Arkiv

Författararkiv

KFV 17/11: Budget 2021

12 november, 2020 Lämna en kommentar

Den kommande veckan förväntades bli politiskt mycket intensiv. Det skulle vara sammanträde med barn- och utbildningsnämnden på måndag, Kunskapsförbundet Väst på tisdag och ett långt budgetsammanträde med kommunfullmäktige på onsdag. Men så kom den förbaskade andra vågen av covid-19…

Sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden blir inte av. Det ska tydligen slås ihop med decembersammanträdet. Fullmäktige som var tänkt att bli ett hyfsat “normalt” möte med samtliga 51 ledamöter blev nu ett bantat corona-fullmäktige – som vanligt. (Med viss medverkan från de andra frånvarande ledamöterna, men det återkommer jag till i en senare blogg.) Så för min personliga del så blir det bara ett sammanträde nästa vecka, på distans med Kunskapsförbundet.

Det blir som vanligt mycket information på direktionens, dvs förbundets beslutande organ (“kommunfullmäktige”), sammanträde. En hel del av informationen har redan skickats ut och ledamöterna har säkert börjat läsa. Det har även pensionären i Nordstan börjat göra. Och jag kan inte hjälpa det, jag blir alltid imponerad över den kunskap och professionalism som präglar Kunskapsförbundets underlag, som t ex broschyrer, sammanställningar, analyser, utredningar och rapporter.

Sammanträdets stora och viktiga ärende är budgeten för nästa år, Mål- och resursplan 2021. Till skillnad från budgetbesluten i Vänersborg, eller Trollhättan, så kommer med all sannolikhet ledamöterna från de olika partierna att vara tämligen eniga i ärendet. Det beror nog mest på att Kunskapsförbundet inte kan vända sig till en budgetberedning eller till något kommunfullmäktige och begära och argumentera för mer pengar. Det är nämligen kommunstyrelserna i Trollhättan och Vänersborg som bestämmer hur mycket pengar förbundet ska få. Och för att vara riktigt tydlig, egentligen, i praktiken, så är det bara Trollhättans och Vänersborgs kommunalråd som i ägarrådet kommer överens och bestämmer… Det gör naturligtvis också att det är svårt för de partier som inte sitter i respektive kommuns styre att kunna påverka. Kunskapsförbundets budget borde diskuteras och avgöras av kommunfullmäktige.

Och när summan pengar som Kunskapsförbundet har att röra sig med är bestämd av någon annan, så kan politikerna i direktionen bara bestämma om hur förbundet ska använda de pengar förbundet får. Dessutom har ägarkommunernas tilldelning av alltför knappa resurser tvingat Kunskapsförbundet att göra stora besparingar de 2-3 senaste åren. Och det innebär att det finns många hål att stoppa pengarna i. Och vilka “hål” som ska prioriteras för att de ekonomiska medlen ska göra störst nytta för eleverna är professionen bäst att bedöma. Politikerna i direktionen kan nog inte göra annat än att hålla med förvaltningens bedömning.

Ytterligare en sak som tenderar att göra MRP-beslutet lättare än i respektive kommun är ju självklart också att Kunskapsförbundet egentligen bara sysslar med två verksamheter, gymnasieskola och vuxenutbildning. Och finansieringen av dessa båda verksamheter är dessutom helt åtskilda, och konkurrerar inte med varandra.

Förbundets budget består nämligen av två delar, förbundsbidraget som finansierar gymnasieskolan och uppdragsersättningen som bekostar vuxenutbildningen.

Förbundsbidraget beräknas utifrån antalet 16-18-åringar och fördelas så här (se tabell vänster):

Det kan noteras att gymnasieskolan kostar mycket pengar, nästan en halv miljard kronor. Det är tur att både Trollhättan och Vänersborg bidrar med pengar… (Eftersom fler elever kommer från Trollhättan så betalar Trollhättan 60% av bidraget.)

Om man jämför nästa år, 2021, med innevarande år, 2020, så förändras förbundsbidraget på följande sätt:

Kunskapsförbundet får alltså en ekonomiska förstärkning jämfört med föregående år. Förbundet är inte på något sätt nöjt med tilldelningen, men förbundsbidraget är åtminstone höjt med 15 milj kr nästa år. Och det är välbehövligt, men det är ändå inte tillräckligt. Förhoppningsvis är det dock ett trendbrott…

Det finns politiker och kommuninvånare som tycker att Kunskapsförbundet ska vara glad för de pengar de får och att förbundet måste spara som alla andra verksamheter. Det kan då vara bra att veta att Kunskapsförbundet har skurit ner åtminstone 10% på personalstyrkan de senaste åren. Och mycket av förbundet ekonomiska problem beror på utvecklingen av antalet fristående gymnasier i området… Jag skulle därför vilja passa på att förklara det här med förbundsbidrag lite närmare och också problemen med hur det fungerar.

Kunskapsförbundet får ett “basbelopp” i förbundsbidrag varje år. Det grundar sig på kostnaderna för gymnasieskolorna i Trollhättan och Vänersborg då Kunskapsförbundet startade 2013. Sedan har det skett en årlig uppräkning för inflation, löneökningar och hyreshöjningar mm. ”Elevantalet” i beräkningen av underlaget är ”antalet 16-, 17- och 18-åringar” enligt folkbokföringen. Tillkommer det fler ungdomar i denna beräkning något år ersätts Kunskapsförbundet med 55.000 kr i ökad ersättning för varje elev.

Väljer en elev t ex Folkuniversitetet får KFV betala upp emot 100.000 kr för denna plats. Det betyder en “förlust” på 45.000 kr jämfört med om eleven hade valt samma program i Kunskapsförbundets regi. Och väljer eleven istället Naturbruksprogrammet på Realgymnasiet, som 35 elever gjorde förra hösten, så kostar varje plats minst 200.000 kr. Och Kunskapsförbundet får fortfarande 55.000 för varje elev…

Eftersom inte Kunskapsförbundet får någon som helst kompensation av ägarkommunerna för friskolornas dyra platser, så blir det i praktiken de elever som går i förbundets egna skolor som får betala friskoleplatserna. Det innebär självklart att utbildningskvaliteten riskerar att på sikt sjunka i KFV, vilket i sin tur kan leda till att färre väljer förbundets gymnasieskolor…

1.400 av eleverna i Trollhättan och Vänersborg går i frigymnasier. De kostar förbundet sammanlagt 140 milj kr 2020. Friskolorna dränerar Kunskapsförbundet på pengar. Det är inte vettigt.

Vänsterpartiet i Vänersborg har vid flera tillfällen och på olika sätt framfört att formerna för förbundsbidraget borde ses över. Det är en uppfattning som också vissa företrädare för andra partier i Vänersborg delar.

Ett annat problem med förbundsbidraget är att det utgår från att varje elev klarar av gymnasiestudierna på de beräknade 3 åren. Så är inte alltid fallet. Många elever går ett 4:e och ibland till och med ett 5:e år. För dessa år får inte Kunskapsförbundet någon ersättning från ägarkommunerna.

Uppdragsersättningen grundar sig på avtal som sluts med Trollhättan respektive Vänersborg var för sig. Varje kommun beställer så att säga “hur mycket” och “vilken sorts” vuxenutbildning de vill ha. Så här ser beställningen och ersättningen ut för 2021:

Vuxenutbildningen är som synes en volymmässigt mindre del av Kunskapsförbundets verksamhet. 

Det kan också tilläggas att vuxenutbildningen bedriver utbildningar som genererar statsbidrag såsom yrkesvux, lärlingsutbildning, traineejobb och yrkeshögskoleutbildningar.

Kunskapsförbundets kostnader kommer under 2021 att fördelas så här:

Den absolut största delen av kostnaden är personalkostnad, och naturligtvis ingår kostnader för personal även i bidragen till friskolorna.

Det var budgetärendet, men ett ärende som på sätt och vis också har med budgeten att göra är ärendet “Förfogandeanslag vårterminen 2021”.

Det är ett känt faktum att vårdnadshavarnas utbildningsnivå har en mycket stor inverkan på elevernas resultat. Kunskapsförbundet har självklart också sett detta, särskilt i skillnaden på måluppfyllelsen mellan olika program. Det som har blivit allt tydligare de senaste åren är att det nu går att se skillnader mellan förbundets tre skolor. Birger Sjöberggymnasiets och Nils Ericsonsgymnasiets resultat ligger nära riksgenomsnittet medan Magnus Åbergsgymnasiets ligger synbart lägre.

Förvaltningen skriver:

“I den senaste sammanställningen av avgångselevernas resultat uppvisar sex av sju program på Magnus Åbergsgymnasiet ett försämrat resultat jämfört med föregående år.”

Därför är förslaget att direktionen ska besluta:

“att för våren 2021 fördela 2 Mkr av sitt förfogandeanslag enligt modellen: Magnus Åbergsgymnasiet 65%, Nils Ericsonsgymnasiet 15% och Birger Sjöberggymnasiet 20%.”

Det är tänkt att ytterligare 2 milj kr ska fördelas på samma sätt i höst. De extra pengarna fokuserar alltså på det kompensatoriska uppdraget för att öka likvärdigheten.

Politikerna i direktionen kommer att fatta fler beslut och också att få mer information. Men jag återkommer eventuellt till detta efter sammanträdet på tisdag.

FÖP Brålanda: Dahlbergs svar

11 november, 2020 Lämna en kommentar

“I kommunfullmäktiges budgetbeslut år 2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Med uppdraget följde ekonomiska medel, 400.000 kr. Det var ett angeläget uppdrag och arbete eftersom en tåghållplats planeras i Brålanda.”

Så börjar den interpellation jag lämnade in till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) den 12 oktober. (Du kan läsa hela interpellationen här, och dessutom en bakgrund till den. Jag skrev också utförligt om ärendet i bloggen ”FÖP Brålanda” och sedan i ytterligare en blogg, efter det att kommunstyrelsen hade behandlat ärendet, ”Rapport från KS 9/9”.)

Det blev nämligen aldrig någon fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Arbetet kom i och för sig igång med några dialogmöten 2019, men sedan glömdes liksom FÖP:en bort. Det hände ingenting och det blev ingen översiktsplan. Ärendet hamnade därför så småningom i kommunstyrelsen, i september i år, och skickades då tillbaka till byggnadsnämnden. Det var i det här skedet som jag skrev interpellationen.

Den 21 oktober var det sammanträde med kommunfullmäktige. Jag trodde att svaret från Bo Dahlberg (S) skulle komma då, men det gjorde det inte. Och det är lite ovanligt att en nämndsordförande inte svarar direkt på det följande fullmäktigesammanträdet, men det var inget formellt fel. Sedan har jag väntat på svaret från Dahlberg – och i fredags (förra veckan) upptäckte jag att det hade kommit. Det var daterat den 5 november.

Vid ett tillfälle förra året, när Lutz Rininsland (V) ställde en interpellation till ordförande Dahlberg (S), lät Dahlberg en tjänsteman svara på interpellationen. Det svaret läste Dahlberg helt enkelt upp i kommunfullmäktige och stack inte under stol med att det inte var han som hade svarat. Då blev det nästan pinsamt i Folkets hus.

Den här gången har Bo Dahlberg svarat själv på interpellationen. Och inte. Han har gjort det enkelt för sig och kopierat förvaltningens svar till kommunstyrelsen, som han har formulerat om med egna ord. Som jag faktiskt “förutsåg” i bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” som jag skrev för inte så länge sedan. (Bo Dahlberg skriver i sitt svar, se nedan, “förklaring till … fullmäktige”. Han menar antagligen det här svaret från förvaltningen till “kommunstyrelsen”.)

Så här skriver Bo Dahlberg i interpellationssvaret, som jag återger i sin helhet:

===

“En förklaring har tidigare ställts till fullmäktige men jag ska försöka att förklara närmare och svara på frågorna.

1 Varför fullföljde inte byggnadsnämnden kommunfullmäktiges uppdrag?

I Vänersborgs översiktsplan, ÖP 2017, lyfts behovet av en fördjupad översiktsplan för Brålanda fram som viktig. I budgetberedningen/mål och resursplan 2018 äskade byggnadsnämnden 400 tskr i utökad budgetram för framtagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Kommunfullmäktige beslutade i mål och resursplanen 2018 att tillföra byggnadsnämndens budgetram 400 tskr enligt nämndens förslag. Något formellt beslut om uppdrag att ta fram ett förslag till FÖP Brålanda har inte fattats.

Arbetet med FÖP Brålanda kunde dock inte påbörjas som planerat 2018, framförallt beroende på att FÖP-arbetet för Brålanda är starkt beroende av att gå i takt med den statliga och regionala planeringen av dels tågstopp och dels infrastrukturplanering bl.a. ny E45. Dessutom återupptogs hösten2017, i samband med antagandet av översiktsplan 2017 arbetet med FÖP för Vänersborg och Vargön, vilket har tagit i anspråk planeringsresurser, inte bara inom miljö och byggnadsförvaltningen utan också inom övriga förvaltningar. Det har inneburet att det inte har funnits resurser att på allvar börja arbetet med FÖP Brålanda. Under 2019 genomfördes ett förarbete med fokus på dialog och under 2020 görs ett arbete kopplat till medborgarlöftet för Brålanda som också kommer att ligga till grund för FÖP-arbete 

2 Hur och av vem beslutades att kommunfullmäktiges uppdrag skulle prioriteras bort?

Förklaring finns under fråga 1.

3 Vad har pengarna använts till som följde kommunfullmäktiges uppdrag?

Pengarna har utgjort en höjning av det överskott som redovisades i  2018 års bokslut samt reducerat det underskott som redovisades i 2019 års bokslut. I budgetarbetet inför 2020 accepterade Byggnadsnämnden en hyreshöjning på 550 tskr utan konsekvens, i den kalkylen fanns de specialdestinerade medlen för FÖP Brålanda inte kvar inom ram. Från 2020 finns därmed inte längre några särskilda medel för FÖP Brålanda inom Byggnadsnämndens ram.

4 Varför meddelade inte Byggnadsnämnden på något sätt kommunstyrelsen att den fördjupade översiktsplanen för Brålanda hade avstannat?

Det borde ha framgått i delårsrapporterna samt bokslut 2018.

5 När beräknas den fördjupade översiktsplanen för Brålanda vara klar?

Den fördjupade översiktsplanen för Brålanda bedöms kunna antas under första halvåret 2023. Enligt tidsplanen beräknas samråd hållas hösten 2021 och utställning hösten 2022.”

===

I bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” kommenterade jag byggnadsförvaltningens svar på kommunstyrelsens illa dolda kritik. De kommentarerna kan lika gärna gälla Dahlbergs interpellationssvar. Jag upprepar mig inte, utan hänvisar till dem.

Däremot vill jag citera signaturen “PåDal”, som brukar vara mycket insatt i politiken i Vänersborg, när hen kommenterar min blogg (se här):

“Angående FÖP Brålanda … hade byggnadsnämnden och kommunledningen hållit vad KS och KF beslutat hade det funnits en väl genomarbetad fördjupad översiktsplan över Brålanda vid detta laget. Då hade kommunens egna tjänstemän, Trafikverket, Fyrbodals kommunalförbund och Regionen/Västtrafik haft något bra att förhålla sig till när frågor som tåghållplats, pendelparkeringar, vägar och ny E45 diskuteras och planeras för Brålanda.

Det har skrivits både i ttela och på kommunens hemsida under 2018 och 2019 att arbete med FÖP Brålanda pågår för fullt. Det lades ut mycket information om dialogresultat och tidplaner på kommunens hemsida vilket numera är borttaget.

Kommunledningen får inte glömma att KS beslutade (lovade hålla) redan 2017/2018 enligt kommunens tjänsteskrivelse som skickades tillbaka till regionen när de ställde några frågor gällande västtågsutredningen som sedermera pekade ut Brålanda och Frändefors som lämpliga i regionen med tåghållplats för att få en rundare region.

Se kallelse till kommunstyrelsen (KS) den 17 januari 2018 § 7, och då speciellt fråga 1 och 2.”

Det blev många citat i texten. Men jag vet att det finns flera personer, särskilt naturligtvis i Brålanda, som är intresserade av frågan. Och jag vill faktiskt också avsluta med att citera slutklämmen i “PåDals” kommentar:

“Men jag håller slutligen med bloggskrivaren ”glöm det som varit och se framåt”, ta nu ett beslut enligt alla konstens och formaliteters regler. Börja om, kraftsamla och visa att kommunens vision och ÖP omfattar hela kommunen oavsett politiskt styre.”

Reservation: Mål- och resursplan 2021-2023

9 november, 2020 Lämna en kommentar

På kommunstyrelsen i förra veckan diskuterades, som bekant för läsarna av denna blogg, budgeten för nästa år. Fyra budgetförslag hade lämnats in. Det var förslaget från (1) socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet (som formellt kallas kommunstyrelsens ordförandes förslag), (2) förslaget från moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna, (3) sverigedemokraternas förslag och (4) förslaget från vänsterpartiet.

Det förslag som fick flest röster i kommunstyrelsen var som väntat de styrande partiernas förslag (S+C+MP). Det blir nu detta förslag som blir huvudförslag när kommunfullmäktige slutligen ska fastställa budgeten den 18 november, dvs nästa vecka.

För att tydligt markera min uppfattning så reserverade jag mig mot beslutet till förmån för Vänsterpartiets budgetförslag. Min reservation hade följande lydelse (den kan också laddas ner här):

==

Reservation

Ärende 6: Mål- och resursplan 2021-2023

Vänsterpartiet ser i sin budget för nästa år som vanligt mer åt verksamheterna och verkligheten – än till fina siffror i olika bokföringsposter och ett stort överskott i resultatet.

Vänsterpartiet vill med sitt budgetförslag säkra välfärden och verksamheten i Vänersborgs kommun även nästa år. Nedskärningar måste undvikas, det är Vänsterpartiets bestämda uppfattning, och det ska finnas åtminstone någorlunda bra förutsättningar för skola, vård och omsorg. Det är viktigt både för de äldre, sjuka, barnen och eleverna. Och inte minst för all personal som arbetar i välfärdssektorerna.

Vänsterpartiets ståndpunkt ligger också helt i linje med det ställningstagande som alla de stora fackförbunden i kommunen gjorde på MBL-förhandlingen. De är mycket oroade över förslaget från kommunstyrelsens ordförande och vad det kan leda till. Fackförbunden skriver uttryckligen att förslaget riskerar att drabba de mest utsatta:

“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”

Vänsterpartiets budgetförslag är egentligen ganska modest. Det tillför verksamheterna de ekonomiska medel som kan åstadkommas med de förutsättningar som idag är kända och beslutade. Nämnderna får de tillskott som de behöver för att inte behöva göra nedskärningar och besparingar. I förslaget motiverar Vänsterpartiet tydligt och klart varför det är viktigt att nämnderna får ökade ekonomiska medel.

Jag reserverar mig till förmån för Vänsterpartiets budgetförslag.

Vänersborg 9 nov 2020
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

KS (2): Taxor, Brålanda, Dalsland + nyhet

8 november, 2020 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsen sammanträdde i onsdags. Mötet var corona-anpassat ”på riktigt” skulle man kunna säga. Igen. Det var likadant förra mötet. Det gick alltså att delta på ”digital distans” hemifrån. Vilket jag gjorde. Däremot uppmanade ordförandena alla, som inte skulle tjänstgöra, att inte delta.

Vid uppropet, ”närvarokontrollen”, noterade säkert de flesta ledamöter, i varje fall gjorde jag det, att socialdemokraternas ordinarie ledamot Elisabeth Bohlin inte var närvarande. Det spred sig en liten vag känsla av att något var annorlunda…

Elisabeth Bohlin är ordförande i Arbetarkommunen i Vänersborg. Hon sitter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och socialnämnden. Bohlin är dessutom ordförande socialutskottet. Det var i samband med sitt engagemang i socialnämnden som Bohlin (S) hamnade i händelsernas centrum häromsistens. Hon röstade på ett annat sätt än både sitt parti och sin partigruppering. Och avgjorde därmed den viktiga omröstningen i socialnämnden. Ordförande i socialnämnden Dan Nyberg (S) och 2:e vice ordförande Ann-Britth Fröjd (C) fick se sig besegrade av förslaget från den borgerliga oppositionen. (Se ”Beslut: Elgärde!”.)

I slutet av veckan bekräftades min känsla. Elisabeth Bohlin har enligt uppgift lämnat uppdraget som ordförande i Arbetarkommunen i Vänersborg med omedelbar verkan. Frivilligt eller inte? Jag tror inte att vi kommer att få se Elisabeth Bohlin i politikens Vänersborg i fortsättningen. I varje fall inte i socialdemokraterna.

Det var en del annat som avhandlades på onsdagens kommunstyrelse, inte bara budget 2021. Det var t ex mycket om olika taxor. Jag tog några exempel innan sammanträdet. (Se “E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm”.)

Det var lite av en djungel med förklaringar, skäl och argument till varför taxorna ska höjas vid årsskiftet. Och det mesta lät för en lekman logiskt och nödvändigt. Det var ju hela tiden en ”tröst” att Vänersborg, enligt de föredragande tjänstemännen, hela tiden låg lika eller under, och i vissa fall, särskilt i jämförelse med Uddevalla, mycket under, taxorna i våra grannkommuner.

Men visst kan det bli fel någonstans. Inte för att jag ser det, men är det någon som drabbas orättvist av taxehöjningarna hoppas jag att de hör av sig till sin politiker. Helst då till den politiker de röstade på i valet…

Under ordförande Benny Augustssons (S) information frågade Vänsterpartiet, James Bucci och även jag, om ordförandes besök på Ursand, Wargön Innovation och ägarsamrådet i Kunskapsförbundet Väst.

Det verkade som om ordförande Augustsson var försiktigt positiv om Ursands planer för framtiden. Det handlade framförallt om att Bert Karlsson ville utöka campingen på höjden väster om stranden (mot mobilmasten). Och naturligtvis släpper inte Bert sina planer på en konferensanläggning nere vid restaurangen. Och det vet alla som har följt bloggen, att jag är mycket positiv till den utveckling som har skett på Ursand sedan Bert Karlsson tog över.

Företrädare för Wargön Innovation hade enligt Augustsson framfört att det blev allt svårare att få projektpengar beviljade. Jag vet egentligen inte vad jag ska säga om kommunens satsning i Vargön. Jag röstade för det en gång i tiden. Men det händer ärligt talat inte särskilt mycket. Tiden går och kommunen får så att säga ingen avkastning på alla miljoner som har investerats i området. Wargön Innovation samlar in kläder, i tämligen liten skala, samtidigt som man ser på Rapport i TV hur en storskalig textilsortering i Malmö har invigts… Tydligen med stöd från olika företag…

På ägarsamrådet med KFV hade man, berättade Augustsson, pratat om uppdragsavtal, gymnasielagselever och situationen under pandemin. Det sistnämnda har vi för övrigt kunnat läsa om i TTELA. Uppdragsavtalet mellan Vänersborgs kommun och Kunskapsförbundet behandlades senare under sammanträdet som ett särskilt ärende. Det man som oppositionell vänsterpartist kan säga om avtalet är att det är ett bra avtal. Det kan dock bli aktuellt att förbundet behöver mer pengar senare under året med tanke på situationen på arbetsmarknaden mm. Ordförande Augustsson (S) höll med om det. Liberalen Gunnar Henriksson, den fd rektorn på Birger Sjöberg, tyckte att någon från Kunskapsförbundet borde ha varit inbjuden för att föredra ärendet. Augustsson höll med och lovade på stående fot att istället kalla KFV till nästa KS-sammanträde. Och det var ett bra initiativ.

NÄRF:s delårsrapport avhandlades. Det var bara den “gamle” brandmannen Göran Svensson (MBP) som ställde en tämligen vass fråga, om hur NÄRF:s ledningscentral kunde öka intäkterna när det samtidigt stod i rapporten att ledningen är så överbelastad med arbete så att den inte hinner med sina uppgifter. Augustsson förklarade att den frågan får Svensson nog ställa direkt till NÄRF.

Jag framförde synpunkterna på den eventuella avfarten till Nuntorp. Och det var flera som höll med, bland annat ordförande Augustsson. Men Benny Augustsson tyckte samtidigt att diskussionen om av- och påfarter kommer i ett senare skede. Han menade att gör man en ny väg så är tankarna att sådana här avfarter ska åtgärdas. Bo Carlsson (C) fyllde i med att nya avfarter måste blir mer trafiksäkra än nuvarande. Och det har de båda säkert rätt i. Det är dock viktigt att Nuntorp inte glöms bort i framtiden.

Moderaten, och det blivande kommunalrådet, Henrik Harlitz (M) tog upp frågan om medfinansiering. Ska Vänersborgs kommun vara med och betala för av- och påfarter? Kommunstyrelsens ledamöter verkade inte så pigga på det. Harlitz tyckte också att kommunstyrelsen skulle framföra att Vänersborg helst ser en 2+2-väg. Det blev en kortare diskussion om detta, och visst, får man önska skulle alla vilja ha det – men hur realistiskt är det…?

Till sist, den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Jag skrev en del i bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” om byggnadsnämndens bortförklaringar om varför det inte har utarbetats någon översiktsplan, trots att nämnden hade fått uppdraget av kommunfullmäktige.

Det blev ingen diskussion i kommunstyrelsen, vilket var helt ok. Jag själv framförde åsikten att det var bra att se framåt och glömma det som varit. Det viktiga var att arbetet med översiktsplanen nu kom igång.

Kommunstyrelsen fattade i all enighet beslutet att:

“Kommunstyrelsen ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till en fördjupad översiktsplan för Brålanda”

Dessutom fick byggnadsnämnden 200.000 kr för trafikutredning och miljökonsekvensbeskrivning i samband med arbetet. Det var också ett bra beslut. När det gäller tidsaspekten så står det i underlaget till beslutet:

“Samråd på FÖP Brålanda bedöms kunna genomföras tidigast hösten 2021 och bedöms kunna antas i kommunfullmäktige under första halvåret 2023.”

Planen blir försenad, men som det gamla ordspråket säger:

“Bättre sent än aldrig.”

Och sedan var kommunstyrelsens sammanträde slut. 90 minuter senare än beräknat, men så sitter det ju också vänsterpartister i kommunstyrelsen… 

Budgetförslaget från SD

6 november, 2020 Lämna en kommentar

Det var naturligtvis budgetförslaget från de styrande partierna, S+C+MP, som fick majoritet på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Det blir därför huvudförslaget till kommunfullmäktige om två veckor. De andra förslagen fick bara stöd från det parti som hade lagt respektive förslag. (Medborgarpartiet lade inget eget förslag, jag uppfattade dock att partiet röstade för Vänsterpartiets förslag.) Kommunstyrelsen röstade alltså ner förslagen från den borgerliga oppositionen (M+L+KD), V och Sverigedemokraterna (SD).

Vilket förslag som får majoritet i fullmäktige återstår dock att se. Mitt tips är att de två stora blocken, de styrande partierna S+C+MP och den borgerliga oppositionen med M+L+KD, kommer överens. Sverigedemokraternas förslag kommer i varje fall inte att få majoritet, det kan man vara säker på. Däremot skulle SD kunna fälla avgörandet i en omröstning, om inte de två stora blocken kommer överens.

Jag har inte tidigare presenterat SD:s budgetförslag. Det ska jag göra med denna blogg.

Sverigedemokraterna har vid några tillfällen under åren presenterat sina budgetförslag i fina och välarbetade broschyrer på flera sidor. Årets budgetförslag är motsatsen, det är både kort och tämligen intetsägande. Både layout- och innehållsmässigt. SD har t ex nästan inga kommentarer, motiveringar – eller förslag. Och inte heller något som sticker ut eller provocerar. Borta är tydligen den tid då SD kunde föreslå att Tärnanskolan skulle få mindre pengar för att det gick så många nysvenskar där. Det är väl ett sundhetstecken antar jag.

SD:s förslag utgår inte från det budgetförslag som de styrande partierna har lagt, som Vänsterpartiet gjorde. Istället utgår SD-förslaget från de budgetramar som kommunstyrelsen antog i februari. Dessa budgetramar var extremt ”tajta” och knappt några nya pengar skulle delas ut till välfärden. Det var bara lite “småpengar” hit och dit. Det enda var att de 15 milj kr som barn- och utbildningsnämnden fick i år (2020) som ettårsanslag skulle bli ramhöjande och alltså finnas med kommande år. (Se “Budgetramar 2021”.)

SD:s förslag:

“utgår från anvisningarna antagna av kommunstyrelsen i februari 2020, med hänsyn till den nya skatte/statsbidragsprognosen från oktober 2020, samt justeringar av de finansiella kostnaderna utifrån nya prognoser under 2020.”

Så börjar förslaget. Sedan presenterar SD en tabell, “Resultatbudget”, precis som den borgerliga oppositionen. Och den är lika intetsägande som den borgerliga motsvarigheten. Det enda som kan utläsas med bestämdhet av tabellen är att SD:s budgetförslag ger ett överskott i kommunens resultat på 50 miljoner kr. Det är till och med 3 milj mer än de styrande partiernas återhållsamma och snåla budget.

SD vill med andra ord satsa minst på verksamheterna av samtliga partier. SD vill faktiskt bara göra två ekonomiska “satsningar”.

SD föreslår att samhällsbyggnadsnämnden får ett tillfälligt anslag, för endast 2021 alltså, på 2 milj kr. Dessa pengar ska användas till:

“förebyggande trygghetsskapande åtgärder.”

Det är precis samma förslag som de borgerliga oppositionspartierna har lämnat.

Den andra “satsningen” är att SD vill öka budgetramen till barn- och utbildningsnämnden (BUN) med 5 milj kr. Det är ungefär lika mycket som de styrande partierna föreslår (5,2 mkr), men betydligt mindre än Vänsterpartiet (12,9 mkr). Men då hör det också till att SD föreslår ytterligare 5 milj kr till BUN – återigen som ett tillfälligt anslag bara för 2021 för att täcka ökade kostnader. Och så konstaterar SD:

“med detta beslut blir nämndens förslag på Övriga Åtgärder inte aktuella”

I “övriga möjliga åtgärder” (se tabell ovan) återfinns de besparingar och nedskärningar som barn- och utbildningsnämnden röstade igenom på sitt juni-sammanträde – tack vare SD:s röster. (Se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”.) Tydligen har SD-representanterna i BUN fått “bassning” av de andra i partiet…

Men hur räknar SD?

Av tabellen framgår det med all önskvärd tydlighet att BUN behöver spara 12,9 milj kr utifrån de budgetramar som SD utgår ifrån. Och SD vill ge 5+5 milj kr. Det fattas alltså fortfarande 2,9 milj kr. Tycker SD att BUN ska minska personalen? Eller minska öppethållandet inom förskola och fritidshem? Eller lägga ner Rösebo och Mulltorp…?

Det är inte första gången som sverigedemokraterna har svårt med matematiken.

Och… Att ge BUN ett tillfälligt anslag under bara ett år, 5 milj kr 2021, visar hur lite SD förstår av skolans värld. Skolan arbetar ju som bekant med läsår och inte budgetår. Organisationen, med all vad det innebär av antal klasser, klasstorlekar, antal lärartjänster, scheman, speciallärare osv osv, läggs inför ett läsår. En sådan här organisation kan sedan inte ändras under ett läsår, mer än “i marginalen”. Tillfälliga pengar kan därför bara användas ytterst kortsiktigt, kanske för att anställa t ex en elevassistent under en eller två terminer. Sedan får denne person lämna skolan igen… Hur meningsfullt är det, för elev, för personal?

Och när tycker SD att personen ska anställas – under vårterminen 2021 eller höstterminen? Eftersom organisationen för läsåret 2020-2021 redan är på plats kan knappast de 5 milj i tillfälligt anslag användas under vårterminen 2021. De får därför sannolikt användas under höstterminen 2021. Men eftersom de försvinner senare under läsåret, dvs på vårterminen 2022, kan de inte användas för att t ex utöka organisationen. Pengarna kan som sagt bara användas till tillfälliga anställningar. Det är inte särskilt förnuftigt eller meningsfullt.

En sak är i varje fall klar med “ettårspengarna”, de kommer inte att kunna användas för att de “övriga åtgärderna” inte ska bli aktuella.

Feltänk SD. I år igen.

SD fortsätter med en följetong också. Partiet måste varje år markera att de inte gillar ekologiska livsmedel:

“Ekologiska livsmedel är i snitt ca 30% dyrare är konventionella livsmedel. Vi föreslår att fullmäktiges mål om 25% ekologiska livsmedel stryks, och att istället fokuseras på närodlat, för miljön och vår landsbygds överlevnad, då sparas en stor summa…”

SD kan som vanligt inte precisera hur mycket som skulle sparas, men det är “en stor summa” skriver de… Det här har dementerats i talarstolen vid flera tillfällen genom åren av andra politiker. (Det är som sagt inte första gången SD för fram kravet.) Den närodlade maten är nämligen inte speciellt mycket billigare än den ekologiska. (Det kan däremot finnas andra skäl till att handla närodlat.)

Sedan känns det som om SD för fram ett krav som mest är till för att påskina hur “pålästa” de är. De tycker att fullmäktige ska revidera sitt finansiella mål om årets investeringar och vill att de ska motsvara max 20% av skatter och generella statsbidrag – i stället för 10%. Ja, ja…

När det gäller investeringsbudgeten skriver SD att det finns ett behov av att bredda vägen ut till Vänersnäs. Och det är helt riktigt. Det är bara det att vägen är Trafikverkets ansvar. På kommunstyrelsen påpekade Benny Augustsson (S) detta, och då sa Anders Strand (SD) att eftersom VA ska läggas ner till Vänersnäs så var det lämpligt att samköra detta med Trafikverket. OK, det gäller bara att verket är med på idén.

Slutligen anser SD att bygget av ny sessionssal ska strykas 2021 eftersom driftkostnaden inte är finansierad.

Ibland brukar man säga att även en blind höna kan finna ett korn. Denna gång är jag inte säker på att ordspråket är tillämpligt på SD:s budget… Ja, ok då. Kanske ett litet korn på investeringsbudgeten.

Anm. Du kan ladda ner Sverigedemokraternas budgetförslag här.

PS. Här hittar du mina bloggar om de andra partiernas budgetförslag – S+C+MP, M+L+KD och V.

Kategorier:Budget 2021, SD

Dagens KS och budgetförslaget från Vänsterpartiet

4 november, 2020 Lämna en kommentar

Idag sammanträdde kommunstyrelsen. Det blev ett längre möte än vad kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade planerat. Det slutade inte som beräknat kl 13.00, utan först kl 14.30. Undertecknad vänsterpartist var inte helt oskyldig till detta…

De styrande partiernas, S+C+MP, budgetförslag (se “De styrandes budgetförslag (2/2)”), formellt lagt av kommunstyrelsens ordförande (=KSO), presenterades utförligt. Men då ingick också en genomgång av förutsättningar, regler, omvärldsanalys osv. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.)

Sedan presenterade Gunnar Lidell (M) den borgerliga oppositionens förslag. (Se “Det borgerliga budgetförslaget”.) Det var antagligen sista gången Lidell gjorde det i kommunstyrelsen. Tyvärr.

Det var inget nytt i Lidells föredragning. Han återgav förslaget som det var skrivet. Jag noterade emellertid att Gunnar Lidell sa något i stil med:

“Om det inte blir elevökning kan kanske BUN äska de 3 milj kr för något annat…”

M+L+KD hade ju avsatt 3 milj för:

“faktisk elevökning i grundskolan under 2021 utöver 10 elever utöver prognos.”

Vilket det med all sannolikhet inte blir. Lidells påstående var för övrigt ingen felsägning, men han ändrade inte i förslaget. Så det står som det står.

Anders Strand (SD) gick igenom Sverigedemokraternas förslag. Det gick snabbt. Jag har inte redogjort för SD:s förslag, men det är på gång. 

Och så var det jag. Det föll på min lott att föra Vänsterpartiets talan.

Budgetförslaget från Vänsterpartiet var inte bara långt (6 sidor), det var dyrt också…

Så såg tydligen de andra partierna på det förslag till budget som Vänsterpartiet presenterade på kommunstyrelsen. Det fick inget stöd, mer än av James Bucci (V) och undertecknad (V). Och kanske också från Göran Svensson (MBP). Jag tyckte att jag både såg och hörde att han ropade ja vid omröstningen. Men jag är inte säker. Men vem vet, de andra partierna kanske ändrar uppfattning till kommunfullmäktiges sammanträde om två veckor, när de har fått fundera på förslaget ett tag… Det är ju på fullmäktige som budgeten slutligen beslutas och fastställs. Fast en av de mest kreativa idéerna blev säkert redan “körd” idag. Tyvärr, men vem vet. Vi får se.

Vänsterpartiet ser i sin budget för nästa år som vanligt mer åt verksamheterna och verkligheten – än till fina siffror i olika bokföringsposter och ett stort överskott i resultatet.

Vänsterpartiet vill med sitt budgetförslag säkra välfärden och verksamheten i Vänersborgs kommun även nästa år. Nedskärningar måste undvikas, det är V:s bestämda uppfattning, och det ska finnas åtminstone någorlunda bra förutsättningar för skola, vård och omsorg. Det är viktigt både för de äldre, sjuka, barnen och eleverna. Och inte minst för all personal som arbetar i välfärdssektorerna.

Vänsterpartiets ståndpunkt ligger också helt i linje med det ställningstagande som alla de stora fackförbunden i kommunen gjorde på MBL-förhandlingen. De är mycket oroade över förslaget från de styrande partierna (S+C+MP) och vad det kan leda till. Fackförbunden skriver uttryckligen att förslaget riskerar att drabba de mest utsatta (se “Fackens syn på budgetförslaget”):

“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”

Vänsterpartiets budgetförslag är egentligen ganska modest. Det tillför verksamheterna de ekonomiska medel som kan åstadkommas med de förutsättningar som idag är kända och beslutade. Nämnderna får de tillskott som de behöver för att inte behöva göra nedskärningar och besparingar. I förslaget motiverar Vänsterpartiet tydligt och klart varför det är viktigt att nämnderna får ökade ekonomiska medel.

Vänsterpartiet utgår i sin budget från de styrande partiernas förslag, dvs KSO:s förslag, och där finns det redan en del “påslag” till nämnderna. Barn- och utbildningsnämnden får 5,2 milj kr, socialnämnden 4 milj, kultur- och fritidsnämnden 3 milj, samhällsbyggnadsnämnden 1,3 milj, miljö- och hälsoskyddsnämnden 1 milj och Kunskapsförbundet Väst 8 milj kr.

Vänsterpartiet anser att tillskotten till nämnderna är otillräckliga. Vi vill använda 26,55 milj kr av det beräknade överskottet i S+C+MP:s budgetförslag till:

  1. Socialnämnden +17,8 Mkr
  2. Barn- och utbildningsnämnden +7,7 Mkr
  3. Kultur- och fritidsnämnden +0,85 Mkr
  4. Miljö- och hälsoskyddsnämnden +0,2 Mkr

Dessa påslag är enligt nämnderna tillräckliga för att åtminstone slippa nedskärningar och besparingar nästa år. Vänsterpartiets förslag innebär alltså att resultatet skrivs ned till 20,45 milj kr. Det kan jämföras med förslaget från de styrande partierna som räknar med att kommunen ska göra ett resultat på +47 milj kr.

Vänsterpartiets förslag röstades alltså ner av kommunstyrelsen. James Bucci (V) och jag reserverade oss. Och helt planenligt fick de styrande partiernas förslag majoritet. (Se “KS 4/11 (1): Budgeten”.)

I Vänsterpartiets budgetförslag fanns det med ett avsnitt om att kommunen skyndsamt, redan innevarande år, ska inrätta en social fond. Och detta gav både kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen vissa huvudbry…

Coronapandemin har ju visat, och visar, att årtionden av nedskärningar och privatiseringar har ett pris – instabilitet, sårbarhet och bristande kvalitet. Inför nästa och kommande års Mål- och resursplaner skulle kommunen behöva ta ett samlat och större grepp för att på riktigt förstärka och trygga välfärden för invånarna i Vänersborg. Även staten har sett bristerna i välfärden och i kommunerna. Statsbidragen har därför ökat markant under året och Vänersborg, liksom andra kommuner, har inte hunnit använda pengarna(!). Kommunen prognostiserar istället att under innevarande år gå med ett överskott på svindlande 173 milj kr.

De här pengarna skulle behövas under de kommande två åren – till välfärden. Och det vore ju egentligen helt enligt statens intentioner. Dessutom innebär hela situationen en logisk motsägelse – 2020 har Vänersborg kommun ett överskott på 173 miljoner kronor (prognos) och året efter läggs en budget som innebär besparingar och nedskärningar. Det är för de flesta helt obegripligt.

Lagstiftningen är dock tyvärr sådan att det inte på ett enkelt sätt går att överföra ett överskott från 2020 till 2021 och 2022. SKR (=Sveriges Kommuner och Regioner) har till och med gjort en officiell framställning för att ändra lagen, i varje fall tillfälligt! 

Vänsterpartiet tycker sig se en lösning på dilemmat. V föreslog i sitt budgetförslag att kommunen snabbt, före årets slut, inrättar en social fond och anvisar 50 milj kr till fonden – ur årets överskott. På det sättet så skulle verksamheterna få bättre nytta av alla statsbidrag. Miljonerna skulle helt lagligt ha kunnat föras över till och användas kommande år. Precis som det egentligen var tänkt från staten.

Det obegripliga skulle bli begripligt.

Det var ett lite ovanligt yrkande i ett budgetförslag, men hela året har varit och är exceptionellt. Vi har aldrig varit med om ett liknande år tidigare. Därav Vänsterpartiets lite ovanliga förslag alltså.

Ekonomichefen var inte helt säker på att ett sådant förfarande och upplägg med en social fond var helt i enlighet med bokförings- och redovisningslagar. Och kommunstyrelsens ordförande Augustsson ville inte godkänna förslaget eftersom det inte hade med ärendet, dvs årets budget, att göra. Kommunstyrelsen diskuterade ju nästa års budget…

Och det var väl egentligen helt berättigade ståndpunkter.

Då begärde jag att Vänsterpartiets förslag om den sociala fonden skulle tas upp och behandlas som ett extra ärende.

Det ville ordförande Augustsson definitivt inte gå med på – inga extra ärenden här inte. Men… Det här hade den här vänsterpartisten varit med om förr… I barn- och utbildningsnämnden 2015.

Det var när Mats Andersson (C) förvägrade mig rätten att väcka ett ärende i barn- och utbildningsnämnden. Jag överklagade till Förvaltningsrätten – och fick rätt. (Se “Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.) Kommunallagen är entydig, ledamöter har rätt att väcka ärenden. Det intygade Mats Andersson(!) också på kommunstyrelsen.

Nu är inte ordförande Augustsson (S) den som låter prestige gå före rätt. När han insåg att jag hade rätten att väcka ett ärende, så medgav han mig också det. Och det är en styrka med Augustsson. Han försöker hela tiden göra det rätta, och det ska han ha en eloge för..

Ärendet behandlades sist på dagordningen.

Vänsterpartiets förslag var:

  1. “Att kommunen inrättar en social fond under kommunstyrelsen omfattande 50 mkr.
  2. Att ta fram ett regelverk för hur en social fond ska fungera.
  3. Att i särskilt beslut i december anvisa 50 mkr till fonden med finansiering av att skriva ned resultatet för 2020.”

Det var flera som ansåg att Vänsterpartiets förslag inte var bra. Det var bättre att använda pengarna till investeringar – och slippa låna. Eller kanske betala av redan tagna lån. Det var samtliga kommunalråd inne på, Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och Gunnar Lidell (M). (Tunga namn…) Jag tror dock att tänket innehöll ett feltänk. Fast det borde inte vara så med dessa rutinerade gubbar. Men det lät i varje fall precis som om de menade att om kommunen använder 50 milj kr till en social fond, så ska lånen för investeringar ändå betalas tillbaka nästa år. Och då måste pengarna i fonden gå till det. Eller också måste 50 miljoner tas från verksamheterna och välfärden. Och då vore det onödigt och omständligt att inrätta en social fond.

Men så är det ju inte. (Det vet nog de som yttrade sig, fast det lät inte så i mina öron.) Det är bara räntor och amorteringar som ska betalas på lån, och de utgör en mindre del av det totala lånet (som kanske är taget på 30 år). En social fond skulle med andra ord frigöra pengar som skulle kunna användas mer flexibelt och ge kommunen ett ökat handlingsutrymme.

Men är det lagligt att göra så här? Ekonomichefen hade sina tvivel.

I en skrift från SKR, “Sociala investeringar Redovisning och budgetering” (kan laddas ner här), beskrivs sociala fonder. På sidan 4 i skriften står:

“Fullmäktige tar i den ordinarie budgetprocessen ett beslut om medel till sociala investeringar utifrån vanliga rutiner.”

Som jag tolkar det hade det inte varit några problem att avsätta 50 milj kr till en fond i år, för nästa och kommande år, om det redan hade funnits en social fond. Nu finns det ingen, men hade det blivit ett beslut i kommunstyrelsen idag och i kommunfullmäktige om två veckor, så skulle en social fond kunna inrättas. Och i december skulle pengar kunna avsättas genom särskilt beslut i KS och KF…

Jag respekterar dock att ordförande Augustssons (S) förslag, och alla andra ledamöter som röstade för ordförandes förslag, att remittera ärendet för beredning – för att se om det är möjligt, lagligt och vettigt att inrätta en sådan här social fond. Om det är det, så hoppas jag att det inte är för sent att föra över en stor del av årets överskott till nästa år. Det hade som sagt verksamheterna och välfärden tjänat på. Och då hade kommunen sluppit att skära ner och spara på de gamla och sjuka, barnen och ungdomarna… Som de andra partierna med all sannolikhet kommer att besluta om i kommunfullmäktige om två veckor.

Efter sammanträdet fick jag “dela på” Vänsterpartiets budgetförslag. Det betydde att jag fick ta bort avsnittet om den sociala fonden från budgetförslaget och göra det till ett eget förslag för det nya ärende som jag hade väckt… Du kan ladda ner Vänsterpartiets budgetförslag här. Och förslaget om den sociala fonden här.

KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm

3 november, 2020 1 kommentar

Det viktigaste ärendet på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen beskrev jag i min förra KS-blogg, se “KS 4/11 (1): Budgeten”.

Dagordningen tål att återges igen:

NÄRF:s, dvs Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, delårsrapport för augusti ska behandlas. Och sedan ska kommunfullmäktige på novembersammanträdet notera informationen. Något sent kan tyckas, men så är det. Det som bör noteras i delårsrapporten är framför allt den kritik som revisorerna framför.

Revisorernas kritik minner lite om den tid då NÄRF inte sköttes så där jättebra. Och som slutade med att Vänersborgs kommunfullmäktige inte beviljade Bo Carlsson (C) ansvarsfrihet som ordförande i NÄRF:s direktion. (Se “Avgå Bo Carlsson!”.) Nu är inte kritiken på långt när lika allvarlig som då, men de brister som revisorerna har uppdagat känns lite onödiga. Även om pandemin kan förklara en del…

Revisorerna skriver:

“Vi anser därför att dessa två finansiella mål, intäkter och samarbete, inte är utformade på ett sådant sätt att de utgör mål som är möjliga att utvärdera för vart enskilt år. … När det gäller verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning har direktionen inte fastställt några mål för 2020. … Samtidigt vill vi påminna om att revisorerna, i samband med föregående delårsrapport, påpekade att ”Kopplingen från olika aktiviteter till respektive verksamhetsmål bör förtydligas”.”

Revisorerna anser därför bland annat att NÄRF bör:

“utveckla system för styrning och uppföljning av god ekonomisk hushållning”

NÄRF:s prognos i delårsrapporten är ett överskott på 2,2 milj kr. En anledning till det positiva ekonomiska resultatet är, precis som för de flesta av kommunens nämnder och andra kommunalförbund, statens beslut att betala ut ersättningar för sjuklönekostnader och tillfälligt sänka sociala avgifter nu under coronan.

Partistöd ska som vanligt betalas ut nästa år. Det kostar kommunen totalt 1.520.820 kr. (Det blev aldrig någon sänkning av stödet som vissa vänsterpartister motionerade om. Se “Skär ner på partistödet!”.) Socialdemokraternas får mest, 347.480 kr, och miljö- respektive medborgarpartiet “minst”, 90.440 kr.

E45 är Sveriges längsta väg. Den går mellan Göteborg och Karesuando. Delsträckan Vänersborg-Mellerud är den sista delen av E45 inom Västra Götaland som inte är mötesfri. Nu har Trafikverket gjort en så kallad “Åtgärdsvalsstudie” (ÅVS) som utrett hur det bäst går att bygga en 2+1-väg i befintlig sträckning.

Kommunstyrelsen ska lämna ett remissyttrande på denna studie. Och yttrandet är så vitt jag kan se helt ok. Hela utredningen är för övrigt tämligen bra och vederhäftig.

Kommunen skriver:

“Kommunen anser att ÅVS E45 är en gedigen utredning som lyfter flera åtgärder som kommer att förbättra trafiksituationen inte bara på själva E45 utan även genom de lokalvägarna som byggs vid sidan om E45.”

Kommunen har flera synpunkter. Den kanske viktigaste är att ombyggnationen bör ske tidigare än vad som tidigare redovisats. För övrigt trycker kommunen på olika på- och avfarter, t ex i Frändefors och Brålanda, åtgärder för GC-trafikanter och planskilda korsningar. (Du kan ladda ner kommunens remissvar här.)

Jag fick emellertid ett påpekande från södra Dalsland, närmare bestämt från Nuntorp. Gröna Klustret Nuntorp och Naturbruk Väst AB skulle vilja se en säker övergång för elever och besökare som åker kollektivt och som nu tvingas korsa den hårt trafikerade E45 samt en säker vänstersväng för fordon söderifrån. Jag kan hålla med, det saknas i studien – och i kommunens remissvar. Jag ska framföra detta på sammanträdet.

2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag, tillsammans med en påse pengar, att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Det hände ingenting, nämnden verkställde inte fullmäktiges beslut. Byggnadsnämnden fick då en knäpp på näsan av kommunstyrelsen som i september skickade tillbaka ärendet till nämnden – med uppdraget att byggnadsnämnden skulle ta reda på vad som hade hänt eller, rättare sagt, inte hänt. Och varför. Fast både kommunstyrelsen och byggnadsnämnden redan visste det. Jag reagerade på hela hanteringen (se “KS 9/9: FÖP Brålanda”). Jag ställde också en interpellation om detta till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) – Dahlberg har fortfarande inte svarat. (Se “Fråga om FÖP Brålanda”.) Nu ska den fördjupade översiktsplanen för Brålanda upp för behandling på kommunstyrelsen igen, två månader senare… Denna gång på ett seriöst sätt.

Kommunstyrelsen tänker besluta bland annat att, och som är viktigast:

“Kommunstyrelsen ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till en fördjupad översiktsplan för Brålanda”

Det borde kommunstyrelsen givetvis ha gjort redan för två månader sedan. Men ok, bättre sent än aldrig. Å andra sidan, måste byggnadsnämnden få sina uppdrag två gånger, en gång från kommunfullmäktige och den andra från kommunstyrelsen?

Det är intressant att läsa hur byggnadsnämnden (bort)förklarar att ingen FÖP för Brålanda, eller förslag till en, är framtagen ännu.

Byggnadsnämnden skriver:

“Något formellt beslut om uppdrag att ta fram ett förslag till FÖP Brålanda har inte fattats.”

Nä, det stämmer. Det var “bara” en punkt i en Mål- och resursplan antagen av kommunfullmäktige… Och varför anordnade och genomförde då nämnden tre stycken dialogmöten i Brålanda under 2019 om nämnden inte uppfattade beslutet som ett uppdrag…?

Byggnadsnämnden skriver också att arbetet med FÖP Brålanda inte kunde påbörjas på grund av att nämnden var tvungen att gå i takt med den statliga infrastrukturplaneringen (E45) och den regionala planeringen av tågstopp…. Och staten och regionen hade typ inte påbörjat, eller avslutat sitt arbete? Eller…? Ja, i varje fall hade det inte “klarnat”, som nämnden skriver, hur det skulle bli enligt planeringarna. (Kommunen använder fortfarande begreppet “tågstopp” fast regionen helst vill tala om “tåghållplats”.)

Även här är det ju lite konstiga skäl om nämnden uppfattar det som om man inte har fått något uppdrag…

Byggnadsnämnden anför också brist på tillgängliga personalresurser som ett skäl att inte ha fullföljt uppdraget. Nämnden förklarar också var pengarna har tagit vägen som man fick för arbetet av kommunfullmäktige. Och då blir bortförklaringarna ännu mer krystade och invecklade… Eller vad sägs om denna “förklaring”:

“De medel som avsattes för FÖP Brålanda 2018 användes inte utan återfanns i det överskott som Byggnadsnämnden redovisade i bokslutet, dock inte i förklaringen till avvikelsen. Inte heller 2019 användes medlen, men de reducerade det underskott som Byggnadsnämnden redovisade i bokslutet. I budgetarbetet inför 2020 accepterade Byggnadsnämnden en hyreshöjning på 550 tkr utan konsekvens, i den kalkylen fanns de specialdestinerade medlen till FÖP Brålanda inte kvar inom ram.”

Varför inte bara skriva som det är? Typ, vi har struntat i uppdraget, eller glömt det, och använt pengarna till annat…

Jag tror att jag kan räkna ut vilket svar jag kommer att få från byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg på min interpellation…

Men det allra viktigaste – det är att arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda nu kommer igång på allvar. Kommunstyrelsens förslag tyder på att den vill glömma det som har varit och istället se framåt. Det är en bra inställning.

En hel massa taxor och avgifter ska höjas. Det är kan man säga en slags skattehöjning för kommuninvånarna. Men det handlar om att de som använder en tjänst ska betala för den, och de som inte gör det, ska slippa betala. Men använder du flera tjänster kan det bli dyrt. Kommunen ska inte tjäna pengar på taxorna utan de ska gå till att bekosta verksamheten ifråga. Det invånare möjligen kan invända är att kommunen gör det bekvämt för sig och höjer taxorna och avgifterna istället för att försöka bli mer kostnadseffektiv. Jag hoppas och tror att det inte är så.

Taxor för markupplåtelse av offentlig platsmark ska höjas. Förändringarna är dock inte markerade i underlaget, så det är svårt att veta hur mycket. Markupplåtelse handlar om markhyra för t ex matvagnar, loppmarknad, torgförsäljning, trottoarpratare, containers mm. (Se bilden för ett exempel.)


Felparkeringsavgifterna, som är desamma sedan 2008, ska nu äntligen höjas… Har du missat P-skivan höjs avgiften från 300 till 400 kr, parkerar du där det är förbud att stanna eller parkera så kommer det att kosta 800 kr, tidigare 700 kr, och parkerar du utan tillstånd på en parkering för rörelsehindrade så kommer det att kosta 1.300 kr, tidigare 1.000 kr osv.

Riktlinjerna för färdtjänst med anledning av ny zonindelning inom Västra Götaland ska revideras. Så här lyder beslutsförslaget:

  1. “Beräkningsmodell av egenavgift vid färdtjänstresa övergår till att vara avståndsbaserad, med grundavgift på 50 kronor för de första 10 kilometrarna och därefter 3 kronor per kilometer. Årlig uppräkning sker med följsamhet till den allmänna kollektivtrafikens prisjusteringar.
  2. Egenavgiften för resa i annan kommun förändras från 60 kr per enkelresa, till 65 kr som grundavgift med ett tillägg på 10 kr per kilometer.”

Taxorna inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar indexjusteras och, förmodar jag, höjs. Det gäller följande taxor: Taxa enligt lagen om foder och animaliska biprodukter, taxa enligt lag om tobak och liknande produkter samt taxa enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel.

Socialnämnden ska förändra taxor och avgifter, bland annat ska ska kostavgiften höjas med 5%. Det är dock inte nog med höjningar – även avfallstaxan höjs, liksom VA-taxan och plan- och bygglovstaxan.

Kommunfullmäktige beslutar om taxorna och avgifterna på sammanträdet i november.

Kommunstyrelsen ska även godkänna upprättat förslag till uppdragsavtal med Kunskapsförbundet Väst gällande vuxenutbildning 2021 på onsdag. Avtalet kostar kommunen 35,9 milj kr. Det är nödvändiga pengar, behovet av utbildning är stort.

Kommunstyrelseförvaltningen skriver:

“Det finns ett fortsatt stort behov av SFI, grundläggande vuxenutbildning och Yrkesvux bland de mest utsatta målgrupperna. Effekten av arbetsmarknadsläget väntas påverka behovet av Gymnasievux och Yrkesvux. Utöver detta tillkommer utbildning för ungdomar som omfattas av den så kallade Gymnasielagen.”

Jag kan väl bara tycka att besluten om Kunskapsförbundet borde diskuteras och fattas av kommunfullmäktige…

Till sist ska kommunstyrelsen behandla Gunnar Lidells (M) begäran om entledigande från en mängd kommunala uppdrag. Även Robert Johansson (KD) begär entledigande, från kommunstyrelsen och KSAU. I Johanssons ställe nomineras Magnus Ekström.

Det är en diger dagordning, men som sagt, det är budgeten som är det centrala ärendet.

KS 4/11 (1): Budgeten

2 november, 2020 Lämna en kommentar

Så har då kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde den 4 november dimpt ner i datorn (faktiskt redan i torsdags, den 29 oktober). Denna gång är kallelsen på 597 sidor, uppdelade på 28 ärenden. De ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen får med andra ord göra skäl för sina årsarvoden på vardera 32.604 kr (=2.717 kr/mån). Eftersom vi ersättare inte får något sådant väl tilltaget arvode, så är det kanske inte meningen att vi ska läsa igenom handlingarna…?

Det blir som vanligt en hel del information. Bara under punkten 3, “Information vid kommunstyrelsens sammanträde”, döljer sig åtminstone fem informationpunkter med sammanlagt minst sju föredragshållare. Informationspunkten börjar med en information om framtidsbygder i Dalsland. Jag är emellertid ganska säker på att det inte handlar om Elgärde i Frändefors… Kommunstyrelsen ska under mötet besluta att föreslå kommunfullmäktige att besluta om en hel del höjda kommunala taxor och avgifter. Innan dess blir det information om varför kommunen “måste” göra detta etc. Naturligtvis finns det också en hel del information och fakta om taxorna i det digra underlaget… Slutligen blir det information om mål- och resursplanen 2021-2023, dvs budgeten. Under varje informationspunkt finns det möjlighet för ledamöterna att ställa frågor. Det blir dock sällan eller aldrig några politiska diskussioner under dessa ärenden. Och det blir det oftast inte under de andra ärendena heller…

Sammanträdets stora och viktiga ärende denna novemberdag är naturligtvis budgeten för nästa år, 2021. Förslaget till beslut är tämligen omfattande och jag tänkte redovisa samtliga punkter.

Beslutsförslaget till Mål- och resursplan 2021-2023 lyder:

  1. “Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen under 2021 till 22:21 per skattekrona. Nivån är oförändrad jämfört med 2020.
  2. Kommunfullmäktige fastställer vision, övergripande inriktningsmål och förväntade resultat enligt upprättat förslag.
  3. Kommunfullmäktige fastställer riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt upprättat förslag på sidan 4.
  4. Kommunfullmäktige fastställer nämndernas tillskott av skattemedel, investerings- och exploateringsplan och övriga direktiv i enlighet med kommunstyrelsens förslag till mål- och resursplan för 2021-2023.
  5. För budgettäckning av löneavtal avsätts sammanlagt 82 mkr till kommunstyrelsens förfogande. I potten ingår även lönerevision för 2020.
  6. Anslagsbindningen avser för driftbudgeten den verksamhetsnivå som anges på sidan 19 och för investerings- och exploateringsplanens projektnivå. Kommunstyrelsen ges delegation att, om nödvändigt under löpande år, justera anslagsbindningsnivån.
  7. Framställningar till kommunstyrelsen om anslag eller bidrag i budget för år 2021, för vilka inte uppförts medel i budgetförslaget, eller vilka inte behandlats i särskild ordning, ska inte föranleda vidare åtgärder.
  8. Långfristig upplåning kan ske inom fastställd låneram på 865 mkr för 2021 utifrån gällande finanspolicy.”

Det är mycket text, men det är egentligen inga konstigheter. Det enda som kan ifrågasättas, det är att inriktningsmål och förväntade resultat ska fastställas. De diskuteras nämligen i väldigt liten utsträckning i budgetprocessen, egentligen bara när de olika nämndernas presidier får kortare “audienser” hos budgetberedningen. I praktiken blir det att de typ bara finns i ett dokument, utan koppling till hur de ekonomiska resurserna ska fördelas. Eftersom inriktningsmål och förväntade resultat hänger intimt samman med ekonomiska resurser (pengar krävs naturligtvis för att de ska kunna förverkligas och uppnås) borde mål, resultat och pengar diskuteras och beslutas samtidigt – på riktigt, inte bara i “teorin”. Men som så många gånger annars, så är teori och praktik ofta två helt olika saker i Vänersborgs kommun…

Det är kommunfullmäktige som fattar beslutet om budgeten den 18 november. Det kan bli ett annat beslut än det som kommunstyrelsen kommer att förorda på onsdag. För på onsdag kommer kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) förslag (=de styrande partiernas förslag) att få majoritet. Det beror på att samtliga partier kommer att rösta på sina egna budgetförslag, och har man inga egna så lägger man, i regel, ner sina röster. Det händer inte alltför sällan att de mindre partierna eller, rättare sagt, de icke-betong-partier som saknar representation i kommunens olika presidier, lägger sina budgetförslag först i kommunfullmäktige. Det brukar bara vara Medborgarpartiet som inte utarbetar något eget förslag.

Själva huvudförslaget till budget, och det som kommer att få majoritet och bli kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige, är det som:

“Ekonomikontoret har på uppdrag av kommunstyrelsens ordförande arbetat fram ett förslag till mål- och resursplan 2021-2023.”

Det finns två budgetförslag just nu. Benny Augustssons, dvs förslaget från S+C+MP, och den borgerliga oppositionens, dvs M+L+KD. Jag har beskrivit förslagen ganska noggrant i två tidigare bloggar – se “De styrandes budgetförslag” och “Det borgerliga budgetförslaget”. I en blogg redogjorde jag också för fackförbundens avvisande av det liggande budgetförslaget. (Se “Fackens syn på budgetförslaget”.)

De två budgetförslagen är som vanligt till förväxling lika. Och det måste väl vara ett underkännande av framför allt den politik som socialdemokraterna för?

Man skulle kunna tänka sig att det blir en hård och tuff debatt mellan de olika partierna på onsdagens kommunstyrelse. Men så blir det inte. Det blir knappast ens några samtal. Eventuella samtal sparas i stället till informella möten i kommunhusets “korridorer” eller grupprum. Det handlar i så fall om att de styrande eller oppositionen vill samla majoritet för sitt budgetförslag. Och blir det debatter så förs de i så fall i kommunfullmäktige.

Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas budgetförslag kommer med all sannolikhet senare, kanske redan på kommunstyrelsesammanträdet.

PS. Imorgon tänkte jag skriva om de andra ärendena som ska behandlas på sammanträdet.

Kategorier:Budget 2021, KS 2020

Fackens syn på budgetförslaget

1 november, 2020 1 kommentar

Det ingår i “rutinerna” att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons, dvs de styrande partiernas (S+C+MP), budgetförslag för nästa år ska MBL-förhandlas med arbetstagarnas fackliga organisationer. Augustssons förslag är arbetsgivarens förslag.

MBL-förhandlingen hölls den 20 oktober och hade då föregåtts av ett informationsmöte den 15 oktober. Ett tiotal personalorganisationer var representerade på mötet. Vad jag förstår så representerade de i stort sett samtliga de yrkesgrupper som är anställda i och av Vänersborgs kommun. Och inte bara det, jag antar att de flesta anställda är med i något fackförbund. Det betyder att upp mot 3.600 anställda representerades på förhandlingen.

Protokollet från MBL-förhandlingen är kort. I § 3 står det att Lärarförbundet, Kommunal, Vision, Lärarnas Riksförbund, Akavia, Ledarna, Vårdförbundet och SSR kom med synpunkter och att de skickas med som bilaga till protokollet. Sedan står det i paragrafen som följer:

“Det konstaterades att Lärarförbundet, Kommunal, Vision, Lärarnas Riksförbund, Akavia, Ledarna, Vårdförbundet samt SSR är oeniga med arbetsgivaren om förslaget till Mål- och resursplan med hänvisning till bilaga enligt § 3.”

Att vara oenig betyder att fackförbunden förkastade arbetsgivarens budgetförslag, dvs de styrande partiernas förslag till fördelning av pengar nästa år.

Det var 8 av 12 fackförbund som förklarade sig oeniga. De 4 förbund som inte gjorde det var några mindre förbund – Fysioterapeuterna, DIK (organiserar akademiker inom kultur- och kommunikationsbranschen), Sveriges arbetsterapeuter och Naturvetarna (fackförbund för högskoleutbildade naturvetare). De stora fackförbunden gjorde tummen ner till socialdemokraternas, centerpartiets och miljöpartiets förslag.

Det är naturligtvis oerhört intressant att ta del av motiveringarna till ställningstagandet. Och det framgår av den bilaga som medföljer protokollet, “Fackförbundens gemensamma ställningstagande angående Mål- och resursplan 2021-2023”. Det kan konstateras att det är remarkabelt att personalorganisationerna, och så många som 8 stycken, har kommit överens om ett gemensamt ställningstagande. Det är i mina ögon politiskt mycket betydelsefullt. Eller borde åtminstone vara…

Fackens ställningstagande börjar med en tabell där kommunens inriktningsmål är uppställda:

Och så skriver de 8 fackförbunden:

“Vänersborgs kommun har sex inriktningsmål. Vi kan inte se hur nämnderna kan leva upp till dessa mål i verksamheterna med det budgetförslag som presenterats.”

Och så påpekar de att två nämnder, Socialnämnden och Barn och Utbildningsnämnden:

“saknar nödvändiga resurser för att ens kunna bedriva en bra grundverksamhet.”

Det är framför allt de här två nämnderna som står för de verksamheter som vi brukar kalla välfärd (vård, skola och omsorg), uppgifter som dessutom är lagstadgade. Egentligen skulle kritiken kunna stanna redan där, detta är faktiskt avgörande argument i sig för att den föreslagna budgeten från de styrande partierna bör förkastas. (Se “De styrandes budgetförslag (2/2)”.) Och eftersom det borgerliga budgetförslaget i stort sett är identiskt träffar kritiken egentligen även det. (Se “Det borgerliga budgetförslaget”.)

Fackförbunden skriver vidare  lite om att de delar socialförvaltningens och barn- och utbildningsförvaltningens analyser och de konsekvensbeskrivningar av åtgärdsprogrammen som presenterats. De är även positiva till genomförda genomlysningar och utredningar.

Fackförbunden beskriver de befarade konsekvenser som kan bli resultatet av budgetförslaget, och det tål att läsa noggrant:

“Vi ser att anmälningarna om tillbud samt hot och våld ökat dramatiskt de senaste åren. Likaså har sjukskrivningarna ökat i alarmerande takt. Verksamheterna har enorma behov av mer personal med rätt utbildning, men med denna budget ser vi risker för att medarbetarna närmast verksamheterna får betala priset. Arbetsbelastningen kommer att öka vilket medför ökad sjukfrånvaro och/eller ökad sjuknärvaro. Även tillbuden samt hot och våld befaras fortsätta öka ännu mer. När anmälningarna om tillbud och hot och våld ökat så dramatiskt i skolans värld de senaste åren, hur tror man att man ska kunna vända trenden genom att minska resurserna?”

Det här säger alltså 8 fackförbund som tillsammans organiserar en mycket stor del av kommunens 3.600 anställda…

“minska resurserna…”

Och fackförbunden betonar särskilt vilka de tror kommer att drabbas hårdast av den föreslagna budgeten:

“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”

Och fackförbunden avslutar ställningstagandet:

“Eftersom den föreslagna budgetramen för 2021 inte är tillräcklig för de stora behov kommunen har och att konsekvenserna kan innebära kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Vårdförbundet, Vision, Ledarna, SSR och Akavia oeniga till förslaget om budget för 2021.”

Fackförbundens ställningstagandet är mycket tungt, och viktigt. Märk väl, det är de anställda, inklusive cheferna, de som befinner sig ute i verksamheterna, på golvet, som skriver detta.

Och det är något som alla politiker borde lyssna på…

Anm. Du kan ladda ner MBL-protokollet och fackförbundens ställningstagande genom att klicka här.

PS. Det kan nämnas att fackförbunden inom Barn- och utbildningsnämndens verksamheter redan tidigare har förklarat sig oeniga till budgetförslaget för BUN. (Se “BUN (15/6): Fackens syn på budget 2021”.)

KF (21/10): För Vänersborgs bästa?

31 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Lite i skuggan av socialnämndens möte förra torsdagen, och det viktiga men ödesdigra beslutet om att förlägga boendet för “personer med problematisk funktionsnedsättning” till Elgärde, sammanträdde faktiskt kommunfullmäktige kvällen innan, den 21 oktober. Det direktsändes för andra gången i den vänersborgska historien på webben. (Utsändningen och tekniken fungerade för övrigt återigen perfekt!) Eftersom jag hälsade på barnbarnet i Småland på onsdagen så fick jag se sändningen i efterhand. Och det har jag gjort nu, och det kan också vem som helst göra på Vänersborgs hemsida.

Sammanträdet började med att ordförande Annalena Levin (C) berättade att man undersöker om det går att samla hela fullmäktige, alla 51 ledamöter, nästa gång. I november är det nämligen kommunens budget för år 2021 som ska avhandlas. Eftersom det är årets viktigaste beslut har det tydligen framförts önskemål om ett fulltaligt fullmäktige.

Det är bra att ordförande Levin överväger andra sammanträdesformer tycker jag, men med tanke på hur coronan utvecklar sig så är vi nog flera äldre och personer i riskgrupper som är pessimistiska.

Det var ett tämligen långt sammanträde förra onsdagen, den 21 oktober. Och det var också ett stundtals tämligen segt och faktiskt lite långtråkigt möte. Jag har t ex inte sett att TTELA har skrivit ens en notis om sammanträdet… (På webben kan du emellertid välja vilka ärenden du vill lyssna på.) Jag tror att de som lyssnade undrade om detta “var allt”. Åskådarna ställde sig säkerligen den självklara och ganska naturliga frågan om var de politiska diskussionerna finns. Och det undrar egentligen jag också. Det går i och för sig lite livligare till när ledamöterna möts öga mot öga i samma lokal, men visst är det även då mycket slentrian och rutin. Och det tråkigaste av allt, ganska mycket är uppgjort redan från början, tyvärr… Partierna har bestämt hur de ska rösta innan mötet, och inget på sammanträdet kan få dem att ändra uppfattning.

Detta illustrerades tragiskt nog med all önskvärd tydlighet förra onsdagen.

Anders Strand (SD) yrkade på en annan beslutsformulering i ärendet “Klimat 2030 . Kommunernas klimatlöften”. Strand föreslog två korrigeringar i beslutet.

I beslutsförslaget stod det:

“I första hand ska fordon väljas där primärt drivmedel är fordonsgas eller el. I andra hand ska fordon väljas som uppfyller villkoren för den statliga miljöbilsdefinitionen.”

Strand (SD) ville stryka satsen/meningen “i första hand”. Istället ville han låta den andra satsen bli ensam kvar, och börja med “i första hand” i stället för “i andra hand” – alltså:

“I första hand ska fordon väljas som uppfyller villkoren för den statliga miljöbilsdefinitionen.”

Var det komplicerat att ta ställning till? Det tyckte kommunfullmäktige…

Det andra ändringen som Strand ville göra, var att påståendet om att kommunen vill höja boendeparkeringsavgiften skulle strykas. Denna höjning har nämligen inte fullmäktige fattat beslut om.

Var det komplicerat att ta ställning till? Det tyckte kommunfullmäktige…

Dan Åberg (M) var av den uppfattningen att Anders Strands förslag kom i ett alltför sent läge. Det höll Bo Carlsson (C) med om. Carlsson sa ungefär så här:

“Det kanske är ett klokt förslag, men att sitta här rakt upp och ner. … Vi måste ha tid på oss. Vi måste kunna prata i våra respektive partigrupper.”

Och då tänker jag… Kan man inte komma med förslag, och bra förslag, under ett sammanträde med kommunfullmäktige? Är inte fullmäktige till för att diskutera olika alternativa förslag och lösningar, jämföra, analysera, argumentera och ta ställning? Är det inte meningen att ledamöterna ska fundera över och överväga vilka av de förslag som framförs på sammanträdet som är vettigast och meningsfullast? Och rösta på det bästa förslaget?

Varför sammanträder annars fullmäktige?

Eller är det så att ledamöterna inte vill, vågar, kan eller får tänka själva? Är det så att när partiet har bestämt vilket förslag man ska rösta på innan sammanträdet, så är det detta som gäller oavsett vad som händer och vad som sägs i fullmäktige? Och oavsett vad respektive ledamot själv kommer fram till under sammanträdet…

Men om inte förslagen framförs i kommunfullmäktige, när ska de då framföras? Vilka kanaler ska ledamöterna använda sig av? Ska ledamöterna skriva insändare – eller kanske börja blogga?

I det här fallet var inte Anders Strands förslag och yrkande särskilt komplicerat. Det behövdes inte mycket tid till att förstå vad han menade, och det borde ha kunnat få ledamöterna att ta ställning direkt på sammanträdet. Åtminstone efter en ajournering, om man nu ville samtala i partigrupperna. Det hör också till saken att Anders Strand faktiskt framförde samma synpunkter på kommunstyrelsens sammanträde den 7 oktober… Då som nu var det ingen som argumenterade mot Anders Strand.

Strand begärde votering. SD fick bara stöd av MBP. S+C+MP+V röstade mot Strand och M+L+KD avstod från att rösta.

Kanske skulle någon av betongpolitikerna fundera på om den politiska processen som föregår besluten i kommunen skulle se annorlunda ut. Om inte den politiska processen borde förändras och utformas på ett sätt som gör att de klokaste och bästa förslagen kom fram innan det var dags för beslut. Och att det avsattes tid så att politikerna kunde prata ihop sig och hitta de bästa förslagen och lösningarna, innan det var skarpt läge – eller “för sent”…

Vi får väl se om de styrande tar några initiativ i den riktningen. Det kan bli upp till bevis i en annan fråga, som också diskuterades förra onsdagen.

Samtidigt som fullmäktige tänkte avslå miljöpartiets motion om att inrätta en social investeringsfond “lovade” nämligen Anders Wiklund (MP), Bo Carlsson (C) och Benny Augustsson (S) unisont att förslag skulle komma någon gång i framtiden på någon form av sociala investeringsfonder. Vilket i och för sig kom som en överraskning, eftersom motionen dels avslogs och dels lämnades in av miljöpartiet redan 2014. Det är ju några år sedan – och under hela den tiden har ju faktiskt S+C+MP styrt kommunen…

Och “poängen” var tydligen att de styrande partierna skulle arbeta med dessa fonder “i sin grupp”. Ja, “i sin grupp”, inte tillsammans med andra partier…

Och då undrar i varje fall jag, om de styrande partierna vill införa någon form av sociala fonder, varför inte ta initiativ till en gemensam diskussion med de andra partierna om hur detta ska gå till på bästa sätt, för kommunens bästa? För visst bör väl kommunens bästa stå i centrum och vara ledstjärnan för politikernas arbete? För inte vill väl de styrande att ett framtida förslag om att inrätta investeringsfonder skulle avslås bara för att oppositionen är oenig med de styrande på vissa punkter…?

Eller tycker den styrande ”gruppen” att det är viktigare att det är just den som framför ett förslag än att det blir förverkligat? Det kanske är så. Det kanske är så att ett eventuellt förslag är tänkt att användas i en valrörelse. Som kan leda till att de egna positionerna vid makten säkras. Det kanske är viktigare än kommunens bästa…

Oops! Den här bloggen blev inte riktigt som jag hade tänkt när jag började skriva… Men så blir det ibland.

Det fattades också en del (andra) beslut under kommunfullmäktiges sammanträde, men det blev varken debatter eller voteringar – knappast ens några samtal. Är du intresserad av de ärenden som behandlades kan du läsa min blogg inför sammanträdet – “Fullmäktige som vanligt på onsdag”. Här kan du också klicka vidare om du vill fördjupa dig i något ärende.

Tre av kommunens bolag presenterade sig också under sammanträdet. Får jag tid så ska jag skriva några ord om dessa vid ett senare tillfälle.

Jag hade också lämnat en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). Dahlberg tar god tid på sig att svara, det har fortfarande inte kommit något svar. Dahlberg har dock fram till nästa fullmäktigesammanträde på sig. (Du kan läsa min interpellation här: “Fråga om FÖP Brålanda”.)

Och till sist två glada nyheter. Två vänsterpartistiska kvinnor är på väg att göra comeback i de parlamentariska församlingarna. Gunilla Cederbom blir ny ersättare i kultur- och fritidsnämnden och Kate Giaever i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Välkomna tillbaka!