Arkiv
Insändare om seniorkort 65+
Det lämnas in flera medborgarförslag till kommunfullmäktige som handlar om seniorkort. Och det är faktiskt också på det viset att människor på stan har stannat mig och frågat varför Vänersborg ska vara annorlunda än andra kommuner…
I Vänersborg är det nämligen så att bara de personer som är 75 år eller äldre kan få ett gratis busskort, ett seniorkort. Medborgarförslagen liksom människorna “på stan” vill sänka åldern till 65+, precis som det är i många andra kommuner i Västra Götalandsregionen, t ex Trollhättan och Mellerud.
Vänsterpartiet håller med. Vi vill också sänka åldern till 65.
Vänsterpartiet har lämnat in flera motioner under årens lopp som har krävt en sänkning av åldern. Den senaste motionen är från november förra året. Då skrev Lutz Rininsland (V) en motion och som jag också undertecknade. (Se “Seniorkort för alla 65+!”.)
Igår publicerades en insändare av Lutz Rininsland (V) i frågan. Den publicerades på TTELA:s hemsida. (Se “Seniorkort 65+ inte aktuellt nu för vänersborgare”.) Kanske kommer den senare också i papperstidningen. Här nedan återger jag insändaren i sin helhet.
==
Seniorkort 65+ inte aktuellt nu för vänersborgare
Vid fullmäktige i onsdags gav kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, Benny Augustsson, S, ett klart besked. Jag beklagar hans inställning.
2020 bytte Västtrafik biljettsystem och övergick till Zon A, B och C. Därefter kostar en resa från Onsjö in till stan och tillbaka 35+35 kronor. En resa till Lidköping eller Lysekil eller vart som helst i Zon C precis lika mycket.
Vid övergången följde det avgiftsfria seniorkortet med. Alltså, gratis från Vargön till stan och tillbaka, och lika avgiftsfritt från Vänersborg till Herrljunga tur och retur.
Medan många av Västra Götalands 49 kommuner, däribland Trollhättan och Mellerud, erbjuder seniorer från 65-årsåldern ett seniorkort för avgiftsfria resor, så gäller i Vänersborg att man måste ha fyllt 75 år innan förmånen erbjuds.
Västtrafiks styrelse och kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland utreder nya villkor för seniorkorten. Dessa förhandlingar drar ut på tiden. Det kan bli ett beslut om endast ett kort som erbjuds alla kommuner. Mera sannolikt blir det flera alternativ att välja emellan. Då måste regionens 49 kommuner ta var sina beslut. Också Vänersborg.
Idag och någon månad till finns dock möjlighet för Vänersborg att till dagens pris och villkor gå från 75+ till 65+. Det kostar kommunen tio årskullar mer. Det är en enorm vinst för alla som vill utnyttja förmånen.
Fyra medborgarförslag och Vänsterpartiets motion begär ett beslut om just detta – att Vänersborg som många andra kommuner bestämmer att 65+ ska gälla.
I interpellationsdebatten klargjorde kommunalråden Benny Augustsson, S, och Mats Andersson, C, att kommunen säger nej till övergången nu. Även ordföranden i socialnämnden, Dan Nyberg, S, argumenterade för att inte ändra nu. Alla vill invänta utgången av förhandlingarna och låta 75+ gälla tills vidare.
Tyvärr måste jag säga. Och jag är inte jävig. Sedan fem år tillbaka vet jag vilken förmån jag har med mitt seniorkort 75+. Jag hade gärna sett fler äldre resande fylla några av alla tomma platser i bussarna, både i och kring Vänersborg.
Lutz Rininsland (V)
==
Anm. Du kan läs mer om Vänsterpartiet och seniorkort på Vänsterpartiets hemsida: ”Två insändare i den lokala tidningen” och ”Seniorkortet 65+ ? Ja eller Nej?”.
BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!
Måndagens barn- och utbildningsnämnd (BUN) blev längre än vad de flesta kunde ana. Vi avslutade inte MS Teams förrän kl 14.46. Det var förresten kanske för sista gången i BUN-sammanhang. Ordförande Bo Carlsson (C) går nämligen i tankar 
om att träffas fysiskt nästa gång. Dessutom strulade Teams några gånger idag i samband med att nämnden skulle diskutera gruppvis. Jag själv blev t ex utslängd från workshopen om internkontroll.
Jag har beskrivit innehållet i de flesta ärenden tämligen utförligt i söndagens blogg, se “Imorgon är det BUN”. Jag hänvisar också till denna blogg för information och fakta, eftersom det inte hände något oväntat på de flesta av punkterna. (Där det hände något oväntat skriver jag om nedan…)
Verksamhetschef Pernilla Dahlstrand och tre rektorer från förskolan redogjorde för delar av förskolans verksamhet under rubriken “Barnens möte med undervisningen i förskolan: En likvärdig förskola och utbildning för alla?”.
Det var en intressant och givande föreläsning, som jag egentligen tycker att de som beslutar om pengarna i den här kommunen borde ha hört. Vi BUN-ledamöter blev nog allihop övertygande om vikten av att alla barn går i förskolan och att kommunen borde satsa mer resurser. Forskning har också visat att ju yngre barnen är, som kommunen “investerar” i, desto högre “avkastning”. För att tala i ekonomiska 
termer… Det finns ingen period i livet där människor lär sig så mycket som under sina första fem år. En satsning på att öka lärartätheten på förskolan är väl investerade pengar. Satsningen kommer att betalas tillbaka senare i livet.
När det gäller den pedagogiska verksamheten och undervisningen kan jag bara konstatera att det finns kunniga och medvetna pedagoger i kommunen. De diskuterar mycket med varandra, lär av varandra och strävar hela tiden att utvecklas. Rektorerna uppmuntrar detta arbete och fungerar som pedagogiska ledare. Barnen lär sig mycket och kommer väl förberedda till grundskolan.
Men det finns mörka moln på himlen…
Statsbidragen till förskolan i Vänersborg minskar redan i år från 18 till 7 milj kr. Det gör stor skillnad och förskoleorganisationen började redan i höst anpassas till den krympande kostymen. Det betyder att det har blivit färre anställda… Dessutom satsar Vänersborg mindre per barn än genomsnittet i riket.
”Förskolechefen” gav några kompletterande fakta om förskolan. Det gick i december förra året totalt 1.973 barn i förskolan i Vänersborg, varav ungefär 1.800 i den kommunala förskolan. 535 barn hade annat hemspråk än svenska. Det har under de senaste 3 åren skett en halvering av den enskilda pedagogiska omsorgen. Det finns 19 barn i den kommunala pedagogiska omsorgen (dagbarnvårdare). 32 barn finns inte i någon pedagogisk verksamhet.
Det blev en föredragning av den långa verksamhetsberättelsen. I bloggen “Imorgon är det BUN” undrade jag hur det hängde ihop att det var 17 fler anställda i grundskolan 2021 än året innan, trots att lönekostnaderna var en miljon kr mindre. Det förklarades till största delen av att det totala antalet utförda årsarbeten minskade under 2021.
Det kan också vara bra att veta att 95% av de anställda inom BU-förvaltningen har en heltidstjänst. (2018 var siffran 91,4%.) Merparten av de återstående 5%-en uppgavs vara nöjda med deltid eller också kunde de av olika orsaker inte jobba heltid.
Jag lämnade in min protokollsanteckning i ärendet om fastighetsinvesteringar. (Se “Imorgon är det BUN”.) Det verkade lite som om ordförande Carlsson (C) visade en viss sympati över den tanke jag framförde. Han tog ett eget exempel på investeringar som kunde prioriteras högre inom skolans område än vad kommunen hade gjort…
Ordförande Carlsson föreslog ett tillägg till beslutet om “yttrande gällande remiss måltidspolicy”. Enligt ordförande själv var det en slags brasklapp:
“Barn- och utbildningsnämnden vill uppmärksamma kommunstyrelsen på att nämnden kan behöva kompenseras för eventuella ökade kostnader som måltidspolicyn kan medföra.”
Hela nämnden ställde sig bakom ordförandes tilläggsyrkande.
Och så var det dags för ärendet som har gett upphov till rubriken. BUN skulle ställa sig bakom “Yttrande gällande samråd detaljplan för del av kvarteret Jullen, Sanden”.
Moderaten Henrik Josten och jag har samma syn på Norra skolan. Det är ingen hemlighet. Josten har, tillsammans med sin partikamrat Henrik Harlitz, lämnat en motion om att Norra skolan behöver finnas kvar i någon form, som t ex en förskola. (Moderaternas motion kan du ladda ner här.) Jag 
lämnade en liknande motion om att utreda om Norra skolan kunde bli t ex en lågstadieskola. (Den motionen kan du ladda ner och läsa här.) När Josten hörde att jag tänkte lämna en protokollsanteckning i Sanden-ärendet ville han att vi skulle lämna in den tillsammans. Både Josten och jag menar att en förutsättning för en stadsdel på Sanden är att Norra skolan finns kvar. Det blev lite ändringar i utkastet till protokollsanteckning och den fick följande lydelse – du kan ladda ner protokollsanteckningen här.
Vår gemensamma åsikt är att politiker och partier borde kunna samarbeta i viktiga frågor där det finns en samsyn.
Förvaltningschef Sofia Bråbergs information var ovanligt lång denna gång.
Nämnden fick en redovisning av förvaltningens presentation till budgetberedningen. Det handlade alltså om budget för 2023. Jag ska inte gå igenom alltihop, men följande sex delar lyftes – med följande ekonomiska behov.
BUN:s ekonomiska behov av tillskott ligger på sammanlagt 50,9 milj kr. Och det är innan de minskade statsbidragen tas med i beräkningen. Statsbidragen kommer sannolikt att sjunka de kommande åren.
Förvaltningschefen lade ut texten om de olika bitarna. Det är ca 1/3 av eleverna som är i behov av särskilt stöd och denna grupp av elever ökar. Om ytterligare en lärare skulle anställas per skola skulle det kosta 12,5 milj kr. Ett av nämndens mål är att att vistelsetiden i förskolan ska öka från 15 till 25 timmar i veckan. Det kräver 3,0 tjänst per avdelning i ställer för nuvarande 2,8. Ökningen kostar 16,4 milj.
Arbetskläder till förskola och fritidshem kommer att kosta 2,3 milj kr första året, 2023. Sedan sjunker kostnaden till 1,1 milj kr per år. Måltiderna till förskola och skola kostar i år 60,3 milj kr. År 2023 kommer samma antal måltider att kosta 18% mer, dvs ytterligare 12,3 milj…
Bråberg betonade också att varje budgettillskott till nämnden samtidigt innebär en ökad kostnad på ca 12%. Det är så mycket av pengarna som tillfaller de fristående/enskilda verksamheterna enligt det regelverk som gäller idag, och som behöver ändras.
Det verkar stunda några tuffa år för Vänersborgs förskolebarn och grundskoleelever.
Motion om arvoden
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige.
Det brukar alltid lämnas in en eller flera motioner till kommunfullmäktige. Det är nästan uteslutande ledamöter från oppositionen som använder sig av denna möjlighet. Så också denna gång.
Det har hittills lämnats in tre motioner till onsdag. Medborgarpartiet motionerar om att kommunen ska börja en projektering av ett kallbadhus på Skräcklan. Själv lämnade jag in en motion om att sänka partistöden. (Se “Motion om partistöd”.) I förmiddags fick kommunstyrelseförvaltningen ytterligare en motion från mitt tangentbord. Den yrkar att vissa politiska arvoden ska avskaffas.
De inlämnade motionerna ska inte avgöras nu på onsdag. Kommunfullmäktige ska bara skicka dom vidare till någon nämnd eller styrelse för beredning. Det innebär att motionerna ska utredas för att så småningom komma tillbaka till kommunfullmäktige för beslut. Den här processen kan ta ganska lång tid. Mitt tips är emellertid att både min motion om partistöd och denna motion om arvoden kommer att avgöras redan under våren.
Här nedan kan du läsa “dagens motion” eller också kan du ladda ner den.
==
Motion om arvoden
Alla kommunens arvodesregler finns samlade i ett särskilt dokument som heter ”Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda”. Här regleras alla typer av ersättningar t ex för förlorad arbetsinkomst och resor. Ingen ska ju bli ekonomiskt lidande av att ställa upp som politiker.
I ”Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda” står det:
”I enlighet med kommunallagen har förtroendevalda rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget.”
Politiker som deltar i sammanträden får ett arvode för detta. Och på det sättet kan politiker så att säga ”tjäna pengar” på sina politiska uppdrag. Sammanträdesarvode får de förtroendevalda politiker som har kommunala politiska uppdrag som sammantaget uppgår till mindre än 40 procent av heltid. Och det är den absoluta majoriteten av politikerna (alla utom tre kommunalråd). Då uppgår sammanträdesarvodet för första timmen till 304 kr. Därefter utgår ett arvode på 100 kr per påbörjad halvtimme. (Naturligtvis är samtliga arvoden skattepliktiga.)
Det är inte en särskilt bra ersättning för det arbete som en politiker förväntas lägga ner på att läsa igenom och sätta sig in i de underlag och handlingar som ska behandlas på ett sammanträde. De förtroendevalda bör ju även diskutera ärendena i sin partigrupp och kanske också informera ”utomstående”, som t ex kommuninvånare om vad nämnden eller styrelsen ska avhandla. Uppstår det frågor och tveksamheter bör den förtroendevalde också ta kontakt med någon tjänsteman för att få klarhet. Det kan också krävas att politikern formulerar ett eget yrkande, författar en protokollsanteckning eller skriver en reservation.
Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige får inget sammanträdesarvode. De får istället något som heter inläsningsarvode. Arvodet är ett fast belopp, dvs det är lika stort, eller litet, oavsett hur länge sammanträdet pågår. Inläsningsarvodet uppgår till 1.309 kr per sammanträde. Då förväntas alla ledamöter ha läst och satt sig in i alla underlag och handlingar inför sammanträdet. Och handlingarna kan bestå av hundratals sidor.
Det finns i kommunen en ersättning som kallas årsarvode. Årsarvodet:
”ersätter förtroendevald för arbetsuppgifter som ligger inom uppdraget, utöver sammanträden och förrättningar.”
Alla ordförande i kommunen, inklusive 1:e och 2:e vice ordförande, har årsarvoden. Kommunstyrelsens ordförande har ett årsarvode på 798.544 kr om året (66.545 kr/mån) och vice ordföranden (2 st) vardera 706.677 kr (58.889 kr/mån). Det är onekligen bra betalt och kan säkert diskuteras om det är skäligt. De här tre personerna är de enda som arbetar heltid med politik i kommunen. Arvodet är deras lön.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande får 212.003 kr om året och de båda vice ordförande 106.002 kr. Socialnämndens tre ordförande samma arvoden. Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande får 84.801 kr (vice ordförande 42.401 kr), samhällsbyggnadsnämndens ordförande 141.335 kr (1:e och 2:e vice 70.668 kr), byggnadsnämndens ordförande 127.202 (vice 63.601 kr) och kultur- och fritidsnämndens ordförande 98.935 kr (vice 49.468 kr). Kommunfullmäktiges ordförande har 106.002 kr, medan de två vice ordförande får vardera 53.001 kr.
Det är utan tvivel så att det är ganska bra betalt, särskilt ersättningarna för vice ordförande vars uppgifter och arbetsinsatser är tämligen oklara. Däremot har framför allt nämndernas ordförande enligt reglerna en hel del uppgifter, även om jag blir ganska förvånad när reglerna anger att också följande ingår i de uppräknade arbetsuppgifterna:
”Inläsning av handlingar”
Inläsning av handlingar ingår naturligtvis i sammanträdesarvodet. Det här ställs lite på sin spets när det gäller ytterligare en grupp politiker som får årsarvoden. De 12 ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen, dvs de tre heltidsanställda kommunalråden borträknade, får ett årsarvode på 35.334 kr (=2.944 kr/mån). Detta arvode ställer jag mig mycket frågande inför. Jag ser egentligen inte att någon av de uppräknade punkterna i bestämmelserna motiverar detta arvode. Punkterna är skrivna för ordförande i nämnderna, inte kommunstyrelsens ordinarie ledamöter. Kommunstyrelsens ledamöter fattar inte beslut på delegation, går inte igenom eller bereder ärenden med sekreteraren, representerar inte nämnden vid invigningar eller uppvaktningar etc.
Och att få 2.944 kr/mån för att stämma av ”med företrädare för partiet” är definitivt för bra betalt. Även det där med ”inläsning av handlingarna” kan vi bortse från, eftersom ledamöterna även får sammanträdesarvoden.
Ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) får samma årsarvode. De två “övriga” ledamöterna i KSAU bortsett från de tre kommunalråden sitter även i kommunstyrelsen. Det betyder att de får 2.944 kr/mån för att sitta i kommunstyrelsen och 2.944 kr/mån för att vara med i KSAU, totalt 5.888 kr i månaden. Och det är i stort sett precis samma handlingar som ska läsas in på båda ställena.
Alla de ersättningsnivåer som har nämnts räknas upp varje år utifrån en sammanvägning av de kommunanställdas löneutveckling.
Kommunens verksamheter har stora behov. Det behöver skäras ned och effektiviseras på områden som inte är prioriterade. De generösa årsarvodena är ett av dessa områden.
Yrkande
Kommunfullmäktige beslutar att
- utreda om att sänka årsarvodena för nämndernas och styrelsernas vice ordförande
- helt avskaffa årsarvodena för de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen och ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott
Motion om partistöd
Nu var det dags igen, jag gör ett nytt försök.
Vänsterpartiet lämnade i november 2018 genom Kate Giaever en motion om att utreda en besparing av partistödet i kommunen. Det ledde ingenstans, det hände inget med partistödet… När 
kommunfullmäktige året efter beslutade att lägga ner fisket i Hallsjön så tyckte jag att det var läge att återuppväcka Giaevers tankar – politikerna i kommunen kunde faktiskt avstå från en del av partistödet för att finansiera fortsatt fiske.
Jag skrev en motion, en till alltså, om att ändra i kommunens ”Regler för partistöd”, så att endast 62% av nuvarande parti-/mandatstöd betalades ut.
Partistödet skulle således sänkas. Det var motionens tydliga intention och krav. Det är många kommuner som tittar över partistöden. Eller rättare sagt, det finns många partier i vårt avlånga land som tycker att partistöden är alldeles för stora. I de flesta kommuner så är det mindre stora oppositionspartier som driver frågan. De etablerade, styrande partierna säger oftast nej till krav på att sänka storleken på stödet. De är inte sällan beroende av pengarna för sin verksamhet…
Den 23 september 2020 avslog kommunfullmäktige motionen. Motiveringen var inte helt oväntat både undanglidande och till intet förpliktigande:
“Efter dialog med kommunstyrelsens presidium konstateras att regler och nivåer för kommunalt partistöd kommer att ses över inför kommande mandatperiod.”
Avslaget motiverades inte mer. Det stod t ex inget om de styrandes intentioner att t ex sänka partistödet. Stödet skulle bara att “ses över” inför perioden 2022-2026…
Inför kommande kommunfullmäktige, den 16 februari, skickade jag i söndags in en motion igen – “Motion om partistöd”. Du kan läsa den här nedan eller också kan du ladda ner den.
==
Motion om partistöd
I år betalar Vänersborgs kommun ut 1.543.185 kr i partistöd. Syftet med stödet är, och jag citerar “Regler för partistöd”:
“Partistödets ändamål och syfte är att genom ekonomiskt bidrag och stöd till politiska partier stärka deras ställning i den kommunala demokratin.”
Stödet är uppdelat i två delar, grundstöd och partistöd. Alla partier som är representerade i kommunfullmäktige får vardera 48.300 kr i grundstöd. Det är samma för alla. Det här stödet motsvarar prisbasbeloppet.
Den andra delen av stödet kallas helt enkelt partistöd eller mandatstöd. Det motsvarar 45% av ett prisbasbelopp och fördelas i förhållande till antal mandat i fullmäktige.
Så här fördelades det totala partistödet i Vänersborg 2022:
Det finns ingen lag eller förordning som säger att en kommun måste betala ut partistöd eller hur stort ett sådant stöd i så fall ska vara. Det är helt upp till varje kommun, och kommunerna gör inte på samma sätt.
I Vänersborg regleras partistödet i “Regler för partistöd”, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2014. I dessa regler beskrivs t ex hur partistödets storlek ska räknas fram. Det innebär att det beslut som kommunfullmäktige fattade om partistödet i november 2018, och åren dessförinnan, upprepade och bekräftade gällande regelverk. Allt regleras ju i “Regler för partistöd” och ska det till en förändring av partistödet så måste dessa regler förändras. Och ett sådant ärende har inte varit uppe för behandling efter juni 2014.
Det finns flera skäl till att det nu är dags att se över partistödet med syfte att sänka storleken.
Det är ett rättvisekrav och en moralisk skyldighet att även partierna effektiviserar och skär ner på sina kostnader. Det hävdas ofta att det går att effektivisera kommunens verksamheter utan att de blir lidande, då ska det väl inte heller vara några problem för partiarbetet? Kanske går det att minska antalet vallöften, trycka lite färre och billigare valbroschyrer eller att effektivisera och digitalisera valarbetet. Eller också kanske man kan arbeta hårdare, springa fortare, göra mer – som i kommunens verksamheter…
Ett annat skäl är att de politiska partierna borde arbeta under mer lika villkor som andra organisationer och föreningar. Det betyder att partierna borde ta större ansvar för sin ekonomi, dvs vara mer aktiva i att värva medlemmar, göra insamlingar eller ordna lotterier etc.
Det tredje skälet är att en neddragning i sig är en besparing för kommunen som leder till ett bättre bokslut.
Det sista skälet är att de pengar som kommunen sparar på partistödet kan användas till något annat och något som kommer fler vänersborgare tillgodo.
Yrkande
Kommunfullmäktige beslutar att
- ändra i “Regler för partistöd”, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2014, med syfte att sänka storleken på parti-/mandatstödet
==
PS. Jag har också lämnat in en motion om att avskaffa vissa politiska arvoden, se ”Motion om arvoden”.
Korseberg: Bereden väg för cyklarna
GC-vägen genom den lilla orörda skogsdungen på Korseberg dök utan förvarning upp som ett ämne på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde förra veckan.
Det handlar om att kommunen tänker anlägga en gång- och cykelväg genom en av de sista skogsremsorna som är kvar på Korseberg. Det inkom dock ett medborgarförslag till kommunen som motsatte sig detta. Det visade sig att medborgarförslaget ogillades av politikerna, det skulle visst bli en GC-väg i skogen. Ärendets beredning kantades emellertid av återremisser, egendomligheter och osanningar. Och kanske jäv. (Se “KF (17/11): Vem kan man lita på?”.)
Kommunfullmäktige beslutade i varje fall till slut att anlägga en GC-väg. (17 ledamöter röstade för bifall till medborgarförslaget, dvs att cykelvägen inte skulle byggas, och 4 ledamöter avstod från att rösta.) En stor majoritet av betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) röstade för GC-vägen, kommunen skulle ju vara så försiktig när den avverkade träden…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa:
“gjort en sträckning som minimerar liksom ingrepp i naturen. … gjord för att det ska göra så lite inverkan som det bara går på natur vad gäller djurliv och växtlighet.”
Miljöpartisten och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund kompletterade:
“Det ska byggas varsamt.”
Skogar och träd är inte så viktiga när kommunen ska utvecklas. (Se “Dilemma: Hus eller träd?”.) Och en GC-väg genom skogsremsan är enligt de styrande partierna, inklusive Miljöpartiet, utveckling. Det spelar ingen roll att det redan finns en GC-väg parallellt med den tänkta sträckningen genom skogen bara drygt hundra meter därifrån.
Bostadsrättsföreningen ska nämligen inte behöva se cyklister i sitt område ansåg kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson:
”Det är bostadsrättsföreningen som äger den (den asfalterade och belysta vägen mellan husen; min anm.)”
Det mumlades lite hos de ledamöter som inte hade stängt av sina mikrofoner, och en talare bad den som “kände sig träffad” att klargöra om det förekom jäv i ärendet eller inte.
Jag förstod inte då, men senare fick jag tillgång till ett dokument. Det visade sig att ingen mindre än ordförande Benny Augustsson (S) hade koppling till den aktuella bostadsrättsföreningen. Han hade suttit i styrelsen. Augustsson kommenterade inget om jäv, han ansåg sannolikt att han inte var jävig. Och det kan inte jag avgöra heller. (Du kan ladda ner dokumentet här, sidan 5, och avgöra själv.)
Samhällsbyggnadsnämnden sammanträdde den 28 januari. På dagordningen fanns det ett ärende som för utomstående hade en tämligen intetsägande rubrik – “Begäran om tilläggsbudget samt omfördelning av budget avseende investeringar år 2022”. Beslutet blev också intetsägande:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att samhällsbyggnads-nämnden beviljas tilläggsbudget avseende investeringar under år 2022 till ett belopp av 133 602 tkr, i beloppen ingår omfördelningar av medel mellan investeringsprojekt år 2022 i enlighet med förvaltningens upprättade förslag, daterat 2022-01-20.”
Hela ärendet hade sannolikt gått de flesta läsare förbi om det inte hade varit så att ledamoten James Bucci från Vänsterpartiet lämnade en skriftlig reservation. Det fick mig att läsa kallelsen en gång till.
I en tabell under rubriken “Gatuenheten” stod det:
Förklaringen till tabellen löd:
“GC-väg Korseberg har också försenats då svar på ansökan om dispens för strandskydd inväntas. Omfördelning till projektet år 2022 föreslås med 1.860 tkr.”
Nu har naturligtvis strandskyddsdispensen beviljats. Det gjorde byggnadsnämnden den 7 december. Det ordnar sig alltid när kommunen anser att naturen står i vägen för civilisationens framryckning. (Utom i Sikhall.) Bara kommunen ser till att inte GC-vägen (som är tänkt att gå ända från naturskyddsområdet längs stranden till skogsremsan):
“förses med belysning, alternativt ska eventuell belysning vara släckt under perioden 1 april – 31 oktober med hänsyn till fladdermöss.”
Eller att inget anläggningsarbete sker:
“i skogsmiljöer eller i beteshagen under perioden 15 mars – 15 juli med hänsyn till häckande fåglar.”
Eller:
- “Anläggningsområdet ska hållas minimalt och miljön utanför själva gc-vägen ska skyddas mot långtgående skador på mark (träd, rötter och berghällar).”
- “Slänter ska så långt det är tekniskt möjligt undvikas.”
- “Nedtagning av grövre träd ska så långt det är möjligt undvikas.”
På det här sättet, det fanns några fler villkor (du kan ladda ner protokollet med beslutet här, sidan 17-19), bevaras:
“goda livsvillkor för djur- och växtlivet.”
Det var bara två ledamöter som röstade mot strandskyddsdispensen i byggnadsnämnden, Torbjörn Moqvist (SD) och Pontus Gläntegård (V).
Gläntegård (V) lämnade följande reservation:
“Det vore jättetrevligt för de boende att gå och titta ut över vassbotten från GC-vägen. Men sträckningen gör stor inverkan på naturen samt att GC-vägen inte har någon direkt funktion mer än att för att de promenerande ska uppleva naturen. Ur ett miljöbalksperspektiv så är det inte så bra.
Sträckningen följer inte översiktsplanens intention vad det gäller leden runt vassbotten. Där föreslås att GC-vägen ansluter längre söderut samt ansluter till naturreservatet i norr, den skulle få en genare sträckning. Då skulle leden väljas även av personer som inte är boende i området och som inte bara är ute och promenerar för nöjes skull. Vid en prövning av GC-väg kring vassbotten ur ett helhetsperspektiv så skulle frågan ställas i ett annat läge, med mer nytta för fler.
Så ur avvägningen mellan allmänhetens tillgång/nytta kontra inverkan i naturområdet så innebär det att jag yrkar för avslag på liggande förslag.
Vad gäller frågan vem som ska betala för GC-vägen eller om det finns viktigare ställen att bygga GC-väg på inom kommunen så är det samhällsbyggnadsnämnden som avgör den frågan.”
Pontus Gläntegård (V) reserverade sig alltså i byggnadsnämnden mot strandskyddsdispensen. James Bucci (V) fortsatte Vänsterpartiets motstånd mot att naturen alltid ska nedprioriteras i Vänersborgs kommun.
James Bucci yrkade att omfördelningsposten ”GC-väg Korseberg bostadsområde” skulle tas bort. Det tyckte inte betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD. Bucci reserverade sig.
Här följer Buccis reservation i ärendet “Begäran om tilläggsbudget samt omfördelning av budget avseende investeringar år 2022”:
“Inom detta ärende finns det en post som heter Gc-väg Korseberg bostadsområde, med en begärd omfördelning av 1860 tkr för att finansiera projektet under 2022. Egentligen är det synd att det i klartext inte talar om att denna finansiella post rör sig om att exploatera den orörda skogskorridoren mellan Strandberidaren och Stapelorten på Korseberg. En exploatering som också är känd för att den skall heta naturstig.
Gc- väg eller naturstig? Jag känner väl till uttrycket att kärt barn har många namn. Oavsett vad vi skall kalla det så representerar exploateringen ett onödigt ingrepp i en orörd grön lunga. Onödig? Jo tack, då det ca 150m därifrån finns en parallell Gc -väg som är både belyst och asfalterat.
Naturen kan tyvärr inte uttrycka sig i skrift och inte heller tala i ord men talar gör den dock på annat vis. Tänker vi lyssna? Tänker vi omvärdera? Kan vi omprioritera så att naturen får leva vidare?
För mig, i detta fall, var det inte svårare än att yrka att posten Gc-väg Korseberg, bostadsområde skulle utgå.
Jag reserverar mig till förmån för naturen och mitt eget yrkande.”
Det finns många planer och dokument i Vänersborgs kommun om hur viktigt det är med skogar och natur och hur de ska vårdas och bevaras. Det är bra dokument, men de är inte särskilt viktiga när politikerna i betongpartierna prioriterar…
SN: Reservation om färdtjänsten
Det är några läsare som har hört av sig och undrat hur det gick på socialnämndens sammanträde förra veckan. Vänsterpartiet hade ju en hel del synpunkter och yrkanden i ärendet ”Revidering av riktlinje för färdtjänst och riksfärdtjänst”. (Se ”Socialnämnden: Förbättring av färdtjänsten?”.) Det är ett ärende som angår många människor i vår kommun och röner därför ett stort intresse.
Och det undrar på sätt och vis jag också. Hur det gick alltså. Man betraktar sig ju som en tämligen rutinerad politiker vid det här laget, i varje fall med Vänersborgsmått mätt. Men när det sitter en ordförande i socialnämnden vid namn Dan Nyberg (S) så inser man att det fortfarande finns mycket kvar att lära…
Nyberg innehar en särdeles förmåga att skapa nya ordningar, möjligheter och propositioner vid sammanträden. Många gånger genom åren har det varit konstruktiva och rationella lösningar. Jag vill minnas att jag mestadels tyckte att det var så när Nyberg ledde kommunfullmäktiges sammanträden under 8 år. …trots att han vid ett tillfälle skällde ut mig och hotade att jag skulle få sitta ensam i en skrubb. Men Nyberg hade rätt i sak, även om jag tyckte att han tog i lite väl mycket…
På socialnämndens sammanträde fanns det ett förslag på bordet. Det var utarbetat av socialförvaltningen och förankrat hos Dan Nyberg och de styrande partierna. Även den borgerliga oppositionen var införstådd med och stödde beslutsförslaget. Vänsterpartiet genom Ida Hildingsson och ersättare Lutz Rininsland hade dock flera förslag till förbättringar av huvudförslaget.
Nyberg lyckades undvika att ställa proposition på huvudförslaget och ändringsförslagen, dvs ja eller nej till ordförandens förslag, ja eller nej till Hildingssons yrkande. Istället blev alla Vänsterpartiets yrkanden återremitterade… Nyberg delade alltså på något sätt upp ärendet så att det blev två ärenden – och återremitterade motförslaget. Samtidigt som det fortfarande var ett enda ärende, huvudförslaget… Som socialnämnden antog. Fast en del av ärendet var återremitterat… De återremitterade yrkandena från 
Vänsterpartiet ska behandlas och tas upp inför nästa revidering 2023 av riktlinje för färdtjänst och riksfärdtjänst.
Och som grädde på moset. Det första av Vänsterpartiets yrkanden fick faktiskt bifall av nämnden. Men det hade ordförande Nyberg på något närmast magiskt sätt gjort till sitt eget…
Dan Nyberg (S) var alltså mycket nyskapande på mötet men det är frågan om han följde regelboken. Det kan väl i och för sig ha kommit ut en ny upplaga som jag inte har läst…
Men efter förra veckans sammanträde kan Dan Nyberg sitta på två stolar, eller som de gamla vänersborgska visdomsorden lyder:
”Att äta mackan och ändå ha den kvar.”
Det som hände på sammanträdet var ju att Hildingssons och Vänsterpartiets yrkanden inte fick gehör av nämnden. Det var huvudförslaget som röstades igenom. Men samtidigt kan de andra partierna i allmänhet och Nyberg och socialdemokraterna i synnerhet säga att de var för de utmärkta vänsterpartistiska förslagen. De återremitterades ju och ska utredas och tas upp senare… Fast det är klart, i valtider säger man ju inte varifrån förslagen kommer…
Det är en fantastisk sits som socialdemokraterna m fl har skaffat sig inför valrörelsen – de är både för och emot samtidigt. Frågan är dock hur konstruktivt det är på sikt. Vad sänder det för signaler om samarbete och att tillsammans hitta bra lösningar?
Otydligt? Det klarnar sannolikt vid en genomläsning av reservationen. Du kan läsa den här nedan, men det går också att ladda ner den här. Reservationen består av två delar. Den ena handlar om behandlingen i nämnden, den andra om sakfrågan.
=====
Reservation i ärende 8 – Socialnämndens sammanträde 2021-12-16 – ”Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst”
Min reservation gäller dels beslutsprocessen vid ärendets behandling i nämnden, dels att jag reserverar mig till förmån för mina egna yrkanden.
Socialnämnden informerades vid sammanträdet i november om bakgrunden till lagstiftningen om färdtjänst och riksfärdtjänst, hur tillämpningen har utvecklats under tiden och vad som är aktuella frågor vid revideringen av kommunens riktlinjer.
Med stöd av egna anteckningar och presentationer från föredragningar i november har jag sökt samtal med partikamrater, med personer som är i behov av färdtjänst och med representanter för organisationer som tidigare deltagit i förvaltningens remissarbete.
På sex punkter lämnade jag avvikande yrkanden till dokumentet ”Riktlinjer för Färdtjänst och riksfärdtjänst 2022-01-01” som fanns i utskicket inför decembermötet. Jag motiverade samtliga yrkanden, punkt för punkt och sände ut dessa i förväg till samtliga ledamöter att ta ställning till.
Nämndens ordförande välkomnade punkt 1 av mina yrkanden och formulerade ett eget yrkande under sammanträdet med följande inledning: ”Socialnämnden beslutar tillföra kommunens inriktningsmål I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv i handlingens inledning.”
Således noteras nu i protokollet att nämnden biföll ordförandens förslag. En korrekt beskrivning hade varit att ordföranden yrkade bifall till mitt yrkande som sedan fick bifall av nämnden. Men det stannade inte vid denna något märkliga behandling.
Den andra delen av ordförandens yrkande fortsatte: ”Socialnämnden beslutar att återremittera övriga förslag till förvaltningen för beredning och kostnadsbedömning samt avstämt med jämförbara närliggande kommuner. Ärendet återupptas inför nästa revidering av riktlinjerna år 2023.”
Ordförande påtalade också att det “vore anständigt” om jag inkom med en kostnadsberäkning för mina yrkanden, trots att detta inte fanns med i beslutsunderlaget att ta ställning till. Att vara ledamot i socialnämnden är mitt första kommunala uppdrag som förtroendevald i Vänersborgs kommun. Jag lär mig mycket nytt och gör det gärna.
Men nu förstår jag inte riktig. Mina yrkanden ställde jag som alternativa yrkanden. De avvek från de som fastlades i riktlinjerna och som ska träda i kraft 2022-01-01.
Det fanns alltså två yrkanden för nämnden att besluta kring:
● Förvaltningens och presidiets, huvudförslaget: Socialnämnden antar det reviderade dokumentet Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst, att gälla from 2022-01-01.
● Mina yrkanden, punkt 2-6.
Jag lärde mig att jag som ledamot kan bifalla ett förslag, att avslå ett förslag, att framställa egna avvikande yrkanden eller att begära att ärendet inte avgörs vid sammanträdet utan att det återremitteras.
Jag framställde egna yrkanden. Utöver huvudförslaget fanns mina yrkanden, inget annat från någon annan. Och då kom ordförandens förslag ”att återremittera övriga förslag till förvaltningen”.
Vilka övriga förslag? Det hade varit i sin ordning att nämnden hade avslagit mina yrkanden, det hade jag förstått. Men när nu nämndens majoritet godkänner och beslutar i enlighet med huvudförslaget att de föreslagna riktlinjerna skall träda i kraft efter årsskiftet, vad betyder då ”övriga förslag återremitteras”? Är det bara mina yrkanden, eller är det också alla punkter i huvudförslaget där jag yrkade att nämndens ledamöter skulle fatta beslut om?
Är den en klapp på axeln för en ledamot som försöker hålla sig till regelverket, som yrkar först och inväntar sedan att bli bifallen eller få avslag? Är det ett sätt för majoriteten att säga ”vi känner oss kluvna, skulle vilja säga ja till dina yrkanden, men, förstår du, vi kan inte – så vi klämmer till med återremittering av dina förslag”. Men kan verkligen dom nya riktlinjerna träda i kraft samtidigt som flera delar är återremitterade? Ett ärende blev i så fall till två. När jag söker råd hos mina mer erfarna partikamrater får jag höra att de aldrig har varit med om en sådan hantering av ett ärende. De är tveksamma till om ordförande har handlagt ärendet på ett korrekt sätt.
När det gäller mina yrkande framfördes också en tydlig önskan att varje yrkande skulle behandlas för sig. De berörde olika delar i beslutsunderlaget och syftet var att hitta så bra lösningar som möjligt för den målgrupp som beslutet påverkar. Eftersom vi även, utöver den miniminivå som en kommun är skyldig att erbjuda enligt lagen om färdtjänst och riksfärdtjänst – har en diskrimineringslag att förhålla oss till.
1.1 Vänersborgs kommuns vision
1. Yrkar att kommunens inriktningsmål nr 1 läggs till under detta avsnitt: “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
Motivering: Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter om att kopplingen kring kommunens mål borde vara tydligare och synliggöras i riktlinjerna. I nuläget står bara visionen med – som inte säger så mycket alls.
2.6 Färdtjänst till annan kommun, i andra kommuner eller mellan andra kommuner.
2. Yrkar att RIAK biljetter ska vara fortsatt obegränsade.
Motivering: Antal biljetter per person under 2020 är i snitt 5,4 – ett spann från 2-10st. Begränsas det till 6st exkluderas flera som tidigare varit i behov av fler än 6st biljetter. Samt så talar snitten 5.4 för att det kostnadsmässigt inte skulle skena iväg – men ger fortsatt utrymme för individuella behov. Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter.
2.10 Taxor och avgifter: (egenavgift)
3. Yrkar att egenavgifter bör anpassas och vara i nivå med kollektivtrafiken varför beslutet för taxor och avgifter ska revideras och ett nytt beslutsförslag beredas gällande denna del – där också pensionärs- och funktionsrättsorganisationer ska få vara fortsatta remissinstanser.
Motivering: Höga och ojämlika kostnader för färdtjänst sedan höjningen på taxorna gjordes i förhållande till kollektivtrafikresenärer. I underlaget uppges som argument till den högre kostnaden att “ Egenavgifter för färdtjänst är generellt dyrare än ordinär kollektivtrafik med anledning av att dessa resor är mkt mer kostsamma och innefattar en högre servicenivå än kollektivtrafiken”. Men den som är i behov av färdtjänst har inte valt att vara beroende av denna “service”. Det är en insats för att möjliggöra delaktighet i samhällslivet. Att ekonomiskt få betala ett betydligt högre pris för detta är inte rimligt – om vi vill att alla ska få vara med på så lika villkor som möjligt.
2.11 Information kring färdtjänstens utförande:
4. Yrkar att färdtjänstresan ska beställas senast en timma innan önskad avresa.
Motivering: Bokning senast två timmar innan avresa – som föreslås i nya riktlinjerna påstås ge bättre samordningsmöjlighet i förhållande till en timma som remissinstanserna önskar. Självklart är framförhållning att föredra och förslaget innebär inte att majoriteten kommer vänta till en timma innan avresa – men det ger ett mer jämlikt utrymme för enskilda behov och situationer. Det går inte alltid på förhand veta när en hemresa är aktuell. Det kan också uppstå att en mår dåligt och behöver ta sig hem så fort som möjligt, eller en önskan att kunna följa med sina vänner på en spontan aktivitet. Argumentet att två timmar ger bättre samordningsmöjlighet i förhållande till en timma är svagt i förhållande till nytta. I dagsläget när bokning senast 22 kvällen innan gäller – genomförs trots flertalet resor av ensamresenärer. Vilket väger tyngst – en möjliga ekonomisk vinst om några enstaka resor lyckas samordnas på grund av två istället för en timma? Eller individens möjlighet till mer jämlika förutsättningar att delta i samhället.
2.11 Information kring färdtjänstens utförande
5. Yrkar att det ska vara möjligt att under samma resa lämna av eller hämta barn på förskola.
Motivering: Att boka flera resor för detta är både en belastning kostnadsmässigt och administrativt. Det är svårt att på förhand veta exakt om resan dit kommer fram i tid och resenären riskerar då att missa sin hem- eller fortsatta resa (nästa bil). Riktlinjerna föreskriver att “inga ärenden på vägen” är tillåtet – men att hämta/lämna barn på förskola borde vara undantaget detta. Att få vardagen och familjeliv att gå ihop där lämna/hämta barn på förskola är en central del – bör inte ses som vilket “ärende” som helst. Orimligt att boka 4 stycken olika resor (bilar) för att hämta och lämna.
2.12 Övriga bestämmelser
6. Yrkar att det fortsatt ska ges samma möjligheter att ta med sitt sällskapsdjur vid färdtjänstresa som personer utan behov har i kollektivtrafiken.
Motivering: Att meddela innan om ett sällskapsdjur behöver följa med på resan möjliggör att samordna dessa enskilda och sällan förekommande situationer för att undvika allergier. Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter och är tillåtet enligt befintliga riktlinjer. Att ta bort möjlighet att göra längre utflykter på grund av att den färdtjänstberättigade inte får ta med sin hund som inte kan lämnas ensam hemma, riskerar att skapa en isolering för den enskilde.
Mot denna bakgrund reserverar jag mig till förmån för mina egna yrkanden och mot beslutsprocessen vid ärendets hantering i nämnden.
Ida Hildingsson
Vänsterpartiet 2021-12-19
Socialnämnden: Förbättring av färdtjänsten?
Imorgon torsdag sammanträder socialnämnden. Då ska politikerna ta beslut om nya riktlinjer för färdtjänsten.
Det är ett viktigt beslut som berör många personer i kommunen. Vänsterpartiets ledamöter i nämnden, Ida Hildingsson och Lutz Rininsland (ersättare), ser en del förbättringar med det framlagda beslutsförslaget, men menar att det finns mycket att önska. Vänsterpartiet lägger därför fram ett antal egna yrkanden. De återges här.
===
Ärende 8 – Revidering av riktlinje för färdtjänst och riksfärdtjänst.
Önskar att varje yrkande behandlas var för sig. Nedan går vi igenom vilka avsnitt detta gäller i beslutsunderlaget och avslutas med en sammanställning.
1.1 Vänersborgs kommuns vision
Yrkar att kommunens inriktningsmål nr 1 läggs till under detta avsnitt: “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
Motivering: Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter om att kopplingen kring kommunens mål borde vara tydligare och synliggöras i riktlinjerna. I nuläget står bara visionen med – som inte säger så mycket alls.
2.6 Färdtjänst till annan kommun, i andra kommuner eller mellan andra kommuner.
Resa under vistelse i annan kommun (RIAK-biljetter): Förslaget i riktlinjerna är att detta begränsas till 6 enkelresor (i praktiken 3 resor tur och retur).
Yrkar att RIAK biljetter ska vara fortsatt obegränsade.
Motivering: Antal biljetter per person under 2020 är i snitt 5,4 – ett spann från 2-10st.
Begränsas det till 6st exkluderas flera som tidigare varit i behov av fler än 6st biljetter. Samt så talar snitten 5,4 för att det kostnadsmässigt inte skulle skena iväg – men ger fortsatt utrymme för individuella behov. Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter.
2.10 Taxor och avgifter: (egenavgift)
Höga och ojämlika kostnader för färdtjänst sedan höjningen på taxorna gjordes i förhållande till kollektivtrafikresenärer.
Yrkar att egenavgifter bör anpassas och vara i nivå med kollektivtrafiken varför beslutet för taxor och avgifter ska revideras och ett nytt beslutsförslag beredas gällande denna del – där också pensionärs- och funktionsrättsorganisationer ska få vara fortsatta remissinstanser.
Motivering:
I underlaget uppges som argument till den högre kostnaden att “Egenavgifter för färdtjänst är generellt dyrare än ordinär kollektivtrafik med anledning av att dessa resor är mkt mer kostsamma och innefattar en högre servicenivå än kollektivtrafiken”.
Men den som är i behov av färdtjänst har inte valt att vara beroende av denna “service”. Det är en insats för att möjliggöra delaktighet i samhällslivet. Att ekonomiskt få betala ett högre pris för detta är inte rimligt – om vi vill att alla ska få vara med på så lika villkor som möjligt.
2.11 Information kring färdtjänstens utförande:
Förslag i riktlinjerna – “Resan ska beställas senast två timmar innan önskad avresa.
Yrkar att färdtjänstresan ska beställas senast en timma innan önskad avresa.
Motivering:
Bokning senast två timmar innan avresa – som föreslås i nya riktlinjerna påstås ge bättre samordningsmöjlighet i förhållande till en timma som remissinstanserna önskar. Självklart är framförhållning att föredra. Om bokningsfönstret är en timma innebär inte det att majoriteten kommer vänta till en timma innan avresa – men det ger ett mer jämlikt utrymme för enskilda behov och situationer.
Det går inte alltid på förhand veta när en hemresa är aktuell. Det kan också uppstå att en mår dåligt och behöver ta sig hem så fort som möjligt, eller en önskan att kunna följa med sina vänner på en spontan aktivitet.
Argumentet att två timmar ger bättre samordnings möjlighet i förhållande till en timma är svagt i förhållande till nytta. I dagsläget när bokning senast 22 kvällen innan gäller – genomförs trots flertalet resor av ensamresenärer.
Så vilket väger tyngst – en möjliga ekonomisk vinst om några enstaka resor lyckas samordnas på grund av två istället för en timma? Eller individens möjlighet till mer jämlika förutsättningar att delta i samhället.
Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter och kommunfullmäktiges inriktningsmål nr 1 – “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
2.11 Information kring färdtjänstens utförande
I förslag till riktlinjer står det “…för att lämna barn på förskola, hänvisas till att boka fler resor”
Yrkar att det ska vara möjligt att under samma resa lämna av eller hämta barn på förskola.
Motivering: Att boka flera resor för detta är både en belastning kostnadsmässigt och administrativt. Det är svårt att på förhand veta exakt om resan dit kommer fram i tid och resenären riskerar då att missa sin hem- eller fortsatta resa (nästa bil).
Riktlinjerna föreskriver att “inga ärenden på vägen” är tillåtet – men att hämta/lämna barn på förskola borde vara undantaget detta. Att få vardagen och familjeliv att gå ihop där lämna/hämta barn på förskola är en central del – bör inte ses som vilket “ärende” som helst.
Orimligt att boka 4 stycken olika resor (bilar) för att hämta och lämna.
2.12 Övriga bestämmelser
Sällskapsdjur: Riktlinjerna föreslår att ta bort möjligheten att medföra sällskapsdjur.
Yrkar att det fortsatt ska ges samma möjligheter att ta med sitt sällskapsdjur vid färdtjänstresa som personer utan behov har i kollektivtrafiken.
Motivering:
Att meddela innan om ett sällskapsdjur behöver följa med på resan möjliggör att samordna detta för att undvika allergier. Dessutom genomförs flertalet av färdtjänstresorna av ensamresenärer.
Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter och är tillåtet enligt befintliga riktlinjer. Att ta bort möjlighet att göra längre utflykter på grund av att den färdtjänstberättigade inte får ta med exempelvis sin hund som inte kan lämnas ensam hemma, riskerar att skapa en isolering för den enskilde.
Sammanställning, vi yrkar att:
- kommunens inriktningsmål nr 1 läggs till under avsnitt 1.1
- RIAK-biljetter ska vara fortsatt obegränsade.
- egenavgifter bör anpassas och vara i nivå med kollektivtrafiken varför beslutet gällande “taxor och avgifter” ska revideras och ett nytt beslutsförslag beredas gällande denna del – där också pensionärs- och funktionsrättsorganisationer ska få vara fortsatta remissinstanser.
- färdtjänstresan ska beställas senast en timma innan önskad avresa.
- det ska vara möjligt att under samma resa lämna av eller hämta barn på förskola.
- det ska fortsatt ges samma möjligheter att ta med sitt sällskapsdjur vid färdtjänstresa som personer utan behov har i kollektivtrafiken.
Ida Hildingsson, ledamot och Lutz Rininsland, ersättare
==
Anm. En förkortad version av yrkandena är publicerad som insändare i TTELA – se ”Förbättring av färdtjänsten i Vänersborg?”. Du kan också läsa mer på Vänsterpartiets hemsida – ”Nya riktlinjer för färdtjänsten”.
SHB: Buccis reservation
I torsdags sammanträdde samhällsbyggnadsnämnden. Det var många kommuninvånare som med spänning, och viss vånda, såg fram mot nämndens beslut i VA-frågan. Självklart var spänningen störst på just Vänersnäs, men flera invånare i andra delar av kommunen var också intresserade. De kommer ju att hamna i samma situation under kommande år.
Som jag beskrev i gårdagens blogg (se ”Gårdagens VA-beslut i SHB”) så beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå:
“kommunfullmäktige att införa verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten), Grytet, Hallby Mitt och Änden…”
7 ledamöter röstade för att införa verksamhetsområden och 4 ledamöter röstade mot. Det var betongpartierna på ena sidan, dvs S+C+MP+M+KD+L, och oppositionen på den andra, dvs V+MBP+SD. (Tillägg 13/12. Du kan också läsa Buccis egen blogg om sammanträdet – ”Taggad för att ta i skiten”.)
James Bucci (V) reserverade sig mot nämndens beslut. Här följer hans skarpa skriftliga reservation.
==
Reservation i Ärenden 8 & 9 – Svar på återremiss avseende att införa verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden områden 1 & 2 VA Vänersnäs
En demokratisk vald församling kan fatta vilka beslut den vill – detta gör inte besluten per automatik lagliga då det finns både laglighetsskydd och överklagningsmöjlighet inskrivna i kommunallagen.
Det innebär således att det faktum att besluten är fattade av en demokratisk vald församling inte gör besluten per automatik demokratiska. Även demokratiskt folkvalda kan tyvärr bete sig som diktatorer.
Dessa två ärenden om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs har varit återremitterade från kommunfullmäktige med syfte att fullmäktiges krav i återremissen skall uppfyllas. I stort sett har det arbetet gjorts men inte på en punkt, som för mig är den mest grundläggande för att man skall kunna hävda demokrati och inte diktatur. Det som fullmäktige kräver är att det skall redovisas på vilka grunder de enskilda fastigheterna är upptagna i verksamhetsområdena. Chefen för kretslopp och vatten menar att detta inte behövs göras samt att det blir alltför resurskrävande att göra.
Utan att detta görs blir min fråga, hur skall den enskilde veta på vilka grunder hens fastighet är upptagen i ett planerat verksamhetsområde? Hur skall den enskilde sedan veta på vilka grunder de har möjlighet att överklaga beslutet om inte grunderna redovisas för varje enskild fastighet?
Lagen om vattentjänster (LAV) § 6 styr skapandet av ett verksamhetsområde. I § 6 finns det tre rekvisiter att ta hänsyn till – miljöskydd, hälsoskydd och samlad bebyggelse. Miljö- och hälsoskyddsrekvisiterna kan uppfyllas var för sig eller så kan det finnas en kombination av båda. Sedan måste rekvisiten att det rör sig om en samlad bebyggelse uppfyllas för att det skall vara tal om att skapa ett verksamhetsområde.
I dessa två ärenden finns det underlag som vill göra gällande att miljö- och hälsoskyddsrekvisiterna är uppfyllda. Dock är det inget som är redovisat på den enskilda fastighetsnivån. Förvaltningen har på denna nivå endast nöjt sig med att redovisa åldern på VA-anläggningarna. Detta trots att senaste vägledande rättspraxis underkänner att enbart peka på en VA-anläggnings ålder som skäl för att mena att det finns miljö- och/eller hälsoproblem kopplat till en anläggning.
I dessa två ärenden finns det inget som talar för att rekvisiten om samlad bebyggelse är uppfylld. I och för sig är det förståelig att det saknas då båda ärenden omfattar landsbygd som inte uppfyller rättspraxisens definition av samlad bebyggelse.
Om jag för ett ögonblick skulle bortse från underlaget som saknas och istället lyssna på majoritetens företrädares fina ord om att det vi gör nu är av hänsyn till miljön. Visst, det låter bra men är det verkligen det bästa för miljön som är drivkraften?
De fina orden håller inte då vi i vår kommun har ett lysande exempel på en bättre lösning för miljön än kommunens egen lösning. Fastighetsägaren med den lösningen har motarbetats av våra kommunala förvaltningar med hjälp av ”demokratiskt” fattade beslut till den grad att det behövdes ett utslag från mark- och miljödomstolen för att sätta stopp för de byråkratiska trakasserierna. Det utslaget ihop med kunnigt vänsterinflytande i miljö- och hälsoskyddsnämnden verkar ha fått kommunen att lugna ned sig i det enskilda fallet.
Men det var en utsvävning som jag inte ber om ursäkt för.
Här kretsar inte ärendena om bästa lösningar. Här kretsar ärendena om att det utanför samlad bebyggelse räcker med VA-lösningar som är godtagbara för människors hälsa och miljön. Jag menar då att det ligger på kommunen att bevisa dels att befintliga anläggningar inte är godtagbara och att sedan få ihop bebyggelsen till en samlad bebyggelse som motiverar införandet av ett verksamhetsområde. Kan inte kommunen nå upp till dessa rekvisiter och ändå väljer att pressa på, då har kommunen lämnat det demokratiska tänket och tagit sig in i ett tänk som verkligen behöver renas.
James Bucci
2021-12-10
KF (17/11): V-yrkande fick majoritet
De senaste två veckorna har varit fulla av politik. Det har varit så många sammanträden och så mycket underlag att jag inte har hunnit med att redovisa t ex vad som hände på kommunfullmäktiges sammanträde förra onsdagen, den 17 november. Utom ett ärende då. Jag redovisade ärendet om hanteringen av medborgarförslaget angående cykelvägen genom skogsdungen på Korseberg. (Se “Vem kan man lita på?”.)
Det var ett ganska händelsefattigt fullmäktigesammanträde men på en punkt fick sig både ledamöter, TV-tittare och radiolyssnare en rejäl överraskning. Jag tänker på ärende 10 “Uppdrag – tillgängliggöra nämndernas handlingar på hemsidan”. Jag har redogjort för ärendet rent sakligt i flera bloggar faktiskt, men senast i bloggen “Inför KF 17/11”.
Ärendet handlade alltså om att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden inte vill publicera underlagen till sina sammanträden. Vilket alla andra nämnder och styrelser gör. Göran Svensson (MBP) påpekade dock på mötet att inte heller Överförmyndarnämnden gjorde det. Det visste jag inte. Kvällens fråga var om kommunfullmäktige skulle godkänna byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämndens ordning eller inte. (Det torde också ha inbegripit Överförmyndarnämnden.) Kommunstyrelsen ansåg det, dvs att ordningen skulle godkännas.
Det kan väl också nämnas att hela ärendet egentligen var en konsekvens av en motion från Lutz Rininsland (V), “Öppenhet på den digitala anslagstavlan”, som kommunfullmäktige antog den 12 februari 2020. (Se “KF: V-motion fick majoritet!”.)
Lutz Rininsland (V) öppnade debatten. Han började med att slå fast att ärendet denna gång inte handlade om motionen, utan:
“det handlar endast om det här uppdraget som fullmäktige har lämnat till kommunledningen och det är frågan om uppdraget kan anses vara slutfört eller inte.”
Rininsland ansåg inte att uppdraget var slutfört, men han medgav samtidigt att det fanns saker som inte kan offentliggöras, t ex myndighetsutövning och sekretessärenden. Rininsland yrkade:
“Motionen har en gång fått fullmäktiges bifall. Kommunfullmäktige anser inte att uppdraget kan anses vara slutfört.”
Sedan var det min tur. Jag konstaterade att det fungerade ganska bra i kommunen med offentlighet och transparens. Det var egentligen bara byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden som var undantagen. Handlingarna inför dessa nämnders 
sammanträden publiceras inte. Nämnderna publicerar inte heller protokollen i sin helhet. Flera sidor brukar regelbundet “maskas”, dvs en stor svart ruta läggs över hela sidor, så att ingenting går att läsa.
Sedan gick jag in på de förklaringar som nämnderna gav till sin ovilja att publicera handlingar:
“Förklaringarna till det här har varit olika och det gör mig väldigt fundersam.”
Och räknade upp de bortförklaringar som jag hade fått till mig. Orsakerna till nämndernas agerande hade sagts vara TTELA:s skriverier, att allt underlag var arbetsmaterial och GDPR. Denna gång var förklaringen att det inte fanns tillräckligt med personalresurser… Jag yrkade bifall till Rininslands yrkande.
Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) meddelade att det tog 6-7 timmar att maska, i underlagen då förmodar jag att han menade. Och denna tidsåtgång var ett problem menade han. Men så kom Dahlberg med ytterligare(!) en förklaring till varför inte handlingarna publicerades på kommunens hemsida:
“Förmodligen så får man maska så pass mycket så att värdet av handlingen som kommer ut i så fall skulle man väl kunna ifrågasätta om den skulle vara tillfyllest så att säga. Så värdet av det kanske man kan diskutera.”
Ett ganska intressant argument. Ordförande Dahlberg gör sig till domare och då avgör han att handlingarna inte ska publiceras därför att värdet av dom blir alltför lågt. Man kan fråga sig om det verkligen är ordförande Dahlbergs roll att bedöma värdet av handlingarna – och offentlighetsprincipen. Sedan var det också ett hypotetiskt argument eftersom handlingarna inte publiceras…
Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) fick därefter ordet. Jonasson menade att det fanns känsliga uppgifter i en del handlingar och försvarade därmed att hela sidor maskades och gjordes svarta:
“Det här är ju för att vi är rädda om våra medborgare i kommunen.”
Ordförande Jonasson argumenterade för att inga namn eller fastighetsbeteckningar överhuvudtaget ska publiceras. Och det kan man ju diskutera, men hon glömde en viktig princip i det demokratiska samhället – offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen är till för att skydda medborgarna från godtycklig 
behandling från de styrande. Jag var tvungen att begära ordet och framföra detta. Jag jämförde med rättegångar. De är ju offentliga i Sverige, dvs vem som helst får komma dit och lyssna.
“Det är ett skydd för de enskilda … dom ska veta att folk kan komma och se att allt går rätt till. Man ska veta att det sker objektiva förhandlingar så att säga. …hemliga rättegångar hittar man i diktaturer… Offentlighetsprincipen är grundläggande i Sverige.”
Jag underströk dock att jag inte på något sätt menade att Vänersborgs kommun eller nämnderna var en diktatur. Men menade att offentlighetsprincipen naturligtvis var grundläggande även i en kommun. Man ska som enskild kunna överklaga beslut och även andra ska kunna göra det.
“Och den fria pressen ska kunna skriva om det så att folk vet vad som händer och vad som gäller och man ska kunna reagera och överklaga.”
Offentlighetsprincipen garanterar att allmänheten och media kan kontrollera att statsmakten inte dömer oskyldiga och att kommunen fattar riktiga och lagliga beslut. Jag tyckte även att nämnderna fick yrka om mer pengar om det var det som fattades, eller prioritera om i uppgifterna…
Jag blev nog lite engagerad…
Ordförande för miljö och hälsa Ann-Marie Jonasson (S) framhöll att inte alla rättegångar är offentliga. Och det stämmer, men det är faktiskt undantag – inte regeln. I Rättegångsbalken slås det fast i 5 Kap “Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol” att:
“1 § En förhandling vid domstol ska vara offentlig.”
Sedan räknas det upp när rätten kan göra undantag. Och det är inte, som Jonasson ville göra gällande, varje gång det handlar om personuppgifter.
Lutz Rininsland (V) avslutade sitt deltagande i debatten med att påpeka att det skulle få negativa återverkningar för demokratin om ledamöter i en nämnd inte ens skulle kunna informera sina partikamrater om innehållet i handlingarna. Han klargjorde att han inte heller tänkte begära votering. Rininsland trodde att de andra partiernas tystnad betydde att de biföll kommunstyrelsens förslag till beslut…
Bo Dahlberg (S) avslutade debatten med att tala lite om demokrati. Sedan var det dags för beslut. Jag begärde, trots vad Rininsland sa – votering… Jag hade en helt annan känsla än vad min partikollega hade.
De styrande partierna, 20 personer i S+C+MP, röstade för kommunstyrelsens förslag, dvs att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden (och överförmyndarnämnden) skulle få fortsätta att låta bli att publicera sina handlingar. Det visade sig att resten, dvs hela oppositionen, alla de övriga 31 ledamöterna i kommunfullmäktige, höll med Vänsterpartiet. Det betyder att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden i fortsättningen måste publicera sina handlingar inför nämndsmötena.
Det var ett viktigt beslut för ökad öppenhet och transparens i kommunen, och därmed för demokratin.
För övrigt finns det inte mycket att rapportera om från kommunfullmäktiges novembersammanträde. Mötet var i det stora hela relativt kort, lugnt och händelsefattigt. De övriga ärendena klubbades igenom i enighet – precis som kommunstyrelsen hade föreslagit. Du kan se hela sammanträdet, eller valda delar, i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.
Årets sista sammanträde med kommunfullmäktige hålls den 15 december.
Norra skolan ska stängas
Igår kom handlingarna till barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde nästa måndag, den 22 november.
Min vana trogen tog jag en hastig koll på dagordningen – och upptäckte snabbt ärende 4, ”Stängning av Norra skolan”. Jag bläddrade ner i handlingarna och läste beslutsförslaget:
- ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Jag blev alldeles kall. Var det sant? Tänkte barn- och utbildningsförvaltningen och de styrande partierna att Vänsterpartiet och undertecknad Kärvling aktivt skulle medverka i ett stängningsbeslut av Norra skolan?
Det blev några timmars ångest och grubblerier. Det blev också en del mailväxling med partikamrater. Jag ställde frågan vad de hade för uppfattning. Det var ingen av de som svarade, som ansåg att Vänsterpartiet skulle medverka i en stängning. I varje fall inte utan en ordentlig utredning om det fanns andra alternativ.
Tanken växte fram på att jag skulle skriva en motion. Det var ju sammanträde med kommunfullmäktige på onsdag, dvs imorgon. Jag kunde lämna motionen redan då.
Sagt och gjort. Kvällen ägnades åt motionen. Och nu, efter ett sammanträde med Kunskapsförbundet Väst på förmiddagen och en intervju med P4 Väst på eftermiddagen, är motionen i det stora hela klar. Den lämnas inte in förrän imorgon, så därför kan fortfarande justeringar göras. Och kommer någon, partikamrat, sympatisör eller bloggläsare, med ytterligare argument så kan de få plats i motionen.
Så här ser motionen ut just nu. (Du kan ladda ner motionen genom att klicka här.)
==
Motion till kommunfullmäktige
Norra skolan
I måndags den 15 november skickades kallelsen till barn- och utbildningsnämndens sammanträde ut. Ärende 4 hade rubriken “Stängning av Norra skolan”.
Beslutsförslaget till BUN lyder:
- “Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- “Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Norra skolan har de senaste 10 åren varit föremål för ett antal beslut. Så inbegreps Norra skolan i fullmäktiges beslut den 20 juni 2012 om att “behålla de skolor vi idag har verksamhet i”. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 mkr avsatta för att skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. Efter en tämligen infekterad debatt enades kommunfullmäktige den 29 mars 2017 om att:
“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”
Investeringsbeslutet verkställdes aldrig. En utredning drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt.
Nödvändigt underhåll på skolan har aldrig åtgärdats och skolan har med tiden blivit allt mer misskött och nedgången. Det har tillåtits pågå trots att barn- och utbildningsnämnden har betalat hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått. För något år sedan rapporterades det om att skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. Investeringsmedel för renovering av Norra skolan beviljades emellertid inte. Det hade liksom “gått för långt”. Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget ska kunna bedrivas verksamhet i byggnaden.
Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv.
Under tiden har andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. Det senaste året har signalerna blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.
Det är flera i nämnden som har haft en känsla av att det hela tiden har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas.
Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. De två huvudbyggnaderna uppfördes 1900 respektive 1916 och har ett högt kulturhistoriskt värde.
Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort. Hur tänker kommunen då? Och hur går “miljötänket” ihop när skolan av hänsyn till miljön ska byggas av trä, samtidigt som kanske ett hundratal föräldrar måste ta bilen två gånger om dagen, 180 dagar om året, för att hämta och lämna barn på grund av placeringen? Det skulle också kännas lite besvärande att småstaden Vänersborg med allt tätare centrumbostäder inte ska ha skolverksamhet inom gångavstånd för de barn som inte har fyllt 10 år. Och hur blir det med trafiksäkerheten om barnen själva måste ta sig till Holmängen från centrum?
Det finns ett antal frågetecken och outredda frågor i samband med Norra skolans framtid. Det har inte utretts om det t ex går att ha enbart en lågstadieskola på Norra. Eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola. Eller en lågstadieskola och en grundsärskola.
Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag. På Norra kan kommunen hållas fast vid sin princip. Och det kanske inte blir så dyrt som befarat. Taken på skolan har ju renoverats och det kanske inte återstår så stora och kostnadskrävande investeringar.
Holmängenskolan ska stå klar ht 2024. Med en del omflyttningar är det tänkt att en relativt stor del av grundskolan nu ska användas till förskola. Det är tack vare att fler elever än tidigare beräknat kommer att få plats på Tärnanskolan. Men det är enligt alla prognoser en tillfällig lösning. Redan 2028 kan förhållandena se annorlunda ut. Då behövs med all sannolikhet en ny förskola i Holmängenområdet. Dessutom är befolknings- och elevprognoserna tämligen osäkra. Det är inte helt omöjligt att förskole- och/eller skollokaler måste tillskapas ännu tidigare.
Det är alltså sannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det byggas nytt. Det krävs en längre framförhållning för att planera förskole- och grundskoleverksamheten på ett mer ekonomiskt och pedagogiskt förnuftigt sätt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan.
Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra, det kan också kosta nästan en miljon att avetablera en enda modul…
Vänsterpartiet yrkar att
– det tillsätts en utredning som får i uppdrag att
- inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030
- se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.
Stefan Kärvling 2021-11-17
Vänsterpartiet
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer