Arkiv
KS sammanträder!
På onsdag sammanträder kommunstyrelsen i Vänersborg.
Igår kom handlingarna. Det är 20 ärenden som ska avhandlas och allihop ryms på 251 sidor. Det är några färre sidor än vanligt, vilket nog den uppmärksamme läsaren redan har upptäckt. Men då ska man komma ihåg att det förutom dessa ärenden, som ska beslutas, också är inplanerat information från kl 08.30 till 13.50. En information som dessutom alltid brukar ta längre tid än tänkt…
Så det blir säkerligen som vanligt – beslutsärendena klubbas igenom tämligen snabbt i slutet på mötet, utan nämnvärd diskussion. Det är i varje fall tanken som jag förmodar att ordförande Augustsson (S) har. Några av informationspunkterna handlar dock om tre av de ärenden som det senare ska fattas beslut om. Och ett ärende saknas, men det kommer säkerligen vid ett annat tillfälle. Jag tänker på Public Partners genomlysning av kommunen.
Så här ser kommunstyrelsens ärendelista/dagordning ut:
Det kan väl sägas direkt att är det något som ska förklaras, framföras, kritiseras etc så är det bara för ev bloggläsare att höra av sig till undertecknad. (Underlagen till varje ärende finns i utskicket och kan laddas ner här, från kommunens hemsida.)
Det är framför allt tre ärenden som är “extra tunga” och principiella, ärendena 7 “Antagande av riktlinje för styrande dokument”, 8 “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer samt antagande av regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag” och 9 “Antagande av policy samt riktlinje för kommunens representation och uppvaktningar”.
Ärende 8 om sponsring och marknadsföring mm är ett resultat av den motion som Jonathan Axelsson (M) och jag (V) lämnade in den 21 september 2016. (Du kan läsa motionen i sin helhet här: “V och M skriver gemensam motion”.)
Det är avsatt 20-35 min till information och diskussion i respektive ärende. De två första ska dock inte beslutas nu på onsdag. Det är klokt tycker jag. Det är svåra och komplicerade frågor, särskilt den om sponsring och marknadsföring. Och det är viktigt att hela kommunstyrelsen kommer överens. Det handlar om regler som är till för kommunens och dess invånares bästa. De borde inte resultera i uppslitande partistrider, utan bli så bra som möjligt. Nu får alla ledamöter en chans att prata ihop sig och också till att diskutera internt i sina respektive partier.
Jag återkommer med mer om dessa tre ärenden – när jag har läst igenom och funderat över handlingarna några gånger till…
Två motioner ska också behandlas, Lutz Rininslands (V) motion om öppenhet på den digitala anslagstavlan och miljöpartiets motion (Anna-Karin Sandberg, Marika Isetorp och Per Sjödahl) om en social investeringsfond.
Rininsland lämnade in sin motion i våras (motionen kan hämtas här). Han yrkar att:
“kommunfullmäktige beslutar att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”
Men det vill inte de tjänstemän som har skrivit beslutsförslaget. Och kanske då inte heller politikerna i kommunstyrelsen. Vi får se.
Tjänstemännen motiverar sitt avslagsbeslut med att det utifrån ett GDPR-perspektiv är: 
“olämpligt att publicera alla beslutsunderlag på hemsidan.”
GDPR (Dataskyddsförordningen) gäller i hela EU och är till för att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Men nu är det faktiskt så att det inte skulle vara olagligt att publicera beslutsunderlagen. De är nämligen allmänna handlingar och därmed offentliga. Men tjänstemännen menar trots det att skyddet mot den enskilde:
“får rimligen väga tyngre än service till allmänheten.”
Det är ju egentligen en åsikt – och därmed en politisk fråga…
Ett alternativ är ju också att ta bort alla uppgifter om enskilda, som t ex namn och adresser, ur kallelser och protokoll. Tjänstemännen anser emellertid att detta skulle kräva alltför mycket tid, och:
“en arbetsbörda som inte är försvarbar.”
Kanske återigen mer en värdering än ett faktapåstående…
Det är tydligen så att digitaliseringen har kommit i vägen för öppenhet och demokrati…
Miljöpartiet vill, i varje fall ville partiet det när motionen lämnades in 18 juni 2014, att Vänersborg skulle inrätta en social investeringsfond:
“med medel som kan disponeras av alla kommunala verksamheter, i syfte att användas för investeringar i förebyggande arbete, som kommer barn och unga till nytta.”
Inte heller det vill tjänstemännen i kommunen. Och med tanke på att det har förflutit 5,5 år, så var det ett mycket tunt svar som levererades i handlingarna… Så är t ex motionen inte ens med i utskicket!
Avslagsförslaget motiveras med följande ord:
“Införandet av en social investeringsfond har diskuterats under budgetprocessen, men förslaget avslogs. Detta, med tillägget att motionen nu är över fyra år gammal leder förvaltningen att till slutsatsen att det inte verkar finnas en politisk majoritet som stödjer förslaget, varför det föreslås ett avslag på motionen.”
Det är allt. Men nu är det ju så att motionen skrevs innan valet 2014. Och efter valet fick miljöpartiet helt oväntat ingå i styret tillsammans med socialdemokrater och centerpartister. Vilket också blev fallet i valet 2018. Och då är min teori att MP helt enkelt fick släppa kravet på sociala investeringsfonder – för att sitta med i styret. Det var så att säga ett av priserna som MP fick betala. (Eller?)
Sociala investeringsfonder är annars en bra idé. De har införts i väldigt många kommuner i landet. Vanligast är fonderna där socialdemokraterna är med i styret…
Det blir till att läsa handlingar de närmaste dagarna. Någon mer blogg kring ärendena på kommunstyrelsens sammanträde lär det med all sannolikhet bli.
Efter BUN (2): “Det är nolltolerans mot våld mot personal.”
Det var alltså sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) i måndags. Ärendena beskrevs i tre bloggar innan sammanträdet (se “BUN är på gång igen!”, “Skollokaler” och “Intressant årsredovisning”) och efter sammanträdet skrev jag om vad som sades och informerades om i ett av ärendena (se “Norra och Holmängen”).
Måndagens blogg om Norra skolan och den nya skolan på Holmängen lästes av många personer och den har diskuterats i Facebookgruppen “Vänersborgare”. Det verkar som det är i denna grupp som politik i Vänersborg diskuteras – och får diskuteras…
BUN-sammanträdet började med information. Pål Castell från miljö- och byggnadsförvaltningen informerade om den Fördjupade Översiktsplanen för Vänersborg och Vargön (se mer på på kommunens hemsida – “FÖP Vänersborg- Vargön”) och barn- och utbildningsförvaltningen informerade om det pågående arbetet med kommunens omvärldsanalys. Omvärldsanalysen är en del av budgetarbetet för 2021. Analysen fokuserar i år på digitalisering.
Det är flera politiker i nämnden som är tveksamma till den omfattande användningen av datorer i förskola och skola. Datorer har införts i undervisningen utan något egentligt stöd från forskningen. Det är snarare IT-företagen än pedagogerna som har drivit utvecklingen och förespråkat digitaliseringen. Och företagen har andra motiv än skolan… Nyare forskning, som t ex studien från “Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering”, visar att datorer i undervisningen varken förbättrar skolresultaten eller likvärdigheten. Resultaten tyder snarare på det omvända. (Se t ex “Ingen fördel med egen skoldator”.)
Nämnden hamnade nog lite utanför ämnet digitalisering. Men trots det ansåg ordförande att nämnden hade bra, viktiga och intressanta diskussioner. Det tycker jag också.
Nämnden antog “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2020-2028”. Det var en del information, frågor, svar och diskussion i ärendet, men jag tror att jag har redogjort för det mesta i faktaväg både i bloggen “Skollokaler” innan sammanträdet och i bloggen “Norra och Holmängen” i måndags efter mötet. (Det här ärendet och ärendet om en ny skola på Holmängen gick till viss del in i varandra.)
Det meddelades dock några kompletterande fakta, som jag tror att jag inte har nämnt tidigare:
- Den nya idrottshallen på Sportcentrum är klar till höstlovet.
- BUN hyr för närvarande 18 moduler: 13 för grund- och 5 för förskolan
- Hyresavtalet för Vänerparksskolan sträcker sig till år 2028. Tanken är att hyresavtalet då ska förlängas.
- Det går 24 elever på Rösebo skola.
- Det går 65 elever (F-6) på Skerrud skola, 38 av dem på fritids.
- Det går ca 40 barn på förskolan på Skerruds skola,
Signaturen “Rune” har för övrigt återigen delgivit bloggläsarna några intressanta tankar i en kommentar, där hen dels tycker att politikerna måste börja prata klartext och dels framför tankar kring Norra skolan och Vänerparksskolan mm – klicka här.
I diskussionen om skolplanen föregrep ordförande Mats Andersson (C) ett senare ärende på dagordningen. Andersson sa nämligen klart och tydligt att antalet elever i Vänersborgs skolor ökade med fler än 10 elever 2019! (Se “Intressant årsredovisning”.) Det betydde att Andersson ansåg att vänsterpartiet hade helt rätt som argumenterade för att BUN skulle ha extra pengar för ökningen av antalet elever – precis som det stadgades i budgetbeslutet för år 2019. (Se “Byråkratiskt beslut om BUN”.)
Jag hade förväntat mig att de andra ledamöterna, som också sitter i fullmäktige och som röstade nej till vänsterpartiets yrkande att rösta ja till BUN:s egen begäran(!), skulle yttra sig igår. Och förklara varför de röstade nej till extra pengar i kommunfullmäktige. Det gjorde de alltså inte, trots påpekanden från ett visst håll… Signaturen “Rune” har nog rätt när han anser att politikerna i nämnden borde tala klartext… (Ordförande Mats Andersson var frånvarande när fullmäktige beslutade i frågan.)
För övrigt diskuterades det en del kring ärendet “Bokslut 2019: Kort verksamhetsberättelse”, men inget som kanske är värt att återberätta. Fast det var bra diskussioner. Nämndens ledamöter visar ett allt större intresse för verksamhetsfrågor. Och diskussionerna fortsatte under nästkommande ärenden…
Nämnden fick information om allvarliga incidenter som nyligen har inträffat på våra grundskolor – incidenter som har innefattat våld mot personal. Det är incidenter som får både personal och elever att må dåligt. Det tar också tid att utreda incidenterna och de kräver mycket extra resurser för att åtgärda. Och det är som ordförande Andersson sa:
“Det är nolltolerans mot våld mot personal.”
Nämndens presidium ska senare denna månad träffa kommunalråden för att ta upp och diskutera denna fråga. Den är en av de bidragande orsakerna till det underskott på 15,5 milj kr som BUN gjorde förra året. Jag tror inte att de styrande politikerna i vår kommun riktigt förstår vad som händer på våra grundskolor…
Förvaltningen redogjorde för andra viktiga orsaker till förra årets budgetunderskott. De framhöll framför allt tre saker:
Många elever har svårt att nå målen vilket medför att rektor är skyldig att sätta in åtgärder.- Antalet elever med behov som är svåra att möta i gruppsituation ökar. I verksamheten är det fler elever med behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp.
- Andra kommuners placeringar etc. Barnen skrivs i vår kommun och vi får omedelbart ansvar för kostnaderna för insatser som behövs för att möta elevernas behov i skolan. Detta medför en mycket svårbudgeterad och kostnadskrävande situation.
Det finns uppenbarligen fler saker som behöver tas upp med kommunalråden…
I slutet av sammanträdet berättade förvaltningschef Sofia Bråberg att elever i åk 5 på Mariedalskolan hade skickat en skrivelse till henne om idrottshallen på sin skola. Det var ett bra initiativ tycker jag. Man kan väl hoppas att fler elever skriver till förvaltningen i fortsättningen.
Eller varför inte till politikerna…?
Efter BUN (1): Norra och Holmängen
Så var årets första nämndsammanträde avklarat. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträdde till kl 15.25, naturligtvis med avbrott för vederbörlig förmiddagsfika och lunch. Ja, nämnden hann faktiskt med en eftermiddagsfika också. Och allt betalades naturligtvis ur nämndsledamöternas egen ficka. Som vanligt.
Det var, som nämndens möten brukar vara nu för tiden, mer diskussion än beslutsfattande. Men det var naturligtvis ett oerhört viktigt beslut att BUN godkände att:
“samhällsbyggnadsnämnden startar projektering och verkställer byggnation av en ny skola på Holmängen”
Det var dock en del diskussion i ärendet. Det handlade om vilken roll BUN ska ha i den fortsatta processen. Vi var flera, framför allt Henrik Josten (M) och Anton Lidell (M), som framförde vissa betänkligheter om att bollen nu kastades till samhällsbyggnadsnämnden. Skulle inte BUN ha möjlighet att delta i den fortsatta processen och ha kontroll över att skolbygget fortlöpte enligt de intentioner som nämnden hade? Moderaterna yrkade därför att ordet “verkställer” skulle utgå ur beslutet.
Det gav både Magnus Lilja (V), som idag var ordinarie, och undertecknad (V) en del huvudbry. Vi höll ju egentligen med moderaterna. Men ordförande Mats Andersson (C) bedyrade och försäkrade att både nämnden och i synnerhet förvaltningen skulle fortsätta att samarbeta med samhällsbyggnads. Och nämnden skulle garanterat få kontinuerlig information och insyn. Dessutom ville de föredragande tjänstemännen ha beslutet som det var formulerat i förslaget. Lilja och jag nöjde oss med det. Precis som alla andra ledamöter, utom moderaterna.
Lite fakta och “nyckeltal” om den nya skolan på Holmängen:
- 3-parallellig skola
- 525 elever
- 21 klasser
- Möjligheter till 30 elever i varje klass
- Yta: 8.300 kvm + 2.000 kvm idrottshall
- 10 kvm per elev inomhus
- Skolan klar ht 2023
- Total kostnad: 260 milj kr
BUN:s hyra för den nya skolan på Holmängen beräknas uppgå till uppemot 16,3 milj kr om året. Det diskuterades en del om nämnden skulle få en ramhöjande kompensation för detta – kommunfullmäktige har ju beviljat investeringen och borde då förstå att den också ska betalas, med ränta. Framförde några. Det är dock inget som är givet eller beslutat. Tvärtom egentligen, nämnderna brukar inte få en sådan kompensation av fullmäktige. Pengarna ska tas ”inom ram”. Men vi kan ju hoppas att de styrande ändrar sig när skolan står klar inför höstterminen 2023.
Och så var det frågan om vad som händer med Norra skolan…
Jo då, det är tänkt att Norra skolans elever ska gå på den nya Holmängenskolan… De är inräknade i elevunderlaget. Förvaltningen menade att det inte går att bygga om Norra skolan till en tvåparallellig skola, och så är det uppenbarligen enligt den utredning som har gjorts. Och en enparallellig skola är inte att tänka på ansåg tjänstemännen. Det skulle bli för dyrt. Det är tydligen bara i Dalsland och på Mulltorp som det får finnas mindre eller små skolor… (Å andra sidan var det politikerna som bestämde att “småskolorna” skulle vara kvar och inte tjänstemännen.)
Jag undrade därför om det var en nedläggning av Norra skolan vi beslutade om när vi sa ja till Holmängen. Formellt sett var det inte det. Men i praktiken så var det så, sa i varje fall nämndens 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L). Henriksson var nog den ende av de “ledande” politikerna som pratade klartext. Men jag tror att de flesta politikerna runt bordet höll med honom. Ingen sa i varje fall mot… Mer än Henrik Josten (M) och jag. Vi ville gärna se att Norra fick fortsätta som skola.
Det är nog så att den dag ett förslag om att lägga ner Norra skolan läggs på nämndens bort så finns det inga alternativ – mer än nedläggning då… Jag framförde tanken att det skulle kunna vara idé att åtminstone fundera på att ha ett tvåparallelligt lågstadium (F-3) på Norra… Ingen tog emellertid upp den tråden. (Ingen ägnade heller någon tanke på Barnkonventionen, i varje fall inte i den tolkning som “Jenny” gjorde i en kommentar till en tidigare blogg, se här.)
Kommunens bristande underhåll har ytterligare “komplicerat” frågan om Norra skolans fortsatta “existens”. Det har nu visat sig att det inte bara är en stor fuktproblematik på Norra – det är mikrobiell påväxt också… Mikrobiell påväxt innebär (enligt “internet”) att det:
“växer någon form av mikroorganismer. I gruppen mikroorganismer eller mikrober ingår bakterier, mögel, röta, alger och andra mycket små organismer.”
Det sägs att det är svartmögel i väggarna. Det kanske är så att vi får vara glada om Norra kan fungera som skola tills Holmängen är klar…
Hanteringen av Norra skolan känns inte helt ok. En ny skola på Holmängen behövs. Det är ingen diskussion om det. Men nedläggning av Norra? Jag har svårt att acceptera det, åtminstone utan en ordentlig diskussion. Och förutsatt att det går att åtgärda och komma till rätta med det nästan brottsligt eftersatta underhållet – till en hyfsat rimlig kostnad…
BUN (3): Intressant årsredovisning
Efter några dagar med barnbarnet i Värnamo var det dags att ladda inför morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och det har jag gjort med den korta verksamhetsberättelsen i händerna. Den skickades ut i fredags. Den är viktig och den kommer också att ingå i kommunens externa bokslut och årsredovisning för år 2019. De flesta av de övriga ärendena på dagordningen har jag redan läst in mig på – och redogjort för. (Se “BUN är på gång igen!” och “Skollokaler”.)
Den korta verksamhetsberättelsen börjar med en resultatavstämning. Det är uppfyllelsen, eller inte, av de förväntade resultaten som redovisas. Det handlar alltså om förra året, år 2019. I år har ju de förväntade resultaten “skrivits ner”. Nämndens målsättning för 2020 är att inget ska bli sämre…
Jag tänkte göra några nedslag i resultatavstämningen.
Ett av de förväntade resultaten uppfylls inte, den har en röd “plopp”. Andelen elever i årskurs 8 som upplever studiero i lärandemiljön har inte ökat med 5 procentenheter som nämnden hade som mål. Studieron minskade tvärtom något, vilket den också gjorde 2018.
Förvaltningen skriver:
“Alla skolorna har identifierat att ett fåtal elever står för de flesta kränkningarna och att de också påverkar tryggheten i stor utsträckning till skillnad från tidigare år när det handlade mer om grupper av elever som kränkte varandra.”
Det är min erfarenhet av ungefär 40 år i yrket också. Det är ett relativt fåtal elever som står för kränkningar, bus och oordning på högstadiet…
Av de förväntade resultaten har 5 fått en gul plopp. Det betyder att de är delvis uppfyllda.
Till skillnad från eleverna i åk 8 så upplevde en ökande andel av eleverna i årskurs 5 trygghet i lärandemiljön. Målet var att andelen skulle öka med 3 procentenheter. Den ökade emellertid “bara” med 2 procentenheter. 90 % av alla “femmor” upplever sig trygga i skolan. Det var en bra siffra även om naturligtvis alla i skolan måste jobba intensivt med att alla elever ska vara trygga.
Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet skulle öka under 2019 med 3 procentenheter var det tänkt. Andelen ökade med 2 procentenheter – och då blir det en gul plopp. Det ska noteras att nästan 25% (24,2%) inte är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det är skrämmande många elever.
Det genomfördes inte någon kommunövergripande personalenkät förra året. Därför finns det inga siffror på om personalen upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Förvaltningen skriver:
“En utmaning för skolorna är att elevernas behov ökar snabbare än tilldelningen av resurser, vilket är en utmaning för rektorerna i organisering av verksamheten som torde ha bäring på medarbetarnas upplevda arbetsbelastning. Ett sådant exempel är att många rektorer lyfter elever i behov av anpassningar där de i många fall måste göras inom befintlig organisation, vilket belastar befintlig personal på enheterna och ökar deras arbetsbelastning som redan upplevs som hög.”
Det finns 3 gröna ploppar också, dvs de förväntade resultaten har uppnåtts.
Andelen elever som upplever att de får det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling ökade med 4 procentenheter, från 82 till 86%. Det är glädjande. Medelmeritvärdet i årskurs 9 ökade också förra året. Men inte lika mycket som genomsnittet för landet. Vänersborgs elever har därför faktiskt halkat efter ytterligare. Och medelmeritvärdet är alldeles för lågt… Frånvaron under 2019 jämfört med 2018 minskade med 8,5%. Det är också en positiv utveckling.
Den korta verksamhetsberättelsen redovisar också siffror på antal barn i förskolan och elever i grundskolan. Det var totalt 4.913 elever (i genomsnitt) i grundskolan 2018, förra året var det 4.926. Det innebär enligt mitt sätt att räkna en ökning på 13 elever…
I kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2019 stod det:
”Barn- och utbildningsnämnden har att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever.”
13 elever är fler än 10…
Dessutom var maxantalet inskrivna elever 4.948 i april 2019. (35 fler elever än genomsnittet för 2018.) Och dessa elever var självklart tvungna att ha plats i klasser. De skulle också ha lärare, ev speciallärare och elevassistenter… Och eftersom alla trodde att dessa elever skulle fortsätta under hösten, vilket också prognoserna räknade med, så skapades en organisation för detta. Sedan visade det sig att flera elever valde en fristående skola i Trollhättan…
På fullmäktigesammanträdet i november sa fullmäktige nej till BUN:s begäran om att få extra pengar för fler elever… (Se “Byråkratiskt beslut om BUN” och “Inga pengar till BUN?”.) Jag måste fråga imorgon om siffrorna för elevökningen är riktiga och om BUN därför borde ha fått pengarna (som jag ansåg). Jag får inte heller glömma att fråga politikerna i betongpartierna om varför de som fullmäktigeledamöter avslog BUN:s, dvs sin egen, begäran…
Barn- och utbildningsnämnden gick med ett underskott år 2019. Underskottet uppgick till 15,5 milj kr. Det motsvarar en budgetavvikelse på 2%. Det är i grundskolan som man hittar det stora underskottet, 18,8 milj kr…
Grundskolans underskott beror främst på, skriver förvaltningen, att elevers psykosociala behov har varit större än förväntat och budgeterat:
“Skollagen är tydlig med rektors ansvar att sätta in åtgärder för elever i behov av särskilt stöd. I verksamheten är fler elever i behov av individuell undervisning eller undervisning i liten grupp. Det har varit kostsamt att möta dessa behov och har även försvårats på grund av bristen på verksamhetsanpassade lokaler.”
Det här borde samtliga politiker i Vänersborg läsa och vara medvetna om. Tyvärr tror jag inte att det förhåller sig så…
Det finns också många elever som är i behov av språkligt stöd – även efter perioden som Migrationsverket betalar ut bidrag för nyanlända… Flera av dessa elever behöver både studiehandledning och modersmålsundervisning. Det vore intressant att fråga sverigedemokraterna i nämnden om de vill förvägra dessa elever språkligt stöd…
Förra året var det också fler barn i behov av särskilt stöd i förskolan än vad nämnden hade budgeterat för. Det innebar extra kostnader på 2,5 milj kr för drygt 5 tjänster.
Förvaltningen skriver att underskottet blev större än de prognoser som togs fram under året på grund av:
“ökade löne- och IT-kostnader samt mindre möjlighet att nyttja statsbidrag än prognostiserat.”
För övrigt hade underskottet kunnat vara ännu större om det inte hade varit stopp för kompetensutveckling och minskade inköp av material och läromedel. Vilket i sig är åtgärder som egentligen inte går att försvara…
Barn- och utbildningsnämnden fick alltså mindre pengar år 2019 än vad den behövt. Nämnden var, liksom socialnämnden, underfinansierad från början. Det är inget bra. Det gör att förvaltningen, alla rektorer och pedagoger får helt fel fokus i arbetet. Energi får läggas på “effektiviseringar” och nerdragningar i stället för att utveckla verksamheterna.
Men det är en annan diskussion…
.
Och på tal om diskussioner. I Facebook-gruppen ”Vänersborgare” är det högt i tak. Där finns det möjligheter att framföra åsikter om det mesta i Vänersborg.
BUN 20/1 (2): Skollokaler
På måndag inleder alltså barn- och utbildningsnämnden (BUN) det politiska året 2020. Det är ett innehållsrikt sammanträde, både ärende- och sidmässigt… (Se “BUN är på gång igen! (1)”.)
Nämnden ska anta en reviderad förskole- och grundskoleplan som sträcker sig ända fram till 2028. Tanken med planen är att nämnden ska peka på behov som kan utgöra underlag för framtida investeringsbudget. Det är ett omfattande material och är man särskilt intresserad så går det att ladda ner nämndens handlingar, och i dom finns planen. (Ladda ner här, ärende 4.)
I inledningen till den reviderade förskole- och grundskoleplanen står det:
“Målbilden för pedagogiska lokaler är att ha ändamålsenliga lokaler på rätt plats vid rätt tid till en rimlig kostnad. Syftet med förskole- och grundskoleplanen är att påvisa vilka behov som barn- och utbildningsförvaltningen har för åren 2020-2028.”
För att alla elever ska få plats i Vänersborgs skolor så har nämnden hyrt in ett antal moduler. De finns i stort sett moduler på varenda låg- och mellanstadieskola i kommunen, och några har dessutom flera moduler. Även en del förskolor har moduler. Trots modulerna är det trångt i kommunens skolor. Det saknas specialsalar (naturorienterande ämnen, hem- och konsumentkunskap, bild, musik och slöjd mm), idrottshallar, grupprum, personalrum och rum till elevhälsan. Dessutom är ofta matsalarna för små. Trångboddheten ökar risken för incidenter, konflikter och tillbud. Elever är inte trygga och mår dåligt. Dessutom behövs det transporter mellan skolor för att få tillgång till specialsalar.
Många förskole- och skollokaler är också gamla, omoderna och slitna och behöver verksamhetsanpassas. Och på många skolor saknas utrymmen för fritidshemmen. Vilket ofta är ett stort bekymmer.
Det behövs fler förskoleplatser i centrala Vänersborg, Onsjö, dalslandsdelen och i Vargön. Behovet är störst i centrala Vänersborg.
I december 2019 stod 52 barn i kö i centrala Vänersborg (Centrum, Mariedal och Torpa/Tärnan). Dessutom fanns det 162 barn som redan har plats men som vill ha förflyttning till området. Björkholmsgatans förskola (gamla “Nattugglan”) ska öppna två avdelningar i januari 2020 för att tillfälligt kunna ta emot barn. Det förväntas att efterfrågan på barnomsorgsplatser kommer att öka med omkring 100 platser fram till 2028 i centrala stan.
Det kommer att fattas 188 förskoleplatser år 2028 i Dalslandsområdet. Redan nu har Brålanda förskola två avdelningar i moduler och Frändefors förskola har en avdelning i Missionskyrkan. Många dalslandsföräldrar placerar dock sina barn i förskolor i andra delar av kommunen (arbetsplatsen kanske ligger vid en förskola i stan) och därför bör inte alla platser för dalslandsbarnen tillskapas i Dalsland.
Det fattas utrymme för 57 barn i Vargön. Förskolelokalerna är inte dimensionerade efter det antal barn som går där. Ventilationen är nämligen underdimensionerad både på Granås och Lindvägens förskolor.
“På Granås förskola går 21 fler barn och på Lindvägens förskola 60 fler barn än vad ventilationen är dimensionerad för. Denna brist i ventilationen får konsekvenser både när det gäller barnens och pedagogernas arbetsmiljö, således måste ventilationen anpassas efter barnantalet på Granås och Lindvägens förskola.”
Det behövs ytterligare 30 platser i Vargön och det måste göras något åt ventilationen.
För årskurs F-6 kommer den nya skolan på Holmängen och om- och tillbyggnaden av Öxnered skola att tillskapa fler platser. En ny skola på Holmängen beslutades i kommunfullmäktige i juni 2019. Skolan ska också innehålla kök och idrottshall. Den nya skolan beräknas kunna ta emot 525 elever och ska förhoppningsvis stå klar 2023. Öxnered skola beräknas vara klar till sommaren 2022. Den ska rymma cirka 525 elever, varav ca 100 platser kan användas för fyra förskoleavdelningar.
Mariedalskolan är kommunens största skola. Mariedalskolan har denna termin fler lokaler i och med att BUN hyr av den externa fastighetsägaren Hemsö Vårdfastigheter AB. Men skolan behöver verksamhetsanpassas med specialsalar som är dimensionerade för skolans storlek – framför allt behövs en ny idrottshall.
Onsjöskolan har inte tillräckligt med klassrum och grupprum. På Rånnums och Granås skola i Vargön saknas också grupprum och ämnessalar. Dessutom är matsalarna underdimensionerade.
För Dalslandsområdet behöver lokalkapaciteten utökas på Brålanda skola. Det fattas ämnessalar och utrymmen för fritidshemmet.
För årskurs 7-9 i centrala Vänersborg innebär om- och tillbyggnationen av Silvertärnan en utökning av antalet platser. Hela skolan beräknas stå klar till höstterminen 2020 och ska då ha en lokalkapacitet på 780 elever – om ämnessalar kan användas på Tärnanskolan. Vilket i sin tur förutsätter att en ny F-6-skola byggs på Holmängen. Detta gör att elevantalet på Vänerparkens skola kan minskas och antalet tillfälligt inhyrda lokaler sägas upp. Dalboskolan i Frändefors är för stor utifrån prognostiserat elevunderlag.
Det var några fakta om lokalbehoven fram till 2028. Med tanke på att den tid det tar från behov/planering/beslut så är det viktigt att både BUN och kommunen är ute i god tid. Se bara på Belfragegatans förskola (“Hönan”). Det tog omkring 6 år från nämndens beslut till förskolan var klar att tas i bruk förra året.
Ärendet efter den reviderad förskole- och grundskoleplanen är också ett lokalärende: “Ny skola på Holmängen”. BUN ska godkänna att samhällsbyggnadsnämnden startar projektering och sätter igång byggnation av en ny F-6-skola på Holmängen.
Barn- och utbildningsförvaltningen har under hösten gjort en lokalplanering tillsammans med fastighet och service. Lokalplaneringen tar upp:
“dimensionering, placering, funktioner, tidplan, redovisar flexibilitet och koncernnytta samt preliminär hyreskostnad.”
Den här rapporten ska utgöra underlag för projektering och byggnation av Holmängenskolan. Jag antar att det betyder att den ska fungera som en slags “kravspecifikation” för en arkitekt. Jag vet inte, men det har inte skickats med några ritningar till nämnden. Vi får se, det blir till att fråga om hur den framtida gången ser ut.
Den nya skolan på Holmängen är på sätt och vis kopplad till Norra skolan.
Det är många som vill ha kvar Norra skolan och om jag inte minns fel så har till och med kommunfullmäktige beslutat om investeringspengar till Norra för några år sedan. Men det har hänt en del sedan dess, och tyvärr inga bra saker…
Det är dock inga problem med elevantalet, inte idag och inte i framtiden. Prognosen är att Norra ska öka från 275 till 364 elever fram till 2028.
Men det går inte att bygga ut skolan…
Barn- och utbildningsförvaltningen har i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen utrett en renovering och utbyggnad av Norra skolan. Den resulterade i slutsatsen att:
“en utbyggnad är olämplig ur flera aspekter. … Fastighetsenheten bedömde att de funktioner som barn- och utbildningsförvaltningen specificerat behövdes på en tvåparallellig skola inte kunde rymmas på Norra skolan.”
Därför föreslogs att en ny skola på Holmängen skulle uppföras i stället för en om- och tillbyggnad av Norra skolan.
Efter denna utredning upptäcktes dessutom andra problem med Norra skolan:
“…omfattande fuktproblematik … Nordisk byggskadeutredning har genomfört flertalet utredningar av inomhusmiljön på Norra skolan och rekommenderar att stora delar av skolan inte nyttjas som försiktighetsåtgärd på grund av fuktproblematiken och avvikande lukter.”
Inga beslut har fattats om Norra skolan. Kommunledningen är dock inte särskilt positiv, inte än i varje fall, till att bevilja investeringsmedel till Norra för att komma till rätta med fuktproblematiken. Och det handlar om stora summor, vad jag förstår om bortåt 60-70 miljoner… Det finns nog krafter som helst ser att eleverna på Norra skolan flyttar över till Holmängens skola när den blir färdig. Det finns också de som vill ha kvar Norra… Det lär bli diskussioner…
BUN ska säga upp kontraktet med Hemsö Vårdfastigheter AB. Det handlar om Välkomstens och Modersmålsenhetens lokaler på Belfragegatan 2. Antalet elever har den senaste tiden sjunkit och de elever som går i verksamheterna får istället plats på Silvertärnan. Hyran för lokalerna uppgick förra året till 557.292 kronor.
Det var ytterligare tre ärenden på måndagens dagordning. Det finns fler ärenden, men som jag skrev i onsdags (se “BUN är på gång igen! (1)”) väntar nämndens ledamöter på fler utskick. Alla handlingar har inte kommit än.
Vi får se om det blir ytterligare någon “BUN-blogg”…
BUN är på gång igen! (1)
Efter en längre politisk ledighet med mycket julmat och marsipan är det återigen dags för politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att samlas i kommunhuset. Årets stora uppgift är att försöka hålla ställningarna så gott det går på förskole- och skolfronten. För det är precis vad år 2020 kommer att handla om – att försöka hålla ställningarna…
BUN beräknade i budgetprocessen förra året att förskola och grundskola behövde ett tillskott på 40,3 miljoner detta år för att upprätthålla samma nivå som tidigare. Och då kan det väl tilläggas att det var en låg nivå. En enig nämnd ansåg att mer pengar var ”nödvändiga” och att situationen var “allvarlig”. Ingen i BUN ville genomföra de åtgärder som en besparing innebar. I ett av besluten stod det faktiskt (se “BUN 23/4: Usch!”):
“Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.”
Den formuleringen innebar alltså att BUN ansåg att det lagda budgetförslaget skulle leda till att nämnden tvingades bryta mot Skollagen. Och det är självklart allvarligt, alla är skyldiga att följa svensk lag. Fast kanske inte kommunfullmäktige i Vänersborg… (Och inte heller de flesta av de ledamöter i BUN som tog plats i fullmäktige när budgetbeslutet fattades…)
Med den budgettilldelning, som fattades av kommunfullmäktige, riskerade BUN också att förlora tiotals miljoner i statsbidrag (upp till 25,9 milj kr). Det ville dock fullmäktige gardera sig mot och avsatte därför 15 milj kr i budgeten för att:
“säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag”.
Alltid något… Och BUN har faktiskt redan fått dessa 15 milj kr för 2020. Det betyder att det “bara” fattas 25 milj kr (och kanske några miljoner i minskade statsbidrag, men det vet vi inte än) för nämnden för upprätthålla samma nivå som tidigare… Och har “vi” tur så kanske det innebär att BUN inte kommer att bryta lika mycket mot lagen som befarat…
Nämnden ansåg inte heller att det var möjligt att förbättra resultaten i år. Därför ändrade nämnden i april förra året de förväntade resultaten, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås för 2020, till att det inte ska bli sämre… 
* “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
* “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”
* “Andel elever som når kunskapskraven i åk 1 bibehålles”
* “Medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles”
“bibehålles”… Inte bli bättre.
En tämligen tydlig markering från BUN. Kommunledningen har emellertid inte reagerat… Däremot har konsulterna från Public Partner reagerat på kommunledningens passivitet gällande de låga skolresultaten. (Se “Genomlysning av kommunen 3: BUN”.)
Nu på måndag 20 januari är det alltså dags för årets första sammanträde. Och vårterminen börjar i högt tempo med en diger dagordning. Ledamöterna förväntas sätta sig in i 136 sidor och då är ändå inte “omvärldsanalysen” eller den “korta” verksamhetsberättelsen utskickade. Dessa underlag kommer troligtvis på fredag, och de brukar vara på några sidor… Och vill ledamöterna komma med kloka synpunkter på förslaget till den “fördjupade översiktsplanen”, som är ett av ärendena, så måste även denna läsas igenom. Och då pratar vi om ytterligare 220 sidor… Ibland tror jag att man måste vara pensionär för att vara politiker…
Det första ärendet på dagordningen är just “FÖP:en”, dvs den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön. Pål Castell från miljö- och byggnadsförvaltningen ska informera nämnden. Samme Castell som i måndags, tillsammans med en handfull tjänstepersoner, informerade vänersborgarna om densamma. Det skedde i kommunhuset och det var faktiskt förvånansvärt många som kom dit och lyssnade. Vilket självklart var mycket glädjande.
Det är ganska svårt att ha synpunkter på FÖP:en ur förskole- och skolsynpunkt. Det viktigaste ur nämndens perspektiv är kanske att det ska finnas mark att bygga fler förskolor och skolor på om invånarantalet växer. Och ur barnens och ungdomarnas perspektiv att det finns säkra vägar, framför allt gång- och cykelvägar, till förskolor och skolor. Att det borde finnas grönområden och träd i närheten av förskolorna och skolorna är tämligen meningslöst att framföra… Finns det några sådana områden eller träd eller skogar i närheten av bostadsområden och skolor så ska de tydligen avverkas så snabbt som möjligt… (Jämför Mariedal Östra och Kindblomsvägen på Blåsut…)
Alla invånare i Vänersborg, och Vargön, kan för övrigt studera förslaget och komma med synpunkter – samrådet pågår till den 21 februari. Du kan läsa mer om den Fördjupade Översiktsplanen på kommunens hemsida – “FÖP Vänersborg- Vargön”.
Nämnden ska också svara på en remiss och översända yttrandet till VästKom, “Västsvenska kommunalförbundens samorganisation”. Det handlar om “Samverkan för barns och ungas bästa – överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen”.
Syftet med överenskommelsen är att:
“stärka samverkan mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen (VGR) med barnet/ungdomens bästa i centrum. Fokus ligger på barn och unga som är i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från båda huvudmännen.”
Förvaltningen sammanfattar yttrandet:
“Vänersborgs kommun anser att överenskommelsen är ett bra och tydligt dokument vad gäller samverkan och det är bra att det blir en överenskommelse istället för två samverkansdokument. Det är positivt att samordnad individuell plan (SIP) som är en vedertagen metod har fått en central roll i överenskommelsen och ersätter Västbus. Det är bra att överenskommelsen lyfter fram och tar tillvara lokala förutsättningar och att förskolan/skolan lyfts fram som en likställd samverkanspart. Vänersborgs kommun saknar koppling till Barnkonventionen i överenskommelsen då denna blir lag 1 januari 2020.”
Det är ett gemensamt yttrande från barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden.
Det är två av de ärenden som BUN ska behandla på måndag. Det är många fler, t ex ny skola på Holmängen, men de återkommer jag till i en senare blogg.
Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser
Det här är den 6:e och sista bloggen om den genomlysning som Public Partner genomförde av Vänersborgs kommun under hösten förra året.
I den förra bloggen (se “Genomlysning 5: Åtgärdsförslag”) beskrev jag två av de åtgärder som konsulterna tycker att kommunen ska vidta för att möta de utmaningar som kommunen står inför. I denna blogg ska jag redovisa ytterligare tre åtgärder som Public Partner föreslår.
Public Partners tredje åtgärdsförslag handlar om att:
“Utveckla processägarskap”
Det är inte helt lätt att förstå vad konsulterna menar och hur “processägarskapet” ska se ut i praktiken. Men grundtanken är att oavsett om det gäller en styr- eller stödprocess ska “någon”:
”ha ansvar för vad som sker ”hela vägen” genom organisationen och se till att utveckla processen på önskvärt sätt.”
Public Partner menar att kommunen då bland annat kan utnyttja t ex kompetens och resurser på ett bättre sätt.
Det är nog en riktig iakttagelse. Som det är nu, upplever i varje fall jag, kan det ske en del “dubbelarbete” – i varje fall när olika förvaltningar är “inblandade” i samma ärende. Fast jag vet också att tjänstemännen själva försöker “lösa” detta.
Att “utveckla processägarskap” leder till det fjärde åtgärdsförslaget:
“Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under KS.”
Det här förslaget är enligt min mening det egentliga resultatet av genomlysningen. Det är den här åtgärden som är svaret på den övergripande målsättningen:
“Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”
Det är en för Vänersborg tämligen både nydanande och omstörtande tanke. Men en del kommuner har tydligen genomfört en sådan här förändring, som alltså innebär:
“att organisera den samlade tjänstemannaorganisationen under kommunstyrelsen. Man låter helt enkelt kommunstyrelsen utgöra anställningsmyndighet och placerar all verksamhet i en gemensam förvaltning.”
Public Partner anser att Vänersborgs kommun är en stuprörsorienterad organisation, vilket den onekligen är. Organisationen, eller snarare organisationerna, lyckas ofta med att leverera tjänster. Men menar konsulterna:
“det finns gemensamma utmaningar som kräver komplex samverkan för att nå resultat och effektivitet.”
Public Partner anser att för att öka effektiviteten och professionalisera den kommunala styrningen så måste kompetenser från olika håll kopplas samman på ett bättre sätt.
Jag tror att det säkerligen finns vinster i en gemensam förvaltningsorganisation, men det är dels inte säkert (det finns uppenbarligen nackdelar) – och en omorganisation är lättare sagd än gjord. Inte ens Public Partner själv tycks riktigt säker på sitt förslag:
“Det är dock ingen garanti för önskade resultat men det kan underlätta för ett gemensamt chefskap under kommundirektören att nå framgång i arbete med att utveckla arbetssätt och gemensam kultur.”
Med det lämnar Public Partner över uppgiften till kommundirektören… Det är kommunens högste chef som ska ansvara för kommunförvaltningarnas totala omorganisation. Det är onekligen ett praktiskt och utifrån konsulternas uppdrag också ett tämligen enkelt tips… (Typ “Vi vet inte hur omorganisation ska gå till, men det vet säkert kommundirektören…”)
En kommundirektör som för övrigt inte kommunen har eftersom den tidigare kommundirektören blev avskedad… Om en ny kommundirektör tycker att en gemensam förvaltningsorganisation är något bra och något som ska genomföras vet ingen. Och det är ju inte heller säkert att den nye kommundirektören vet hur en sådan organisation ska se ut även om hen tycker att idén är bra. Dessutom är jag ganska säker på att det finns ett stort motstånd mot en gemensam förvaltningsorganisation ute i de olika “specialförvaltningarna”… Och det känns i det läget som en i det närmaste oöverstiglig uppgift att en ny och okänd kommundirektör, som inte känner personalen, ska genomföra en sådan total omorganisation…
Konsulterna betonar för övrigt att en gemensam förvaltningsorganisation inte hindrar att de “gamla” politiska facknämnderna, som t ex socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, finns kvar.
Efter detta åtgärdsförslag känns det nästan lite avslaget när Public Partner levererar sitt femte och sista förslag på åtgärd – “Sammanhållen beredningsprocess”.
Det här är som jag ser det en följd av en samlad förvaltningsorganisation och ett utvecklat processägarskap. Jag har faktiskt svårt att förstå skillnaden mellan det sistnämnda och en sammanhållen beredningsprocess.
Public Partner skriver:
“Avsikten med detta är att när ett ärende initieras i organisationen som antas löpa hela vägen till kommunfullmäktige så ska det vara känt hos kommunledningen på ett sådant vis att beredningen av ärendet kan koordineras. Denna koordinering syftar till att frågor som behöver belysas ska vara belysta innan beslut börjar fattas, att det finns en samlad tanke kring exempelvis beredning/förankring med olika politiska organ för att säkra ett bra beslutsunderlag.”
Det är bara att hålla med, det skulle vara en stor fördel. Men å andra sidan, en sådan utveckling skulle kunna initieras och en sådan ordning genomföras redan med nuvarande förvaltningsorganisation. Särskilt om kommunstyrelsen i Vänersborg verkligen blev det ledande och styrande politiska organ som den enligt kommunallagen är tänkt att vara. Public Partner skriver:
“Kommunstyrelsen behöver utöva ett ledaransvar”
Det är svårt att ge ett slutomdöme om en sådan här rapport. Det beror bland annat på att jag inte har någon egen erfarenhet av att arbeta i en förvaltning eller vara med i den innersta politiska kretsen och styra. Jag har inte heller läst någon genomlysning av det här slaget tidigare.
Min uppfattning är att konsulterna i Public Partner är mycket ärliga och raka. De har fått en hel massa information framför allt genom intervjuerna och denna information återges utan omskrivningar. Konsulterna har lärt känna arbetet och “stämningen” i Vänersborgs kommun på ett bra och riktigt sätt, tror jag. De sätter fingrarna på flera av organisationens brister och svagheter. Det här är mycket upplysande och lärorikt att ta del av. På det sättet är genomlysningen trots allt värdefull och en given utgångspunkt för fortsatta diskussioner. I framför allt kommunstyrelsen, hoppas jag. Och naturligtvis också i de olika partiorganisationerna.
Public Partner missar en hel del som måste vara med för att kunna göra en riktig och objektiv bedömning av kommunen. Har konsulterna inte helheten så blir t ex förslagen att effektivisera och spara pengar helt felaktiga. Deras förslag, som har syftet att sänka kostnaderna, om att t ex definiera begreppet “skälig levnadsnivå” inom socialnämnden och socialförvaltningen för att komma bort från det som gäller nu, “alla ska ha allt”. Det blir i det närmaste absurt när alla vet att kommunen t ex lägger 20 miljoner kr netto varje år på Arena Vänersborg. (Signaturen “Rune” räknade i två kommentar till två av bloggarna upp en hel del områden som inte blev genomlysta – se “Rune 5 januari” och “Rune 9 januari”.)
En hel del av det som Public Partner säger och skriver verkar också ha tagits från någon ”mall”. Det tycks ibland som om konsulterna har letat efter omständigheter som ska leda fram till de åtgärder som redan finns bestämda i mallen, dvs de arbetar inte riktigt förutsättningslöst.
Till sist vill jag återigen upprepa att genomlysning inte går “utanför ramarna”. Den ifrågasätter inte grunderna för styrning eller för arbetet på kommunens förvaltningar och politiska organ. Den ifrågasätter inte NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc.
Genomlysningen kommer trots alla sina förtjänster egentligen bara fram till den klassiska byråkratlösningen – omorganisation… Men det kanske är så som en av kommunens chefstjänstemän sa, och som jag har citerat tidigare:
“Val av organisation har inte störst betydelse, utan vad vi som arbetar gör.”
Med dom orden är min genomlysning av genomlysningen till ända.
PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.
==
Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020
Genomlysning 5: Åtgärdsförslag
Efter fyra bloggar om Public Partners slutrapport av genomlysningen av Vänersborg kommun under hösten 2019 (se länkar längst ner i bloggen) är det dags att beskriva och analysera de förändringsförslag som konsultföretaget har föreslagit och rekommenderat.
Den övergripande målsättningen med genomlysningen var:
“Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”
Det var alltså meningen att genomlysningen skulle ge kommunen förslag för att bli effektivare både organisatoriskt och ekonomiskt. Ekonomiskt naturligtvis i den meningen att “onödiga kostnader” skulle upptäckas och senare elimineras. Den styrande minoriteten och den borgerliga oppositionen har satt stora förhoppningar till att Public Partner ska lösa de flesta av kommunens problem. De har till och med avsatt ytterligare 1,5 milj kr för en eventuell:
“fördjupad genomlysning av kommunens verksamheter.”
Public Partner lämnar fem åtgärdsförslag:
* Förändra budgetprocessen
* Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den
* Utveckla processägarskap
* Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under KS
* Sammanhållen beredningsprocess
Förslagen skulle om de genomfördes komma att skaka om den nuvarande förvaltningsorganisationen och “stuprörsstrukturerna” – och naturligtvis även personerna i strukturerna… Det är dock värt att betona, och upprepa, att förslagen inte går “utanför ramarna” – inte i den meningen att de ifrågasätter själva grunderna för styrning. Åtgärdsförslagen utmanar inte NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc.
Det är väl ingen utanför de styrande partierna som tvivlar på att Vänersborgs kommun behöver en annorlunda och förändrad budgetprocess. Och Public Partner fick i intervjuerna höra att budgetprocessen var “ett problem”, att organisationen drogs isär och att ”spel och taktik” främjades.
Som budgetprocessen är nu, och har varit under i varje fall min tid i politiken, så utgår den alltid från hur mycket pengar varje nämnd har innevarande år. Och så gör man möjligtvis vissa kosmetiska förändringar, ofta för att kommunledningen vill visa att de är lyhörda för förvaltningarnas redovisning av behoven och önskan om mer pengar. Men det är ytterst sällan som förvaltningarna och nämnderna får vad de äskar för kommande år. Istället får de samma summa pengar som året innan – eller mindre.
Visioner, mål eller lagar brukar aldrig styra fördelningen av kommunens ekonomiska resurser. Målen diskuteras inte ens i anslutning till budgetbesluten…
Public Partner uppfattar att processen:
“inte ger gemensamma bilder av nuläge och de utmaningar som delar och helhet står inför.”
Public Partner har alltså noterat bristerna i Vänersborg budgetprocess, och det har också påtalats av flera av de intervjuade. Konsulterna drar upp riktlinjerna för en rationell och effektiv budgetprocess. Den ska:
“baseras på kommunövergripande analysarbete rörande invärld och omvärld.”
I denna invärlds- och omvärldsanalys ska många vara med menar konsulterna – både från politik och profession, styre och opposition. Fakta ska presenteras, prövas och analyseras. Kommunens utvecklingssituation ska därefter diskuteras och definieras. Och det görs genom frågor som “hur ser det ut idag?” (hur är vår ekonomi? hur presterar våra verksamheter? hur mår våra intressenter och vad tycker de om oss?) och “vilka är våra utmaningar imorgon?” (befolkningsprognos, ekonomiska prognoser och antaganden, omvärldsförändringar, ex lagar och regler, andra trender och tendenser som påverkar våra förutsättningar).
Och sedan:
“Utvecklingssituationen behöver ligga till grund för en samlad situationsanalys, vad som är bra, mindre bra och vad som är möjligheter och hot framöver.”
Att utarbeta en situationsanalys är nästa steg. Den ska ge grund för en gemensam bild av vilka resurser som finns (finansiellt utrymme), vilka externa förändringar som påverkar och över läget i kommunens verksamhet och hur den presterar gentemot medborgarna.
Public Partner menar att ett gemensamt arbete med situationsanalysen kan leda till att politiker och partier kan bli överens om t ex finansiella mål och övergripande strategier/inriktningsmål.
De olika nämnderna ska sedan svara på hur de kan svara upp emot strategierna/inriktningsmålen. Och därefter ska ett budgetförslag formuleras.
Jag har svårt att ta ställning till denna budgetprocess som Public Partner skissar. Man skulle ju kunna säga att det i varje fall inte kan bli sämre än vad det är nu. Men blir det bra? Jag vet inte. Det är åtminstone väldigt positivt att konsulterna betonar det gemensamma arbetet, att det ska ske ett samarbete i hela budgetprocessen.
“Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den.”
Det är det andra förslaget till åtgärd från Public Partner. Som därmed sätter tummen på ytterligare en strategisk, och öm, punkt.
“Kommunstyrelsen som samordnande organ och med sin egen förvaltning utövar relativt lite av koordinering, uppsikt och styrning. … Kommunstyrelsens ledande roll gentemot övriga organisationen är idag alltför outvecklad”
Det är ingen tvekan om att Public Partner tycker att kommunstyrelsens roll är alltför anonym och passiv, “outvecklad”, i Vänersborg – en åsikt som jag till fullo delar och också har gett uttryck för i de flesta av bloggarna under 2019 som handlat om kommunstyrelsen. (Jag sitter ju som ersättare i kommunstyrelsen från och med 1 jan 2019.)
Konsulterna menar att det finns frågor i Vänersborgs kommun som:
“har sådan tyngd och betydelse så att kommunstyrelsen behöver definiera hur man ska ta sig an dem utifrån det ansvar som man faktiskt har.”
Det är egentligen en ganska tung och tuff kritik som riktas mot framför allt det politiska styret. Och då tänker jag i första hand på socialdemokraterna och centerpartiet som har haft makten i 5 år nu, även om partierna inte har varit majoritet.
Public Partner skriver om de “utmaningar” som kommunstyrelsen borde ta sig an:
“Det kan handla om att frågan i sig är viktig för kommunen, det kan handla om att den inte finner sin lösning endast inom en nämnds ansvarsområde eller att det är en särskilt viktig fråga att få till den utveckling som önskas.”
Sedan använder Public Partner resultaten från genomlysningen för att visa de aktuella och akuta utmaningar/problem som kommunstyrelsen bör/måste ta hand om:
“A. Skolresultaten är och har varit på en låg nivå i en nationell jämförelse och det under lång tid
B. Äldreomsorgens kostnadsnivå har varit tilltagande utifrån de jämförelser som kan göra i relation till kommunens egna förutsättningar
C. Individ- och familjeomsorgens verksamhet avseende försörjningsstöd/sysselsättning samt barn- och ungdomsvården avseende antal externa placeringar och kostnader
D. Planeringsprocesser och förändring av ex budgetprocess och lokal/investeringsprocess
E. Administrativ effektivitet inom hela kommunen”
Jag kan inte tolka det annorlunda än att det är just de här 5 frågorna som Public Partner anser vara Vänersborgs avgörande utmaningarna i nu-läget. Och som konsulterna anser:
“att kommunstyrelsen behöver göra en bedömning av kring vilken roll man ska inta, vad man behöver göra åt frågan, följa resultat och hur man ska samverka med andra kring respektive fråga.”
Om vi ser på kommunstyrelsens roll så kan jag fullständigt hålla med konsulterna om att kommunstyrelsen ska ta initiativ i och ansvar för de stora problemen/utmaningarna i kommunen. Har kommunfullmäktige slagit fast ett mål, som att höja skolresultaten, då ska denna uppgift också prioriteras genom satsningar både ekonomiskt och på andra sätt. Och det måste vara kommunstyrelsens ansvar.
Public Partner tar just arbetet med förbättrade skolresultat som exempel på hur kommunstyrelsen borde arbeta. Konsulterna menar att det behövs beskrivningar och analyser som kommer fram till vilka åtgärder som ska vidtas för att förbättra skolresultaten. Men konsulterna har inga konkreta lösningar, det är bara själva arbetet som beskrivs, och det tämligen knapphändigt:
“De definierade åtgärderna behöver ges en organisation för att lösas som troligen i flera fall går på tvärs genom den vanliga organisationen.”
Konsulterna pekar på att det krävs samarbete över nämndsgränserna och att det bör bildas en särskild projektorganisation för uppgifterna. Och ansvaret för detta ligger på kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen.
Jag är tveksam till en del av det Public Partner skriver angående detta, t ex att det ska tittas på organisationen i stället för vad organisationen arbetar med… Men det är helt riktigt att hela kommunen behöver engageras i arbetet. Eller kanske istället, helt enkelt hitta olika sätt att stötta barn- och utbildningsnämnden i sitt arbete.
När det gäller sakfrågorna B och C ovan (om äldre- respektive individ- och familjeomsorgen) tillhör de socialnämndens ansvarsområde. Jag är inte tillräckligt insatt för att uttala mig om detta, men det är å andra sidan inte konsulterna heller. De har bara jämfört statistik mellan kommunerna… Jag lutar mig på Lutz Rininsland (V) när han i sin blogg skriver (se “Public Partner synar socialnämnden”):
“våra medborgare söker kontakt med kommunens nämnder och förvaltningar i en mängd olika ärenden. Det som skiljer socialtjänsten från annan verksamhet är att sådan kontakt nästan uteslutande sker när behovet av hjälp, av stöd, av lyhördhet, av ett bemötande med omtanke är som störst. Jag läser mig inte fram till i Public Partners rapport att avsnittet om socialnämnden tar vederbörlig hänsyn.”
Imorgon tänkte jag publicera den 6:e och avslutande delen. Då ska jag redogöra för resten av åtgärdsförslagen samt dra några personliga slutsatser av hela genomlysningen.
PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.
==
Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020
Genomlysning 4: Andra nämnder
Public Partner har i höstens genomlysning beskrivit och analyserat kommunens olika nämnder. I min förra blogg redogjorde jag utförligt om resultaten från barn- och utbildningsnämnden. (Se “BUN”.) Konsultföretaget har också tittat på socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Socialnämnden tänker jag emellertid inte skriva något om, eftersom Lutz Rininsland (V) redan har gjort det. (Se “Public Partner synar socialnämnden”.)
Public Partner konstaterar att Vänersborgs invånare är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamheter:
“Det gäller till exempel gator/vägar, gång- och cykelvägar och tillgång till parker, grönområden och natur.”
Det kan antagligen konsulterna ha läst i den nyligen publicerade medborgarundersökningen. Om inte så beläggs deras slutsatser av denna. (Se “Medborgarundersökning 2019”.)
Jag tror dock inte att Public Partner har fångat alla de synpunkter som kommuninvånare kan ha på samhällsbyggnadsnämndens verksamheter. Och hur skulle konsulterna kunna få reda på det om de bara intervjuar styrande politiker och högre tjänstemän? Jag tänker t ex på missnöjet kring VA-anslutningar, skogsskövlingar som på Mariedal Östra och Kindblomsvägen etc.
Public Partner kan inte hitta några “onödiga utgifter” och förslag till effektiviseringar och nerdragningar i nämndens verksamheter, som företaget gör hos andra nämnder, eftersom:
“Kostnadsnivåerna för dessa verksamheter låter sig inte jämföras med andra kommuner eller egna referenskostnader på samma sätt som för exempelvis utbildning och äldreomsorg.”
De verksamheter som nämnden bedriver köps ju ofta av andra nämnder och då får samhällsbyggnadsnämnden betalt av t ex barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Det kan gälla t ex städning, vaktmästeri och kost. Blir kostnaderna för dessa verksamheter dyrare, t ex på grund av att de sköts ineffektivt, märks inte det eftersom nämnden då helt enkelt kan höja priserna. Konsulterna skriver därför helt riktigt:
“Det är därför av vikt att säkerställa modeller för att följa kostnadsutvecklingen ur ett helhetsperspektiv.”
Det är nog en uppgift, och viktig sådan, för kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen att ta tag i.
Public Partner beskriver också hur “köp-och-sälj-systemet” ger upphov till “friktioner”, vilket sannolikt är ett något förskönande uttryck, med de nämnder som köper tjänsterna. Och så är det. Samhällsbyggnadsnämndens tjänster och service upplevs ofta vara alltför dyr av t ex barn- och utbildningsnämnden. Fast är inte det lite av tanken bakom ”köp-sälj”, tänker jag – att det ska förhandlas om priserna, att ”marknaden” ska styra…? Det kanske är hela “köp-och-sälj-systemet” som det är fel på…
Public Partner ser dessutom:
“en relativt stor politisering inom dessa verkställighetsfrågor.”
Så kan det nog vara även om jag inte har någon erfarenhet av diskussionerna på den “styrande politiska nivån”.
Konsulterna rekommenderar större samarbete och bättre kommunikation mellan nämnderna och att nämnderna blir överens om definitioner, t ex:
“interndebiteringssystem behöver förankras, förklaras och accepteras.”
Konsulterna påpekar också att det saknas en samsyn kring hur projekt påverkas av befolkningsutveckling och hur:
“kapacitetsbehovet inom samtliga mjuka och hårda nämnders verksamheter kommer att se ut vid en ökad belastning.”
Det behövs helt enkelt mer samsyn och samordning.
Till sist menar Public Partner att det förebyggande underhållsarbetet har blivit eftersatt på grund av det har blivit ett alltför stort fokus “på att åtgärda problem”. Även det är nog en riktig iakttagelse.
Genomlysningen av kultur- och fritidsnämnden börjar med att konsulterna konstaterar att:
“Nettokostnaden för nämndens verksamhet är högre än jämförbara kommun med undantag för biblioteks- och fritidsgårdsverksamhet.”
Det är lite intressant eftersom det bara är biblioteksverksamheten av nämndens verksamheter som är lagstadgad. Men det hoppas vi ändras när Vänersborg får ett nytt bibliotek… (Se “Så har det då varit kommunstyrelse”.)
Jag tycker att Public Partner har gjort många riktiga och värdefulla iakttagelser av kultur- och fritidsnämndens verksamhet och roll i kommunen. Men så verkar inte konsulterna, för en gångs skull, ha haft besparings- och nerdragningsglasögonen på sig. De har överhuvudtaget inga förslag på “effektiviseringar” i meningen besparingar och det verkar inte heller som om de har letat efter detta. Således står det t ex inte ett ord om alla miljoner som satsas på Arena Vänersborg. Men konsulterna har kanske inte hört talas om bandy?
“Det finns idag inget sammanhållet kultur- och fritidspolitiskt program i Vänersborgs kommun.”
Skriver Public Partner och menar att det är en stor brist. Detta medför risk för:
“verksamhet som saknar tydlig politisk förankring, svårigheter för personal att prioritera och risker för uppstart av ”ostyrda” kostnadsgenererande projekt.”
Det bör naturligtvis finnas ett kultur- och fritidspolitiskt program i kommunen. Jag har ingen aning varför det inte finns, kanske för att flera har satt likhetstecken mellan kultur- och fritid och bandy och musik…?
Personalen menar, skriver konsulterna, att intresset från “uppdragsgivarna”, jag förmodar att det är kommunstyrelse och kommunfullmäktige som åsyftas, är svalt. Det gör att verksamheten ibland blir ineffektiv. Andra kommunala aktörer kan nämligen också syssla med aktiviteter som egentligen hör till nämndens område.
Public Partner anser att kultur- och fritidsnämnden har en stor potential för att bidra i “de stora utvecklingsfrågorna”. Det handlar om minskad segregation i kommunen, hållbar utveckling, likvärdiga förutsättningar till en meningsfull fritid och att utveckla lust att lära och förebygga utanförskap.
Politiken måste med andra ord visa ett större intresse för kultur- och fritidsnämnden och dessutom snabbt utarbeta ett sammanhållet kultur- och fritidspolitiskt program.
Det sista kapitlet i Public Partners genomlysningsrapport handlar om förändringsförslag. Det betyder att det kommer åtminstone en blogg till…
PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.
==
Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020
Genomlysning av kommunen 3: BUN
Det här är den tredje bloggen om konsultföretaget Public Partners genomlysning av Vänersborgs kommun. (De två första hittar du här: “Allmänt” och “Beskrivningar”.)
Public Partner gör en djupdykning i de olika nämnderna. Företaget analyserar nämndernas organisation och verksamheter tämligen noggrant. Som källor har de som vanligt intervjuer med styrande politiker och tjänstemän samt en del statistik och jämförelser med andra kommuner.
I den här bloggen tittar jag närmare på analysen av barn- och utbildningsnämnden (BUN) och dess förvaltning.
Public Partner tar upp ekonomi/budget, elevernas kunskapsresultat, små skolenheter, förskolan, undervisningen och fakta/tyckanden om skolan.
Redovisningen av BUN inleds med att konsulterna konstaterar något mycket väsentligt:
“Nettokostnadsutvecklingen för nämndens verksamheter har under flera år legat något under eller mycket under förväntade nivåer utifrån modellberäknade värden.”
Det är onekligen ett faktum som visar att förskola och grundskola i Vänersborg är underfinansierade. Och det är ett viktigt konstaterande eftersom det tyvärr finns alltför många politiker som inte ser de faktiska förhållandena för förskolan och skolan i Vänersborg.
Konsulterna skriver vidare:
“Vi möter bilder av att det saknas samsyn kring hur den ekonomiska situationen för nämndens verksamheter är.”
Och så gör Public Partner, som jag upplever det, en 180-graderssväng. Och det förstår jag inte alls. Först påpekas det att Vänersborg ligger under eller mycket under de “modellberäknade värdena” och sedan fortsätter konsulterna med att BUN har fått tillräckligt med pengar eller – får för mycket…
“Å ena sidan att läget är precis som det ska vara å andra sidan att nämndens ekonomi är ”dopad” av riktade statsbidrag…”
Som sagt, jag har svårt att följa resonemanget. Eller menar konsulterna att det “bara” är personer som har intervjuats som framför dessa åsikter…? I så fall borde ju detta ha nämnts. Istället fortsätter Public Partner på den inslagna vägen.
Public Partner skriver en del om statsbidragen och “dopningen”. Företaget menar att statsbidragen begränsar nämndens och förvaltningens möjligheter att styra verksamheten. (Kommunen måste satsa egna pengar på ett visst sätt för att få statsbidragen, även om kommunen egentligen hade velat lägga pengarna på något annat.) Och det har konsulterna till viss del rätt i, visst begränsar de riktade statsbidragen kommunens möjligheter till “en effektiv helhet”, som konsulterna skriver. Men å andra sidan, hade inte kommunen fått några statsbidrag så hade problemet inte funnits eftersom det då inte heller hade funnits några pengar…
Det är en självklarhet att Vänersborg, liksom alla kommuner, skulle vilja ha stora statsbidrag till förskola och skola som inte staten bestämmer vad de ska användas till. Men det här är ju inget som Vänersborg kan påverka och då förstår jag inte heller varför Public Partner tar upp den här aspekten. Såvida inte konsultföretaget anser att Vänersborg ska sluta söka statsbidrag…
Och det kanske är konsulternas uppfattning. Jag tycker att deras otydlighet och “virrighet” i det här avsnittet illustreras av följande mening:
“Avseende ekonomisk doping så är de riktade statsbidragen för många och för stora i Vänersborg precis som i andra kommuner för att nå effektivitet i styrning och finansiering.”
Public Partner påstår vidare att det saknas en “röd tråd” i verksamheterna. Det är det tydligen “många”, enligt företaget, som beskriver i intervjuerna:
“hur ser helheten ut? Vad vill man med helheten och dess olika delar? Hur ska ekonomiska prioriteringar stödja den viljan?”
Det är svårt att veta vilka som har ställt de här tvivlande frågorna, jag har nämligen svårt att se att det kan vara barn- och utbildningsförvaltningens representanter. Politikerna i BUN:s presidium? Det tror jag knappast det heller, men osvuret är bäst.
Jag tror inte att pedagoger i förskolan och skolan, liksom rektorer och tjänstepersoner, tvivlar på någon ”helhet”. De vet precis vad som gäller – verksamheten styrs nämligen av Skollag och Läroplan. Och dessa dokument är både välkända “på golvet” och mer styrande för verksamheterna än kommunens välformulerade och fina dokument. Som faktiskt inte betyder särskilt mycket i den praktiska verkligheten… Fast det nämns det inget om i texten,
Men visst har Public Partner rätt när det avslutar detta “ekonomiavsnitt” med rådet att kommunstyrelseförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen gemensamt bör arbeta fram:
“beskrivningar/analyser som ger samstämmiga och förklarande bilder kring ekonomi, förutsättningar och resultat inom det pedagogiska området.”
Det är en av de få saker som jag håller med konsulterna om i detta “ekonomiavsnitt”…
Det är lättare att hålla med konsulterna när de beskriver elevernas kunskapsresultat. Men här finns det ju konkret statistik att luta sig emot. Tyvärr är statistiken från 2018 och alltså inte alldeles färsk.
Public Partner skriver att:
“Elevers skolresultat har under många år varit svagare än förväntat.”
“Än förväntat” innebär att Public Partner jämför med det så kallat “modellberäknade värdet”. Och det är helt ok. Detta värde “tar hänsyn till en rad faktorer som påverkar förutsättningar för elevers prestationer”. Och så visar konsulterna med några diagram det i det närmaste katastrofala läget i Vänersborg. (Diagrammet i rapporten var så otydligt så jag har gjort ett eget utifrån samma statistikunderlag.)
Notera att det modellberäknade värdet i diagrammet visar vad respektive skola borde ha haft för värde med de förutsättningar som skolan har. Det framgår att alla de kommunala skolorna (Fridaskolan är ju en fristående skola) hade sämre meritvärden än “förväntat”.
Public Partner visar med ytterligare ett diagram vidden och resultatet av de dåliga kunskapsresultaten. Nedanstående diagram (det är konsulternas eget) visar hur många av elever i åk 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasiet 2018.
Drygt 25% av alla elever som gick ur 9:an år 2018 var alltså inte behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet… Och det syns även att Vänersborg ligger långt under snittet i riket.
Diagrammen visar på en kris i Vänersborg kommunala skolor. Det menar Public Partner också, även om det uttrycks lite mer “taktiskt”.
Även kring kunskapsresultaten slänger Public Partner in en “blänkare”:
“Det uttrycks en medvetenhet från förvaltningen att extra resurser inte är lösningen på att komma till rätta med elevernas skolresultat.”
Det är svårt att föreställa sig att någon skulle uttala sig så på BU-förvaltningen. Extra resurser är ju detsamma som fler pedagoger. Och vem skulle tacka nej till det?
Jag var på verksamhetsbesök på Tärnan strax före jul. Rektorerna berättade att de hade anställt en “extra” legitimerad matematiklärare. Tärnan kunde göra detta på grund av de hade fått extra pengar, jämfört med de andra skolorna, på grund av nämndens resursfördelningssystem. Matteläraren gick runt i klasserna och gav extra matteundervisning till de elever som behövde det. Resultatet var enligt rektorerna oerhört positiva.
Tänk om alla skolorna hade pengar till att anställa extra legitimerade lärare i matte, eller engelska, eller svenska… Eller speciallärare, eller skolvärdar, eller… Är det någon som tror att någon rektor eller tjänsteperson på förvaltningen skulle säga nej till “extra resurser”? Jag tvivlar starkt på Public Partners formulering i detta avseende.
“Förskolan verkar vara fungerande som organisation.”
Det skriver konsulterna och det ska förvaltningen och alla som arbetar i förskolan ta åt sig. Public Partner tycker bara att det är viktigt att kommunen försöker nå de grupper som behöver gå i förskolan, om inte annat för att träna det svenska språket. Det skulle dessutom främja resultatutvecklingen i grundskolan. Den här problematiken är helt riktigt mycket bekymmersam, men det är både nämnden och förvaltningen mycket medvetna om. Men vad ska kommunen göra när staten tillåter enskild pedagogisk omsorg…?
Public Partner tycker att det finns mycket tyckande kring skolan. Och så är det. Eftersom alla har gått i skolan och i regel känner någon som fortfarande gör det, så blir varenda person “expert” i skolfrågor… Konsulterna anser vidare att kunskaper kring skolforskning och skolutveckling är för dåliga i Vänersborg. Som ett bevis på det så står det i rapporten:
“Vi bedömer att en konsekvens av att fakta inom skolutveckling inte varit tillräckligt framträdande är att det finns påfallande många små skolenheter i kommunen.”
Skulle detta var beviset på att det saknas kunskaper i kommunen? Att det finns små skolenheter? Det håller jag inte alls med om.
Jag skulle vilja påstå att samtliga aspekter av små skolenheter belystes då det begav sig, även de pedagogiska. Jag tänker självklart på medborgardialogen om Vänersborgs skolstruktur på våren 2012. Då skrev jag t ex en blogg om just detta – se “Medborgardialogen: Små skolor och små klasser”. Där togs forskningsresultat upp som motsäger Public Partners åsikt. Sedan finns det självklart också andra argument än de pedagogiska för små skolenheter.
Men visst finns det argument för stora skolenheter, det förnekar ingen. (Public Partner nämner några i sin rapport.) Men under medborgardialogen 2012 skulle jag vilja påstå att alla fördelar och nackdelar ställdes mot varandra, och “stöttes och blöttes”. Å andra sidan, kanske har förhållandena ändrats sedan dess, kanske har nya forskningsresultat och fakta presenterats. I så fall är i varje fall jag öppen för en ny diskussion. Men det viktigaste argumentet för Public Partner mot små skolenheter, det är att det är för dyrt.
Det är anmärkningsvärt att Public Partner i detta avsnitt inte anger några källor. Konsulterna hänvisar bara till “forskning” – samtidigt som de konstaterar att det är mycket tyckande i Vänersborg…
Public Partner tar slutligen upp undervisning. Och det läser jag med en viss spänning. På ett av dialogmötena med kommunstyrelsen utlovades nämligen tips om hur undervisningen skulle kunna bli både billigare och bättre…
I rapporten står det:
“Ljuset för utvecklingen av skolan behöver riktas på att lärarna utvecklar undervisningen – det är i mötet mellan lärare och elev som kvaliteten behöver bli bättre.”
Det låter väl spännande? Här hänvisar faktiskt konsulterna till en källa – till SKL:s (numera SKR, Sveriges kommuner och regioner) promemoria “Framgångsfaktorer för skolans utveckling”. Public Partners “tips” är hämtade helt och hållet från denna källa.
Framgångsfaktorerna illustreras av nedanstående figur:
Jag köper inte riktigt allt som SKL skriver, men i stort sett är promemorian väl värd att studera och diskutera på personalrummen, även om jag tror att det egentligen inte är så mycket nytt som står där. Och väldigt mycket består av typ “självklarheter”… Men “Framgångsfaktorer för skolans utveckling” tillsammans med t ex Hatties “Synligt Lärande” (se här – “Synligt lärande”) skulle kunna utgöra grunden för flera konferenser och K-dagar.
Public Partner sammanfattar SKL:s promemoria:
“Några centrala faktorer handlar om att skapa kollegiala samarbeten mellan lärare, skapa en styrkedja med tydlig ansvarsfördelning, ha koll på läget på varje enhet i syfte att göra för enheten bästa möjliga prioriteringar samt säkerställa rektors pedagogiska ledarskap. Tidiga insatser med stöd till elever med särskilda behov och uppföljning av insatserna är också avgörande steg. Sist men inte minst handlar det om att hela organisationen har ett kunskapsfokus med höga förväntningar på alla nivåer.”
Som sagt, kanske inte så mycket nytt för kommunens pedagoger…
Kanske är det viktigare att andra än skolans personal läser SKL:s promemoria. SKL skriver:
“Forskningen visar att framgångsrika skolor har ett bra samarbete inte bara inom skolan, utan också inom kommunen, med förvaltning och politik.”
Och utvecklar det:
“På huvudmannanivå – från politiken och förvaltningen – bör fokus vara på elevers kunskapsutveckling och lärande. Vilka förutsättningar finns och krävs? Vad behöver lärarna och andra yrkesgrupper för att stödja eleverna? Vad behöver rektorerna för att kunna stödja lärarna? … Det handlar självklart om att det finns ett gemensamt fokus på läroplansuppdraget i hela styrkedjan, från politiken till lärarna.”
Min åsikt är nog att det snarare är politiker i allmänhet och politiker utanför BUN i synnerhet som borde läsa SKL:s skrift…
Public Partner uttrycker det på följande sätt för Vänersborgs vidkommande, och det håller jag fullständigt med om:
“Förväntningarna på skolresultaten behöver höjas, inte minst från den politiska ledningen i kommunen. Stanna inte i en målsättning om att lämna positionen som en av de 25% sämsta kommunerna i landet – våga sikta mot att bli en av de bästa skolkommunerna i landet. Våra erfarenheter pekar på att en sådan utvecklingen kan gå ganska fort, men då behöver ni göra gemensam sak i frågan – från kommunstyrelsen, via nämnd och hela vägen ut till klassrummet.”
Så vad säger man då om Public Partners beskrivning och analys av barn- och utbildningsnämnden? Det finns en hel del att diskutera i genomlysningen, men mitt övergripande intryck skulle jag vilja sammanfatta på följande sätt:
Det är nog så att den överordnade uppgiften med genomlysningen är att hitta effektiviseringar i kommunorganisationen, dvs nedskärningar och besparingar. Det är precis de förväntningar som de styrande partierna och den borgerliga oppositionen har på denna genomlysning. Och det är det Public Partner vill leverera. Så konsultföretaget sätter upp besparing/mindre kostnader som slutsats och letar sedan argument som talar för den…
Det är självklart att det inte är något fel att hitta onödiga utgifter, men det är min övertygelse att de utgifterna inte hittas i verksamheterna – inte i klassrummen eller för den del på äldreboendena…
PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.
==
Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020
Senaste kommentarer