Arkiv

Archive for the ‘Wargön Innovation’ Category

KS i sammanfattning (27/8)

28 augusti, 2025 Lämna en kommentar

Anm. I mitt förra blogginlägg behandlades flera av ärendena på kommunstyrelsens sammanträde. Jag hänvisar dit för att få mer information. (Se “Äntligen möte med KS!”.)

Det blev ett ganska kort sammanträde med kommunstyrelsen igår. Mötet slutade redan kl 14.26 trots att lunchrasten varade i 80 minuter. Det berodde dock inte på trötta och sega ledamöter utan på att maten tog slut på ett av stadens matställen…

Sammanträdet hölls under lugna och sansade former. Som brukligt är måste jag säga. Det är ett bra debattklimat. Politikerna talar och diskuterar sakligt och de lyssnar på varandra. Vi får se om det håller i sig nästa år, som är ett valår…

Det var som vanligt en del information. Kommundirektör Tegenfeldt berättade om den cyberattack som Miljödata drabbades av i helgen. Vänersborgs kommun är en av omkring 250 kommuner och regioner som använder Miljödatas system. Attacken innebär en risk för att känsliga personuppgifter har läckt. Det är allvarligt och visar dessutom vilka hot samhället står inför, nu och inte minst i framtiden. (Läs mer på kommunens webbplats – “Systemleverantör utsatt för cyberangrepp – känslig information kan ha läckt”.)

Kommunalråden redogjorde för sina politiska förehavanden sedan kommunstyrelsens förra sammanträde i juni. Ordförande Benny Augustsson (S) talade en del om det arbete som pågår mellan kommunerna och regionerna mfl för att få staten att prioritera en utbyggnad av E45:an.

Forum Vänersborg hade haft årsmöte. Jag ställde en fråga om det hade varit någon diskussion kring Forums “kraftsamling” på Vänersborgs stads centrum. Det har ju ryktats om missnöje kring denna satsning från Brålanda och det hade även kommit ett brev från två missnöjda, och anonyma, företagare i Vargön. De skrev:

“Vill meddela er att vi är i chock över kommunens hantering av företagare, föreningar och organisationer i kommunens ytterområden och den särbehandling vi blir utsatta för.”

De reagerade särskilt på att kommunens julgåva i form av presentkort till sin personal inte kunde användas i några butiker i Vargön.

Det verkade som om ingen runt bordet hade sett brevet (mejlet) – och missnöjet från Brålanda var enligt Augustsson just bara rykten.

KS noterade informationen om “Nämndernas uppföljningsbeslut rörande privata utförare för verksamhetsåret 2023”. Jag undrade varför detta ärende kom upp i KS så sent. Det handlade ju om 2023… Det visade sig att det hade skett en miss. Ärendet skulle ha behandlats i början på året.

En majoritet av KS ställde sig bakom beslutsförslaget till kommunfullmäktige om Wargön Innovations ansökan om:

“förnyat projekt om ERUF-medel via Tillväxtverket, under 36 månader med planerad start 2026-01-01.”

Beslutet kommer att innebära att kommunen ska finansiera projektet med nästan 3 milj kr om året. SD yrkade avslag och Lena Eckerbom Wendel (M) lämnade en protokollsanteckning. (Jag har inte fått den skriftligt.)

Det blev ingen större diskussion kring “Mötesplats för unga” – kommunens satsning på en ny “fritidsgård” för ungdomar vid Idrottscentrum. SD var emot förslaget liksom M, L och MBP. Harlitz ska lämna en protokollsanteckning/reservation (som ännu inte har skickats ut). Anders Strand (SD) ville renovera Torpaskolans aula och matsal och behålla Lyckans fritidsgård. I voteringen blev röstsiffrorna 8-7 för beslutet:

“Kommunstyrelsen föreslår samhällsbyggnadsnämnden starta projektering och genomföra nybyggnation”

Vänsterpartiets röst avgjorde alltså omröstningen. Det blev även fallet i ärende 11, “Köp av fastighet Dyrehög 1:50”.

Det var lite luddigt i underlaget om vad kommunen skulle ha fastigheten i Brålanda till, men det klarnade under informationsrundan. Fastighetschefen visade följande flygfoto och förklarade vilka kommunala verksamheter som kunde inrymmas i fastigheten.

Den viktigaste kommande “hyresgästen” i Dyrehög var Räddningstjänsten. Behovet av nya lokaler är nämligen akut och egentligen hela anledningen till att kommunen har letat lokaler i Brålanda. Den nya “brandstationen” ska inrymmas i A, se flygbilden ovan. Det fanns andra kommunala verksamheter som behöver nya lokaler och som kan placeras i Dyrehög: Gatuenheten (C), Kostenheten (D), Tekniska för bland annat lagerhållning (E) och Renhållning (F). Dessutom finns det personalutrymmen (B), lagerlokal (H) och utrymme för en eventuell Kretsloppspark (G).

Henrik Harlitz (M) yrkade på återremiss med motiveringen:

“Vi yrkar på återremiss. … Detta för att till nästa möte med kommunstyrelsen där beräknade kostnader för renoveringar, ombyggnationer och beräknade driftskostnader i de nya lokalerna.”

Yrkandet fick stöd av L+SD+MBP. Och visst ligger det mycket (väldigt mycket) i att det måste finns fullödiga underlag, i varje fall när det handlar om investeringar av den här storleken – och (utöver investeringskostnaden) ett antal miljoner för åtskilliga anpassningar av lokalerna. Jag har emellertid mycket svårt att tro att det skulle bli billigare att köpa fastigheter för alla dessa verksamheter. Dessutom lovade ordförande Augustsson (S) att underlaget skulle kompletteras med dessa uppgifter innan sammanträdet i kommunfullmäktige, där ärendet ska beslutas.

I kommunfullmäktige (KF) kan Harlitz (M) yrka på återremiss igen om han och moderaterna inte är nöjda med underlaget. I KF räcker det med 1/3 av rösterna för att ett ärende ska återremitteras…

Vänsterpartiet röstade ja till att ärendet skulle beslutas under sammanträdet. Voteringen slutade återigen med 8-7 och därför skickas ärendet vidare till KF.

Kommunstyrelsen beslutade enhälligt att meddela positivt planbesked till att upprätta en ny detaljplan för värmeverket i Önafors. Vänsterpartiet ville dock understryka att den naturmark som ska avsättas för en eventuell utbyggnad av värmeverket verkligen användes till just detta ändamål och inget annat. Vänsterpartiet lämnade följande protokollsanteckning:

“Vänsterpartiet bifaller beslutsförslaget att meddela positivt planbesked för att upprätta detaljplan för värmeverket, men vill samtidigt betona att denna planmässiga utvidgning strikt handlar om just framtida försörjning med fjärrvärme. Det får inte bli en yta som blir tillgänglig för annan verksamhet. “

Samtliga partier var överens om att genomföra en invånardialog i samband med arbetet med den Fördjupade översiktsplanen i Frändefors. Ledamöterna biföll också enhälligt yttrandet över förslaget till Vattentjänstplan. Det var en 180 graders omsvängning av de styrande partierna. Men det låtsades de inte om… (Se “Äntligen möte med KS!”.)

Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland har tagit fram ett utkast till värdebeskrivning för riksintresse Vänern med öar och strandområden. Nu fick berörda kommuner yttra sig. Länsstyrelserna hade gjort en ganska bra beskrivning och förslaget till yttrande gjorde den ännu bättre. Men kartnörd som jag är såg jag dock att det behövdes några kompletteringar på en av kartorna. Ursand och Sikhall var inte utsatta som badplatser och både Grönvik och Sikhall borde stå med som naturhamnar… (Det verkar till och med som om Sikhall nu har uppnått statusen “gästhamn”.)

KS beslutade att kommunens yttrande kompletterades med att kartan för naturhamnar och badplatser skulle uppdateras.

Vänsterpartiets motion om fritidskort för kollektivtrafik till ungdomar bifölls av ett enigt KS. (Se “Motion V: Fritidskort till ungdomar”.) Nu ska motionen vidare till fullmäktige. Tyvärr kommer inte fritidskorten att kunna införas i Vänersborg förrän tidigast 2027 eftersom Västtrafiks utvärdering av trezonsystemet har senarelagts.

Det fanns ytterligare ett förslag från Vänsterpartiet som bifölls av KS.

KS skulle anta en reviderad riktlinje för kommunens representation och uppvaktningar. I riktlinjen hade reglerna för alkohol vid representation omformulerats. Kommunen skulle enligt förslaget vid särskilda tillfällen kunna bekosta alkohol vid såväl intern som extern representation. Vänsterpartiet vände sig emot ändringen och yrkade på att den nuvarande texten skulle fortsätta gälla:

“Kommunens externa och interna representation medger inte att kommunen bekostar alkoholhaltiga drycker. Det råder ett absolut förbud för alla anställda att vara påverkade av eller bruka alkohol eller andra droger under arbetstid enligt kommunens anvisning alkohol- och drogfri arbetsplats.”

Det var bara moderaterna som i diskussionen argumenterade mot yrkandet. När beslutet klubbades var det dock ingen som motsatte sig ändringen.

Det gjordes ytterligare en ändring i förslaget. Anställda med minst 25 års anställningstid och kommunalt förtroendevalda som haft kommunala förtroendeuppdrag i minst 25 år, får alltid en minnesgåva. Förslaget i riktlinjen var att minnesgåvans värde skulle sänkas från 13 till 12 procent av gällande prisbasbelopp. Det tyckte flera ledamöter var snålt och det gav också fel signaler till de anställda. Det styrande partierna lyssnade och föreslog genom Ann-Marie Jonasson (S):

“Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet yrkar att beloppet för trotjänargåva skall även fortsättningsvis ligga på 13%.”

Det blev också kommunstyrelsens enhälliga beslut.

Nästa kommunstyrelse är faktiskt inte förrän den 8 oktober. Innan dess är det däremot ett sammanträde med kommunfullmäktige, den 17 september.

Äntligen möte med KS!

26 augusti, 2025 Lämna en kommentar

En hel sommar har förflutit utan att kommunstyrelsen i Vänersborg har sammanträtt en enda gång! Det är inte utan att det stundtals har känts som om det har krupit myror i kroppen. I varje fall när man legat på gräsmattan och solat… Men imorgon, den 27 augusti, är det äntligen dags.

Kommunstyrelsens dagordning (ärendelista) har följande utseende:

Mötet ska avhandla 27 ärenden och underlaget är på 1.023 sidor. Kommunstyrelsen (KS) ska fatta slutgiltiga beslut i 16 ärenden, medan 9 går vidare till kommunfullmäktige (KF). Två ärenden har flera beslutspunkter varav några beslutas av KS och några av KF. KF har sitt första sammanträde den 17 september, då ska KF-ärendena beslutas.

Det blir som vanligt även en del information på sammanträdet. Kommundirektör Lena Tegenfeldt och de tre kommunalråden ska informera om vad de har gjort sedan sist. Kanske inte om vad de har gjort på semestrarna utan mer om vad som har hänt i omvärlden, på kommunhuset och i politiken sedan sammanträdet i juni. Hittills är bara tre informationspunkter inlagda, om “Medfinansiering i ERUF-projekt för Wargön Innovation”, “Riktlinje för kommunens representation och uppvaktningar” och köpet av fastigheten Dyrehög 1:50 och försäljningen av del av Källeberg 1:6 – båda fastigheterna ligger i Brålanda. Erfarenheten visar att det oftast tillkommer fler informationsärenden, ibland till och med så sent som onsdag morgon…

De flesta ärenden kommer att beslutas ganska snabbt. Det handlar om ärenden av “formaliakaraktär”. De ger sällan upphov till ifrågasättanden eller diskussioner, möjligtvis några klargörande frågor och upplysningar. Ärende 4 “Tilläggsanslag för lönerevision 2025” är ett sådant. Om det ärendet kan dock sägas att det inte är alla kommuner i landet som delar ut “extra pengar” för ökade löner. Många kommuner låter nämnderna stå för de ökade lönekostnaderna själva, vilket brukar innebära en illa dold besparing i verksamheterna…

Det kan nog bli en del diskussion kring ärende 8,”Beslut om medfinansiering i ERUF-projekt för Wargön Innovation 2026-2028”, trots att ärendet ska till fullmäktige. (Där brukar ledamöterna bli betydligt diskussionsvilligare, när åhörare och media bevakar mötena.) Anledningen är att Sverigedemokraterna är emot satsningen på Wargön Innovation (WI). SD anser att det blir för dyrt. Förslaget är att kommunen ska lägga drygt 2,5 milj kr varje år exklusive arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100-150 tkr. Jag tror att förslaget kommer att bifallas.

KS ska föreslå att samhällsbyggnadsnämnden startar projektering och genomförande av nybyggnation av mötesplats för unga. I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) deltog inte Anders Strand (SD), Henrik Harlitz (M) och Lena Eckerbom Wendel (M) i beslutet. Jag antar att de vill renovera lokalerna på Torpaskolans gamla matsal och aula. Kommunfullmäktige har emellertid redan beslutat, i budgeten för 2026, att tilldela projektet totalt 54 miljoner kronor för nybyggnation av ”mötesplatsen” (på samma plats vid Torpaskolan). Det är för övrigt också det beslut som kultur- och fritidsnämnden vill se. Både kultur och fritid samt samhällsbyggnads bedömer att nybyggnation är det mest ändamålsenliga och långsiktigt hållbara alternativet. Och detta mot bakgrund av:

“verksamhetens behov, ekonomiska och tekniska förutsättningar samt resultat av medborgardialog.”

Det är möjligt att Vänsterpartiet kommer att fälla avgörandet i ärendet.

KS ska råda KF att sälja del av Källeberg 1:6 och köpa fastigheten Dyrehög 1:50 i Brålanda. Källeberg köps av Håkan Entreprenad AB. Kommunen säger så här om köpet av Dyrehög:

“ett strategiskt fastighetsförvärv av en ny fastighet i Brålanda skulle möjliggöra att kommunen kan samla samhällsviktiga funktioner och verksamheter till en mer ändamålsenlig lokalisering, samt skapa ytor och lokaler för ett redundanslager.”

KS ska enligt beslutsförslaget meddela positivt planbesked för att upprätta detaljplan för värmeverket i Önafors. Vattenfall Fjärrvärme AB vill nämligen trygga och framtidssäkra värmeleveranserna genom att möjliggöra utökning av nuvarande anläggning på Önafors och tillåta högre byggnader. Enligt översiktsplanen bör naturmarken bevaras för rekreation och naturvärden. KS tycker dock att man kan bortse från översiktsplanen i detta fall. En framtida utbyggnad ska inte påverka den kvarvarande naturmarken allvarligt. Det är emellertid inte planerat att bygga anläggningen förrän behovet uppstår.

Kommunen ska ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Frändefors tätort, Forsane och Dykällan. Som en inledning till arbetet ska en invånardialog genomföras. Syftet är att:

“samla in invånarnas önskemål om och syn på orten där de bor, verkar och vistas.”

Invånardialogen genomförs i huvudsak under hösten. Den består av tre delar: en dialogträff den 16 september, “Arkitekter i skolan” med åk 6 på Frändeskolan samt en digital enkät.

Ärende 16 är intressant, “Godkännande av yttrande över förslag till Vattentjänstplan”. KS ska inte fatta något beslut om själva Vattentjänstplanen utan bara lämna ett yttrande, typ “vad tycker KS” om förslaget.

Den mest avgörande förändringen i förslaget är att planerna på fortsatt utbyggnation av kommunalt vatten och avlopp kommer att avbrytas. Det berör framför allt Vänersnäs. Från Blåplanens tidigare föreslagna 6 verksamhetsområden på Vänersnäs, till 4 områden i samrådsförslaget, till… I det nu framlagda förslaget till vattentjänstplan föreslås inget område att bli verksamhetsområde… (Se “Stora förändringar i Vattentjänstplanen”.)

Förslaget till yttrande, som KS förmodas godkänna, är undertecknat av ordförande Benny Augustsson (S). Han är nöjd med förslaget och har inget att erinra i sak kring förslaget men:

“trycker på vikten av fortsatt dialog med berörda och att planens innebörd kommuniceras på ett tydligt sätt.”

Jag reagerar dock på att ordförande Augustsson (S) skriver i yttrandet:

“Förslaget att ändra tidigare utbyggnadsområden på Vänersnäs till tänkbara utvecklingsområden är en logisk följd av länsstyrelsens tillsynsbeslut 23 januari 2025.”

Det är en sanning med väldigt stor modifikation, om man vill uttrycka det snällt. I förslaget till vattentjänstplan står det:

“I de fall Länsstyrelsen har förelagt kommunen att uppfylla paragraf 6 i Lagen om allmänna vattentjänster har detta riktvärde använts och vid information om potentiella verksamhetsområden har ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter använts. Kommunen har med ovan nämnda riktvärde som utgångspunkt i en GIS-analys identifierat områden som är ett ”större sammanhang” om minst 20 bostäder med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

Det enda Länsstyrelsen har gjort är alltså att konstatera att Vattentjänstlagens 6 § ska följas. För det har inte Vänersborgs kommun gjort tidigare. Vilket för övrigt James Bucci (V) och undertecknad (V) har framfört ett flertal gånger i de debatter i kommunfullmäktige som har handlat om inrättande av verksamhetsområden på Vänersnäs. (Se “VA-debatten i KF (7): Övriga trådar”.)

I den tillsyn som Augustsson hänvisar till handlar det endast om ett av de av kommunen föreslagna verksamhetsområdena, Hallby Södra på Vänersnäs. Där var definitionen på “större sammanhang” uppfyllt, men Länsstyrelsen läste vidare i 6 § i lagen och tittade på hälso- och miljörekvisiten. Det innebar att Länsstyrelsen “strök” även Hallby Södra… (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser”.) 

Ordförande Benny Augustsson (S) borde ha kunnat kosta på sig att medge att han och de styrande partierna (och Blåplanen) tidigare har tolkat Vattentjänstlagen på ett felaktigt sätt…

En glädjande nyhet är att förslaget till svar på Gunilla Cederboms och Vänsterpartiets motion om fritidskort för kollektivtrafik till ungdomar är att KS föreslår att bifalla motionen. (Se “Motion V: Fritidskort till ungdomar”.) Motionen ska vidare till fullmäktige. Tyvärr kanske inte förrän 2027 eftersom Västtrafiks utvärdering av trezonsystemet har senarelagts.

Det finns fler motioner, från andra partier, som ska behandlas. De tänker jag dock kommentera senare i ett inlägg inför kommunfullmäktige.

Det är slutligen värt att nämnas att kommunen ska revidera “Riktlinje för kommunens representation och uppvaktningar”. Det har gjorts en del mindre och bra ändringar, men framför allt har avsnittet om alkohol vid representation omformulerats.

“Förslaget innebär att kommunen, vid särskilda tillfällen, ska kunna bekosta alkohol vid såväl intern som extern representation.”

Det gäller bara vin och öl i måttlig mängd. Måttlig mängd definieras som: ett glas vin eller öl till förrätten och två glas vin eller öl till huvudrätten – tre glas vin alltså… Samtidigt stryks det under att anställda inte får:

“vara påverkade av eller bruka alkohol eller andra droger under arbetstid.”

De som har upplevt alkoholism på nära håll, vilket säkerligen en stor del av Sveriges befolkning har gjort, är antagligen inte odelat positiva till denna förändring…

Det finns fler ärenden på morgondagens sammanträde. Är det något oväntat som dyker upp och som är värt att känna till återkommer jag i ett senare inlägg.

Visst är det väl skönt att det politiska sommarlovet äntligen är slut och att politiken återgår till sina vanliga beprövade banor…?

Anm. Här kan du läsa om vad som hände i kommunstyrelsen – ”KS i sammanfattning (27/8)”.

KS (27/1): Besluten

28 januari, 2021 1 kommentar

Det blev en snabb blogg igår om ett av ärendena på på gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Se “Bifall till V-yrkande!”.) Jag var liksom bara tvungen att berätta. Det var ju en stor politisk händelse, i varje fall för Vänsterpartiet – och för mig. Utgången gav nämligen en viss personlig tillfredsställelse…

Själva beslutet, då alla partier utom de styrande i S+C+MP biföll mitt yrkande, hade föregåtts dels av en längre föredragning av tjänstemännen och dels en diskussion. Tjänstemännen på kommunstyrelseförvaltningen var inte bara emot både motionen och mitt yrkande, jag upplevde att de faktiskt även argumenterade emot yrkandet. Det blev lite så att oppositionen framförde frågor och åsikter och fick svar, inte av de styrande politikerna, utan av tjänstemännen.

De som ställde flest frågor, fler än jag, var moderaterna Lena Eckerbom Wendel och Dan Åberg. Det handlade till stor del om vi politiker i kommunstyrelsen tillhörde allmänheten eller myndigheten.

Lena Eckerbom Wendel (M) frågade:

“Är jag som är med i kommunstyrelsen på insidan eller på utsidan av myndigheten?”

Dan Åberg hade sin åsikt helt klar:

“Vi förtroendevalda ingår i myndigheten.”

Och det var nog så att tjänstemännen fick medge att politikerna i kommunstyrelsen ingick i myndigheten. Och Eckerbom Wendel frågade när hon då fick se handlingar, medan Åberg, som också sitter i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU), sa:

“Jag anser att jag inte gör fel om jag skickar handlingar från KSAU till andra.”

Det kom ingen kommentar till påståendet, förrän jag upprepade det som en fråga. Då sa en av juristerna att Åberg som ledamot i KSAU får dela handlingarna med sina partikamrater.

Det fick Eckerbom Wendel att utbrista:

“Nu blir jag förvirrad. Till partikamrat utanför myndigheten?”

Och då blev slutsatsen att en ledamot i KSAU fick det – och också till politiker i andra partier… Det var egentligen i detta läge som jag bestämde mig för att förtydliga mitt yrkande. För nu stod det helt klart att det inte fanns några juridiska hinder från att ledamöterna i kommunstyrelsen kunde få alla handlingar samtidigt som ledamöterna i KSAU.

“VSB”, som mattelärarna säger. “Vilket skulle bevisas.”

Fast kommunalråden Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C), som båda sitter i KSAU, stretade emot. De tyckte att oppositionen borde förstå att det är så här den parlamentariska demokratin fungerar. KSAU var valt av kommunstyrelsen som i sin tur var vald av kommunfullmäktige. Och då fick t ex Vänsterpartiet inse att partiet inte fick all information samtidigt som betongpartierna (ordet betong använde de dock inte) eftersom ingen valde oss till att sitta med i KSAU. Skulle V få handlingarna samtidigt, så sattes tydligen den representativa demokratin ur spel.

Det kanske mest var det nyblivna kommunalrådet Mats Andersson (C) som stod för den här åsikten. Han drog slutsatsen att om mitt yrkande gick igenom så kunde vi lika gärna avskaffa KSAU. Det var nog inte många som begrep sig på den slutledningen. Inte jag i varje fall. Det kändes lite som att Andersson som nyblivet kommunalråd ville ha något slags kunskapsmonopol gentemot oppositionen i allmänhet och Vänsterpartiet i synnerhet.

Det här var väl egentligen den enda gången under sammanträdet som det strömmade lite adrenalin i kretskort och nätverkskablar. Ja, kanske vid ett tillfälle till. Men då handlade det inte om något beslut. Det var Harlitz som blev något upprörd över kunskapsresultaten på gymnasiet. Men det ska jag ta i en senare blogg.

Ok, hittills har det i stort sett bara varit en slags repetition av det beslut som jag redogjorde för igår. Och som har framgått tidigare ska detta ärende till kommunfullmäktige för ett slutligt ställningstagande…

Det fattades också en del andra beslut av KS.

Kommunstyrelsen föreslog fullmäktige att medge en:

“tillfällig avgiftsfrihet under 2021 för markupplåtelse gällande uteserveringar och butiker som önskar flytta ut varor under kontrollerade former, samt för de avgifter som socialnämnden tar ut för tillsyn enligt alkohollagen av restauranger.”

Det hoppas vi att fullmäktige medger. Det är ett litet men kanske viktigt stöd. För kommunen handlar det om en dryg halvmiljon kr.

Kommunstyrelsen beslutade om en ny “Pensionspolicy” och en ny “Policy för reducering av personal i samband med verksamhetsförändringar”. Det handlade egentligen enbart om redaktionella ändringar, förenklade och tydligare skrivningar samt uppdateringar på grund av att lagar förändrats. Det fanns knappast några innehållsmässiga förändringar. Det sa i varje fall förhandlingschef Kent Johansson som gjorde sitt sista framträdande inför kommunstyrelsen igår. Vad jag förstår så är det en pensionering som hägrar för Johansson. Hans efterträdare heter för övrigt Ronja Morales Nilsson, och hon passade på att presentera sig för kommunstyrelsens ledamöter. 

Kommunstyrelsen öppnade också plånboken, dvs förfogandeanslaget, för en del utgifter. Så avsattes 4 milj kr för IT-säkerhet/IT-informationssäkerhet. Innan beslutet så fick kommunstyrelsen en väl förberedd föredragning. Jag vet inte om KS förstod allt, eller något. Men det lät förtroendeingivande och mycket kunnigt. Jag tror att vänersborgarna kan vara ganska säkra på att IT-enheten verkligen har behov av pengarna.

Kommunstyrelsen beslutade också om projektpengar till “Leader Längs Göta Älv”, “Leader Framtidsbygder” och “Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd”. Det handlade bara om sammanlagt 606.284 kr. Besluten togs utan diskussion. Som är det gängse tillvägagångssättet i kommunstyrelsen…

Vidare beslutade KS som väntat att ställa sig positiv till att Byggnadsnämnden ger planbesked för ändring av del av detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön. Det är som bekant samhällsbyggnadsförvaltningen, Fastighet och service, som har inkommit med en planansökan till byggnadsnämnden. Syftet med den är att en ny detaljplan ska utarbetas som ska göra det möjligt att det riva Holmens gamla huvudkontor. I nuvarande plan är det rivningsförbud. Mitt samvete hindrade mig från att ställa mig bakom beslutet. Därför anmälde jag att jag inte deltog. Fegt? Ja kanske. Nu ligger bollen hos byggnadsnämnden.

Det var också en del ärenden, mestadels typ information och delårsrapporter (Fyrbodals kommunalförbund och Kunskapsförbundet Väst) mm, där kommunstyrelsen endast noterade informationen. Som det heter. Eller föreslog kommunfullmäktige att notera informationen när ärendet kommer dit… KS ställde sig också bakom uppföljningen av internkontroll samt fastställde kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsplan för 2021.

Förutom besluten så var det som jag har nämnt tidigare en oerhörd mängd information under sammanträdet. Jag tänkte komma till en del av denna senare.

PS. Jag noterar att Lutz Rininsland har kommit igång med bloggandet igen efter några veckors uppehåll – se ”En viktig markering”.

KS (27/1) Mål, Holmens kontor, Malöga mm

26 januari, 2021 Lämna en kommentar

Imorgon sammanträder kommunstyrelsen (KS) för första gången år 2021. Mötet hålls återigen på “riktig” distans. Det betyder att personer som undertecknad kan delta hemifrån. Det tackar jag ordförande Benny Augustsson (S) för.

Det blir ett mycket långt sammanträde, antagligen fram till åtminstone 4-5-tiden på eftermiddagen. Ärendelistan är lång och det är framför allt alla informationspunkter som kommer att dra ut på tiden.

Morgondagens dagordning ser ut så här:

I tre tidigare bloggar (se “Motioner om ökad demokrati” del 1, del 2 och del 3) har jag utförligt beskrivit ärende 25, ”Uppdrag – lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”.

Som sagt, det är en hel massa information. Och så ska kommunstyrelsen, precis som barn- och utbildningsnämnden och de andra nämnderna, ha en workshop. Det handlar naturligtvis om framtagande om kommunens nya varumärkesplattform – vem som nu har bestämt att kommunen behöver det… (Se “Behöver Vänersborg ett nytt varumärke?”.) Workshopen lär ta mellan 60-90 minuter…

Informationen återfinns under ärende 3:

Några informationpunkter tycker jag är lite extra intressanta.

Det blir information om “Kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget 2020”. Det är också ett ärende som ska beslutas senare på dagen. I mål- och resursplanen (budget 2021) beslutade kommunfullmäktige om nya inriktningsmål samt nya förväntade resultat för kommunstyrelsen. Det är alltså ett resultat av den överenskommelse som de 6 betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) kom överens om i november förra året. (Se “Budget 2021” – 1 “BUN” och 2 “Övriga nämnder”.)

Enligt min mening är målen och de förväntade inriktningsmålen enbart pappersprodukter – till intet förpliktigande. Eller vad sägs om kommunstyrelsens inriktningsmål:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”

Samtidigt som budgeten innehöll ytterligare besparingar för barn- och utbildningsnämnden… Som dessutom hade tvingats att reducera antalet anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen med 40 personer förra året (2020) jämfört med året innan. Nä, tydligen kan detta göras med färre personal. Aktiviteten för att nå målet är nämligen:

“Föreslå och stödja arbetsstrategier utifrån forskningen om trygghet i skolan för att nå fullföljda studier.”

Ja, ja… Det inger nog respekt ute på förskolor och skolor runt om i kommunen… (Någon kanske hävdar att bygget av t ex nya förskoleavdelningar i Brålanda är ett resultat av inriktningsmålet. Jag tvivlar dock på det.) Det går att ta betydligt fler exempel på att de olika målen och förväntade resultaten är pappersprodukter för att ha “ryggen fri”, och visa att man gör något. Typ…

Kommunledningen ställer stora förhoppningar på Fyrstads Flygplats. Men i Trafikverkets rapport, som kom i mitten av 2020, föreslogs en utökning från nuvarande 10 beredskapsflygplatser. Det visade sig emellertid att flygplatsen i Trollhättan-Vänersborg inte fanns med varken bland “original-10” eller i förslaget om utökning. Ja, flygplatsen nämns inte överhuvudtaget. Efter påstötning från SKR går statliga medel dock till Trollhättans flygplats under innevarande månad och till slutet av februari, i pandemin tecken.

Vi får höra vad informationen ger. Jag tror inte framtiden är särskilt ljus för flygplatsen ute vid Malöga.

Informationen om “Lokalförsörjningsunderlaget” ska bli intressant liksom ekonomichefens information om det preliminära bokslutet. Hur stort överskott blev det egentligen förra året med alla oväntade statsbidrag? Jag ser också fram emot att få veta mer om pensionspolicyn och “Policy för reducering av personal i samband med verksamhetsförändringar”. Jag kan alldeles för lite om de här frågorna. Och eftersom vi med dagens rutiner får handlingarna så sent (sent i torsdags), så har jag inte heller hunnit med att få information från de i Vänsterpartiet som kan sådana här saker på riksnivå.

Det finns säkert mycket att lära sig av all information. Jag hade egentligen önskat att alla politiskt förtroendevalda i hela kommunen, och även intresserade invånare, hade fått möjlighet att lyssna på föredragningarna. Som det nu är ska ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen lyssna och lära – för att sedan förmedla lärdomarna vidare. Det hade varit bättre att alla intresserade hade fått informationen direkt, utan ”mellanhand”.

Och så hade kommunstyrelsen kunnat diskutera politik istället…

Några beslut ska fattas av kommunstyrelsen framåt sena eftermiddagen. I flera ärenden ska KS också rösta fram beslutsförslag till kommunfullmäktige, som då har det slutliga avgörandet.

KS ska besluta att 4 milj kr ska avsättas för IT-säkerhet/ IT-informationssäkerhet. Med tanke på pandemin och att allt fler anställda, och politiker, tvingas arbeta på distans så kan de pengarna tyckas vara befogade.

Och så var det då Holmens gamla anrika kontorsbyggnad från 1888. Byggnaden gömmer sig under ärendet “Planuppdrag för ändring av del av detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön”. Det är samhällsbyggnadsförvaltningen, Fastighet och service, som har inkommit med en planansökan. Syftet med en ny detaljplan är att det ska bli möjligt att riva gamla huvudkontoret. I nuvarande plan är det rivningsförbud.

Jag har skrivit om kontorsbyggnadens öde i ett flertal bloggar, nu senast i “Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen” (i bloggen finns länkar till andra bloggar om Holmen).

Det är stor synd och skam hur kommunen har misskött byggnaden. Den har förfallit i många år, nästan så att man kan misstänka att det har skett medvetet. Byggnaden blev efterhand sönderslagen och vandaliserad. Och den 22 maj förra året brann kontoret slutligen upp. Den gamla anrika byggnaden totalförstördes, endast tegelväggarna blev kvar. En återuppbyggnad skulle enligt en utredning uppgå till ca 30 milj kr. Det är mycket pengar, är det för mycket pengar? Det tycker samhällsbyggnadsförvaltningen och det verkar också vara de styrandes åsikt. Med all sannolikhet kommer kommunstyrelsen imorgon att ge grönt ljus för en rivning.

Det kan man kan fundera på är hur kommunen skulle ha ställt sig till förslaget om det hade varit en privat fastighetsägare som hade misskött byggnaden på detta viset. Skulle kommunstyrelsen då bara acceptera det och låta ägaren riva den? Jag tvivlar. Man kan också fråga sig om kommunen har uttömt alla möjligheter – har kommunen t ex försökt att sälja byggnaden? Det kanske vore någon som för en billig penning skulle vilja överta och renovera kontoret? Det finns ju faktiskt exempel på att det finns företag som kan tänka sig sådana projekt. I Trollhättan hände det med en gammal kraftstation kallad “Rucklet”. (Se “Den provisoriska kraftstationen”.) Försöka duger, kan man tycka, innan man river kontorsbyggnaden – som är ett monument över en tidsepok och som har betytt så mycket för Vargön.

Kommunstyrelsen ska också “dela ut” lite projektpengar till “Leader Längs Göta Älv”, “Leader Framtidsbygder” och “Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd”. Det handlar dock bara om “småpengar”, sammanlagt 606.284 kr. Förhoppningsvis kan satsningen på sikt ge mångdubbelt tillbaka till kommunen.

Ja, det var de flesta ärenden som ska avgöras på morgondagens KS. Det finns säkerligen anledning att återkomma med mer information om både vad ledamöterna fick lära sig och vilka beslut som fattades.

Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen

29 december, 2020 7 kommentarer

I höstas lades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring” fram. Jag har skrivit om den i två bloggar. (Se “Fastighetsutredningen (1/2)” och “Fastighetsutredningen (2/2)”.) 

Utredningen innehåller mycket fakta och är som jag ser det väldigt uttömmande, kanske en av de bästa och mest intressanta kommunala utredningar som jag har läst. Den tar också upp ett stort antal enskilda fastigheter, där det under varje objekt beskrivs byggår, yta, fastighetsbeteckning, nuvarande hyresgäster, underhållsplan, övrig information som är relevant samt objektets resultat under 2018 och 2019. Det finns mycket intressant att läsa kring enskilda objekt och också flera ganska häpnadsväckande omständigheter. Så beskrivs t ex att inga skriftliga hyresavtal för Rösebo bygdegård har hittats och på Viksängen vet man inte vilken fastighet kommunen egentligen äger. Bara för att nämna två saker.

TTELA har tagit upp utredningen (se “Nu börjar upprensningen i fastighetsträsket”) och i artikeln “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter” har tidningen listat de enskilda fastigheterna. TTELA:s artiklar utgör en givande och lärorik läsning. Och det är inte utan att det är svårt att låta bli att fundera kring vissa av fastigheterna, även några som inte tas upp i utredningen.

I denna blogg vill jag fördjupa mig i tre av de fastigheter som beskrivs i utredningen. Jag gör dock en fördjupning utifrån utredningen, eftersom dessa fastigheters öde borde avgöras inom en inte alltför avlägsen framtid.

Norra skolan

Norra skolan tas upp i utredningen trots att det pågår kommunal verksamhet i byggnaderna – i form av grundskola. Skolan behandlas eftersom bristande och eftersatt underhåll har medfört att stora delar av byggnaden är obrukbar och att skolverksamheten därför ska läggas ner. Eleverna ska flytta till den nya skolan på Holmängen. År 2023 kommer Norra att stå tom.

Norra skolan har tillåtits förfalla under S+C+MP-styret. Den borgerliga oppositionen liksom Vänsterpartiet har förespråkat att Norra skolan måste vara kvar och även vid flera tillfällen argumenterat för investeringspengar och till och med en utbyggnad. (Även om ingen kunde föreställa sig de brister som sedan uppenbarade sig.) Det känns lite som om de styrande partierna medvetet har lämnat Norra skolan till sitt öde – för att sedan kunna lägga ner den. Och sälja den?

Kommunens skötsel av fastigheten har varit under all kritik. Det är stor skam hur de fina skolbyggnaderna med högt kulturhistoriskt värde från 1900 respektive 1916 har misskötts. Samtidigt som barn- och utbildningsnämnden har betalat en hyra för byggnaden i alla dessa år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått…

Kommunfullmäktige har i den senaste budgeten inte avsatt några pengar för en renovering, en renovering som beräknas uppgå till minst 60 milj. Det är nog tveksamt om det är värt de pengarna, skolan rymmer ju faktiskt förhållandevis få elever. De krafter som har velat lägga ner Norra skolan är på väg att lyckas.

Men eftersom skolverksamheten ska vara kvar de närmaste åren ska taken på fastigheterna bytas nu i början av 2021. Problemet med pågående läckage måste nämligen åtgärdas. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver (i ett mail till mig):

“I arbetet inför projektet så kom man fram till att oavsett om skolan kommer fortsätta drivas där den är idag eller om fastigheten säljs så är ett nytt tak en investering som höjer värdet. Det gjordes även bedömningen att det vid en eventuell försäljning inte skulle vara troligt att en ny ägare får bygga på befintliga byggnader då dessa är kulturminnesmärkta.”

Takrenoveringen beräknas kosta 5,5 milj kr.

Att lägga ner skolor är ett ärende för kommunfullmäktige men något sådant nedläggningsbeslut har inte fattats. Vi får se vad som händer med Norra skolan… (Se “BUN: Norra skolan”.)

Huvudnässkolans aula

Norra skolan har tillåtits förfalla under S+C+MP-styret. Det går att dra vissa paralleller till en byggnad inte långt därifrån. Huvudnässkolan lades ner och revs under vänersborgarnas starka motstånd – och kvar blev bara aulan. (Se “Nu går Huvudnässkolan i himlen in”.) Som förresten alldeles nyligen blev framröstad som Sveriges 15:e fulaste byggnad. (Se “Arkitekturupproret”.)

Huvudnässkolans aula har ett högt kulturhistoriskt värde men är hopplöst omodern. Den kan inte fungera som en ändamålsenlig mötesplats för t ex musik och scenkonst. Därför står den för det mesta tom och oanvänd. Vilket torde vara en typisk början på förfall. Fram till och med 2023 beräknas aulan behöva underhållsåtgärder på upp mot 800.000 kr. Kultur- och fritidsnämnden har inte heller sökt några investeringsmedel eftersom nämnden saknar möjlighet att finansiera den hyreshöjning som en modernisering och upprustning skulle innebära…

Även Huvudnässkolans aula har, liksom Norra skolan, på grund av de styrande partiernas tystnad och passivitet förpassats till glömskan. Och därifrån till, ja till vad, rivning?, är inte vägen lång… Den 5 oktober 2016 lämnade nämligen de två moderaterna Dan Åberg och Henrik Josten in en motion om aulan. I motionen anförde Åberg och Josten, och jag citerar kommunstyrelsens handlingar från februari 2018:

”att processen med utformning av kv. Läroverket och handlingsplanen för sessionssalen bör samordnas. Fler alternativ för kv. Läroverket vore därför lämpliga att ta fram. Till utredningen bör läggas ett alternativ med en modern sessionssal som även ger möjlighet till konserter, teater, utövande av kulturverksamhet i övrigt och skola.”

Det har inte hänt något. Det politiska styret, S+C+MP, har inte brytt sig om motionen, trots att kommunfullmäktige biföll den i mars 2018. (Se “KF (3): Cyklar, Huvudnäs och frikadeller”.) Oppositionen, inklusive Vänsterpartiet, hade förhoppningar om att det verkligen skulle bli en samordning mellan en ny sessionssal och ett konsert-/kulturhus, eller åtminstone en seriös utredning.

Vad som ska hända med Huvudnässkolans aula står skrivet i stjärnorna.

Holmens fd huvudkontor

En annan byggnad som Vänersborgs kommun har skött på ett inkompetent och nästan brottsligt ovarsamt sätt är Holmens fd huvudkontor i Vargön.

Kommunen köpte det gamla kontoret samtidigt som hela hamn- och industriområdet köptes av Holmen Paper år 2010. Holmens kontor var enligt uppgift välskött när det övergick i kommunens ägo. Det sägs att allt var snyggt och i ordning, väggar, tak och till och med parkettgolven. (Så här såg den gamla huvudbyggnaden på Vargöns bruk ut 2018 – se Anders Fricks drönarfilm genom att klicka här, “Huvudkontoret för Holmens bruk i Vargön”.)

Kontoret förföll sedan det hamnade i kommunens ägo. Kommunen bröt enligt uppgift strömmen, värmesystemen frös sönder och det blev ett tillhåll. Kommunen installerade inga larm och det fanns ingen bevakning. Hela kontoret blev så småningom sönderslaget och vandaliserat. Den 22 maj i år brann kontoret slutligen upp. Den gamla anrika byggnaden från 1888 totalförstördes, endast tegelväggarna blev kvar. (Se “Branden på Holmen”.)

Vad som ska hända med Holmens fd huvudkontor är det ingen som riktigt vet i dagsläget. En återuppbyggnad skulle enligt en utredning uppgå till ca 30 milj kr. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill riva byggnaden, men byggnadsnämnden “stretar mot”. (Se “Holmen – att vara eller inte vara“.) Den menar att (ur tjänsteskrivelse den 15 december 2020):

“det kulturhistoriska intresset behöver bedömas gentemot det ekonomiska intresset vad gäller återuppbyggnad och rivning.”

Det verkar som om byggnadsnämnden vill överlåta åt kommunstyrelsen att göra denna bedömning.

Norra skolan, Huvudnässkolans aula och Holmens fd huvudkontor – man kan väl lugnt säga att kommunen inte imponerar som fastighetsägare. Objekten utgör tydliga exempel på kommunens bristande kompetens på fastighetsområdet. Fina anrika byggnader som på grund av bristande underhåll behöver renoveras för tiotals miljoner kronor – eller rivas. Norra skolan kan antagligen säljas, men finns det någon som vill köpa Huvudnässkolans aula eller Holmens gamla kontor?

Kostnaderna för skattebetalarna riskerar att bli betydligt större än de prognoser som utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring” kalkylerar med. Vi får se.

Och fortfarande finns det ytterligare några fastigheter som jag skulle vilja ta upp…

 

PS. Fastighetsutredningen har gett upphov och inspiration till följande bloggar:

Holmen – att vara eller inte vara

4 oktober, 2020 2 kommentarer

“Att vara eller inte vara, det är frågan.”

William Shakespeares bevingade ord från Hamlet passar bra som rubrik till denna blogg. Frågan handlar om Holmens gamla huvudkontor i Vargön ska vara kvar eller inte.

För ungefär en vecka sedan skrev jag en blogg om kontorsbyggnaden. (Se “Holmen, Vargön”.) Jag var nämligen och hälsade på i Vargön och passade då på att också besöka hamn- och industriområdet. Och framför allt då det gamla förnämliga huvudkontoret. Denna ståtliga och präktiga byggnad som står där som en symbol och ett monument för Vargöns industriella epok. Och det gör byggnaden fortfarande trots att kommunen har låtit den förfalla – och eldhärjas av huliganer utan känsla för historien. Ja, den bristen på känsla verkar i och för sig också delas av flera i kommunen.

Byggnadsförvaltningen skrev om kontorsbyggnaden:

“Kontorsbyggnaden och den intilliggande porten har ett stort kulturhistoriskt värde då det är de enda kvarvarande delarna av Wargöns bruk, som var grunden för framväxten av Vargöns samhälle och utgör en viktig länk till historien.”

I bloggen förra veckan avslöjade jag också nyheten att byggnadsnämnden vägrade låta samhällsbyggnadsnämndens riva byggnaden.

Så här ligger det till.

Vänersborgs kommun genom samhällsbyggnadsnämnden planerar att riva Holmens gamla kontorsbyggnad. Men eftersom en rivning avviker från detaljplanen så måste den prövas och beslutas av byggnadsnämnden. Därför lämnade samhällsbyggnadsförvaltningen/Vänersborgs kommun in en ansökan den 24 maj till byggnadsnämnden om rivningslov.

Jag har inte läst själva ansökan, jag vet inte varför den inte är med i byggnadsnämndens handlingar. Däremot finns det en sammanfattning av historien kring Holmen i underlaget till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 17 september. Där står det:

“Verksamheten Fastighet och service bedömer nu att kostnaderna som väderskyddet utgör inte kan motiveras om inga beslut att bygga upp byggnaden tas, samt att kostnaden för att återuppbygga byggnaden utan att det finns någon hyresgäst inte är försvarbara enligt de ekonomiska direktiv som Fastighet och Service har att följa. Väderskyddet är kostsamt och kommer tas ned, och detta i kombination med att byggnaden är i mycket dåligt skick och utgör en risk för allmänheten föranleder verksamheten Fastighet och service att föreslå att byggnaden ska rivas. Förslaget om rivning motiveras även av den försäljningsprocess som genomförts utan resultat.”

Man känner nästan desperationen i formuleringarna…

Inte heller denna text finns i byggnadsnämndens handlingar. Däremot ingår en annan skrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen, daterad den 21 september. Den har rubriken “Grunder för önskan att riva byggnaden på Bruket 8”. Det kanske bara är i denna skrivelse som “kommunen”/samhällsbyggnads motiverar sin ansökan till byggnadsnämnden, jag vet inte.

Jag citerar ur skrivelsen:

“Byggnaden på fastigheten Bruket 8 har eldhärjats och är i mycket dåligt skick. Innan branden har byggnaden stått tom och var redan innan i dåligt skick med betydande skador.”

Den fortsätter:

“Rivningsförbudet är en stark belastning för Vänersborgs kommun då en återuppbyggnad skulle uppgå till ca 30 milj enligt utförd utredning. Det som är kvar av byggnaden utgör en fara för allmänheten i sitt nuvarande skick då det finns en påtaglig rasrisk som ökar allteftersom väder och vind påverkar kvarvarande konstruktion.”

Samhällsbyggnadsförvaltningen anser inte att det finns kvar mycket av de bevarandevärden som en gång utgjorde motiv för q-märkningen. Men förvaltningen inser också att det inte finns särskilt stora utsikter till rivning, i varje fall inte:

“om byggnaden fortfarande kan betecknas som byggnad.”

Samhällsbyggnadsförvaltningen ger sig därför in i en argumentation kring Plan- och bygglagen (PBL). Den menar att kontorsbyggnaden inte längre kan definieras som byggnad:

“det som står kvar på fastigheten Bruket 8 (dvs Holmens kontorsbyggnad; min anm) inte längre är en byggnad då den saknar tak. Av byggnaden finns endast väggar kvar och uppfyller inte då kriterierna för att definieras som byggnad enligt PBL 4 § st 4.”

Ansökan från samhällsbyggnadsförvaltningen/kommunen behandlades som ett extra ärende på byggnadsnämndens sammanträde i förra veckan, den 22 september, dvs redan dagen efter att skrivelsen med motiveringen var daterad.

En enig byggnadsnämnd beslutade:

“Byggnadsnämnden ger inte rivningslov.
Beslutet fattas med stöd av 9 kap 34 § plan- och bygglagen, PBL (2010:900).”

I underlaget till byggnadsnämndens beslut motiveras beslutet.

Byggnadsnämnden är väl medveten om branden och de skador den orsakat, och skriver:

“Den aktuella byggnaden brandhärjades i maj 2020. Enligt den tekniska rapporten är takkonstruktionen helt utplånad, byggtekniska installationer, såsom el, ventilation och rör, bedöms vara totalförstörda. I den ursprungliga byggnadsdelen från 1888, är de båda våningsplanen av trä helt utplånade, i den tillbyggda huskroppen från 1942 uppvisar stommen av betong ringa skador från branden. Utvändigt murverk bedöms vara i mycket god kondition. Brandpåverkan är obefintlig och endast lokala frostsprängningar finns i teglet. Murverksfogar är generellt också i mycket god kondition. Rapportens bedömning är att det är ett välgjort och robust hus.”

Den tekniska rapporten, som det hänvisas till, är en skadeinventering och utredning om tekniska och ekonomiska förutsättningar för att återställa kontoret. Den utfördes under våren av PE Teknik och Arkitektur. Rapporten finns med i byggnadsnämndens underlag.

Trots branden anser byggnadsnämnden att kontorsbyggnaden har ett stort kulturhistoriskt värde. Nämnden menar att:

“De kulturhistoriska värdena i byggnadens exteriör är till stora delar opåverkade av branden. Tak, fönster och dörrar bedöms kunna återställas på ett sätt som överensstämmer med dess karaktärsdrag.”

Med andra ord menar byggnadsnämnden att en renovering av huset är fullt möjlig.

Det som definitivt avgjorde byggnadsnämndens ställningstagande är dock av formell karaktär och följer lagstiftningen:

“I 9 kap 34 §, PBL, finns inget utrymme för några avvikelser, rivningslov kan enbart beviljas om byggnaden inte omfattas av rivningsförbud i detaljplan.”

Det är nämligen så att i de planbestämmelser som trädde i kraft 8 juli 2013 omfattas kontorsbyggnaden:

“av ett rivningsförbud (q1), byggnad får ej rivas och en varsamhetsbestämmelse (k), byggnadens exteriör ska underhållas så att dess karaktärsdrag beaktas.”

Rivningsförbudet kan endast tas bort om detaljplanen ändras. Och det kan samhällsbyggnadsnämnden/kommunen ansöka hos byggnadsnämnden om. Och det råder ingen som helst tvekan, inom en snar framtid kommer en sådan ansökan. Det finns redan ett beslut på det…

På sammanträdet den 17 september garderade sig nämligen samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden räknade väl kallt med att få nej av byggnadsnämnden. I ärendet “Rivning Bruket 8, Holmens gamla huvudkontor” fattade nämndens ledamöter bland annat följande beslut:

“Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt Fastighet och service om att ansöka planändring gällande detaljplan (501 för hamnen och Rånnums herrgård i Vargön) för fastigheten Bruket 8 under förutsättning att byggnadsnämnden inte medger rivningsbeslut, i syfte att få rivningslov för byggnaden på fastigheten Bruket 8 (tidigare del av Rånnum 6:38).”

Notera “under förutsättning att byggnadsnämnden inte medger rivningsbeslut”…

Vem vet, det kanske redan har kommit in en ansökan om planändring till byggnadsnämnden… När Holmens gamla huvudkontor väl är rivet, vilket torde vara en tidsfråga, ämnar samhällsbyggnadsnämnden gå vidare med försäljningen av fastigheten – denna gång utan kontorsbyggnaden. Och då räknar nämnden med att det finns spekulanter.

Under tiden står de gamla anrika och traditionstyngda ruinerna helt öppna, exponerade för direkt nederbörd. Husdelar kommer att skadas allt mer, särskilt som regnvatten kan tränga ner i murverket ovanifrån så att frysskador kan uppstå. Det skriver PE Teknik och Arkitektur i sin rapport. Men samhällsbyggnadsnämndens uppfattning är alltså:

“Verksamheten Fastighet och service bedömer nu att kostnaderna som väderskyddet utgör inte kan motiveras om inga beslut att bygga upp byggnaden tas, samt att kostnaden för att återuppbygga byggnaden utan att det finns någon hyresgäst inte är försvarbara enligt de ekonomiska direktiv som Fastighet och Service har att följa.”

Det finns krafter i kommunens organisation som vill renovera Holmens gamla huvudkontor och det finns krafter som vill riva. För tydlighetens skull – alla, så vitt jag vet, är överens om att Vargporten ska bevaras. Om den ska stå kvar på samma ställe där den står nu och alltid har stått eller flyttas, det har man dock olika åsikter om.

Så frågan är följaktligen:

“Att vara eller inte vara.”

Är det värt att lägga ca 30 miljoner på en återuppbyggnad eller ska byggnaden rivas? Personligen lutar jag åt att det är för mycket pengar för att bevara ett monument från en industriepok. Men kanske skulle ruinerna få finnas kvar som ett monument över hur Vänersborgs kommun missköter sina fastigheter…

Holmen, Vargön

26 september, 2020 2 kommentarer

Så var det då tänkt att också Vänsterpartiet skulle dra igång höstens utåtriktade politiska verksamhet. Det skulle vara nypremiär för det som vi lite modernt kallar Facebook Live, förkortat “FB Live”. Det gamla namnet Röd Lördag har tydligen känts lite för gammalmodigt för några av de yngre i partiföreningen…

Tyvärr kom sjukdom på flera fronter i vägen så att det blev inget möte utanför Älgen i Vargön. Så vad göra när man hade förberett sig och laddat inför att möta upprörda vargöbor…? Jag åkte till industri- och hamnområdet istället.

Det är ingen trevlig syn som man möter i det område som förr var fullt av industriella byggnader och framför allt – liv. Nu är det bara ruiner. Som kröns av en nedbrunnen och förstörd gammal kontorsbyggnad… (Se ”Branden på Holmen”.)

Det är tragiskt. Holmen och det gamla huvudkontoret har betytt så oerhört mycket för det gamla brukssamhället och för vargöborna. Det är många i flera generationer som har fått sin utkomst från Holmens bruk. Och nu är det egentligen bara Vargporten kvar. Fast frågan är hur länge, tiden börjar nöta även på den.

Jag var inte ensam om att beskåda tegelväggarna på det som en gång var kontoret. Ett medelålders par stammande från Vargön tyckte att det var stor skam att kommunen dels lät huvudkontoret förfalla och dels inte vidtog tillräckliga åtgärder för att motverka “huliganer” från att sätta eld på byggnaden. Men så är det, och Vänersborgs kommun är väl inte direkt känd för att sköta sitt fastighetsbestånd så där jättebra… Och nu står bara de gamla väggarna kvar och minner om Holmens storhetstid.

Vänersborgs kommun drömmer likväl om att hela området ska omvandlas, leva upp och bli ett industriområde, igen, precis som förr. Kommunen köpte ju det gamla kontoret och hela hamn- och industriområdet av Holmen Paper år 2010 med de ambitionerna. Det kostade kommunen 16,7 milj kr. Sedan investerade kommunen 22 miljoner i gator, VA etc. Innovationsbyggnaden uppfördes under 2017-18 för 24,8 miljoner kr. Och som grädde på moset är vissa partier så desperata på att det ska hända något i området att de är beredda att investera hundratals miljoner på en ny hamn…

I somras försökte kommunen att sälja det som återstår av kontorsbyggnaden och fastigheten den står på. Det fanns dock inga intresserade spekulanter. Det var en stor besvikelse. Samhällsbyggnadsnämnden bestämde sig därför att riva kontorsbyggnaden. Nämnden menade väl att fastigheten kanske skulle gå att sälja då. Nämnden sökte därför rivningslov.

I veckan som gick röstade emellertid byggnadsnämnden enligt mycket tillförlitliga källor (det finns fortfarande inget protokoll från mötet) enhälligt nej till samhällsbyggnadsnämndens rivningsansökan. 

Det gjorde vargöborna, som jag diskuterade med, glada. De tyckte att kommunen skulle satsa det som behövdes för att återställa byggnaden. Men de insåg också att det skulle bli dyrt för kommunen…

Men jag tror att många utanför själva tätorten Vänersborg tycker att kommunen borde lägga betydligt mer pengar på “ytterområdena”. Det har jag hört i varenda kommundel tror jag – Vargön, Brålanda, Frändefors, Väne Ryr, Grunnebo, Gestad, Sikhall, Västra Tunhem och Vänersnäs.

“Vi betalar också skatt, men vad får vi för pengarna här ute?” 

Det är en vanlig fråga, som också paret från Vargön antydde. Även om de förstod att kommunen har lagt ner åtskilliga miljoner kronor i hamnområdet. Men visst kan jag förstå att inte alla kommuninvånare alltid upplever att kommunen lever upp till sin vision:

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Resultatet av det senaste valet kanske man kan se i detta ljus – allt fler människor protesterar med röstsedlarna mot politikerna och de etablerade partierna. Och då tänker jag naturligtvis på Sverigedemokraternas frammarsch i “ytterområdena”, dvs områdena utanför den största tätorten.

Det är nog läge att politikerna tar Vänersborgs vision på större allvar än tidigare och inser att det bor många människor utanför kommunens största tätort som också vill ha valuta för sina skattepengar. Men självklart måste politikerna samtidigt vara realister och inte lägga miljontals kronor på drömmar och rena önsketänkanden. Det vore nog bäst att riva Holmens gamla kontor, tror jag, och försöka sälja så mycket av marken som möjligt. Till vilket företag som än vill köpa…

Eller?

För övrigt anser jag att Vargporten måste bevaras.

Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (3)

Anm. Det här är en fortsättning av bloggen “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (2)”.

Den 16 juni 2020 sammanträdde samhällsbyggnadsnämnden. Ett av besluten gällde så klart försäljningen av Holmen. Nämndens beslut blev:

  1. “Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till förvaltningen att ansöka om fastighetsbildning i syfte att stycka av ca 20.000 kvm av Rånnum 6:38 enligt bilaga.”
  2. ”Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till förvaltningen att starta arbetet med att försälja styckningslotten och därefter återkomma till samhällsbyggnadsnämnden för slutlig beslut om försäljning.”

Det är uppseendeväckande. De punkter som finns i motiveringarna till kommunfullmäktiges återremisser den 18 mars (2020) börjar verkställas. Men motiveringarna i återremisserna är ju inga beslut, det är motiveringar, eller borde vara, till ytterligare beslutsunderlag. Särskilt den ena motiveringen verkställdes, inte helt oväntat den från Benny Augustsson (S) och de styrande, en motivering som egentligen inte ens borde ha tillåtits. En återremiss betyder, oavsett innehållet i motiveringarna, att ärendet ska tillbaka till kommunfullmäktige för beslut.

Det står inget specifikt om denna hantering i Kommunallagen, jag tror att lagstiftaren har tagit för givet att ett återremitterat ärende ska tillbaka till kommunfullmäktige. Men i förarbetena till den nya Kommunallagen är det desto tydligare, se t ex regeringens remiss (se här) till Lagrådet inför riksdagens beslut om ny Kommunallag:

“Återremiss innebär att ärendet kompletteras med ytterligare beslutsunderlag innan beslut kan fattas. Ärendet skickas då tillbaka till beredande organ, som kan vara en nämnd, en fullmäktigeberedning eller styrelsen. Det beredande organet ska därefter bereda ärendet på nytt och lämna ett förslag till beslut i ärendet.“

Jag är därför osäker på om samhällsbyggnadsnämndens beslut är lagligt. Återremissen ska tillbaka till kommunfullmäktige för beslut. Jag kan inte se annat.

I protokollet till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 16 juni står det:

“Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar 2020-05-18 § 68 att samhällsbyggnadsnämnden har att avstycka fastigheten (…) och sedan gå ut med en ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten (styckningslotten, handläggares edit.)”

Det är alltså kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) som har gett samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att gå ut med en ny försäljning…

Men kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) kan aldrig ersätta kommunfullmäktige… Tror ledamöterna i KSAU det? Vilket fel i ordningen kan detta vara? Jag börjar tappa räkningen…

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ – om fullmäktige beslutar om återremiss kan inte KSAU upphäva det genom att fatta något annat beslut. Överhuvudtaget är KSAU:s befogenheter att fatta några som helst beslut, om vad som helst, ytterst begränsade.

Självklart har jag tittat i protokollet från den 18 maj när kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) sammanträdde. (Samhällsbyggnadsnämnden hänvisade ju dit.) Även om det “satt hårt inne”. Kommunen ville nämligen inte lämna ut denna del av KSAU:s protokoll…

Jag kan inte se annat än att KSAU:s befogenheter överskreds när det enhälligt beslutade att:

  1. “Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar att samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för den fortsatta hanteringen av ärendet enligt kommunfullmäktiges uppdrag 2019-05-22 (§ 58) och beslut om återremittering 2020-03-18 (§ 25).”
  2. “Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar att samhällsbyggnadsnämnden har att avstycka fastigheten och gå ut med en ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”
  3. “Kommunstyrelsens arbetsutskott uppmärksammar samhällsbyggnadsnämnden på att ärendet ska återrapporteras till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen genom anteckning på respektive meddelandelista när försäljningen är genomförd.”

Fullmäktiges återremittering från den 18 mars nämns i och för sig, men det är allt. Att en återremiss betyder att ärendet ska tillbaka till fullmäktige låtsas man inte om – mer än att en anteckning ska göras på meddelandelistan. Men “redovisning” i form av en anteckning i meddelandelistan måste väl ha beslutats av fullmäktige? Det är makalöst och, som jag ser det, mycket tveksamt om det överhuvudtaget är ett lagligt förfarande. Hur kan KSAU tro att det står över kommunfullmäktige?

Det ska noteras att tre partier röstade för Lidells och moderaternas förslag på återremiss i fullmäktige. Dessa tre oppositionspartier, V-MBP-SD, med tillsammans 16 ledamöter i kommunfullmäktige är inte representerade i KSAU. Det är bara betongpartierna – som nu körde över nästan en tredjedel av det ordinarie fullmäktiges ledamöter. På tal om demokrati och minoritetsskydd alltså…

Jag saknar ord.

I samhällsbyggnadsnämndens underlag till beslut den 16 juni utvecklas också det som hänt sedan fullmäktige återremitterade ärendet:

“Utredning av återremisserna har fallit ut i att samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för den fortsatta hanteringen av ärendet enligt kommunfullmäktiges ursprungliga uppdrag (2019-05-22 § 58) och beslut om återremittering samt att samhällsbyggnadsnämnden har att avstycka fastigheten och gå ut med en ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”

Det är alltså som om inget har hänt i ärendet sedan i maj 2019. Men det har det ju… Det finns inte heller någon utredning av återremisserna i handlingarna och har det gjorts en sådan, vilken det uppenbarligen har, så ska den väl rimligtvis skickas till kommunfullmäktige? Det är ju det som en återremiss handlar om, att:

“ärendet kompletteras med ytterligare beslutsunderlag innan beslut kan fattas.”

Utredningen har inte skickats till fullmäktige och överhuvudtaget har KSAU, och samhällsbyggnadsnämnden, bara tänkt att fullmäktige ska få ett meddelande om att försäljningen är klappad och klar…

Ja ja…

Men visst, trots att utredningen om återremisserna inte finns med i några underlag och protokoll, åtminstone inte i de som är utlagda på kommunens hemsida, så har jag efter stor möda till slut fått ut utredningen från kommunen, och läst den. (De juridiskt kunniga på kommunen tyckte först inte att utredningen, och delar av KSAU:s protokoll, var offentliga handlingar.)

Utredningen är daterad den 7 maj och underskriven av den dåvarande biträdande kommundirektören, som tillika är jurist.

Det framgår i utredningen att kommunstyrelseförvaltningen omedelbart har börjat verkställa de punkter som räknades upp i återremisserna… Snabbt kommer utredaren till slutsatsen att:

“Det kan därvid konstateras att återremissernas krav om ny försäljning inryms inom fullmäktiges ursprungliga beslut den 2019-05-22 (§ 58) och därmed ska samhällsbyggnadsnämnden vidta de åtgärder som krävs för att genomföra försäljningen.”

Med den innebörd att man kan ignorera fullmäktiges beslut från mars 2020 – och att en återremiss ska tillbaka till fullmäktige. Juristen ger sig inte in i någon diskussion om lagligheten i detta förfarande, inte heller om lagligheten i att det finns två återremisser.

Sedan utvecklar utredningen hur avstyckningen av fastigheten på Holmen ska gå till, dvs det handlar om hur motiveringarna ska verkställas. Slutligen diskuteras frågan om vem i kommunen som egentligen ska besluta, och borde ha beslutat om försäljningen:

“I samband med både samhällsbyggnadsnämndens och kommunstyrelsens behandling av ärendet, har frågans strategiska natur diskuterats utifrån ett beslutsnivåperspektiv. Enligt kommunallagen 5 kap. 1 § ska fullmäktige besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Förvaltningen kan konstatera att föreslagen markyta är detaljplanelagd som industrimark. Detaljplanelagd mark för hamn lämnas därför utanför avstyckning, då det kan anses vara av strategisk karaktär beroende på eventuell framtida hamnetablering.”

Med andra ord, Samhällsbyggnadsnämnden borde ha fattat beslutet om försäljning i december 2019 på egen hand. Men varför gjorde den inte det? 

Och därmed är vi tillbaka på ruta 1…

Nästan.

Den 10 juli, mitt under semestertiderna, hade Fastighetsutskottet ett extra sammanträde. Det handlade om försäljningen av Holmens fastighet. Så klart.

Fastighetsutskottet är ett utskott under samhällsbyggnadsnämnden. Jag är inte riktigt säker på utskottets roll i det här sammanhanget och varför det har fått ärendet i sin hand. Det kan ha berott på punkt 2 i utskottets beslut som blev:

  1. “Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott uppdrar till förvaltningen att starta en ny försäljningsprocess i egen regi avseende Holmens före detta huvudkontor och portportalen.”
  2. “Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott uppdrar till förvaltningen att informera kommunstyrelsens arbetsutskott om att inga mäklaranbud har inkommit och att hantering av ärendet följer i övrigt enligt kommunfullmäktiges beslut att genomföra försäljningen av Holmen Bruk AB:s gamla huvudkontor”

Samhällsbyggnadsförvaltningen gick nämligen ut med en direktupphandling av mäklare – både offentligt och till tre lokala mäklare. Det kom emellertid inte in några anbud. Tydligen ville ingen mäklare åta sig att sälja fastigheten/avstyckningen, som alltså har namnet Bruket 8. Erfarenheterna av allt strul i Vänersborgs kommun när det gäller fastigheter och fastighetsaffärer förskräckte väl… Och när ingen mäklare var intresserad bestämde samhällsbyggnadsförvaltningen att sälja fastigheten på egen hand.

Och om nu kommunfullmäktiges motiveringar till återremissen av politiker och förvaltning uppfattas som beslut som ska verkställas kan jag konstatera att det är tveksamt om försäljningsprocessen borde fortsätta utan mäklare… Eller hur ska man tolka Augustssons motivering:

  • “Gå ut med ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”
  • “Uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att vidta de åtgärder som krävs föra att genomföra försäljningen.”

Det blev en lång blogg, i tre delar. Jag har gått igenom hela processen från 2010 då Vänersborgs kommun köpte det gamla kontoret och hela hamn- och industriområdet av Holmen Paper – till idag. Jag har försökt att hitta varje beslut som har fattats i ärendet för att få en total och komplett bild av vad som har försiggått. Jag tror inte att jag har missat något protokoll eller någon utredning, men man ska aldrig säga aldrig.

Och nu är Holmens gamla kontorsbyggnad, fabriksporten och omkringliggande mark på 19.663 kvm, fastigheten Bruket 8, alltså ute till försäljning. Igen. Jag har genom alla protokoll och utredningar försökt att beskriva vägen dit, en väg som har kantats med märkliga beslutsvägar och informella beslut – och icke-beslut. Och eventuellt innehållande en mängd formella felaktigheter, och kanske till och med olagligheter. Det finns det väl i och för sig olika åsikter om, men jag har försökt att belägga mina åsikter.

Det är med andra ord som vanligt i Vänersborgs kommun. Det tycks gå bra att töja på “formaliteter” när det passar. Och effekterna och resultaten av sådana attityder och handlingar har vi sett många gånger i kommunen. Det har definitivt inte gynnat Vänersborg och dess skattebetalare. Och det tycks inte som om de som styr och har det politiska ansvaret i kommunen lär sig av alla de misstag som har gjorts i det förgångna.

Den här gången tycker jag att de styrande har krånglat till det i onödan. Om man nu kan och får uttrycka det så. Försäljningsprocessen borde inte ha varit något större problem. Jag tror faktiskt att samtliga partier är överens om att sälja mark, och Holmens gamla kontorsbyggnad. Men i Vänersborg tycks allt som har med fastigheter att göra bli fel… Det är nästan så att man misstänker att de styrande helt saknar nödvändig kompetens.

Och hela tiden står oppositionen utanför de avgörande besluten…

==

Bloggserien om försäljningen av Holmens kontor består av tre delar:

Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (2)

29 juli, 2020 4 kommentarer

Anm. Det här är en fortsättning av bloggen “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (1)”.

Den 18 mars 2020 var ärendet om en försäljning av Holmens gamla huvudkontor återigen uppe i kommunfullmäktige, om än i ett decimerat “coronafullmäktige”. Det blev inte helt oväntat en del diskussion i ärendet (se “Decimerat KF och Holmenförsäljning”), och det stod tidigt klart att ärendet skulle återremitteras. Det krävs nämligen bara 1/3 av de närvarandes röster för att ett ärende ska återremitteras.

Det blev dock en del “kalabalik” vid avgörandet. Det märks även i protokollet, som inte kan ha varit lätt att skriva för sekreteraren. (Du kan ladda ner protokollet här.)

Gunnar Lidell (M) yrkade tidigt under ärendets behandling på en återremiss. Yrkandet fick stöd av flera ledamöter från M, V och SD – tillsammans fler än en tredjedel. Det var inget konstigt. Så går det till i politiken. Men när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde ordet så tog ärendet en annorlunda och mycket underlig vändning. Augustsson yrkade, enligt protokollet:

“i första hand bifall till kommunstyrelsens förslag och i andra hand yrkade han enligt följande återremissyrkande”

Ett yrkande om återremiss ställs alltid mot alternativet att ärendet ska avgöras direkt. Och det görs alltid först. Därför blev Augustssons yrkande mycket förvirrande.

Eller vad sägs om denna hantering av ärendet i kommunfullmäktige?

Ordförande Annalena Levin (C) börjar med att först pröva om ärendet ska avgöras under dagens sammanträde eller återremitteras. Helt enligt regelboken.

Då blev det inte helt oväntat votering i frågan. Gunnar Lidell (M) och samtliga ledamöter från M, V, SD och MBP röstade för en återremiss. Resten av fullmäktige, dvs Benny Augustsson (S), resten av S, C, MP, L och KD röstade för att ärendet skulle avgöras under sammanträdet. (Här kan du ladda ner hur ledamöterna röstade, ”Voteringslista”. De som röstade för återremiss röstade “nej”!)

Det blev återremiss, det räckte ju med en tredjedel av ledamöterna. Men det kan inte nog understrykas – Augustsson och de styrande begärde alltså ingen återremittering av ärendet. De röstade klart och tydligt mot en återremiss! De röstade otvetydigt för att ärendet skulle avgöras på sammanträdet!

Som jag ser det så är Augustssons yrkande om återremiss helt meningslöst och till intet förpliktigande. Man kan inte yrka på återremiss i “i andra hand” när frågan om återremiss alltid avgörs “i första hand”. Det finns inte en chans att Augustsson kan sägas ha begärt en återremiss. Aldrig! Ordförande Levin och kommunens jurister har gjort en logisk och juridisk kullerbytta anser jag.

Och det är viktigt. Både Gunnar Lidell (M) och Benny Augustsson (S) lämnade nämligen in en skriftlig motivering till varför de begärde en återremiss. Vilket Augustsson alltså inte begärde, eftersom han röstade mot en återremiss. Och båda motiveringarna godkändes av ordförande. Det var ytterligare ett misstag och ett fel, som en följd av det första.

En återremittering av ett ärende betyder alltså att inget beslut fattas, utan ärendet utreds ytterligare och kommer tillbaka till fullmäktige vid ett senare tillfälle. I Kommunallagen 5 kap 50 § står det:

“Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering.”

Det är alltså bara de ledamöter som begär återremiss som får lämna in en motivering. Det är följaktligen bara Lidells motivering som är giltig och som borde ha följt med fullmäktiges “beslut”. Benny Augustssons motivering skulle aldrig ha godkänts.

Som jag ser det så har Benny Augustsson (S) också missbrukat “instrumentet” återremiss. Han har använt ”instrumentet” på ett sätt som lagstiftarna inte har tänkt, och faktiskt också har avsett att förhindra. Regeringskansliet skriver i “Minoritetsåterremiss i kommuner och landsting” (2007, se här) om återremiss i den gamla Kommunallagen från 1991. (Det var mycket diskussion om och ändringar i Kommunallagen från 1991 innan vi fick en helt “ny” 2017.)

“I ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2005/06:KU26 och rskr. 2005/06:283) anförs att bestämmelsen om återremiss i kommunallagen är utformad på så sätt att den återremiss som minoriteten får till stånd kan göras betydelselös genom att majoriteten, genom ett beslut om enkel majoritet, driver igenom en helt annan motivering till återremiss än den som minoriteten avsett. Enligt riksdagen bör motiveringen som åtföljer en återremiss formuleras av den som har begärt återremissen, dvs. av minoriteten när det är fråga om en minoritetsåterremiss. Regeringen gavs därför i tillkännagivandet i uppdrag att utreda frågan och sedan återkomma till riksdagen med eventuella förslag.”

En gång till:

“…driver igenom en helt annan motivering till återremiss än den som minoriteten avsett…”

Det var ju precis det som skedde i Vänersborg kommunfullmäktige, genom att ordförande godkände ytterligare en motivering, trots att den nya Kommunallagen från 2017 uttryckligen ville förhindra sådana här manövrar.

För fullständighetens skull – Lidells (M) motivering till återremissen löd:

“Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet med uppdraget att:”

  • “omgående omförhandla avtalet med den aktuella köparen med uppdraget att minska den avstyckade tomt-arealen till ca 3500 kvm, vilket motsvarar den areal som framgick av det ursprungliga mäklarunderlaget vid annonsering. Eventuellt ytterligare markbehov för köparen får i så fall framkomma vid sådan förhandling och prissättning/kvm ske utifrån kommunens beslutade tomtpris/kvm, alternativt via en marknadsmässig värdering.
  • ”om det då inte skulle föreligga köpintresse från den aktuella köparen, återupptas dialogen med övriga kända anbudsgivare, med samma förutsättningar som att-sats 1.”
  • “om inget kvarstående intresse föreligger enligt att-sats 1 o 2, går den tänkta fastigheten ut till förnyad försäljning så snart ske kan.”

Och Augustssons (S) motivering till återremissen löd:

“Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet med uppdraget att:

  • “Avbryta försäljningen av del av fastighet Rånnum 6:38”
  • “Göra en avstyckning av fastigheten.”
  • “Gå ut med ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”
  • “Uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att vidta de åtgärder som krävs föra att genomföra försäljningen.”
  • “Köpehandlingar för kommunens del tecknas av mark- och exploateringsingenjör.”
  • “När försäljningen är genomförs ska detta återrapporteras till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen genom anteckning på respektive meddelandelista”

Det är två rätt speciella motiveringar. Det handlar som jag ser det egentligen inte alls om att ärendet ska kompletteras med ytterligare beslutsunderlag innan beslut kan fattas. Det handlar om att en mängd beslut ska fattas, dock oklart vem som ska fatta dessa. Jag är inte säker på att någon av de här motiveringarna skulle ha godkänts rent innehållsmässigt. Det kan vara det tredje felet.

Men det är inte slut på eländet än…

Anm. Fortsättning följer…

==

Bloggserien om försäljningen av Holmens kontor består av tre delar:

Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (1)

28 juli, 2020 1 kommentar

Det var lätt att tro att Holmens gamla huvudkontor var totalförstört efter branden i maj (se “Branden på Holmen”). Det visade sig att så inte riktigt var fallet. Kommunen skriver på hemsidan (se här):

“Den tekniska undersökningen visar att byggnaden går att bygga upp igen…”

Försäljningen av Holmen annonseras på bland annat kommunens hemsida. (Se “Säljes – Kontorsbyggnad med anor från sent 1800-tal”. Se bild nedan.)

Kontorsbyggnaden, fabriksporten och omkringliggande mark på 19.663 kvm har styckats av och bildar nu fastigheten Bruket 8. Vänersborgs kommun vill sälja denna fastighet, dock inte till högstbjudande. Men det återkommer jag till en annan gång.

Vänersborgs kommun har alltså bestämt sig att göra ett sista försök att sälja Holmens gamla kontor. Men “problemen” har som bekant egentligen inte berott på brist på köpare – utan på oenigheter inom kommunen… Politikerna har helt enkelt inte varit överens.

Nu tycks någon eller några strunta i oenigheterna i kommunen, och också de formella beslutsvägarna. Det är i varje fall mitt intryck. Som vanligt tycks emellertid de gamla vanliga betongpartierna hitta varandra i slutändan. 

Historien började år 2010. Då köpte Vänersborgs kommun det gamla kontoret och hela hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj kr. Sedan investerade kommunen 22 miljoner i gator, VA etc. Innovationsbyggnaden uppfördes under 2017-18 för 24,8 miljoner kr. Dessutom har det tillkommit 670.600 kr i rivningskostnader för några hallar på området. (Som kommunen istället kunde ha sålt till Magnus Larsson i Sikhall för 5,2 milj kr.) Och ändå tror jag inte att det här är kommunens alla kostnader…

Delar av Holmens gamla kontorsbyggnad hyrdes ut under en kortare period. Sedan stod den tom. Kommunen bröt enligt uppgift strömmen, värmesystemen frös sönder och det blev ett tillhåll. Kommunen installerade inga larm och det fanns ingen bevakning. Hela kontoret blev så småningom sönderslaget och vandaliserat.

Den 15 november 2018 reagerade Samhällsbyggnadsnämnden. Det var tvunget att hända något med byggnaden innan det var för sent. Och eftersom kommunen inte hade någon användning av byggnaden så beslutade nämnden att föreslå en försäljning:

“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att sälja Holmens gamla huvudkontor i Vargön via mäklare.”

Den 22 maj 2019 hamnade ärendet i kommunfullmäktige. Fullmäktige beslutade:

  • “att Holmens Bruk AB:s gamla huvudkontor, inom fastigheten Rånnum 6:38 i Vargön, tillsammans med ett markområde runt byggnaden ska säljas via mäklare,”
  • “att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra försäljningen, och”
  • “att köpehandlingar för kommunens del tecknas av mark- och exploateringsingenjör”

Så långt var det inga problem. Processen som skulle leda till en försäljning fortlöpte precis enligt regelboken.

Den 12 december 2019 behandlade Samhällsbyggnadsnämnden ärendet. Då ”beslöts” att Hillforth Development AB och Pro Tune AB skulle få köpa fastigheten till ett pris av 800.000 kr. Det ”beslöts” också att köpeavtalet skulle godkännas, att mark- och exploateringsingenjören skulle få uppdraget att underteckna föreslaget nyttjanderättsavtal och att samme person undertecknade föreslagen avsiktsförklaring. (Se Buccis blogg, “En vanlig fastighetsaffär”.)

Det intressanta var att Samhällsbyggnadsnämnden faktiskt inte beslutade detta, utan föreslog att kommunstyrelsen skulle fatta dessa beslut. Liksom att kommunstyrelsen skulle:

“ta ställning till av köparen önskat markförvärv med hänsyn till prissättning och framtida markanvändning.”

Nämnden “avsade” sig alltså ärendet och överlämnade beslutanderätten till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden ansåg att markförsäljningen kring byggnaden var en strategisk fråga.

Och det var den helt klart, om inte annat för att förutsättningarna hade ändrats jämfört med fullmäktiges beslut. Markområdet runt byggnaden hade ökat från 3.500 kvm till 35.000 kvm… Till samma pris… Och dessutom skulle köparna få ett nyttjanderättsavtal för ett markområde om ytterligare ca 6.100 kvm…

Den 26 februari 2020 behandlades försäljningen i kommunstyrelsen. Då blev det en ordentlig diskussion. Gunnar Lidell (M) ansåg att fastigheten såldes för billigt och James Bucci (V) ansåg att samhällsbyggnadsnämnden inte följde kommunfullmäktiges beslut (Bucci hade reserverat sig redan i SHB) och att beslutet även skulle strida mot EU:s regler.

Kommunstyrelsen röstade emellertid för en försäljning med röstsiffrorna 8-7. Det var i stort sett samhällsbyggnadsnämndens förslag som också blev kommunstyrelsens beslut. Dock skulle kommunstyrelsens ordförande underteckna köpehandlingar och nyttjanderättsavtal, och ingen annan.

Men. Det var inte riktigt så enkelt. Kommunstyrelsen skickade detta beslut som ett förslag till kommunfullmäktige… Det var fullmäktige som skulle fatta det avgörande beslutet. Kommunstyrelsen förklarade inte varför den skickade frågan vidare till kommunfullmäktige, men jag antar att det var på grund av att beslutet hade en strategisk och principiell karaktär. Kommunstyrelsen skulle som jag ser det ha kunnat skicka tillbaka frågan till samhällsbyggnadsnämnden för beslut.

Sedan började det bli riktigt “krångligt”. Och kanske till och med olagligt.

Anm. Fortsättning följer…

==

Bloggserien om försäljningen av Holmens kontor består av tre delar:

“Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (1)”
Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (2)
Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (3)