Arkiv
KS i onsdags (2/2)
“Sammankomster på fler än 50 kan ge fängelsestraff.”
Så löd Aftonbladets rubrik på hemsidan några minuter efter Stefan Löfvens presskonferens igår fredag.
Det betyder att Vänersborgs kommunfullmäktige inte kan sammanträda den 15 april, i varje fall inte i den form som vi är vana vid. Jag ser emellertid framför mig hur några personer redan nu arbetar febrilt med att kunna hålla mötet, liksom andra möten, på distans. Det blir nog inte det lättaste. Fullmäktige består av 
51 ledamöter och 29 ersättare (sammanlagt 80 personer alltså). Och då räknar vi inte med tjänstemän, media och åhörare. Alla sammanträden är nämligen offentliga enligt kommunallagen. Det betyder att alla som vill ska få och kunna se och höra sammanträdet. Vi får se hur “mötesarrangörerna” lyckas. Jag tror inte att det vore någon större katastrof om sammanträdet ställdes in.
Kommunstyrelsen hade alltså sammanträde i onsdags. De flesta ärenden skulle vidare till och avgöras av kommunfullmäktige. Men några beslutades direkt av kommunstyrelsen. I torsdags skrev jag om några av dem, om extrapengar till miljö- och hälsoskyddsnämnden, styrande dokument och ett nyligen framtaget lokalförsörjningsunderlag. (Se “KS i onsdags (1/2)”.)
Onsdagens sammanträde var också en så kallad bolagsdag. De kommunala bolagen var där och informerade. Det brukar vara intressant att lyssna på och det är något som alla fullmäktigeledamöter borde få tillfälle att höra. Och vad jag förstår så är det också kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levins avsikt att så ska bli fallet.
Barn- och utbildningsnämndens “gamle” förvaltningschef Kent Javette har efter pensioneringen gått och blivit politiker. Och dessutom socialdemokrat. Javette är inte bara ordförande i Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum, utan också i Vattenpalatset Vänerparken AB.
Vattenpalatset är en dyr affär för Vänersborg. Vattenpalatsets bidrag, eller ägartillskott som det kallas, från Vänersborgs kommun uppgick förra året, liksom 2018, till 7,6 milj kr. Det är mycket pengar. Till det tillkom en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr.
Vattenpalatset är populärt. Förra året ökade antalet badbesökare med ca 4.000, så att det totala antalet beräknades uppgå till ca 91.000. Till det tillkom också ca 7.000 övriga besökare samt ca 520 elever i simundervisning från kommunens skolor.
Vattenpalatsets avtal med Vänerparken (som är privatägt) sträcker sig fram till 2025. Javette undrade, har det sagts mig, hur kommunstyrelsen såg på framtiden med bad i Vänersborg. Ska man t ex göra investeringar? Jag vet inte hur inställningen var i kommunstyrelsen, men efter en fråga om hur stora investeringar det kunde vara fråga om så kunde Javette inte ge något direkt svar. Han meddelade dock att bassängfundamentet behövde göras om. Och det låter ju tämligen dyrt…
Vattenpalatsets framtid kräver onekligen en del funderingar. Det är nog viktigt att politikerna på allvar börjar tänka igenom baden i kommunen. Den kanske viktigaste frågeställningen, som jag ser det, är: ska kommunen i ekonomiskt kärva tider låta de äldres, sjukas, barns och ungdomars behov stå tillbaka – för en fortsatt sponsring av en icke lagstadgad badverksamhet?
Från vatten inomhus till vatten utomhus. Det är varierande att sitta i kommunstyrelsen…
Jag vet inte om det är en pappersprodukt, dvs önsketänkanden och förhoppningar, eller om det är ett verkligt framtidsscenario. Eller vad det är… Men Trafikverket har tagit fram en överenskommelse om en utveckling av Vänersjöfarten. Det är tänkt att Vänersjöfarten ska bli konkurrenskraftig så att:
“järnvägssystemet [kan] avlastas och minskning ske av andelen lastbilstransporter”
Trafikverkets prognoser bygger på att godsmängden inom Vänersjöfarten ska öka med 50% jämfört med 2014 års nivå. Godsmängden är tänkt att uppgå till 2,8 milj ton år 2040. Idag liksom de senaste åren, 2016-2019 (jag har dock inte siffran för just 2014), har godsmängden pendlat kring 1,5 milj ton.
2014 läste jag en utredning som hade initierats av Trafikverket, och om jag inte minns fel satt Gunnar Lidell med i den. Den utredningen förutspådde att de framtida godsmängderna inom Vänersjöfarten skulle öka till nästan 4 miljoner ton fram till 2030. De två prognoserna stämmer således inte riktigt… Förväntningarna har skruvats ner betydligt.
Vad jag förstår så uppnådde emellertid sjögodsvolymerna i Vänersborgs hamn “målet” redan 2017. Och trots en minskning 2019 (jämfört med 2017) så hade godsmängden ändå ökat mer än 50% jämfört med 2014… Förra året anlöpte för övrigt 34 båtar Vänersborgs hamn. Det var faktiskt mer än en båt varannan vecka… Varje båt fraktade i genomsnitt 3.000 ton. (Maximalt kan båtarna ta 4.000 ton.) Som en jämförelse, hamnen i Uddevalla kan ta större fartyg, upp till 50.000 ton. Antal fartygsanlöp i Uddevalla var förra året 262 st. Vänersborgs betydelse som hamnstad kan faktiskt ifrågasättas…
Hur som helst. Kommunstyrelsen förband sig i onsdags att verka för en satsning som leder mot Trafikverkets senaste mål. Dessutom ska det från kommunens sida tillsättas arbetsgrupper, som ska ta fram konkreta åtaganden. Vi får väl se vad Vänersborg kan tillföra arbetsgrupperna. Och hur mycket det ska kosta. För övrigt anser jag att de transporter som är nödvändiga ska ske så miljövänligt som möjligt. Och är det med båt så är det… Fast jag tvivlar.
Och så var det till sist Ursand… Men det tror jag får bli en tredje KS-blogg.
PS. På Facebookgruppen “Vänersborgare” har det stundtals varit en mycket het diskussion. Det är mina bloggar om kommunens (Fastighets AB) stundande köp av Bergagården som har rört upp känslor, särskilt liberalen Jan Carlsteins känslor… Han skrev (ordagrant citat):
“Det är väl inget fel. Som 1 av 3styrelseledamoter i Fastigheter AB Vänersborg står jag bakom detta köp. Dinna personliga aversion mot Bo Carlsson bör inte förmörka det kloka i denna långsiktiga affär?”
Även kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) deltog i “tråden”.
KS i onsdags (1/2)
Igår onsdag hade kommunstyrelsen (KS) sammanträde.
Enligt den planering som ledamöterna fick information om innan mötet så skulle det hållas som vanligt. Beslutet från kommunfullmäktige förra onsdagen (se “Decimerat KF och Holmenförsäljning”) hade nämligen inte vunnit laga kraft – och därför gavs det inga möjligheter att delta på distans. Jag hade hoppats att ordförande Benny Augustsson (S) ändå på något sätt skulle ha använt sin kreativa förmåga till att arrangera mötet så att ALLA kunde delta. För min del ansåg jag att det behövdes lite 
fler åtgärder än en rekommendation att ledamöterna inte borde kramas… Sammanträdet sköts inte heller upp, vilket det skulle kunna ha gjorts. SKR (Sveriges kommuner och regioner) kom i måndags ut med ett PM (kan laddas ner här) om vad som gäller:
“Visst beslutsfattande måste ske i kommuner och regioner. Det är därför knappast möjligt att ställa in alla sammanträden i fullmäktige och nämnder under viss tid. Det kan vara fråga om tidsfrister som måste iakttas och vissa myndighetsärenden måste avgöras utan dröjsmål. Om inte sådana tvingande omständigheter föreligger kan det dock finnas möjlighet att ställa in sammanträden.”
Jag lämnade återbud till kommunstyrelsens sammanträde.
Kommunstyrelsens ärendelista var diger:
Till den digra ärendelistan följde ett underlag på 642 sidor. Det frestar på att vara påläst… Jag vet inte hur många timmar jag ägnade enbart åt ärendet, ”Köp av del av Fastighet Vänersborg Hunneberg 1:5, Bergagården”… (Se “Nej till köp av Bergagården”, del 1, del 2 och del 3.)
De allra flesta av kommunstyrelsens ärenden ska vidare till kommunfullmäktige. Och det är ju egentligen då som det blir skarpt läge, det är då de slutliga besluten ska fattas. Jag tänkte därför blogga om flera av dessa ärenden som en, så att säga, förberedelse till KF-sammanträdet den 15 april. I denna blogg tar jag därför bara upp de ärenden som avgjordes av kommunstyrelsen. Och alla dessa ärenden gick för övrigt, vad det har sagts mig, igenom som “det var tänkt”. (Det dröjer ett tag innan ett justerat protokoll är klart.)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden fick 497.000 kr extra i årets budget för ökade hyreskostnader. Hyran fördubblades nämligen efter kommunhusets renovering… Beslutet innebär alltså att en del av kommunens förvaltning nu ska skicka extra pengar till miljö och hälsa som i sin tur skickar dessa pengar till en annan del av kommunens förvaltning… Och överallt sitter det antagligen personer som räknar, skriver fakturor, mailar, expedierar, bokför och betalar. Och skickar interna fakturaavgifter… Visst sker allt lite enklare med IT-stöd, men det känns ändå som något grundläggande fel. Hur många är egentligen anställda enbart för att administrera interna överföringar och betalningar?
Jag noterade att det i handlingarna till ärendet stod:
“Nämnden beskriver flera kostnadsökningar som uppstod i samband med omorganisationen då miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och byggnadsförvaltningen slogs ihop till en förvaltning.”
Tänk, jag trodde att sådana här omorganisationer och sammanslagningar skulle spara pengar… Men det kanske de gör – på sikt.
KS antog vidare riktlinjer för styrande dokument. Det handlar om ett styrande dokument för området styrande dokument. Det låter byråkratiskt, men det är ett mycket viktigt arbete. I riktlinjen beskrivs nämligen:
“struktur, terminologi och beslutsnivåer för Vänersborgs kommuns styrande dokument.“
Det är också ett nödvändigt arbete. Om inte annat för att revisorerna har “klagat”. De påbörjade 2018 en granskning av kommunens styrdokument, men kommunen bedömdes inte uppfylla något av de kontrollmål som uppställts inför granskningen. Och därför avbröt revisorerna granskningen.
Oavsett revisorer är det viktigt att det här arbetet blir klart och att det blir bra. Förvaltningen är på god väg.
Ärendet “Lokalförsörjningsunderlag” noterades av kommunstyrelsen. Syftet med lokalförsörjningsunderlaget är att:
“det ska utgöra ett verktyg för planering av framtida behov samt att med god framförhållning kunna bedöma dels framtida investeringsbehov, dels kommunens samlade lokalkostnader.”
Underlaget är på många sidor, men det är en ganska intressant läsning. Materialet innehåller en hel del matnyttigt. Till stor del handlar det om socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens situation och behov. Även kultur- och fritidsnämnden beskrivs.
I materialet finns det jämförelser av lokalkostnader med andra kommuner:
“Kostnaderna för förskola och grundskola F-9 är 5% respektive 6% lägre än kommungruppens. För fritidshemmen är kostnaden 10% högre än för kommungruppen.”
Det kan vara värt att hålla i minnet för alla skolpolitiker…
Det talas om att det finns överytor i grundskolans högstadier. Det visar sig att det bara finns “överytor” på Dalboskolan. Och vad jag förstår så blir det fler elever där till hösten… Silvertärnans överytor beror på, som står på annan plats i texten, att lokaler inte kan användas just nu på grund av renovering och ombyggnad.
Barn- och utbildningsnämndens hyreskostnader kommer att öka markant de kommande åren:
“Under perioden 2018-2023 pågår ny- och ombyggnad av skolor (Öxnereds skola, Silvertärnan, Brålanda skola och Holmängen skola) för 642 mkr. Skolorna beräknas vara klara under perioden 2020-2023. Den sammanlagda ökade hyreskostnaden för dessa skolor kan beräknas till ca 45 mkr. Idag betalar barn- och utbildningsförvaltningen drygt 90 mkr i hyra/år för sina förhyrda lokaler. … Tittar vi enbart inom barn- och utbildningsförvaltningens budget kan 45 mkr kr översättas till ca 75 lärare.”
Det blir onekligen, som man säger nu för tiden, en utmaning…
Enligt lokalförsörjningsunderlaget finns det betydande “överytor” i socialnämndens särskilda boenden och för LSS-boendena.
“Vänersborg har satsat på sina äldreboenden och valt att investera i stora gemensamhetsutrymmen med exempelvis gym, bastu, solrum, metodrum m.m.”
Vänersborgs lokalkostnader för äldreomsorg, funktionsnedsättning SoL och funktionsnedsättning LSS är betydligt högre än för jämförbara kommuner.
“Om vi utgår från att 80 kvm per boende är optimalt finns idag en överkapacitet per boende på 25 kvm vilket totalt ger en överyta på 9.925 kvm vilket skulle täcka behovet av yta för 124 boende.”
Jag kan väl tycka att utredarna ibland har ett väl ekonomistiskt synsätt på socialtjänstens boenden. Det kanske inte kostar för mycket i Vänersborg, det kanske är så att andra kommuner satsar för lite på boendena? De äldre kanske inte får det boende de förtjänar i andra kommuner för att få en värdig ålderdom efter åratal av slit i arbetslivet? Det finns andra faktorer att ta hänsyn till i välfärdssektorn än “ekonomisk effektivitet”…
För kultur- och fritidsnämndens del står det i materialet:
“Kostnaden för fritidsgårdar är i Vänersborgs kommun väsentligt lägre än kommungruppens då de ligger 45% lägre. Kostnaden för Idrotts- och fritidsanläggningar är däremot något högre än kommungruppens då de ligger 18% högre.”
Jag kan tänka mig att det är arenan som drar upp kostnaderna.
Några andra intressanta uppgifter i underlaget:
- “Genomförs de beslutade projekten samt de behov som redovisas innebär det investeringar om ca 930 mkr i kommunens fastigheter för verksamhetslokaler fram till år 2030.”
- “Om inte mer medel kan avsättas för underhåll kommer det eftersatta underhållet att öka ytterligare.”
- “Ett bristande underhåll riskerar att öka kostnaderna för underhållet när det blir akut och att öka investeringsbehoven då det inte längre är lönsamt att restaurera byggnaden.”
- “Hur stor andel av lokalerna som är inhyrda är i dagsläget oklart då en fullständig förteckning över alla externa hyresavtal saknas.”
- “Exempelvis går för en kontorsarbetsplats som kostar 90.000 kr om året mer än halva kostnaden till inredning, utrustning, städning och annan service.”
- “Att ta tillvara på det befintliga lokalbeståndet är minst lika viktigt för lokalförsörjningen som nyinvesteringar.”
Kommunstyrelsen avgjorde ytterligare några ärenden igår, t ex om Vänersjöfarten och detaljplan Ursand. Jag återkommer.
Dagens KS – och Bergagården
Vänersborgs kommunstyrelse sammanträdde idag. Det var 15 politiker närvarade och 15 politiker frånvarande. En närvaro på 50% alltså.
Det är inte ok tycker jag. Ur demokratiskt hänseende är det inte det. Personer som råkar tillhöra en riskgrupp, eller har en nära anhörig i hemmet som gör det, diskrimineras. (Diskriminering är ett tungt ord… Borde jag lägga till “på sätt och vis”? Eller är det så “på riktigt”?)
Jag var inte där och därför skriver jag ner vad andra har berättat för mig.
Det var en dag fylld med information:
Det är självklart tråkigt att vara frånvarande, och särskilt tråkigt var det att missa Johan Olofson från Kunskapsförbundet Väst och Kent Javette, min gamle chef.
Just informationen om Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum är ju tämligen aktuell i dessa tider. Inte för att muséet ska blandas ihop med varken FABV:s köp av Bergagården eller Stiftelsen Bergagården. Fast det finns naturligtvis beröringspunkter. Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB är ett av Vänersborgs kommuns helägda bolag. Och fastigheten där muséet står ägs faktiskt av Fastighets AB Vänersborg.
Kungajakt- och viltmuséet kommer att fortsätta ägas av kommunen oavsett vem som äger Bergagården. Och de verksamheter som muséet bedriver (se muséets hemsida):
“Älgsafari på berget, spana på bäver från en kanot på Hunnebergs lugna vatten eller ta en avkopplande cykeltur på någon av cykellederna runt området. Köp ett fiskekort och upplev på egen hand den trolska stämningen på någon av Hunnebergs vackra fiskesjöar eller vandra i grupp i härlig naturmiljö.”
Ja, dessa aktiviteter kommer att vara kvar även om någon annan, t ex Spiskupan, hade fått köpa Bergagården. Så argumentet som har hörts i debatten att folk i allmänhet och människor med funktionsvariation i synnerhet riskerar att “stängas ute” om ett privat företag köper Bergagården håller inte. På sin höjd är risken att vänersborgare och turister inte får dricka kaffe och äta på Spiskupan eller att de utestängs från grillplatserna på gården. De här riskerna torde emellertid vara obefintliga.
För övrigt kommer hela Hunneberg och Halleberg att stå öppna för allmänheten vad som än händer med Bergagården. Och då kan jag väl också passa på att återge (se här) vad muséet skriver på sin hemsida:
“För att bevara och utveckla bergens natur- och kulturvärden har Sveaskog valt att göra Halle-Hunneberg till ekopark. Förutom skogens betydelse för friluftslivet och människans välbefinnande finns det andra skäl till att Halle- Hunneberg blev en av 36 ekoparker. Först och främst är det ett stort sammanhängande skogsområde i en del av landet där det är ont om just sådana områden. Halle- och Hunneberg är idag Västsveriges enda ekopark.”
Det finns naturligtvis också beröringspunkter till Stiftelsen Bergagården. Kent Javette (S) är t ex ordförande i både Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum. På informationen i kommunstyrelsen idag sa Javette att julmarknaden skulle sluta arrangeras av Kungajaktsmuséet och övertas av Stiftelsen.
Det här har jag inte sett i några protokoll eller andra papper, men jag skulle kunna tänka mig att det kan vara mycket arbete med julmarknaden för de kanske 100.000 kr som julmarknaden ger i vinst…
Kommunstyrelsen fattade naturligtvis också beslut i ärendet “Köp av del av Fastighet Vänersborg Hunneberg 1:5, Bergagården”…
Vid en fråga från James Bucci (V) hävdade återigen FABV:s ordförande Bo Carlsson (C) att Spiskupan hade lovat att “ta sin del” av VA-kostnaderna. Det stämmer inte.
För det första. I det nu gällande hyresavtalet mellan Sveaskog och Stiftelsen står det:
“Hyresgästen svarar för lokalens uppvärmning, varmvatten, elektrisk ström samt vatten och avlopp. … Det åligger hyresgästen att på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder som av försäkringsbolag, myndighet eller domstol kan komma att krävas för lokalens nyttjande.”
Stiftelsen Bergagårdens ordförande Kent Javette (S) hade funderingar kring dessa förhållanden och frågade Sveaskog. Javette fick svaret den 17 juni 2019 (se “Bo, Bergagården och en nyhet”):
“detta hyresavtal [är] alltså inte … något ”vanligt” hyresavtal där hyresgästen betalar en marknadsmässig hyra och fastighetsägaren svarar för sedvanligt underhåll. Istället är det i det här fallet Stiftelsen som ansvarar för alla typer av skötsel och underhållsåtgärder på fastigheten.”
Och för det andra, och det avgörande. Så här står det i hyresavtalet från den 24 januari 2017 mellan Stiftelsen Bergagården (hyresvärd) och Spiskupan Bergagården AB (hyresgäst):
”Hyresvärden svarar för att byggnadens vatten och avloppssystem samt att försörjande el- och vattenledningar hålls i gott skick.”
Solklart!
Bo Carlsson menade tydligen vidare, enligt mina källor, att “vi får köpa först och se över de olika alternativen sen, vi får se vad det kostar när köpet är klart”. Och så får det i så fall naturligtvis inte gå till. Alla fakta, alla papper, måste finnas på bordet innan beslut fattas. Hur vet politikerna annars vilka beslut de tar? Och vad de kostar?
Ingen framförde vad jag förstår de “formella” och juridiska argumenten från Kommunallagen 10 kap 3 §:
”Om en kommun … lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige
4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas”
“Innan de fattas”… Fastighets AB har vänt på ordningen och fattat beslutat innan fullmäktige har sagt sitt… (Se “Nej till köp av Bergagården (3/3)”.) Kanske kommer detta att framföras i kommunfullmäktige nästa månad?
James Bucci (V) yrkade avslag på förslaget om köp av Bergagården. Han fick stöd av MBP, medan SD avstod. Alla andra partier röstade bifall…
Det blev också en votering om Lutz Rininslands (V) och min motion “Fortsätt, men gör rätt!”. Den avslogs med röstsiffrorna 9-6. Det var M+KD+MBP+V som röstade för bifall. De andra var mot. Avslaget är uppseendeväckande eftersom yrkandet var:
“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”
Det är fantastiskt – majoriteten avslår att politikerna “söker att åstadkomma en lösning”. Och en lösning på de frågor som motionen tar upp har hela direktionen i KFV i diskussioner ställt sig bakom. Även ledamöterna från S+C (det finns ingen från MP Vänersborg i direktionen). Du kan läsa mer på Lutz Rininslands blogg. (Se “Två motioner – bifall och avslag”) och motionen kan du läsa genom att klicka här.)
Det var dessa beslut som kommunstyrelsen hade olika åsikter om. De andra besluten gick som på räls. Nästan. I beslutet om Ursand avstod M, KD, MBP och SD. M+KD+MBP skrev en protokollsanteckning. Men det återkommer jag till vid ett senare tillfälle. Och, SD yrkade bifall till sin motion om att kommunfullmäktige ska införa en frågestund för allmänheten. Det blev dock ingen votering.
Jag hoppas att jag kan vara med i de fortsatta sammanträdena med kommunstyrelsen – och kommunfullmäktige.
Nej till köp av Bergagården (3/3)
Anm. Det här är en direkt fortsättning på min förra blogg, ”Nej till köp av Bergagården (2/3)”.
Intäkter
Syftet med ett aktiebolag är att gå med vinst, kommunala aktiebolag kan ha andra ändamål. Som t ex att ”stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun” (ur FABV:s bolagsordning). Men gör kommunen stora investeringar, särskilt i icke lagstadgad verksamhet, så bör kommunen och dess politiker titta på intäktssidan. Det hör naturligtvis till när de totala kostnaderna för ett förvärv av en fastighet ska beräknas. (Kommunen kan ha, och har ofta, andra syften med verksamheterna. När det gäller Bergagården så diskuterade jag dessa under rubriken “Varför vill kommunen köpa Bergagården?”.
Inte heller när det gäller framtida intäkter finns det några uppgifter i underlagen till kommunstyrelsen. (Det finns ju inte heller några på kostnadssidan…) Det enda som står är att:
“Vid det senaste mötet i beställargruppen fick kommundirektörerna i de tre kommunerna i uppdrag att ta fram ett underlag för medfinansiering från Trollhättans och Grästorps kommuner för att säkerställa driftskostnader för Vänersborgs kommun i samband med köp av Bergagården.”
Ska Vänersborgs kommun genom Fastighets AB Vänersborg (FABV) nu köpa Bergagården så är det klart att det vore tacksamt om Trollhättans Stad och Grästorps kommun vore med och betalade. Jag förstår bara inte riktigt varför de skulle göra det? Varför skulle Trollhättan och Grästorp betala för konsekvenserna av ett fastighetsköp i Vänersborg? De är ju med och betalar för verksamheterna på Hunneberg genom att de är medlemmar i Stiftelsen Bergagården, men Vänersborgs kommuns köp av en fastighet…? Det minsta man kan begära är någon typ av förklaring i underlaget, och kanske skulle KS till och med avvakta besked från Trollhättan och Grästorp innan själva köpet godkändes…
Förutom de förhoppningar som underlaget tydligen fäster till Trollhättan och Grästorp antar jag att de enda inkomster som FABV kommer att få, är de inkomster som Sveaskog fick från fastigheten Hunneberg 1:7. Och det är nog inte mycket mer än den hyra som betalades för byggnaderna av Stiftelsen Bergagården och Skogsvargarna. Det var dessa som hyrde på Bergagården. Och eftersom Skogsvargarna nu har fått köpa sin byggnad så blir det inga intäkter därifrån för FABV. Stiftelsen Bergagården betalade 128.000 kr/år till Sveaskog. Det är hela den hyra som FABV kan räkna med. Och då ska vi komma ihåg att Stiftelsens pengar kommer från tre kommuner varav bidraget från Vänersborg är störst…
Arrangemang som julmarknader ordnades vad jag förstår av Kungajaktsmuséet som då hyr innegården av Stiftelsen (för en tämligen låg summa). Intäkterna därifrån kommer då inte heller FABV tillgodo. Vilket inte heller hyran från restaurang Spiskupan gör. Spiskupan betalar årligen en hyra på 253.000 kr, men pengarna går till Stiftelsen Bergagården.
Som jag ser det så kommer FABV och Vänersborgs kommun bara att ha kostnader för köpet och inga inkomster. Och det för att kommunen inte anser att Spiskupan, den andre spekulanten på fastigheten, kan tillgodose vänersborgarnas behov av “tillgång till natur- och friluftsliv” och “fortsätta utveckla besöksnäringen på Hunneberg”.
Ja, herregud…
Inför morgondagens kommunstyrelse
På onsdag ska kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige att Fastighets AB Vänersborg (FABV) ska köpa fastigheten Hunneberg 1:7
Beslutet kommer att tas utan att alla fakta ligger på bordet, utan att politikerna vet var de totala kostnaderna för köpet och driften kommer att hamna. Och egentligen utan att veta vad FABV och kommunen ska ha fastigheten till. Det finns inga som helst planer eller förslag på vad detta fastighetsköp kommer att innebära i praktiken och vilka åtgärder kommunen planerar. Precis detsamma gäller för Bo Carlsson och FABV. Jag anser att det är oansvarigt att som politiker vara med och fatta ett beslut utan ha med alla fakta. Det handlar om inte annat om för mycket pengar.
Och utifrån de fakta som finns så talar allt emot ett köp…
Jag är till skillnad från t ex moderater, liberaler och centerpartister övertygad om att en privat aktör, som t ex ägarna till Spiskupan, skulle sköta fastigheten bättre än vad kommunen kommer att göra. Vi har ju redan erfarenhet av kommunal fastighetsförvaltning… Både av hur det går när kommunen är fastighetsägare, som t ex på Norra skolan och arenan, eller när privata entreprenörer tar över, som t ex på Ursand. Det är bättre att skattebetalarnas pengar går till de lagstadgade uppgifterna, till de kommunala kärnverksamheterna som vård, omsorg och utbildning i stället för att användas i spekulativa fastighetsaffärer.
Slutligen – ett formellt fel…
Det tycks mig även ha begåtts ett formellt fel i Fastighets AB:s hantering av ärendet. (Något som min partivän James Bucci uppmärksammade mig på.) Vilket i så fall självklart också får återverkningar på den kommunala processen.
I FABV:s bolagsordning står det i § 6, “Kommunfullmäktiges rätt att ta ställning”:
“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
Notera, “innan bolaget fattar beslut”… ”innan”…
Det här framgår på sätt och vis också i underlaget till kommunstyrelsen där det står:
“I proposition 2001/02:80 s.137 framgår bland annat att fullmäktige får ta ställning innan principiellt viktiga beslut fattas av helägda kommunala aktiebolag och kommunala stiftelser.”
Återigen – “innan”…
Eller varför inte gå direkt till lagen? Det är ju den som gäller. I Kommunallagen 10 kap 3 § står det:
”Om en kommun … lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige
4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas”
Det här har inte FABV brytt sig om eller, antagligen, helt enkelt missat. Ett extra styrelsemöte sammankallades nämligen enbart för att fatta beslut i förvärvsfrågan. Det var den enda punkten på dagordningen. Och styrelsen beslutade att:
“ge Ordföranden och vice ordförande i uppdrag att underteckna köpekontrakt för förvärv av Kv. Hunneberg 1:7 från Sveaskog AB.”
Det har uppenbarligen begåtts ett “formellt” och juridiskt fel. Det måste betyda något, kanske att processen måste tas om. Jag vet inte. Men jag vet att lagföljsamheten hålls mycket högt i kommunstyrelseförvaltningen.
Det ska bli intressant att se vad som händer i kommunstyrelsen imorgon onsdag. Själv är jag återigen tvungen att avstå på grund av Corona-viruset. Sammanträdet ska nämligen hållas som vanligt. Det blir t ex ingen möjlighet att delta på distans – kommunfullmäktiges beslut i onsdags (om möten på distans) har fortfarande inte vunnit laga kraft…
Och i Vänersborgs kommun är vi mycket noga med att följa alla lagar och förordningar…
I denna ”serie”:
”Nej till köp av Bergagården (1/3)” – del 1, 22/3.
”Nej till köp av Bergagården (2/3)” – del 2, 23/3.
”Nej till köp av Bergagården (3/3)” – del 3, 24/3.
Nej till köp av Bergagården (2/3)
Anm. Det här är en direkt fortsättning på min förra blogg, del 1, ”Nej till köp av Bergagården (1/3)”.
Kostnader
Kommunen köper alltså genom Fastighets AB Vänersborg (FABV) fastigheten Hunneberg 1:7 för 4,82 milj kr, trots att den enligt en värdering är värd 3,7 milj kr. Det finns inga andra siffror på kostnader angivna i underlaget till onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Vilket är anmärkningsvärt när politikerna ska fatta ett beslut på flera miljoner.
Det påtalas däremot i köpekontraktet mellan Sveaskog och FABV diverse saker som innebär, och kan innebära ytterligare, framtida kostnader… Jag citerar allt som har med de kommande kommunala kostnaderna att göra.
- “Köparen ska delta i kostnaderna för väghållning av ovan angivna utfartsväg i enlighet med vad som särskilt kan komma att bli överenskommet mellan parter.
- “Köparen och Säljaren är överens om att ett separat servitutsavtal ska träffas mellan parterna i det fall Köparen beslutar att anlägga kommunal vatten- och avloppsledning till Egendomen. Köparen ska i sådana fall erlägga en engångsavgift om 28 kr/löpmeter i skogsmark och 14 kr/löpmeter i öppen mark för servitutsupplåtelsen.”
- “Köparen ska … hålla byggnaderna försäkrade till fulla försäkringsvärdet”
- “Statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift … ska betalas av Köparen.”
- “förbinder sig Köparen att ansvara för att gräset på åkermarken slås och transporteras bort.”
- ”Säljaren friskriver sig från allt ansvar för faktiska fel, rättsliga fel eller rådighetsfel. Köparen avstår med bindande verkan från alla anspråk grundade på att Egendomen är behäftat med faktiska fel, rättsliga fel eller rådighetsfel.”
- “Säljaren har upplyst Köparen om följande fel och brister: Avloppsinfiltrationen samt fettavskiljaren till restaurangbyggnaden är uttjänt och behöver förnyas.”
- “Det åligger Köparen att ansöka om lagfart. Köparen ska erlägga samtliga kostnader som är förenade med ansökan om lagfart.”
De flesta av punkterna är naturligtvis inte konstiga, men de kostar pengar. Så kan t ex en lagfartskostnad gå på nästan 220.000 kr. Det är dock VA och underhåll som lär kosta mest,
I värderingen, som Svefa AB gjorde i december 2018, står det om byggnaden där restaurangen ligger:
“Enligt uppgift vid besiktningen är det mindre läckage i taket och mindre fuktproblem i vindsutrymmen. Avloppsanläggningen är också enligt uppgift dålig med bågnad tank samt en markbädd som behöver göras om. Fettavskiljaren behöver också ses över. Varmvattenberedare och fettavskiljaren strular enligt uppgift ibland. Skicket är annars normalt och standarden relativt enkel. Avloppet som bedöms behöva renoveras/bytas ut…”
Om byggnaden med naturskolan skriver värderaren:
”Synliga skador från fukt finns på fasad, där delar ruttnat.”
Underhållet på de byggnader som FABV är på väg att köpa är eftersatt. Det är kommunen liksom FABV, och dess ordförande Bosse Carlsson, helt medvetna om. Och den tyngsta biten är VA-frågan (VA=vatten och avlopp).
Enligt fastighetsansvarig på Sveaskog kommer de nödvändiga investeringarna i VA att kosta 7,5 milj kr:
“Sveaskog gjorde en förprojektering under 2018 där kostnaden beräknades landa på ca 7,5 mkr. Det talades inledningsvis om 3,5 mkr men totalkostnaden steg sedan då det visade sig att inte alla kostnader var medräknade i den ursprungliga kalkylen.“
Det betyder att det kommer att kosta mer för kommunen att lösa VA-frågan än vad köpet av fastigheten kostar… Hade det inte varit värdefullt för KS och KF, och kanske till och med för FABV:s styrelse, att få veta detta innan beslut fattas…?
Ansvaret för att lösa VA-frågan har legat på, och gör så fortfarande, Stiftelsen Bergagården. Det framgår tydligt av avtalet med Sveaskog. Och vid fastighetsöverlåtelse så följer samtliga avtal med till köparen, dvs FABV – och avtalen ska fullföljas i sin helhet enligt avtalslagen… Stiftelsen Bergagården ansvarar för all skötsel och underhåll oavsett vem som äger Hunneberg 1:7 fram till den 30 juni 2022.
Den 16 maj 2018 togs VA-frågan upp i Stiftelsens styrelse. I protokollet står det:
“Enligt den senaste kalkylen så blir kostnaden fördubblad och preliminärt uppe i 7,3 miljoner kronor. Vilket för Stiftelsens del blir en merkostnad på ca 100.000 kr/år, istället för tidigare beräknade merkostnad på 50.000 kr/år. Detta blir ansträngande för en redan hårt ansträngd ekonomi i Stiftelsen.”
Av Stiftelsens styrelseprotokoll den 19 juni 2019 framgår också att frågan tycks vara akut. Det står:
“Infiltrationsbädden som ska ta hand om gråvatten har tätnat. En tillfällig lagning har skett av systemet. Anläggningen ska grävas upp för att utröna vilka åtgärder som måste vidtagas.”
Det har påståtts av vissa “högre dignitärer” att Spiskupan ska vara med och bekosta en VA-lösning. Det stämmer inte. Det framgår tydligt av avtalet från 24 januari 2017 mellan Spiskupan och Stiftelsen Bergagården att så inte är fallet. I avtalet står det:
“Sveaskog AB (publ) planerar att ansluta fastigheten till Vänersborgs kommuns vatten- och avloppsnät. När anslutning sker förbinder sig hyresgästen (Spiskupan; min anm) att teckna va-abonnemang med Vänersborgs kommun.”
Spiskupan tecknar alltså ett vanligt VA-abonnemang som vilken kund som helst som hyr en fastighet.
Vad jag förstår så måste det vara omöjligt för FABV att överta ansvaret för underhåll av Stiftelsen, det bör ju strida mot Kommunallagen (och EU-rätten, statsstöd?). Kommuner ska behandla sina medlemmar lika – och då kan vad jag förstår inte FABV betala VA-kostnaderna åt Stiftelsen…? Och jag skulle vilja se när Stiftelsen yrkar på mer pengar till underhåll och VA av Trollhättan och Grästorp – och för all del Vänersborg… De har ju redan sagt nej när Stiftelsen frågade om extra tillskott för något år sedan…
FABV övertar även hyresavtalet med Stiftelsen Bergagården, som till största delen alltså får sina pengar från Vänersborgs kommun. I det hyresavtal, som också finns i KS-handlingarna, står det:
- “Hyresgästen (dvs Stiftelsen Bergagården; min anm) svarar för lokalens uppvärmning, varmvatten, elektrisk ström samt vatten och avlopp.”
- “Det åligger hyresgästen att utrusta lokalen med för verksamheten erforderliga lås och stöldskyddsanordningar.”
- “Hyresgästen skall väl vårda och underhålla lokalen.”
- “Till hyresgästens underhållsskyldighet hör i förekommande fall också att hålla med brandredskap, material för avfallshantering och torrklosett samt svara för och betala avgiften för avfallshantering, avloppstömning, utfartsväg, sotning och dylika löpande skötselkostnader.”
- “Det åligger hyresgästen att hålla en god ordning inom lokalen. Tillhörande markområden och anläggningar skall i förekommande fall hållas väl skötta.”
De flesta av de här punkterna är det naturligtvis inte heller något konstigt med, men de kostar pengar. Och Stiftelsen Bergagården får sina pengar huvudsakligen från – Vänersborgs kommun… Det kan väl sägas att Stiftelsen inte har skött underhållet av byggnaden där restaurangen ligger som den ska… Enligt Sveaskog borde t ex avloppet och fettavskiljaren redan ha åtgärdats… (Källa: Mailväxling med fastighetsansvarig på Sveaskog.)
Det minsta man kan begära som ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige är väl att kommunledningen ser till att det i underlaget för beslutet följer med en sammanställning av de totala kostnaderna för förvärvet av Bergagården.
Och sedan förstår jag inte varför kommunen, även om det denna gång är genom FABV, vill äga ytterligare fastigheter. Och dessutom tror sig vara så bra på underhåll och utveckling… Kommunen som har visat sådana brister (andra skulle ha använt starkare ord) med att underhålla fastigheter, som t ex Norra skolan och Arena Vänersborg. Lägga pengar på köp av och underhåll och renoveringar på Bergagården när det finns behov av pengar till t ex boende för äldre, skolor och förskolor? Till de viktiga och lagstadgade kärnverksamheterna…
Anm. Du kan läsa fortsättningen genom att klicka här.
I denna ”serie”:
”Nej till köp av Bergagården (1/3)” – del 1, 22/3.
”Nej till köp av Bergagården (2/3)” – del 2, 23/3.
”Nej till köp av Bergagården (3/3)” – del 3, 24/3.
Nej till köp av Bergagården (1/3)
Det statliga skogsföretaget Sveaskog AB har för avsikt att sälja alla byggnader i landet som inte behövs för skogsbruket. Därför säljer Sveaskog fastigheten Hunneberg 1:7, dvs Bergagården på Hunneberg. Köpare är det helägda kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg (FABV). Det har FABV fått “order om” av kommunledningen. Kommande onsdag ska kommunstyrelsen behandla fastighetsköpet. Sedan ska kommunfullmäktige fatta det avgörande beslutet i april. Är det tänkt…
Det blir ett köp. Hela betongblocket bestående av S+C+MP+M+L+KD är överens. Den överenskomna köpeskillingen på 4.820.000 kronor är värd vartenda öre. Tycker dom. Det gäller nämligen att prioritera i dessa ekonomiskt tuffa tider för kommunen när flera verksamheter inom välfärdssektorn måste dra ner. Självklart är ett köp av fastigheten Hunneberg 1:7 då överst på prioriteringslistan…
FABV (Fastighets AB Vänersborg) är ett aktiebolag, men till skillnad från “vanliga” privata aktiebolag behöver inte FABV sträva efter vinst. I bolagsordningen står det § 4 att ändamålet med bolagets verksamhet är följande:
“Bolagets ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte i avsikt att stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun som grund för sysselsättning och goda levnadsbetingelser.”
Redan här skulle man kunna ställa den viktiga och direkta frågan hur köpet kan bidra till ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun…
Underlaget inför onsdagens beslut (som blir ett förslag till fullmäktige) är ovanligt tunt. Det saknas många och väsentliga uppgifter för att ledamöterna ska få en helhetsbild och kunna ta en saklig och objektiv ställning till fastighetsaffären – inte bara en förklaring av hur köpet kan gynna “ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun”. Det finns ingen affärsplan, det finns inga kalkyler på inkomster eller utgifter, det finns inga idéer vad man vill med köpet. Det är lätt att få uppfattningen att kommunen bara vill köpa fastigheten för sin egen skull, den kan typ vara bra att ha. Vad FABV ska göra med fastigheten får diskuteras senare.
Det är viktigt att ha i minnet att köpet av fastigheten av Sveaskog föregicks av en budgivning. De som driver restaurang Spiskupan var med och bjöd, men fick till slut ge sig. Jag antar att de insåg att kommunen aldrig skulle “vika ner sig” och att priset kom att överstiga värdet av fastigheten. I en värdering som Svefa AB gjorde i december 2018 på uppdrag av Sveaskog kom Svefa nämligen fram till att fastigheten var värd 4,5 milj kr. Men i den värderingen var då också OK Skogsvargarnas föreningslokaler inkluderade, som nu inte längre ingick i köpet.
Jag har skrivit två bloggar i ärendet tidigare, där jag har lämnat en hel del faktauppgifter. (Se “Bergen och Bergagården mm” och “Bo, Bergagården och en nyhet”.) Även TTELA har naturligtvis skrivit om kommunens fastighetsköp. (Se TTELA 8/3.)
Varför vill kommunen köpa Bergagården?
I TTELA den 8 mars (se länk ovan) angav FABV:s ordförande Bo Carlsson (C) fyra skäl till att FABV ska köpa Bergagården. Eller talar han för kommunen…? I TTELA talar han som ordförande i FABV, men tittar man på det Carlsson säger så pratar han knappast om det som är FABV:s syfte med sin verksamhet (se ovan).
Bo Carlsson säger till TTELA:
- Fastigheten är värd pengarna.
Det såg vi ovan att det inte är sant. Fastigheten är värderad till 4,5 milj kr – och i den värderingen var alltså också OK Skogsvargarnas föreningslokaler inkluderade. Som nu inte längre ingår i köpet. OK Skogsvargarna köpte nämligen lokalerna av Sveaskog för 800.000 kr. Det betyder att de byggnader som är kvar bedöms ha ett värde på 3,7 milj kr. Och de köper Fastighets AB för 4.820.000 kr… Med andra ord, Vänersborgs kommun köper Bergagården för 1.120.000 kr över värderingen…
Bo Carlsson:
- Fem miljoner är inte mycket pengar för kommunen.
Tja. På sätt och vis har Bo Carlsson naturligtvis rätt. Köpet innebär ju att kommunen kommer att äga fastigheten för “evig tid”, tills den eventuellt säljs… Men 5 miljoner motsvarar 10 resurslärare i grundskolan. Eller fler personer i äldrevården… Och fisket i Hallsjön var samme Bo Carlsson med och lade ner för att spara 500.000 kr…Och sparade gjorde han också genom att säga nej till Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB:s ansökan om 180.000 kr för att fräscha upp muséets fasta utställning… Vänersborgs kommun har det tufft med ekonomin för närvarande…
- Ge allmänheten fortsatt bra tillgång till området.
Detta argument kan väl bara förstås som att allmänheten inte hade fått det om Spiskupan hade fått köpa fastigheten. Bo Carlsson, och samtliga betongpartier?, tror tydligen att det fanns risk för att Spiskupan skulle ha stängt ute allmänheten från fastigheten. (Jag skriver fastigheten eftersom “området” kan ge den felaktiga uppfattningen att det handlar om hela området Hunneberg.) Det kan jag inte förstå, skulle Spiskupan utestänga den allmänhet, dvs de kunder, som restaurangen lever av? Jag tror inte på det. Tvärtom, jag tror att Spiskupan skulle ha gjort mycket mer än kommunen för att locka till sig allmänheten – och turister. Som Bert Karlsson på Ursand. Och varför skulle inte Spiskupan och kommunen kunna samarbeta?
- Utveckla tillgängligheten för människor med funktionsnedsättningar.
Även detta argument kan väl bara förstås som att Spiskupan, om restaurangen hade fått köpa fastigheten, inte hade gjort något för att utveckla tillgängligheten. Det är väl inte riktigt schysst att antyda detta. Kanske ska kommunen akta sig för att kasta sten i glashus… Vid en julmarknad på Bergagården för inte så länge sedan spärrades ”innergården” vid Bergagården av. De personer som var rullstolsbundna kunde inte komma in till Spiskupan och fika utan att betala entréavgiften till julmarknaden. Rullstolsrampen var nämligen innanför avspärrningarna…
Om ovanstående fyra argument skulle vara FABV:s skäl till att köpa Bergagården så anges det två skäl i handlingarna till onsdagens kommunstyrelse för att Vänersborg kommun vill att FABV ska få köpa.
Det första är att fastigheten är av:
- “strategiskt intresse för kommunens behov av tillgång natur- och friluftsliv för sina medborgare”
Det förklaras inte vad som menas med “strategiskt intresse”, och jag har ärligt talat svårt att förstå vad ordet “strategiskt” innebär i sammanhanget. Menar kommunstyrelseförvaltningen att kommunens invånare inte får tillgång till Hunneberg om inte kommunen äger byggnaderna vid Bergagården? Det skulle i så fall falla på sin egen orimlighet. Byggnaderna har ju inget att göra med natur- och friluftslivet, mer än man kan äta och fika på Spiskupan eller grilla på “gården”. Vilket man kan göra på andra ställen också… Och det finns ju egentligen inte sådär jättemycket “natur” just på den fastighet som 
FABV köper… Däremot håller jag med om att medborgarna ska ha tillgång till natur- och friluftsliv. Det är självklart men det är inget argument för att köpa byggnaderna. Sedan låter argumentet oerhört ihåligt om man betänker att så sent som förra året så skövlades skogarna vid Kindblomsvägen och Mariedal Östra… Kommunen tycks använda argumentet när det passar… Och förresten, det är väl inget som säger att inte företaget Spiskupan, som alltså var med och bjöd på fastigheten, skulle kunna sköta behovet av tillgång till natur- och friluftsliv för vänersborgarna precis lika bra som kommunen.
Det andra skälet till fastighetsköpet som uppges i handlingarna till kommunstyrelsens sammanträde är:
- “fortsätta utveckla besöksnäringen på Hunneberg”
Kommunen menar uppenbarligen att den har utvecklat besöksnäringen på Hunneberg. Trots att kommunen inte har ägt Bergagården… (Det har ju Sveaskog gjort.) Hur går det ihop, hur har det varit möjligt? Den enda slutsatsen torde vara att ägande och utveckling inte måste höra ihop. Och då måste det ju inte höra ihop i fortsättningen heller. Med andra ord, kommunen bör kunna fortsätta att utveckla turistnäringen även om Spiskupan hade fått köpa Bergagården. Det är ju självklart också så att Spiskupan vill ha så mycket folk som möjligt till berget. Det är ju det restaurangen lever av.
Och “fortsätta utveckla”? Tja, med tanke på kommunens nedläggning av fisket i Hallsjön och att Kungajaktsmuseet blir alltmer slitet utan att kommunen agerar så är vi nog flera som drar lite på smilbanden över kommunens stora, självsäkra ord… “Fortsätta utveckla”? Utveckla vad?
Anm. Du kan läsa fortsättningen genom att klicka här.
I denna ”serie”:
”Nej till köp av Bergagården (1/3)” – del 1, 22/3.
”Nej till köp av Bergagården (2/3)” – del 2, 23/3.
”Nej till köp av Bergagården (3/3)” – del 3, 24/3.
BUN 2: Ärenden och beslut
Igår morse justerade jag protokollet från måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det gick inte helt smärtfritt… Och då är jag ändå en ganska van mobilanvändare. Tycker jag själv i varje fall.
I min första blogg om måndagens BUN redogjorde jag för eftermiddagens aktiviteter – information och gruppdiskussioner kring situationen på kommunens 7-9-skolor (dock ej Fridaskolan). (Se “Läget på högstadierna”.) I denna blogg ska jag beskriva de andra ärendena. Jag har dock redogjort för vad underlagen hade att berätta i bloggen “BUN (2): Ärendena”. För att få reda på mer fakta kan det vara läge att ta en koll på den.
Det blev en tämligen lång information om Västra Götalandsregionens (VGR) digitaliseringssatsning – “Framtidens vårdinformationsmiljö” (FVM). Vad jag förstår så ska alla kommuner i regionen ansluta sig. Det finns dock lite olika moduler som kan ingå i systemet, som förresten kallas “Millenium”, och alla kommuner ska väl egentligen inte ha alla. Men Vänersborg vill ha det, alla moduler alltså.
Enligt föredragningen i måndags kan Vänersborg inte stå utanför om alla eller de flesta av länets kommuner ansluter sig till systemet. Dessutom var systemet mycket bra och skulle underlätta arbetet, frigöra arbetstid, höja kvaliteten och också bli billigare än andra IT-system. Då var det egentligen inte så mycket att fundera på…
“Millenium” är alltså ett dokumentationssystem med beslutsstöd. All information om en patient samlas på ett ställe och alla med behörighet kommer att enkelt kunna få ta del av informationen. Även patienterna eller deras föräldrar ska kunna använda IT-systemet. År 2023 kopplas Vänersborg in om politikerna säger ja.
Det var en hel del frågor från ledamöterna om företaget, servrar, ägande, säkerheten, själva systemet, sekretess osv. Svaren var helt nöjaktiga. Beslut fattas nästa gång som nämnden samlas och det blir svårt att rösta något annat än “ja, köp”…
Nämnden fick till slut reda på förvaltningens och presidiets förslag till förväntade resultat. De föredrogs och sedan delades politikerna upp i tre grupper för att samtala, dialoga och diskutera. (Som vanligt hamnade undertecknad i samma grupp som Christin Slättmyr, S, och Gunnar Bäckman, KD…) I stort sett tyckte samtliga i nämnden att presidiets förslag var godtagbart eller kanske till och med bra. Fast det blir nog några små revideringar. Sedan ska det nya förslaget skickas ut så att beslut kan fattas på nästa sammanträde. Då blir det läge att återkomma mer ingående till de förväntade resultaten.
För övrigt kan det väl påpekas att beslutet blev att “nämnden” noterade informationen, inte bara “presidiet”. Det mest intressanta i sammanhanget var som alltid att de förväntade resultaten var så positiva, optimistiska och fyllda av framtidstro… Förskola och skola ska fixa allt och nå allt högre höjder. Hur detta ska göras utan att politikerna tilldelar verksamheterna mer resurser är för mig en gåta. Och det visar naturligtvis på obalansen mellan krav och resurser. Och att politiker har en tendens att ägna sig åt drömmar och fromma förhoppningar…
Månadsuppföljningarna är alltid intressanta. Men det är inte så mycket att diskutera, det är som det är. (Se “BUN (2): Ärendena”.) Det justerade resultatet för januari-februari uppgår till -1,134 milj kr. Och grundskolan uppvisar redan ett underskott på drygt 2 milj kr.
Det fanns inga meningsskiljaktigheter i ärendena “Plan för intern kontroll 2020” och “Svar gällande samråd om detaljplan för del av kv. Penséen”. Det blev dock några frågor om “Upphävande av beslut gällande inriktning upphandling av städavtal”.
Förslaget, vilket också blev beslutet, var att nämnden skulle upphäva:
“tidigare beslut taget av barn- och ungdomsnämnden 2000-11-20, §122 gällande inriktning upphandling av städavtal.”
Bakgrunden till beslutet var att det enligt kommunens jurister är omöjligt att säga upp det nuvarande städavtalet.
Så trots att Clean Quality i Sverige AB inte städar som de ska och skolans personal får en massa extra arbete, och det hålls ständiga möten och företaget kammar in en massa lättförtjänta pengar, så kan inte avtalet sägas upp. Då kan man kanske fråga sig vad det är för avtal som kommunen har slutit. Borde det inte finnas någon på kommunen som kan sluta bra avtal med externa leverantörer?
Och nämndens beslut ovan är alltså ett sätt att underlätta nya, och förhoppningsvis bättre, städavtal efter kommande årsskifte, då det nuvarande städavtalet upphör. (Det kommer inte att förnyas…)
Förvaltningschef Bråberg informerade nämnden om vad som gäller i skolans och förskolans värld samt kommunen i sin helhet angående Corona-viruset.
Bråberg berättade också att hon gett förvaltningen i uppdrag att utreda SYV-organisationen. En arbetsgrupp är tillsatt bestående av representanter från grundskolan i Trollhättan och Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst. Gruppen ska göra en översyn, lyssna in SYV:are, rektorer osv. Jag tror att det är en mycket bra idé att samarbeta med KFV.
Förvaltningschefen berättade också kort om Skolinspektionens kvalitetsgranskning. (Den har jag begärt ut och återkommer om det finns anledning, och tid…)
Och till sist berättade Sofia Bråberg om att 433 elever i åk 6 har valt högstadieskola. Det fanns ett stort förtroende för Vänerparken – fler än 100 elever kommer inte in på skolan. Det är fler som söker än det finns platser. Det har också kommit in en del överklagningar om skolvalet, 12 stycken (som gäller valet till åk 7).
Under ordförandes information frågade jag Mats Andersson (C) om presidiet hade diskuterat de extra 40 milj kr som kommunen har “fått” av staten för 2020 respektive 2021, kommunala utjämningspengar och välfärdsmiljarder.. (Se “Budget, extra pengar och Hallsjön”.) Och t ex framfört anspråk till kommunledningen på, i varje fall, en del av pengarna. Ordförande Andersson sa att presidiet skulle ta med sig frågan…
Det sista ärendet var ett extra ärende. Och det var föranlett av Corona.
Regeringen har utfärdat en särskild förordning som gör det möjligt för huvudmannen att stänga en skolenhet. Huvudmannen kan också ändra läsårstider och förlägga undervisning på helger och lov. Det är BUN som i praktiken är huvudman för förskolor och skolor (egentligen är det fullmäktige men det är delegerat). Det är dock opraktiskt att hela nämnden ska samlas extra enbart för att ta ett sådant beslut. Därför beslutade BUN att förvaltningschefen skulle få delegationen att fatta beslut enligt förordningen – efter samråd med nämndens presidium.
Och det var bra. Inte skulle jag vilja fatta ett beslut och bli ansvarig för att undervisningen ska förläggas till hela juni och halva juli…
Det var allt från barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 16 mars anno 2020.
Decimerat KF och Holmenförsäljning
“Runt om i landet blir fullmäktigemöten inställda eller uppskjutna.”
Det kan vi idag läsa i “Dagens Samhälle”, SKR:s egen tidning. (SKR=Sveriges Kommuner och Regioner.) I t ex Svenljunga, Borgholm, Bjuv, Hudiksvall, Sölvesborg, Katrineholm och Sollentuna blir det inga KF-sammanträden. I Sölvesborg säger Anders Bogren (M):
“Eftersom det finns en hel del både ledamöter och tjänstemän som åldersmässigt befinner sig i riskzonen blev beslutet att ställa in.”
I Vänersborg genomfördes kommunfullmäktige emellertid som vanligt, dock med några “försiktighetsåtgärder”. Det skulle t ex inte kramas på mötet och mötet skulle brytas efter max 2 timmar. Det sistnämnda skedde dock inte, utan tidsgränsen överskreds med några minuter. Huruvida rekommendationen om kramar följdes vet jag inte, jag lämnade återbud. Jag var inte ensam att göra så.
Av fullmäktiges 51 ledamöter och 29 ersättare (sammanlagt 80 personer alltså) hade 33 personer lämnat återbud. Det betydde att 41% av fullmäktige valde att undvika sammanträdet. Det innebar också att sammanlagt 8 platser var tomma.
Jag undrar var demokratin och solidariteten i Vänersborgs politiska kretsar tog vägen…
Det har lyfts fram att fullmäktige var tvunget att sammanträda för att fatta ett beslut som möjliggör att möten, både i kommunfullmäktige och i nämnderna samt kommunstyrelsen, kan hållas på distans. Och visst, så står det i Kommunallagen, 5 kap 16 §:
“Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om fullmäktige har beslutat det.”
Men då borde fullmäktige ha fattat endast detta beslut – och sedan inget mer. Anser jag. Om det nu inte hade gått att kringgå “formalia”, som en del kommuner tycks göra, och typ sanktionera distansdeltagande i efterhand.
Nu fattades beslutet och det var väl gott och väl det, men vid min “radio” (egentligen mobiltelefonen) hade jag en undran, som tydligen ingen annan hade i fullmäktigeförsamlingen. I beslutet står det:
“Varje lokal varifrån sammanträdet hålls ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.”
Inga obehöriga… Men kommunfullmäktiges sammanträden är ju offentliga…? Kommunallagen (5 Kap 42 §):
“Fullmäktiges sammanträden är offentliga.”
Juristerna i kommunen har självklart tänkt på något som jag har missat, men är jag den ende i fullmäktige som undrar vilka som i sammanhanget är “obehöriga”…
Självklart har sammanträdet med fullmäktige en ekonomisk aspekt också. Ett KF-sammanträde kostar ju bortåt 100.000 kr (tror jag utan att ha kontrollerat; självklart ”billigare” igår pga stor frånvaro). Men så hade gårdagens sammanträde kostat oavsett om det hade varit 1 ärende eller 40… Närvarande ledamöter och ersättare i fullmäktige får nämligen ersättning för själva inläsningen inför mötena – oavsett hur lång tid sammanträdet sedan tar. Och att skriva fylliga redogörelser i efterhand, i t ex en blogg, ger inga extra pengar…
Nu fattade fullmäktige också några andra, politiska beslut. Och då tänker jag självklart på ärendet “Försäljning av del av fastigheten Rånnum 6:38 (f.d. huvudkontoret Holmen)”.
Jag har tidigare bloggat om ärendet och redogjort för det mesta i faktaväg. (Se “Om KF… Holmen!” och “Resumé KS (26/2)”.) Här tänkte jag “enbart” redogöra för debatten och beslutet. Ärendet tog för övrigt 75 minuter…
Gunnar Lidell (M) startade debatten. Han tog upp de juridiska aspekterna och sa ungefär:
“Det ska ske under lagliga möjligheter. Vi ska få rätt vid en överklagan.”
Lidell undrade också hur många ytterligare som kunde ha varit spekulanter om det hade varit allmänt känt att området kunde ha blivit så mycket större. Och det är onekligen en viktig fråga.
Lidell yrkade återremiss, dvs att inget beslut skulle fattas på sammanträdet, utan att ärendet skulle utredas ytterligare´och komma tillbaka till fullmäktige vid ett senare tillfälle.
Lidells motivering till återremissen löd:
- “omgående omförhandla avtalet med den aktuella köparen med uppdraget att minska den avstyckade tomt-arealen till ca 3500 kvm, vilket motsvarar den areal som framgick av det ursprungliga mäklarunderlaget vid annonsering. Eventuellt ytterligare markbehov för köparen får i så fall framkomma vid sådan förhandling och prissättning/kvm ske utifrån kommunens beslutade tomtpris/kvm, alternativt via en marknadsmässig värdering.”
- “om det då inte skulle föreligga köpintresse från den aktuella köparen, återupptas dialogen med övriga kända anbudsgivare, med samma förutsättningar som att-sats 1.”
- “om inget kvarstående intresse föreligger enligt att-sats 1 o 2, går den tänkta fastigheten ut till förnyad försäljning så snart ske kan.”
Hade jag varit närvarande så hade jag röstat för denna återremiss…
Bo Carlsson (C) var andre person i talarstolen. Han verkade uppgiven på förhand och menade att:
“vi måste hitta en lösning som vi är överens om.”
Anders Strand (SD) kände sig lite lurad. Han ansåg att parametrar förändrats i beredningen utan att samhällsbyggnadsnämnden visste något. (SD reserverade sig, liksom V, redan i samhällsbyggnadsnämnden.) Försäljningspriset hamnade t ex långt under marknadsvärdet. Kommunen hade ju faktiskt köpt området för 16 milj kr år 2010 och sedan lagt ner pengar i vägar, VA osv. Strand och SD stödde Lidells återremissyrkande.
Jag kan väl passa på att flika in några kompletterande sifferuppgifter här. Vänersborgs kommun köpte hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj år 2010. Sedan investerades 22 milj i gator, VA etc och häromåret uppfördes Innovationsbyggnaden för 24,8 milj kr.
Även Lena Eckerbom Wendel (M) yrkade bifall till Lidells återremissyrkande:
“Jag gillar lagligt och vill vara helt säker.”
Eckerbom Wendel menade att budgivningen kan ha varit orättvis. Spekulanterna kan ha bjudit på olika saker. Hon var också orolig för att det bara fanns en intressent kvar i slutet. Eckerbom var tveksam till tidsgränsen och ansåg att den kunde ha förlängts – särskilt eftersom det kom in ett annorlunda bud alldeles i slutet av budgivningen.
Eckerbom Wendel efterlyste också en bilaga som beslutet refererade till. Det fanns ingen sån bilaga i handlingarna till sammanträdet. För tillfället är jag lite osäker på vilken bilaga som åsyftades, det kan vara “köpeavtalet”.
Bo Carlsson replikerade:
“Jag köper allt.”
Va?? Ja, med ett undantag. Carlsson menade att tidsgränsen gäller. Höll Bo Carlsson med om allt annat? Ja, han sa faktiskt så. Och när det gäller tidsgränsen så vet många av läsarna att på auktionssajter så brukar tidsgränsen flyttas om det kommer ett högre bud strax innan innan tidsgränsen löper ut…
James Bucci (V) gillar också lagligt. Bucci undrade om församlingen verkligen var säker på att fastigheten såldes till marknadspris. Var man inte det, så skulle man rösta på Lidells återremiss.
Det blev 15 minuters ajournering. Sedan gick Benny Augustsson (S) fram till talarstolen.
Augustsson menade att i kommunfullmäktiges beslut om försäljning förra året stod det inget om kvadratmeter. Sedan var mäklaren tvungen att “skriva in nåt”.
Vänta lite. “Skriva in nåt”? Ja, Augustsson sa så. Menade han att ingen på kommunen samarbetade med mäklaren om annonsen och att alltihop var mäklarens “fel”? Det verkade så, men det är både orimligt och stämmer inte heller med vad kommunens egna tjänstemän har sagt (i kommunstyrelsen).
Augustsson menade vidare att alla spekulanter till fastigheten har haft samma förutsättningar. Vilket självklart är både tveksamt och svårt att bevisa. Sedan var han ganska frustrerad över moderaternas agerande ifråga. Han uppehöll sig en del vid detta och tyckte att de hade ändrat uppfattning under resans gång.
Slutligen var Benny Augustsson (S) av den bestämda uppfattningen att vi måste lita på våra tjänstemän. Och visst är den övervägande majoriteten av våra tjänstemän mycket duktiga på vad de gör. Men lita på alla tjänstemän? Jag lever efter en aforism formulerad av en gammal fransk tänkare, och som jag alltid lärde ut i mina SO-klasser:
“Tro inte på allt som är sant!”
Jag litar inte på alla tjänstemän.
Magnus Larsson i Sikhall gör inte det heller. Han fick för några år sedan löfte om att köpa lagerhallarna och marken runt omkring på Wargöns hamnområde för 5,2 milj kr (40.000 kvm). Hallarna skulle enligt planerna användas för reparationer och förvaring av båtar vintertid. Andra företag var också intresserade (se t ex vad en företagare skriver här) och kunde tänka sig att etablera sig i området. Framför sig såg Larsson även en möjlighet att bygga typ en flytande småbåtshamn. Men helt plötsligt rev kommunen hallarna, och Larsson fick aldrig reda på varför. Rivningen kostade kommunen 670.600 kr… (Se “Vad händer egentligen i Vargön?” och “Rivningen i Vargöns hamn”.)
Jag tyckte nog inte att Augustssons anförande var speciellt väl underbyggt. Men det ansåg antagligen andra politiker, typ från andra partier…
Benny Augustsson (S) yrkade bifall till förslaget om försäljning. Om det skulle bli återremiss, vilket samtliga i fullmäktige redan nu visste att det skulle bli (det krävs endast 1/3 av rösterna för att det ska bli återremiss), lämnade Augustsson en alternativ motivering till återremissen.
- “Avbryta försäljningen av del av fastigheten Rånnum 6:38.”
- “Göra en avstyckning av fastigheten.”
- “Gå ut med en ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”
- ”Uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra försäljningen och”
- “Köpehandlingar för kommunens del tecknas av mark- och exploateringsingenjör.”
Augustsson hänvisade till att kommunfullmäktiges beslut om försäljning den 22 maj 2019. I beslutet stod det bland annat:
- “att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra försäljningen, och”
- “att köpehandlingar för kommunens del tecknas av mark- och exploateringsingenjör.”
Nu äntligen, tyckte jag, hade Augustsson börjat prata fakta. Så här löd faktiskt fullmäktiges beslut. Och det måste man förhålla sig till på något sätt.
Så här var det.
Kommunfullmäktige fattade beslut om försäljning den 22 maj 2019. Ärendet gick till samhällsbyggnadsnämnden som gjorde alla “förberedelser” för en försäljning. När det var dags för beslut den 12 december skrev samhällsbyggnadsnämnden i beslutet:
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta att “
Jag kan inte se att nämnden tog ett särskilt beslut att lämna ifrån sig avgörandet, men det gjorde nämnden ändå. Och det trots att kommunfullmäktige hade sagt att ärendet skulle skötas av samhällsbyggnadsnämnden och inte skulle tillbaka till fullmäktige. Borde inte samhällsbyggnadsnämnden ha fattat ett särskilt beslut om att skicka tillbaka ärendet?
Men nu kom ärendet hur som helst till kommunfullmäktige. Och då måste väl kommunfullmäktige fatta ett beslut om vad som ska göras med förslaget från samhällsbyggnadsnämnden? Inte bara utreda det i en återremiss. Kommunfullmäktige måste ju åtminstone besluta om återremissens resultat och förslag när det kommer tillbaka… Fullmäktige beslutade ju inget i sakfrågan igår, en återremiss är ju inget egentligt beslut.
Det måste vara så att när återremissen kommer tillbaka till fullmäktige med ett förslag – då, men först då, kan kommunfullmäktige besluta att skicka tillbaka frågan till samhällsbyggnadsnämnden. Om det skulle vara aktuellt.
Det blev dock ännu mer komplicerat…
Augustssons motivering gav upphov till flera inlägg. Flera moderater ansåg att det skulle vara fel att frågan skulle tas bort från politikernas och kommunfullmäktiges bord och överlämnas till tjänstemännen. Det tycker jag också. Frågan är politiskt känslig, omdiskuterad och dessutom “strategisk” för kommunen – och det vore helt fel att i det läget lämna över den till en tjänsteperson. Som skulle göra fel hur hen än gjorde. Om det nu skulle bli så…
Mats Andersson (C) tyckte att Lidells yrkande om återremiss var:
“en ren förhalning av processen.”
Jag tycker det är brist på respekt att säga så från talarstolen. Visst måste man väl förutsätta att fullmäktiges ledamöter är seriösa och att de vill kommunens bästa? Hade det inte varit seriösare om Andersson istället hade argumenterat för varför han ansåg att en försäljning skulle vara laglig och ske till marknadspris…?
Tove af Geijerstam (L), som brukar vara seriös och inriktad på kunskap och fakta, menade att kommunen behövde pengarna och att hon litade på tjänstemännen.
Anders Wiklund (MP), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, tyckte att kommunen behövde människor som satsade på cirkulär ekonomi… Det fick mig att tänka på två saker. Ska kommunen strunta i att försäljningen kan vara olaglig för att den “gillar” köparen? Och, hur har den nämnd och förvaltning som Wiklund själv är ordförande för, behandlat familjen Solvarm på Sikhall…
Kl 19.30 var det dags för avgörande. Fullmäktige skulle gå till omröstning. Och det visade sig bli en komplicerad rysare…
Den tjänstgörande kommundirektören och juristen berättade för ledamöterna, och oss radiolyssnare, att det krävdes 1/3 av rösterna för att återremissen skulle vinna bifall. På grund av de tomma platserna betydde det minst 15 röster. Dessutom skulle yrkande och motivering ses som ett “paket”, dvs motiveringen skulle också “bara” behöva 15 röster för att godkännas. Och det även om det fanns två motiveringar till återremiss. I så fall skulle det finnas två motiveringar – och båda skulle behandlas av kommunstyrelsen.
Det blev dags för den första omröstningen – skulle ärendet avgöras idag eller inte? Det blev votering.
S+C+MP+L+KD röstade för att frågan skulle avgöras idag – M+SD+V+MBP röstade för återremiss. 22-21!
Men eftersom det räckte med 1/3, 15 röster, så innebar det att inget beslut skulle fattas denna kväll. Det blev återremiss.
Nästa votering gällde motiveringen. Och här fanns det två förslag till motiveringar. Och båda motiveringarna behövde minst 15 röster… Det fick dom.
Så nu har kommunstyrelsen en återremiss på sitt bord, med två motiveringar. Som utesluter varandra. En unik situation, i varje fall i Vänersborg. Vi får se hur ärendet kommer att hanteras.
Min uppfattning är att, som jag motiverade ovan, att ärendet hur som helst måste tillbaka till kommunfullmäktige.
Men…
Jag har en stor undran. Kommundirektören sa att yrkandet på återremiss och motivering var att betrakta som ett “paket”… Men yrkade verkligen Benny Augustsson (S) på återremiss? Han yrkade på ett ja till försäljning – och på något sätt på återremiss i andra hand om det inte blev ja. Men det visste ju Augustsson och alla andra att frågan om återremiss avgörs i första hand, före frågan om ”ja” eller ”nej”. Därför är ett yrkande om återremiss ”i andra hand” så att säga teoretiskt omöjligt. Och Augustsson, liksom 21 andra, röstade faktiskt för att ärendet skulle avgöras på sittande möte. Han och de andra röstade alltså mot en återremiss.
Så jag undrar, fanns det egentligen något återremissyrkande som Augustsson kunde koppla ihop med sin motivering… Som jag ser det så fanns det inget “paket”, han röstade ju MOT en återremiss…
Eller?
Kommundirektören brukar ha rätt. Och hon har säkert rätt nu också, men ändå. Var ligger mitt tankefel?
Det var en ny erfarenhet att sitta långt ifrån och lyssna på fullmäktigesammanträdet i ”radion”, utan att kunna varken begära ordet eller rösta. Men det var inte ”bortkastat”. Det var annorlunda och intressant, och det gav faktiskt lite andra perspektiv. Jag hoppas dock att det var en engångshändelse…
PS. För en stund sedan publicerade TTELA en artikel om KF-sammanträdet – se ”Inget beslut om försäljning av Holmens kontor”.
BUN 1: Läget på högstadierna
Det var med tungt hjärta som jag lämnade återbud till kvällens sammanträde med kommunfullmäktige. Men tillhör man en riskgrupp så gör man. Och när ingen större hänsyn tas av de som bestämmer… Då är valet enkelt. (Se “Ställ in fullmäktige!”.)
Medkänsla och solidaritet är oftare lättare att visa om avståndet till de berörda ökar…
Återbudet gav i varje fall lite extra tid till att “komma ikapp” med bloggandet. Jag har ju inte informerat om vad som tilldrog sig på måndagens sammanträde (16/3) med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Inte för att det var något anmärkningsvärt som hände utan just för att jag tycker att det är min plikt som politiker att berätta vad jag sysslar med. Det är ju ändå vänersborgarna som har valt mig…
Min ambition idag var att bloggen skulle bli kort, trots att sammanträdet var långt. Vi höll på mellan kl 08.30-12.45 och kl 13.30-16.00. Det är dock svårt att omsätta lärdomarna från kommuninformatörernas presentation häromsistens i kommunstyrelsen – använd bra rubriker, ta det viktigaste först, var tydlig och enkel, använd korta meningar och försök undvika att bli fackidiot…
Det var som vanligt mycket information på sammanträdet, och den har jag egentligen redan skrivit om – se “BUN (2): Ärendena”. Det var också två pass med gruppdiskussioner – först om de förväntade resultaten och sedan under ärendet verksamhetsuppföljning.
Verksamhetsuppföljningen hade underrubriken ”Aktuellt grundskola 7-9”. Uppföljningen började med att nämnden fick en gemensam information i “storgrupp”.
Lite av den information som nämnden fick:
- I nu-läget saknar 126 elever behörighet till gymnasiet (av knappt 400 elever)
- Elever har rätt till det stöd de behöver för att bli godkända.
- En resurspedagog kan ha 8-10 elever i en klass. Det finns dock inte en resurspedagog i varje klass…
- Elever i behov av särskilda enskilda lösningar ökar för varje år.
- Ungefär 25% av eleverna i åk 9 har SVA (svenska som andraspråk).
- Till gruppen “nyanlända” räknas alla elever som har varit i Sverige i högst 4 år, eller mindre. Dessa elever finns i alla på alla högstadier: Dalboskolan 9, Silvertärnan 22, Vänerparken 29 och Torpaskolan 25. De statliga bidragen minskar markant – en jätteutmaning för enheterna.
- 67% av lärarna på högstadierna är legitimerade (i riket 69%). Det är framför allt brist i matematik och NO-ämnen samt teknik.
- Det handlar inte bara om att rekrytera legitimerade lärare, det gäller också att få dessa lärare att stanna.
Vid de efterföljande gruppsamtalen berättade rektorerna om olika aspekter av skolsituationen. Nämnden fick höra om hur undervisningen organiseras, projektet “Plug innan” (för information, se “Dalboskolan och Frändeskolan”), hur elever motiveras till skolarbete, studie- och handlingsplaner samt skolornas samarbete med socialförvaltningen. För att nämna några saker.
Jag noterade några synpunkter som jag tycker är värda att delge.
- Profilklassernas försvinnande har lett till en “bättre” elevsammansättning, i synnerhet på de skolor som inte hade några profilklasser. Det har gjort dessa klasser lugnare och mer “harmoniska”. Jag gissar att de fd profilskolorna inte riktigt har samma erfarenhet…
- Eleverna i åk 6 har nyss gjort sitt skolval. Det är högt söktryck till Vänerparkens skola och Silvertärnan.
- Medelmeritvärdena för årets 9:or riskerar att bli sämre än förra året. I åk 7 ser det ut att kunna bli högre på flera skolor.
- Måluppfyllelsen på Dalboskolan tycks vara på väg att öka, även bland pojkarna.
- Eleverna nu för tiden har ett allt större behov av att ha relationer med de vuxna i skolan. Väldigt många elever har också behov av individuella lösningar. Det är behov som har ökat markant de senaste åren.
- Den tilldelade budgeten räcker inte till för de behov som eleverna har.
- På en av skolorna har rektor bara i år skrivit 46 orosanmälningar till socialförvaltningen.
- De nyanlända eleverna, särskilt de med dålig eller ingen skolbakgrund, har svårt att hinna med alla ämnen på bara 3 år, även om de individuella förutsättningarna finns.
Det ska bli intressant att följa utvecklingen på högstadierna nu när profilklasserna är avskaffade. Årets 9:or är de sista med profiklasser, på Silvertärnan och Vänerparksskolan.
Det är helt uppenbart att rektorerna har ett stort dilemma. De måste handskas med motsättningen mellan krav och resurser. Det krockar mellan kommunallagens och det kommunala styrsystemets krav, som säger att “budgeten ska följas”. Och skollagen som föreskriver att:
“Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Det är helt uppenbart att Skollagen står över Kommunallagen – och de flesta rektorer tycks lösa motsättningen genom att följa Skollagen, i varje fall till viss del. Det skulle helt klart behövas ännu mer resurser till eleverna… Som oppositionell politiker anser jag att det är ansvarslöst att vi politiker överlåter åt rektorerna att lösa denna konflikt mellan krav och resurser. Det borde vi politiker göra.
Det kan konstateras att rektorerna fick så många frågor så att de inte hann berätta allt vad de hade på hjärtat. Det skulle ha behövts betydligt mer tid för samtalen. Samtalen är nämligen oerhört viktiga för nämndens politiker. Vi måste få träffa personalen “på golvet”. Så nästa gång hoppas jag att vi får mer tid på oss. Och kanske också att pedagoger och representanter för lärarfacken bjuds in.
Jag tänkte återkomma med lite mer information om måndagens sammanträde.
PS. Precis när jag skrev denna blogg hörde jag kungen på TV. Han sa bland annat två viktiga saker:
* ”Ta gemensamt ansvar!”
* ”Undvik möten som var planerade.”
Ställ in fullmäktige!
Trollhättan har ställt in sina politiska sammanträden, Kunskapsförbundet meddelar att nästa veckas möte med direktionen skjuts på framtiden, Vänersborgs HC får ingen chans att gå upp i division 1, företag i området permitterar eller varslar personal och regeringen/Folkhälsomyndigheten rekommenderar alla gymnasieskolor att stoppa undervisningen i skollokalerna.
I det politiska Vänersborg tycks emellertid allt vara som vanligt. Igår sammanträdde barn- och utbildningsnämnden och imorgon onsdag ska kommunfullmäktige sammanträda…
Det är svårt att förstå…
Motiveringen till att kommunfullmäktige ska följa sitt sedan förra året spikade schema, som inget har hänt, är bland annat att kommunen följer folkhälsomyndighetens råd och anvisningar.
Jag har svårt att se att Vänersborg följer folkhälsomyndighetens råd och anvisningar. Myndigheten skriver på sin hemsida, under “Frågor och svar” (se “Finns det några särskilda riskgrupper?”):
“En genomgång av tillgängliga studier kopplade till utbrottet av covid-19 visar … att hög ålder är den främsta riskfaktorn och är därmed en riskgrupp. Personer med hög ålder i kombination med underliggande sjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom, eller diabetes är också något överrepresenterade bland de svåra fallen.”
En stor del av kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare är till åren komna, en alltför stor andel skulle många säga. Men det är som det är – och samtliga är demokratiskt invalda i valet hösten 2018.
När Folkhälsomyndigheten så tydligt pekar ut en riskgrupp, eller två, ska kommunen då resonera som så att då får de ledamöter och ersättare som tillhör riskgrupperna stanna hemma – och “vi andra” fatta beslut?
Det är enligt min mening orimligt. Det kan faktiskt bli så att partier med en särskilt hög medelålder helt kan sakna företrädare imorgon. Och det trots att de är invalda av vänersborgarna. Det sätter demokratin ur spel. Det betyder att partier med yngre och “orädda” (dumdristiga?) personer kan genomdriva beslut som det annars inte hade funnits majoritet för.
Jag anser också att det är viktigt att respektera människors oro. Även om personerna inte tillhör en riskgrupp kanske de ändå är oroliga.
Det kan också vara så att personer arbetar i sjukvården eller i förskolan eller skolan. De kan också finnas personer som har en sjuk mormor eller farfar. Det finns många människor som helt enkelt vill minimera risken att bli smittad…
Jag hörde förresten i eftermiddags, på en presskonferens med statsepidemiolog Anders Tegnell, att man kan vara smittad innan man får några symptom…
Sverige står inför en extraordinär situation och alla måste handla utifrån det – på alla plan. Även i Vänersborg.
Nu på eftermiddagen, strax efter 15.30, kom ett utskick till alla ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige. Det var från fullmäktiges ordförande Annalena Levin (C). Hon skriver:
”Vi är kommunens högsta beslutande organ och dessa måste fungera även i Corona tider”
Så länge fullmäktige är beslutsmässigt så kommer det alltså att genomföras. (Det krävs tydligen 27 ledamöter.) Jag vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta…
De ansvariga har vidtagit särskilda steg för att kunna genomföra fullmäktigesammanträdet. De är:
- ledamöterna ska sitta så brett isär som möjligt
- alla uppmanas att vara kortfattade
- sammanträdet ska pågå max 2 timmar
- dagordningen kastas om, de ”viktigaste” ärendena kommer först
- säkerställt att vi är ensamma i konferensavdelningen med gott om toaletter och utrymme osv.
- Se till att ni inte har extra många ersättare på plats under mötet, på så vis minimeras även antal deltagare mötet
- Ta inte i hand och kramas inte när vi ses eller går ifrån mötet
Jag vet fortfarande inte om jag ska skratta eller gråta. Är det inte en oerhört naiv syn på smittoriskerna? Menar de ansvariga verkligen att detta räcker för att alla i riskgrupperna ska kunna närvara på sammanträdet?
”Är du i direkt riskgrupp bedöm själv och kalla in ersättare om du är orolig.”
Uppmaningen från t ex statsminister Löfven att vi alla ska tänka på, ta hänsyn till och hjälpa varandra under denna Corona-pandemi klingar ohörd i Vänersborg. Här görs Coronan till enbart ett individuellt problem…
En brasklapp skickades tidigare med från kommunkansliet till vänsterpartiet (efter en fråga). Om Folkhälsomyndigheten säger annat så kanske beslutet ändras… Jag har mycket svårt att förstå vad detta “annat” skulle kunna vara. Myndigheten har ju redan uttalat sig om riskgrupperna. Menar de ansvariga på kommunen att Folkmyndigheten kanske kommer att peka ut t ex medelålders kvinnor och unga män som en riskgrupp?
Jag lyssnade för en stund sedan på statsepidemiolog Anders Tegnell på TV:n. Han sa att alla tillsammans måste hjälpa till att skydda riskgrupperna så mycket som möjligt. Och framför allt – att riskbedöma mindre sammankomster…
Detta besked räckte tydligen inte för att ställa in sammanträdet i Vänersborg. Jag undrar för övrigt vad kommunens riskbedömning kom fram till…?
Det ingår självklart också en stor portion av medkänsla och solidaritet i frågan. Ska vi respektera riskgruppernas behov och oro – eller inte? Ska “vi andra” köra vidare och fatta beslut som vanligt. Utan hänsyn, utan respekt…
Jag anser inte att morgondagens fullmäktigesammanträde kan vara så viktigt att demokratiska spelregler eller solidaritet ska sättas ur spel. Ordförande Levin (C) tycker det. Som jag ser det finns det egentligen bara en viktig punkt, försäljning av Holmens gamla huvudkontor. (Se “Om KF… Holmen!”.) Men så viktigt är inte beslutet i den här situationen.
Jag säger som sonen till en partikamrat:
“Better safe than sorry!”
Med ovanstående motivering meddelar jag härmed att jag inte ämnar närvara på onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige.
PS. Lutz Rininsland (V) har skrivit en aktuell blogg i samma ämne. Dessutom skriver Rininsland också om några av de andra ärendena som det är tänkt att fullmäktige ska behandla imorgon. Se “Anmälan om förhinder”.
Senaste kommentarer