Arkiv
KS: Viktiga beslut inför valet 2026
I onsdags sammanträdde kommunstyrelsen i Vänersborgs kommun för sista gången detta år. Det blev en som vanligt lugn och disciplinerad tillställning.
Det var en diger dagordning med mycket att läsa in inför de 43 ärenden som skulle avhandlas. Det var dock “bara” fyra föredragningar och de visade sig vara betydligt kortare än väntat. Jag tyckte nog att de var i kortaste laget. Visst, sammanträdet slutade tidigare, redan kl 14.40, men om tjänstepersonerna ändå kommer till kommunstyrelsen och håller sina föredragningar så vore det, i varje fall för min del, välkommet med ännu mer “kött på benen”.
Jag har beskrivit tre av KS ärenden i tidigare blogginlägg. De handlade om socialnämndens begäran om ett tillfälligt budgettillskott (se “Socialnämndens pengar och Sörbygården”) och den nya befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen som ska införas som ett av underlagen inför ramsättningen i budgetarbetet (se “KS: Ny resursfördelningsmodell”).
Det tredje ärendet beskrev jag mycket noggrant innan sammanträdet. Det blev tre blogginlägg om ett ämne som legat mig varmt om hjärtat de senaste åren, vatten och avlopp. I onsdags skulle KS fatta beslut om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige (så är gången i den kommunala demokratiska processen) om knappt två veckor. (Se “Beslut om Vattentjänstplan”.)
Det är en bra vattentjänstplan, men jag hade två synpunkter. Det blev dock ingen diskussion om dem. Det rådde en tystnad som gjorde mig osäker på om någon annan var intresserad. Mina synpunkter skickade jag i varje fall med till fullmäktige i en protokollsanteckning. Den går att ladda ner här, eller också kan du läsa den här direkt:
“Vänsterpartiet bifaller förslaget att anta vattentjänstplanen. Det bör dock påpekas att det är viktigt att ändringar som sker under arbetets gång kommuniceras med de berörda. Det gäller de tre fastighetsägarna på Önafors.
Vänsterpartiet uttrycker också sin förvåning över att vattentjänstplanen betraktar Hallby Söder och Änden som ett område trots att Länsstyrelsen i ett beslut den 23 januari 2025 hade en annan uppfattning.”
Jag saknade ett ärende på dagordningen. (Se “Många och viktiga ärenden på KS imorgon”.) Det var ett ärende som socialnämnden fattade beslut om den 30 oktober och som var så brådskande att det direktjusterades. Det handlade om “Nytt särskilt boende (SÄBO)” i kvarteret Kalkonen (fd Östra skolan). Innan mötet fick jag emellertid reda på att ärendet var under beredning och kommer till KS i januari.
Kommunfullmäktige (KF) ska fatta ett viktigt beslut om kommunens politiska organisation för kommande mandatperiod 2026-2030. Det innebar att KS diskuterade frågan i onsdags. Och förslaget från KS till KF blev följande:
“1. Att behålla facknämnderna Barn och utbildningsnämnden, Socialnämnden, Kultur och fritidsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Byggnadsnämnden och Överförmyndarnämnden…
Vad gäller Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden görs en förnyad översyn av nämndsorganisationen inför år 2029.
2. Att i kommunstyrelsen samlas alla strategiska samhällsbyggnadsfrågor.
3. Att en ny Teknik- och servicenämnd inrättas
4. Att avveckla Samhällsbyggnadsnämnden, vars uppgifter överförs till Kommunstyrelsen och till Teknik och servicenämnden.”
Den stora förändringen är alltså att samhällsbyggnadsnämnden kommer att försvinna. Nämndens strategiska frågor övertas av KS och en nyinrättad teknik- och servicenämnd ska sköta så att säga de praktiska frågorna som gör att kommunen fungerar i vardagen. Det handlar om vägar, vatten, avlopp, sophämtning, fastigheter, parker och intern service.
Partierna var i stort sett överens, men M, L och SD tyckte att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle slås ihop med byggnadsnämnden. Henrik Harlitz (M) yrkade med bifall från Cecilia Prins (L) på återremiss. De ville få ett bättre svar på vad “strategiska frågor” var för något.
Kommunstyrelsen kommer alltså att få en ännu viktigare funktion i fortsättningen. När utskicket inför detta sammanträde bestod av 1439 sidor så undrar jag hur många sidor det blir i fortsättningen. Som jag ser det blir det ett praktiskt problem som måste lösas. Ska t ex KS nästa mandatperiod sammanträda varannan eller var tredje vecka istället för som nu en gång i månaden?
De äldre och sjuka i kommunen ska vara med och betala socialnämndens underskott. (Se “Många och viktiga ärenden på KS imorgon”.) Kommunfullmäktige ska den 17 december höja kostavgiften med 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen. Så lyder förslaget från majoriteten i KS. Det vill inte V, MBP, L och SD. SD, L och MBP vill höja med 7,9% för att följa rikssnittet. Vänsterpartiet har inte bestämt sig för hur mycket kostnaden för mat borde höjas – 7,9% eller med den årliga uppräkningen.
Samhällsbyggnadsnämnden kommer att få extra pengar, 3 milj kr, till de fördyrade kostnaderna för VA-anslutningen och fiberdragningen till Bergagården. (Se “Många och viktiga ärenden på KS imorgon”.) Kostnaden är nu uppe i sammanlagt 13 milj kr för, i huvudsak, VA-dragningen. Det kan jämföras med att köpet av hela fastigheten år 2020 kostade Fastighets AB Vänersborg (FABV) 4,82 milj kr, trots att fastigheten enligt en värdering “bara” var värd 3,7 milj kr. Den beräknade kostnaden för att åtgärda fastighetens VA beräknades till 7,31 milj kr… (Se “Kommunala fastigheter (3): Topp, Nuntorp och Bergagården”.)
Den dåvarande VD:n för FABV (se “KF: FABV:s köp av Bergagården”) förespråkade det betydligt billigare VA-alternativet:
“en likvärdig anläggning med infiltration.”
Det gjorde också Vänsterpartiet, som i samband med FABV:s förvärv av fastigheten 2020, lade ett förslag i kommunfullmäktige som, efter några omformuleringar, löd:
“Kommunfullmäktige förespråkar en upprustning av den befintliga lokala avloppsanläggningen med infiltration.”
Det blev också kommunfullmäktiges beslut. Fullmäktigebeslutet har inte följts, trots att de styrande partierna stod bakom det. Det verkade emellertid ingen komma ihåg i onsdags…
När jag läste Räddningstjänsten Fyrbodals delårsrapport för augusti 2025 stötte jag i underlaget på en tjänsteskrivelse från förbundschef och ekonomiansvarig på Räddningstjänsten. I den stod det bland annat:
“Vi har upplyst er om resultaten av vår bedömning av risken för att delårsrapporten kan innehålla väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter.”
Ordet “oegentligheter” återfanns på ytterligare två ställen i tjänsteskrivelsen. För mig lät det mycket oroväckande, eftersom jag aldrig hade sett sådana formuleringar tidigare i en delårsrapport. Jag frågade vad det betydde. Ingen kunde svara, ingen hade läst detta i handlingarna – inte ens de ledamöter i KS som ingick i Räddningstjänstens direktion…
Delårsrapporten godkändes, vilket egentligen var lite förvånande…
Efter en stund, sammanträdet hade gått vidare på dagordningen, begärde Dan Nyberg (S) ordet. Ordförande Augustsson (S) gav Nyberg tillåtelse att förklara. Nyberg hade fått eller tagit reda på att det var en standardformulering i revisionssammanhang. Jag kollade nu, i samband med att jag skrev detta, att så var det. Den enda skillnaden var att vid mitt sökande gavs svaret att det var revisorn som brukade skriva så här, inte bolagets ledning. Men det finns säkert en förklaring. Man lär sig.
KS beslutade att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:
“avvakta projekteringsstart av en ny idrottshall vid Mariedalskolan.”
Det är i enlighet med det beslut som barn- och utbildningsnämnden (BUN) fattade den 15 september. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.) Uppförandet av en ny idrottshall för kommunens största skola ska alltså återigen flyttas framåt i tiden. Jag tror att det är för tredje gången.
Vänsterpartiet yrkade att bygget ska komma igång så fort som möjligt. Under nuvarande förhållanden kan nämligen inte undervisningen i idrott och hälsa på Mariedalskolan genomföras i enlighet med läroplanens krav och diskrimineringen av elever i anpassad grundskola fortsätter eftersom de på grund av bristande utrymningsvägar inte kan ha sin undervisning i idrottssalen. Som Vänsterpartiet ser det så bryter kommunen mot lagen. 
Vänsterpartiet fick stöd av Liberalerna och V lämnade in en reservation “till förmån för eget förslag”. Du kan ladda ner yrkandet här. (Det innehåller mycket fakta.)
Ärende 31 handlade om kommunens konstprogram. M+L+SD ville pausa konstprogrammet. Orsaken var att kommunen står inför stora investeringar och att pengarna behövs bättre till t ex Dalbobron och förskolor än till konst. Det låter logiskt och samtidigt enkelt.
Den 21 september 2022 beslutade kommunfullmäktige om “Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö”.
“En budget motsvarande 1% av kommunens fastighetsinvesteringar [ska] avsättas för investering i offentlig konst.”
Det handlar om en (1) miljon kr om året. En miljon… Det är i kommunala sammanhang faktiskt en obetydlig summa. Och faktum är att konst i vardagsmiljön kan ha flera positiva effekter.
Konsten kan vara positiv för invånarnas hälsa och välbefinnande. Den kan uppmuntra till reflektion, ha en lugnande effekt och bidra till att minska stress. Konstverk kan även fungera som naturliga samlingspunkter, öka känslan av delaktighet och trygghet. Dessutom finns ju konsten kvar i flera år.
Det är kommunfullmäktige som har beslutat om de riktlinjer som gäller. Onsdagens ärende handlade om ett konstprogram som:
“beskriver karaktär på insatser, vilka platser insatserna ska göras på samt i vilken ordning de ska göras.”
Det handlade alltså inte om riktlinjerna. Med andra ord, en paus i konstprogrammet var ett helt annat ärende. M+L+SD fick alltså inte gehör för sitt yrkande. Ärendet går inte vidare till fullmäktige.
Till sist, ärende 33 “Uppdrag – utredning om e-förslag”. Det är bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som är tveksamma till och emot att e-förslag ska införas i stället för medborgarförslag. V, och säkerligen MBP också, anser att medborgarförslag har fungerat bra de senaste åren. Det lämnas in ett eller flera förslag till vartenda fullmäktigesammanträde. Vänsterpartiet tror att e-förslag kommer att minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring.
Vänsterpartiet yrkade på att nuvarande system med medborgarförslag skulle behållas och när KS röstade för e-förslag så lämnade jag in en reservation. (Reservationen kan laddas ner här.) Ärendet ska avgöras av kommunfullmäktige.
Det är ofta som jag önskar att kommuninvånarna var insatta i de ärenden som behandlas löpande under mandatperioderna – och studerar hur de olika partierna verkligen agerar och röstar i frågor som rör alla i kommunen. Som jag ser det, så är det mycket viktigare än att en gång vart 4:e år, i samband med kommunalvalet, läsa om vad partierna vill. Då är det inte helt ovanligt att partierna diktar ihop vallöften som ofta inte betyder något alls utan bara används för att locka röster.
Det här sammanträdet med viktiga ärenden och beslut borde ge en grund att stå på när man nästa år överväger vilket parti man ska rösta på.
Många och viktiga ärenden på KS imorgon
Imorgon onsdag är det sammanträde med kommunstyrelsen (KS). På dagordningen hittar vi 43 ärenden och 4 föredragningar. För att vara med i matchen, dvs kunna ställa frågor, diskutera och ta ställning, innehåller utskicket inför sammanträdet 1439 sidor.
Dagordningen har följande utseende:
Ett av ärendena, ärende 32 “Antagande av vattentjänstplan”, har jag behandlat i tre blogginlägg – se “Beslut om Vattentjänstplan”.
I detta sena blogginlägg ska jag bara ta upp några ärenden där Vänsterpartiet och jag har synpunkter.
Nytt särskilt boende?
Funderingarna och frågorna börjar kanske redan när dagordningen ska fastställas. Vi i Vänsterpartiet saknar ett ärende. Den 30 oktober fattade nämligen socialnämnden ett beslut i ärendet “Nytt särskilt boende (SÄBO) – godkännande av genomförande av byggnation”. Det var bråttom så därför direktjusterades beslutet. Ärendet hänger samman och har betydelse för övriga beslut som socialnämnden ska fatta på sitt sista sammanträde före jul. Vänsterpartiet undrar vart ärendet har tagit vägen, varför finns det inte med på dagordningen?
Dalbobron
Under ärende 8 ska kommunstyrelsen (KS) föreslå kommunfullmäktige (KF) att tillföra samhällsbyggnadsnämnden (SBN) 12 milj kr i tillfälligt anslag i budget 2025. Det är helt enkelt pengar för reservlösningen med färjan eftersom, som alla känner till vid det här laget, Dalbobron är stängd för trafik. Det är även tänkt att SBN ska få 11,8 milj för första kvartalet nästa år.
Den stora frågan är väl om det finns någon reservlösning för resten av 2026 – och 2027. Sedan förstår jag att det är många kommuninvånare som undrar om det överhuvudtaget går att rädda Dalbobron, och om inte – hur tänker kommunen då? Det undrar jag också… (För mer information – se James Buccis blogg.)
Tilläggsanslag till socialnämnden
En enig socialnämnd begärde den 25 september ett tilläggsanslag på 24,5 milj kr av KF. Det är nämndens prognos för storleken på årets underskott. De styrande partierna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) föreslog att socialnämnden ska få 20 milj kr, oppositionspartierna att nämnden ska få hela summan. Vänsterpartiet anser också att socialnämnden ska få de begärda 24,5 miljonerna. Nämnden kan ju ändå inte spara 4,5 milj på de få dagar som är kvar på året.
I KS har inte de styrande majoritet, vilket de dock har i KF…
Höjd kostavgift
De styrande partierna vill höja kostavgiften inom socialnämndens verksamhetsområde med 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex. Några av partierna i oppositionen håller inte med. Men som sagt, i KF har de styrande partierna (S+C+KD+MP) majoritet…
Dyrare VA till Bergagården
Kostnaderna för VA-anslutningen och fiberdragningen till Bergagården blir dyrare än beräknat.
“Fördyringen orsakas av oförutsedda kostnader samt att stor hänsyn tagits till att ledningarna dragits genom naturreservatet.”
Fördyringen är ingen större överraskning, i varje fall inte för Vänsterpartiet. De flesta kostnadsprognoser från samhällsbyggnadsnämnden slår väldigt ofta fel. Det är mer regel än undantag och det blir alltid dyrare än prognoserna… Nu är kostnaderna för VA-dragningen till Bergagården uppe i 13 milj kr…
Vänsterpartiet förespråkade från början, 2020, en upprustning av den befintliga lokala avloppsanläggningen med infiltration. Det hade blivit betydligt billigare…
Befolkningsbaserad resursfördelningsmodell
Kommunstyrelsen ska uppdra till budgetberedningen att använda en ny befolkningsbaserad resursfördelningsmodell som underlag inför ramsättningen i budgetarbetet för 2027. Den nya resursfördelningsmodellen är kopplad till kommunens befolkningsprognos och standardkostnaden. Standardkostnad är statens beräkning av vad en kommun borde behöva betala rent teoretiskt för en viss verksamhet. Det handlar alltså inte om kommunens faktiska kostnader.
Vänsterpartiet anser att det krävs en bredare utredning med konsekvensbeskrivningar, information och dialog i KS innan beslut tas om att införa en genomgripande resursfördelningsmodell för budgetarbetet. Vänsterpartiet kommer att yrka på återremiss.
Idrottshall vid Mariedalskolan?
KS ska föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:
“avvakta projekteringsstart av en ny idrottshall vid Mariedalskolan.”
Det är i enlighet med det beslut som barn- och utbildningsnämnden (BUN) fattade den 15 september. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.) Uppförandet av en ny idrottshall på kommunens största skola ska alltså återigen flyttas framåt i tiden. Jag har glömt vilken gång i ordningen. Vänsterpartiet yrkade i BUN att bygget ska komma igång så fort som möjligt. Det ska vi yrka imorgon igen.
Under nuvarande förhållanden kan nämligen inte undervisningen i idrott och hälsa på Mariedalskolan genomföras i enlighet med läroplanens krav och diskrimineringen av elever i anpassad grundskola fortsätter eftersom de på grund av bristande utrymningsvägar inte kan ha sin undervisning i idrottssalen.
E-förslag ersätter medborgarförslag
KS ska föreslå KF att ersätta medborgarförslag med e-förslag. Det beskrivs att syftet med att införa e-förslag är att:
“öka medborgarnas inflytande i kommunen och deras engagemang kring kommunens verksamheter och dess utveckling.”
Det tror inte Vänsterpartiet. Vi tror istället att e-förslag kommer att minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring. Det vore bättre att behålla det system med medborgarförslag som kommunen har idag och istället utreda hur det skulle kunna förbättras.
Avslutning
Det finns anledning att återkomma till flera av ärendena och utveckla de synpunkter vi har i Vänsterpartiet. En del ärenden kommer att gå vidare till kommunfullmäktige och då är det läge att skriva mer om de olika ärendena i det sammanhanget.
Det blir ett långt sammanträde imorgon. Jag hoppas att vi hinner sluta innan arrangemanget med anledning av den Internationella Funktionsrättsdagen på Stora biografen kl 18-21 börjar. (Se “Internationella Funktionsrättsdagen”.)
Imorgon BUN: Stora lokalproblem
Det är bara att konstatera, tiden går fort. Det är återigen dags för ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Imorgon kl 08.30 kommer ordförande Carlsson (C) att slå klubban i bordet och öppna mötet.
Dagordningen har följande utseende:
Det första ärendet är ett medborgarförslag. Det ligger först på dagordningen därför att det är möjligt att förslagsställaren kommer att närvara och presentera förslaget.
Det konstateras i förslaget att Frändeskolan F-6 ligger närmast den hårt trafikerade E45:an, medan Dalboskolan åk 7-9 ligger några hundratals meter bort. 
Det finns risk att yngre elever rymmer och förivrar sig ut på vägen med de risker det innebär.
“Mitt förslag är att Dalbo och Frändeskolan byter plats.”
Skriver förslagsställaren.
Sammanträdet imorgon kommer att handla mycket om lokaler för förskolor och skolor och då tas även Frände- och Dalboskolan upp. Nämnden kommer senare på mötet att stöta på samma formulering som finns i förslaget till svar på medborgarförslaget:
“Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för närvarande med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen.”
Ett led i denna översyn är att en utredning behöver genomföras av Dalboskolans och Frändeskolans:
“framtida dimensionering och utformning … med hänsyn till de stora underhållsbehoven och lokalernas bristande ändamålsenlighet.”
I en sådan utredning ska förvaltningen bland annat titta på frågan om att byta plats på verksamheterna i Dalboskolan och Frändeskolan.
Det kommer att ske förändringar – och de förändringarna kommer att kosta stora pengar. Det gör nästa ärende också.
Öxnereds förskola har stängts. Det var fukt i bottenplattan och det var förhöjda värden av mögelsporer. Det var hälsofarligt för barn och personal att vistas i
förskolans lokaler. BUN beslutade därför att genomföra en totalrenovering. Nu har samhällsbyggnadsförvaltningen dock upptäckt att fuktproblematiken var mer omfattande än beräknat och anser därför att det inte längre är:
“ekonomiskt försvarbart att renovera förskolan.”
En ny förskola med 6 avdelningar på samma plats inklusive rivning av gamla förskolan bedöms kosta 65 milj kr. BUN har inget val, det finns behov av en förskola med sex avdelningar i Öxnered.
I ärende 7 “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2027-2036” ska nämnden titta över och revidera lokalbehovet för samtliga områden i Vänersborgs kommun när det gäller förskola, anpassad grundskola, årskurs F-6 och årskurs 7-9. Det är ett arbete som måste göras och planen ska lämnas till kommunstyrelsen som underlag för det kommungemensamma lokalförsörjningsunderlaget. Syftet med förskole- och grundskoleplanen är:
“inte att presentera färdiga åtgärdsförslag utan att peka på behov. När behoven har belysts kan fördjupade utredningar genomföras av barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen för att konkreta och prissatta förslag på hur behoven kan lösas ska kunna presenteras.”
Och det finns behov… Samtidigt som den förväntade barn- och elevminskningen under kommande år leder till att det i vissa områden och enheter i kommunen finns ett överskott av lokalytor. Nämnd och framför allt förvaltningen ska försöka “pussla ihop” detta. Men inte nog med det…
Det blir inte heller lättare av att flera lokaler måste lämnas. Det finns mängder av paviljonger som borde och måste lämnas. Dalaborgs förskola och Equmeniakyrkans lokaler vid Frändefors förskola måste lämnas på grund av förelägganden från miljö- och hälsoskyddsnämnden. 
Öxnereds förskola måste rivas och byggas på nytt. Tärnanskolan håller på att renoveras på grund av omfattande fuktskador. Skördegatans förskola på Onsjö renoveras och byggs ut med två avdelningar. Brålanda skola, Frändeskolan och tydligen även Dalboskolan har stora underhållsbehov. Beräknade kostnader är 55-60 mnkr för Brålanda (skolan skulle också behöva byggas ut, +34 mnkr), 60-90 mnkr Frändeskolan och Dalboskolan 100-150 mnkr. Och det finns andra förskole- och skollokaler med eftersatt underhåll…
Det blir allt fler elever i den anpassade grundskolan och det är troligt att det inom en inte alltför lång framtid behövs fler lokaler och lokalanpassningar på Mariedalskolan respektive Torpaskolan. (Den anpassade grundskolan är förlagd till dessa två skolor.) Det behövs dessutom fler förskoleplatser i Brålanda, Öxnered/Blåsut och eventuellt fler i Frändefors,
Och högst upp på listan över BUN:s prioriterade investeringar återfinns en ny idrottshall på Mariedalskolan… Det behövs en ny idrottshall för ca 50 mnkr som är dimensionerad för grundskolans storlek och tillgänglig för alla elever. Det här skrev jag mycket om i blogginlägget “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”. Men trots alla argument för att sätta igång med den nya idrottshallen så snabbt som möjligt beslutade BUN i september att:
“en ny idrottshall vid Mariedalskolan bör senareläggas”
Det blev dock ett tillägg till beslutet, kanske för att Vänsterpartiet argumenterade mot ovanstående skrivning, att:
“Barn- och utbildningsnämnden fattar omgående beslut om ny idrottshall vid Mariedalskolan när översyn av förskole- och grundskoleorganisation är färdigställd”
Vid voteringen var det bara Vänsterpartiet som röstade mot. Jag reserverade mig även till förmån för mitt eget yrkande. (Yrkandet kan laddas ner här.)
Så trots två nybyggda F-6-skolor, Öxnereds skola och Holmängenskolan, så kan lokalsituationen ge alla politiker mardrömmar. Och då har jag ändå inte nämnt att ett innertak på Holmängenskolan rasade ner under sommarlovet, vilket är åtgärdat nu. Men det är inte vattenläckaget från taken…. Det sistnämnda hade inte någon hört talas om på det förra sammanträdet, men det har bekräftats från annat trovärdigt håll. Och byggherren Serneke har gått i konkurs…
Det är emellertid inte bara lokalfrågor som nämnden ska avhandla imorgon. BUN ska få information om den nya socialtjänstlagen, och en månadsuppföljning. Det ekonomiska resultatet uppgick i september till 5,5 mnkr. Prognosen för 2025 är en budget i balans. Det blir också en verksamhetsuppföljning om:
“uppföljning av kunskapsresultat samt ges information om behörigheter.”
Det är inget underlag utskickat på denna punkt och det är det inte heller i ärendet “Information om översyn av förskole- och grundskoleorganisationen”.
BUN ska vidare yttra sig om en ändring av detaljplanen för del av Holmängen 1:1, väster om Östra vägen. Det handlar om att ta bort planbestämmelsen om bullerskydd längs östra sidan av järnvägen. Bullerskyddet behövs helt enkelt inte.
Nämnden ska också lämna ett svar på remissen om att “utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag”. Förslaget till svar är genomtänkt. (Här kan BUN:s yttrande laddas ner.) Vänsterpartiet är emellertid mot förslaget om att införa E-förslag i stället för nuvarande system med medborgarförslag. Själva syftet med E-förslag är att minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring. Det anser V är fel väg att gå. (Vänsterpartiet tänker lägga en protokollsanteckning i ärendet. Den kan laddas ner här.)
BUN avslutar nämndsmötet med en workshop om “förväntade resultat – genomföra”. Det är en del i arbetet med att ta fram en verksamhetsplan för 2026-2028. Planen är tänkt att antas på nästa sammanträde i november.
Naturligtvis ska både förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) redogöra för vad som har hänt sedan förra mötet.
BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?
Det är och har varit mycket Brålanda och Sörbygårdens vara eller inte vara den senaste veckan. (Se “Rädda Sörbygården!”.) Men imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) och det är också värt att notera…
Det är en ganska fullspäckad dagordning och i kallelsen flaggar man för att mötet ska ta hela dagen. Dagordningen har följande utseende:
Barn- och utbildningsnämnden börjar med ett medborgarförslag om att införa inrymningsövningar i skolorna. Det är, tyvärr, en mycket angelägen åtgärd och därmed ett viktigt förslag. 
Statsmakterna har emellertid redan tänkt i samma banor. Förvaltningen skriver i underlaget:
“Från och med 1 juli 2025 gäller ett nytt kapitel i skollagen om skolornas brottsförebyggande arbete som i delar berör arbetet gällande hot och våld. Den nya lagstiftningen berör beredskapsplaner och det löpande säkerhetsarbetet.”
Det görs mycket i skolorna just nu kring dessa frågor och därför kommer nämnden att besluta att medborgarförslaget ska anses färdigbehandlat.
Det är återigen dags för lokalinformation. Det får nämnden regelbundet. Det finns inget underlag utskickat i ärendet utan all information ges på sammanträdet. Det gäller även nästa ärende, “Information om översyn av förskole- och grundskoleorganisation”. All information lämnas på mötet – och inget i det utskickade underlaget.
Och faktiskt, även i ärende 4, “Verksamhetsplan 2026-2028: information om Mål- och resursplan 2026-2028”, lämnas informationen på sammanträdet. Ärendet är ett led i kommunens budgetarbete. BUN ska, utifrån den budget som kommunfullmäktige antog i juni, ta fram en verksamhetsplan för 2026 med förväntade resultat att uppnå. Det ska bli en workshop i detta ämne. Beslut fattas senare i höst.
Delårsrapport
Självklart ska nämnden på sitt septembermöte behandla ytterligare en delårsrapport. Och som vanligt redovisas BUN:s “förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”. Nämndens bidrag till inriktningsmålen beräknas bli följande när innevarande år är slut:
Jag ska inte kommentera alla förväntade resultat utan bara några av de resultat som har med förskolans och skolans statliga uppdrag att göra.
BUN:s ambitionsnivå är att öka andelen barn som är inskrivna i förskolan till 91,0%. Det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Andelen elever i årskurs 1 som når kriterierna för bedömning av “godtagbara kunskaper i läsförståelse” uppgick efter vårterminen till 88,7%. Det var betydligt högre än nämndens ambitionsnivå på 83,0%. De här två resultaten är viktiga för barnens och elevernas fortsatta lärande.
Andelen elever i årskurs 5 och 8 som är nöjda med sin skola är glädjande nog högre än vad BUN hade förväntat sig. 79,5% av eleverna i åk 5 och 67,1% i åk 8 är nöjda. Det är också betydligt bättre resultat än i riket som helhet.
På frågan ”Tycker du att du får den hjälp du behöver från skolan för att klara skolarbetet?” svarar 71,7% av eleverna i årskurs 8 ”helt och hållet” eller ”till stor del”. Det är högre än nämndens ambitionsnivå och bättre än riket. Eleverna i årskurs 5 var som väntat mer positiva, 81,0%, men inte lika positiva som BUN hade hoppats på, 86,5%. I riket var denna siffra 79,6%. Trivseln i Vänersborgs skolor är hög, vilket naturligtvis är en förutsättning för lärande och bättre studieresultat.
Av eleverna i åk 9, som lämnade den kommunala grundskolan i våras, var 84,8% efter genomförd lovskola behöriga till yrkesprogram på gymnasiet. Nämndens förhoppning (ambitionsnivå) på 85,6% uppnåddes därmed inte. Men resultaten var dock ändå positiva. Behörigheten, sett till betygen i åk 6 jämfört med åk 9, ökade med ungefär 19 procentenheter under högstadietiden. Det är ett fantastiskt resultat. Skillnaden mellan flickor (85,4%) och pojkar (84,4%) är liten, samtidigt som:
“elevgruppen med annat modersmål inte i lika hög utsträckning är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet.”
Det är en utmaning för skolorna – och politikerna. (Jag måste nog fråga varför skillnaderna mellan flickor och pojkar minskar. Är det som i övriga Sverige? Se Skolverket “Oroande trend i skolan: Flickors skolresultat sjunker”.) Det finns fler utmaningar…
Meritvärdet för de elever som lämnade åk 9 i våras var 210 poäng. Det är lägre än vad nämnden hoppats på (ambitionsnivån). Enligt det så kallade “modellberäknade värdet”, dvs elevernas resultat vägs mot bland annat föräldrars utbildningsnivå, födelseland, kön och socioekonomiska faktorer, borde Vänersborg ligga på 221.
Andelen elever i åk 9 som uppnått minst betyget E i alla ämnen uppgick till 69,0%. Det var lägre än BUN:s ambitionsnivå på 71,0%. Här kommenterar förvaltningen:
“Stort fokus har legat på att nå gymnasiebehörighet vilket innebär minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ytterligare ämnen (valfria).”
Satsningen på gymnasiebehörigheten tycks alltså gå ut över de andra ämnena. Det är lätt att förstå, och försvara, att skolorna gör den här prioriteringen, men det bäddar samtidigt för svårigheter att få examen på gymnasiet.
De två senaste “måtten” visar tydligt att Vänersborgs kommun inte kan slå sig för bröstet och hävda att kommunen har fullgoda resultat… Som flera företrädare för de styrande partierna har en tendens att göra…
Närvaron i förskola och skola är viktig. Det är en förutsättning för lärande. I åk F-6 har 3,2% av eleverna en frånvaro på mer än 25%. I åk 7-9 är motsvarande siffra 15,1%. Skolnärvaron är en utmaning.
Det är viktigt att komma ihåg att de ambitionsnivåer som nämnden har satt upp som mål egentligen inte är annat än förhoppningar. De höga eller högre mål som sätts upp av nämnden har oftast inget som helst att göra med t ex förstärkta ekonomiska resurser, ökad personaltäthet, fler speciallärare eller minskade klasstorlekar att göra. Men det är också lika viktigt att komma ihåg att all personal inom förskola och skola gör allt för att eleverna ska lyckas och att elevernas lärande ska utvecklas så mycket som möjligt.
Det tycks som om barn- och utbildningsnämndens kostnader ökar på varje område. Antalet heltidsplaceringar i förskolan ökar, ökat personalbehov i förskolan, fler elever i anpassad grundskola och i fritidshem, högre lokalkostnader, ökade kostnader för köp av måltider och prisökningar på varor och tjänster på grund av inflationen. Trots detta är prognosen för budgetåret 2025 ett nollresultat.
Delårsrapporten avslutas för förskolans och den pedagogiska omsorgens 1-5 år del med:
“Kostnaderna för barn med särskilda stödbehov är fortsatt höga och innebär en fortsatt utmaning.”
Och för förskoleklass, grundskola åk 1-9, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år:
“Kostnaderna för elever med särskilda stödbehov är fortsatt höga, särskilt när det gäller psykosociala och språkliga behov, vilket fortsatt är en betydande utmaning.”
Avslutningen av detta avsnitt blir dock en positiv nyhet:
“Under perioden januari-juli 2025 var den totala sjukfrånvaron för barn- och utbildningsförvaltningen 7,2%. Motsvarande siffra för 2024 var 7,9%.”
Korttidssjukfrånvaron (dag 1-14) var högre än föregående år medan långtidssjukfrånvaron (dag 15 och framåt) var lägre.
Avgiftsfri allmän förskola
I budgetbeslutet i juni bestämde kommunfullmäktige på BUN:s förslag att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.
Det ska nämnden fatta beslut om imorgon.
Antalet barn och elever förväntas minska de kommande åren, samtidigt som barn- och elevpengen är oförändrad. De styrande partierna, liksom BUN, räknar då med att medel ska frigöras i grundskolan. Jag är dock tveksam till om barn- och utbildningsnämnden ska kunna “frigöra medel”. Om det t ex blir en elev mindre i 5 olika klasser på Tärnan och samma minskning på Dalboskolan, summa 10 elever, så sparar nämnden i stort sett ingenting. Nämnden skrev också, vilket återges i de styrande partiernas budgetförslag:
“Det blir färre barn och elever på enheterna vilket i sin tur innebär att enheterna får en lägre budget. Därmed behöver kostnaderna minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Utökningen av vistelsetiden från 15 till 25 timmar är jättebra, men det ska inte ske på bekostnad av eleverna i grundskolan…
Mariedalskolans idrottshall och diskriminering
Ärende 7, “Svar på remiss av lokalplanering för ny idrottshall vid Mariedalskolan” ger mig oerhört dåliga “vibbar”… Anledningen till ärendet är att:
“Kommunstyrelsen beslutade 2025-04-16 att remittera lokalplanering för ny idrottshall vid Mariedalskolan till barn- och utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden.”
Beslutet måste ha fattats på delegation, kommunstyrelsen hade inte ens sammanträde då och ärendet har inte varit uppe i KS överhuvudtaget. Men vissa beslut får tas på delegation, så är det.
Det föreslås att nämnden imorgon ska lämna ett yttrande som säger:
“Förvaltningen bedömer att projektering och genomförande av en ny idrottshall vid Mariedalskolan bör senareläggas för att invänta en tydligare bild av hur förskolorna och grundskolorna i Vänersborgs kommun ska organiseras för att möta ett (prognostiserat) minskat barn- och elevantal utifrån den översyn som nu pågår.”
Jag begriper inte. Det finns egentligen ingen motivering till detta svar. Det skulle i så fall vara:
“Befolkningsprognoserna från våren 2025 visar minskade barn- och elevantal kommande 10 år. … För delområdet centrala Vänersborg ser antalet barn i åldern 6-12 år ut att minska med 3% på 5 års sikt och 8% på 10 års sikt, vilket är cirka 35-100 barn.”
Men Mariedalskolan är en av de största skolorna, om inte den största, i hela kommunen. Mariedalskolan kommer inte att läggas ner. Den är dessutom populär och skolledningen får varje år säga nej till vårdnadshavare som söker plats till sina barn i förskoleklassen. De senaste två åren har dessutom 10-tal elever från Fridaskolan velat börja på Mariedal. Och så länge det finns elever på skolan, så måste det byggas en ny idrottshall. Förvaltningen ger själv motiveringen:
“…den befintliga idrottssalen som är lokaliserad i källarplan med bristande utrymningsvägar innebär att undervisning inte kan bedrivas i idrottssalen för alla elever på Mariedalskolan. Elever i anpassad grundskola kan på grund av bristande utrymningsvägar idag inte ha sin undervisning i idrottssalen. Lokalbrist leder till att alla klasser inte får lektioner i idrottshallen utifrån behov och det faktum att hallytan är för liten innebär att det inte är möjligt med en allsidig undervisning. Få och icke ändamålsenliga omklädningsrum och duschar innebär idag minskad trygghet och bristande integritet för eleverna samt schemaläggningsproblematik för personal. Mariedalskolans elever i årskurs 6 har under läsåret 2024/2025 haft idrott på sportcentrum.”
Behövs det fler skäl för att en ny idrottshall är absolut nödvändig? Ok, förvaltningen ger fler skäl, ett axplock:
“Undervisningen i idrott och hälsa kommer fortsatt inte att kunna genomföras i enlighet med läroplanens krav, då nuvarande idrottshall är för liten och inte anpassad för dagens krav undervisning”
- “Elever i rullstol utestängs från undervisning på lika villkor, vilket kan leda till att kommunen bryter mot diskrimineringslagen och FN:s barnkonvention”
- “Elevernas rätt till fullständig undervisning i idrott och hälsa äventyras långsiktigt, vilket kan påverka deras måluppfyllelse, betyg, motivation och hälsa.”
- “Elever i anpassad grundskola missgynnas och ges ett begränsat idrottsutbud, vilket kan påverka både deras fysiska utveckling och delaktighet i skolan.”
- “Skolan förblir utan en gemensam samlingssal, vilket skapar hinder för större skolgemensamma aktiviteter, avslutningar, kulturevenemang och trygghetsskapande insatser.”
En av de skolgemensamma aktiviteterna är talangtävlingen på Mariedalskolan, M-Factor. Det är:
“årets höjdpunkt på Mariedalskolan.”
Det står på kommunens Facebook-sida den 20 maj (Klicka här.) Texten fortsatte:
“Artisterna bjöd på inspirerande framträdanden inför 600 personer. Tillsammans med personalen såg elevrådet till att evenemanget planerades och genomfördes på ett fantastiskt sätt! En minnesvärd dag fylld av mod, värme och samhörighet över alla årskurser.”
Idrottssalen rymmer dock inte alla utan uppträdena fick göras i 4-5 omgångar. Den anpassade grundskolan kunde inte delta eftersom de inte kunde komma till idrottshallen, särskilt inte de med rullstol. Dessa elever utestängdes alltså från skolans populäraste arrangemang…
Det behövs knappast några fler argument. Allt står att läsa i underlaget, och hur förvaltningen och Bo Carlsson (C), som har undertecknat yttrandet, kan komma till slutsatsen att byggnationen kan senareläggas är för mig en gåta.
Övrigt
Sverigedemokraternas motion om att införa fler vuxna i skolan ska anses färdigbehandlad. Det tycks som om svaret bara lyfter upp och betonar svårigheterna och bortser från möjligheterna med fler vuxna i skolan. Å andra sidan är det en annan värld än när jag var lärare. Nu för tiden ska man helst inte släppa in mer eller mindre okända personer på skolorna.
Och som vanligt ska förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informera om vad som har hänt sedan sist.
Morgondagens BUN (14/10)
Imorgon måndag är det dags för kommunens barn- och utbildningsnämnd (BUN) att samlas för att diskutera aktuella och viktiga frågor för kommunens förskolor och grundskolor. Det är som vanligt många lokalfrågor.
Så här ser morgondagens dagordning ut:
Verksamhetsuppföljning
Det tas naturligtvis även upp en del “pedagogiska” frågor. Nämnden ska få en verksamhetsuppföljning. Den handlar denna gång om förskola och pedagogisk omsorg. Under ledning av verksamhetschef Pernilla Dahlstrand informeras det om barnhälsoteamets arbete och närvaroarbetet. 
Det blir också en kunskapsuppföljning av 6-åringarnas läs- och skrivutveckling. Dessutom informerar grundskolans verksamhetschefer om lärarbehörigheterna.
Samverkan för bästa skola
Det kommer att informeras om projektet “Samverkan för bästa skola”. Skolverket erbjöd hösten 2022 Vänersborgs kommun, som huvudman för Tärnan och Vänerparkens skola, att påbörja en samverkan i syfte att identifiera och genomföra insatser som höjer kunskapsresultaten och ökar likvärdigheten.
Förstudie: Förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg
Under ärende 2, “Förstudie: Förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg”, är det dags för nämnden att ta tag i lokalproblemen.
“Med anledning av den akuta situationen för Öxnered förskola kommer denna upplaga av förstudien att presentera lösningsalternativ för Öxnered förskola med tillhörande moduler, vilket är totalt 6 avdelningar. Resterande delar som ersättning för Dalaborgs förskola, platser för en prognostiserad befolkningsökning i Öxnered och centrala Vänersborg planeras att presenteras i en förstudie under år 2025.”
Förstudien riktar alltså in sig på det akuta problem som har uppstått på grund av Öxnered förskola. Hela den permanenta förskolebyggnaden har evakuerats. I den ena halvan av förskolan uppmättes nämligen skadligt höga halter av mögelsporer och barn och personal fick svåra symptom som astma, huvudvärk och näsblödningar. Barnen har nu flyttats till de nybyggda skolorna i Öxnered och Holmängen.
Det har utretts om hur situationen på Öxnered ska kunna lösas så snabbt och effektivt som möjligt. Förvaltningens förslag är en totalrenovering, verksamhetsanpassning och tillbyggnad av Öxnered förskola. Det betyder att det 
inte är tänkt att någon ny förskola ska byggas utan den gamla ska “återanvändas”. Det ska bli intressant att få höra hur det är möjligt. Det kan ju vara, som nämndens ordförande Bo Carlsson (C) upprepade gånger har påpekat, bottenplattan som är orsaken till alla problem. Jag förutsätter dock att “experterna” vet vad som ska göras.
En totalrenovering är det billigaste och snabbaste alternativet. Tidsplanen (från beviljade medel till färdigt för inflyttning) uppskattas till två år. Den nya förskolan kommer att få 6 avdelningar. BUN passar nämligen på att utöka förskolan med två avdelningar så att de nuvarande modulerna kan avvecklas – det tillfälliga bygglovet löper ut. Hyreskostnaden beräknas till 4,3 milj kr per år vilket ger nämnden en nettokostnadsökning på 2,8 milj kr. BUN kommer senare att begära kompensation för denna hyresökning av fullmäktige.
Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026-2035
Barn- och utbildningsnämnden ska anta “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026-2035”, alltså ytterligare ett ärende om lokaler. Syftet med planen är att revidera lokalbehovet för alla områden i Vänersborgs kommun när det gäller förskola, årskurs F-6 och årskurs 7–9. Det är inte tänkt att planen ska presentera färdiga åtgärdsförslag utan att peka på behov.
Mycket i planen har förändrats sedan föregående år:
“Jämfört med förra årets plan prognostiseras ett minskat antal elever i åldersgrupperna 6-12 år och 13-15 år. Även antalet 1-5 åringar prognostiseras att minska de närmsta åren men sedan öka igen för att ligga över dagens nivå år 2032 och framåt.”
Alla förskolor och grundskolor tas upp i rapporten. I sammanfattningen går det att läsa att följande behov har identifierats:
Förskola: En lösning för situationen för Öxnered förskola är akut då lokalerna inte kan användas och modulerna behöver ersättas. Även förbud att bedriva verksamhet i Dalaborgsparkens lokaler samt en prognostiserad framtida befolkningsökning i Öxnered gör att behoven inom området är stora. Arbete pågår med en förstudie för att kartlägga ytterligare behov av förskoleplatser i centrala Vänersborg under prognosperioden. Utifrån befolkningsprognosen kan det runt år 2029/2030 behövas nya förskoleplatser i området. När det gäller Dalsland är det tidigare utredda behovet av ett utökat antal platser i området osäkert utifrån den senaste befolkningsprognosen. Brålanda förskolas moduler behöver långsiktigt ersättas med permanenta platser och externt inhyrda lokaler (Equmeniakyrkan) för Frändefors förskola behöver ersättas på grund av förbud att bedriva verksamhet i lokalerna från och med 1 januari 2029.
Grundskola och anpassad grundskola årskurs F-6: Antalet grundskoleplatser förväntas vara tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognosen som visar en marginell minskning av antalet barn. Organiseringen av grundskolorna kommer att behöva ses över utifrån befolkningsprognosen och det flertalet tillfälliga moduler som idag används av grundskolorna. Mariedalskolan är i behov av en ny idrottshall som är dimensionerad för grundskolans storlek och tillgänglig för alla elever. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver fortsatt följa utvecklingen av antalet elever i anpassad grundskola för att säkerställa att det finns lokaler efter behov. För Dalslandsområdet behöver lokalkapaciteten utökas på Brålanda skola i enlighet med tidigare utredning angående Brålanda skola. Den elevökning som prognostiseras för Skerruds skola behöver analyseras och beaktas i samband med utökad lokalkapacitet på Brålanda skola. På Frändeskolan krävs i närtid stora underhållsåtgärder för att komma till rätta med arbetsmiljön för både elever och personal, lokalutnyttjandet kommer att ses över tillsammans med lokalerna på Dalboskolan.
Grundskola och anpassad grundskola årskurs 7–9: Antalet grundskoleplatser i centrala Vänersborg bedöms som tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognos. Organiseringen av de tre grundskolorna i området kommer att behöva ses över utifrån befolkningsprognosen om ett minskat antal elever. Även i Dalsland är antalet grundskoleplatser i området tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognos. Lokalutnyttjandet kommer att ses över tillsammans med lokalerna på Frändeskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver fortsatt följa utvecklingen av antalet elever i anpassad grundskola för att säkerställa att det finns lokaler efter behov.
Vill man veta mer om någon speciell förskola och/eller skola kan man ladda ner rapporten “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026–2035” här.
Månadsuppföljning september
Månadsuppföljningen för september visar att det ekonomiska resultatet för BUN uppgick till +9,6 milj kr och att prognosen för 2024 är budget i balans. I uppföljningen ser man även att barnantalet sjunker i barnomsorgen och så också i skolbarnsomsorgen. I skolbarnsomsorgen har antalet dock ökat under juli-augusti – och det är fler barn än motsvarande tid förra året. I förskoleklass och grundskola minskar elevantalet, medan eleverna i den anpassade grundskolan ökar. Barn- och elevminskningen leder till en lägre kostnad på 3,9 milj kr, medan elevökningen i den anpassade grundskolan resulterar i en ökad kostnad på 4,0 milj. (Siffrorna är fortfarande prognoser.)
Elevdatorer
Barn- och utbildningsnämnden ska begära 3,9 milj kr i utökad investeringsbudget 2025 för inköp av elevdatorer. Det visar sig att nämnden gör en besparing på 100.000 kr om man köper datorerna i stället för att leasa dem.
Yttrande stadsplan
BUN ska yttra sig om en stadsplan (äldre begrepp) och en detaljplan. Stadsplanen är mest intressant eftersom den handlar om den nya idrottshallen som ska byggas på Mariedalskolan.
Självklart kommer nämnden att ställa sig positiv. Mariedalskolan har behövt en ny idrottshall sedan många år tillbaka och nu äntligen syns ljuset i tunneln. BUN är också:
“positiv till att parkeringsfrågan och att hämta-och-lämna-området öster om skolbyggnaden finns med i planbeskrivningen då det under flera års tid varit stora problem med felparkeringar och trafik på området som utgör en säkerhetsrisk för eleverna på skolan.”
Det är inte bestämt exakt var idrottshallen ska byggas. Det finns två alternativ – se bild:
Det är svårt att säga vilken plats som blir bäst. Det viktiga är att skolan får behålla parkeringen väster om skolan, se flygbilden.
Workshop
Nämndens sammanträde avslutas med en workshop. I kallelsen står det:
“i september 2024 genomförde barn- och utbildningsnämnden en workshop om förväntade resultat uppnå (resultatmått med ambitionsnivåer). På nämndsammanträdet i oktober kommer nämnden ges en sammanställning 
av workshopen från september samt genomföra en workshop med fokus på förväntade resultat (nämndens uppdrag till förvaltningen). Workshopen kommer även beröra tilldelade målvärden.”
Workshoparna ska utgöra grund för nämndens verksamhetsplan med detaljbudget för 2025. De ska antas på nämndsammanträdet i november.
Sammanträdet imorgon kommer att ta en stor del av dagen.
BUN 17 feb? Japp!
Efter ett långt och intensivt sammanträde med kommunfullmäktige, som jag återkommer till, är det dags att ladda upp inför morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).
Nämndens sammanträden hålls alltid på måndagar, men morgondagens möte är ett undantag. Det beror på att det är sportlov nästa vecka. Tyvärr “drabbar” det farfar Kärvling och barnbarnet Olle som just nu är på besök. Småland har nämligen sitt lov denna vecka…
Morgondagens dagordning med BUN har följande utseende:
Sammanträdet börjar som vanligt med att en av nämndens verksamhetsområden presenteras lite noggrannare för nämnden. Denna gång är det förskolans tur. Det kommer att informeras om bland annat pedagogiska anpassningar och hur 
förskolan arbetar för att säkerställa att alla barn når sin potential. Det är “folk på fältet”, rektorer, specialpedagoger och pedagoger, som håller i föredragningen.
Nästa ärende är en information om “Patientsäkerhet- och kvalitetsberättelse för elevhälsans medicinska delar”. Det är Patientsäkerhetslagen som ålägger alla vårdgivare att skriva en patientsäkerhetsberättelse varje år. Och det tänker man kanske inte alltid på, men barn-och utbildningsnämnden är vårdgivare, också.
Från Patientsäkerhet- och kvalitetsberättelsen kan man notera att:
“Inga allvarliga vårdskador har inträffat under året och risken för att allvarliga vårdskador ska inträffa i framtiden bedöms som låg.”
Det låter tryggt, och det är ju så som det ska vara. Däremot kan man notera att det inte alltid är så lätt att följa upp t ex vaccinationer, tester av olika slag etc på alla barn och elever som är nya i kommunen. I underlaget noteras även en del brister i de lokaler som finns, men en del byggnader är gamla och utrymmena är inte sällan begränsade. Jag ser också att det har varit en del svårigheter med samverkan skola och BUP under förra året.
På januarisammanträdet behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Nytt BUN imorgon”), på detta möte är det dags för den långa verksamhetsberättelsen. 
(Du kan ladda ner den långa verksamhetsberättelsen här.) Den långa berättelsen är naturligtvis längre än den korta. Den är helt enkelt utförligare och tar upp fler saker:
“årets verksamhet, särskilda händelser under året, målavstämning, resultat med övergripande analys, redovisning per anslagsbindningsnivå, nyckeltal, investeringar samt personalredovisning.”
Det kan återigen konstateras att barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott år 2022 på 2,2 milj kr. Det är en avvikelse mot budget med endast 0,2 %.
I det följande tänkte jag återge en del fakta från (den långa) verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.
I kommunen finns 28 kommunala förskolor och 2 dagbarnvårdare. Nämnden bekostade i genomsnitt 2.131 placeringar inom förskola och pedagogisk omsorg. Det var en ökning med 18 barn jämfört med 2021. Antalet placeringar i den 
kommunala förskolan ökade dock med 47 barn. Det finns flera fristående förskolor och aktörer i Vänersborg som driver enskild pedagogisk omsorg.
I kommunen finns det 17 kommunala grundskolor och det finns fritidshem på alla F-6-skolor. Kommunen har två fristående aktörer, Fridaskolan och Vänersnäs skola. I genomsnitt gick 4.912 elever i grundskola/grundsärskola förra året. Det var en ökning med 7 elever jämfört med 2021. 12 % av eleverna går i en av friskolorna. Dessutom går 82 av Vänersborgs elever i någon skola i annan kommun.
BUN fick statsbidrag på sammanlagt 98 milj kr förra året. Förvaltningen skriver:
“De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott, men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider.”
Statsbidragens utformning skapar alltså problem med t ex planering, styrning och prioritering.
Nämndens kostnader består inte helt överraskande till största delen av personalkostnader, hela 637 milj kr. Bidrag till fristående förskolor och grundskolor samt barn- och elevplaceringar i andra kommuner uppgick förra året till 120 milj. I dessa pengar var en stor del också kostnader för personal. När det gäller andra kostnader så kan nämnas lokalkostnader 133 milj, måltider 60 milj, IT-kostnader (inkl digitala läromedel) 31 milj och skolskjutsar 26 milj kr.
BUN:s kostnader uppgick år 2022 till totalt 1.027,1 miljoner kr. Det är över en miljard…
Det har blivit 13 färre anställda inom BUN 2022 jämfört med 2021. Det är visstidsanställningarna som har blivit färre, -18 stycken, medan tillsvidareanställningarna ökade med 5 personer. Den största minskningen av antalet anställda skedde inom förskoleklass, -8. Det beror på en mindre årskull än 2021. Mätt i antal årsarbeten utifrån arbetad tid, inklusive mertid och övertid, ökade antalet med 12 årsarbeten.
Det var en större rörlighet bland personalen 2022 än året innan, 10,6%. Det tycker jag är en överraskande hög siffra. De flesta av dessa började arbeta i en annan kommun.
Den totala sjukfrånvaron ökade och låg förra året på 10,1%. Det var korttidsfrånvaron som ökade mycket, främst på grund av Omikron-varianten i början av året. Psykisk ohälsa är också en viktig orsak till sjukskrivning. Det har lett till att de flesta av enheterna inom både förskola och grundskola under 
innevarande läsår har valt att arbeta med balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser samt att få arbetsuppgifterna att rymmas inom arbetstiden. Det handlar om att skapa rimliga förutsättningar för att utföra arbetet – om kraven överstiger de resurser som finns under en längre tid, så ökar risken för ohälsa. (Se “Sunt arbetsliv” – “Alla behöver balans för att må bra”.)
Det råder fortsatt brist på legitimerad personal inom BUN:s verksamheter. Förvaltningen skriver:
“Inom grundskola och grundsärskola årskurs 7-9 är det fortsatt brist på framförallt behöriga lärare i matematik, NO och teknik men även spanska, slöjd, musik och behörighet inom grundsärskolan saknas. I grundskola och grundsärskola årskurs F-6 finns största bristen på behöriga lärare inom slöjd, hem- och konsumentkunskap, SvA och musik. Här finns dessutom behov av legitimerad personal i fritidshem, utökad behörighet för förskollärare inom förskoleklass samt speciallärare med specialisering inom utvecklingsstörning. Inom förskolan har det uppmärksammats att legitimerade förskollärare är mer svårrekryterade än tidigare … Övergripande för samtliga verksamheter är bristen på utbildade specialpedagoger vilket gör att obehörig personal i form av legitimerade lärare i vissa fall får axla detta uppdrag.”
Kompetensförsörjningen blir ett allt större problem, inte bara för Vänersborg utan för hela landet. Det är en utmaning för kommunen att locka hit utbildad och kompetent personal och behålla den som finns.
Det var en hel massa fakta som kan vara bra att ha koll på…
I nästa ärende ska förvaltningen redogöra för arbetet kring budgeten för år 2024. Det är ingen större hemlighet att de ekonomiska prognoserna är mycket dystra och att nästa år blir mycket “kärvt”. Det gäller inte bara BUN och Vänersborgs kommun. Staten borde gå in med resurser för att hjälpa kommunerna med att upprätthålla välfärden istället för att sänka skatterna för de med de högsta inkomsterna…
BUN ska, förhoppningsvis, godkänna det upprättade förslaget till investeringsbudget för fastigheter de kommande tre åren. På grund av kommunens tuffa ekonomiska läge och stora investeringsbehov är
kommunledningens mål att dra ner eller skjuta fram investeringar. Varje nämnd ska därför göra noggranna överväganden och prioriteringar.
En investering som BUN vill prioritera högre än tidigare är byggandet av en ny idrottshall på Mariedalskolan. Den prioriteras upp i förslaget som ligger på ledamöternas bord imorgon. Idrottshallen ska så att säga byta plats i prioriteringen med Brålanda förskola och Granås förskola, som då alltså skjuts fram i tiden. Idrottshallen på Mariedal ska enligt planerna byggas 2026.
Nämnden ska godkänna ett yttrande om “Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning”.
Innan förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson (C) informerar om vad som har hänt sedan sist, ska Christin Slättmyr (S) utses att representera BUN i kommunala rådet för funktionshinderfrågor.
Och precis som i januari ska sammanträdet följas av en halvdags utbildning. Sedan är det helg och dags att ägna sig åt Olle. Handlingarna inför nästa veckas sammanträde med kommunstyrelsen får vänta några dagar…
Mariedal – skolan/östra
Vid Sikhalls badplats ligger Vänersborgs mest värdefulla skogsdunge. (Se cirkel på kartan till vänster.) Det kan man inte tro när man ser den, särskilt som det finns väldigt mycket annan skog i trakterna som dessutom ser betydligt både äldre och “fräschare” ut. Men så är det. Det har
tjänstepersonerna på byggnadsförvaltningen bestämt, den lilla skogsdungen framför Sikhalls camping får inte röras. Inte för att det är något speciellt med den, för det är det ärligt talat inte, utan för att den typ är “fin”… Eller nåt…
I Mariedal finns det inte så mycket skog som i södra Dalsland. Och den skog som finns står mest i vägen. Det har tjänstepersoner på byggnadsförvaltningen och politiker i kommunfullmäktige konstaterat. I stället för onödiga träd, buskar, växtlighet och djurliv så ska det istället beredas plats för bostäder.
Området vid Mariedal Östra var länge en stridsfråga i kommunen. Det var framför allt Miljöpartiet som ansåg att den gamla täta, hundraåriga, vildvuxna och tämligen unika skogen skulle få finnas kvar. 
Men trots att partiet är och var med i styret så bestämdes att skogsområdet skulle exploateras. Och på hösten 2019 började exploateringen. Det sprängdes under en stor del av våren och sommaren 2020. Det innebar att de boende i området ofta vaknade till öronbedövande smällar och att husen skakade. Stundtals var det svårt för familjerna att vara hemma och njuta av 
semestern. Och ofta fick de inspektera väggar för att se om det hade tillkommit några nya sprickor. Och hade de tur, så hade det inte det.
Och det sprängs faktiskt fortfarande på Mariedal Östra. Under veckan har det skakat ordentligt på sina ställen i den gamla före detta skogen. Ja, det sprängdes till och med i söndags. Det verkade faktiskt vara lite obetänksamt, och farligt. Det fanns familjer som promenerade i området, ungdomar som cyklade på de nyasfalterade gatorna och tomtspekulanter som åkte runt i sina bilar. Och så jag då, som mest var där av nyfikenhet. Det fanns inga avspärrningar, inga skyltar uppsatta om att sprängning pågick etc.
Jag åkte runt i området. Det var fascinerande på något ledsamt vis. Den gamla skogen var borta och området visade upp sig i all sin nakenhet. 
Det fanns sparsamt med natur, inte en massa växter, träd och jord som dolde allt berg som fanns under den gamla skogen. Och alla de små “sjöarna” glittrade.
Det såg ärligt talat väldigt vattensjukt ut i det nya bostadsområdet. Någon nämnde att kommunen planerar att ordna en anläggning som på något sätt ska kompensera de våtmarker som gräv- och skogsmaskiner har förstört.
På kommunens hemsida (se “Mariedal, östra”) är det naturnära boendet på Mariedal Östra ett argument:
“Vår avsikt är att i största möjliga mån behålla den naturnära känslan i området och ambitionen är att lämna naturmarken i planen orörd. Vi planerar åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden i området vilka då kommer att genomföras på naturmark.”
Jag vet inte om man ska skratta eller gråta. En sak torde man dock kunna säga – avsikt är en sak, utfall/resultat är ett annat…
Det har också hänt saker vid Mariedalskolan.
Någon på samhällsbyggnadsförvaltningen hittade ju faktiskt en skogsdunge vid skolan för några år sedan. Det visade sig att skogsdungen överraskande nog var helt onödig. Där måste vi fixa två tomter tänkte tjänstepersonen, och hade kommunen tur kunde man kanske till och med få ut en tredje tomt också. Efter en del politiskt strul, orsakad av nedanstående bloggare, så har nu kommunen börjar verkställa fullmäktiges beslut från den 22 maj 2019.
Träd har avverkats vid skolan, bland annat har två större ståtliga tallar fällts. Träden stod i vägen för den nya gatan, eller kanske snarare för en annan sträckning på den befintliga. Nu ska det bli en genomfartsgata precis bredvid skolan, som är en av Vänersborgs största. (Jag tror att Silvertärnan har gått om Mariedalskolan i antal elever.) Den gamla lågt trafikerade återvändsgatan är snart ett minne blott. Och det kan nog, tänker sannolikt tjänstepersonerna och politikerna, bli bra för eleverna, eftersom de då lättare kan bli körda till skolan istället för att gå eller cykla på GC-vägen genom skogen. Lite byggande och byggtrafik under skoltid är ju också bara övergående, det får elever och personal tåla i väntan på de nya villorna i det före detta skogsområdet.
Ytterligare träd ska nämligen tas bort till de 2-3 tomterna vid skolan. Det blir ett bra komplement, tycker säkerligen kommunen, till de 40 tomter och 15 – 20 stycken tomter till grupphus som har ordnats på Mariedal Östra några stenkast från skolan. För de villatomterna räcker nog inte till. Fast nästan 40% (15 st) av dem fortfarande inte är sålda… (Se kommunens hemsida “Mariedal, östra”.)
Jag vet inte riktigt vad personalen, vårdnadshavarna och barnen på Mariedalskolan tycker om förändringarna. Enligt de uppgifter jag har fått så har personalen resignerat, de tycker att kommunens planer på nya villatomter är ”tråkiga”. Dessutom tvingas personalen köra på en smal och krokig GC-väg med dålig sikt för att komma till parkeringen.
Den tidigare ordföranden för barn- och utbildningsnämnden, Mats Andersson (C), påstod att chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen hade sagt att planerna vid Mariedalskolan inte kommer att:
”innebära negativ påverkan på trafiksituationen.”
Jag undrar om personalen på skolan håller med…
Personal och elever på Mariedalskolan var överhuvudtaget inte involverade i kommunens planer runt skolan innan kommunfullmäktiges beslut den där majkvällen 2019. Men det skulle bli ändring på det sa samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklunds (MP) under fullmäktigedebatten (se “Vad sa politikerna om Mariedal?”):
”… jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av. Det är mer än skolan, det är Lantmäteriet som kommer att ha sikt där, det är trafikingenjörer och vatten som har åsikter om hur det här ska gå till och framför allt barnen i skolan och rektorerna där. Så att jag är övertygad om att när KF har tagit ett beslut att det ska ske en exploatering, då kommer det igång. … skall jag lova att se till att det blir en så bra samverkan som möjligt tillsammans med andra i den här frågan.”
Jag vet inte om Wiklunds ord har förverkligats, men visst – samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemän har enligt uppgift haft möten och konversationer med rektorerna på skolan inför och löpande under verkställandet. I varje fall om förvaltningen själv får säga det. Dialogen med elever och övrig skolpersonal ska rektorerna ha skött. Jag vet inte om skolans personal är nöjda med den samverkan som ordförande Wiklund utlovade.
Skogar i Sikhall, Mariedal Östra och Mariedalskolan… Det är tydligen stor skillnad.
Jag förstår inte hur den här kommunen tänker eller resonerar. Gör kommuninvånarna det?
Öxnered, Mariedal: Överklagandena avslås
Ibland tycks det vara lätt att vara jurist… 
Idag fick jag två domar i min hand, en från Mark- och miljööverdomstolen på Svea hovrätt och en från Förvaltningsrätten i Göteborg. I båda fallen handlade det om detaljplaner…
Skaven/Öxnered
Den 19 juni 2019 antog kommunfullmäktige detaljplanen för Skaven och del av Öxnered i Vänersborgs kommun. (Se “Detaljplan Öxnered/Skaven”.) Beslutet togs efter ganska många år av möten, diskussioner, samråd, yttranden, ändringar osv. Många av de boende i området var ändå inte nöjda. Det handlade om infrastruktur, järnvägsövergångar, parkeringsplatser och höjd på hus. (Du kan läsa en del av processen här “Öxnered”.)
Detaljplanen överklagades av 29 personer till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Den 5 juni i år så avslog domstolen överklagandet. Då överklagade 10 av personerna domen till Mark- och miljööverdomstolen. Den 30 november kom beslutet:
“Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd. Mark- och miljödomstolens avgörande står därför fast.”
Mark- och miljööverdomstolen skriver bland annat att det inte finns anledning att betvivla riktigheten i domen och att det inte heller är av vikt för ledning av rättstillämpningen att pröva fallet i högre instans. Det är egentligen samma som Mark- och miljööverdomstolen alltid skriver när den inte ger prövningstillstånd.
Beslutet kan inte överklagas och därmed har, vad jag förstår, den av kommunfullmäktige antagna detaljplanen vunnit laga kraft.
Mariedalskolan
Domen från Förvaltningsrätten i Göteborg meddelades den 9 december. Det var jag som hade överklagat ett beslut av kommunfullmäktige i Vänersborg.
Den 22 maj beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för 2019 för att skapa 3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg alldeles vid Mariedalskolan.
Mariedalskolan är Vänersborgs största skola med nästan 500 barn. Trafiksituationen vid skolan är ett stort problem. Det rör sig många barn i området och det är alldeles för stor biltrafik i området. Och för att skapa nya tomter och göra byggnation möjlig skulle en väg, Furuvägen, dras om. Nu går vägen bara upp till Mariedalskolans personalparkering, sedan är det stopp. Det är bara en GC-väg som går vidare från parkeringen. I fullmäktiges beslut ska Furuvägen dels rätas ut och dels bli en genomfartsgata, med ökad trafik som följd. (“Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”.)
Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan och det hade inte utretts hur de nya tomterna och den nya vägsträckningen skulle påverka trafiksituationen för alla elever på Mariedalskolan.
Jag avslutade min överklagan till Förvaltningsrätten av fullmäktiges beslut med:
“Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys och ingen hänsyn har tagits till innehållet i de skyddsrondsprotokoll som upprättats vid Mariedalskolan.”
Du kan läsa hela min överklagan i bloggen “Överklagan till Förvaltningsrätten”.
Förvaltningsrätten avslog överklagandet.
Betyder det att t ex den kommande trafiksituationen enligt Förvaltningsrätten blir trafiksäker och att samverkan med Mariedalskolan var tillfredsställande? Nej, så är det inte. Förvaltningsrätten har:
“alltså inte pröva[t] det överklagade beslutets lämplighet”
Förvaltningsrätten har bara prövat om kommunfullmäktiges beslut är lagligt fattat. Och det är det menar rätten. En nämnd har berett ärendet, dvs samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen har yttrat sig och lagt fram förslaget till kommunfullmäktige och kommunfullmäktige har fattat beslutet. Allt enligt Kommunallagen.
Och om det är ett bra och riktigt beslut eller om underlaget är bristande och har dålig kvalitet, som jag hävdade i min överklagan, är ointressant för Förvaltningsrätten:
“Kommunallagen uppställer emellertid inte något krav på beredningens kvalitet.”
Med andra ord, anser kommunfullmäktige att beslutsunderlaget är ok – då är underlaget ok…
Den här domen tog det 1,5 år för rätten att komma fram till… Det känns som om det hade gått att komma till beslut på en kafferast.
Snart lär vi höra hur sprängningarna startar vid Mariedalskolan, sedan kommer maskinerna och lastbilarna och när allt är färdigbyggt kommer personbilarna… Jag hoppas att samhällsbyggnadsförvaltningen samverkar med Mariedalskolan för att göra trafiksituationen så smidig och säker som möjligt för alla elever och all personal både under exploateringen och efteråt.
Det kan kanske vara bra att ha samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklunds (MP) ord från fullmäktigedebatten i minnet (se “Vad sa politikerna om Mariedal?”):
”… jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av. Det är mer än skolan, det är Lantmäteriet som kommer att ha sikt där, det är trafikingenjörer och vatten som har åsikter om hur det här ska gå till och framför allt barnen i skolan och rektorerna där. Så att jag är övertygad om att när KF har tagit ett beslut att det ska ske en exploatering, då kommer det igång. … skall jag lova att se till att det blir en så bra samverkan som möjligt tillsammans med andra i den här frågan.”
KS: MP-motion om naturreservat
På onsdag har kommunstyrelsen i Vänersborg sammanträde. I fredags bloggade jag om min motion om partistöd (se “Inga sänkta partistöd”) och igår om Tor Wendels (M) motion om Earth Hour och Agenda 2030 (se “M-motion om Earth Hour och Agenda 2020”). Idag handlar bloggen om miljöpartiets motion om att inrätta ett naturreservat.
Motionen kommer alltså från ett av de tre styrande partierna. Eller hur man nu ska uttrycka det. Miljöpartiet styr väl egentligen inte. Partiet sitter av någon anledning mest med i styret som någon slags “gisslan”.
Miljöpartiet lämnade den 22 augusti 2018, dvs strax innan valet, in en motion om att:
“Inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård”
Som jag uppfattar det så menar motionen att området inom den gula linjen (se kartan till vänster; den förstoras om du klickar på den) ska ingå i naturreservatet. (Kartan är från kommunens Grönplan.)
Jag tror att motionen egentligen hade det vällovliga syftet att bevara skogen i Mariedal Östra. (På kartan till vänster ingår som synes skogen i Mariedal Östra i det tilltänkta naturreservatet.) Men miljöpartiet halverades i valet och när nu skogsområdet i stort sett är avverkat (skövlat är ett bättre ord) så har motionen automatiskt tappat en stor del av sin mening. Fast det är klart – motionen syftade också till att bevara andra, ”återstående” naturområden.
Förslaget till onsdagens kommunstyrelse är inte helt överraskande:
“Kommunfullmäktige avslår motionen”
Kommunstyrelseförvaltningen medger att motionen ligger i linje med tidigare ställningstaganden i översiktsplanen. Enligt översiktsplanen ska nämligen, som miljöpartisterna skriver i motionen:
”området utmed Göta Älv och Lillån, mellan Vänersborgs och Vargöns tätorter, från Vänern till Restad Gård, inte användas för ny bebyggelse.”
Förvaltningen menar emellertid att gränssättningen för ett eventuellt naturreservat måste ses över (kan det vara Mariedal Östra som är orsaken?) – och fortsätter:
“…det är viktigt att utreda prioritetsordning för skyddsvärda naturområden i kommunen då det kan finnas andra områden med högre behov av skydd, både för att säkra mot exploatering och för att rikta sådan skötsel som krävs för att bevara värdena. Reservatsbildning medför kostnader och med tanke på ekonomi och skyddsbehov bör det utredas närmare vilka områden som är extra skyddsvärda och i vilken ordning dessa bör prioriteras. Vid prioriteringen bör även perspektiven folkhälsa och friluftsliv tas med. Det är lämpligt att behovet av utredning av naturreservatsbildning synliggörs i handlingsplanen till kommunens kommande naturvårdsplan.”
Det har tagit 2 år för motionen att äntligen hamna på kommunstyrelsens bord – och då tycks det som om kommunledningen ändå vill undvika att ta ställning. Den skjuter frågan framför sig. Det borde utredas mer, någon gång… Det är lätt att få känslan att kommunledningen “inte vill”…
Det är emellertid många instanser som har yttrat sig om motionen. Den var remitterad till byggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kommunstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Och deras synpunkter kan vara intressanta att ta del av.
Byggnadsnämndens yttrande över motionen är i stort sett den som kommunstyrelseförvaltningen använder sig av i sin sammanfattning till kommunstyrelsen.
Kultur- och fritidsförvaltningen ville tillsätta en utredning för att ta reda på om det fanns naturvärden i området och om det var så skulle motionen bifallas. Det tyckte också nämndens miljöpartist och två av de socialdemokratiska ledamöterna. På förslag av nämndens moderate ledamot avslogs emellertid motionen med röstsiffrorna 6-3. Det kan noteras att nämndens socialdemokratiske ordförande röstade med M-förslaget och mot de två andra S och MP.
Det verkar som om även miljö- och hälsoskyddsförvaltningen (eller den del av miljö- och byggnadsförvaltningen som har hand om miljöfrågor) hade en annan uppfattning än det beslut som nämnden fattade. Förvaltningen ansåg att området som föreslagits som naturreservat hade flera miljöer med så höga värden att det motiverade en reservatsbildning. Se områdena inom de röda linjerna på kartan till vänster.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade emellertid att föreslå att kommunfullmäktige skulle avslå motionen och i stället besluta att:
“uppdra åt Miljö- och byggnadsförvaltningen att ta fram en prioritetsordning över naturområden i kommunen med behov av stärkt skydd.”
Vem som lade detta förslag kan jag inte utläsa av protokollet.
Det kan också noteras att det i kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige inte finns med något sådant uppdrag. Det finns överhuvudtaget inte med några förslag på uppdrag.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslog att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. I sammanfattningen av ärendet stod det:
“Att skydda naturmiljö med bevarandevärde är en viktig del i samhällets hållbara utveckling. Samhällsbyggnadsförvaltningen måste i avvägningen beakta fler delar än bevarandevärd natur i denna fråga och finner att med de underlag som finns är det inte motiverat nog att fatta beslut om att inrätta ett naturreservat.”
Det vilar ett typiskt “stuprörstänk” över svaret. Det finns inget i underlaget som motiverar ett naturreservat skriver samhällsbyggnads. Men i den ”gamla” gällande Grönplanen är faktiskt flera områden i det föreslagna naturreservatet utmärkta som områden med naturvärden – något som också förvaltningen på miljö och hälsa noterar och betonar.
Sedan är samhällsbyggnads tydlig med att det finns annat som typ är minst lika viktigt som natur… Eller kanske ännu viktigare…
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande är Anders Wiklund (MP). Han var en av de miljöpartistiska motionärerna. Vad jag kan se av protokollet röstade han varken nej till nämndens beslut eller reserverade sig. Däremot skrev Wiklund en tämligen utförlig protokollsanteckning.
Wiklund räknar upp de viktiga värden som Grönplanen anger för området. Han citerar ur kommunens översiktsplan 2017:
”ekosystem utgör en grund för människors välmående och livsvillkor och för ett fungerande samhälle. En aktiv och genomtänkt naturvård är en viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Kommunen har ett globalt ansvar att värna värdefulla natur- och vattenmiljöer.”
Wiklund avslutar sin protokollsanteckning:
“Vi har nu möjlighet att ta det ansvaret som sträcker sig längre än vår egen generation, och säkrar området för kommande vänersborgare.”
Miljöpartiets motion kommer att avslås av både kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Och inte heller kommer det att tillsättas några utredningar…
Det var den sista av de tre motioner som kommunstyrelsen ska behandla på onsdag. Det tycks onekligen som om en viss beslutsångest präglar de styrande partierna, samtidigt som miljöfrågorna inte står särskilt högt i kurs i kommunen. Den styrande trojkan visar också på en inbördes politisk oenighet. Jag undrar hur miljöpartiets väljare uppfattar alla beslut som de två andra partierna i styret fattar, S och C, över huvudet på, och mot, miljöpartiet.
Ofta känns det inte heller som om det är någon idé att skriva motioner i Vänersborg…
PS. Lutz Rininsland (V) bloggade igår om miljöpartiets motion. Bloggen rekommenderas – klicka här: ”Uppgiven? Nej, vet du vad!”.
Tomter till försäljning i Mariedal
Det har sprängts i stort sett hela våren och sommaren på Mariedal Östra. De boende har ofta vaknat till öronbedövande smällar och hus som skakar. Stundtals har det varit svårt att vara hemma och njuta av semestern. Och ofta har de fått inspektera husen för att se om det har kommit till några nya sprickor sedan sist.
Men så är det. Den moderna tiden har kommit till Mariedal och då finns det inte plats för några gamla hundraåriga, vildvuxna skogar. Precis som det inte fanns vid Kindblomsvägen i Blåsut. På 2000-talet kan ingen vänersborgare begära att, som en ledande socialdemokrat uttryckte det i fullmäktige:
“ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”
Nä, i Vänersborg ska man enligt de styrande partierna tydligen ta bilen till naturen…
Vänersborg ska växa i invånarantal, bostäder ska byggas och i Vänersborg innebär det alltså att onödiga stadsnära skogar skövlas. Trots att man kan tro något helt annat när kommunen på hemsidan skriver:
“Vår avsikt är att i största möjliga mån behålla den naturnära känslan i området och ambitionen är att lämna naturmarken i planen orörd. Vi planerar åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden i området vilka då kommer att genomföras på naturmark.”
Orden klingar falskt… Precis som formuleringarna i kommunens Grönplan, antagen i april 2009. Grönplanen som beskriver den betydelse de gröna miljöerna har för människors hälsa och livskvalitet. Och som betonar att de gröna områdena måste ligga nära bostäderna för att utnyttjas. Och som formuleringarna i Miljöprogram 2030, som antogs av kommunfullmäktige i februari 2016. Kommunen skriver:
“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”
Den verkliga verkligheten och den verklighet som det politiska språket vill beskriva stämmer inte överens. Det är skillnad på teori och praktik… (Se “Skillnad på teori och praktik…?”.)
Idag på morgonen gick kommunen ut på sin Facebook-sida (det fanns redan igår på hemsidan) med att:
“Nu släpper vi 40 villatomter på området Östra Mariedal.”
Kommunen vill sälja villatomterna för 590 kr/kvm och tomterna varierar i storlek mellan 855 och 1.612 kvm.
Tomtpriset är ganska högt säger de som vet. När fullmäktige fastställde tomtpriserna den 17 juni så löd motiveringen till priserna så här (se också min blogg “SHB (19/5): Mariedal, Kindblom, hamn, Norra och mutor”):
”Området har värderats av oberoende värderare. Värderingen är till synes en fullgod värdering med relevanta jämförelseobjekt och motiveringen till bedömning av marknadsvärdet inger förtroende för att ovan föreslagna beslut är ett marknadsvärde för en byggrätt/fastighet i området Östra Mariedal. Anslutningsavgift för VA tillkommer och debiteras enligt fastställd taxa.”
Man kan undra varför formuleringar används som “till synes en fullgod värdering” eller “motiveringen … inger förtroende”. Det sprider en viss osäkerhet, men vi får anta att värderingen är ok. Det är väl inte heller helt fel att kommunen vill ha så bra betalt som möjligt för tomterna…
Vi får se om det finns köpare som är villiga att betala kommunens begärda tomtpris. Det krävs säkerligen köpare med relativt välfyllda plånböcker. I vilket fall som helst är skogen på Mariedal Östra borta för alltid. Och med det har Vänersborgs kommun tagit ytterligare ett steg in i framtiden…
Eller?
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer