Arkiv
Bo Carlssons överklagan
Bo Carlsson (C) beviljades alltså inte ansvarsfrihet av Vänersborgs kommunfullmäktige för sin roll som ordförande i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, NÄRF, för år 2015. Det har jag beskrivit i flera bloggar (se nedan).
I TTELA den 30 juni (se här) berättade Bo Carlsson att han skulle överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg:
”Jag anser att jag har väldigt starka skäl.”
Nu har Bo Carlsson överklagat beslutet.
Vi är nog många som hade väntat med stor spänning på de ”starka skäl” som Carlsson skulle framföra till Förvaltningsrätten och som skulle bevisa att fullmäktiges beslut var olagligt. Det har ju varit svårt för oss vanliga fullmäktigepolitiker att på egen hand upptäcka dessa ”starka skäl”. Vi har bara kunnat se hur Carlsson har misskött sitt ordförandeuppdrag…
Men med både förvåning och en viss besvikelse grusades alla förväntningar. Carlssons överklagan slutade i ett antiklimax.
Det verkar inte som om Bo Carlsson har haft särskilt gott om tid i sommar för att skriva en ordentlig överklagan. Eller också har han inte tyckt att en överklagan har varit speciellt angelägen. Av någon anledning. Kanske har Bo Carlsson prioriterat andra uppgifter under den månad som har gått sedan fullmäktiges beslut.
För det kan väl inte vara så att Carlsson inte hittar några argument eller ”starka skäl” för att överklaga beslutet?
Bo Carlssons överklagan är inte bara mycket kort, den innehåller inga argument överhuvudtaget. Carlsson begär egentligen bara tid fram till den 30 augusti för att skriva sin överklagan.
Så här lyder Bo Carlssons överklagan till Förvaltningsrätten:
”Härmed vill jag överklaga Vänersborgs kommuns beslut Fråga om ansvarsfrihet för 2015 års förvaltning avseende Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbun — NÄRF
Dnr 2016/162.
Grunden är att beslutet är olagligt och jag yrkar därmed att beslutet upphävs.
Vidare begär jag anstånd med att utveckla grunderna. Anstånd begärs till den 31 augusti 2016.”
Jag måste säga att jag tycker att det verkar snällt sagt lite slött av Bo Carlsson att inte ”ha hunnit” skriva en ordentlig inlaga till Förvaltningsrätten. I de fall jag själv har varit i kontakt med Förvaltningsrätten så har inlagor författats tämligen omgående. Om inte annat för att man har ansett att ett yttrande eller ett överklagande har varit mycket väsentligt.
Och Bo Carlsson var ju i intervjun i TTELA tämligen säker på att han hade hur många ”starka skäl” som helst, som skulle bevisa hans oskuld. Men det kanske inte var så lätt…
Vi får se om Förvaltningsrätten ger Bo Carlsson anstånd och tillåter honom att komma med synpunkter senare…
Vi som har väntat på Bo Carlssons utvecklade överklagan får i varje fall fortsätta vår väntan. Att Bo Carlsson enligt mångas mening gör bort sig med sin överklagan håller jag inte med om. Carlsson har all rätt att överklaga, han har all rätt ”försvara sin förlorade heder”. Även om man kan tycka att det hade varit mer rakryggat om Bo Carlsson helt enkelt hade accepterat fullmäktiges beslut och dragit konsekvenserna och avgått…
.
Tidigare bloggar om Bo Carlsson och ansvarsfriheten:
- NÄRF och ansvarsfrihet (1/3), 12 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (2/3), 13 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (3/3), 14 juni
- Avgå Bo Carlsson!, 23 juni
- Bo Carlsson överklagar! (1/2), 30 juni
- Bo Carlsson överklagar! (2/2), 1 juli
- Om ansvarsfrihet – och Bo Carlsson, 3 juli
Kan KF avsätta KS?
Tillbaka till Nordstan i Vänersborg efter några dagars befriande tystnad på Österlen.
Det gick faktiskt att till och med sova för öppna fönster… På Österlen alltså. Men redan vid Länsförsäkringar, på Vallgatan, innan bilen stod stadigt på parkeringen vid Lovisebergsgatan, hördes fiskmåsarnas vansinnesskrik. Tänk, det var nästan så att jag hade trängt bort att de 
överhuvudtaget fanns…
Efter att ha bläddrat i veckans TTELA, något av det första jag gör efter att ha varit borta ett tag, så kunde jag snabbt konstatera att det inte tycks ha hänt särskilt mycket ”politiskt” hemma i Vänersborg. En artikel om att Förvaltningsrätten avslog Gunnar Lidells (M) överklagande av Kunskapsförbundet Västs beslut att inte starta upp Estetiska programmet musik i Vänersborg till hösten – det var väl allt. Men det var ju en gammal nyhet, i varje fall för bloggläsare.
Det var inte så många nyheter i min mailbox heller. Det fanns dock några mail som handlade om den politiska framtiden i Vänersborg. Några läsare har uppmärksammat att de styrande partierna bestående av socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister har förlorat två budgetomröstningar i rad, både när det gäller budget 2016 och budget 2017. Och det hör ju inte till vanligheterna att partier styr med de oppositionella partiernas budget. I synnerhet inte som oppositionsbudgetarna skiljer sig så markant från de styrandes som de gör i Vänersborg.
Frågorna i mailen handlade om det är möjligt att oppositionen kan ”avsätta” de styrande, om de nu inte avgår frivilligt. Och frivilligt tycks inte Dahlin, Carlsson och Isetorp lämna 
ifrån sig sina politiska platser…
Det är en mycket intressant frågeställning, som för Vänersborgs del naturligtvis är helt hypotetisk. Dessutom är det inte helt enkelt att besvara frågan. Det finns till exempel ingen paragraf i Kommunallagen som gör det möjligt att helt enkelt rikta en direkt misstroendeförklaring mot de styrande.
Men läser man Kommunallagen, och förarbeten och kommentarer till den, tycks det i varje fall ändå vara enkelt. Kommunallagen har nämligen förutsett att partier, ett eller flera, som efter ett val tillhörde den politiska majoriteten, ”hoppar av” och inleder ett samarbete med oppositionen. Vilket då kan få till följd att den politiska majoriteten i fullmäktige inte längre överensstämmer med den i nämnderna. Nu har ju S+C+MP aldrig haft majoritet (denna mandatperiod) i fullmäktige, men det är ändå paragraf 10a i Kommunallagens 4 kap som borde vara tillämplig även på förhållandena i Vänersborg, rent hypotetiskt alltså:
”Fullmäktige får återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd
1. när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige,”
Kommunfullmäktige i Vänersborg utsåg efter valet 2014 ledamöter och ersättare i samtliga nämnder och styrelser. S+C+MP hade fler röster bakom sina nomineringar än någon annan partigruppering hade vid denna tidpunkt och därför valdes Marie Dahlin (S) till kommunstyrelsens ordförande och Bo Carlsson (C) till 2:e vice ordförande. Och inte bara det, alla nämndsordförandeposter, och 2:e vice ordförande i de ”stora” nämnderna, besattes av de styrande.
Det är samtliga viktiga poster, inte bara för att de är arvoderade, utan framför allt för att alla ordförande, ”ordinarie” och ”vice”, tillhör presidierna och de får alltid både mer information och information tidigare än alla andra politiker. De träffar också förvaltningarnas chefstjänstemän, och andra tjänstemän, och kan därigenom påverka till exempel utredningar. De kan också ge direktiv på ett helt annat sätt till förvaltningarna än ”vanliga” politiker.
Om nu, fortfarande rent hypotetiskt, minialliansen inleder ett samarbete, och kommer överens, med Vänsterpartiet och välfärdspartiet (partier som röstade på minialliansens budgetar) så kan fullmäktige med stöd av ovanstående paragraf återkalla uppdragen för samtliga ledamöter i styrelser och nämnder. M+L+KD+V+VFP har nämligen 23 mandat i fullmäktige mot 22 för S+C+MP. Det förutsätter självklart att sverigedemokraterna avstår från att rösta eller åtminstone inte röstar på S+C+MP.
Sedan kan kommunfullmäktige välja nya ledamöter och ersättare enligt Kommunallagen 6 kap. 14 §… Inklusive nya ordförande i kommunstyrelsen och de olika nämnderna. Som då naturligtvis tillfaller de nya styrande partierna.
Så långt kommunallagen och som sagt, det verkar tämligen enkelt.
Men så har ett fall prövats rättsligt. Och när domstolarnas jurister kommer in i bilden så har de en enastående förmåga att komplicera och kanske till och med förvränga saker…
Den 18 juni 2008 beslutade kommunfullmäktige i Malung-Sälen att med hänvisning till ändrade majoritetsförhållanden återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i samtliga nämnder och styrelser i kommunen. Det hände med andra ord precis det som Kommunallagen hade förutsett.
Beslutet överklagades och gick faktiskt hela vägen upp till Regeringsrätten via Länsrätten i Dalarna och Kammarrätten i Sundsvall. (Domstolarna har bytt namn sedan dess.) Och besluten i samtliga domstolar gick, som jag ser det, emot kommunallagens intentioner.
Kammarrätten i Sundsvall skrev i sin dom:
”Det förhållandet att presidierna i nämnderna har en annan sammansättning än de skulle ha haft om den nuvarande majoriteten utsett dessa innebär i sig inte att majoritetsförhållandet i nämnderna avviker från det i fullmäktige.”
Det tycks inte som om Kammarrätten hade en aning om presidiernas politiska betydelse…
Och i Regeringsrättens dom:
”Det har i målet inte kommit fram annat än att den politiska majoriteten i nämnderna fortsatt är densamma som i fullmäktige. Någon möjlighet för Malung-Sälens kommun att med stöd av den redovisade bestämmelsen återkalla uppdragen för de förtroendevalda i kommunens nämnder finns därmed inte. Att den proportionella fördelningen mellan partierna eller presidiernas sammansättning inte strikt motsvarar den nya majoriteten i fullmäktige ändrar inte detta förhållande.”
Det är många politiskt och juridiskt insatta som menar att Kammarrättens och Regeringsrättens domar står i klar motsättning till syftet med Kommunallagens skrivningar. Vilket dessa då menar är att underlätta majoritetsskiften under mandatperioder.
Malung-Sälens kommun skrev i överklagandet till Regeringsrätten:
”Det finns i Malung-Sälens kommun en ny majoritet i fullmäktige som inte återspeglas i nämnder och styrelser. För att få till stånd en ”styrbar” kommun måste nya nämnder och nya presidier utses.”
Regeringsrättens dom avkunnades 2010 och är, så vitt jag förstår, fortfarande prejudicerande. Och Kommunallagen har inte förtydligats eller ändrats sedan dess. Det betyder att Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) kan sitta kvar på sina poster och styra Vänersborg fram till nästa val, även om de blir nedröstade i varenda större fråga… Och budget…
Nyhet: Ljunggren (S) har agerat olagligt!
Den 17 juni 2015 fattade kommunfullmäktige beslut om budgeten för 2016, innevarande år alltså. Det var en majoritet av socialdemokrater, centerpartister, miljöpartister och sverigedemokrater som tillsammans klubbade igenom en budget som i praktiken innebar nedskärningar.
Under fullmäktiges behandling av ärendet den där junikvällen lade Morgan Larsson i välfärdspartiet fram ett eget yrkande, dvs ett eget budgetförslag.
Det fick emellertid inte Larsson för ordförande Lars-Göran Ljunggren (S).
Ljunggren menade att förslaget inte var berett, dvs kommunstyrelsen hade inte haft uppe budgetförslaget till behandling. Vilket var tämligen självklart. Välfärdspartiet har ju inte någon ordinarie representant i kommunstyrelsen och kan således inte heller lägga fram något förslag där…
I och med att förslaget inte var berett så menade Ljunggren att förslaget var ett nytt ärende. Och att det då, som sagt, inte kunde behandlas av fullmäktige.
Välfärdspartiet och Morgan Larsson ansåg, med all rätt, att Ljunggren agerade helt fel. Om Ljunggrens tolkning av kommunallagen var riktig, så skulle ju välfärdspartiet aldrig kunna lägga några budgetförslag. Och vad skulle det vara för demokrati då, om ett parti som är representerat i kommunens fullmäktige, för att tillräckligt många vänersborgare har röstat på det, inte fick lägga budgetförslag?
Morgan Larsson nöjde sig inte med att protestera på sammanträdet – Morgan Larsson överklagade ordförandes beslut till Förvaltningsrätten.
Idag kom Förvaltningsrättens dom:
”Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet.”
Det betyder att Morgan Larsson och välfärdspartiet har fått rätt. Ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) agerade fel när han vägrade Larsson att lägga ett budgetförslag.
Ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) bröt med andra ord mot Kommunallagen!
Förvaltningsrätten motiverar sin dom:
”Enligt förvaltningsrättens bedömning kan det budgetförslag som Morgan Larsson tagit upp under behandlingen av aktuellt ärende inte betraktas på annat sätt än som ett yrkande som faller inom ramen för det ärende som behandlades.”
Och vidare:
”Enligt förvaltningsrätten har det inte kommit fram annat än att det saknas sådana skäl som anges i kommunallagen för att ordföranden ska kunna vägra att ställa proposition på yrkandet.”
Därför anser Förvaltningsrätten att kommunfullmäktiges beslut inte har tillkommit i laga ordning. Beslutet är alltså inte lagligt och:
”beslutet ska därför upphävas.”
Vad betyder det? Ja, för framtiden så måste naturligtvis ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) dels ändra på sina ”rutiner”, och dels läsa på Kommunallagen bättre.
Och – framför allt!
Eftersom kommunfullmäktiges beslut från den 17 juni 2015 om budgeten för 2016 nu är upphävt av Förvaltningsrätten, så måste kommunfullmäktige fatta ett nytt beslut om budgeten för 2016!
Ärendet måste alltså tas om en gång till!
Vänersborg är åter på Sveriges karta. Och återigen tack vare socialdemokraten Lars-Göran Ljunggren…
Yttrande 2 till Förvaltningsrätten
Så var det dags igen.
Häromdagen fick jag återigen ett brev från Förvaltningsrätten i Göteborg. Jag fick en chans att yttra mig över barn- och utbildningsnämndens senaste yttrande till Förvaltningsrätten. Ja, även denna gång var det ordförande Mats Andersson (C) som yttrade sig i nämndens namn. Och återigen med enträget bistånd från kommunens jurist.
Bakgrunden är, som många kanske kommer ihåg, att jag överklagade ett beslut i Barn- och Utbildningsnämnden (BUN). (Se ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden”.) Det gällde nämndens beslut den 9 november att vägra mig rätten att väcka ett ärende.
Beslutet i BUN fattades med röstsiffrorna 10-1. De ledamöter som ansåg sig ha den juridiska kunskap och kompetens som krävdes för att neka mig att väcka ärendet var förutom ordförande Mats Andersson (C), Henrik Josten (M), Joakim Sjöling (S), Nils Dahlgren (S), Birgitta Persson (S), Christer Bogren (MP), Anton Lidell (M), Gunnar Bäckman (KD), Henrik Dhejne (M) och Carina Jällbrink (SD). Det kan också noteras att de var så säkra på sin sak att beslutet fattades utan att det föregicks av vare sig information från kommunjurist, frågor eller diskussion…
Överklagandet innebar att jag ville att Förvaltningsrätten i Göteborg gjorde en laglighetsprövning av beslutet utifrån Kommunallagens paragraf 17 i kapitel 4:
”Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.”
Ordförande Andersson yttrade sig i december över mitt överklagande, i nämndens namn (se ”Ordf Andersson (C) svarar”). Sedan fick jag tillfälle att yttra mig över ordförande Anderssons yttrande (se ”Yttrande till Förvaltningsrätten”), varpå ordförande Andersson återigen fick yttra sig, denna gång över mitt yttrande. (Se ”Sånt här kan bara hända i BUN”.)
Min ursprungliga överklagan har således vandrat fram och tillbaka några gånger, utan att Förvaltningsrätten har avkunnat någon dom i ärendet. Rätten samlar fortfarande in fakta kan man säga. Jag antar emellertid att detta är sista gången någon av parterna, dvs BUN eller jag, ska yttra oss i frågan. Nu kan vi nog förvänta oss att nästa steg är en dom…
Jag skickade in mitt sista (senaste?) yttrande tidigare idag. Yttrandet återges i sin helhet nedan. Jag tror att det kan bli en lite ”småkul” läsning…
=====
Yttrande över Mats Anderssons yttrande
Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg, Mats Anderson (C), har återigen ensam yttrat sig över mitt senaste yttrande till Förvaltningsrätten.
Ordförande Andersson har inte heller denna gång något nytt att tillföra i sak. Han går inte i svaromål eller bemöter mina argument. Istället förklarar Andersson varför han fattade beslut om det förra yttrandet på delegation.
Ordförande Andersson skriver att det fanns ett grovutkast på ett yttrande fredagen den 4 december 2015 och att ordförande inte hade en chans att färdigställa yttrandet till på måndagen den 7 december då barn- och utbildningsnämnden hade sitt sammanträde. Och visst, betraktar man helgen som helt arbetsfri eller har planerat andra viktigare saker så förstår jag resonemanget att utkastet inte hinner färdigställas.
Däremot förstår jag inte, och det försöker inte heller Andersson förklara, varför han inte ens informerade barn- och utbildningsnämnden om att nämnden skulle yttra sig eller att han hade tänkt lämna ett yttrande på delegation eller varför han inte läste upp utkastet och frågade efter synpunkter. Istället informerade ordförande Andersson barn- och utbildningsnämnden 7 veckor senare, på sammanträdet den 25 januari 2016.
Jag är inte helt tillfreds med ordförande Anderssons hantering av yttrandet. Och det är jag inte säker på att Andersson är själv heller egentligen. Andersson avslutar nämligen det senaste yttrandet med en för Förvaltningsrätten, gissar jag, ganska oförståelig kommentar:
”Vidare bör det noteras att det är möjligt för varje nämndsledamot att lägga yrkanden i samband med ”förvaltningschefens informationspunkt”. Yrkanden tas då med i protokollet och behandlas i vanlig ordning.”
Det här har inget att göra med hanteringen av yttrandet i december, utan ordförande Anderssons kommentar ska ses i ljuset av att historien upprepade sig på nämndens sammanträde den 25 januari 2016. Även denna gång hade nämnden nämligen fått ett föreläggande av Förvaltningsrätten om att yttra sig (en andra gång).
Ordförande Andersson hade inte heller vid detta tillfälle färdigställt något yttrande och kunde därför inte förelägga det inför barn- och utbildningsnämnden. Det var ett dilemma, särskilt som nämnden nu, till skillnad från på decembersammanträdet, fick reda på att ett yttrande skulle lämnas. Det beskedet lämnade ordförande Andersson under punkten ”Information från ordförande”…
Hur skulle ordförande Andersson kunna motivera att han yttrade sig på delegation, när nämnden nu satt i sammanträde? Delegationsbeslut kan ju bara ordförande fatta om nämnden inte hinner samlas för att fatta beslut… Och här satt hela nämnden…
Därav ordförandes kommentar i yttrandet (se citat ovan).
Det var nämligen så att problematiken ”löstes” genom att ordförande Anderssons (C) ”regeringspartner” Joakim Sjöling (S) (centerpartiet styr Vänersborgs kommun tillsammans med socialdemokraterna och miljöpartiet), 2:e vice ordförande i nämnden, lade förslaget att nämnden skulle ge ordförande Andersson i uppdrag att svara Förvaltningsrätten. Det blev också nämndens beslut.
Det här var en ytterst märklig hantering av ärendet och ger upphov till ytterligare funderingar. Det blev också en hel del diskussion i nämnden angående själva hanteringen, något som inte framgår av protokollet.
Det är för det första en nyhet för nämnden att beslut kan fattas under informationspunkten ”Information från ordförande”. Det har mig veterligen aldrig hänt tidigare och det syns ju på själva ärenderubriken att det enbart handlar om information…
Det fanns inte heller någon information, än mindre något beslutsförslag, i de utskickade handlingarna. Ordförande informerade inte heller nämnden på sammanträdets inledning att ett beslut skulle fattas på informationspunkten ”Information från ordförande”. Ledamöterna kunde alltså inte förbereda sig på något sätt, något som också strider mot de principer som nämnden arbetar efter.
Och om nu beslut skulle fattas, var då inte ordförande Andersson jävig…? Skulle Andersson själv få rösta om att nämnden skulle ge honom fria händer att yttra sig till Förvaltningsrätten? Ordförande Andersson var ju definitivt part i målet. Nämnden fattade dock beslut i frågan utan att nämnden fick ett tillfredsställande svar på ordförandes eventuella jäv. (Undertecknad avstod från att delta i beslutet.)
Och för det fjärde, och det mest intressanta.
Om nu nämnden fattade ett beslut på punkten ”Information från ordförande” innebar inte det att ett nytt ärende väcktes? Kan det överhuvudtaget fattas ett beslut om något som inte är ett ärende?
Och det var ju det mitt ursprungliga överklagande handlade om – att jag fråntogs rätten att väcka ett ärende… Skulle nu 2:e vice ordförande Joakim Sjöling (S) helt plötsligt få lägga ett yrkande och därmed väcka ett ärende? När jag ville väcka ärendet i oktober, och som nämnden nekade, hade jag dels meddelat ordförande min avsikt och vilja i ett mail innan sammanträdet och dels upprepat min avsikt vid sammanträdets inledning. Joakim Sjöling väckte sitt ärende mitt under sammanträdet när nämnden dessutom var i färd med att avhandla en informationspunkt.
Det känns inte som att ordförande Andersson är konsekvent, och varför inte ovanstående citat kunde gälla 9 november 2015 när jag ville väcka ett ärende förstår jag inte.
Hur som helst, den 29 januari 2016 skickade ordförande Andersson sitt andra yttrande till Förvaltningsrätten, tillsammans med ett utdrag från barn- och utbildningsnämndens protokoll som visar att nämnden gett ordförande denna rätt att yttra sig i nämndens namn.
Nu är väl egentligen inte alla förvecklingar och delegationsbeslut i barn- och utbildningsnämnden, vilket var det enda som ordförande Anderssons yttrande handlade om, särskilt intressant för Förvaltningsrätten. Det är det inte för undertecknad heller…
Den principiella frågan är avgörande – vad innebär 4 Kap 17 § i Kommunallagen:
”Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.”
Vad betyder denna paragraf i praktiken? Får en ledamot alltid väcka ärenden och under vilka omständigheter? Kan en nämnd frånta en ledamot rätten att väcka ärenden genom ett majoritetsbeslut? Och hur definieras förresten ett ärende?
Vänersborg 2016-02-13
Stefan Kärvling
=====
PS. Här kan du följa ”ärendets” väg i Förvaltningsrätten via mina blogginlägg.
- ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden” (min ursprungliga överklagan), 4 december 2015.
- ”Ordf Andersson (C) svarar” (yttrandet över överklagan), 26 december 2015.
- ”Yttrande till Förvaltningsrätten” (mitt yttrande över ordförandes yttrande), 28 december 2015.
- ”Sånt här kan bara hända i BUN” (händelserna kring ordförandes yttrande över mitt andra yttrande), januari 2016.
”Sånt här kan bara hända i BUN"
Barn- och utbildningsnämndens januarisammanträde handlade till stor del om nämndens ansträngda ekonomiska situation. Eller rättare sagt, de enskilda enheternas ytterst ansträngda läge med krav på stora besparingar och neddragningar under 2016.
Det trodde åtminstone jag att mötet handlade om. Tills jag läste torsdagens TTELA. Då började jag tvivla – var nämndens ordförande Mats Andersson (C) och jag på samma möte?
Till TTELA sa nämligen ordförande Mats Andersson (C):
”det är min intention att öka personaltätheten under det här året.”
Och det är väl det nya årets första politiska ”overstatement”…
Hur denna ekvation ska lösas, att öka personaltätheten samtidigt som elevpengen minskar med 12% år 2016, förtäljer inte Andersson. Jag skrev faktisk ett mail och frågade honom om hur han tänkte när han gjorde detta uttalande. Ordförande Andersson har emellertid inte svarat…
Visst kan det vara positivt att ha en optimistisk ordförande, men det är inget vidare att ha en som inte lyssnar på de föredragningar som görs i nämnden… För jag vet i varje fall att det var det sammanträdet som jag var på …
Det retar mig också att Andersson med sådana uttalanden i TTELA faktiskt mörkar verkligheten och därmed duperar kommuninvånarna. Nu kommer vänersborgarna i allmänhet och föräldrarna i synnerhet inte att förstå den bakomliggande orsaken till att rektorer gör större klasser till hösten, friställer pedagoger osv… Föräldrarna kommer att tro att det är rektorns ”fel” och inte politikernas.
Och TTELA gör för övrigt inget heller för att upplysa vänersborgarna…
Jag har tidigare redogjort för BUN:s ekonomiska läge i två andra bloggar (se ”BUN:s ekonomi” och ”BUN 25/1: Illavarslande. Kolsvart. Katastrofalt.”) så jag lämnar detta ämne tills vidare.
I måndags fattade Barn- och utbildningsnämnden också beslut att bygga en ny förskola i kvarteret Hönan. Beslutet har något av ett löjets skimmer över sig. Det är nämligen tredje gången som BUN fattar detta beslut. Första gången var för nästan två år sedan. Och hittills har inget hänt.
I TTELA säger nämndens 2:e vice ordförande, socialdemokraten Joakim Sjöling:
”Det har tagit onödigt lång tid.”
Och det är väl det nya årets första politiska ”understatement”…
Vi får se om det styrande triumviratet (socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet) tänker ta BUN:s beslut på allvar denna gång och föra frågan vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige… Eller om Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) struntar i beslutet som vanligt.
Nämndens beslut var denna tredje gång lite annorlunda. Tanken är nu att en mindre förskola än vad som var tänkt från början ska byggas. (Se ”Det politiska året har börjat…”.) Nattugglan ska ju flytta till Vänerparken och inte till Hönan – det beslutade ju nämnden i höstas med 10-1.
Måndagens beslut angående den nya förskolan i kv Hönan löd:
”… att föreslå kommunfullmäktige att besluta uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att uppföra en ny förskola med 5 eller 6 avdelningar i kvarteret Hönan.”
Min åsikt är att en ny förskola bör bli så stor som möjligt. Inte för att det i sig är bra med stora enheter (egentligen kanske tvärtom), utan för att behovet av förskoleplatser är så stort och att kvarteret Hönan ligger väldigt bra till rent geografiskt. Dessutom så blir det säkerligen billigare (per barn) att bygga en stor förskola än två mindre.
Vi ser redan nu att det egentligen behövs ytterligare förskolor, både på grund av ett ökat behov och att många av kommunens förskolor börjar bli ganska slitna. Det skulle nog behöva byggas nytt inom en inte alltför avlägsen framtid i t ex Blåsut/Öxnered, Onsjö, Holmängen och Frändefors.
När nämnden skulle avhandla ärendet ”Ordförande informerar” var det tomt på åskådarplatserna. Tyvärr. Under den här punkten visade sig nämligen politiken från sin mest spektakulära sida…
”Ordförande informerar” är en punkt där ordförande helt enkelt informerar nämnden om vad som har hänt sedan sist. Och ordförande Mats Andersson (C) skulle bland annat 
redogöra för sitt yttrande över mitt överklagande till Förvaltningsrätten. Jag överklagade ju att jag inte fick väcka ett nytt ärende kring Nattugglan. (Se ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden”.)
Mats Andersson hade yttrat sig på delegation (se ”Ordf Andersson (C) svarar”), dvs han skrev yttrandet själv (med bistånd från kommunjuristen) men i nämndens namn. Nu skulle BUN få reda på vad han skrev.
Innan ordförande började läsa upp alla texter till och från Förvaltningsrätten, undrade Joakim Sjöling (S), nämndens 2:e vice ordförande, om inte jag (dvs jag som skriver denna blogg) var jävig. Mats Andersson frågade mig vad jag själv ansåg. Och det tyckte jag inte att jag var – jag var faktiskt ledamot i nämnden. Och när ordförande besvarade överklagan gjorde han ju det i nämndens namn, dvs även i mitt namn.
Det är förvisso lite komplicerat, men min ståndpunkt var att de andra ledamöterna i nämnden skulle få bestämma. Om en majoritet i nämnden ansåg att jag var jävig, så skulle jag acceptera beslutet. När Andersson, Sjöling och även 1:e vice ordförande Tove af 
Geijerstam (FP) verkade vara av den meningen, reste jag mig faktiskt och var beredd att lämna sammanträdesrummet. Då sa ordförande Andersson att det skulle stå i protokollet att jag förklarade mig jävig.
Då protesterade jag. Det gjorde jag inte, jag trodde att nämnden skulle förklara mig jävig. Av någon anledning ville emellertid inte Mats Andersson ställa frågan om jäv under proposition, dvs han tänkte inte låta nämnden rösta i frågan. Andersson tyckte att jag fick bestämma själv.
Då satte jag mig på min plats igen.
När Mats Andersson började läsa upp de texter som han hade fått, egentligen var det nämnden som hade fått, visade det sig att Förvaltningsrätten hade gett BUN en möjlighet att yttra sig över mitt yttrande (se ”Yttrande till Förvaltningsrätten”) som var ett yttrande på ordförande Anderssons yttrande på min överklagan.
Förresten, jag tror att jag tar det från början, och numrerar:
1. Det började alltså med att jag vände mig till Förvaltningsrätten och överklagade ett beslut i nämnden om att jag inte fick väcka ett ärende. (1)
2. Mats Andersson yttrade sig, på delegation, över min överklagan. (2)
3. Sedan fick jag tillfälle att yttra mig över Mats Anderssons yttrande, vilket jag gjorde. (3)
Nu har alltså Förvaltningsrätten, lite överraskande faktiskt, gett Barn- och Utbildningsnämnden möjlighet att inkomma med ytterligare ett yttrande, över mitt sista (senaste?) yttrande (3).
Det blir till att fortsätta numrera:
4. Barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig (4) över mitt yttrande (3).
Nu, i måndags, skulle alltså BUN yttra sig. Nämnden var ju samlad och hade alla papper i sin hand – alla utom ett. Det fanns inget förslag på hur yttrandet (4) skulle lyda. Det visade sig att det ville ordförande Andersson skriva själv (självklart med hjälp av kommunjuristen), på delegation, i nämndens namn… Ville och ville förresten, det var nog snarare så att ordförande Andersson tog detta för givet och också förutsatte att så skulle bli fallet…
Men det fanns ett litet problem…
Hur skulle Andersson kunna motivera att han yttrade sig på delegation på tisdagen, när nämnden nu på måndagen satt i sammanträde? Delegationsbeslut kan ju bara ordförande fatta om nämnden inte hinner samlas för att fatta beslut… Och här satt hela nämnden…
Förvirring.
Mats Anderssons koalitionsbroder i styret av Vänersborg, Joakim Sjöling (S), kom överraskande nog med det förlösande förslaget. Som av en händelse typ… Helt spontant liksom. Nämnden skulle fatta beslut om att Mats Andersson skulle få yttra sig på delegation.
Det här förfarandet har jag aldrig varit med om tidigare, men så kunde man kanske göra…
Men om nämnden skulle rösta om detta förslag från Sjöling, så undrade Tove af Geijerstam (FP) om inte ordförande Mats Andersson var jävig… Skulle Andersson själv få rösta om att nämnden skulle ge honom fria händer att yttra sig över mitt yttrande (3)? Andersson var ju definitivt part i målet.
Några ledamöter kliade sig betänkligt i sina huvuden. Men tydligen kände sig inte ordförande Andersson jävig, för han satt kvar på sin plats. Han sa dock inget. Inte heller ställde han frågan under proposition, dvs nämnden fick inte rösta om han var jävig.
Jag vet inte vad som är rätt och fel i dessa frågor om jäv. Kanske skulle man begära att Förvaltningsrätten laglighetsprövade hela förfarandet?
Nu var det i varje fall tänkt, till slut, att BUN skulle rösta om den ville ge ordförande Andersson delegation på att svara på mitt yttrande (3).
Då begärde jag ordet…
Jag påpekade att det ärende vi just nu behandlade var ”Ordförande informerar”. ”Ordförande informerar” handlar om ren information. Det fattas inga beslut på denna punkt.
Jag menade därför att om nämnden nu skulle fatta ett beslut så har ett nytt ärende väckts!
Och det var ju det mitt ursprungliga överklagande (1) handlade om – att jag fråntogs rätten att väcka ett ärende… Skulle nu 2:e vice ordförande Joakim
Sjöling (S) helt plötsligt få väcka ett ärende?
Cirkeln var typ sluten. Eller inte…?
Nytt ärende eller ej, jäv eller ej… Mats Andersson var antagligen så trött på alltihop att han snabbt klubbade igenom att han skulle få den delegation han så ivrigt eftertraktade…
Så här blev beslutet till slut, citerat från protokollet:
”Information från ordförande
Information om ordförandebeslut:
Yttrande över överklagat beslut BUN 151109 § 119 initiering av ärende. dnr 2015/54
Ordföranden redogör för föreläggande från Förvaltningsrätten att nämnden ska yttra sig över yttrande från den klagande (Stefan Kärvling) på nämndens tidigare yttrande.
Brev från förvaltningsrätten 22/1 och svar senast 3/2.
Fråga från Joakim Sjöling (S) om jäv inte föreligger för Stefan Kärvling (V) eftersom han har överklagat nämndens beslut och är part i detta pågående rättsliga ärende. Stefan Kärvling(V) anser sig ej vara jävig.
Yrkande
Joakim Sjöling (S) yrkar att nämnden beslutar att ge ordföranden i uppdrag att svara Förvaltningsrätten i ärendet med dnr 2015/54.
Barn- och utbildningsnämndens beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar
-att uppdra åt ordföranden att svara Förvaltningsrätten i ärendet med dnr 2015/54
-att i övrigt notera informationen till handlingarna”
Nämnderna i Vänersborgs kommun skriver alltid beslutsprotokoll. Därav den korta texten jämfört med min beskrivning. I sanningens namn så är kanske inte protokollet i förevarande, och justerat skick, helt fullständigt kan jag tycka. Men det kanske läsarna själva kan bedöma.
Hur som helst. Det här beslutet av Barn- och Utbildningsnämnden torde kunna överklagas av både en och två anledningar. (Dock inte av mig.)
Noteras kan också att jag själv (V), Kent Karlsson (V) samt Ola Wesley (SD) inte deltog i beslutet.
Och vem vet, kanske kommer jag att få möjlighet att yttra mig över Mats Anderssons nya yttrande (4). Då kanske det är dags att ta ett varv till i nämnden?
Det var som synes ett slags skådespel på nämndens sammanträde. Och det var synd att inga åhörare från allmänheten fanns på plats.
En partikamrat sa till mig när jag berättade om vad som hade hänt:
”Sånt här kan bara hända i barn- och utbildningsnämnden…”
Och så är det nog…
BUN:s nästa sammanträde är den 22 februari kl 08.30.
PS. Mats Anderssons yttrande på delegation (4) över mitt yttrande (3), som var ett yttrande på Mats Anderssons yttrande på delegation (2) över min överklagan (1) fanns fortfarande inte i diariet i fredags eftermiddag. (Idag lördag så går det inte att komma in i diariet.)
NÄRF: Sammanträdet 21/12
Det är inte bara TTELA (se här) som skriver om centerpartisten Bo Carlsson och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). I en stor artikel i GT (se här), med den målande rubriken ”Hög chef fick sparken med miljon-fallskärm”, så spreds nyheten över stora delar av Sverige.
Bo Carlsson har återtagit sin plats på pressens skandalsidor. Och satt sig själv och Vänersborg på kartan… Igen.
Tidningar och Facebooksidor tävlar för övrigt om vem som var först med nyheten om de av Bo Carlsson beviljade höga pensionsförmånerna till den nu avskedade förbundschefen Per Anderson. Ni som läser bloggar vet svaret…
Det viktigaste är emellertid inte vem som var först, det viktigaste är att allmänheten får reda på vad som händer bakom skål och vägg, där höga politiker, och ibland också chefstjänstemän, stundtals tycks husera helt fritt, med miljontals kronor – miljontals kronor som tycks finnas till förfogande för sådant som betongpolitikerna för tillfället känner för. Eller för att betala misstag som gjordes när någon kände för något…
Efter avslöjandet av skandalen (se ”NÄRF – löner och avsked”) att Bo Carlsson hade slutit ett mycket förmånligt tjänstepensionsavtal med den förre förbundschefen på NÄRF, vars summor Bo Carlsson sedan förnekade, står Bo Carlsson i rampljuset med neddragna byxor, helt naken. Men det tycks bara vara åskådarna som ser det, Bo Carlsson gör det inte. Kanske inte heller resten av direktionen på NÄRF…
Till TTELA sa Bo Carlsson timmarna före NÄRF-direktionens sammanträde den 21 december, att:
”Jag ska ta upp frågan och berätta vad jag har vidtagit för åtgärder.”
Flera trodde väl att Bo Carlsson med detta uttalande aviserade sin avgång. Att han gjorde det som Gunnar Lidell (M) antydde i sitt brev till NÄRF alldeles nyligen (se ”Lögner i NÄRF!”):
”Kommer de ansvariga inom NÄRF att ta sitt ansvar?”
Bo Carlsson tog inget ansvar. Istället tillsatte han en utredning.
Eller?
Jag läser i protokollet från NÄRF-direktionens möte den 21 december (kan hämtas här), under § 58 ”Beslut om kravprofil/rekrytering av ny förbundschef”, att
”en utredning över ledningssituationen ska genomföras parallellt med rekryteringen.”
Men det var inte det här som skandalen handlade om. Inte heller var det denna utredning som Bo Carlsson utlovade i TTELA.
Jag letar vidare i protokollet från den 21 december. Var tar NÄRF:s ordförande Bo Carlsson upp frågan om de stora månatliga pensionsinbetalningarna till förbundschefen..? Var redogör Bo Carlsson för de vidtagna åtgärderna..?
Jag hittar inget.
Men…
I slutet, allra sist under punkten ”Övriga frågor”, ser jag att fackförbundet Vision ställer en fråga till den politiska direktionen angående:
”avtalet kring tjänstepension för tidigare förbundschefen.”
Det betyder att strax före sammanträdets avslutande så har Bo Carlsson fortfarande inte berättat för direktionen vilka åtgärder han har vidtagit. Varför skulle Vision annars ha ställt denna fråga?
Vision får svaret, och det är, efter kontakt med Vision, faktiskt det enda svar som ges:
”Direktionen meddelar att de har tillsatt en utredning kring pensionsfrågan för tidigare förbundschefen.”
Direktionen har alltså, enligt protokollet, redan tillsatt en utredning! Och då måste jag ju ställa frågan:
Var finns beslutet på att direktionen har tillsatt en utredning kring pensionsfrågan?
Jag har läst protokollet från den 21 december, jag har läst de tidigare protokollen – det finns inte något sådant beslut!
Och då undrar jag också – finns det någon utredning?
Det kan hända att Bo Carlsson, sin vana trogen, verkar i det fördolda, bakom skål och vägg. Kanske har han gjort så också denna gång. Jag vet inte. Men detta vore i sådana fall inte korrekt. NÄRF ägs av fyra kommuner och lyder under samma lagar som kommuner när det gäller bland annat protokoll, beslut, offentlighet mm.
Och sedan förstår jag inte – hur kan resten av direktionen spela med Bo Carlsson? Ser inte de andra politikerna i direktionen att Bo Carlsson är naken?
Eller är det så att hela direktionen också är det?
======================
Jag har skrivit följande bloggar om NÄRF:
- ”NÄRF” 3 juni, 2013
- ”Vad händer i NÄRF?” 28 nov 2015
- ”Mörkläggning i NÄRF” 12 december 2015
- ”NÄRF – löner och avsked” 14 december 2015
- ”Lögner i NÄRF!” 21 december 2015
- ”Det börjar bli mycket nu Bo Carlsson!” 23 december 2015
Yttrande till Förvaltningsrätten
Den 23 november överklagade jag ett beslut i Barn- och Utbildningsnämnden (BUN). (Se ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden”.) Det gällde nämndens beslut från den 9 november att vägra mig rätten att väcka ett ärende.
Överklagandet innebar att jag ville att Förvaltningsrätten i Göteborg gjorde en laglighetsprövning utifrån Kommunallagens paragraf 17 i kapitel 4:
”Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.”
Beslutet i BUN fattades med röstsiffrorna 10-1. De ledamöter som ansåg sig ha den juridiska kunskap och kompetens som krävdes för att neka mig att väcka ärendet var: Mats Andersson (C), Henrik Josten (M), Joakim Sjöling (S), Nils Dahlgren (S), Birgitta Persson (S), Christer Bogren (MP), Anton Lidell (M), Gunnar Bäckman (KD), Henrik Dhejne (M) och Carina Jällbrink (SD).
Det kan noteras att nämnden fattade beslutet utan det föregicks av vare sig information från kommunjurist, frågor eller diskussion.
När en överklagan/begäran om laglighetsprövning kommer till Förvaltningsrätten så får den myndighet, eller vad det nu kan vara, det gäller möjlighet att svara, dvs försvara sig och sitt handlande. Det gjorde BUN:s ordförande Mats Andersson (C) på egen hand. Å hela BUN:s vägnar. Ordförande Andersson valde av någon märklig anledning att författa och skicka yttrandet helt själv, på delegation. Du kan läsa det väsentligaste i Anderssons yttrande här (”Ordf Andersson (C) svarar”).
Innan Förvaltningsrätten i Göteborg dömer i frågan, så får den klagande, dvs jag, också en möjlighet att yttra mig över Mats Anderssons yttrande. Det har jag gjort nu. Och det är detta yttrande, över Mats Anderssons yttrande, som jag publicerar i sin helhet nedan.
==============
Yttrande över Mats Anderssons yttrande
Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg, Mats Anderson, har ensam yttrat sig över mitt överklagande/begäran om laglighetsprövning. Ordförande Andersson har använt sig av Barn- och Utbildningsnämndens delegationsordning. Jag citerar från det diarieförda beslutet, ”Delegationsbeslut Yttrande – Mål nr. 12276-15”, Vänersborgs kommun 2015-12-08:
”Av delegationsordningen för Barn- och utbildningsnämnden, beslutad den 12 oktober 2015, § 105, punkt 1.1, framgår att beslut i ärende som är brådskande, att Barn- och utbildningsnämndens avgörande inte kan avvaktas, kan fattas av nämndens ordförande.”
Jag tycker detta är märkligt. Ordförande Andersson skickade sitt yttrande till Förvaltningsrätten tisdagen den 8 december – dagen efter Barn- och Utbildningsnämndens decembermöte, enligt schemat för nämndens sammanträden. Och jag vet att ordförande Andersson hade utkastet från kommunjuristen i sin hand redan före helgen. Jag tycker därför att det inte riktigt är i sin ordning att ordförande Andersson har använt sin delegationsrätt på tisdag. Han borde ha lyft ärendet på nämndens sammanträde dagen före, på måndag.
Mats Andersson skriver i sitt yttrande till Förvaltningsrätten:
”Kommunen menar att klaganden inte har visat att det föreligger grund enligt 10 Kap. 8 § kommunallagen (1991:900, KL) att bifalla överklagandet. Överklagat beslut har tillkommit i laga ordning.”
Till stöd för sin uppfattning anför Mats Andersson tre omständigheter, argument.
Den första omständigheten som Mats Andersson anför för att bevisa att han och nämnden har handlat rätt lyder:
”Klaganden yrkade att ”ärendet om Björkholmsgatans förskola/Nattugglan uppförs som ärende vid dagens sammanträde”. Klaganden yrkade inte på omprövning av tidigare fattat beslut den 12 oktober 2015, § 110, avslag i tidigare avhandlad sakfråga eller dylikt. Det framstår som att klagandens yrkande avsåg att åstadkomma en diskussion och information kring underlaget som beslutet den 12 oktober 2015 grundades på. Ärendet som klaganden hänvisar till har behandlats och diskuterats under sammanträdet. Information har givits av förvaltningschef med efterföljande diskussion där samtliga ledamöter gavs utrymme att yttra sig. Inget yrkande framkom som föranledde vidare behandling av ärendet.”
Ordförande Andersson blandar ihop att väcka ärendet och att lägga ett yrkande. Det torde framgå klart av mitt överklagande, och för alla nämndsledamöter, att mitt syfte på sammanträdet var att väcka ett ärende. Om behandlingen av ärendet skulle ha lett till att yrkanden hade framställts, av mig eller någon annan ledamot, vet ingen, inte heller ordförande Andersson. Den här skrivningen är mycket spekulativ och behandlar egentligen inte sakfrågan.
Det framgår inte av Kommunallagen 4 Kap 17 § att rätten att väcka ärenden är beroende av om yrkanden framställs och/eller att dessa yrkanden i så fall ska framföras samtidigt som en ledamot begär att få väcka ett ärende.
På varje sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden finns det en punkt på dagordningen som heter ”Förvaltningschefen informerar”. Det redogjorde jag för redan i mitt överklagande. Den här punkten kommer alltid i slutet av dagordningen. Så också denna gång. Det betyder att min begäran att få väcka ett ärende behandlades innan ”Förvaltningschefen informerar”. Vad som skulle ”hända” när denna punkt skulle behandlas långt senare under sammanträdet visste ingen, inte heller ordförande Andersson. Vad som försiggick under punkten ”Förvaltningschefen informerar” kan således inte anföras som bevis på att mitt överklagande är oriktigt. Dessutom är punkten ”Förvaltningschefen informerar” en så kallad informationspunkt. Det betyder att det inte är möjligt att framställa yrkanden.
Den andra omständigheten som ordförande Mats Andersson anför lyder:
”Nämnden gör gällande att klaganden har fått väcka sitt ärende. Det väckta ärendet har protokollförts, fått eget diarienummer, 2015/54 liksom paragrafnummer, § 119. Nämnden beslutade att ärendet som initierades ska behandlas i samband med förvaltningschefens informationspunkt. Det är nämnden med majoritet som beslutar hur ett ärende behandlas.”
Det här är ett ”Moment 22” som jag beskrev redan i det ursprungliga överklagandet. Ordförande Mats Andersson har enligt min mening missuppfattat vad Barn- och Utbildningsnämndens beslut på denna punkt innebar. Beslutet innebar inte att mitt ärende väcktes. Beslutet handlade om att mitt ärende inte fick väckas. Jag skulle vilja uttrycka det som så att denna punkt var ett nytt ärende(!), som handlade om nämnden skulle godkänna att ett nytt ärende väcktes. Och i och med att nämnden röstade nej, så fick det ärende som jag ville väcka inte väckas.
Kommunallagen 4 Kap 17 § talar för övrigt om att ”väcka ärenden”, inte ”initiera” som ordförande Andersson skriver.
Mitt ärende blev aldrig något ärende. Det beslut som Barn- och Utbildningsnämnden fattade föregicks inte heller av någon diskussion i sakfrågan.
Trots att jag anser att vad som avhandlades under punkten ”Förvaltningschefen informerar” ligger utanför ämnet för min överklagan/begäran om laglighetsprövning så vill jag ändå lämna några sakupplysningar.
Det blev inte heller under denna punkt någon diskussion i sakfrågan som Mats Andersson antyder i sitt yttrande. Det var enbart undertecknad som ställde frågor till Förvaltningschefen. Frågorna handlade om underlagets beskaffenhet och frågestunden avslutades med att Förvaltningschefen sa:
”Jag håller med i sak. Det var olyckligt.”
Mats Andersson anser att den här frågestunden skulle ha tillmötesgått min begäran att få väcka ett ärende, när det här svaret från Förvaltningschefen tvärtom visade anledningen till varför jag ville väcka ärendet…
Den tredje omständigheten som Mats Andersson anför lyder:
”Det bör noteras att beslutet den 12 oktober 2015, § 110, handlar inte om nedläggning av förevarande förskola som klaganden anger i sin besvärsskrift utan beslutet var: ”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att Björkholmsgatans förskola/Nattugglan flyttas till lokaler i Vänerparken som avgränsar till nuvarande Vänerparken förskola samt att säga upp Björkholmsgatans förskola/Nattugglans lokaler.”
Det här argumentet är en tämligen ointressant och en pinsam semantisk lek med ord. Men just därför blir den värd en kort kommentar.
Den byggnad där Nattugglan idag ligger ska inte längre vara förskola. Barnen och personalen ska flyttas till andra lokaler i en annan del av staden, till Vänerparkens lokaler. Och bli en del av Vänerparkens förskola. Att uttrycka detta förhållande, som jag gör i min överklagan, ”Nattugglans nedläggning och flytt till Vänerparken”, tycks vara en helt befogad beskrivning av innehållet i nämndens beslut.
Sammanfattningsvis noterar jag att Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson till stor del undviker att resonera kring det lagrum som jag åberopar i min överklagan/begäran av laglighetsprövning, nämligen Kommunallagen 4 Kap 17 §:
”Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.”
Och när ordförande Mats Andersson vid ett tillfälle i sitt resonemang nuddar vid paragrafens innebörd så demonstreras Anderssons syn på paragrafen. Andersson skriver i sitt yttrande:
”Det är nämnden med majoritet som beslutar hur ett ärende behandlas.”
Som jag ser det innebär Mats Anderssons tolkning av Kommunallagen att en politisk majoritet i en nämnd eller styrelse kan upphäva lagen, dess stadgande, mening och intentioner. Det är inte så som jag tolkar Kommunallagen.
Vänersborg 2015-12-28
Stefan Kärvling
Ordf Andersson (C) svarar
TTELA ringde lite överraskande dagen före julafton. Först tänkte jag att TTELA ville få mer information om NÄRF och den skandal som har rullats upp kring ordförande Bo Carlssons agerande. Men det var fel. Journalisten undrade istället hur det gick med min överklagan till Förvaltningsrätten i Göteborg.
Som trogna, och kanske mindre trogna, bloggläsare erinrar sig, så överklagade jag ju barn- 
och utbildningsnämndens och dess ordförandes vägran på novembersammanträdet att låta mig väcka ärendet om Nattugglan. (Se ”Två viktiga reservationer”.)
Jag svarade TTELA att det går bra med överklagandet.
Förra veckan fick jag nämligen ett brev från Förvaltningsrätten. Vilket var väntat och helt enligt rutinerna. Rätten gav mig möjlighet att lämna ett yttrande på det svar, närmast ett för-svar, som barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) hade skickat in som yttrande på mitt överklagande. (Se ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden”.)
Det är så det går till: En överklagan skickas in till rätten, den det klagas på får försvara sig och sedan får den klagande en möjlighet att yttra sig över yttrandet från den det klagas på. Sedan är det dags för rätten att ta ställning. Och det kan ta allt från några veckor till några månader.
Bollen ligger alltså just nu hos mig. Mitt yttrande ska emellertid inte vara Förvaltningsrätten tillhanda förrän senast den 4 januari. Det betyder att jag har några dagar på mig. Jag ska skriva mitt yttrande nu under mellandagarna.
I denna blogg tänkte jag referera vad ordförande Mats Andersson (C) anför till försvar för sitt handlande att inte låta mig väcka ett ärende på nämndens sammanträde.
Egentligen är det barn- och utbildningsnämnden (BUN) som ska yttra sig över min överklagan till Förvaltningsrätten… Det betyder med andra ord att BUN skulle ha diskuterat och beslutat om det föreslagna yttrandet skulle ha skickats vidare till rätten…
Nu har det inte blivit så. Ordförande Mats Andersson (C) har gått förbi detta. Av någon anledning som jag inte riktigt förstår. Mats Andersson har nämligen yttrat sig till rätten alldeles på egen hand. Han har utnyttjat en paragraf i delegeringsordningen – och skriver i sitt yttrande:
”Av delegationsordningen för Barn- och utbildningsnämnden, beslutad den 12 oktober 2015, § 105, punkt 1.1, framgår att beslut i ärende som är brådskande, att Barn- och utbildningsnämndens avgörande inte kan avvaktas, kan fattas av nämndens ordförande.”
Det är märkligt. Mats Andersson skickade sitt yttrande till Förvaltningsrätten tisdagen den 8 december. Dagen före, måndagen den 7 december, hade barn- och utbildningsnämnden ett sammanträde. Och jag vet att ordförande Andersson hade utkastet från kommunjuristen i sin hand redan före helgen…
Jag tycker därför att det inte riktigt är i sin ordning att ordförande Andersson har använt 
sin delegationsrätt. Han borde självklart ha lyft ärendet på nämndens sammanträde.
Och det ska jag naturligtvis nämna i mitt yttrande till Förvaltningsrätten.
Mats Andersson skriver i sitt yttrande till Förvaltningsrätten:
”Kommunen menar att klaganden (det är jag som är ”klaganden”; min anm) inte har visat att det föreligger grund enligt 10 Kap. 8 § kommunallagen (1991:900, KL) att bifalla överklagandet. Överklagat beslut har tillkommit i laga ordning.”
Ordförande Mats Andersson (C) anför tre omständigheter, argument, för att bevisa att han har rätt.
Anderssons första argumentet lyder:
”Klaganden yrkade att ”ärendet om Björkholmsgatans förskola/Nattugglan uppförs som ärende vid dagens sammanträde”. Klaganden yrkade inte på omprövning av tidigare fattat beslut den 12 oktober 2015, § 110, avslag i tidigare avhandlad sakfråga eller dylikt. Det framstår som att klagandens yrkande avsåg att åstadkomma en diskussion och information kring underlaget som beslutet den 12 oktober 2015 grundades på. Ärendet som klaganden hänvisar till har behandlats och diskuterats under sammanträdet. Information har givits av förvaltningschef med efterföljande diskussion där samtliga ledamöter gavs utrymme att yttra sig. Inget yrkande framkom som föranledde vidare behandling av ärendet.”
Den andra omständigheten som Mats Andersson anför för att bevisa att han rätt lyder:
”Nämnden gör gällande att klaganden har fått väcka sitt ärende. Det väckta ärendet har protokollförts, fått eget diarienummer, 2015/54 liksom paragrafnummer, § 119. Nämnden beslutade att ärendet som initierades ska behandlas i samband med förvaltningschefens informationspunkt. Det är nämnden med majoritet som beslutar hur ett ärende behandlas.”
Mats Andersson anför även ett tredje argument för att bevisa att han rätt. Fast detta argument är nästan pinsamt dåligt tycker jag:
Det bör noteras att beslutet den 12 oktober 2015, § 110, handlar inte om nedläggning av förevarande förskola som klaganden anger i sin besvärsskrift utan beslutet var: ”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att Björkholmsgatans förskola/Nattugglan flyttas till lokaler i Vänerparken som avgränsar till nuvarande Vänerparken förskola samt att säga upp Björkholmsgatans förskola/Nattugglans lokaler.”
Nu ska jag alltså ägna några timmar de närmaste dagarna åt att försöka bemöta Mats Anderssons tre argument på ett bra och vederhäftigt sätt. Och om någon läsare vill hjälpa mig, så tar jag tacksamt emot synpunkter. Jag betraktar det inte som ”fusk”. Mats Andersson har nämligen fått ganska mycket hjälp av kommunjuristen… Och då kan väl jag få lite hjälp från mina läsare…
Ha en bra fortsättning!
Det börjar bli mycket nu Bo Carlsson!
Igår tisdag noterade även TTELA de märkliga turerna kring NÄRF (=Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) under rubriken (se här):
”Förre Närf-chefens pension ska utredas”
Bo Carlsson (C) kommenterade i TTELA vad som sades på NÄRF:s ägarsamrådsmöte den 17 mars 2014. Det var när Gunnar Lidell (M) frågade om förbundschefen hade några ”extra pensionslösningar” – och Lidell fick svaret att så inte var fallet. Bo Carlsson i TTELA:
”Jag var då helt övertygad om att det var så.”
Man kan väl säga att Bo Carlsson erkänner att han ljög på mötet, men att han inte var medveten om att han ljög…
NÄRF:s ordförande Bo Carlsson (C) tycks vara helt oförstående till att förbundschef Per Anderson har fått höga pensionsinbetalningar under sin anställning på NÄRF. Sammanlagt 2.047.283 kr, som har betalats in till Skandia sedan februari 2012. Bo Carlsson tycks inte fatta något. Trots att det är han själv, och ingen annan, som har skrivit på 
anställningsavtalet.
Det är mycket märkligt. Förvisso skrevs inga konkreta siffror på pensionspremierna in i själva avtalet, men naturligtvis hade Bo Carlsson och Per Anderson summorna klara för sig. Det är ju självklart Bo Carlssons skyldighet som arbetsgivare och chef att komma överens med motparten och sedan fatta beslut om detta – och rapportera pensionsinbetalningarnas storlek till de löneansvariga. Precis som det också är Bo Carlssons skyldighet att kontrollera hur mycket som sedan betalas ut till förbundschefen – i varje fall när människor ställer direkta frågor till Bo Carlsson om detta… (Se ”Lögner i NÄRF!”.)
Jag förstår inte varför Bo Carlsson inte har skrivit ner beslutet om summan på pensionsbetalningarna någonstans. Men det är inte första gången som Carlsson ”slarvar” med dylikt. (Det kommer ytterligare ett exempel senare i bloggen.)
Det är enligt min mening solklart att Bo Carlsson har brustit på alla punkter som arbetsgivare, chef och politisk förtroendevald. Bo Carlsson borde vara så rakryggad att han erkänner sina misstag och tar sitt ansvar.
Istället har Bo Carlsson enligt TTELA tillsatt en utredning… En utredning som ska utreda vad? Är det Bo Carlsson själv som ska utredas? Eller menar Bo Carlsson att det som har hänt är något annans fel än hans eget? Menar Bo Carlsson att förbundschef Per Anderson på något sätt har lurat honom?
När jag träffade några brandmän för drygt två år sedan berättade de om Per Andersons pensionsförmåner. De visste precis hur mycket som betalades in till Skandia varje månad. Eftersom jag ville kontrollera uppgifterna, så ringde jag till NÄRF och kollade. Jo, då. Det var sant. Förbundschef Per Andersson hade månatliga pensionsinbetalningar. Jag fick också reda på summan. Det var inga problem. (Jag skrev om det den 3 juni 2013 – se här.)
Varför gjorde inte Bo Carlsson denna enkla kontroll med sin egen personal på NÄRF? Till exempel när Gunnar Lidell ställde frågan på det där mötet den 17 mars 2014? Det är klart att Bo Carlsson hela tiden har vetat om förbundschefens pensionsförmåner!
Det är ett ynkligt handlande av Bo Carlsson, men det är inte första gången som Bo Carlsson skyller på andra (jämför de förlorade 17 milj kr på Solängen).
Bo Carlsson tänjer på gränserna även på andra sätt. Jag har upptäckt ett nytt.
Som jag skrev i min förra blogg (se här) så ställde kommunstyrelsens förste vice ordförande i Vänersborg Gunnar Lidell (M) ett antal frågor till NÄRF i förra veckan. Inspirerad av vissa bloggar… I fredags hade Lidell fått svar från NÄRF – som han också diarieförde.
Ett av de dokument som Lidell fick från NÄRF överraskade mig särskilt. Gunnar Lidell fick nämligen ut ett dokument som jag speciellt frågade efter häromveckan, men som jag fick besked om att det inte fanns i diariet… (Jag har också bloggat om det, se ”Mörkläggning i NÄRF”.)
Det handlade om att det inte fanns något diariefört beslut på att produktionschef Patrick D´Imporzano skulle tillträda som ställföreträdande förbundschef i förbundschef Andersons ”frånfälle”.
Även hanteringen av dokument och beslut ska skötas enligt lagen. Och det verkade som det inte hade gjorts i det här fallet. Så därför frågade jag också, förutom personal på NÄRF, dess politiske ordförande, alltså centerpartisten Bo Carlsson, specifikt om denna fråga.
Det behövdes ingen särskilt beslut om detta enligt Bo Carlsson. Det var helt enkelt delegationsordningen som trädde i kraft.
Bo Carlsson i telefon till mig den 4 december:
”När det gäller att Patrick gick in beror det på delegationsordningen … Vi bara följer vår delegationsordning.”
För säkerhets skulle ställde jag samma fråga till den berörde, nämligen produktionschef Patrick D´Imporzano. Den ställföreträdande förbundschefen svarade ”något” annorlunda än Bo Carlsson:
”Angående din begäran avseende min utnämning som tf. Förbundschef så finns inget dokument i vårt diarie för tillfället beroende på att ärendet ligger hos direktionens ordförande för färdigställande.”
Läs citatet en gång till:
”Det finns inget dokument i vårt diarie för tillfället…”
Tre personer skriver och säger entydigt på min fråga – det finns inget diariefört beslut på när produktionschefen utsågs till ställföreträdande förbundschef.
Döm av min förvåning när jag då tittar i de dokument som Gunnar Lidell fick ut från NÄRF. Där ligger helt plötsligt beslutet!
”Patrick D´Imporzano tillförordnas som Förbundschef/Räddningschef från och med den 22 oktober 2015.”
Underskrivet av Bo Carlsson. Och daterat den 22 oktober… Beslutet fattas alltså samma dag som det ska börja gälla…
Men… 22 oktober…?
Tar det nästan 2 månader för Bo Carlsson att diarieföra ett beslut?
Eller fanns det ett beslut? Som, enligt D´Imporzano, bara väntade på att ”färdigställas”?
Men…
Inte kan man väl datera ett dokument till den 22 oktober när det färdigställs och diarieförs först två månader senare?
Men…
Det fanns ju inget beslut, det behövdes ju inget. Det sa Bo Carlsson själv till mig i telefon.
Det hela är faktiskt lite sjukt. Snällt sagt. Vad händer?
Kan det ha gått till så här:
Bo Carlsson fattar ett beslut den 22 oktober (antagligen minst en vecka tidigare) och beslutet verkställs. Bo Carlsson ”glömmer” att dokumentera och diarieföra beslutet. Nästan 2 månader senare så efterlyser en ökänd vänsterpartistisk bloggare beslutet. Och Bo Carlsson säger som det är – det finns inget beslut. Och inser att här har det begåtts ett fel. Då skriver Bo Carlsson ner beslutet, ”från minnet”, på ett papper, som han signerar och daterar. Bo Carlsson skriver det datum då han fattade beslutet. Inte det datum han upprättar handlingen och signerar den. Sedan diarieför Bo Carlsson beslutet. För utomstående och för eftervärlden så ser det ut som att dokumentet med beslutet verkligen skrevs och diariefördes den 22 oktober. Det finns inget där något annat framgår, varken på själva handlingen eller på någon notering i diariet.
Jag har tillfrågat juridisk expertis om lagligheten i detta.
Jag fick reda på att det här regleras i Offentlighet- och sekretesslagen (OSL). Det ska enligt lagen framgå datum då handlingen kom in eller upprättades. Och handlingar ska diarieföras snarast och inte två månader senare. Och datum för underskrift ska vara överensstämmande med beslutsdatum.
Efter en del mailväxling så ställde jag följande frågor:
- ”Är det lagligt för NÄRF:s politiske ordförande att fatta ett beslut utan att dokumentera detta, skriva på, datera och diarieföra det?
- Är det lagligt för NÄRF:s politiske ordförande att fatta ett beslut och sedan datera
det till ett datum två månader tidigare?”
Svaren var korta men tydliga:
- ”Nej.”
- ”Nej.”
Bo Carlsson (C) är en rutinerad politiker. Han har varit med i den politiska ”leken” i många många år och länge försörjt sig på skattebetalarnas bekostnad. Bo Carlsson har under denna tid också begått många många misstag – misstag som har kostat Vänersborgs kommun miljonbelopp. Bo Carlsson tycks också, inte alltför sällan, fatta snabba beslut och gärna töja på både regler och lagar.
Men händelserna kring NÄRF bör väl vara droppen… Nu måste det väl ändå vara dags för Bo Carlsson att stiga åt sidan. Både i NÄRF och som kommunalråd.
==============
Jag har skrivit följande bloggar om NÄRF:
- ”NÄRF” 3 juni, 2013
- ”Vad händer i NÄRF?” 28 nov 2015
- ”Mörkläggning i NÄRF” 12 december 2015
- ”NÄRF – löner och avsked” 14 december 2015
- ”Lögner i NÄRF!” 21 december 2015
Barnkonventionen och BUN
Nu är min överklagan till förvaltningsrätten inskickad.
Det var som bekant händelserna kring barn- och utbildningsnämndens (BUN) novembersammanträde som fick mig att reagera. Ordförande Mats Andersson (C) förvägrade ju mig rätten att väcka ärendet om det bristande underlaget i beslutet om Nattugglan. Ordförande lät nämnden rösta i frågan. Och nämnden följde snällt ordförandes förslag utan att varken ställa frågor eller diskutera min begäran.
Det står ju i kommunallagen att:
”Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.”
Så nu vill jag att förvaltningsrätten uttalar sig i fallet.
Det lär väl ta sin tid innan dom faller antar jag, men den är värd att vänta på. Det är en fråga av stor principiell betydelse. Mats Andersson (C) tolkar lagen på sitt sätt, kommunens jurister på ett annat och jag kanske på ett tredje. Så nu är det på sin plats att ”de professionella” i förvaltningsrätten får avgöra vilken tolkning som är den rätta…
Det är roligt när läsare hör av sig.
En läsare har tydligen följt med extra noga i både mina bloggar och protokollen kring Nattugglan och Vänerparken. Hen skriver följande angående BUN:s beslut:
”Det framgick inte heller att man gjort någon barnkonsekvensanalys. Det stod så vitt jag såg inte ett ord om detta i tjänsteskrivelsen.”
Oj tänkte jag. Missade jag det? Missade förvaltningen det? Missade nämnden det?
Och det står faktiskt inget i BUN:s beslutsunderlag om att Barnkonventionen har beaktats. Och det är mycket förvånande.
En liten bakgrund.
Den 19 januari i år så fastställde barn- och utbildningsnämnden planen för det systematiska kvalitetsarbetet. I den står det under rubriken ”Främjande miljöer för lärande, utveckling och hälsa” att följande underlag ska vara tillgängliga för analys:
”Förskola: Barnkonsekvensanalys”
Vidare.
I februari svarade nämnden på en motion och skrev:
”Barn- och ungdomsnämnden relaterar vanligtvis ställningstaganden till Barnkonventionens artikel 3, om barnens bästa. Det är rimligt utifrån nämndens ansvarsområde och att flertalet beslut är direkt avgörande för barns och ungdomars situation.”
Det här noterade också kommunfullmäktige när motionen ifråga behandlades.
Och det har BUN också gjort. I mars yttrade sig barn- och utbildningsnämnden över en annan motion och då skrev förvaltningen mycket riktigt i underlaget att Barnkonventionen, artikel 3 Barnets bästa, hade beaktats i bedömningen av ärendet:
”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.”
Den här bedömningen görs för övrigt oftast i BUN:s underlag. På oktobersammanträdet, för att ta ytterligare ett exempel, när nämnden yttrade sig över ett nytt miljöprogram för kommunen så var det likadant. Men några ärenden senare, på samma möte, när BUN beslutade om att lägga ner verksamheten i Nattugglans lokaler och flytta den till Vänerparken, ja då lyser plötsligt hänvisningen till Barnkonventionen med sin frånvaro.
Mycket märkligt.
Det har alltså inte gjorts någon bedömning av beslutet utifrån Barnkonventionen…
Det finns ytterligare en paragraf i Barnkonventionen, som Sverige naturligtvis har undertecknat, som borde finnas med när barn- och utbildningsnämnden bedömer ärenden av olika slag där barn och ungdomar berörs av beslut. Det är paragraf 12. Den lyder (citerat från UNICEF:s svenska hemsida):
”Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.”
Med andra ord, förutom felaktigheter i underlaget, så har nämnden också missat både Barnkonventionen och en riskbedömning för personalen (se ”Ingen riskbedömning inför BUN-beslutet”) när beslutet att lägga ner Nattugglan och flytta verksamheten till 
Vänerparken fattades.
Visst borde ordförande väcka ärendet igen?
För övrigt har en ny hemsida om Vänersborg sett dagens ljus. Eller också är det bara jag som råkat upptäcka den idag. Hur som helst är det både en bra hemsida och ett bra initiativ. Det är Köpmannaföreningen i Vänersborg som står bakom.
Hemsidan är mycket smakfull och innehållsrik. Du hittar butiker, restauranger, serviceställen, beachen och mycket annat. Allt med bilder och kartor. Hemsidan heter ”Vänersborg – alla sinnens centrum” och du hittar den här.
Förhoppningsvis kan hemsidan fylla en viktig funktion för att locka både vänersborgare och turister till centrum.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer