Arkiv
Det borgerliga budgetförslaget
I två bloggar har jag beskrivit de styrande partiernas budgetförslag. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)” och “De styrandes budgetförslag (2/2)”.)
I den första bloggen redogjordes för bakgrunden och de allmänna ekonomiska förutsättningarna, som är något som samtliga partier i kommunfullmäktige har att förhålla sig till och utgå ifrån i sina budgetförslag. Och det har givetvis den borgerliga oppositionen gjort, dvs moderaterna (M), liberalerna (L) och kristdemokraterna (KD) – populärt kallade minialliansen eller den borgerliga oppositionen.
De borgerligas budgetförslag upptas till stor del av nedanstående tabell:
Tabellen säger kanske inte så mycket, men vi ser åtminstone att budgetförslaget tänks ge ett överskott på 42 milj kr i den kommunala kassan vid årets slut. Det är 5 miljoner mindre än de styrande partiernas budget som gav ett överskott på 47 milj. Då kan en optimist hoppas och tro att de borgerliga tänker fylla på förskolornas och skolornas budgetpåsar med några extra miljoner. Så är dock inte fallet.
De borgerliga partiernas förslag till anslag till barn- och utbildningsnämnden är identiskt med de styrandes. Det finns bara en enda liten skillnad, som i praktiken knappast betyder någonting – mer än på papperet. Minialliansen, dvs M+L+KD, vill sin vana trogen tillföra en summa pengar till kommunstyrelsens förfogandeanslag som BUN under vissa omständigheter kan få ta del av. Dessa omständigheter beror på om det sker en:
“faktisk elevökning i grundskolan under 2021 utöver 10 elever utöver prognos.”
Och det kommer sannolikt inte att ske. Inget tyder på elevantalet ska öka mer än 10 elever “utöver prognos”. Och ökar elevantalet mot all förmodan, säg med 11 elever utöver prognos, så kan BUN få en (1) genomsnittlig elevpeng extra enligt förslaget. En elevpeng motsvarar ungefär 50.000 kr. En i sammanhanget totalt meningslös summa… Det skulle troligen kosta mer än 50.000 kr i arbetstid att bereda ärendet, analysera, diskutera, jämföra, sammanställa underlag och skicka begäran vidare till 
kommunstyrelseförvaltningen som i sin tur ska kontrollera, analysera och sammanställa underlag till politikerna som ska studera materialet, diskutera och fatta beslut om dessa 50.000… Snacka om “plakatpolitik”.
Den borgerliga oppositionen reserverar 3 milj kr för eventuell elevökning “utöver prognos”. Och med dessa 3 milj kr är det bara 2 milj kvar av de pengar som minialliansen tycktes vilja satsa mer på verksamheten än de styrande…
En av dessa miljoner ska på sätt och vis också gå till skolan… Pengarna ska användas till en utredning av skolstrukturen – kanske en repris av skolstrukturutredningen 2012… (Se “KF 20 juni (1): Mini-alliansens historiska nederlag!”.)
De borgerliga partierna beslutade som bekant i barn- och utbildningsnämnden i juni, tillsammans med Sverigedemokraterna, att lägga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo. Min uppfattning är att de borgerliga tvivlar på att kommunfullmäktige kommer att fullfölja detta beslut. Istället hoppas de antagligen att fullmäktige ska ställa sig bakom en utredning och att den kommer fram till att vissa skolor ska läggas ner. Men det kommer inte heller att hända. Majoriteten vill inte lägga ner Mulltorp och/eller Rösebo eller några andra skolor. 
(Förutom möjligtvis, och troligen, Norra skolan som kommunen har låtit förfalla till den milda grad att en renovering ter sig ekonomiskt oöverstiglig.)
Och därmed var det bara 1 milj kr kvar av de pengar som man först kunde tro skulle gå till verksamheten…
Den borgerliga oppositionen föreslår att byggnadsnämnden tillförs 1 milj kr i tillfälligt anslag i budget 2021 för att ta fram detaljplaner för en- och tvåfamiljshus. De styrande har inte med dessa pengar i sitt förslag.
Den borgerliga oppositionen har ändå lite pengar kvar jämfört med de styrandes budgetförslag. Det beror på att det finns poster där de styrande vill satsa mer men inte de borgerliga.
Kultur- och fritidsnämnden får mer pengar, 1 milj i ettårsanslag till fler lovaktiviteter och 1,5 milj kr till eftersatt inventarieunderhåll, också bara för 2021. De styrande partierna ger 3 milj kr till kultur- och fritidsnämnden, pengar som dessutom är ramhöjande.
M+L+KD vill ge miljö- och hälsoskyddsnämnden 1,5 milj, som vanligt i ettårsanslag, för att:
“komma ikapp med fakturerad, men ej utförd tillsyn och kontroll.”
S+C+MP anslår en miljon till miljö och hälsa.
Samhällsbyggnadsnämnden tillförs 2 milj kr i ettårsanslag… Pengarna ska användas för trygghetsskapande åtgärder som t ex kameraövervakning och belysning. Vilket i och för sig är ett vettig och klokt förslag. Det har kommunens invånare önskat i många år. Även vissa boende på Lovisebergsgatan, för maken till en “belyst” men ändå mörk gata finns nog inte.
Jag blir inte riktigt klok på de borgerligas förkärlek för ettårsanslag. Om de får makten 2022, tänker de då styra Vänersborg med ettårsanslag? Hur ska nämnderna och förvaltningar förväntas planera vettigt på endast ett års sikt? Ska t ex kameror och belysning släckas ner efter 1 år?
De styrande ökade samhällsbyggnadsnämndens budget med 1,3 milj kr. Men då ska i ärlighetens namn sägas att minialliansen vill höja anslaget till fastighetsunderhåll med 1,3 milj kr per år. Det räknas dock till investeringsbudgeten.
Socialnämndens föreslagna utökade budgetram är ramhöjande(!), ökningen är på 4 milj kr och pengarna ska stå till nämndens “förfogande”. Det betyder nog att nämnden får göra vad de vill med pengarna…
Till sist avsätts 100.000 kr för webbsändningar.
Det är som synes inga större skillnader mellan de båda blockens förslag till budget 2021. Och kanske är jag lite orättvis, men när jag studerar de båda blockens budgetförslag så kommer jag att tänka på några ord av Jesus (Matt 23:24):
“Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler!”
Visst går Jesus ord att applicera på Benny Augustsson (S), Gunnar Lidell (M) och de andra betongpolitikerna som styr kommunen. Det är ett väldans “pillande” med detaljer och småsaker, medan det blundas för de stora problemen.
Den borgerliga budgeten är liksom de styrande partiernas en besparings- och neddragningsbudget. Det ger inte mycket pengar tillbaka, om man satsar en hundralapp på att S+C+MP och M+L+KD i slutändan enas kring en gemensam budget.
Anm. På tal om det borgerliga förslaget om en utredning av skolstrukturen. Av en ren slump hittade jag en, vad jag förstår, alldeles färsk insändare på TTELA:s hemsida. Insändarskribenterna är öppna för att också lägga ner Dalboskolan, Frändeskolan och Brålanda skola. (Av någon anledning är inte Skerruds skola med…) (Se TTELA: ”Bygg ett fåtal större komplex i Vänersborgs kommun”.)
De styrandes budgetförslag (2/2)
De styrande partierna i Vänersborg, socialdemokraterna (S), center- (C) och miljöpartiet (MP), har presenterat sitt budgetförslag för nästa år, 2021. I en blogg i fredags skrev jag om den “allmänna” delen av förslaget, dvs om de förutsättningar, regler etc som egentligen gäller som “bakgrund” för alla partiers budgetförslag. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.)
Det börjar alltså dra ihop sig för det stora budgetbeslutet. Onsdagen den 18 november är det dags, då ska fullmäktige bestämma hur pengarna ska fördelas nästa år.
De styrandes budget, S+C+MP, utgår helt och hållet från den budget som gällde för i år. Den fördelning av de ekonomiska medlen som gällde för i år är utgångspunkten för tilldelningen även kommande år. Och då kan det vara bra att veta att tilldelningen i år utgick från budgeten 2019… (Och 2019 från budgeten 2018…)
Det här är egentligen ett stort feltänk. Detta budgetförslag, liksom alla andra, borde utgå från frågan – vad är det vi vill i Vänersborg? Ett budgetbeslut borde föregås av en diskussion om vad kommunen som helhet ska prioritera och satsa på. Och när man har rett ut och bestämt vad man vill, så tittar man på vilka ekonomiska resurser som krävs för att komma dit. Och då ska hela kommunen betraktas och behandlas som en helhet.
Nu blir det tvärtom, bakvänt, upp och ner. Budgeten utgår från förra årets tilldelning och varje nämnd får sin påse med pengar med några smärre justeringar. Sedan får nämnderna och verksamheterna helt enkelt se vad pengarna räcker till… Prioriteringar mellan nämnderna, som mellan arenan och äldreomsorgen eller Vattenpalatset och fler speciallärare, förekommer inte. Allt sker utifrån “stuprören”. Det finns ibland knappt någon helhetssyn ens inom en nämnd.
Vän av ordning invänder säkert att det finns mål och förväntade resultat även i Vänersborgs kommun. Och visst, det finns det. De har dock inte någon som helst betydelse i budgetprocessen. Det finns nog ingen som säger emot det. Tvärtom, moderaterna, framför allt, har påtalat detta tämligen flitigt genom åren. Vi är också några i Vänsterpartiet som har pratat om ”tillitsbaserad styrning och ledning”. Det är emellertid ingen annan som har tagit upp den tråden. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)
De styrande partiernas budget kommer att ge ett överskott för kommunen nästa år på 47 milj kr. Det kan vara bra att veta.
I förslaget till budget för 2021 från S+C+MP redovisas varje nämnd för sig. Först ut är barn- och utbildningsnämnden (BUN).
Barn- och utbildningsnämnden
BUN föreslås få en budgetram på 834,3 milj kr. Det är en ökning jämfört med 2020. Nämnden får 5,2 milj kr till ökade kostnader som en följd av investeringar på Silvertärnan och för ökade kostnader för hyresbidrag till externa verksamheter. Och det är ju bara att tacka och ta emot för BUN. Men det är ett tillskott som försvinner direkt ut från BUN och till (största delen) samhällsbyggnadsnämnden i form av hyror. Pengarna kan inte användas i verksamheten.
Nämnden får också 12,7 milj kr som kompensation för löneökningar. (En sådan får alla nämnder.) Det är samma som med de ökade hyrorna, det är bra att nämnden slipper betala ur “egen ficka” (som faktiskt sker i många kommuner), men det är inga extra pengar till barnen eller eleverna.
2,7 milj kr försvinner ur budgeten på grund av att internräntan sänks från 1,5% till 1%. Detta gäller för övrigt också alla nämnder. Det är ett nollsummespel, men innebär att kostnaden för nya investeringar blir lägre när räntan sänks. Det kan också nämnas att de 15 milj kr som BUN fick i år är ramhöjande, dvs BUN får pengarna även de kommande åren. Men som sagt, BUN fick dem i år så det blir ingen höjning nästa år jämfört med i år…
I förslaget påpekas att:
“de aviserade riktade statsbidragen av generell karaktär avseende skola och äldreomsorg kommer att hanteras via särskilda beslut. De ingår således inte i mål- och resursplan 2021‐2023.”
Jag är inte säker på vad det här är för pengar eller hur mycket. SKR skrev i varje fall så här i ett cirkulär den 22 september:
”Sammantaget satsas det cirka 800 miljoner kronor mer på skolan år 2021 än vad som aviserats föregående år. För år 2022 och 2023 innebär budgetpropositionen dock en minskad satsning på skolan med 300 respektive 400 miljoner.”
Vänersborg får mindre än 0,5% av 800 milj, dvs ungefär 3,5 milj kr extra år 2021. Det är inte mycket att komma med….
BUN får inte de pengar nämnden behöver. Nämnden får inte de 2,6 milj kr som den räknade med för ökade kostnader för köpta måltider från samhällsbyggnadsnämnden. Sedan hade ytterligare 7,7 milj kr behövts för ökade kostnader för fler barn och elever. Det tycks inte heller som om nämnden får full kompensation för de ökade hyreskostnaderna, 1 milj saknas. Besparingarna, som nämnden tvingas vidta, kan också leda till minskade statsbidrag på ca 36 milj kr… Dessutom minskar bidragen från Migrationsverket med 6 milj kr…
Det blir ett tufft år för Vänersborgs barn och elever. Igen. De styrande satsar inte på förskolan eller grundskolan. De skjuter inte till några extra resurser för t ex mindre barngrupper, fler lärare eller förbättrade resultat i skolan. Jag påminner mig att konsultföretaget Public Partner i sin genomlysning skrev:
“Förväntningarna på skolresultaten behöver höjas, inte minst från den politiska ledningen i kommunen.”
Om de tre styrande partiernas budgetförslag får majoritet i kommunfullmäktige så ställs BUN inför nedskärningar. Det kommer säkerligen att innebära lägre personaltäthet, större klasser och barngrupper, sämre arbetsmiljö för både lärare och elever, högre sjukskrivningstal, sämre kunskapsresultat osv. Det kommer också att kunna leda till nedläggning av skolor, nedläggning av Lanternan, dvs “nattiset”, minskat öppethållande på förskolor och fritidshem osv. De styrande partierna har emellertid skrivit in i förslaget att:
“Eventuella förändringar i grundskolestrukturen ska lyftas till kommunfullmäktige för beslut.”
Det betyder att en nedläggning av Mulltorp och Rösebo måste upp i fullmäktige som ett eget ärende och beslut. Vilket skulle ha skett ändå, utan denna pekpinne. Och sedan går de styrande in i barn- och utbildningsnämndens domäner och vill att kommunfullmäktige ska bestämma att:
“Barnomsorg på helger, kvällar och nätter ska även fortsättningsvis tillgodoses.”
Det betyder att partierna vill att Lanternan ska finnas kvar. Det vill i och för sig jag också men det innebär att BUN tvingas spara på något annat. Kunde inte de styrande istället gett nämnden lite mer pengar till Lanternan…?
Socialnämnden
Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nästa år passerar nämnden den magiska miljardgränsen. Nämndens budgetram föreslås fastställas till 1.005.066.000 kr. Om det blir tillfälligt eller inte återstår att se. Nämnden får nämligen ett tillfälligt tillskott på 4 milj kr 2021 och 2022 Medlen ska användas för att bekämpa långtidsarbetslösheten och öka integrationen. Det hoppas de styrande ska leda till att kostnaderna för försörjningsstöd (“socialbidrag”) minskar. Och det hoppas vi väl alla. Tanken med satsningen är helt klart positiv.
Den budget som föreslås socialnämnden kommer inte att räcka på långa vägar. Socialförvaltningen skulle behöva ytterligare 17,8 milj till försörjningsstöd och 4 milj kr till flyktingmottagning. Nämnden får inte dessa pengar. Och nämnden får inte heller spara genom att avveckla arbetsmarknadsenheten (läs: flytta enheten). Förvaltningen beskriver även de svårigheter som finns att spara mer i verksamheterna, eftersom stora “effektiviserande” åtgärder redan vidtagits under de senaste åren inom t ex äldreomsorgen, personligt stöd och omsorg.
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämndens budgetram utökas med 1,3 milj kr för ökade hyreskostnader. Det är kostnader som följer av investeringarna i Fotbollens hus, Ishallen och 40×20-hallen. Det är bra, men, som med BUN, det är ju inga pengar som går till verksamheten. Det gör däremot 1,7 milj kr som går till bibehållen måluppfyllelse. Det verkar ju lovande – på papperet… Men kultur- och fritidsnämnden måste ändå spara åtminstone 1 milj kr. Så det som först ser ut som en inkomstförstärkning är egentligen bara att besparingen blir något mindre. Om detta innebär några konsekvenser för “Ung i Vänersborg” eller Hallevibadet vet jag 
inte. Nämndens majoritet vill ju att förvaltningen ska spara, men när förvaltningen kommer med förslag så säger politikerna nej…
Vi ska också komma ihåg att Kultur- och fritidsförvaltningen skulle behöva ytterligare 3,8 milj kr. Men förvaltningen äskade inte dessa pengar till fastighetsinvesteringar trots att behovet av åtgärder avseende arbetsmiljökrav och myndighetskrav var, och är, stort. Fastighetsinvesteringarna rymdes helt enkelt inte inom den budgetram som kommunstyrelsen föreslog i våras.
För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Dit går tydligen pengar med automatik…
Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få en utökning av budget med 1,3 milj kr. Pengarna ska gå till:
“kapitalkostnader för GC-tunnel vid Holmängen och rondell vid Nabbensberg samt för ökade gatuinvesteringar i samband med VA-saneringar.”
Nämnden föreslår att den får höja avgiften för VA-taxan (brukningsavgift) med 10% (i år höjdes taxan med 10%) och anläggningsavgifterna med 5% (den höjdes också i år, med 5%). Om nämnden får som den vill höjs också renhållningstaxan med 6% (den höjdes med 5% i år). Det finns ingen diskussion om dessa taxehöjningar, men det beror säkert på att de kommer upp i fullmäktige som egna ärenden.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden behöver nästan 2 milj kr till ett nytt ärendehanteringssystem och en utökning av personalstyrkan. De styrande tycker att det räcker med 1 miljon. Det ska räcka till båda sakerna tycker dom.
Kommunstyrelsen
I pengarna till kommunstyrelsen ingår lite av varje, t ex anslag till Kunskapsförbundet Väst. KFV får 8 milj kr, 6 milj till gymnasiet och 2 milj till förfogandeanslaget. 3 milj kr vill Benny Augustsson och de styrande ge till socialt förebyggande insatser, kopplade till de kommunala mål som handlar om “jämställda och jämlika förutsättningar, samt studieresultat.” Det här är 
något nytt, vad jag vet. Det är onekligen något positivt, även om jag inte riktigt vet hur det är tänkt. Pengar till “studieresultat”, men inte till barn- och utbildningsnämnden eller Kunskapsförbundet? Vem ska då ha pengarna, och till vad? Det andra målet, “jämställda och jämlika förutsättningar”, verkar vara en eftergift till Vänsterpartiet och Bo Silfverberg (V) som använde formuleringen i en reservation i Kultur- och fritidsnämnden i våras. Man kan dock notera att 3 milj knappt är mer än “en fis i vinden”. Den minimala summan blir sannolikt mer ett “plakat” och mindre en ”verkstad”.
Investeringar
Det ingår även investeringar i en mål- och resursplan. Och för att ta det lite kort och översiktligt.
Investeringsbudgeten omfattar 3 år, 2021‐2023, och innehåller investeringar för sammanlagt 1.499 miljoner kr. Det första året planeras investeringar för 596 milj.
Fastighetsinvesteringarna står för 46%, 817 milj kr. 585 milj ska investeras i förskolor och skolor, 48 milj till “framtida kök”, 36 milj till en ny sessionssal, 30 milj till särskilda boenden och 28 milj kr till idrottsanläggningar.
VA-investeringarna uppgår till totalt 318 milj kr under treårsperioden. VA-utbyggnaden fortsätter med Vänersnäs och 150 miljoner ska investeras i Holmängens avloppsreningsverk.
Exploateringsbudgeten är på 109 milj kr. Det ska investeras bland annat på bostadsområden i Öxnered/Skaven, gångtunnel på Holmängen, ny väg och biltunnel på Skaven och industrimark på Trestad Center.
Vänersborg står inför oerhört stora investeringar. Och naturligtvis måste kommunen låna till en stor del av dem. Det borde vara en stor uppgift att prioritera bland alla investeringar. Alla kanske inte är nödvändiga, eller åtminstone kan skjutas på.
Slutsatser
Det vi ser är en budget från S+C+MP som innebär besparingar och nedskärningar. Och det trots att årets överskott beräknas till 174 milj kr. Dessa pengar får enligt en obegriplig svensk lagstiftning inte föras över till nästa år. Men med lite planering och “split vision” skulle kommunen ha kunnat besluta om en större resultatutjämningsreserv (se “De styrandes budgetförslag (1/2)”) och/eller sociala investeringsfonder. Då hade kommunen kunnat ta med sig överskott från ett år till ett annat. Nu blir det sannolikt helt obegripligt för vänersborgarna att kommunen ena året gör ett överskott på 173 miljoner för att nästa år skära ner och spara på verksamheterna.
Och det är obegripligt.
De styrandes budgetförslag (1/2)
De styrande partierna i Vänersborg, socialdemokrater, center- och miljöpartister, har presenterat budgetförslaget för nästa år, 2021. Rent formellt är det faktiskt bara kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som står bakom förslaget, men det råder inget tvivel om att han har tagit fram det tillsammans med sitt eget parti och de andra partierna i styret.
Budgetförslaget är en ganska diger lunta trots att det bara består av 33 sidor.
Bakgrunden och de allmänna ekonomiska förutsättningarna beskrivs tämligen objektivt och är något som samtliga andra partier också har att förhålla sig till och utgå ifrån. I denna första del av bloggen och presentationen av budgetförslaget tänkte jag faktiskt hålla mig enbart till denna “allmänna” del. Det betyder att själva det konkreta budgetförslaget från de styrande partierna inte presenteras förrän i del 2. Till besvikelse för några, men förhoppningsvis kanske TTELA hinner berätta mer. Annars får ni bloggläsare vänta någon dag…
Budgetförslaget börjar med att beskriva kommunens inriktningsmål, vad god ekonomisk hushållning är, finansiella mål för kommunen och riktlinjer för god ekonomisk hushållning.
I budgetförslaget sammanfattas god ekonomisk hushållning på följande sätt:
“God ekonomisk hushållning och ekonomi i balans innebär att kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Det krävs även reserver för att kunna möta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och behov av ytterligare investeringar. Med god ekonomisk hushållning menas också att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningar till kommande generationer.”
Jag ska inte gå in djupare på varje avsnitt, men just när det gäller riktlinjerna kan det vara läge för ett nedslag. Kanske inte i första hand för att det avspeglar några partipolitiska skiljaktigheter utan för att det ändå är förutsättningar och principer som skulle kunna både diskuteras och ifrågasättas. Det är i avsnittet “Verksamheternas ekonomiska ansvar” som en konflikt mellan ekonomi och lagar beskrivs, och det ganska översiktligt. Och alldeles för lättvindigt skulle jag vilja påstå.
Det står:
“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet (vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras)”
Den här verkligheten har kommunens personal att brottas med. Ekonomin går först, det är budgeten som gäller. Räcker inte pengarna till för elever i behov av särskilt stöd, kan det inte hjälpas. Kommunens budgetbeslut går före Skollagen…
Det kan noteras att den stora konflikten mellan ekonomiska resurser och lagstiftningen avhandlas i en parentes(!) – och i den står det inte ens att lagen ska uppfyllas. Det står bara att lagen ska prioriteras om pengarna inte räcker till… Fattas det pengar till försörjningsstöd eller för att möta elevernas psykosociala behov kan inte de ansvariga i socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden under några omständigheter ändå överskrida budgeten.
Och dessutom vet vi att kommunens verksamhet och därmed budgetansvar är “uppdelat”, det som skulle kunna kallas “stuprör”. Socialnämnden är ett stuprör, barn- och utbildningsnämnden ett annat. Fattas det pengar i de här lagstadgade verksamheterna kan inte pengar tas från t ex arenan eller Vattenpalatset – trots att dessa verksamheter inte är lagstadgade. De är ju egna “stuprör”…
I en punkt strax senare konstateras också att nämndernas ansvar:
“Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls”
Här bortses det helt från lagarna. Eller också skulle man kanske kunna uttrycka det som att “budgeten är lag”…
Jag har tidigare diskuterat konflikten mellan Skollagen och kommunens budget och hur det sätter rektorerna i en svår eller till och med omöjlig situation. (Se “Skollagen går före budgetföljsamhet”.) Men för kommunledningen med sin ekonomiska approach så finns det ingen konflikt – det är budgeten som gäller.
I avsnittet “Riktlinjer för god ekonomisk hushållning” konstateras att resultatutjämningsreserven (RUR) maximeras till 50 milj kr. Det är lätt att få uppfattningen av underlaget att denna summa är den högsta som Kommunallagen tillåter. Jag tror dock inte att det finns någon sådan begränsning i lagen. Det är i så fall snarare ett beslut som fattades tidigare i Vänersborg, och beslut gäller ju som bekant bara så länge ett nytt fattas. I år med 173 miljoner i överskott borde betydligt mer pengar avsättas i resultatutjämningsreserven…
Resultatutjämningsreserven kan:
“disponeras i samband med budget/bokslut för att täcka underskott som har uppstått på grund av lågkonjunktur.”
RUR är alltså till för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. (Man avsätter medel till RUR under goda år och använder dem under dåliga.)
Lutz Rininsland (V) tar upp kommuners överskott och resultatutjämningsreserven i den aktuella och mycket läsvärda bloggen ”173 miljoner överskott? Nu är det kris!”. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vill nämligen att riksdagen ändrar lagstiftningen på området, så att årets stora överskott kan användas kommande år.
Budgetförslaget innehåller också en omvärldsanalys. Det kan låta tråkigt, men det är faktiskt en intressant och viktig läsning. Den internationella konjunkturen beskrivs, pandemins effekter och kommunsektorns ekonomi osv.
Lågkonjunkturen förutspås pågå till 2023, även om en återhämtning börjar redan nu i slutet av 2020. Arbetslösheten kommer att vara fortsatt hög.
Pandemins effekter på de kommunala verksamheterna beskrivs så här:
“extremt tryck och omställningskrav på sjukvården, smittspridning i äldreomsorgen, övergång till distansundervisning i gymnasieskolan, ökat tryck på socialtjänsten och ekonomiskt bistånd, inställda sport- och kulturevenemang, minskad kollektivtrafik med mera.”
Det är en ganska bra sammanfattning, även om perspektivet från golvet saknas. Effekterna på personalen inom äldrevården, hemtjänsten, förskolan och skolan i form av sämre arbetsmiljö, sjukskrivningar etc nämns inte.
Den här allmänna delen som beskriver det ekonomiska läget i världen, Sverige och Vänersborg avslutas med ett nedslag i “befolkningsfrågan”. Så här ser befolkningsprognosen ut för Vänersborg de kommande åren:
Tabellen sammanfattas i texten på detta sätt:
- “Antalet invånare beräknas öka varje år och sammanlagt är ökningen ca 3.000 personer från 2018 till 2028 eller ca 1 % per år.”
- “Antalet barn och ungdomar i grupperna 0 – 15 år ökar med i genomsnitt 93 personer per år. Detta är kopplat till ett ökat bostadsbyggande av småhusområden.”
- “Antalet ungdomar i gymnasieåldern (16-18 år) står för en stor del av ökningen, 23 % eller 311 personer.”
- “Stora ökningar sker i de äldre åldersgrupperna. De äldsta, grupperna över 80 år, ökar kraftigt med 791 personer fram till år 2028.”
Det här höga demografiska trycket kommer, skriver man i förslaget, att ställa krav på:
“en fortsatt hög investeringsnivå i de kommunala verksamheterna. Även inom vatten och avloppsnät (VA) och bostäder är investeringsbehoven stora. Dessutom finns ett stort underhållsbehov på befintliga fastigheter. Framtida driftkostnader som blir följden av gjorda investeringar är ett stort åtagande.”
Det är på sätt och vis helt riktiga konstateranden som görs i förslaget, men jag upphör aldrig att förvånas över ekonomernas återhållsamma eller pessimistiska framtidsvisioner. Och därmed de styrande politikernas. Det är samma varje år, det tycks alltid gå åt skogen om de får “bestämma”. Och det har det kanske gjort… Det tycks ju alltid vara neddragningar av välfärden på vartenda område under de senaste åren. De gamla, de sjuka, barnen och eleverna får inte de resurser som behövs för ett värdigt liv eller en bättre framtid. Men samtidigt har kommunen gått med överskott vartenda år, och varje år med mer eller betydligt mer än vad som prognostiserats. Med en oslagbar topp i år på beräknade 173 miljoner kronor…
Det här krävs för att klara välfärden enligt de som står bakom skrivningarna i budgetförslaget:
“För att möta de ökande behoven och förbättra kvalitén på all verksamhet kommer det att behövas omfattande åtgärder som effektiviseringar, besparingar och skattehöjningar.”
Nästa del av denna blogg ska handla om det som rubriken anger – de styrande partiernas budgetförslag. Du kan från och med nu, 25 oktober kl 19.25, läsa om detta förslag – om du klickar på ”De styrandes budgetförslag (2/2)”.
Beslut: Elgärde!
För en stund sedan avslutade socialnämnden sin omröstning om det ”särskilda” boendet på Elgärde i Frändefors. Ordförande Dan Nyberg (S) hade ju lagt ett förslag om att upphäva beslutet från i augusti. Då beslutade nämligen nämnden att boendet skulle förläggas till det nya framväxande bostadsområdet i Frändefors.
Vice ordförande i nämnden, Henrik Harllitz (M), ansåg att beslutet skulle stå fast. Det visade sig att han inte var ensam om sin uppfattning.
Överraskande nog röstades nämligen Dan Nybergs förslag ner med siffrorna 7-6.
Frändeforsbon Reidar Eriksson (S) var inte närvarande på mötet utan ersattes av en moderat(!). Tydligen fanns inga ersättare från de styrande partierna S+C+MP ”på plats”. Den tjänstgörande moderaten röstade naturligtvis som de andra moderaterna.
Det mest överraskande var dock att arbetarkommunens ordförande Elisabeth Bohlin (S) röstade med moderaterna. Det var som en blixt från en klar himmel, i varje fall för en utomstående bloggare.
Dan Nyberg fick stöd av sin partigrupp, utom Bohlin då, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna. Det innebar 6 röster.
De ”vinnande” 7 rösterna mot Nybergs förslag kom från Moderaterna 3, Liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Elisabeth Bohlin (S).
Nu återstår att se om kommunstyrelsen startar projekteringen och vad som finns i det kommande investeringsanslaget. Socialnämnden ska nämligen ha pengar till investeringen och det beslutet fattas av kommunfullmäktige…
Än är inte sista ordet ”riktigt sagt”…
Tillägg 26/10.
Anm. Jag har tidigare skrivit tre bloggar om ”boendet för personer med problematisk funktionsnedsättning”, som socialförvaltningen benämner boendet, i Elgärde. I bloggarna har jag motiverat varför placeringen på Elgärde inte var lämplig.
- ”Särskilt boende i Elgärde? (1/2)”, 29 sept.
- ”Särskilt boende i Elgärde? (2/2)”, 30 sept.
- ”Elgärde? Imorgon avgörs det.”, 21 okt.
Elgärde? Imorgon avgörs det.
Imorgon torsdag sammanträder socialnämnden. Det är mångas ögon som riktas mot sammanträdet. Fler än på mycket, mycket länge. Och särskilt många ögon kommer att “riktas” från Frändefors…
Ärende 3 på dagordningen har nämligen rubriken “Boende för personer med problematisk funktionsnedsättning”. Det handlar som bekant om det “särskilda” boendet som nämnden i augusti beslutade ska förläggas till Elgärde i Frändefors.
Jag skrev två längre bloggar i ärendet för ett tag sedan där jag verkligen försökte sätta mig in i de flesta aspekter av placeringen i just Elgärde. (Se “Särskilt boende i Elgärde? (1/2)” och “Särskilt boende i Elgärde? (2/2)”.)
Det som slog mig var att faktaunderlaget inför socialnämndens beslut var behäftat med flera och tydliga brister. Vilket inte alls var likt socialförvaltningen. Det tycktes t ex som om den förstudie som gjordes i socialförvaltningens regi helt hade missat den nyligen upprättade detaljplanen för området.
Förstudien skriver att området i Elgärde:
“ligger avskilt men i närheten av annan bebyggelse och kollektivtrafik finns i närheten.”
Och vidare:
“Väljs ett lantligt läge är det således ur ett kommunperspektiv lämpligare att välja Elgärde där det inte finns andra intressenter.”
Det här är inte korrekt.
Detaljplanen som uppdaterades 2017 avsåg, och avser, att lägga en grund för ett framtida stationssamhälle i Frändefors. Elgärde beräknas fullt utbyggt kunna få uppskattningsvis 40-80 nya bostäder. Dessutom bor det redan nu mycket folk alldeles i närheten av den föreslagna placeringen av boendet. Det har nyligen också byggts fem hus på tomter precis bredvid det tilltänkta boendet.
De personer som socialnämnden tänkte skulle bo i Elgärde kallas “personer med problematisk funktionsnedsättning”. I förstudien beskrivs denna grupp så här:
“Det är inte ovanligt att gruppen har svårt med sociala kontakter och att ingå i sociala sammanhang. En konsekvens av detta är ett begränsat socialt nätverk då personerna utmanar sig själv och andra. Det är en del i funktionsnedsättning att inte ha förmåga att reflektera över sitt eget beteende i förhållande till andra, då konsekvenstänk ofta saknas.”
Och förstudien drar slutsatsen, som jag anser vara det enda argument som egentligen behövs för att konstatera att placeringen i Elgärde är felaktig:
“På grund av att boendets målgrupp är personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder.”
Men det är det tänkta boendet, det ligger i direkt anslutning till andra bostäder.
Nu ska socialnämnden på ordförande Dan Nybergs initiativ ompröva beslutet från augusti. Den direkta orsaken till Nybergs ändrade inställning vet jag inte. Kanske har frändeforsbornas 
protester påverkat, kanske har Nyberg studerat frågan närmare, kanske har han blivit medveten om de brister som fanns i underlaget eller kanske har hans partivänner reagerat och ansett att nämndens beslut var felaktigt? Det sägs att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har synpunkter av budgetkaraktär på boendet, behövs det 6 lägenheter till denna grupp överhuvudtaget.
Ordförande Nyberg har hur som helst ändrat inställning, det gav han uttryck för redan på nämndens septembermöte. Och det tycker jag personligen, och det har jag också gett uttryck för tidigare, är värt all respekt – att man kan ändra åsikt och konstatera att det “har blivit fel”. Inför morgondagens sammanträde finns det dock inget nytt förslag i handlingarna, där finns bara samma underlag som till mötet i augusti. Det beror på att förvaltningen inte har fått något nytt uppdrag, att ärendet ska tas upp igen är ju helt ett initiativ av ordförande.
Ordförande Nyberg (S) vill alltså upphäva beslutet från augusti. Han kommer också att föreslå att förvaltningen ska undersöka om det finns andra platser i kommunen som är lämpliga för “personer med problematisk funktionsnedsättning”. Mina källor säger också att Nyberg är mån om att det i fortsättningen informeras och förs en dialog med dom som bor i närheten av ett planerat boende innan beslut fattas.
Socialnämndens ordförande har ändrat uppfattning. Har de andra ledamöterna i socialnämnden också gjort det?
Ja, det är frågan. Beslutet i augusti om att placera boendet i Elgärde var enhälligt, med ett undantag. De två sverigedemokraterna röstade nej till beslutet och en av dem, Lena Mjörnell, reserverade sig. Men motiveringen till invändningen handlade om finansieringen och inte om själva placeringen på Elgärde. Det kan också noteras att en av de socialdemokratiska ledamöterna inte deltog i nämndens beslut, enligt uppgift på grund av jäv (även om det är otydligt i protokollet).
Socialnämnden består av 13 ordinarie ledamöter. Det krävs således 7 röster för att Nybergs förslag ska få majoritet. Den styrande minoriteten i Vänersborg, dvs S+C+MP, representeras av 5 ledamöter. Den borgerliga oppositionen, dvs M+L+KD, har 4 ledamöter, Sverigedemokraterna har 2 ledamöter, Vänsterpartiet 1 och Medborgarpartiet 1.
Enligt tämligen välinformerade rykten lutar nämndens 1:e vice ordförande, och tillika blivande kommunalråd, Henrik Harlitz (M) åt att fortsätta förorda Elgärde som lämplig placering för boendet. Är det så innebär det med all sannolikhet att det blir en hel del debatt på sammanträdet och då kommer ärendet med all sannolikhet att sluta med en votering.
Och hur en votering kommer att utfalla är inte helt lätt att förutspå. Jag är inte ens säker på att de enskilda ledamöterna håller med sina egna partier eller partikonstellationer.
Det riktas som sagt många blickar på socialnämnden imorgon torsdag och på de enskilda ledamöterna. Intresset i Frändefors är stort. Och jag tror att det finns intresse även i andra delar av kommunen. Och inte bara det, jag har en känsla av att 
detta är en sådan där fråga som betyder väldigt mycket för hur folk kommer att rösta i kommande val…
Till sist måste jag konstatera att socialnämndens uppgifter inte alltid är de lättaste. Nämnden liksom kommunen måste följa de lagar och föreskrifter som finns. Och självklart måste den grupp människor vi talar om få boende och omsorg på något sätt. Men det mesta talar för att det bör ske på någon annan plats än just i det expanderande bostadsområdet i Frändefors. Jag tror faktiskt att det skulle vara positivt för denna grupp också.
Fullmäktige som vanligt på onsdag
Jo då, kommunfullmäktige sammanträder som vanligt på onsdag. Inget deltagande på distans här inte. Det är bara kommunstyrelsen och socialnämnden som hittills har infört riktiga coronaanpassade mötesformer, dvs möjligheten att delta på distans hemifrån från sitt eget skrivbord. Jag vet inte om det är en slump att det i kommunstyrelsen och socialnämnden är två socialdemokrater som är ordförande, Benny Augustsson och Dan Nyberg. Och att det är en centerpartistisk ordförande i kommunfullmäktige, Annalena Levin, liksom i barn- och utbildningsnämnden, Mats Andersson… Som sammanträder i stort sett på samma sätt som vanligt…
Det som är nytt med fullmäktige, sedan förra sammanträdet, det är att sammanträdet numera sänds direkt på webben. Du kommer att kunna se direktsändningen, och även sammanträdet i efterhand, på denna adress: ”vanersborg.kommun.tv/live/9”. Det är för övrigt ett stort demokratiskt framsteg att fullmäktige webbsänds. Detta efter både en och två motioner från Vänsterpartiet… (Alla handlingar till sammanträdet kan du ladda ner på kommunens hemsida, klicka här.)
Kommunfullmäktiges dagordning har följande utseende:
Det är inte särskilt många ärenden på dagordningen och inte heller några direkt “tyngre” sådana. Därför passar ordförande Levin (C) på att låta kommunens helägda bolag komma till fullmäktige och presentera sig. (Det är också efter en motion från Vänsterpartiet…) Företagsinformationen är viktig både för politiker och allmänhet. Bolagen lever stundtals i en ganska anonym tillvaro fast de har viktiga uppgifter och trots att det går mycket av skattebetalarnas pengar till bolagen. Därför ska det bli intressant att lyssna på informationen.
De som läser min blogg regelbundet är väl förtrogna med i stort sett samtliga ärenden som ska avhandlas på onsdag. Men det blir ju så när allt som ska tas upp i fullmäktige går via kommunstyrelsen.
Ärende 9 behandlar delårsrapporten. Den skrev jag om i två bloggar, se “Delårsrapporten: Kommunens överskott” och “KS (7/10): 1 Pengar. Mycket pengar. 2 Miljö”. Det blev två bloggar eftersom jag ansåg, och 
anser, att det är mycket viktigt att notera att kommunen efter alla uppoffringar som personalen på äldrevården och hemtjänsten, förskolorna och skolorna har gjort prognostiserar ett överskott i år på nästan ofattbara 173 miljoner kronor. Min åsikt är att de styrande snabbt bör komma med ett förslag om hur åtminstone en del av pengarna kan komma verksamheterna till godo. Det lär dock inte hända…
Ärendena 10 om kommunens klimatlöften skrev jag om i bloggen “KS (7/10): 1 Pengar. Mycket pengar. 2 Miljö”. I samma blogg skrev jag om ärende 11 på dagordningen, “motion om social investeringsfond” och ärende 13 om skattesatsen tog jag upp i bloggen “Gårdagens KS”. Den noggranne noterar att jag hoppar över sverigedemokraternas motion om att ändra löneutbetalningarna för de kommunanställda till den 25:e i varje månad. Det är en tämligen meningslös motion, som jag inte riktigt förstår varför Anders Strand skrev överhuvudtaget.
Ärendena 14-18 är mestadels av formell karaktär. Det kommer knappast att bli varken någon diskussion eller votering kring dessa ärenden. Så kommer fullmäktige följaktligen att bifalla förslaget från Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) om nya taxor för 2021. Det kan nämnas att på sammanträdet i november kommer fullmäktige att behandla ytterligare nya förslag på taxor och avgifter för flera andra kommunala verksamheter.
Sammanträdet avslutas med en intressant fråga och en interpellation. Tyvärr blir det dock ingen diskussion på sammanträdet, gruppledarna har ju bestämt att interpellationer och frågor ska avhandlas helt och hållet skriftligt under dessa corona-tider. Och det är väl lika gott det, varken Lutz Rininsland (V) eller jag, dvs de aktuella frågeställarna, deltar på sammanträdena. Under coronan är vi helt enkelt för gamla för Vänersborgs kommunfullmäktige…
Jag återger min interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) om Brålandas glömda fördjupade översiktsplan i bloggen “Fråga om FÖP Brålanda”. Lutz Rininslands fråga ställs till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP). Den handlar om den fruktade och invasiva växten Parkslide och hur den utbreder sig alldeles intill det nya tilltänkta koloniområdet på Onsjö. Ordförande Wiklund har redan svarat på frågan. Du kan läsa fråga och svar på Rininslands blogg – se ”En fråga i rätt tid och ett utomordentligt bra svar”.
Det är mycket att sätta sig in i och försöka påverka när man är aktiv vänsterpartist…
Glöm inte att du som intresserad kommuninvånare kan se och lyssna till kommunfullmäktiges sammanträde på webben på denna adress, “vanersborg.kommun.tv/live/9”. Tänk på att det är val om knappt 2 år och det som gäller, eller borde gälla, det är inte vad partierna säger att de vill göra – det är vad de verkligen gör i politikens Vänersborg.
Varför vatten från Vänern?
Det är väldigt trevligt att få respons på bloggar. Särskilt kul är det faktiskt när partipolitiken läggs åt sidan och man diskuterar de bästa lösningarna för Vänersborgs kommun, helt utan “ideologiska” bindningar eller låsningar till ett visst partis uppfattning. Det är väl så kommunpolitiken borde vara?
Bloggen “Trollhättans vattenplaner i Nordkroken”, som jag skrev i fredags, gav upphov till några funderingar. Det var särskilt en fråga som några läsare omedelbart ställde:
“Varför ska Trollhättan ta vatten från Vänern?”
Och det är ju en helt rimlig fråga. Det är ju en bit från Trollhättan till Nordkroken och Vänern. Eller? CJ skrev:
“Vänern rinner ju genom Trollhättan.”
Det tyckte KW också:
“Det borde väl i princip vara samma vatten, bara att det levereras direkt till det nya vattenverket?”
Och de, precis som flera andra, sätter fingret på pudelns kärna. Det är ju samma vatten! Älven rinner ju ut från Vänern.
“Finns det inga kartböcker i Trollhättan?”
Frågade en tredje.
Trollhättan ska alltså satsa ett okänt antal miljoner (ja, kostnaderna är inte beräknade än) på att bygga dyra vattenledningar som börjar en halvmil ut i Vänern och sedan ska gå via en pumpstation i Nordkroken ungefär 10 km fågelvägen innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. Och det för att hämta samma vatten som sedan ändå kommer att rinna förbi vattenverket som ligger alldeles vid älven, och fortsatt mitt genom Trollhättans centrum…
Hur tänker folket i Trollhättan?
Trollhättan Energi AB (TEAB) anser emellertid inte att det är samma vatten. Och om det händelsevis skulle vara samma vatten just nu, så är det inte säkert att Göta älvs vatten och Vänerns vatten är samma vatten i framtiden…
Trollhättan betraktar helt enkelt vattnet från Vänern som renare… Och därför bättre lämpat till att bli dricksvatten.
I samrådshandlingen står det att Trollhättan vill:
“säkra upp rent vatten för en lång tid framöver.”
På TEAB:s hemsida står det mer rent ut (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”):
“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”
Det finns tydligen farhågor att Göta älv är eller kommer att bli förorenad – någonstans mellan det nuvarande vattenintaget och älvens utlopp i Vänern…
Förorenad var någonstans? Tänker jag. Industriområdet, där SAAB låg, ligger mitt emot vattenverket, bara på andra sidan älven – är det föroreningar därifrån man tänker på? Men vattenintaget ligger ju där nu och har gjort så i många år, och det har ju gått bra. (Tror jag.) Och om nya industrier lokaliseras i området så kan ju Trollhättan självt se till att inga miljöförstörande industrier etablerar sig och släpper ut gifter eller föroreningar. Och i värsta fall kan ju vattenintaget flyttas en bit uppströms, närmare Vänern.
Eller fruktar Trollhättan att Vänersborgs avlopps- och reningsverk vid Holmängen ska släppa ut föroreningar? Den farhågan är till viss del förståelig och rimlig, redan nu händer det ju att avloppsverket bräddar och att avloppsvatten rinner ut i Göta älv. Men det har ju gått bra hittills, tror jag. Jag har i varje fall inte hört att Trollhättebor har förgiftats av avloppsvatten från Vänersborg… Men det är klart, det planeras en utbyggnad av kapaciteten på reningsverket på Holmängen, och avloppsvatten från Grästorp ska också tas om hand.
Det finns ett område kvar som Trollhättan skulle kunna befara ska släppa ut föroreningar och smutsa ner vattnet i älven – industriområdet och den gamla hamnen i Vargön.
Redan nu ligger Vargön Alloys i området och har gjort sedan mannaminne, företaget bildades 1874. Planerar Alloys att släppa ut föroreningar? Jag har inte hört något om det. Och Holmen, som släppte ut en hel del föroreningar, finns ju inte längre på området. Vattnet i Göta älv borde ju ha blivit renare efter nedläggningen.
Är det Vänersborgs planer på en hamnflytt som oroar Trollhättan? Eller är CirChem AB:s planer på en utökning av verksamheten?
En hamnflytt skulle kosta skattebetalarna i Vänersborg hundratals miljoner kronor och hur det blir med den är just nu skrivet i stjärnorna.
CirChem är ett relativt nyetablerat företag på Wargöns industri- och hamnområde. Företaget renar och separerar lösningsmedel som har använts inom kemisk industri. Verksamheten planeras att byggas ut:
“Anläggningens kapacitet uppgår med nuvarande tillstånd till 2.500 ton lösningsmedelsavfall per år och med sökt tillstånd till 20.000 ton lösningsmedelsavfall per år.”
CirChems produktportfölj består bland annat av pentan, heptan, etanol, aceton, metanol, ISO propanol, toluen, benzylalkohol och thinner. Det inte bara låter farligt, det är farligt – om det rinner ut i älven. Och företaget ligger bara ett stenkast från vattnet, närmare bestämt 120 meter, dessutom är det “nerförsbacke”…
Det är väl egentligen transporterna, lossningen och lastningen, som oroar. Och då tänker jag inte bara på eventuellt oroliga i Trollhättan, utan kanske framför allt grannar och “vanliga” vargöbor. Den 21 oktober är det för övrigt ett informations- och samrådsmöte på Ronnums Herrgård kl 18.00-21.00. Då kan berörda och intresserade framföra synpunkter på CirChems planer på utbyggnad. (Synpunkter kan också framföras med epost – hello@circhem.com – senast 20 november.)
Jag vet inte om det är några fler “miljöfarliga” företag som tänker etablera sig i Vargön, Vänersborg kommun skulle väl vilja ha dit företag, men det tycks gå trögt.
Om Trollhättan befarar att Vänersborg ska förorena vattnet mer än vad som görs nu, så förstår jag att Trollhättan vill ta vatten direkt från Vänern. Men om det går att rena vattnet, som det har gjorts hittills, eller att det inte blir mer förorenat – varför då ta vatten ända från Nordkroken? Trollhätteborna har nog något att fundera på.
Trollhättan och TEAB anger fler orsaker till att ta vatten direkt från sjön. I samrådshandlingen står det:
“TEAB har för avsikt att säkra sin dricksvattenförsörjning både volyms-, kvalitets- och säkerhetsmässigt.”
TEAB förklarar vad som menas på hemsidan (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”), i frågor och svar. På frågan varför bolaget inte fortsätter att ta vatten från älven som det gör nu svarar TEAB:
“I det befintliga vattenverket har vi bara ett råvattenintag, inget reservvatten. Med ett nytt intag i Vänern bygger vi bort en del risker som har med till exempel fartygstrafik, skredrisker och andra verksamheter i Göta Älv som kan förorena vårt råvatten.”
Bolaget skriver också att det behåller intaget i älven som reservvattenintag.
Skredsriskerna i området är dokumenterade, men vad jag förstår så är riskerna för skred tämligen minimala från Vargön till Överby. Det finns emellertid ett mindre område som är utmärkt som hög risk för skred. (Se röd markering på kartan.) Det ligger mitt emot “mynningen” av Karls grav och det består av mycket lågt liggande jordbruksmark, säkert ren lera. Det är också ett område vid själva hamnområdet i Wargön som betecknas som medelrisk för skred.
Då återstår fartygstrafiken. Det har i och för sig hänt att fartyg gått på grund i älven. Men så vitt jag kommer ihåg så är det väl bara 2014 som ett fartyg, timmerfartyget Nossan, gick på grund norr om Trollhättan. Det är alltså ytterst ovanligt…
Till sist. Jag fick också en fråga om hur Trollhättans uttag av vatten påverkar vattennivån i Vänern. Det står faktiskt inget om det i de handlingar jag har läst. Det kan väl tyda på att det inte finns några risker med att vattennivån blir för låg. Det kanske till och med är positivt med tanke på de översvämningsrisker som finns.
Men visst, Trollhättan ska ta 75.000 kbm vatten från Vänern varje dag. Det är 75 miljoner liter. Per dag. Som jämförelse kan nämnas att om alla dammluckor öppnas vid fallen (i Trollhättan), så släpps det ut 300.000 liter (=300 kbm) vatten per sekund.
Vänersborg och Vargön påverkas självklart av Trollhättans planer, men avgörandet ligger inte i Vänersborg. Jag tror inte att Vänersborgs kommun har några möjligheter att stoppa planerna. Det är Trollhättan och diverse myndigheter som bestämmer. För Trollhättans invånare och skattebetalare återstår det dock att fundera på om det är värt alla miljoner för att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern – samma vatten som rinner i älven utanför vattenverket…
Trollhättans vattenplaner i Nordkroken
Den kom en handling till samhällsbyggnadsförvaltningen, “Tillstånd för bortledande av vatten m.m. för vattenförsörjning enligt 11 kap Miljöbalken”.
När man började bläddra i handlingen läser man:
“Avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken har genomförts i februari 2020 med anledning av att Trollhättan Energi AB har för avsikt att ansöka om tillstånd för bortledande av vatten m.m. för vattenförsörjning enligt 11 kap. miljöbalken. Detta är en uppdaterad version av avgränsningssamrådshandlingarna med en komplettering angående ändrade förutsättningar inför Trollhättan Energi ABs ansökan om tillstånd för vattenverksamhet.”
Det handlar om att Trollhättans Energi AB (TEAB) vill bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Det ska snart ansökas om tillstånd – tillstånd för uttag av vatten men ansökan ska också innefatta en sjöförlagd intagsledning med tillhörande anläggningar och anordningar samt grundvattensänkning genom tillfälligt bortledande av grundvatten. Trollhättans mål är att för egen del bygga en vattenförsörjning för 80.000 invånare, men också att tillhandahålla vatten till närliggande kommuner. I handlingarna talas det i första hand om Lilla Edet och Uddevalla, men jag tror att också Munkedal är intresserad av att ansluta sig.
Det var ett samråd om planerna i februari i år på Vargöns bibliotek. TEAB hade bjudit in berörda och intresserade Vargöbor till information, en utställning, frågestund och besökarna kunde också lämna synpunkter. Men efter att allt fler kommuner har visat intresse av att ansluta sig till Trollhättans planer, och ta sitt vatten från Vänern, har projektet växt. Och eftersom TEAB anser att en betydande miljöpåverkan kan bli följden av planerna kommer ytterligare ett så kallat avgränsningssamråd att hållas. Det ska hållas med:
“länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten eller åtgärden.”
De synpunkter som framkommer under samrådsprocessen kommer TEAB att ta hänsyn till när miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsansökan tas fram.
Jag har skrivit om Trollhättans planer tidigare. (Se “Trollhättans planer i Nordkroken”, “Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna” och “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.) Vår grannkommuns planer påverkar Vänersborg i högsta grad. Trollhättan har ju ingen gräns mot Vänern och därför:
“medför uttaget av vatten att en råvattenledning till största delen kommer att förläggas i grannkommunen Vänersborg.”
Trollhättan vill ta vatten från Vänern för dricksvattenproduktion. Den kommande tillståndsansökan handlar om ett uttag av vatten på ungefär 75.000 kbm per dygn med ett maximalt uttag om 100.000 kbm per dygn. Intagsledningen är tänkt att placeras på botten cirka 5,5 km ut från Nordkroken vid ett vattendjup på ungefär 8 meter. Intaget beräknas ligga på ca 2 meter från botten.
Ju närmare stranden man kommer desto grundare blir det – då ska ledningen grävas ner mellan 1 till 3 meter i bottensedimenten och övertäckas. Det gäller på vattendjup mindre än ca 4 meter. I Nordkrokens fall handlar det om en sträcka på ungefär 500 meter. Nedgrävningen sker för att ledningen inte ska påverka eller påverkas av till exempel vågor och is.
Intagsledningen ska ha en yttre diameter mellan 1.200 och 1.400 mm. (Det utreds också att som alternativ anlägga två intagsledningarna på vardera 1.000 mm.) Vattenledningen ska sedan landföras vid Nordkrokens strand där också en pumpstation ska byggas.
Det är tänkt att pumpstationen ska förläggas inom strandzonen mellan strandkant och vändplatsen (se karta; cirkel är platsen för pumpstationen, ”X” är vändplatsen).
Pumpstationen kommer att bestå av:
“en överbyggnad (pumphus) som kommer att utformas för att i så stor utsträckning som möjligt inte avvika från övrig bebyggelse. Under huskroppen ligger den ca 7–8 m djupa pumpstationen (motsvarande källare) pumpgrop/-sump, inkommande intagsledning, pumpar och utgående landledning.”
Den inkommande intagsledningen ligger alltså under mark. (Det var egentligen självklart, men jag hade missuppfattat det i en tidigare blogg.) Pumpstationen ska inte påverkas av klimatförändringar och t ex översvämning är det tänkt. Under tiden som pumpstationen anläggs måste grundvatten bortledas. Grundvattennivån kommer alltså att sänkas. Bortledningen upphör när allt är på plats.
Pumpbyggnaden i sig kommer naturligtvis att, så att säga, “påverka landskapsbilden”. Den kommer också att påverka omgivningen genom en viss nivå av buller.
Vattnet från pumpstationen, och Vänern, ska sedan ledas vidare i en eller två markförlagda råvattenledningar på ca 800 mm till Trollhättans vattenverk på Överby. På Överby ska för övrigt ett nytt vattenverk uppföras, bredvid det befintliga vattenverket. Ledningen från Nordkroken till Överby kommer, står det i handlingen från Trollhättan, att innebära:
“en viss mindre miljöpåverkan.”
Ledningen kommer att läggas på frostfritt djup, men var den ska ligga är fortfarande under utredning. På bilden kan vi se de alternativa placeringarna. I sammanfattningen står det:
“…bedöms en sträckningskorridor vara den mest lämpliga. Den slutliga detaljprojekteringen och den definitiva placeringen inom korridoren är dock fortfarande under utredning.”
Det står inte mer, men det går väl i och för sig att gissa vilken korridor som åsyftas. Särskilt när det i stort sett är bestämt var pumpstationen ska placeras.
Det talas om att det ökade vattenuttaget ska leda till en “betydande miljöpåverkan”, därav det förnyade samrådet, men när TEAB gör en “översiktlig miljöbedömning” i av slutet handlingen bedöms projektets påverkan på miljön komma att bli försumbar. Det är bara under anläggningsskedet som det blir transporter och anläggningsarbete i vatten och mark. Och de störningarna blir bara tillfälliga. Fast under ledningsarbetet i sjön kommer man att vara tvungen att spränga bort en del större stenblock och berg… När det gäller badstranden tänker TEAB att anpassa byggnationen för att inte störa badsäsongen.
Om det som står i den utskickade handlingen om sträckningen av ledningen från Nordkroken till Överby vattenverk är outvecklat och schematiskt, så står det ingenting om ledningarna från Överby till Uddevalla. Sannolikheten är väl ganska stor att de tar vägen genom Vänersborgs kommun.
Det återstår en hel del undersökningar och utredningar – och inte minst val – innan Trollhättan kan färdigställa och lämna in sin miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan. Det går att följa arbetet och dessutom få mer information på TEAB:s hemsida, “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”.
Det är ganska tyst kring projektet i Vänersborgs kommun, i varje fall har ingen information från kommunhuset nått undertecknad bloggare. Men jag är ganska säker på att det pågår aktivitet, Vänersborg ska väl om inte annat lämna synpunkter i samrådet och sedan är det väl kommunen som ska stå för utarbetande och ändringar av detaljplaner…
Men det är nog viktigt att alla i Vargön och Vänersborg som berörs av eller har synpunkter på Trollhättans planer gör sina röster hörda. TEAB vill i så fall ha dina synpunkter, skriftligen, senast den 30 oktober. Det är snart…
Trollhättans nya dricksvattenförsörjningen planeras för övrigt vara i drift kring år 2026.
PS. Läs gärna ”fortsättningen” på denna blogg – ”Varför vatten från Vänern?”.
KFV: Beställning, segregation och överklagande
I går genomförde direktionen i Kunskapsförbundet Väst återigen sitt sammanträde på distans. Och det gick som vanligt i stort sett, egentligen skulle jag kunna skriva ”helt”, smärtfritt.
Det var, som det brukar, en hel del information. Mycket av den har jag nämnt i bloggen “Inför KFV” innan sammanträdet, även om det naturligtvis blir en fördjupning på själva mötet. Men jag ska ändå inte upprepa det, utan nöja mig med att ta upp två “nya” saker.
Det framfördes önskemål från tjänstemännen i Kunskapsförbundet om en “något” annorlunda ordning när det gäller ägarkommunernas beställning av uppdragsutbildningar inom vuxenundervisningen.
Det fungerar nämligen så att Trollhättan och Vänersborg beställer ett antal utbildningsplatser från Kunskapsförbundet genom var sitt uppdragsavtal. Förbundet ordnar då dessa utbildningar eftersom kommunerna också skickar med pengar för att genomföra utbildningarna enligt avtalet. Ägarkommunerna beställer – Kunskapsförbundet verkställer.
Det motsägelsefulla är att det är tjänstemännen på Kunskapsförbundet som får göra allt förberedande arbete med beställningarna. De tar reda på fakta, sammanställer och analyserar. Kraven på flexibilitet är stora – det kan gälla antalet utbildningsplatser, som kan variera kraftigt mellan åren, och det kan gälla utbildningsalternativ, som också ofta varierar beroende på antalet sökande. Sedan förhandlar förbundet i stort sett med kommunernas 
ekonomiavdelningar om beställningarna. Och då blir det ofta ett prutande från kommunerna. Kommunerna utgår inte sällan från att om det fungerade förra året, så ska det väl fungera nu också.
Kunskapsförbundet anser inte att nuvarande beställningsprocess är optimal. Förbundet ska inte behöva dels utarbeta och sammanställa beställningarna och sedan också försvara dem. Det är ju kommunerna som är beställarna.
Tjänstemännens önskemål är istället att Trollhättan och Vänersborg organiserar en gemensam beställarorganisation, gärna med kommunernas arbetsmarknadsenheter som deltagare. Kommunerna tar tillsammans reda på fakta, sammanställer och analyserar, för att komma fram till en beställning. I processen med att ta fram beställningsunderlag skulle det självklart kunna ingå samråd med Kunskapsförbundet för att utnyttja all kompetens.
Idag onsdag sammanträdde ägarsamrådet, dvs presidierna i Kunskapsförbundet och i Trollhättans och Vänersborgs kommunstyrelser. Kanske övertalades ägarkommunerna om att ändra på tingens ordning, jag vet inte. Om inte får väl några enskilda ledamöter i förbundet motionera i sina respektive hemkommuner i frågan. Det talades för övrigt om det på vissa håll redan på förbundets sammanträde igår. Vi får se om någon kommer att ta initiativ…
Den andra frågan som jag vill ta upp i denna blogg är ett beslut från Skolinspektionen.
Den 15 september fick Kunskapsförbundet reda på att Skolinspektionen hade godkänt:
”Lärande i Sverige AB (556571-5892) som huvudman för gymnasieskola vid Realgymnasiet i Trollhättan i Trollhättans kommun. Godkännandet avser utbildning på de nationella naturvetenskapsprogrammet med inriktningarna naturvetenskap samt naturvetenskap och samhälle, samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna beteendevetenskap samt samhällsvetenskap och ekonomiprogrammet med inriktningarna ekonomi samt juridik”.
Skolinspektionen har alltså godkänt att det ska startas fler program på en av de fristående gymnasierna i området. De program som ska starta finns redan på flera skolor. Det är inga som helst nya program.
Kunskapsförbundet har överklagat Skolinspektionens beslut:
“Kunskapsförbundet Väst önskar att Skolinspektionen återtar beslut om utökning av program avseende Lärande i Sverige AB, dnr 2020:1125, i sin helhet.”
Redan när Realgymnasiet (Lärande i Sverige AB) ansökte om en utökning av sin verksamhet framförde Kunskapsförbundet i ett yttrande till Skolinspektionen sin tveksamhet till planerna. Kunskapsförbundet påtalade att det ökade utbudet av antalet platser på gymnasierna skulle orsaka stora både organisatoriska och ekonomiska problem. Kostnaderna för Kunskapsförbundet skulle öka, samtidigt som förbundet inte hade möjlighet att anpassa sina kostnader till det minskade elevantalet. Det är bland annat fasta kostnader som lokaler, inventarier, administration, ledning osv som det är svårt att skära ner på.
Kunskapsförbundet framhöll också i yttrandet att det minskade elevunderlaget gör det svårt att bedriva utbildning kostnadseffektivt och med bra kvalitet.
I överklagandet framför Kunskapsförbundet genom ordförande Maud Bengtsson (S) och förbundsdirektör Johan Olofson ytterligare argument mot Skolinspektionens beslut att godkänna de nya utbildningarna på Realgymnasiet. Jag antar att det också krävs nya omständigheter för att det ska finnas någon chans att Skolinspektionen prövar och ändrar sitt beslut.
Bengtsson och Olofson skriver i överklagandet:
- “Drottning Blankas gymnasieskola och Folkuniversitetet belägna i Trollhättans kommun har utökat sina platser på ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet (…) vilket medfört att Kunskapsförbundet Väst tappat en del elever. Ytterligare möjligheter att välja dessa program får negativa konsekvenser för förbundet och svårigheter att upprätthålla dynamik och kvalitet i utbildningarna.”
- “Det finns en konstaterad överkapacitet av gymnasieplatser i Trollhättan…
- “Eftersom det inte längre behövs tillstånd för de fristående gymnasieskolorna att utöka antalet platser på befintliga program, finns därmed ingen garanti för att antalet gymnasieplatser stannar vid det som nu uppges.”
- “Skolinspektionens beslut innebär ett fjärde samhällsprogram i Trollhättan och ett sjätte i Tvåstad (Vänersborgs och Trollhättans kommuner). Överetableringen är redan ett faktum. Det behövs inte ytterligare bidrag till denna överetablering.”
Skolinspektionen tycks inte ha haft en tanke på de kommunala gymnasieskolorna och kommunernas situation. Eller ens på de redan etablerade skolorna. Det är ju faktiskt så att en ny etablering även kan vara negativ för de fristående gymnasierna som redan finns. Men att Skolinspektionen inte skulle reagera på att det finns 6 samhällsprogram bara i det relativt lilla området med det relativt lilla elevunderlaget i Trollhättan och Vänersborg vore otroligt. Det är svårt att tänka sig någon mer uppenbar överetablering.
Men det finns ännu fler skäl, ordförande Bengtsson och förbundsdirektör Olofson kallar dem “särskilt allvarliga konsekvenser av ytterligare etablering av högskoleförberedande program”. De ser två sådana särskilt allvarliga konsekvenser, den första betecknar de som “Utarmning av den kommunala gymnasieskolan:
“Trollhättan har två kommunala gymnasieskolor med en medveten blandning av högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogram. Det är redan idag ett för stort utbud av gymnasieutbildningar, som gör det svårt att få tillräckligt många elever för att få en dynamik l grupperna och att erbjuda ett urval av valbara kurser. Om Magnus Åbergsgymnasiet tvingas stänga ett högskoleförberedande program kommer troligtvis även de andra två högskoleförberedande programmen att behöva stänga, eftersom elevunderlaget blir för litet för att bedriva verksamheten. Idag löses det genom samläsning över programgränserna i vissa grupper. Det innebär att en av de kommunala skolorna blir en ren yrkesskola vilket bidrar till ökad segregation.”
Jag anser att det är oerhört viktigt att blanda högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogram på samma skola som det görs i Kunskapsförbundet. Det är positivt för alla elever. Det ökar förståelsen för andra människor och sammanhållningen i samhället förbättras. Det kan inte nog understrykas vilka oönskade och negativa konsekvenser Skolinspektionens godkännande kan leda till. Och just detta utvecklas i nästa “särskilt allvarliga konsekvens” – “Ökad segregation”:
“En annan allvarlig konsekvens är, som ovan nämnts, ökad segregation och därtill försvårande av integrationsarbete. Redan i dag vet vi att de meritvärden, på vilka eleverna antas, generellt är högre vid friskolor med högskoleförberedande utbildningar i Trollhättans kommun, än i den kommunala gymnasieskolan. Meritvärdet är lägre pä Magnus Åbergsgymnasiets samhällsvetenskapliga program jämfört med exempelvis Folkuniversitetet. Det riskerar att etableras ett A och ett B-lag. Ytterligare konsekvenser blir att Kunskapsförbundet Väst måste sätta till mer resurser i form av extra stöd, som gör att också bidraget till friskolorna ökar, som i sin tur medför mindre resurser till den egna verksamheten.
Det naturvetenskapliga programmet på Nils Ericsonsgymnasiet har hittills haft en god sökbild. Ytterligare utbud av naturvetenskaplig utbildning gynnar vare sig Kunskapsförbundet Väst eller Trollhättans kommun, eftersom elevantalet då riskerar att tunnas ut på respektive enhet. Det finns inte behov av fler utbildningsplatser.”
När man till den segregerande effekten av Skolinspektionens godkännande också måste lägga till att det dessutom sannolikt innebär att Kunskapsförbundet måste betala mer pengar till de fristående och vinstdrivande gymnasierna, då häpnar man. Förbundet måste betala mer till friskolorna bara för att förbundet själv måste lägga ner mer resurser på de elever som blir kvar i förbundets regi, dvs de som inte väljer friskolor…
I Trollhättan går debattens vågor höga just nu om segregationen i grundskolan och om de tämligen drastiska åtgärder som kommunen planerar att vidta för att komma tillrätta med problemen. Och nästan omärkligt bland invånare och de flesta politiker, så ökar segregationen på gymnasiesidan istället dramatiskt…
Jag har som synes valt att citera i stort sett hela Kunskapsförbundet Västs överklagande av Skolinspektionens godkännande. Det har jag gjort för att jag tycker att överklagandet är väldigt välformulerat och logiskt stringent. (Som det i och för sig brukar vara när Kunskapsförbundet skriver något…) Det är egentligen inte mycket att tillägga. Vill du läsa överklagandet i “original” så kan du ladda ner det här – “Överklagande av Skolinspektionens beslut med dnr 2020:1125”.
Det är lätt att bli både nedslagen och frustrerad när man tänker på den utveckling som sker rent allmänt inom skolområdet i Sverige, men särskilt på utvecklingen i Trollhättan, och i Vänersborg…
Vi får verkligen hoppas att Skolinspektionen tar sitt förnuft till fånga.
Fråga om FÖP Brålanda
Som ledamot i fullmäktige kan man ställa frågor till ordförandena i de olika nämnderna. Enligt kommunallagen ska en sådan fråga ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en förklaring eller motivering. En särskild typ av fråga kallas interpellation. Den skiljer sig från frågan på det sättet att interpellationen kan diskuteras även av andra än den som ställer den och den som svarar.
Under coronapandemin gäller andra regler än vanligt i Vänersborgs fullmäktige. Gruppledarna har kommit överens om att frågor och interpellationer inte föranleder några muntliga inlägg eller diskussioner överhuvudtaget på sammanträdena. De får ställas skriftligt och de besvaras skriftligt – no more no less. Vill någon annan yttra sig kring en interpellation, så kan de göra det – skriftligt.
Min interpellation handlar om den fördjupade översiktsplan som kommunfullmäktige beslutade om 2017 – och som ”glömdes bort”… Jag skrev utförligt om ärendet i bloggen ”FÖP Brålanda” och sedan i ytterligare en blogg efter det att kommunstyrelsen hade behandlat ärendet, ”Rapport från KS 9/9”. Jag ger en kortare förklaring i ärendet och även en motivering till mina frågor i själva interpellationen.
Interpellationen är ställd till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S).
==
Interpellation till byggnadsnämndens ordförande
FÖP Brålanda
I kommunfullmäktiges budgetbeslut år 2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Med uppdraget följde ekonomiska medel, 400.000 kr. Det var ett angeläget uppdrag och arbete eftersom en tåghållplats planeras i Brålanda.
Optimismen i Brålanda var stor liksom många invånares vilja att göra något. Och FÖP-arbetet i kommunen påbörjades. Under 2019 genomfördes tre stycken dialogmöten i Brålanda.
Det har emellertid visat sig att byggnadsnämnden inte har fullföljt uppdraget och kommunfullmäktiges beslut. Det är mycket anmärkningsvärt. Byggnadsnämnden har tydligen prioriterat andra uppgifter och de medel som tilldelades uppdraget har använts till annat.
Byggnadsnämnden fick en ordentlig tillrättavisning när kommunstyrelsen den 9 september i år, under ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda”, uttalade att:
“nämnden behöver se över vilket uppdrag och vilka medel man fick i mål- och resursplan 2018.”
Mina frågor till byggnadsnämndens ordförande är:
- Varför fullföljde inte byggnadsnämnden kommunfullmäktiges uppdrag?
- Hur och av vem beslutades det att kommunfullmäktiges uppdrag skulle prioriteras bort?
- Vad har pengarna använts till som följde med kommunfullmäktiges uppdrag?
- Varför meddelade inte byggnadsnämnden på något sätt kommunstyrelsen att arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda hade avstannat?
- När beräknas den fördjupade översiktsplanen för Brålanda vara klar?
Vänersborg 12 oktober 2020
Stefan Kärvling
Senaste kommentarer