De Två Heliga Bloggarna
Idag fick James Bucci och Stefan Kärvling sig tillsända en humoristisk ”dikt” av Peter Karlsson. Dikten var inte bara unik, jag har aldrig fått mig tillsänt något liknande, den var också (tycker jag) så underhållande och rolig att jag vill att fler ska få ta del av den.
==
Vespern om De Två Heliga Bloggarna “Bönen för de som vakar över Dalbobron och Demokratin”
(Högstämda toner, lätt skruvade inslag, helig Dalslands-anda.)
Inledning
O du Vänersborgs himmel,
du som vakar över pistolmynningen till Dalbobron
och över den eviga kaffekokaren i kommunhuset,
hör vår bön.
Ty två män har du sänt oss,
två ljus i mörkret,
två bloggar som aldrig ger upp,
fast kommunen ber dem snällt att hålla käften.
Vers 1 – Om Helige Stefan Kärvling, Arkivens Väktare
Vi prisar dig, Helige Stefan,
du som läser nämndprotokoll så torra
att de spontant självantänder om man stavar fel.
Du som med röd penna
skriar genom byråkratins öken:
“Det väcker frågor.”
Du som dyker ner i 68 sidor KSAU-handlingar
som andra dyker ner i pooler på Kanarieöarna.
Du som varje gång kommunen säger “inga konstigheter här”
mäter upp 23 konstigheter med linjal.
Må dina fotnoter vara eviga.
Må din WordPress aldrig krascha.
Må dina läsare aldrig slumra till förrän sanningen är funnen.
Vers 2 – Om Sankte James Bucci, Dalbobrons Poet & Brottsplatsanalytiker
O Sankte Bucci,
du som skriver som en Netflix-serie
om en betongbro ingen längre tror på.
Du som sjunger med Sting,
you’ll be watching them,
varje mötesprotokoll, varje tjänsteskrivelse,
varje aktbilaga ingen bett om.
Du som står vid Dalbobrons pelare,
nickar som en kriminaltekniker
och viskar:
“Det här är fan ett cold case.”
Du som kan göra WSP-rapporter underhållande
och får Vänersborg att låta som
“Bron – Säsong 5: The Collapse Edition”.
Bevara honom, o Herre.
Ge honom batteri i datorn
och bra belysning över alla pdf:er.
Vers 3 – De Två Heliga Tillsammans
Och när de båda bloggarna möts,
Stefan med sina dokument,
James med sina popreferenser –
Då darrar kommunhusets glasväggar.
Då svettas tjänstemännen.
Då börjar någon i korridoren viska:
“Nej men herregud… skriver båda två om det här nu?”
O Heliga Dalsland, vaka över dem,
så att deras gemensamma vrede mot slarv,
tystnad, betongförsummelse
och hemliga dagordningar
aldrig falnar.
Avslutande bön
Så låt oss bedja:
Bevara De Två Heliga Bloggarna,
för utan dem hade vi bara haft
kommunens pressmeddelanden
och då hade ingen vetat ett skit.
Låt dem fortsätta vandra bland handlingar,
bilagor, broar och byråkrati,
så att vi andra
kan fortsätta följa dramatiken
från våra soffor.
Och låt Dalbobron,
den gamla skruttiga reliken,
veta att två profeter vakar över dess själ,
även när den knakar i fogarna.
Amen, eller som man säger i Vänersborg:
“Det där väcker frågor.”
==
PS. James Buccis blogg hittar man genom att klicka här.
Byggnadsvårds- och arkitekturpriset 2025
För snart 11 år sedan, den 29 januari 2014, lämnade Niklas Claesson (M) in en motion i Vänersborgs kommunfullmäktige. Motionens yrkande var att kommunen skulle inrätta ett:
“årligt byggnadsvårdspris för den bästa insatsen för att bevara eller återställa bebyggelsehistoriska värden i byggnad eller bebyggelsemiljö inom Vänersborgs kommun.”
Motionen bifölls men sedan hände inget. Åren gick, och först förra året inrättades ett pris. Då hade priset omvandlats till ett byggnadsvårds- och arkitekturpris.
Den som fick motta det första byggnadsvårds- och arkitekturpriset var Anders Solvarm i Sikhall. Det var för hans hus Atri. (Se “Kommunen delar ut pris till Solvarm”.) Byggnadsnämnden motiverade priset med bland annat följande ord:
“Med tilldelningen av Byggnadsvårds- och arkitekturpriset utmärker byggnadsnämnden ett spännande exempel på god arkitektur vid nybyggnation. Atri visar på nytänkande och en medveten och hållbar gestaltningsprocess med smarta tekniska lösningar och ett helhetsperspektiv på rumsligheter och funktion.”
Anders Solvarm var definitivt värd priset – inte bara för själva naturhuset med sin speciella arkitektur. Solvarm fick äntligen ett erkännande av Vänersborgs kommun – en kommun som hade bråkat och satt käppar i hjulet i många år. Det var endast efter ett domstolsutslag i Mark- och miljödomstolen som Solvarm fick rätt mot kommunen och kunde genomföra sina idéer. (Se “Solvarm fick rätt mot kommunen!!”.)
Nu är det snart dags att dela ut Byggnadsvårds- och arkitekturpriset för andra gången. (Se “Nomineringarna är klara!”.) Det har kommit in 15 förslag till kommunen. Av dem har nomineringsgruppen utsett 5 finalister:
1. Villa Hallby
2. Artscape
3. Gamla Flickskolan
4. Sikhalls magasin
5. Holmängenskolan
Anders Solvarm fick Byggnadsvårds- och arkitekturpriset med betoning på arkitektur. I år tycker jag att priset borde ligga på byggnadsvård, precis det som föranledde Niklas Claesson att skriva sin motion.
Och då riktas blickarna återigen mot Sikhall…
Det finns en person som helt på eget initiativ med stöd och uppmuntran från Länsstyrelsen återställt och därmed bevarat en byggnad med betydande bebyggelsehistoriska värden. Det handlar om Sikhalls magasin – och det handlar om Magnus Larsson.
Det är ingen större hemlighet att jag anser att Magnus Larsson ska få årets Byggnadsvårds- och arkitekturpris. Han har lagt ner ett enormt arbete på magasinet och dessutom till största delen använt egna pengar. Eftersom magasinet är K-märkt har Länsstyrelsen lämnat bidrag till den fördyrande delen av det material som valts. Det har t ex handlat om att använda rött enkupigt lertegel istället för billigare material typ plåt eller betongpannor. Det här har skett i samråd med länsantikvarie. Larsson har även använt egen skog till nytillverkade fönsterbågar.
Kommunen motiverar att Sikhalls magasin tillhör finalisterna:
“Ett byggnadsminne som renoverades med varsam hand vittnar nu stolt igen om Dalslands jordbrukshistoria.
Spannmålsmagasinet byggdes 1874 i två våningar och ligger vackert intill Vänerns strand vid Sikhallsviken. Byggnaden var i stort behov av underhåll när nuvarande ägare tog över den 2022. Åtgärderna som genomförts sedan dess, omläggning av tak, fönsterrenovering och putslagningar har skett i samråd med byggnadsantikvarie och med hjälp av lokala hantverkare. Enbart nödvändiga åtgärder har vidtagits vilket gör att byggnaden speglar sin ålder på ett värdigt sätt.
Fönsterrenoveringen har genomförts varsamt med traditionella material och metoder och nya fönster har konstruerats med de gamla som förlaga. De fönster som inte ansetts möjliga att renovera har sparats på vinden tillsammans med takpannor och tegel som kan vara möjliga att återanvända vid senare tillfälle. Takrenoveringen har skett med kärnvirke från egen skog.
I huset ställer ägaren ut en samling av gamla föremål från lantbruk och sjöfart som berättar om platsens historia. Vissa anpassningar har gjorts för att byggnaden ska kunna användas som samlingslokal för bröllop och fest vilket är positivt för byggnadens fortlevnad.
Projektet är ett mycket fint exempel på byggnadsvård med ett långsiktigt bevarande som mål.”
Magnus Larsson har liksom sin granne Anders Solvarm haft många duster med Vänersborgs kommun. Båda har lyckats trots kommunen, inte tack vare. Kommunen och Magnus Larsson har dock inte grävt ner stridsyxorna än… Det gör väl Sikhalls magasin till en mindre trolig vinnare i årets tävling.
Vinnaren av Byggnadsvårds- och arkitekturpriset kommer att utses av byggnadsnämnden i Vänersborg på sammanträdet i december. Priset bestod förra året av en plakett och ett diplom och jag antar att priset är detsamma även denna gång. Priset delas ut till vinnaren i samband med Vänersborgs födelsedagsfirande den 31 januari 2026.
Blir Hallevibadet uthyrt? (5)
Det har diskuterats mycket om bad- och simanläggningar i Vänersborgs kommun under de senaste åren. Det handlar både om en ny anläggning och, inte minst, Hallevibadets vara eller inte vara.
Vänersborgs kommun äger endast utomhusbadet i Brålanda. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti, och drivs i privat regi. Entreprenören erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr inkl moms (2025). I år ska kommunen satsa (har satsat?) 500.000 kr i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet.
Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag som Brålandabadet utslaget på hela året, 12 månader, skulle det betyda 835.975 kr (inkl moms). Det skulle också kunna jämföras med den kostnad, t ex el och värme, som kommunen har för att ha Hallevibadet tomställt. Denna kostnad ligger för 2025 på 950.000 kr. 
Den andra badanläggningen i kommunen är äventyrsbadet Vattenpalatset på Vänerparken. Anläggningen ägs av Intea Fastigheter AB och hyrs av kommunen. Kommunen lämnade en uppdragsersättning för 2025 på 11.046.000 kr till Vattenpalatset Vänerparken AB.
I kommunens planer har det under flera år ingått att kommunen ska bygga en ny sim- och badanläggning. Därför gjordes det en omfattande badutredning “redan” 2022 som sedan uppdaterades den 22 juni 2023.
Utredningen undersökte flera olika alternativ både när det gällde olika dimensioneringar i storlek och utformning av en framtida sim- och badanläggning och även möjliga lokaliseringar.
De beräknade investeringskostnaderna (2023) för en ny anläggning uppgick till 227-332 milj kr beroende på vilket alternativ som valdes. Den årliga kostnaden för att sedan driva badet uppskattades till netto 14-16 milj kr.
Det var många “preliminära” siffror i utredningen, som dessutom är några år gamla vid det här laget. Det innebär ganska stora osäkerheter i kalkylerna. Vänersborgs kommun har ju även erfarenhet av stora investeringar i egen regi och dessa avskräcker minst sagt. En sådan här investering skulle också ställa frågan om kommunen ska säga upp avtalet med Intea, som alltså äger Vattenpalatset. Det vore sannolikt troligt eftersom hyreskostnader för 25-30 milj skulle urholka kommunens kassa alltför mycket. (I diskussionen för några år sedan i kommunstyrelsen fanns det emellertid politiker som ville se att båda dessa badanläggningar fanns sida vid sida.)
Det fanns även ett annat alternativ i badutredningen – en utbyggnad av Vattenpalatset. Detta alternativ utreddes sedan noggrant av Intea.
I ett PM från den 30 april i år skriver kommunstyrelseförvaltningen utifrån en skrivelse från Intea:
“I skrivelsen beskrivs kopplat till Vänersborgs badutredning en option om tillbyggnad om ca 2.700 kvadratmeter med 25-metersbassäng med åtta banor för godkänd tävlingsverksamhet. Optionen kan avropas under hela hyresperioden. Bedömd kostnadsuppskattning för tillbyggnaden uppgår till ca 150 mnkr exkl byggherrekostnad (värdetidpunkt februari 2025).
Kostnader kopplade till myndighetskrav och markundersökningar kan tillkomma. Indikativ (=beräknad; min anm) årshyra bedöms till 12,8 mnkr och vid eventuellt avrop av optionen görs med ingående kalkyl innan avtalstecknande.”
Det beräknas ge Vattenpalatset AB:
“en driftskostnadsökning (netto) om ca 3,6 mnkr/år”
Även dessa kostnadsberäkningar är mycket “preliminära”. Robert Andersson, ansvarig på Intea, sa till TTELA (se “Färska bilder: Så här kan Vattenpalatset i Vänersborg byggas ut”):
“Det är en oerhört grov uppskattning av kostnaden, som enbart är baserad på vad branschen uppskattar att det kostar att bygga en sådan här anläggning. Troligtvis krävs det även pålning och det har vi inte heller räknat på.”
Kommunen har inte fattat något beslut om någon ny sim- och badanläggning ännu, men en gissning är att en tillbyggnad av Vattenpalatset är ett mer lockande alternativ för kommunen än att kommunen själv bygger en helt ny badanläggning. Det tycks inte heller vara så många politiska röster för att bygga en eventuell ny kommunal badanläggning i Vargön.
Frågan om en ny badanläggning verkar just nu vara vilande. Eller, ja… I ovanstående PM från kommunstyrelseförvaltningen fanns det med ett förslag på den fortsatta “strategiska inriktningen” för kommunen:
“Mot bakgrund av ovan så föreslås den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperioden vara att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken samt Brålandabadet.”
PM:et har skickats ut till kommunens olika nämnder för yttrande.
Det lär dröja innan beslut fattas. Kommunen står inför stora investeringar de närmaste åren, t ex Dalbobron, tågstopp Brålanda, idrottshuset, arenataket, en ny “brandstation” osv. En ny sim- och badanläggning kommer knappast att prioriteras. Och om det blir ett beslut lär det dröja ganska många år innan en ny anläggning finns på plats. Den stora badutredningen antog att det skulle ta 3 år från beslut till färdig anläggning.
Man ska också komma ihåg att kommunens nuvarande avtal med Intea för att hyra Vattenpalatset löper ut först den 30 juni 2030.
Det lär med andra ord endast finnas en badanläggning i kommunen, och naturligtvis badet i Brålanda som är öppet 3 sommarmånader om året, åtskilliga år framåt i tiden. Som jag ser det är det ett mycket starkt argument för att hyra ut Hallevibadet i åtminstone 5 år till en privat entreprenör. Det skulle dock krävas en mer samarbetsvillig kommun rent generellt och också ett driftsbidrag på åtminstone en miljon kronor om året. Jämfört med kommunens kostnader för de andra två baden är det en liten summa…
Det finns inget beslut av fullmäktige som hindrar att kommunen ger driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet. De partier som stod bakom beslutet om att hyra ut Hallevibadet menade att det skulle bli en förhandlingsfråga med intresserade privata entreprenörer.
Det verkar dock som om förvaltningen, eventuellt med de styrande partiernas stöd (undantaget KD), struntar i fullmäktiges intentioner med beslutet. Förvaltningen tycks inte under några omständigheter vilja hyra ut Hallevibadet. Med sina påhittade, onödiga och försvårande villkor för att ingå ett hyresavtal gör de det i praktiken omöjligt för en privat entreprenör att driva badet. Förvaltningen vill t ex att den
som hyr Hallevibadet ska betala 465.000 kronor per år i hyra till kommunen. Det ska jämföras med Brålandabadet, där den privata entreprenören i stället får ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr för tre sommarmånader. Är det någon som förstår logiken i detta?
Och betala hyra för ett Hallevibad som när det var igång i kommunal regi gick med ett underskott på, enligt den reviderade badutredningen från juni 2023, netto 3,6 milj kr per år…
Det är flera invånare som misstänker att uthyrningen med omöjliga villkor är ett sätt för de styrande i förvaltning, och politik, att kringgå kommunfullmäktiges beslut – och få en rivning till stånd…
Jag kan inte se annat än att Vänersborgs kommun behöver ett bad i Vargön. Ett öppet Hallevibad skulle ge möjlighet för simskola året runt, föreningsliv, rehabilitering, äldres träning och ökad simkunnighet. Det är verksamheter som skulle minska vårdkostnaderna, öka tryggheten och göra kommunen attraktiv för barnfamiljer i och kring Vargön. Det skulle också kunna bli en naturlig mötesplats i området – med t ex minigolf, uteservering och vinteraktiviteter.
För några dagar sedan, den 14 november, gick tiden ut för att lämna anbud. Vi får se om kommunen har fått några anbud.
Jag tvivlar på det.
PS. Glöm inte James Buccis blogginlägg om Dalbobron – se ”Bron”.
==
I denna bloggserie:
- ”Vill du hyra Hallevibadet? (1)” – 19 oktober 2025
- ”Vill kommunen hyra ut Hallevibadet? (2)” – 20 oktober 2025
- ”Hallevibadet: Ändring i upphandlingen (3)” – 22 oktober 2025
- ”Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)” – 28 oktober 2025
- “Hyr ut Hallevibadet! (5)” – 18 november 2025
I morgon sammanträder BUN
Efter att tillsammans med dottern bevistat en fantastisk konsert i Scandinavium med det australiensiska metalcorebandet Parkway Drive så är det dags att förbereda sig inför årets nästa sista sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Imorgon måndag kl 08.30 kommer nämndens eminente ordförande Bo Carlsson (C) att slå klubban distinkt i pulpeten och proklamera mötet öppnat.
Dagordningen denna novemberdag är relativt kort:
Det kommer som vanligt att presenteras en mängd viktig information för nämnden, men det finns inga ärenden som, som jag kan se, kommer att leda till oenigheter eller voteringar. Det blir på sin höjd frågor och diskussioner. Som det brukar bli.
Barn- och utbildningsförvaltningen fick förra året ett uppdrag av nämnden att göra en utredning om den anpassade grundskolan. Bakgrunden var de senaste årens ökning av elever i den anpassade grundskolan. Denna ökning får nämligen både ekonomiska och organisatoriska konsekvenser. Imorgon ska utredningen redovisas.
Den anpassade grundskolan är till för elever mellan 7 och 16 år (årskurs 1 till årskurs 9) som har en intellektuell funktionsnedsättning. Dessa elever bedöms:
“inte ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i grundskolan.”
I den anpassade grundskolan är utbildningen anpassad för att möta varje elevs förutsättningar och behov.
I Vänersborgs kommun är den anpassade grundskolan för årskurs 1-6 lokaliserad vid Mariedalskolan och årskurs 7-9 vid Torpaskolan. Under vårterminen 2025 så hade Mariedalskolan mellan 53 och 56 elever inskrivna och Torpaskolan hade 33 elever inskrivna. Det är också möjligt för elever att läsa integrerat. Det innebär att eleven kan gå i grundskolan och ändå läsa enligt de kursplaner som gäller för den anpassade grundskolan.
Ökningen av elever i den anpassade grundskolan kan ses i hela landet, men den är större i Vänersborg. Det har också inneburit att kostnaderna för anpassad grundskola har ökat kraftigt – från 32,5 milj kr år 2022 till 54,4 miljoner kronor år 2025. En elev i den anpassade grundskolan kostar omkring fyra gånger så mycket som en elev i grundskolan. Elevökningen kommer att fortsätta. Nästa år beräknas 113 elever gå i den anpassade grundskolan jämfört med 101 i år (inkl integrerade elever och elever som går i annan kommun).
På Mariedalskolan används externt hyrda lokaler till 85%. Det finns möjlighet att ta emot fler elever, men utemiljön har vissa brister. Kommunen hyr av Hemsö. Lokalerna på Torpaskolan är kommunens, men de är i behov av verksamhetsanpassningar. Verksamheten upplever också att lokalerna är trånga, särskilt för de elever som läser ämnesområden. Inför läsåret 2025/2026 blir ämnesområdeseleverna fler, vilket ytterligare kommer att göra lokalerna trångbodda
En tanke i utredningen är möjligheten att minska långa skolresor för elever i Dalslandsdelen. Det bedöms att det skulle gå att starta upp en anpassad grundskola i Frändefors sett till den överkapacitet i yta som finns på Frändeskolan och Dalboskolan. En anpassning beräknas kosta cirka 6 milj kr. För att gå vidare krävs dock en fördjupad utredning.
Under ärendet “Information om översyn av förskole- och grundskoleorganisation” får nämnden uppdaterad information om nuläget i uppdraget. Det finns inga handlingar utskickade i ärendet.
BUN ska sedan godkänna en upprättad rapport angående internkontrollen. Syftet med internkontrollen är att säkra en effektiv förvaltning och att undvika att det begås allvarliga fel. Det är mycket som granskas, och det är viktigt.
Men det kanske inte är det mest intressanta för nämndens politiker… Vi politiker får i hög grad lita på förvaltningen i ett sådant här ärende – och sedan får revisorerna avgöra om vi gjorde rätt eller inte.
Kontrollområdet “Elevers rätt till särskilt stöd” är emellertid intressant. EY (Ernst & Young) gjorde förra hösten en fördjupad granskning av det särskilda stödet och kom fram till att BUN (se “BUN får skarp kritik från revisorerna”):
“inte har säkerställt ett ändamålsenligt arbete med särskilt stöd i grundskolan.”
Under vårterminen 2025 genomfördes en omfattande kartläggning av hela processen kring särskilt stöd. Samtliga skolenheter deltog. Utifrån kartläggningen arbetar nu enheterna med analys av processen för särskilt stöd på den egna skolenheten. I april 2026 kommer BUN att få en redovisning av kartläggningen och:
“det uppföljande arbetet som sker på samtliga enheter årskurs 1–9 för att säkerställa alla elevers rätt till särskilt stöd.”
Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att fortsätta arbetet kring det särskilda stödet.
Nämnden ska få en verksamhetsuppföljning. Denna gång har uppföljningen rubriken “Hälsa i fokus”. Det är ett mycket viktigt område. Det finns inget underlag utskickat i förväg.
BUN ska få besök av stadsarkitekten som ska prata om, och förhoppningsvis få synpunkter på, den Arkitekturpolicy som kommunen ska ta fram.
Som vanligt presenteras en månadsuppföljning. Den visar att det ekonomiska resultatet uppgår till +2,4 milj kr för oktober. Prognosen för 2025 är en budget i balans. Man kan också konstatera att barn- och elevminskningen fortsätter.
Måndagens “tunga” ärende är ärende 7: “Budget 2026, Mål- och resursplan 2026-2028; Verksamhetsplan 2026-2028”. Det är en verksamhetsplan för nämnden och en för förvaltningen.
Förvaltningen beskriver nämndens verksamhetsplan så här:
“Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål, tilldelade målvärden och riktade uppdrag som beslutats i Mål- och resursplan 2026- 2028. Utifrån inriktningsmålen har barn- och utbildningsnämnden processat fram förväntade resultat – uppnå, med tillhörande ambitionsnivåer och förväntade resultat – genomföra.”
Kommunfullmäktige har beslutat om fem inriktningsmål, tilldelade målvärden och ett antal riktade uppdrag. Dessa ska alla nämnder arbeta efter. Det finns emellertid ett inriktningsmål som särskilt angår BUN:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Då har fullmäktige satt ambitionen att andelen elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram ska vara 86,0% nästa år och 86,4% år 2028. Det är en ambitionshöjning.
Naturligtvis tar de flesta för givet att ett sådant här inriktningsmål följs av en ekonomisk satsning på t ex fler pedagoger. Men så är det inte i Vänersborg. I Vänersborgs kommun tycks det viktigaste vara själva dokumenten, och formuleringarna i dem. Sedan får tjänstepersonerna göra så gott de kan. Och blir det bra resultat så är det tack vare politikernas tydligt formulerade mål (i dokumenten) och om verksamheterna inte når upp till målen så är det självklart alla anställdas fel…
Barn- och utbildningsnämnden har satt upp tre förväntade resultat som är kopplade till detta inriktningsmål. Ett av resultaten är, återigen, behörighet till yrkesprogram. BUN har lägre ambitionsnivåer än fullmäktige, men det kan bero på att fullmäktige ser till kommunen som helhet – nämnden ser bara till de kommunala skolorna. Och BUN är mer realistisk, utifrån t ex tilldelade ekonomiska medel. Det är intressant att kommunfullmäktige har större tilltro till Fridaskolans utveckling än till de kommunala skolornas.
Nämndens två andra förväntade resultat är “Elever i åk 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt” och “Elever i åk 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen, kommunala skolor”. Förväntningarna är höga på att båda resultaten ska bli bättre. Det känns inte riktigt som nämnden har tänkt rätt. De tre förväntade resultaten är lite motsägelsefulla.
Ett annat förväntat resultat är att “Barn 1-5 år inskrivna i förskola, hemkommun, andel (%)” ska fortsätta öka. Det kommer säkerligen att uppnås med tanke på att kommunfullmäktige gav klartecken till BUN att fatta beslut om att utöka den avgiftsfria vistelsetiden i allmän förskola för barn 3-5 år från 15 till 25 timmar. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.)
Under benämningen “Förväntade resultat – genomföra” ska en uppföljning genomföras av kvaliteten i undervisningen i fritidshemmet.
Enligt beslut om Mål- och resursplan 2026–2028 fastställde kommunfullmäktige barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 till 1.027,1 milj kr, alltså drygt 1 miljard. Efter detta beslut har nämndens ram justerats upp med 28,3 milj kr för lönerevision vilket ger en total budgetram för 2026 om 1.055,4 milj kr.
De ekonomiska medlen fördelas på följande vis:
Det kan nämnas att nämnden tillämpar en resursfördelningsmodell där 95% av verksamhetsbidraget i förskola, förskoleklass, grundskola samt fritidshem fördelas ut till de olika enheterna per barn och elev medan återstående 5% fördelas enligt social struktur utifrån vårdnadshavares utbildningsbakgrund.
I Verksamhetsplanen för förvaltningen, som vi politiker bara ska ta del av och inte fatta beslut om, noterar jag följande formulering:
“Genom att lyfta fram barnens röster strävar rektorerna efter att inspirera ansvariga politiker att fatta modiga beslut.”
Tyvärr klingar denna vädjan oftast ohörd. Det skulle kunna behövas modiga beslut med tanke på att barn- och utbildningsförvaltningen framåt ser:
“ett fortsatt behov av ett intensivt arbete för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd vilket innefattar både språkliga och psykosociala behov. Över tid har även behoven av extraordinärt stöd ökat … Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten.”
Och till sist ytterligare några utmaningar för barn- och utbildningsnämnden:
“Kopplat till barn- och utbildningsnämndens förväntade resultat finns fortsatt utmaningar kopplat till sjukfrånvaro, bemanning samt krav och resurser.”
Och med de orden hoppas jag att jag är tillräckligt förberedd inför morgondagens sammanträde.
==
James Bucci (V) publicerade idag del 15 i bloggserien om Dalbobron – ”Time to bring in The Police”.
Författarsamtal: Syrizas uppgång och fall
Öppet möte
alla socialister, sympatisörer och nyfikna till vänster
är välkomna på författarsamtal!
Den 18 november kl 17.30-20.00 på Kronogatan 2 i Vänersborg.
Jonas Karlsson samtalar om sin bok ”Syrizas uppgång och fall”:
”en bok för dig som vill förstå både vänsterns möjligheter – och de största fallgroparna när ett vänsterparti närmar sig makten.”
Det blir en kväll med intressanta samtal om organisering och rörelsebyggande, både lokalt men också med internationell utblick. Det kommer även att finnas möjlighet att köpa boken.
Det blir också arbetarsånger av Alban Faust, riksspelman från Dalsland, och det bjuds på höstfika av kvinnoföreningen Shabelle.
VÄLKOMNA!
KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)
Igår onsdag var det sammanträde med kommunstyrelsen (KS). Dagordningen hade följande utseende:
Under punkten “Information vid kommunstyrelsens sammanträde” återfanns fyra föredragningar: “Avrapportering: Granskning av lokalförsörjning” (Ernst & Young), “Forum Vänersborg Stad ekonomisk förening”, “Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” och “Kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2026”.
I vanlig ordning hade kommundirektör Tegenfeldt en information, som nu för tiden mestadels är skriftlig. Kommundirektören redogjorde dock muntligt för läget kring Dalbobron.
KS fick reda på att färjan är på väg (färjan är troligtvis redan framme när du läser detta) och att trafiken över den beräknas starta den 10 november. Ställtiden för fartyg att passera beräknas till 30-40 min, dvs den tid det tar att flytta färjan ”fram och tillbaka”. Det ska också bli något slags system som signalerar när fartyg är på väg in i kanalen. Det jobbas även med att öppna informationskanaler som t ex P4 Väst och kommunens hemsida. För övrigt tar hela brofrågan mycket tid och kraft för många tjänstepersoner. Det sas att 3-4 personer enbart arbetar med handlingar… (Se James Buccis bloggserie “Bron”.)
Riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter
Ärendet om reviderade riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter inleddes med en föredragning. Den hölls av en mycket kunnig och insatt mark- och exploateringsingenjör. Undertecknad vänsterpartist ställde många frågor och lämnade framför allt flera synpunkter. Det gjorde jag utifrån innehållet i tisdagens blogginlägg. (Se “KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”.)
De nya riktlinjerna innebär en skärpning av kommunens kontroll över markhantering, en tydlig maktförskjutning till kommunens fördel. Och visst, det skulle man kanske kunna anse vara riktigt, men kommunen vill ju ha företag som skapar arbetstillfällen och bygger i kommunen…
Det betonas i riktlinjerna att kommunen vid markförvärv kan ställa krav på genomförandeåtgärder och säkerheter i form av pant, bankgaranti, borgen och viten vid markköp. Om frivilliga överenskommelser inte kan nås vid markförvärv kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder (expropriation) om ett markförvärv är av stor vikt för kommunens utveckling. Kommunen kan komma att kolla småföretagares ekonomiska stabilitet.
Det står vidare:
“Ett exploateringsavtal är alltid villkorat av att detaljplanen vinner laga kraft.”
Om detaljplanen inte antas, eller upphävs, förlorar fastighetsägaren/företagaren de investeringar som har gjorts. Vilken småföretagare eller fastighetsägare vill och kan riskera det?
Det är helt lagliga åtgärder och i många fall helt befogade (även om det är betydligt svårare att vidta tvångsåtgärder än vad som framgår av riktlinjerna). Men kommunens makt lyfts upp så onyanserat och ensidigt att det antagligen kommer att te sig skrämmande och avskräckande för vilken småföretagare som helst som skulle vilja utöka sin verksamhet eller etablera sig i Vänersborgs kommun. De skulle antagligen kunna få lämna hus och hem vid t ex en ny pandemi för att tillgodose kommunens ekonomiska krav.
Det var tyst frän den borgerliga sidan. Det är helt ok, men jag blev något förvånad över att t ex moderaterna inte sa något. De andra partierna höll med tjänstepersonerna om att det viktigaste resultatet av revideringen var att riktlinjerna hade fått bättre struktur, blivit tydligare och därigenom ge bättre vägledning. Och visst, det har blivit betydligt tydligare vilka maktbefogenheter kommunen har och hur dessa kan användas….
Jag är övertygad om att fastighetsägare och småföretagare inte upplever att Vänersborgs kommun är den myndighet de helst vill möta. Tyvärr har jag inte sällan erfarit att småföretag hellre etablerar sig i våra grannkommuner.
Jag yrkade på återremiss med följande motivering:
“Kommunen håller sig inom lagens ram. Men riktlinjerna innebär en maktförskjutning till kommunens fördel och kan i tillämpningen påverka den privata äganderätten mer än tidigare.
För att säkerställa rättssäkerhet och förtroende bör kommunen:
- Klargöra att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
- Införa krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
- Fastställa tydliga kriterier för när ekonomiska garantier eller säkerheter får begäras.
- Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.”
Det verkar dock som om jag var ensam om att se farorna med de nya riktlinjerna. Det var bara Göran Svensson (MBP) som biföll mitt yrkande. De andra ledamöterna verkade tämligen ointresserade, eller kanske nöjda med kommunens ökade makt över sina invånare. Voteringen slutade 13-2.
I “sista stund” begärde Henrik Harlitz (M) att få lämna en protokollsanteckning. När ordförande Augustsson (S) frågade vad den handlade om sa Harlitz något om att ta hänsyn till småföretagare. Jag hörde inte riktigt, men det lät som något som jag hade anfört som skäl för min återremiss…
Riktlinjerna ska slutligen beslutas av kommunfullmäktige.
Samhällsbyggnadsnämnden har utrett möjligheterna att använda Norra skolan för förskola, musik- och kulturskola samt daglig verksamhet. Det skulle naturligtvis vara praktiskt möjligt att placera dessa verksamheter på Norra, men utredningen visar att kostnaderna för ombyggnad och renovering skulle bli alldeles för höga samtidigt som det skulle innebära stora problem för en del verksamheter. (Se “BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”.)
På TTELA:s webbplats idag återfinns en artikel om Norra skolan. (Se “Vänersborgs kommun vill sälja Norra skolan”.)
“Nu satsar kommunstyrelsen i stället på att vilja göra om detaljplanen så att det blir tillåtet och möjligt att utveckla bostäder och/eller kontor, för att underlätta en försäljning av lokalerna.”
Och det stämmer. Igår behandlades ärendet i KS. Det blev ett enhälligt beslut att föreslå kommunfullmäktige att ge:
“byggnadsnämnden i uppdrag att i en planprocess pröva möjligheten att tillåta ändamålen bostad, handel och kontor i stället för nuvarande allmänna ändamål för Norra skolan i syfte att förbereda en försäljning av fastigheten.”
Vänsterpartiet och Moderaterna, som de senaste 10 åren har velat se en utbyggd tvåparallellig F-6-skola på Norra skolan, har förlorat kampen. Det kommer med all sannolikhet att i framtiden bli exklusiva bostäder av de gamla fina skolbyggnaderna…
Anm. Nästa inlägg handlar om ärendena Fyrstad Flygplats, Socialnämndens begäran om tilläggsanslag och Forum Vänersborg – se ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (2)”.


































































Senaste kommentarer