppsägningstid. Men det vet vi ju redan från annat håll, att så är fallet. Anderson behåller både lön och pensionsinbetalningar i ytterligare 2 år.
Andersons ”fallskärm” kostar NÄRF sammanlagt 1.698.000 kr i löneutbetalning (70.750 kr/mån) och 1.404.240 kr i pensionsinbetalningar. Den tidigare förbundschefen ska alltså få totalt 3.102.240 kr från NÄRF.
Men pengarna har redan betalats ut som en klumpsumma till Per Anderson. I resultaträkningen, och verksamhetsberättelsen, uppgår summan till 3.618.000 kr, dvs ytterligare 515.760 kr. Hur denna halvmiljon extra har uppstått vet jag inte, kanske är det pensionsutbetalningarna som ökar efterhand?
Och det här är ju i varje fall inte kostnadsneutralt, även om denna typ av överenskommelser, som Bo Carlsson slöt med Per Anderson, inte är helt ovanliga för högre chefer inom framför allt det privata näringslivet.
Men att det lyser i ögonen på många står helt klart. Särskilt som de menar att Per Anderson inte borde ha haft ett öre eftersom han blev avskedad för att han typ körde NÄRF i botten.
Medarbetare på NÄRF talar också om hur cheferna har belönat varandra med höjda löner, skatteförmåner som fri bil, arbete hemifrån en vecka före och en vecka efter semestern, konferenser med hotellrum fast vederbörande bor i samma stad, chefer som inte sjukskriver sig vid sjukdom osv. Men den här typen av rykten förblir ofta obekräftade och svåra att bevisa, så jag lämnar dem därhän.
Som sagt, Gunnar Lidell har stora funderingar på pensionsinbetalningarnas storlek. Vi får se om han får något svar någon gång… Lidell efterlyser också att någon på NÄRF tar på sig ansvaret. Men det ser det inte ut som att någon tänker göra. I varje fall inte Bo Carlsson (C). Om, jag skriver om, det nu är något som ändå inte stämmer med pensionsutbetalningarna.
För övrigt håller man just nu på att utse en ny förbundschef på NÄRF. En stor fråga är väl också om Bo Carlsson får förtroendet att återigen sluta ett anställningsavtal…
Hamnen i Vargön: Historien upprepar sig
Historien upprepar sig.
Som ett eko från S Anders Larssons fornstora dagar som ordförande i Vänersborgs kommunstyrelse, så skäller Vänersborgs nuvarande ordförande i kommunstyrelsen på samma sätt på en av landets socialdemokratiska ministrar. Och då som nu handlar det om Vargön Alloys och elektriciteten.
S Anders Larsson (S) skällde på statsminister Göran Persson (S) för att han höjde energiskatten. Det var ett hot mot Vargön Alloys tyckte S Anders Larsson. Det behövdes, och behövs, nämligen mycket elenergi i Alloys förädlingsprocesser och Perssons förslag hotade företagets existens. Det försökte ”stadsminister” Larsson få statsminister Persson att fatta.
Marie Dahlin (S) ser också ett stort hot mot Vargön Alloys. Och därför skäller även hon på en minister – på energiminister Ibrahim Baylan (S). Vad Marie Dahlin ser för hot mot Alloys existens är jag dock inte riktigt säker på, men hon avkräver i varje fall ett besked från ministern om framtidens energiproduktion. Marie Dahlin tycks nämligen vara orolig för att det ska bli akut brist på elektricitet i Sverige. Eller att elpriserna ska höjas så att de inte blir konkurrenskraftiga med omvärlden. Och det skulle, som sagt, hota Vargön Alloys.
Göran Persson svarade S Anders Larsson med ett pekfinger i Larssons mage. Vi får se om Baylan svarar Dahlin på samma sätt… Om han nu ämnar komma till Vänersborg.
I dagens läge råder det i varje fall ingen brist på el för Vargön Alloys. Det är inte heller några prisproblem – även om ett företag som Alloys naturligtvis vill ha lägre produktionskostnader… Vilket företag vill inte ha det? Å andra sidan är el-priserna bra mycket högre i Turkiet, där Alloys ägare kommer ifrån.
Att Vargön Alloys precis som många andra företag är oroliga, med rätt eller orätt, inför en framtid då kärnkraften successivt läggs ner och elproduktionen ersätts med t ex vindkraft, som kan få produktionen och därmed priserna att fluktuera beroende på väder och vind, är väl ändå ett litet annat problem än frågan om en hamnflytt…? Eller är Marie Dahlins debattinlägg i TTELA igår måndag (artikeln är för övrigt också undertecknad av Tonnie Andersson, IF Metall) ett inlägg i kärnkraftsdebatten? Vill Dahlin helt enkelt slå ett slag för att kärnkraften ska byggas ut?
Den här diskussionen har, som jag ser det, inget att göra med en hamn i Vargön. Som Marie Dahlin av någon anledning vill göra gällande. Och som jag tror ändå är själva syftet med debattartikeln.
Naturligtvis är det viktigt för Vänersborgs kommun och Vargön att det finns arbetstillfällen på Vargön Alloys. Självklart! Men inte ens transporterna till Vargön Alloys har speciellt mycket att göra med en hamnflytt. Vargön Alloys skeppar nämligen den absolut största delen av sitt gods via hamnen i Uddevalla. Så när Marie Dahlin skriver i debattartikeln:
”För Vargön Alloys är det en stor fördel om in- och utskeppningen flyttas och läggs i direkt anslutning till fabriken.”
Så är det en sanning med mycket stor modifikation.
Stora fartyg anlöper nämligen hamnen i Uddevalla med koks och malm, medan mindre båtar med legeringar från Alloys ut i världen kan åka på Göta älv. Och så kommer det att vara i framtiden också – hamn i Vargön eller ej. Det har helt enkelt att göra med att det kan komma betydligt större fartyg till Uddevalla än vad som kan gå i Göta älv. Fartygen till Uddevalla kan vara upp till 50.000 ton, medan fartygen uppför Göta älv är på max 4.000 ton… Det är alltså inte hamnen i Vänersborg eller Vargön som är problemet för Alloys, det är älven.
Nä, är det något som påverkar Vargön Alloys på kort och medellång sikt så är det konjunktursvängningarna. Just nu är det en lågkonjunktur i stålbranschen och Alloys räknar med några tuffare år framöver. Men det har inget med en hamn i Vargön att göra!
Så även på denna punkt försöker Marie Dahlin hitta argument för en hamnflytt – fast argumenten inte finns eller är oerhört tunna och svaga. För det är det som hennes debattartikel handlar om – att flytta hamnen till Vargön.
Och för att hitta argument så griper Dahlin efter ytterligare ett halmstrå. Hon skriver:
”För att minska transporterna av gods från Vänersborgs hamn till Vargön Alloys finns planer på att flytta hamnen till Vargön.”
”Minska transporterna”?
Det anlöper i genomsnitt högst två båtar i månaden till hamnen i Vänersborg. År 2013 var det 24 anlöp (på hela året!), år 2014 var det 12 anlöp och år 2015 var det 22 anlöp. Och då skulle ”godset” från ”alla” dessa båtar inte ens till Vargön Alloys. Siffran står för det totala antalet anlöpande båtar till Vänersborgs hamn, ”all inclusive” så att säga.
Det vore t ex bättre för både Alloys och miljön om den halva miljarden, som Marie Dahlin och de styrande partierna (S+C+MP) vill lägga på en hamnflytt, används till att bygga en ”direktjärnväg” från hamnen i Uddevalla till Vargön Alloys…
Marie Dahlin presenterar ytterligare ett argument för att flytta hamnen till Vargön. Och då kopplar Dahlin på ett obestämt och nästan mystiskt sätt samman Vargön Alloys och ny industri med regeringens energipolitik och skriver:
”… Vargön Alloys [är] den starka motorn, men där finns en stor osäkerhet om framtiden när det gäller energiproduktion. … En hamn i Vargön skulle dessutom ge ytterligare styrka åt planerna på att etablera ny industri i området. … Den utredning som pågår om Vargön Innovation visar att det finns goda möjligheter att skapa nya produkter.”
Hade dragningskraften från Vargön Alloys för att locka till sig andra industrier varit så stor som Dahlin tycks tro, så hade det redan funnits andra industrier i området. Alloys har ju legat där det ligger några år nu… Det har gjorts flera utredningar, som visade hur
industriområdet i Vargön ska växa. En av de första gjordes väl för övrigt av en av S Anders Larssons nära bekanta – och den var väldigt dyr…
Men åren går – och ingenting händer på området.
Marie Dahlin har hur som helst bestämt sig för att det är bra att flytta hamnen från Vänersborg till Vargön – oavsett kostnad. Och då gäller det att gripa efter minsta halmstrå som kan tänkas tala för en hamnflytt. Och anledningen till att debattartikeln kom precis nu är inte heller svår att räkna ut. Det gäller att blanda bort korten, det gäller att få folk att glömma – misslyckandet med att förstärka kajen i Vargön, som TTELA skrev om i förra veckan.
Det har visat sig att inte ens det ”lilla problemet” med kajförstärkningarna har gått som det var tänkt. Det blir mycket dyrare än beräknat… 20 miljoner kronor var avsatta för arbetet, men det räcker inte. Så därför har samhällsbyggnadsnämnden avbrutit arbetet…
Det var som den gode Murphy hade Vänersborg i tankarna när han formulerade sin lag:
”Om något kan gå fel kommer det förr eller senare göra det.”
Det vi vet hittills om förutsättningarna för att en hamnflytt ska vara möjlig har gått galet. Förutom kajen, så blir det som det ser ut nu en låg bro i Göteborg. Och det händer inget med beslut om nybyggnationer av slussarna i älven. Även om dagens TTELA och Bo Carlsson som vanligt vill sprida en i nu-läget ogrundad optimism.
Och sjöfarten till Vänersborgs hamn ökar inte… Och inga industrier har växt upp i området…
Och då har vi ändå en del problem kvar med en eventuell hamnflytt till Vargön:
Sanering, muddring, fartygen och järnvägsvagnen på botten, grundet (grynnan) i hamnområdet som måste sprängas bort, nya järnvägsspår… Kanske har frågan om gator och avlopp lösts, i varje fall till viss del – för en kostnad av drygt 22 miljoner kronor…
Det finns helt enkelt inga argument i nu-läget för att Vänersborgs kommun ska investera mellan 300 och 500 miljoner kronor för att flytta hamnen till Vargön. Allt som finns kvar är önsketänkanden och fromma förhoppningar. Tyvärr kan dessa drömmar bli till
mardrömmar för Vänersborgs skattebetalare…
Tänk bara, hemska tanke, om Vänersborgs kommun flyttar hamnen till Vargön och riksdagen beslutar att inte bygga nya slussar…
.
PS. Och som svar på en läsarfråga, det är 10 km till hamnen i Trollhättan…
Hamnen i Vargön aktuell igen
Det har varit tyst i hamnfrågan och ”aktiviteterna” i Wargön ett tag. Förutom då att den samlade oppositionen drev igenom ett beslut i kommunstyrelsen i januari mot de styrande partiernas, dvs S+C+MP, vilja:
”senast i december 2016 utvärdera kvartalsrapporterna och om det då visar sig att etablering av planerat utvecklingscentrum inte är genomförbart under 2017, avslutas kommunens del i projektet 31 december 2016.”
Det handlade om (se här) att kommunen ska gå in som medfinansiär med 6,65 miljoner kr på fyra år (2016-2019) i projektet ”Wargön Innovation (WI) – etableringsskedet”. (I pengarna räknas inte in den arbetstid som kommunens anställda lägger ner.) De styrande partierna (S+C+MP) vill typ ”tuta och köra”, medan samtliga oppositionspartier vill ha några ”kontrollpunkter” medan projektet pågår.
Strax därefter beslutade den samlade oppositionen också i kommunfullmäktige att:
”återrapportera kvartalsvis varje delaktivitet till Kommunfullmäktige, så att följsamhet till tidsplanen framgår.”
Det tycks som att fler partier än Vänsterpartiet anser att kommunen måste ha fakta och bra underlag på bordet innan stora investeringsbeslut fattas…
Det har hur som helst inte hänt något ute i Wargön, inte ens med företaget Re:newcell. Det ställdes ju så stora förhoppningar på företaget, att jag ibland misstänker att det enbart var för Re:newcells skull som de styrande i kommunen ville ”utveckla” Wargön. Hur nu de styrande får det att gå ihop med rättviseperspektivet, obunden näringslivsplanering, kärnverksamhet och otillåten verksamhet för en kommun att gynna ett företag på detta sätt…?
På kommunens hemsida återfinns fortfarande en gammal artikel (se här) från maj 2012:
”Nu vill bolaget (Re:newcell; min anm) testa, utveckla och demonstrera tekniken i större skala. I avsiktsförklaringen står att byggandet av en demonstrationsanläggning kommer att starta redan första kvartalet 2013. … Om alla planer går i lås kan det ge 400-500 nya jobb.”
En anläggning 2013… 400-500 jobb…
Jo jo… Och fortfarande finns det inte en tillstymmelse till anläggning i Wargön. Och inga anställda. Det finns överhuvudtaget inga anställda i företaget Re:newcell, varken i Vargön eller någon annanstans. Företaget har inte heller någon omsättning – 0 kr.
Men Wargön Innovation, Re:newcell etc handlar alltså om ”aktiviteterna” i Vargöns gamla hamn- och industriområde. Eller brist på… Under tiden har det ändå pågått en del annan kommunal verksamhet i området. Kommunen har byggt vägar, ordnat vatten och spillvatten, dagvattenhantering i form av öppna diken och dammar. Det har kostat 22.108.629 kr, drygt 22 miljoner kronor alltså. Och detta trots att ingen användare eller köpare ännu är i sikte i området. (Med ett undantag. Ett företag har köpt mark av kommunen för ca 1 milj kr. Marken innehöll bl a en betongbassäng nedanför Ronnums herrgård, där Holmen Paper hade typ lakvatten. Jag tror att det var tänkt att företaget skulle återvinna vätskor. Men jag vet inte om företaget har kommit igång, jag tror inte det.)
Det tycks alltid vara så i den här kommunen att de styrande satsar en massa miljoner på chans. Man investerar först och frågar sedan. Jag undrar om vänersborgarna någonsin kommer att få vara med om den dag då de styrande frågar först, tar reda på alla fakta – och investerar sedan…?
Kommunfullmäktige beslutade att köpa markområdet i Vargön den 23 juni 2010. Det var under ”Arena-Topp-epoken”, dvs den epok i Vänersborgs historia då beslut fattades om hundratals miljoner kronor på enbart önsketänkanden och fromma förhoppningar. Det var under Lars-Göran Ljunggrens (S) och Bo Carlssons (C) ledning…
Markområdet i Vargöns gamla hamn- och industriområde köptes så att säga av bara farten – för 16 miljoner kronor. Det var Holmen AB som sålde till kommunen. Endast tre vänsterpartister röstade emot, James Bucci, Lutz Rininsland och jag själv.
I vår reservation mot beslutet skrev vi:
”Men nu är det så att vi som undertecknar denna reservation fullständigt har förlorat förtroende för Vänersborgs kommunledning. Bristerna att kunna hantera medborgarnas skattemedel har visats under denna mandatperiod så ofta och så flagrant att det inte räcker att säga ”hoppas det går bra denna gång”.”
Och det verkar väl inte gå så bra denna gång heller…
Den 26 mars hade TTELA en artikel med rubriken ”Kajen är direkt farlig att vistas på” (se här). Det var en artikel utifrån att kajfrågan hade varit uppe på ett sammanträde med samhällsbyggnadsnämnden.
TTELA skrev:
”Kajen som den ser ut i dag är undermålig och direkt farlig att vistas på.”
Den gamla kajen är nämligen mycket sliten och marken riskerar att rasa ut i älven. Det visade sig när kommunen skulle förstärka kajen – det var alltså betydligt värre än man hade trott från början. Kommunen har därför beslutat avbryta arbetet och istället spärra av området med ett staket. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade också att utöka avspärrningarna till ett område på 30 meter från kajkanten och på en sträcka på 300 meter. En mätutrustning ska även sättas ut för att upptäcka eventuella rörelser i marken.
Hittills har arbetet med kajen, inklusive de gamla avspärrningarna, kostat drygt en halv miljon, 556.517 kr för att vara exakt.
James Bucci (V), som sitter i samhällsbyggnadsnämnden, undrade under sammanträdet hur det kom sig att inte den här kunskapen, om kajens bedrövligt dåliga skick, fanns tidigare. Svaret från förvaltningschefen var (ungefär):
”Tidigare utredningsuppdrag gällde rasrisk, därför är det inte helt förvånande att man inte undersökte tillräckligt ”djupt” tidigare.”
Holmen AB sålde alltså marken till Vänersborgs kommun för 16 miljoner kronor. Vänersborgs kommun blir då ägare till marken och får därigenom ett markägaransvar. Och det här köpet genomför kommunen, utan att ha undersökt kajen tillräckligt noga…
Låt oss innan vi går vidare stanna till lite och räkna…
Marken kostade Vänersborgs kommun 16 miljoner kronor, investeringarna i vägar, vatten etc kostade drygt 22 miljoner och arbetet med kajen över en halv miljon. Kommunen har hittills således satsat nästan FYRTIO MILJONER KRONOR i Wargön. Och det utan att ett enda företag har etablerat sig i området! Utan att ett enda jobb har skapats i området.
… och i januari ville de styrande partierna (S+C+MP) pumpa in 6,65 miljoner kr i projektet ”Wargön Innovation (WI) – etableringsskedet” – utan att blinka…
Och så undrar folk varför man är vänsterpartist…
Men för att återgå till kajen och risken att marken ska rasa ut i älven…
Kommunen hade alltså inte undersökt kajen och den omkringliggande marken tillräckligt noga. Och det tycks mig egentligen vara ganska förvånande. Jag skrev för snart två år sedan (3 maj 2014) en blogg (”Hamnen i Vargön – en ny arena?”) om rasrisken:
”SGI (=Statens geotekniska institut; min anm) har redan sagt sitt om rasrisken i området och det kanske inte räcker med miljoner för att få det området säkrat mot ras, tex avråder man från muddring i området pga rasrisken då detta gör marken mer instabil.”
I tidningen ”Ny Teknik” varnade man redan 2012 (2 januari 2012) för riskerna:
”Särskilt utsatt är området runt Lilla Edets slussar söder om Trollhättan samt Vargöns fabriker mellan Trollhättan och Vänersborg.”
”Vargöns fabriker”…
Den 5 oktober 2014, i samband med att budgetberedningen föreslog att 41 miljoner kr skulle avsättas för att sätta hamnplanerna i verket, så skrev jag att kommunen gick vidare (se ”Hamnen – och jordskred”):
”Utan att någon ytterligare utredning har gjorts…”
Fast i underlaget till beslutet stod det:
”… efter utställningen har en kompletterande utredning tagits fram vad gäller risken för bakåtskridande skred. Planförslaget har reviderats och nya bestämmelser finns på plankartan angående skredrisk. Statens Geotekniska Institut (SGI) har i ett kompletterande yttrande 2013-05-21 framfört synpunkter angående skredriskerna i delar av planområdet. Av byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande 2013-05-21 framgår att planförslaget reviderats och kompletterats ytterligare efter SGIs synpunkter vilka redovisas i utlåtandet.”
Jag kan emellertid inte se vad som förändrades i planerna vid den aktuella tidpunkten. Och jag gjorde det inte då heller. (Jag har önskat förklaringar och begärt ut handlingar – i torsdags hos byggnadsförvaltningen och i fredags morgon hos samhällsbyggnadsförvaltningen. Jag har ännu inte fått några.)
Hur som helst är alla eniga om att undersökningarna inte har varit tillräckligt ingående. Om man vill uttrycka det snällt…
Till sist, för denna gång.
Läser man i kommunens investeringsplan så kommer en hamnflytt att påbörjas mellan 2017 och 2019. Startkostnaden beräknas uppgå till 41 miljoner kronor. Vilket för övrigt inte är i närheten av var den totala summan kommer att hamna. Som enligt beräkningar hamnar mellan 300 och 500 miljoner kronor!
TTELA ställer i sin ovan nämnda artikel en fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) om ”problemen” med kajen innebär att en eventuell flytt av hamnen blir försenad?
Benny Augustsson svarar:
”Det vet jag inte.”
Det kan vara bra att komma ihåg att rasrisken i området bara är ett av problemen med en hamnflytt. Det finns fler… Många fler…
När kommunfullmäktige tog sitt så kallade inriktningsbeslut den 18 juni 2014 om att flytta hamnen, så tog jag mig friheten att hålla mitt längsta tal under den förra mandatperioden. Det var i och för sig förgäves, bara Vänsterpartiet, miljöpartiet(!) och välfärdspartiet röstade emot. Jag räknade i anförandet upp alla problemområden:
- Slussarna i Göta älv
- Bron i Göteborg
- EU-klassning
- Antalet båtar
- Sanering
- Muddring
- Tre fartyg och en järnvägsvagn
- Grund/grynna
- Järnväg och gator
- Avlopp
Det kommer säkert, tyvärr, att finnas anledning att återkomma till kommunens största planerade investering någonsin… Men vill du veta mer om dessa problemområden, och de styrandes drömmar om en hamnflytt, redan nu, så kan du fördjupa dig i mina tidigare bloggar om hamnen…
I den första bloggen (”Hamnfrågan avgjord”) har jag sammanfattat argumenten mot en hamnflytt. Det är för övrigt mitt anförande i fullmäktige då ”inriktningsbeslutet” om hamnflytten fattades.
- ”Hamnfrågan avgjord” 18 juni 2014
- ”Hamnen – en prestigefråga” 19 juni 2014
- ”TTELA och dagens debattartikel” 25 juni 2014
- ”Jag är inte bitter Marie Dahlin!” 27 juni 2014
- ”Röster kring hamnflytten” 30 juni 2014
- ”Hamnbeslutet måste bygga på fakta” 8 juli 2014
- ”Beslutet är inget beslut!” 13 juli 2014
- ”Vad händer i Vargön? Plus en debattartikel.” 15 juli 2014
- ”Om TTELA:s hamnartiklar” 19 juli 2014
- ”Vänerhamn och hamnflytten” 7 aug 2014
- ”Hamnen och den låga bron i Göteborg” (21 sept 2014)
- ”Hamnen – och jordskred” (5 okt 2014)
Och om Re:newcell:
- ”Wargön Innovation” 2 juli 2014
- ”Renewcell” 27 aug 2014
- ”Re:newcell – en återkoppling” 9 sept 2014
Reaktioner på mina senaste bloggar
Ibland händer det att jag vill stanna upp lite och samla ihop de kommentarer, reaktioner och funderingar som jag har fått efter mina bloggar. Idag är ett sådant tillfälle.
Som när jag efter min årliga utgjutelse över fiskmåsarnas ankomst till taken i Nordstan (se ”Påskdagen 2016”) får se en liten notis i TTELA om att Ronneby kommun också har drabbats av fiskmåsinvasion.
I Ronneby tar kommunen, till skillnad från Vänersborg, det hela på allvar – och planerar att bygga speciella torn för berguvar. Det är en metod som har provats med framgång i England. Berguvarna ska lockas att flytta in i tornen, som placeras i centrala delar. Sedan ska ugglorna jaga fiskmåsar och förhoppningsvis hålla nere antalet…
Det vore kanske något att ta efter i Vänersborg?
Bloggen om föreningsbidrag (”Olika falla ödets lotter – bidrag till föreningar”) gav en del reaktioner. Många reagerade på kommunens beslut att inte ställa upp någon ”baja-maja” för pensionärerna vid boule-planen på Sjövallen. Folk reagerade på att kommunen inte ser värdet i att pensionärer aktiverar sig och bedriver friskvård på egen hand. Men man ska tydligen inte bli gammal i Vänersborg, som en läsare uttryckte sig. Flera tyckte för övrigt att kommunen borde bygga riktiga toaletter vid Sjövallen.
En person som är aktiv i Vänersborgs FK reagerade på att vissa föreningar får bidrag men inte andra. VFK ansökte förra året om 10.000 kr i marknadsföringsbidrag. Klubben ordnar ju som bekant fotbollscuper i Vänersborg, 5 helger i september och oktober, där massor av lag deltar. Enligt uppgift så genererar cuperna ca 5.200 gästnätter. VFK fick avslag på sin ansökan.
Och jag blir fortfarande inte klok på vilka principer kommunen har när den delar ut marknadsföringsbidrag och andra bidrag. VFK:s ansökan var kanske riktad till fel ”instans”…?
Naturligtvis har bloggarna om Vänersborgs kommun och Microsoft föranlett flest reaktioner. (Se ”Kommunen och Microsoft, del 1” och ”Kommunen och Microsoft, del 2”.) Men eftersom det är ett känsligt ämne, särskilt om man arbetar i kommunhuset, har jag fått de flesta 
privat.
Allihop som på ett eller annat sätt har hört av sig anser att det inte är lämpligt med sådana här kopplingar mellan kommunen och ett företag. Och rent allmänt tycker många också att man som anställd aldrig ska agera så att frågan om jäv överhuvudtaget uppstår.
Fast visst kan gränsdragningen vara svår ibland.
Men lite ”nyheter” måste jag väl leverera också i denna blogg…
Igår berättade jag att kommunen betalade IT-strategens resa och uppehälle till Microsoft Ignite i Chicago förra året. Idag kan jag, efter uppgifter från ”kommunhuset”, komplettera med att kommunen gjorde detsamma med strategens resa till NIC-konferensen i Oslo, också förra året. Detta event var dock inte arrangerat av Microsoft. Men som IT-strategen själv skrev i en artikel från konferensen i IDG-tidningen Techworld (se här):
”… schemat har en tydlig Microsoft-prägel … Ämnena är visserligen ofta kopplade till tjänster och produkter med Microsoftanknytning…”
En av de stora frågorna på konferensen var:
”När servrarna och tjänster har flyttat till molnet, vad ska då it-avdelningen syssla med?”
Och naturligtvis måste det vara en viktig fråga för Vänersborgs kommun att få svar på…
Till sist en liten kommentar kring Lena Eckerbom Wendels (M) fråga till Marie Dahlin (S). 
(Se ”Kommunen och Microsoft, del 1”.)
I kommunens diarium återfanns igår (torsdag 31 mars) en skrivelse från Marie Dahlin (S). Dahlin har gett ett uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen om att göra en utredning angående surfplattorna. Hon skriver:
”… finns det anledning att utreda om den digitala nämndsadministrationen har effektiviserat informationshanteringen på det sätt som var tänkt. Utredningen ska särskilt beakta huruvida:
- investeringen finansierats i planerad utsträckning av upphörande av pappershantering
- de förtroendevalda kan läsa, notera i och spara sammanträdeshandlingar”
Marie Dahlin (S) ser därmed ut som hon har hörsammat det krav som Eckerbom Wendel ställde i sitt brev. Men jag blir inte riktigt klok på dateringen…
Marie Dahlins uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen är daterat den 21 mars. Men Eckerbom Wendels brev är daterat till dagen efter, den 22 mars. (Då det också diariefördes.) ”Svarade” Marie Dahlin på Eckerbom Wendels begäran redan dagen innan Eckerbom Wendel skrev den? Och tar det verkligen 10 dagar att diarieföra Marie Dahlins uppdrag?
Eller är det slumpens skördar? Det vore i så fall inte första gången som slumpen spelar ett spratt i kommunhuset…
Utredningen ska för övrigt vara klar och presenteras den 24 augusti.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer