Arkiv
Reservation: Mål- och resursplan 2021-2023
På kommunstyrelsen i förra veckan diskuterades, som bekant för läsarna av denna blogg, budgeten för nästa år. Fyra budgetförslag hade lämnats in. Det var förslaget från (1) socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet (som formellt kallas kommunstyrelsens ordförandes förslag), (2) förslaget från moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna, (3) sverigedemokraternas förslag och (4) förslaget från vänsterpartiet.
Det förslag som fick flest röster i kommunstyrelsen var som väntat de styrande partiernas förslag (S+C+MP). Det blir nu detta förslag som blir huvudförslag när kommunfullmäktige slutligen ska fastställa budgeten den 18 november, dvs nästa vecka.
För att tydligt markera min uppfattning så reserverade jag mig mot beslutet till förmån för Vänsterpartiets budgetförslag. Min reservation hade följande lydelse (den kan också laddas ner här):
==
Reservation
Ärende 6: Mål- och resursplan 2021-2023
Vänsterpartiet ser i sin budget för nästa år som vanligt mer åt verksamheterna och verkligheten – än till fina siffror i olika bokföringsposter och ett stort överskott i resultatet.
Vänsterpartiet vill med sitt budgetförslag säkra välfärden och verksamheten i Vänersborgs kommun även nästa år. Nedskärningar måste undvikas, det är Vänsterpartiets bestämda uppfattning, och det ska finnas åtminstone någorlunda bra förutsättningar för skola, vård och omsorg. Det är viktigt både för de äldre, sjuka, barnen och eleverna. Och inte minst för all personal som arbetar i välfärdssektorerna.
Vänsterpartiets ståndpunkt ligger också helt i linje med det ställningstagande som alla de stora fackförbunden i kommunen gjorde på MBL-förhandlingen. De är mycket oroade över förslaget från kommunstyrelsens ordförande och vad det kan leda till. Fackförbunden skriver uttryckligen att förslaget riskerar att drabba de mest utsatta:
“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”
Vänsterpartiets budgetförslag är egentligen ganska modest. Det tillför verksamheterna de ekonomiska medel som kan åstadkommas med de förutsättningar som idag är kända och beslutade. Nämnderna får de tillskott som de behöver för att inte behöva göra nedskärningar och besparingar. I förslaget motiverar Vänsterpartiet tydligt och klart varför det är viktigt att nämnderna får ökade ekonomiska medel.
Jag reserverar mig till förmån för Vänsterpartiets budgetförslag.
Vänersborg 9 nov 2020
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
KS (2): Taxor, Brålanda, Dalsland + nyhet
Kommunstyrelsen sammanträdde i onsdags. Mötet var corona-anpassat ”på riktigt” skulle man kunna säga. Igen. Det var likadant förra mötet. Det gick alltså att delta på ”digital distans” hemifrån. Vilket jag gjorde. Däremot uppmanade 
ordförandena alla, som inte skulle tjänstgöra, att inte delta.
Vid uppropet, ”närvarokontrollen”, noterade säkert de flesta ledamöter, i varje fall gjorde jag det, att socialdemokraternas ordinarie ledamot Elisabeth Bohlin inte var närvarande. Det spred sig en liten vag känsla av att något var annorlunda…
Elisabeth Bohlin är ordförande i Arbetarkommunen i Vänersborg. Hon sitter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och socialnämnden. Bohlin är dessutom ordförande socialutskottet. Det var i samband med sitt engagemang i socialnämnden som Bohlin (S) hamnade i händelsernas centrum häromsistens. Hon röstade på ett annat sätt än både sitt parti och sin partigruppering. Och avgjorde därmed den viktiga omröstningen i socialnämnden. Ordförande i socialnämnden Dan Nyberg (S) och 2:e vice ordförande Ann-Britth Fröjd (C) fick se sig besegrade av förslaget från den borgerliga oppositionen. (Se ”Beslut: Elgärde!”.)
I slutet av veckan bekräftades min känsla. Elisabeth Bohlin har enligt uppgift lämnat uppdraget som ordförande i Arbetarkommunen i Vänersborg med omedelbar verkan. Frivilligt eller inte? Jag tror inte att vi kommer att få se Elisabeth Bohlin i politikens Vänersborg i fortsättningen. I varje fall inte i socialdemokraterna.
Det var en del annat som avhandlades på onsdagens kommunstyrelse, inte bara budget 2021. Det var t ex mycket om olika taxor. Jag tog några exempel innan sammanträdet. (Se “E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm”.)
Det var lite av en djungel med förklaringar, skäl och argument till varför taxorna ska höjas vid årsskiftet. Och det mesta lät för en lekman logiskt och nödvändigt. Det var ju hela tiden en ”tröst” att Vänersborg, enligt de föredragande tjänstemännen, hela tiden låg lika eller under, och i vissa fall, särskilt i jämförelse med Uddevalla, mycket under, taxorna i våra grannkommuner.
Men visst kan det bli fel någonstans. Inte för att jag ser det, men är det någon som drabbas orättvist av taxehöjningarna hoppas jag att de hör av sig till sin politiker. Helst då till den politiker de röstade på i valet…
Under ordförande Benny Augustssons (S) information frågade Vänsterpartiet, James Bucci och även jag, om ordförandes besök på Ursand, Wargön Innovation och ägarsamrådet i Kunskapsförbundet Väst.
Det verkade som om ordförande Augustsson var försiktigt positiv om Ursands planer för framtiden. Det handlade framförallt om att Bert Karlsson ville utöka campingen på höjden väster om stranden (mot mobilmasten). Och naturligtvis släpper inte Bert sina planer på en konferensanläggning nere vid restaurangen. Och det vet alla som har följt bloggen, att jag är mycket positiv till den utveckling som har skett på Ursand sedan Bert Karlsson tog över.
Företrädare för Wargön Innovation hade enligt Augustsson framfört att det blev allt svårare att få projektpengar beviljade. Jag vet egentligen inte vad jag ska säga om kommunens satsning i Vargön. Jag röstade för det en gång i tiden. 
Men det händer ärligt talat inte särskilt mycket. Tiden går och kommunen får så att säga ingen avkastning på alla miljoner som har investerats i området. Wargön Innovation samlar in kläder, i tämligen liten skala, samtidigt som man ser på Rapport i TV hur en storskalig textilsortering i Malmö har invigts… Tydligen med stöd från olika företag…
På ägarsamrådet med KFV hade man, berättade Augustsson, pratat om uppdragsavtal, gymnasielagselever och situationen under pandemin. Det sistnämnda har vi för övrigt kunnat läsa om i TTELA. Uppdragsavtalet mellan Vänersborgs kommun och Kunskapsförbundet behandlades senare under sammanträdet som ett särskilt ärende. Det man som oppositionell vänsterpartist kan säga om avtalet är att det är ett bra avtal. Det kan dock bli aktuellt att förbundet behöver mer pengar senare under året med tanke på situationen på arbetsmarknaden mm. Ordförande Augustsson (S) höll med om det. Liberalen Gunnar Henriksson, den fd rektorn på Birger Sjöberg, tyckte att någon från Kunskapsförbundet borde ha varit inbjuden för att föredra ärendet. Augustsson höll med och lovade på stående fot att istället kalla KFV till nästa KS-sammanträde. Och det var ett bra initiativ.
NÄRF:s delårsrapport avhandlades. Det var bara den “gamle” brandmannen Göran Svensson (MBP) som ställde en tämligen vass fråga, om hur NÄRF:s ledningscentral kunde öka intäkterna när det samtidigt stod i rapporten att ledningen är så överbelastad med arbete så att den inte hinner med sina uppgifter. Augustsson förklarade att den frågan får Svensson nog ställa direkt till NÄRF.
Jag framförde synpunkterna på den eventuella avfarten till Nuntorp. Och det var flera som höll med, bland annat ordförande Augustsson. Men Benny Augustsson tyckte samtidigt att diskussionen om av- och påfarter kommer i ett senare skede. Han menade att gör man en ny väg så är tankarna att sådana här avfarter ska åtgärdas. Bo Carlsson (C) fyllde i med att nya avfarter måste blir mer trafiksäkra än nuvarande. Och det har de båda säkert rätt i. Det är dock viktigt att Nuntorp inte glöms bort i framtiden.
Moderaten, och det blivande kommunalrådet, Henrik Harlitz (M) tog upp frågan om medfinansiering. Ska Vänersborgs kommun vara med och betala för av- och påfarter? Kommunstyrelsens ledamöter verkade inte så pigga på det. Harlitz tyckte också att kommunstyrelsen skulle framföra att Vänersborg helst ser en 2+2-väg. Det blev en kortare diskussion om detta, och visst, får man önska skulle alla vilja ha det – men hur realistiskt är det…?
Till sist, den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Jag skrev en del i bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” om byggnadsnämndens bortförklaringar om varför det inte har utarbetats någon översiktsplan, trots att nämnden hade fått uppdraget av kommunfullmäktige.
Det blev ingen diskussion i kommunstyrelsen, vilket var helt ok. Jag själv framförde åsikten att det var bra att se framåt och glömma det som varit. Det viktiga var att arbetet med översiktsplanen nu kom igång.
Kommunstyrelsen fattade i all enighet beslutet att:
“Kommunstyrelsen ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till en fördjupad översiktsplan för Brålanda”
Dessutom fick byggnadsnämnden 200.000 kr för trafikutredning och miljökonsekvensbeskrivning i samband med arbetet. Det var också ett bra beslut. När det gäller tidsaspekten så står det i underlaget till beslutet:
“Samråd på FÖP Brålanda bedöms kunna genomföras tidigast hösten 2021 och bedöms kunna antas i kommunfullmäktige under första halvåret 2023.”
Planen blir försenad, men som det gamla ordspråket säger:
“Bättre sent än aldrig.”
Och sedan var kommunstyrelsens sammanträde slut. 90 minuter senare än beräknat, men så sitter det ju också vänsterpartister i kommunstyrelsen…
Budgetförslaget från SD
Det var naturligtvis budgetförslaget från de styrande partierna, S+C+MP, som fick majoritet på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Det blir därför huvudförslaget till kommunfullmäktige om två veckor. De andra förslagen fick bara stöd från det parti som hade lagt respektive förslag. (Medborgarpartiet lade inget eget förslag, jag uppfattade dock att partiet röstade för Vänsterpartiets förslag.) Kommunstyrelsen röstade alltså ner förslagen från den borgerliga oppositionen (M+L+KD), V och Sverigedemokraterna (SD).
Vilket förslag som får majoritet i fullmäktige återstår dock att se. Mitt tips är att de två stora blocken, de styrande partierna S+C+MP och den borgerliga oppositionen med M+L+KD, kommer överens. Sverigedemokraternas förslag kommer i varje fall inte att få majoritet, det kan man vara säker på. Däremot skulle SD kunna fälla avgörandet i en omröstning, om inte de två stora blocken kommer överens.
Jag har inte tidigare presenterat SD:s budgetförslag. Det ska jag göra med denna blogg.
Sverigedemokraterna har vid några tillfällen under åren presenterat sina budgetförslag i fina och välarbetade broschyrer på flera sidor. Årets budgetförslag är motsatsen, det är både kort och tämligen intetsägande. Både layout- och innehållsmässigt. SD har t ex nästan inga kommentarer, motiveringar – eller förslag. Och inte heller något som sticker ut eller provocerar. Borta är tydligen den tid då SD kunde föreslå att Tärnanskolan skulle få mindre pengar för att det gick så många nysvenskar där. Det är väl ett sundhetstecken antar jag.
SD:s förslag utgår inte från det budgetförslag som de styrande partierna har lagt, som Vänsterpartiet gjorde. Istället utgår SD-förslaget från de budgetramar som kommunstyrelsen antog i februari. Dessa budgetramar var extremt ”tajta” och knappt några nya pengar skulle delas ut till välfärden. Det var bara lite “småpengar” hit och dit. Det enda var att de 15 milj kr som barn- och utbildningsnämnden fick i år (2020) som ettårsanslag skulle bli ramhöjande och alltså finnas med kommande år. (Se “Budgetramar 2021”.)
SD:s förslag:
“utgår från anvisningarna antagna av kommunstyrelsen i februari 2020, med hänsyn till den nya skatte/statsbidragsprognosen från oktober 2020, samt justeringar av de finansiella kostnaderna utifrån nya prognoser under 2020.”
Så börjar förslaget. Sedan presenterar SD en tabell, “Resultatbudget”, precis som den borgerliga oppositionen. Och den är lika intetsägande som den borgerliga motsvarigheten. Det enda som kan utläsas med bestämdhet av tabellen är att SD:s budgetförslag ger ett överskott i kommunens resultat på 50 miljoner kr. Det är till och med 3 milj mer än de styrande partiernas återhållsamma och snåla budget.
SD vill med andra ord satsa minst på verksamheterna av samtliga partier. SD vill faktiskt bara göra två ekonomiska “satsningar”.
SD föreslår att samhällsbyggnadsnämnden får ett tillfälligt anslag, för endast 2021 alltså, på 2 milj kr. Dessa pengar ska användas till:
“förebyggande trygghetsskapande åtgärder.”
Det är precis samma förslag som de borgerliga oppositionspartierna har lämnat.
Den andra “satsningen” är att SD vill öka budgetramen till barn- och utbildningsnämnden (BUN) med 5 milj kr. Det är ungefär lika mycket som de styrande partierna föreslår (5,2 mkr), men betydligt mindre än Vänsterpartiet (12,9 mkr). Men då hör det också till att SD föreslår ytterligare 5 milj kr till BUN – återigen som ett tillfälligt anslag bara för 2021 för att täcka ökade kostnader. Och så konstaterar SD:
“med detta beslut blir nämndens förslag på Övriga Åtgärder inte aktuella”
I “övriga möjliga åtgärder” (se tabell ovan) återfinns de besparingar och nedskärningar som barn- och utbildningsnämnden röstade igenom på sitt juni-sammanträde – tack vare SD:s röster. (Se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”.) Tydligen har SD-representanterna i BUN fått “bassning” av de andra i partiet…
Men hur räknar SD?
Av tabellen framgår det med all önskvärd tydlighet att BUN behöver spara 12,9 milj kr utifrån de budgetramar som SD utgår ifrån. Och SD vill ge 5+5 milj kr. Det fattas alltså fortfarande 2,9 milj kr. Tycker SD att BUN ska minska personalen? Eller minska öppethållandet inom förskola och fritidshem? Eller lägga ner Rösebo och Mulltorp…?
Det är inte första gången som sverigedemokraterna har svårt med matematiken.
Och… Att ge BUN ett tillfälligt anslag under bara ett år, 5 milj kr 2021, visar hur lite SD förstår av skolans värld. Skolan arbetar ju som bekant med läsår och inte budgetår. Organisationen, med all vad det innebär av antal klasser, klasstorlekar, antal lärartjänster, scheman, speciallärare osv osv, läggs inför ett läsår. En sådan här organisation kan sedan inte ändras under ett läsår, mer än “i marginalen”. Tillfälliga pengar kan därför bara användas ytterst kortsiktigt, kanske för att anställa t ex en elevassistent under en eller två terminer. Sedan får denne person lämna skolan igen… Hur meningsfullt är det, för elev, för personal?
Och när tycker SD att personen ska anställas – under vårterminen 2021 eller höstterminen? Eftersom organisationen för läsåret 2020-2021 redan är på plats kan knappast de 5 milj i tillfälligt anslag användas under vårterminen 2021. De får därför sannolikt användas under höstterminen 2021. Men eftersom de försvinner senare under läsåret, dvs på vårterminen 2022, kan de inte användas för att t ex utöka organisationen. Pengarna kan som sagt bara användas till tillfälliga anställningar. Det är inte särskilt förnuftigt eller meningsfullt.
En sak är i varje fall klar med “ettårspengarna”, de kommer inte att kunna användas för att de “övriga åtgärderna” inte ska bli aktuella.
Feltänk SD. I år igen.
SD fortsätter med en följetong också. Partiet måste varje år markera att de inte gillar ekologiska livsmedel:
“Ekologiska livsmedel är i snitt ca 30% dyrare är konventionella livsmedel. Vi föreslår att fullmäktiges mål om 25% ekologiska livsmedel stryks, och att istället fokuseras på närodlat, för miljön och vår landsbygds överlevnad, då sparas en stor summa…”
SD kan som vanligt inte precisera hur mycket som skulle sparas, men det är “en stor summa” skriver de… Det här har dementerats i talarstolen vid flera tillfällen genom åren av andra politiker. (Det är som sagt inte första gången SD för fram kravet.) Den närodlade maten är nämligen inte speciellt mycket billigare än den ekologiska. (Det kan däremot finnas andra skäl till att handla närodlat.)
Sedan känns det som om SD för fram ett krav som mest är till för att påskina hur “pålästa” de är. De tycker att fullmäktige ska revidera sitt finansiella mål om årets investeringar och vill att de ska motsvara max 20% av skatter och generella statsbidrag – i stället för 10%. Ja, ja…
När det gäller investeringsbudgeten skriver SD att det finns ett behov av att bredda vägen ut till Vänersnäs. Och det är helt riktigt. Det är bara det att vägen är Trafikverkets ansvar. På kommunstyrelsen påpekade Benny Augustsson (S) detta, och då sa Anders Strand (SD) att eftersom VA ska läggas ner till Vänersnäs så var det lämpligt att samköra detta med Trafikverket. OK, det gäller bara att verket är med på idén.
Slutligen anser SD att bygget av ny sessionssal ska strykas 2021 eftersom driftkostnaden inte är finansierad.
Ibland brukar man säga att även en blind höna kan finna ett korn. Denna gång är jag inte säker på att ordspråket är tillämpligt på SD:s budget… Ja, ok då. Kanske ett litet korn på investeringsbudgeten.
Anm. Du kan ladda ner Sverigedemokraternas budgetförslag här.
PS. Här hittar du mina bloggar om de andra partiernas budgetförslag – S+C+MP, M+L+KD och V.
Dagens KS och budgetförslaget från Vänsterpartiet
Idag sammanträdde kommunstyrelsen. Det blev ett längre möte än vad kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade planerat. Det slutade inte som beräknat kl 13.00, utan först kl 14.30. Undertecknad vänsterpartist var inte helt oskyldig till detta…
De styrande partiernas, S+C+MP, budgetförslag (se “De styrandes budgetförslag (2/2)”), formellt lagt av kommunstyrelsens ordförande (=KSO), presenterades utförligt. Men då ingick också en genomgång av förutsättningar, regler, omvärldsanalys osv. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.)
Sedan presenterade Gunnar Lidell (M) den borgerliga oppositionens förslag. (Se “Det borgerliga budgetförslaget”.) Det var antagligen sista gången Lidell gjorde det i kommunstyrelsen. Tyvärr.
Det var inget nytt i Lidells föredragning. Han återgav förslaget som det var skrivet. Jag noterade emellertid att Gunnar Lidell sa något i stil med:
“Om det inte blir elevökning kan kanske BUN äska de 3 milj kr för något annat…”
M+L+KD hade ju avsatt 3 milj för:
“faktisk elevökning i grundskolan under 2021 utöver 10 elever utöver prognos.”
Vilket det med all sannolikhet inte blir. Lidells påstående var för övrigt ingen felsägning, men han ändrade inte i förslaget. Så det står som det står.
Anders Strand (SD) gick igenom Sverigedemokraternas förslag. Det gick snabbt. Jag har inte redogjort för SD:s förslag, men det är på gång.
Och så var det jag. Det föll på min lott att föra Vänsterpartiets talan.
Budgetförslaget från Vänsterpartiet var inte bara långt (6 sidor), det var dyrt också…
Så såg tydligen de andra partierna på det förslag till budget som Vänsterpartiet presenterade på kommunstyrelsen. Det fick inget stöd, mer än av James Bucci (V) och undertecknad (V). Och kanske också från Göran Svensson (MBP). Jag tyckte att jag både såg och hörde att han ropade ja vid omröstningen. Men jag är inte säker. Men vem vet, de andra partierna kanske ändrar uppfattning till kommunfullmäktiges sammanträde om två veckor, när de har fått fundera på förslaget ett tag… Det är ju på fullmäktige som budgeten slutligen beslutas och fastställs. Fast en av de mest kreativa idéerna blev säkert redan “körd” idag. Tyvärr, men vem vet. Vi får se.
Vänsterpartiet ser i sin budget för nästa år som vanligt mer åt verksamheterna och verkligheten – än till fina siffror i olika bokföringsposter och ett stort överskott i resultatet.
Vänsterpartiet vill med sitt budgetförslag säkra välfärden och verksamheten i Vänersborgs kommun även nästa år. Nedskärningar måste undvikas, det är V:s bestämda uppfattning, och det ska finnas åtminstone någorlunda bra förutsättningar för skola, vård och omsorg. Det är viktigt både för de äldre, sjuka, barnen och eleverna. Och inte minst för all personal som arbetar i välfärdssektorerna.
Vänsterpartiets ståndpunkt ligger också helt i linje med det ställningstagande som alla de stora fackförbunden i kommunen gjorde på MBL-förhandlingen. De är mycket oroade över förslaget från de styrande partierna (S+C+MP) och vad det kan leda till. Fackförbunden skriver uttryckligen att förslaget riskerar att drabba de mest utsatta (se “Fackens syn på budgetförslaget”):
“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”
Vänsterpartiets budgetförslag är egentligen ganska modest. Det tillför verksamheterna de ekonomiska medel som kan åstadkommas med de förutsättningar som idag är kända och beslutade. Nämnderna får de tillskott som de behöver för att inte behöva göra nedskärningar och besparingar. I förslaget motiverar Vänsterpartiet tydligt och klart varför det är viktigt att nämnderna får ökade ekonomiska medel.
Vänsterpartiet utgår i sin budget från de styrande partiernas förslag, dvs KSO:s förslag, och där finns det redan en del “påslag” till nämnderna. Barn- och utbildningsnämnden får 5,2 milj kr, socialnämnden 4 milj, kultur- och fritidsnämnden 3 milj, samhällsbyggnadsnämnden 1,3 milj, miljö- och hälsoskyddsnämnden 1 milj och Kunskapsförbundet Väst 8 milj kr.
Vänsterpartiet anser att tillskotten till nämnderna är otillräckliga. Vi vill använda 26,55 milj kr av det beräknade överskottet i S+C+MP:s budgetförslag till:
- Socialnämnden +17,8 Mkr
- Barn- och utbildningsnämnden +7,7 Mkr
- Kultur- och fritidsnämnden +0,85 Mkr
- Miljö- och hälsoskyddsnämnden +0,2 Mkr
Dessa påslag är enligt nämnderna tillräckliga för att åtminstone slippa nedskärningar och besparingar nästa år. Vänsterpartiets förslag innebär alltså att resultatet skrivs ned till 20,45 milj kr. Det kan jämföras med förslaget från de styrande partierna som räknar med att kommunen ska göra ett resultat på +47 milj kr.
Vänsterpartiets förslag röstades alltså ner av kommunstyrelsen. James Bucci (V) och jag reserverade oss. Och helt planenligt fick de styrande partiernas förslag majoritet. (Se “KS 4/11 (1): Budgeten”.)
I Vänsterpartiets budgetförslag fanns det med ett avsnitt om att kommunen skyndsamt, redan innevarande år, ska inrätta en social fond. Och detta gav både kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen vissa huvudbry…
Coronapandemin har ju visat, och visar, att årtionden av nedskärningar och privatiseringar har ett pris – instabilitet, sårbarhet och bristande kvalitet. Inför nästa och kommande års Mål- och resursplaner skulle kommunen behöva ta ett samlat och större grepp för att på riktigt förstärka och trygga välfärden för invånarna i Vänersborg. Även staten har sett bristerna i välfärden och i kommunerna. Statsbidragen har därför ökat markant under året och Vänersborg, liksom andra kommuner, har inte hunnit använda pengarna(!). Kommunen prognostiserar istället att under innevarande år gå med ett överskott på svindlande 173 milj kr.
De här pengarna skulle behövas under de kommande två åren – till välfärden. Och det vore ju egentligen helt enligt statens intentioner. Dessutom innebär hela situationen en logisk motsägelse – 2020 har Vänersborg kommun ett överskott på 173 miljoner kronor (prognos) och året efter läggs en budget som innebär besparingar och nedskärningar. Det är för de flesta helt obegripligt.
Lagstiftningen är dock tyvärr sådan att det inte på ett enkelt sätt går att överföra ett överskott från 2020 till 2021 och 2022. SKR (=Sveriges Kommuner och Regioner) har till och med gjort en officiell framställning för att ändra lagen, i varje fall tillfälligt!
Vänsterpartiet tycker sig se en lösning på dilemmat. V föreslog i sitt budgetförslag att kommunen snabbt, före årets slut, inrättar en social fond och anvisar 50 milj kr till fonden – ur årets överskott. På det sättet så skulle verksamheterna få bättre nytta av alla statsbidrag. Miljonerna skulle helt lagligt ha kunnat föras över till och användas kommande år. Precis som det egentligen var tänkt från staten.
Det obegripliga skulle bli begripligt.
Det var ett lite ovanligt yrkande i ett budgetförslag, men hela året har varit och är exceptionellt. Vi har aldrig varit med om ett liknande år tidigare. Därav Vänsterpartiets lite ovanliga förslag alltså.
Ekonomichefen var inte helt säker på att ett sådant förfarande och upplägg med en social fond var helt i enlighet med bokförings- och redovisningslagar. Och kommunstyrelsens ordförande Augustsson ville inte godkänna förslaget eftersom det inte hade med ärendet, dvs årets budget, att göra. Kommunstyrelsen diskuterade ju nästa års budget…
Och det var väl egentligen helt berättigade ståndpunkter.
Då begärde jag att Vänsterpartiets förslag om den sociala fonden skulle tas upp och behandlas som ett extra ärende.
Det ville ordförande Augustsson definitivt inte gå med på – inga extra ärenden här inte. Men… Det här hade den här vänsterpartisten varit med om förr… I barn- och utbildningsnämnden 2015.
Det var när Mats Andersson (C) förvägrade mig rätten att väcka ett ärende i barn- och utbildningsnämnden. Jag överklagade till Förvaltningsrätten – och fick rätt. (Se “Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.) Kommunallagen är entydig, ledamöter har rätt att väcka ärenden. Det intygade Mats Andersson(!) också på kommunstyrelsen.
Nu är inte ordförande Augustsson (S) den som låter prestige gå före rätt. När han insåg att jag hade rätten att väcka ett ärende, så medgav han mig också det. Och det är en styrka med Augustsson. Han försöker hela tiden göra det rätta, och det ska han ha en eloge för..
Ärendet behandlades sist på dagordningen.
Vänsterpartiets förslag var:
- “Att kommunen inrättar en social fond under kommunstyrelsen omfattande 50 mkr.
- Att ta fram ett regelverk för hur en social fond ska fungera.
- Att i särskilt beslut i december anvisa 50 mkr till fonden med finansiering av att skriva ned resultatet för 2020.”
Det var flera som ansåg att Vänsterpartiets förslag inte var bra. Det var bättre att använda pengarna till investeringar – och slippa låna. Eller kanske betala av redan tagna lån. Det var samtliga kommunalråd inne på, Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och Gunnar Lidell (M). (Tunga namn…) Jag tror dock att tänket innehöll ett feltänk. Fast det borde inte vara så med dessa rutinerade gubbar. Men det lät i varje fall precis som om de menade att om kommunen använder 50 milj kr till en social fond, så ska lånen för investeringar ändå betalas tillbaka nästa år. Och då måste pengarna i fonden gå till det. Eller också måste 50 miljoner tas från verksamheterna och välfärden. Och då vore det onödigt och omständligt att inrätta en social fond.
Men så är det ju inte. (Det vet nog de som yttrade sig, fast det lät inte så i mina öron.) Det är bara räntor och amorteringar som ska betalas på lån, och de utgör en mindre del av det totala lånet (som kanske är taget på 30 år). En social fond skulle med andra ord frigöra pengar som skulle kunna användas mer flexibelt och ge kommunen ett ökat handlingsutrymme.
Men är det lagligt att göra så här? Ekonomichefen hade sina tvivel.
I en skrift från SKR, “Sociala investeringar Redovisning och budgetering” (kan laddas ner här), beskrivs sociala fonder. På sidan 4 i skriften står:
“Fullmäktige tar i den ordinarie budgetprocessen ett beslut om medel till sociala investeringar utifrån vanliga rutiner.”
Som jag tolkar det hade det inte varit några problem att avsätta 50 milj kr till en fond i år, för nästa och kommande år, om det redan hade funnits en social fond. Nu finns det ingen, men hade det blivit ett beslut i kommunstyrelsen idag och i kommunfullmäktige om två veckor, så skulle en social fond kunna inrättas. Och i december skulle pengar kunna avsättas genom särskilt beslut i KS och KF…
Jag respekterar dock att ordförande Augustssons (S) förslag, och alla andra ledamöter som röstade för ordförandes förslag, att remittera ärendet för beredning – för att se om det är möjligt, lagligt och vettigt att inrätta en sådan här social fond. Om det är det, så hoppas jag att det inte är för sent att föra över en stor del av årets överskott till nästa år. Det hade som sagt verksamheterna och välfärden tjänat på. Och då hade kommunen sluppit att skära ner och spara på de gamla och sjuka, barnen och ungdomarna… Som de andra partierna med all sannolikhet kommer att besluta om i kommunfullmäktige om två veckor.
Efter sammanträdet fick jag “dela på” Vänsterpartiets budgetförslag. Det betydde att jag fick ta bort avsnittet om den sociala fonden från budgetförslaget och göra det till ett eget förslag för det nya ärende som jag hade väckt… Du kan ladda ner Vänsterpartiets budgetförslag här. Och förslaget om den sociala fonden här.
KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm
Det viktigaste ärendet på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen beskrev jag i min förra KS-blogg, se “KS 4/11 (1): Budgeten”.
Dagordningen tål att återges igen:
NÄRF:s, dvs Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, delårsrapport för augusti ska behandlas. Och sedan ska kommunfullmäktige på novembersammanträdet notera informationen. Något sent kan tyckas, men så är det. Det som bör noteras i delårsrapporten är framför allt den kritik som revisorerna framför.
Revisorernas kritik minner lite om den tid då NÄRF inte sköttes så där jättebra. Och som slutade med att Vänersborgs kommunfullmäktige inte beviljade Bo Carlsson (C) ansvarsfrihet som ordförande i NÄRF:s direktion. (Se “Avgå Bo Carlsson!”.) Nu är inte kritiken på långt när lika allvarlig som då, men de brister som revisorerna har uppdagat känns lite onödiga. Även om pandemin kan förklara en del…
Revisorerna skriver:
“Vi anser därför att dessa två finansiella mål, intäkter och samarbete, inte är utformade på ett sådant sätt att de utgör mål som är möjliga att utvärdera för vart enskilt år. … När det gäller verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning har direktionen inte fastställt några mål för 2020. … Samtidigt vill vi påminna om att revisorerna, i samband med föregående delårsrapport, påpekade att ”Kopplingen från olika aktiviteter till respektive verksamhetsmål bör förtydligas”.”
Revisorerna anser därför bland annat att NÄRF bör:
“utveckla system för styrning och uppföljning av god ekonomisk hushållning”
NÄRF:s prognos i delårsrapporten är ett överskott på 2,2 milj kr. En anledning till det positiva ekonomiska resultatet är, precis som för de flesta av kommunens nämnder och andra kommunalförbund, statens beslut att betala ut ersättningar för sjuklönekostnader och tillfälligt sänka sociala avgifter nu under coronan.
Partistöd ska som vanligt betalas ut nästa år. Det kostar kommunen totalt 1.520.820 kr. (Det blev aldrig någon sänkning av stödet som vissa vänsterpartister motionerade om. Se “Skär ner på partistödet!”.) Socialdemokraternas får mest, 347.480 kr, och miljö- respektive medborgarpartiet “minst”, 90.440 kr.
E45 är Sveriges längsta väg. Den går mellan Göteborg och Karesuando. Delsträckan Vänersborg-Mellerud är den sista delen av E45 inom Västra Götaland som inte är mötesfri. Nu har Trafikverket gjort en så kallad “Åtgärdsvalsstudie” (ÅVS) som utrett hur det bäst går att bygga en 2+1-väg i befintlig sträckning.
Kommunstyrelsen ska lämna ett remissyttrande på denna studie. Och yttrandet är så vitt jag kan se helt ok. Hela utredningen är för övrigt tämligen bra och vederhäftig.
Kommunen skriver:
“Kommunen anser att ÅVS E45 är en gedigen utredning som lyfter flera åtgärder som kommer att förbättra trafiksituationen inte bara på själva E45 utan även genom de lokalvägarna som byggs vid sidan om E45.”
Kommunen har flera synpunkter. Den kanske viktigaste är att ombyggnationen bör ske tidigare än vad som tidigare redovisats. För övrigt trycker kommunen på olika på- och avfarter, t ex i Frändefors och Brålanda, åtgärder för GC-
trafikanter och planskilda korsningar. (Du kan ladda ner kommunens remissvar här.)
Jag fick emellertid ett påpekande från södra Dalsland, närmare bestämt från Nuntorp. Gröna Klustret Nuntorp och Naturbruk Väst AB skulle vilja se en säker övergång för elever och besökare som åker kollektivt och som nu tvingas korsa den hårt trafikerade E45 samt en säker vänstersväng för fordon söderifrån. Jag kan hålla med, det saknas i studien – och i kommunens remissvar. Jag ska framföra detta på sammanträdet.
2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag, tillsammans med en påse pengar, att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Det hände ingenting, nämnden verkställde inte fullmäktiges beslut. Byggnadsnämnden fick då en knäpp på näsan av kommunstyrelsen som i september skickade tillbaka ärendet till nämnden – med uppdraget att byggnadsnämnden skulle ta reda på vad som hade hänt eller, rättare sagt, inte hänt. Och varför. Fast både kommunstyrelsen och byggnadsnämnden redan visste det. Jag reagerade på hela hanteringen (se “KS 9/9: FÖP Brålanda”). Jag ställde också en interpellation om detta till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) – Dahlberg har fortfarande inte svarat. (Se “Fråga om FÖP Brålanda”.) Nu ska den fördjupade översiktsplanen för Brålanda upp för behandling på kommunstyrelsen igen, två månader senare… Denna gång på ett seriöst sätt.
Kommunstyrelsen tänker besluta bland annat att, och som är viktigast:
“Kommunstyrelsen ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till en fördjupad översiktsplan för Brålanda”
Det borde kommunstyrelsen givetvis ha gjort redan för två månader sedan. Men ok, bättre sent än aldrig. Å andra sidan, måste byggnadsnämnden få sina uppdrag två gånger, en gång från kommunfullmäktige och den andra från kommunstyrelsen?
Det är intressant att läsa hur byggnadsnämnden (bort)förklarar att ingen FÖP för Brålanda, eller förslag till en, är framtagen ännu.
Byggnadsnämnden skriver:
“Något formellt beslut om uppdrag att ta fram ett förslag till FÖP Brålanda har inte fattats.”
Nä, det stämmer. Det var “bara” en punkt i en Mål- och resursplan antagen av kommunfullmäktige… Och varför anordnade och genomförde då nämnden tre stycken dialogmöten i Brålanda under 2019 om nämnden inte uppfattade beslutet som ett uppdrag…?
Byggnadsnämnden skriver också att arbetet med FÖP Brålanda inte kunde påbörjas på grund av att nämnden var tvungen att gå i takt med den statliga infrastrukturplaneringen (E45) och den regionala planeringen av tågstopp…. Och staten och regionen hade typ inte påbörjat, eller avslutat sitt arbete? Eller…? Ja, i varje fall hade det inte “klarnat”, som nämnden skriver, hur det skulle bli enligt planeringarna. (Kommunen använder fortfarande begreppet “tågstopp” fast regionen helst vill tala om “tåghållplats”.)
Även här är det ju lite konstiga skäl om nämnden uppfattar det som om man inte har fått något uppdrag…
Byggnadsnämnden anför också brist på tillgängliga personalresurser som ett skäl att inte ha fullföljt uppdraget. Nämnden förklarar också var pengarna har tagit vägen som man fick för arbetet av kommunfullmäktige. Och då blir bortförklaringarna ännu mer krystade och invecklade… Eller vad sägs om denna “förklaring”:
“De medel som avsattes för FÖP Brålanda 2018 användes inte utan återfanns i det överskott som Byggnadsnämnden redovisade i bokslutet, dock inte i förklaringen till avvikelsen. Inte heller 2019 användes medlen, men de reducerade det underskott som Byggnadsnämnden redovisade i bokslutet. I budgetarbetet inför 2020 accepterade Byggnadsnämnden en hyreshöjning på 550 tkr utan konsekvens, i den kalkylen fanns de specialdestinerade medlen till FÖP Brålanda inte kvar inom ram.”
Varför inte bara skriva som det är? Typ, vi har struntat i uppdraget, eller glömt det, och använt pengarna till annat…
Jag tror att jag kan räkna ut vilket svar jag kommer att få från byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg på min interpellation…
Men det allra viktigaste – det är att arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda nu kommer igång på allvar. Kommunstyrelsens förslag tyder på att den vill glömma det som har varit och istället se framåt. Det är en bra inställning.
En hel massa taxor och avgifter ska höjas. Det är kan man säga en slags skattehöjning för kommuninvånarna. Men det handlar om att de som använder en tjänst ska betala för den, och de som inte gör det, ska slippa betala. Men använder du flera tjänster kan det bli dyrt. Kommunen ska inte tjäna pengar på taxorna utan de ska gå till att bekosta verksamheten ifråga. Det invånare möjligen kan invända är att kommunen gör det bekvämt för sig och höjer taxorna och avgifterna istället för att försöka bli mer kostnadseffektiv. Jag hoppas och tror att det inte är så.
Taxor för markupplåtelse av offentlig platsmark ska höjas. Förändringarna är dock inte markerade i underlaget, så det är svårt att veta hur mycket. Markupplåtelse handlar om markhyra för t ex matvagnar, loppmarknad, torgförsäljning, trottoarpratare, containers mm. (Se bilden för ett exempel.)
Felparkeringsavgifterna, som är desamma sedan 2008, ska nu äntligen höjas… Har du missat P-skivan höjs avgiften från 300 till 400 kr, parkerar du där det är förbud att stanna eller parkera så kommer det att kosta 800 kr, tidigare 700 kr, och parkerar du utan tillstånd på en parkering för rörelsehindrade så kommer det att kosta 1.300 kr, tidigare 1.000 kr osv.
Riktlinjerna för färdtjänst med anledning av ny zonindelning inom Västra Götaland ska revideras. Så här lyder beslutsförslaget:
- “Beräkningsmodell av egenavgift vid färdtjänstresa övergår till att vara avståndsbaserad, med grundavgift på 50
kronor för de första 10 kilometrarna och därefter 3 kronor per kilometer. Årlig uppräkning sker med följsamhet till den allmänna kollektivtrafikens prisjusteringar. - Egenavgiften för resa i annan kommun förändras från 60 kr per enkelresa, till 65 kr som grundavgift med ett tillägg på 10 kr per kilometer.”
Taxorna inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar indexjusteras och, förmodar jag, höjs. Det gäller följande taxor: Taxa enligt lagen om foder och animaliska biprodukter, taxa enligt lag om tobak och liknande produkter samt taxa enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel.
Socialnämnden ska förändra taxor och avgifter, bland annat ska ska kostavgiften höjas med 5%. Det är dock inte nog med höjningar – även avfallstaxan höjs, liksom VA-taxan och plan- och bygglovstaxan.
Kommunfullmäktige beslutar om taxorna och avgifterna på sammanträdet i november.
Kommunstyrelsen ska även godkänna upprättat förslag till uppdragsavtal med Kunskapsförbundet Väst gällande vuxenutbildning 2021 på onsdag. Avtalet kostar kommunen 35,9 milj kr. Det är nödvändiga pengar, behovet av utbildning är stort.
Kommunstyrelseförvaltningen skriver:
“Det finns ett fortsatt stort behov av SFI, grundläggande vuxenutbildning och Yrkesvux bland de mest utsatta målgrupperna. Effekten av arbetsmarknadsläget väntas påverka behovet av Gymnasievux och Yrkesvux. Utöver detta tillkommer utbildning för ungdomar som omfattas av den så kallade Gymnasielagen.”
Jag kan väl bara tycka att besluten om Kunskapsförbundet borde diskuteras och fattas av kommunfullmäktige…
Till sist ska kommunstyrelsen behandla Gunnar Lidells (M) begäran om entledigande från en mängd kommunala uppdrag. Även Robert Johansson (KD) begär entledigande, från kommunstyrelsen och KSAU. I Johanssons ställe nomineras Magnus Ekström.
Det är en diger dagordning, men som sagt, det är budgeten som är det centrala ärendet.
KS 4/11 (1): Budgeten
Så har då kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde den 4 november dimpt ner i datorn (faktiskt redan i torsdags, den 29 oktober). Denna gång är kallelsen på 597 sidor, uppdelade på 28 ärenden. De ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen får med andra ord göra skäl för sina årsarvoden på vardera 32.604 kr (=2.717 kr/mån). Eftersom vi ersättare inte får något sådant väl tilltaget arvode, så är det kanske inte meningen att vi ska läsa igenom handlingarna…?
Det blir som vanligt en hel del information. Bara under punkten 3, “Information vid kommunstyrelsens sammanträde”, döljer sig åtminstone fem informationpunkter med sammanlagt minst sju föredragshållare. Informationspunkten börjar med en information om 
framtidsbygder i Dalsland. Jag är emellertid ganska säker på att det inte handlar om Elgärde i Frändefors… Kommunstyrelsen ska under mötet besluta att föreslå kommunfullmäktige att besluta om en hel del höjda kommunala taxor och avgifter. Innan dess blir det information om varför kommunen “måste” göra detta etc. Naturligtvis finns det också en hel del information och fakta om taxorna i det digra underlaget… Slutligen blir det information om mål- och resursplanen 2021-2023, dvs budgeten. Under varje informationspunkt finns det möjlighet för ledamöterna att ställa frågor. Det blir dock sällan eller aldrig några politiska diskussioner under dessa ärenden. Och det blir det oftast inte under de andra ärendena heller…
Sammanträdets stora och viktiga ärende denna novemberdag är naturligtvis budgeten för nästa år, 2021. Förslaget till beslut är tämligen omfattande och jag tänkte redovisa samtliga punkter.
Beslutsförslaget till Mål- och resursplan 2021-2023 lyder:
- “Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen under 2021 till 22:21 per skattekrona. Nivån är oförändrad jämfört med 2020.
- Kommunfullmäktige fastställer vision, övergripande inriktningsmål och förväntade resultat enligt upprättat förslag.
- Kommunfullmäktige fastställer riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt upprättat förslag på sidan 4.
- Kommunfullmäktige fastställer nämndernas tillskott av skattemedel, investerings- och exploateringsplan och övriga direktiv i enlighet med kommunstyrelsens förslag till mål- och resursplan för 2021-2023.
- För budgettäckning av löneavtal avsätts sammanlagt 82 mkr till kommunstyrelsens förfogande. I potten ingår även lönerevision för 2020.
- Anslagsbindningen avser för driftbudgeten den verksamhetsnivå som anges på sidan 19 och för investerings- och exploateringsplanens projektnivå. Kommunstyrelsen ges delegation att, om nödvändigt under löpande år, justera anslagsbindningsnivån.
- Framställningar till kommunstyrelsen om anslag eller bidrag i budget för år 2021, för vilka inte uppförts medel i budgetförslaget, eller vilka inte behandlats i särskild ordning, ska inte föranleda vidare åtgärder.
- Långfristig upplåning kan ske inom fastställd låneram på 865 mkr för 2021 utifrån gällande finanspolicy.”
Det är mycket text, men det är egentligen inga konstigheter. Det enda som kan ifrågasättas, det är att inriktningsmål och förväntade resultat ska fastställas. De diskuteras nämligen i väldigt liten utsträckning i budgetprocessen, egentligen bara när de olika nämndernas presidier får kortare “audienser” hos budgetberedningen. I praktiken blir det att de typ bara finns i ett dokument, utan koppling till hur de ekonomiska resurserna ska fördelas. Eftersom inriktningsmål och förväntade resultat hänger intimt samman med ekonomiska resurser (pengar krävs naturligtvis för att de ska kunna förverkligas och uppnås) borde mål, resultat och pengar diskuteras och beslutas samtidigt – på riktigt, inte bara i “teorin”. Men som så många gånger annars, så är teori och praktik ofta två helt olika saker i Vänersborgs kommun…
Det är kommunfullmäktige som fattar beslutet om budgeten den 18 november. Det kan bli ett annat beslut än det som kommunstyrelsen kommer att förorda på onsdag. För på onsdag kommer kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) förslag (=de styrande partiernas förslag) att få majoritet. Det beror på att samtliga partier kommer att rösta på sina egna budgetförslag, och har man inga egna så lägger man, i regel, ner sina röster. Det händer inte alltför sällan att de mindre partierna eller, rättare sagt, de icke-betong-partier som saknar representation i kommunens olika presidier, lägger sina budgetförslag först i kommunfullmäktige. Det brukar bara vara Medborgarpartiet som inte utarbetar något eget förslag.
Själva huvudförslaget till budget, och det som kommer att få majoritet och bli kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige, är det som:
“Ekonomikontoret har på uppdrag av kommunstyrelsens ordförande arbetat fram ett förslag till mål- och resursplan 2021-2023.”
Det finns två budgetförslag just nu. Benny Augustssons, dvs förslaget från S+C+MP, och den borgerliga oppositionens, dvs M+L+KD. Jag har beskrivit förslagen ganska noggrant i två tidigare bloggar – se “De styrandes budgetförslag” och “Det borgerliga budgetförslaget”. I en blogg redogjorde jag också för fackförbundens avvisande av det liggande budgetförslaget. (Se “Fackens syn på budgetförslaget”.)
De två budgetförslagen är som vanligt till förväxling lika. Och det måste väl vara ett underkännande av framför allt den politik som socialdemokraterna för?
Man skulle kunna tänka sig att det blir en hård och tuff debatt mellan de olika partierna på onsdagens kommunstyrelse. Men så blir det inte. Det blir knappast ens några samtal. Eventuella samtal sparas i stället till informella möten i kommunhusets “korridorer” eller grupprum. Det handlar i så fall om att de styrande eller oppositionen vill samla majoritet för sitt budgetförslag. Och blir det debatter så förs de i så fall i kommunfullmäktige.
Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas budgetförslag kommer med all sannolikhet senare, kanske redan på kommunstyrelsesammanträdet.
PS. Imorgon tänkte jag skriva om de andra ärendena som ska behandlas på sammanträdet.
Fackens syn på budgetförslaget
Det ingår i “rutinerna” att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons, dvs de styrande partiernas (S+C+MP), budgetförslag för nästa år ska MBL-förhandlas med arbetstagarnas fackliga organisationer. Augustssons förslag är arbetsgivarens förslag.
MBL-förhandlingen hölls den 20 oktober och hade då föregåtts av ett informationsmöte den 15 oktober. Ett tiotal personalorganisationer var representerade på mötet. Vad jag förstår så representerade de i stort sett samtliga de yrkesgrupper som är anställda i och av Vänersborgs kommun. Och inte bara det, jag antar att de flesta anställda är med i något fackförbund. Det betyder att upp mot 3.600 anställda representerades på förhandlingen.
Protokollet från MBL-förhandlingen är kort. I § 3 står det att Lärarförbundet, Kommunal, Vision, Lärarnas Riksförbund, Akavia, Ledarna, Vårdförbundet och SSR kom med synpunkter och att de skickas med som bilaga till protokollet. Sedan står det i paragrafen som följer:
“Det konstaterades att Lärarförbundet, Kommunal, Vision, Lärarnas Riksförbund, Akavia, Ledarna, Vårdförbundet samt SSR är oeniga med arbetsgivaren om förslaget till Mål- och resursplan med hänvisning till bilaga enligt § 3.”
Att vara oenig betyder att fackförbunden förkastade arbetsgivarens budgetförslag, dvs de styrande partiernas förslag till fördelning av pengar nästa år.
Det var 8 av 12 fackförbund som förklarade sig oeniga. De 4 förbund som inte gjorde det var några mindre förbund – Fysioterapeuterna, DIK (organiserar akademiker inom kultur- och kommunikationsbranschen), Sveriges arbetsterapeuter och Naturvetarna (fackförbund för högskoleutbildade naturvetare). De stora fackförbunden gjorde tummen ner till socialdemokraternas, centerpartiets och miljöpartiets förslag.
Det är naturligtvis oerhört intressant att ta del av motiveringarna till ställningstagandet. Och det framgår av den bilaga som medföljer protokollet, “Fackförbundens gemensamma ställningstagande angående Mål- och resursplan 2021-2023”. Det kan konstateras att det är remarkabelt att personalorganisationerna, och så många som 8 stycken, har kommit överens om ett gemensamt ställningstagande. Det är i mina ögon politiskt mycket betydelsefullt. Eller borde åtminstone vara…
Fackens ställningstagande börjar med en tabell där kommunens inriktningsmål är uppställda:
Och så skriver de 8 fackförbunden:
“Vänersborgs kommun har sex inriktningsmål. Vi kan inte se hur nämnderna kan leva upp till dessa mål i verksamheterna med det budgetförslag som presenterats.”
Och så påpekar de att två nämnder, Socialnämnden och Barn och Utbildningsnämnden:
“saknar nödvändiga resurser för att ens kunna bedriva en bra grundverksamhet.”
Det är framför allt de här två nämnderna som står för de verksamheter som vi brukar kalla välfärd (vård, skola och omsorg), uppgifter som dessutom är lagstadgade. Egentligen skulle kritiken kunna stanna redan där, detta är faktiskt avgörande argument i sig för att den föreslagna budgeten från de styrande partierna bör förkastas. (Se “De styrandes budgetförslag (2/2)”.) Och eftersom det borgerliga budgetförslaget i stort sett är identiskt träffar kritiken egentligen även det. (Se “Det borgerliga budgetförslaget”.)
Fackförbunden skriver vidare lite om att de delar socialförvaltningens och barn- och utbildningsförvaltningens analyser och de konsekvensbeskrivningar av åtgärdsprogrammen som presenterats. De är även positiva till genomförda genomlysningar och utredningar.
Fackförbunden beskriver de befarade konsekvenser som kan bli resultatet av budgetförslaget, och det tål att läsa noggrant:
“Vi ser att anmälningarna om tillbud samt hot och våld ökat dramatiskt de senaste åren. Likaså har sjukskrivningarna ökat i alarmerande takt. Verksamheterna har enorma behov av mer personal med rätt utbildning, men med denna budget ser vi risker för att medarbetarna närmast verksamheterna får betala 
priset. Arbetsbelastningen kommer att öka vilket medför ökad sjukfrånvaro och/eller ökad sjuknärvaro. Även tillbuden samt hot och våld befaras fortsätta öka ännu mer. När anmälningarna om tillbud och hot och våld ökat så dramatiskt i skolans värld de senaste åren, hur tror man att man ska kunna vända trenden genom att minska resurserna?”
Det här säger alltså 8 fackförbund som tillsammans organiserar en mycket stor del av kommunens 3.600 anställda…
“minska resurserna…”
Och fackförbunden betonar särskilt vilka de tror kommer att drabbas hårdast av den föreslagna budgeten:
“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”
Och fackförbunden avslutar ställningstagandet:
“Eftersom den föreslagna budgetramen för 2021 inte är tillräcklig för de stora behov kommunen har och att konsekvenserna kan innebära kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Vårdförbundet, Vision, Ledarna, SSR och Akavia oeniga till förslaget om budget för 2021.”
Fackförbundens ställningstagandet är mycket tungt, och viktigt. Märk väl, det är de anställda, inklusive cheferna, de som befinner sig ute i verksamheterna, på golvet, som skriver detta.
Och det är något som alla politiker borde lyssna på…
Anm. Du kan ladda ner MBL-protokollet och fackförbundens ställningstagande genom att klicka här.
PS. Det kan nämnas att fackförbunden inom Barn- och utbildningsnämndens verksamheter redan tidigare har förklarat sig oeniga till budgetförslaget för BUN. (Se “BUN (15/6): Fackens syn på budget 2021”.)
KF (21/10): För Vänersborgs bästa?
Lite i skuggan av socialnämndens möte förra torsdagen, och det viktiga men ödesdigra beslutet om att förlägga boendet för “personer med problematisk funktionsnedsättning” till Elgärde, sammanträdde faktiskt kommunfullmäktige kvällen innan, den 21 oktober. Det direktsändes för andra gången i den vänersborgska historien på webben. (Utsändningen och tekniken fungerade för övrigt återigen perfekt!) Eftersom jag hälsade på barnbarnet i Småland på onsdagen så fick jag se sändningen i efterhand. Och det har jag gjort nu, och det kan också vem som helst göra på Vänersborgs hemsida.
Sammanträdet började med att ordförande Annalena Levin (C) berättade att man undersöker om det går att samla hela fullmäktige, alla 51 ledamöter, nästa gång. I november är det nämligen kommunens budget för år 2021 som ska avhandlas. Eftersom det är årets viktigaste beslut har det tydligen framförts önskemål om ett fulltaligt fullmäktige.
Det är bra att ordförande Levin överväger andra sammanträdesformer tycker jag, men med tanke på hur coronan utvecklar sig så är vi nog flera äldre och personer i riskgrupper som är pessimistiska.
Det var ett tämligen långt sammanträde förra onsdagen, den 21 oktober. Och det var också ett stundtals tämligen segt och faktiskt lite långtråkigt möte. Jag har t ex inte sett att TTELA har skrivit ens en notis om sammanträdet… (På webben kan du emellertid välja vilka ärenden du vill lyssna på.) Jag tror att de som lyssnade undrade om detta “var allt”. Åskådarna ställde sig säkerligen den självklara och ganska naturliga frågan om var de politiska diskussionerna finns. Och det undrar egentligen jag också. Det går i och för sig lite livligare till när ledamöterna möts öga mot öga i samma lokal, men visst är det även då mycket slentrian och rutin. Och det tråkigaste av allt, ganska mycket är uppgjort redan från början, tyvärr… Partierna har bestämt hur de ska rösta innan mötet, och inget på sammanträdet kan få dem att ändra uppfattning.
Detta illustrerades tragiskt nog med all önskvärd tydlighet förra onsdagen.
Anders Strand (SD) yrkade på en annan beslutsformulering i ärendet “Klimat 2030 . Kommunernas klimatlöften”. Strand föreslog två korrigeringar i beslutet.
I beslutsförslaget stod det:
“I första hand ska fordon väljas där primärt drivmedel är fordonsgas eller el. I andra hand ska fordon väljas som uppfyller villkoren för den statliga miljöbilsdefinitionen.”
Strand (SD) ville stryka satsen/meningen “i första hand”. Istället ville han låta den andra satsen bli ensam kvar, och börja med “i första hand” i stället för “i andra hand” – alltså:
“I första hand ska fordon väljas som uppfyller villkoren för den statliga miljöbilsdefinitionen.”
Var det komplicerat att ta ställning till? Det tyckte kommunfullmäktige…
Det andra ändringen som Strand ville göra, var att påståendet om att kommunen vill höja boendeparkeringsavgiften skulle strykas. Denna höjning har nämligen inte fullmäktige fattat beslut om.
Var det komplicerat att ta ställning till? Det tyckte kommunfullmäktige…
Dan Åberg (M) var av den uppfattningen att Anders Strands förslag kom i ett alltför sent läge. Det höll Bo Carlsson (C) med om. Carlsson sa ungefär så här:
“Det kanske är ett klokt förslag, men att sitta här rakt upp och ner. … Vi måste ha tid på oss. Vi måste kunna prata i våra respektive partigrupper.”
Och då tänker jag… Kan man inte komma med förslag, och bra förslag, under ett sammanträde med kommunfullmäktige? Är inte fullmäktige till för att diskutera olika alternativa förslag och lösningar, jämföra, analysera, argumentera och ta ställning? Är det inte meningen att ledamöterna ska fundera över och överväga vilka av de förslag som framförs på sammanträdet som är vettigast och meningsfullast? Och rösta på det bästa förslaget?
Varför sammanträder annars fullmäktige?
Eller är det så att ledamöterna inte vill, vågar, kan eller får tänka själva? Är det så att när partiet har bestämt vilket förslag man ska rösta på innan sammanträdet, så är det detta som gäller oavsett vad som händer och vad som sägs i fullmäktige? Och oavsett vad respektive ledamot själv kommer fram till under sammanträdet…
Men om inte förslagen framförs i kommunfullmäktige, när ska de då framföras? Vilka kanaler ska ledamöterna använda sig av? Ska ledamöterna skriva insändare – eller kanske börja blogga?
I det här fallet var inte Anders Strands förslag och yrkande särskilt komplicerat. Det behövdes inte mycket tid till att förstå vad han menade, och det borde ha kunnat få ledamöterna att ta ställning direkt på sammanträdet. Åtminstone efter en ajournering, om man nu ville samtala i partigrupperna. Det hör också till saken att Anders Strand faktiskt framförde samma synpunkter på kommunstyrelsens sammanträde den 7 oktober… Då som nu var det ingen som argumenterade mot Anders Strand.
Strand begärde votering. SD fick bara stöd av MBP. S+C+MP+V röstade mot Strand och M+L+KD avstod från att rösta.
Kanske skulle någon av betongpolitikerna fundera på om den politiska processen som föregår besluten i kommunen skulle se annorlunda ut. Om inte den politiska processen borde förändras och utformas på ett sätt som gör att de klokaste och bästa förslagen kom fram innan det var dags för beslut. Och att det avsattes tid så att politikerna kunde prata ihop sig och hitta de bästa förslagen och lösningarna, innan det var skarpt läge – eller “för sent”…
Vi får väl se om de styrande tar några initiativ i den riktningen. Det kan bli upp till bevis i en annan fråga, som också diskuterades förra onsdagen.
Samtidigt som fullmäktige tänkte avslå miljöpartiets motion om att inrätta en social investeringsfond “lovade” nämligen Anders Wiklund (MP), Bo Carlsson (C) och Benny Augustsson (S) unisont att förslag skulle komma någon gång i framtiden på någon form av sociala investeringsfonder. Vilket i och för sig kom som en överraskning, eftersom motionen dels avslogs och dels lämnades in av miljöpartiet redan 2014. Det är ju några år sedan – och under hela den tiden har ju faktiskt S+C+MP styrt kommunen…
Och “poängen” var tydligen att de styrande partierna skulle arbeta med dessa fonder “i sin grupp”. Ja, “i sin grupp”, inte tillsammans med andra partier…
Och då undrar i varje fall jag, om de styrande partierna vill införa någon form av sociala fonder, varför inte ta initiativ till en gemensam diskussion med de andra partierna om hur detta ska gå till på bästa sätt, för kommunens bästa? För visst bör väl kommunens bästa stå i centrum och vara ledstjärnan för politikernas arbete? För inte vill väl de styrande att ett framtida förslag om att inrätta investeringsfonder skulle avslås bara för att oppositionen är oenig med de styrande på vissa punkter…?
Eller tycker den styrande ”gruppen” att det är viktigare att det är just den som framför ett förslag än att det blir förverkligat? Det kanske är så. Det kanske är så att ett eventuellt förslag är tänkt att användas i en valrörelse. Som kan leda till att de egna positionerna vid makten säkras. Det kanske är viktigare än kommunens bästa…
Oops! Den här bloggen blev inte riktigt som jag hade tänkt när jag började skriva… Men så blir det ibland.
Det fattades också en del (andra) beslut under kommunfullmäktiges sammanträde, men det blev varken debatter eller voteringar – knappast ens några samtal. Är du intresserad av de ärenden som behandlades kan du läsa min blogg inför sammanträdet – “Fullmäktige som vanligt på onsdag”. Här kan du också klicka vidare om du vill fördjupa dig i något ärende.
Tre av kommunens bolag presenterade sig också under sammanträdet. Får jag tid så ska jag skriva några ord om dessa vid ett senare tillfälle.
Jag hade också lämnat en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). Dahlberg tar god tid på sig att svara, det har fortfarande inte kommit något svar. Dahlberg har dock fram till nästa fullmäktigesammanträde på sig. (Du kan läsa min interpellation här: “Fråga om FÖP Brålanda”.)
Och till sist två glada nyheter. Två vänsterpartistiska kvinnor är på väg att göra comeback i de parlamentariska församlingarna. Gunilla Cederbom blir ny ersättare i kultur- och fritidsnämnden och Kate Giaever i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Välkomna tillbaka!
Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.
Det finns inget som engagerar kommuninvånare så som när det dyker upp förslag på att skolor ska läggas ner. Och det har jag full förståelse för. Jag var med år 2012 när de borgerliga partierna i mini-alliansen ville lägga ner en rad mindre skolor i kommunen. Då ordnades samtal och diskussioner på flera ställen runt om i kommundelarna – och vi politiker fick uppleva invånarnas engagemang, och protester, på nära håll.
I juni 2012 avgjordes skolfrågan i kommunfullmäktige. Då stod de borgerliga partierna (M+FP+KD), som då styrde Vänersborg, mot en enig opposition – alla partier utom Sverigedemokraterna. SD lade ner sina två röster, trots att de redan då i sina valbroschyrer hade talat om att de ville bevara de mindre landsbygdsskolorna. Men rösterna från S+V+C+VFP räckte, med röstsiffrorna 29-20 bestämde fullmäktige att inga skolor skulle läggas ned. (Se “KF 20 juni (1): Mini-alliansens historiska nederlag!”.)
Nu står vi återigen inför hot om nedläggning av två skolor, Rösebo och Mulltorp. Det är två skolor som ligger på landsbygden, har relativt få elever och är i stort sett alldeles nyrenoverade(!). Naturligtvis reagerar vårdnadshavare och även andra i området. Eleverna blir sedda i den mindre skolan, det är lugn och ro och eleverna trivs. Skolan är även en viktig symbol och ofta också en mötesplats för hela ”grannskapet”.
Bakgrunden till nedläggningshotet är ett beslut i barn- och utbildningsnämnden (BUN) den 15 juni. Om du vill läsa mer i detalj om vad som tilldrog sig under sammanträdet kan du läsa bloggen “BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!”. I varje fall så röstade majoriteten av ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden, M+L+KD+SD, med 5 röster igenom beslutet, som hade följande formulering:
“De åtgärder, som i bilaga 2 redovisas som ”övriga möjliga åtgärder” om sammanlagt 10,5 mkr, genomförs vilket lämnar en återstod av 2,4 mkr för åtgärd inom ”minskad budget till verksamheten”.”
Det var formellt Magnus Ekström (KD) som yrkade på detta förslag för KD, L och M.
I bilaga 2 räknas flera möjliga besparingsåtgärder upp:
Ekström och de borgerliga partierna ville alltså genomföra besparingarna på samtliga de åtgärder som listades under rubriken ”Övriga möjliga åtgärder”.
Nedläggningen av skolorna i Rösebo och Mulltorp gömmer sig under åtgärden:
“Omorganisation av verksamhet inom fritidshem och grundskola”
Läser man vidare i underlaget så förklaras åtgärden en bit ner i dokumentet. Där står att det handlar om att effektivisera lokalanvändningen och organisationen i Mulltorp och Rösebo. Och att denna åtgärd skulle spara 1,6 milj kr på lokalhyra, städ och vaktmästeri.
Det står kanske inte rakt upp och ner att Mulltorp och Rösebo ska läggas ned, men ska åtgärden spara 1,6 milj kr på lokalhyra, städ och vaktmästeri så betyder det att det inte kommer att finnas några skollokaler i Mulltorp och Rösebo att betala hyra för, eller att städa, eller för vaktmästare att sköta om… Det borde alla politiker i nämnden kunna räkna ut och om inte, så har det framgått av den information och de debatter som har förts på sammanträdena.
Och det var egentligen “inget konstigt med det”, det här var de borgerliga partierna helt öppna med. I TTELA (se TTELA “Skolorna i Mulltorp och Rösebo kan stängas”) fick Henrik Josten (M) frågan av journalisten:
“Men S och C hade ju ett förslag som skulle rädda kvar de två skolorna?”
Och Josten varken pratade bort eller förnekade vad beslutet innebar utan svarade:
“Men de tog en större besparing på personalen.”
BUN-ledamoten Josten var helt på det klara med, precis som de flesta andra, att beslutet innebar nedläggning.
Den styrande minoriteten, S+C, röstade mot det borgerliga förslaget och för ett eget yrkande, som formellt var framlagt av ordförande Mats Andersson (C):
“Om följande åtgärder, beskrivna i bilaga 2, då lämnat budgetförslag ska rymmas inom tilldelad budgetram; Minskad budget till verksamheten 6,2 mkr, Stängning av Lanternan, helg, kväll och nattomsorg 3,8 mkr och Minskat öppethållande inom förskola och fritidshem med 1h/dag 2,9 mkr.”
Det kan tilläggas att det inte fanns några röstberättigade ledamöter från Miljöpartiet eller Medborgarpartiet med i nämnden.
Med andra ord, ledamöterna i BUN från M+L+KD+SD ville stänga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo. (Det var det ”nej”-et betydde i omröstningen.) S+C ville inte lägga ner några skolor. Däremot ville de, liksom de borgerliga partierna, stänga “nattdagiset” Laternan… Men det är en annan fråga. Vänsterpartiet ville inte spara på något. (Se “BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!”.)
Det har i efterhand visat sig att Sverigedemokraterna inte riktigt har förstått vad de röstade på. Sverigedemokraternas gruppledare Anders Strand skrev en insändare i TTELA och en av ledamöterna i BUN, Jan Appelqvist Palmqvist (SD), som också var justerare på det aktuella nämndsmötet, skrev ett brev till vårdnadshavarna i Rösebo. (Vi tre ledamöter i BUN som representerar Vänsterpartiet, Magnus Lilja, Eva Lindgren och undertecknad, skrev en insändare till TTELA som svar till Anders Strand. Den kan du läsa här: ”Om SD: Om de lyssnat och läst hade de vetat”.)
Jan Appelqvist Palmqvist (SD) skriver till vårdnadshavare i Rösebo, och den artikel i TTELA som han syftar på är “Skolorna i Mulltorp och Rösebo kan stängas”:
“Artikeln i TTELA är ett rent påhopp på oss från Centern och sossarna.”
Och lite senare i brevet:
“Artikeln var endast till för att vilseleda väljare inför nästa valrörelse genom att komma med rena lögner. I mina ögon är detta i det närmaste kriminellt.”
Det är helt osannolika påhopp på TTELA och dess journalist. Och de stämmer inte på något sätt. TTELA:s journalist hade helt klart för sig, liksom “Centern och sossarna”, vad nämndens beslut innebar och hur de olika partierna röstade. Jag tycker att det är viktigt att påpeka detta, TTELA:s journalist är både insatt i ärendet och helt sanningsenlig i sin rapportering. Till skillnad från…
Appelqvist Palmqvist (SD) fortsätter sitt brev:
“Eftersom vi blev vågmästare och röstade ner S & V´s budget blev de minst sagt förbannade.”
Jag vill gärna citera detta, även om det inte tillhör sakfrågan, eftersom det visar vem som har bristande kunskaper eller står för “fake news”…. “V”, dvs Vänsterpartiet, har inte lagt någon budget, varken på egen hand eller tillsammans med socialdemokraterna… Vänsterpartiet visade dessutom tydligt på sammanträdet att partiet var mot de budgetramar som kommunstyrelsen hade antagit.
Och så kommer själva nyckelavsnittet i svaret från Appelqvist Palmqvist (SD):
“Vad vi röstade på var förslag som tjänstemännen tagit fram. Inte ett ord om någon nedläggning av någon skola nämndes på mötet. Man kan dock läsa i kallelsen att tjänstemännen kunde tänka sig att göra en omfördelning av medel på just Rösebo och Mulltorps skolor.”
Jan Appelqvist Palmqvist (SD) har tydligen missat att han röstade för en nedläggning av Mulltorp och Rösebo. Hur Appelqvist Palmqvist kan ha missat nedläggningen, både i underlaget och det som sagts på mötena, och tolka det som “omfördelning av medel”, är i det närmaste ofattbart. Vad då “omfördelning av medel”? Tar man alla pengar för hyra av skolorna Mulltorp och Rösebo så är inte det någon ”omfördelning” – det betyder att nämnden inte hyr lokalerna längre. Lokalerna kan inte användas. Skolorna är nedlagda…
Men visst, vem som helst kan göra misstag. Men nu, så sent efteråt…? Och fortfarande skylla på andra, som Anders Strand (SD) gör i sin insändare i TTELA i förra veckan. Är det inte bättre att erkänna att SD gjorde ett “misstag”?
Men det som alla vårdnadshavare och andra i och utanför Mulltorp och Rösebo undrar – är det nu bestämt att de nyrenoverade skolorna i Mulltorp och Rösebo ska läggas ner?
Svaret är nej.
För det första är nedläggningen av skolorna en besparingsåtgärd utifrån de budgetramar som kommunstyrelsen beslutade om i våras. Kommunfullmäktige kan i november besluta om en helt annan budget för barn- och utbildningsnämnden. Ja, inte ens en helt annan budget. Det räcker ju egentligen med 1,6 milj mer än dessa ramar så behöver inte nämnden spara på att lägga ner skolorna. Och för det andra. Om nämnden inte får pengarna, så ska en nedläggning av skolor beslutas av kommunfullmäktige. Och då kan fullmäktige helt enkelt säga nej. Då får BUN skära ner och spara på något annat. Kommunfullmäktige kommer för övrigt inte att hinna behandla en nedläggning redan i november. Det måste nämligen bli ett eget ärende, som ska beredas etc…
Utvikning: Det har diskuterats vem som kan och får fatta beslut om skolnedläggningar – rektor, “skolnämnden” eller kommunfullmäktige. Frågan avgjordes rättsligt 2016 då ett nedläggningsbeslut av skolor i Lilla Edet överklagades. Rättsväsendet kom fram till att sådana beslut ska fattas av kommunfullmäktige. (Se SVT “Beslut om hotade byskolor måste tas i fullmäktige”.)
Om det går så långt att frågan om nedläggning av skolorna i Rösebo och Mulltorp ska avgöras av kommunfullmäktige, precis som år 2012, så kommer det sannolikt inte att bli någon nedläggning. Inte ens om Sverigedemokraterna 
glömmer sina vallöften, igen, och röstar för en nedläggning eller, som för 8 år sedan – lägger ner sina röster…
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet har tillsammans majoritet i kommunfullmäktige, 27 mandat.
Om SD: Om de lyssnat och läst hade de vetat
I torsdags (22 oktober) hade sverigedemokraten Anders Strand en insändare i TTELA. Den handlade om att Sverigedemokraterna minsann inte hade röstat på något förslag om att lägga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo. (Insändaren var publicerad kvällen innan, på onsdag, på TTELA:s hemsida – se ”Resultatet av undersökning minst sagt nedslående”.)
Anders Strand inledde sin insändare på följande sätt:
”Svar på felaktigt påstående om att Sverigedemokraterna bryter vallöften och stödjer budgetförslag om att stänga Mulltorp och Rösebo i barn- och utbildningsnämnden, 15 juni.”
Och Anders Strand (SD) avslutade med:
”Det finns inget beslut om att stänga Mulltorp och Rösebo skola, varken i underlagen från förvaltningen eller i nämndens beslut. Sverigedemokraterna stödjer inte något budgetförslag som stänger Mulltorp och Rösebo varken i nämnd eller i kommunfullmäktige.”
Det var inte sant.
Därför skrev Vänsterpartiets representanter i barn- och utbildningsnämnden (BUN) – Eva Lindgren, Magnus Lilja och undertecknad bloggare – ett svar. Det skickade vi till TTELA i söndags eftermiddag. I måndags kväll publicerades vår insändare på TTELA:s hemsida (se TTELA: ”Om de lyssnat och läst hade de vetat”) och idag onsdag i papperstidningen. Här nedan följer insändaren i oavkortad form. Det är som vanligt TTELA som har satt rubriken.
Imorgon torsdag tänker jag publicera en längre blogg om BUN:s nedläggningsbeslut av Rösebo och Mulltorp – och Sverigedemokraternas roll. Dessutom tänker jag redogöra för ett brev som en av Sverigedemokraternas ledamöter i BUN, Jan Appelqvist Palmqvist, har skrivit till vårdnadshavare på Rösebo skola…
===
Om de lyssnat och läst hade de vetat
Anders Strand i Sverigedemokraterna (SD) skriver i en insändare att SD inte har röstat för något budgetförslag som stänger skolorna i Mulltorp och Rösebo.
Det är inte sant.
Det är dock svårt att avgöra om Strand (SD) försöker dupera vänersborgarna medvetet eller omedvetet. Om det är omedvetet visar Strand och Sverigedemokraterna återigen prov på bristande förmåga att läsa politiska handlingar ordentligt.
Barn- och utbildningsnämndens beslut 15 juni andra punkten löd:
“De åtgärder, som i bilaga 2 redovisas som ”övriga möjliga åtgärder” om sammanlagt 10,5 mkr, genomförs….”
Så långt är Strand med när han nämner en av åtgärderna, som står i bilaga 2:
“Omorganisation av verksamhet inom fritidshem och grundskola”
Längre ner i beslutsunderlaget så förklaras åtgärden. Där står det att det handlar om att effektivisera lokalanvändningen och organisationen. Det står också att detta skulle minska nämndens kostnader med 1,1 mkr för Mulltorp och 0,5 mkr för Rösebo. Det här genom besparing på lokalhyra mm. För den insatte betyder det att skolorna läggs ner. Betalas det ingen lokalhyra så kan inte lokalerna användas – skolorna är nedlagda.
Att nedstängning av skolorna var ett alternativ har varit helt solklart för nämndens ledamöter under en lång tid. Det var inte heller något som den borgerliga oppositionen mörkade när de föreslog och röstade för denna besparing. Om SD:s ledamöter hade lyssnat eller läst underlaget hade de också vetat vad de anslöt sig till.
Eva Lindgren
Magnus Lilja
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet i BUN
Senaste kommentarer