Benny och verkligheten

Det var stundtals en ganska hetsig debatt i kommunfullmäktige förra onsdagen. Det var när verksamhetsområdena för vatten och avlopp på Vänersnäs var uppe på dagordningen.

Ett av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) tunga argument var att arbetet med VA-utbyggnaden på Vänersnäs redan var i full gång. NCC grävde och lade ner ledningar i sitt anletes svett. Och det vore ju egentligen lite konstigt annars, kommunen har ju fått ett föreläggande av Länsstyrelsen att ordna VA på Gardesanna. Men det var inte det Augustsson syftade på, utbyggnaden var igång för att förverkliga Blåplanens tankar och förslag på att hela Vänersnäs skulle kopplas in i kommunens VA-nät. Och de första verksamhetsområdena skulle så fort som möjligt införas i Grytet, Hallby Mitt och Änden område 1 och 2.

Benny Augustsson har framfört argumentet vid tidigare tillfällen. Det handlar om att NCC och kommunen redan har slutit avtal och att arbetet måste fortsätta. Det framfördes även i kommunstyrelsen den 23 februari av en av chefstjänstepersonerna. Han avslutade sin föredragning med att vädja till ledamöterna att inte återremittera ärendet. Det skulle nämligen ha en betydande påverkan på entreprenaden. Och så sa han:

“Vi behöver hålla NCC i arbete.”

Budskapet var vad jag kunde förstå att tjänstepersonerna hade skrivit ett avtal med NCC som förutsatte att politikerna beslutade som tjänstepersonerna önskade. Med andra ord, att VA-utbyggnaden skulle fortsätta som det var tänkt på Vänersnäs tills hela näset var anslutet. Det förespeglades både då, och även tidigare, att ett avbrott i arbetet skulle bli mycket kostsamt för kommunen.

Benny Augustsson (S) sa på onsdagens kommunfullmäktige när han anade att ärendet återigen skulle bli återremitterat (1.02,00 min in i inspelningen på kommunens webb-TV):

“Jobbet på Vänersnäs är upphandlat och klart. Nu får man helt enkelt tala om för den entreprenören så där att, nähä det blir inte av, för våra politiker har ändrat sig. Vi ska inte följa hela den utbyggnaden som vi nu har följt ända sen vi tog Blåplanen. Det gäller VA-taxor, det gäller utbyggnaden, det gäller allting. Jag menar, vad kommer Vänersborgs kommun att ha för förtroende ute bland våra entreprenörer.”

Naturligtvis har några av Vänsterpartiets ledamöter nu i efterhand kontrollerat vad det står i kontraktet mellan Vänersborgs kommun och NCC.

Kontraktet har titeln:

“1. Strategiskt partneringkontrakt (kontraktsvillkor)
Totalentreprenad (ABT06) med strategisk partnering som arbetsform.
Entreprenad: Omvandlingsområde för VA i Vänersnäs”

Det undertecknades 2020-12-15 av en av kommunens chefstjänstemän på samhällsbyggnadsförvaltningen – och av NCC.

I det strategiska partneringkontraktet under punkt 4 “Entreprenadens omfattning och uppdelning i faser” står det en del om betydelsen av politiska beslut. Jag har markerat de mest relevanta delarna med fetstil. (Om någon vill ladda hem hela kontraktet, så klickar man här.)

“Detta kontrakt omfattar huvuddelarna enligt de administrativa föreskrifterna under AFD.1. Varje huvuddel behandlas och beställs separat, dock att detta kontrakt ska gälla övergripande för samtliga. Avsikten är att huvuddelarna till viss del kommer att genomföras parallellt.

Under förutsättning att erforderliga beslut erhålls för huvuddelarnas genomförande kommer respektive huvuddel att beställas och behandlas var för sig. För att samarbetet ska fortsätta krävs att de av parterna gemensamt framtagna målen för varje huvuddel uppnås och att samverkan mellan parterna fungerar till full belåtenhet för Beställaren. Det innebär att beställning av respektive huvuddel är beroende av utfallet av tidigare genomförda arbeten i respektive fas och huvuddel. Beställaren kommer löpande utvärdera utfallet av varje fas och huvuddel utifrån kvalitet, ekonomi, tid och samverkan i enlighet med intentionerna i detta kontrakt. Avstämning av pågående och avslutade huvuddelar ska ske kontinuerligt.

Då Beställaren är en politiskt styrd organisation krävs det för var och en av huvuddelarna politiska beslut för att avropa huvuddelarna inom ramen för detta kontrakt. Entreprenören behöver därför vara medveten om att huvuddelar kan skjutas fram i tiden eller plockas bort ur detta kontrakt exempelvis för att Beställaren avser upphandla det på annat sätt eller inte genomföra huvuddelen.

Beställaren äger rätt att när som helst under Fas 1 ta en tidsbegränsad ”tirneout” eller avbryta en huvuddel förutsatt att den ännu inte övergått i Fas 2 genom sådan beställning. I den mån så sker ska, med ändring av ABT 06 kap 6 § 11, Entreprenören inte vara berättigad till någon ersättning för utebliven vinst eller motsvarande utan enbart uppbära ersättning enligt kontraktet för dittills utfört arbete enligt nedan. Det kan bero på att de gemensamma målen inte uppfylls, politiska beslut, lagkrav eller myndighetsbeslut som påverkar huvuddelens genomförande. Alternativt att Beställaren anser att samarbetet inte fungerar tillfredställande. Beställaren betalar då nedlagda kostnader enligt självkostnadsprincipen enligt ABT 06 kap 6 § 9 med de ändringar som framgår av detta kontrakt och övertar med ändring av ABT 06 kap 1 § 14 nyttjande- och äganderätten till de handlingar som tagits fram för huvuddelen som betalats ersättning för, vilka handlingar omedelbart ska överlämnas till Beställaren i redigerbart skick.”

Kontrakt är inte alltid helt lätta att tolka, men i det här fallet tycks det i varje fall vara tydligt för NCC vad en politisk process innebär.

Konstnären Tony Topp på Vänersnäs målade en tavla efter fullmäktigedebatten i förra veckan. Tavlan döptes till:

“Benny och verkligheten”

PS. På TTELA:s hemsida har idag publicerats två insändare om kommunfullmäktiges sammanträde förra veckan: ”Om VA på Vänersnäs – igen” och ”Har redan lovat ett stort företag att få ett gigantiskt jobb”.

Imorgon 21/3: BUN

20 mars, 2022 2 kommentarer

I morgon måndag ska jag delta i det första fysiska, kommunala, politiska sammanträdet på över 2 år. Det ser jag fram mot. Det är barn- och utbildningsnämnden som sammanträder.

Dagordningen för det, på sätt och vis historiska mötet, har följande utseende:

Det är en “lagom” start, kan man tycka. Det är inga särskilt kontroversiella ärenden som ska avhandlas typ de i fullmäktige i onsdags. Å andra sidan finns det ändå ärenden som kommer att leda till viss debatt. Sedan får man ju inte heller glömma att det är lite av “lugnet före stormen”. Snart bryter budgetprocessen med sina besparingskrav ut med full kraft och då lär olika åsikter ventileras över konferensbordet.

Ströms Slott AB är återigen på tapeten. Företaget bedriver som bekant pedagogisk omsorg i kommunen.

Enskild pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. I Skollagen 25 kap står det:

“Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det.”

Omsorgen ska godkännas av kommunen. Det är sedan kommunen som ansvarar för att verksamheten drivs enligt de kvalitetskrav, mål och bestämmelser som finns. Och det är detta som ärendet handlar om, och har handlat om, med Ströms Slott.

Ströms Slotts verksamhet i Vänersborg har varit en följetong i nämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort tillsyn vid ett flertal tillfällen under årens lopp och efter varje tillsyn så har Ströms Slott fått förelägganden. Sedan inkommer företaget med svar där det lovas bot och bättring, allt ska ställas till rätta. Och så blir det en ny tillsyn som visar att allt inte alls har ställts till rätta. Och så blir det nya förelägganden. De tycks aldrig ta slut. Jag är inte säker, men jag skulle tippa att detta föreläggande, som ska beslutas i morgon, kan vara typ det 4:e i ordningen.

Och detta föreläggande har exakt samma lydelse, som det senaste föreläggandet från november 2020:

“Ströms Slott AB föreläggs med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) att vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen. I detta ingår att:

  • Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling i svenska och förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).
  • Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).”

Det är emellertid en skillnad mot tidigare beslutade förelägganden från barn- och utbildningsnämnden, denna gång är föreläggandet:

“förenat med vite om 100.000 kr”

Det är således en “upptrappning” jämfört med tidigare. Jag ser dock framför mig hur Ströms Slott återigen kommer att redovisa åtgärder som ska vidtas för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen (vilket Ströms Slott ska göra senast den 1 juni 2022), och så fortsätter verksamheten ytterligare några år – tills nästa tillsyn. Det lär fortsätta.

Själv skulle jag se att tillståndet för Ströms Slott att bedriva pedagogisk omsorg i Vänersborg drogs tillbaka. Jag vet inte om det är juridiskt möjligt, men det borde det vara vid det här laget kan man tycka.

Och det ska gudarna veta (oj, nu lånar jag ett uttryck från min gamle far för andra gången på kort tid) att barn- och utbildningsförvaltningen måste lägga ner en hel massa tid på dessa tillsynstillfällen. Det handlar om inspektioner, auskultationer, intervjuer och dokumentation. Hur mycket kostar inte detta? (I rättvisans namn ska väl också tilläggas att kommunen ger Ströms Slott en del arbete också.)

Ärendet är ett bra exempel på galenskapen i styrningen enligt NPM:s principer, som bland annat förespråkar privatisering av offentliga verksamheter. (Förekomsten av enskild pedagogisk verksamhet är dock inte resultatet av något kommunalt beslut.) Arbetstid måste avsättas till kontroller, dokumentationer, utvärderingar, statistik osv – tid och pengar som istället kunde ha använts i verksamheten.

Till sist vill jag för rättvisans skull betona att inte alla dagbarnvårdare, anställda av Ströms Slott, har brister. På flera ställen fungerar det bra. Ändå anser jag, och jag tror de flesta i nämnden, att en placering i förskolan är att föredra för alla barnen.

Ärendet följs av en traditionell månadsuppföljning. Det tycks som om året har börjat bra ur ett ekonomiskt perspektiv. Det ser av siffrorna ut som om nämnden har använt nästan 11 miljoner mindre än beräknat under året. Det torde i så fall bara bero på att det handlar om årets två första månader. Det ekonomiska resultatet kommer sannolikt att ändras betydligt vad det lider, inte minst beroende på det som händer i Ukraina. Det är många flyktingar som placeras på Restad Gård.

En del av morgondagens ärenden torde avhandlas tämligen snabbt. Jag tror inte att det finns så mycket att tillägga när det gäller “internkontrollplan 2022 med risk- och väsentlighetsanalys” eller yttrandet till kommunens nya “Fastighetsstrategi” eller yttrandet om naturvårdsplanen. Det gäller kanske inte ens ärendet “Information om förväntade resultat 2023”. Det senare vet jag inte säkert, det finns nämligen inga handlingar medskickade i detta ärende.

Men det finns ett ärende som möjligtvis kan leda till en viss debatt – “Svar på revisionsrapport: Granskning om barn- och utbildningsnämndens styrning är tillfredsställande för att elever i grundskolan ska nå målen för utbildning”.

Jag har redogjort för revisorernas synpunkter tidigare – i tre(!) bloggar. (Se “Revisorerna granskar grundskolan” – 1 – 2 – 3.) Revisorernas kritik kan mycket kortfattat sammanfattas med att de inte ansåg att barn- och utbildningsnämndens styrning av verksamheten var helt tillfredsställande. Typ, snällt sagt…

Jag kan väl inte påstå att förslaget till svar på revisorernas kritik är helt tillfredsställande heller…

Revisionen rekommenderade BUN att vidta åtgärder för att de olika skolenheterna skulle få likvärdig tillgång till legitimerade och behöriga lärare. Förslaget till svar är att:

“barn- och utbildningsnämnden delar inte bilden av de stora skillnaderna i lärarnas behörigheter som presenteras i rapporten. Siffrorna är korrekt hämtade men rektorernas bild av verkligheten är en annan.”

Hmmm… Jag är inte riktigt säker på att detta egentligen är ett svar. Siffrorna är korrekta, men det tycker inte rektorerna? Borde inte nämnden/förvaltningen se över siffrorna, om nu rektorerna tvivlar – och sedan skriva ett svar om vad nämnden har kommit fram till när det gäller likvärdig tillgång till legitimerade och behöriga lärare…? 

Det är också tänkt att förvaltningen i fortsättningen ska redovisa för nämnden:

“hur stor andel av samtliga anställda lärartjänster som är besatta av lärare med legitimation samt hur stor andel av schemalagda lektionerna som leds av en legitimerad ansvarig lärare.”

Det kan ju i och för sig vara en bra idé. Sedan föreslår nämndens presidium att utifrån detta ska en utvärdering ske av resursfördelningen för att se om:

“det finns samband och/eller behov av att justera denna i syfte att öka likvärdigheten.”

Jag kan själv tycka att förvaltningen borde, som jag har skrivit om i tidigare bloggar, problematisera och analysera förhållandet att kunskapsresultaten förbättras och framför allt att andelen elever som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet ökar, samtidigt som andelen behöriga lärare är låg. Och frånvaron varit hög under pandemin, och det har varit distansundervisning, och personalen har skurits ner…

Revisionen ansåg vidare att nämnden särskilt ska följa upp:

“förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd som de behöver. Det kan särskilt gälla nyanlända och flerspråkiga elever samt elever med autismspektrumtillstånd.”

Nämndens svar föreslås bli att:

“måluppfyllelsen inom F-9 är en del av verksamhetsuppföljningarna som regelbundet presenteras för nämnden. Vid dessa uppföljningar är elever i behov av särskilt stöd en del som berörs och utmaningar kopplade till dessa presenteras för nämnden.”

Jag förstår faktiskt inte detta svar heller. Det konstateras egentligen bara att förvaltningen inte har några hemligheter, utan nämnden informeras regelbundet. Men inte var det detta som revisorerna efterlyste?

När jag läste KPMG:s rapport så fick jag den bestämda uppfattningen, fast det inte stod svart på vitt, att revisorerna ansåg att nämnden inte hade tillräckligt med resurser. Borde inte nämnden analysera om det finns:

“förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd som de behöver…”

Finns förutsättningarna? Det frågan borde nämnden kommentera.

Revisorerna ville för det tredje att:

“i det systematiska kvalitetsarbetet även följa upp måttet ”uppnått kunskapskraven i alla ämnen”.

Det vill inte BUN…

“Barn- och utbildningsnämnden följer redan upp detta mått genom förvaltningens arbete men det är inte kopplat till något av nämndens förväntade resultat. … Detta gör att måttet inte redovisas separat vid målavstämningarna vid delårsrapporter eller bokslut. Barn- och utbildningsnämnden har idag heller inga planer på att föreslå detta mått som nytt förväntat resultat inför 2023 …”

Jag tror att revisorernas förslag inte är så dumt. Det kan vara ett sätt att visa på betydelsen av att eleverna har rätt att få stöd i alla de ämnen som de riskerar att inte få godkända betyg i. Det finns nämligen en tendens i de svenska skolorna att fokusera helt på behörighet till ett yrkesprogram, vilket betyder godkända betyg i matematik, svenska och engelska samt ytterligare 5 ämnen vilket inte sällan blir i de “praktisk-pedagogiska” ämnena. Och så “struntar” man i t ex samhällskunskap, historia, fysik och kemi.

I Skollagen står det:

“Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”

Jag tror att fokus på gymnasiebehörigheten kan innebära att eleverna kan få väldigt svårt att klara en gymnasieexamen i framtiden, förutom att grundskolan på sätt och vis skjuter problemen till gymnasiet.

Jag säger inte att det är så i Vänersborg men revisorernas förslag kan kanske vara ett sätt att lyfta och motverka denna eventuella problematik. Det kan också vara ett sätt för nämnden att på ett tydligare sätt visa på behovet av mer resurser till skolan…

Sammanträdet avslutas med en verksamhetsuppföljning, grundsärskolan 1-9 ska presenteras.

Det ska bli roligt att träffa nämndens ledamöter igen. Tyvärr saknas dock en av nämndens tidigare trotjänare, Gunnar Bäckman. Vila i frid Gunnar.

==

PS. Här kan du läsa bloggen efter sammanträdet: ”Efterlängtat möte med BUN”.

Seniorkort till alla 65+!

I nästan alla kommuner i Västra Götalandsregionen får de äldre invånarna ett gratis ”busskort”. Det är ett kort som gäller bussar och tåg som går i Västtrafiks regi.

Seniorkortet, som det kallas, kan användas för att åka avgiftsfritt i den zon som kommunen ligger. Vänersborg ligger i zon C och det innebär att man kan åka gratis kollektivtrafik i nästan hela länet, egentligen bara med undantag av Göteborg och kommunerna runt omkring – se karta. (På Västtrafiks hemsida kan du se kartan med de olika kommunerna markerade – klicka här,)

Det är varje kommun som beslutar om kommuninvånarna ska få ett seniorkort – och från vilken ålder. Kommunerna kan välja från och med 65 eller 75 år. Det är naturligtvis respektive kommun som betalar seniorkortet. Och det innebär självklart att det blir dyrare för kommunen om alla 65+ erbjuds kortet än om erbjudandet begränsas till 75+. I Vänersborg så är det bara de personer som är 75 år eller äldre som kan få ett avgiftsfritt seniorkort hos Västtrafik.

Det vill vi i Vänsterpartiet ändra på. Vi vill att Vänersborgs kommun låter alla invånare från och med 65 år få ett seniorkort. Vi har tidigare genom åren lämnat in två motioner i frågan, båda avslogs av kommunfullmäktige. Vänsterpartiet har ställt frågor och interpellationer, Lutz Rininsland har skrivit insändare (se “Insändare om seniorkort 65+”) – men inget har hjälpt. Det har också lämnats in flera medborgarförslag, faktiskt hela 4 stycken. Kommunalråden Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C), samt socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S), har argumenterat för att inte ändra nu. Och det har ledamöterna lyssnat på – kommunfullmäktige vill inte sänka åldern.

Den 17 november förra året (2021) lämnade vi in ytterligare en motion. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa motionen som Lutz Rininsland (V) skrev och som jag också ställde mig bakom – klicka här.

I förrgår lämnades ett 5:e medborgarförslag om sänkt ålder på Västtrafiks seniorkort in till kommunfullmäktige. Och eftersom kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) snabbt och lätt ville få bort seniorkortet från dagordningen, och offentlighetens ljus, föreslog ordförande att medborgarförslaget skulle överlämnas till kommunstyrelsen. Det innebär att medborgarförslaget inte kommer tillbaka till fullmäktige, utan röstas ner i stillhet av betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, i kommunstyrelsen. Lutz Rininsland (V) protesterade och yrkade att fullmäktige skulle få tillbaka medborgarförslaget för beslut.

Kommunfullmäktige röstade nej. Frågan om att sänka åldern för seniorkorten till 65+ kommer att begravas i kommunstyrelsen och inte diskuteras före valet. Det tänker sig i varje fall de styrande partierna och den borgerliga oppositionen.

Vi får se hur det blir med det…

Lutz Rininsland (V) reserverade sig mot kommunfullmäktiges beslut i onsdags. I eftermiddags skickade han in sin skriftliga reservation. Den kan du läsa här nedan. Rininsland skrev också en kort insändare i TTELA. Den publicerades snabbt på TTELA:s hemsida – ”Vill man inte lyssna?”.

==

Reservation vid kommunfullmäktiges sammanträde 2022-03-16

Ärende 17: ”Medborgarförslag om sänkning av åldersgräns av fria resor för pensionärer”

Ordförandens förslag:

”Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Ärendet är därmed avslutat för kommunfullmäktiges del.”

Mitt yrkande:

”Kommunfullmäktige remitterar medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Ärendet återförs för beslut av kommunfullmäktige.”

Ordförandens förslag blev bifallet av kommunfullmäktige.

Jag reserverar mig till förmån för eget yrkandet med följande motivering:

  • Kommunfullmäktige har målsättningen att medborgarförslag som överlämnas till kommunstyrelsen eller till annan nämnd skall avgöras inom ett år.
  • Det aktuella medborgarförslaget är det femte medborgarförslag med samma syfte – att åldersgränsen för Västtrafiks Seniorkort sänks även för invånarna i vår kommun till ”65+”.
  • Tidigare förslag redovisas nu med rubriken ”Öppna ärenden i kommunfullmäktige – ej besvarade medborgarförslag”
  • Inkommen 2021-06-24, 2021-10-01, 2021-11-17, 2022-02-11

I en interpellationsdebatt 2022-02-16, § 11, berörde kommunstyrelsens ordförande ett arbete som sker i styrelsen för Västtrafik.

Följande gäller: Under våren 2022 kan en kommun avtala med Västtrafik att övergå från tillköp av Seniorkort 75+ till Seniorkort 65+. Hösten 2022 eller senare fattas beslut om nya villkor med anledning av nu gällande zonindelning. Med anledning av kommande beslut pausas möjlighet till övergång till annan åldersgräns till hösten 2023.

Med andra ord, ett beslut i enlighet med medborgarförslagens önskemål borde ske nu när det fortfarande finns möjlighet. Överlämnandet till kommunstyrelsen innebär enligt det som anfördes av kommunstyrelsens ordförande i nämnd interpellationsdebatt att dessa medborgarförslag får vänta två år på ett beslut.

Lutz Rininsland (V) 2022-03-18

KF: Återremiss i VA-frågan

Det blev en lång debatt igår om ärende 12 – “Införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden område 1 (del av Vänersnäs)”. Men efter nästan 1,5 timmes ordväxling, meningsutbyten och polemik var kommunfullmäktige äntligen redo att gå till beslut.

De flesta förstod ganska tidigt att fullmäktige skulle återremittera ärendet, det hade partiernas representanter klargjort redan i början. Och mycket riktigt, med röstsiffrorna 31-20 återvisade majoriteten förslaget till samhällsbyggnadsförvaltningen.

De partier som röstade för en återremiss var Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Medborgarpartiet och Vänsterpartiet. De partier som omedelbart ville inrätta verksamhetsområdena på Vänersnäs var de som sitter i styret, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.

Motiveringen på återremissen, som lades fram av Lena Eckerbom Wendel (M), hade följande lydelse:

“ÅR (=återremiss; min anm) för att möjliggöra hänsynstagande till eventuella ändrade förutsättningar från 1/1 2023 utifrån Lagrådsremiss ”Vägar till hållbara vattentjänster.”

Fullmäktiges beslut torde med all sannolikhet innebära att en blöt filt läggs över hela VA-utbyggnaden i Vänersborg, i varje fall under resten av året. VA-frågan blir vilande ända tills de nya lagändringarna träder i kraft. Det handlar alltså om Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Planerna är att regeringen ska lägga en proposition nästa månad, riksdagens ska fatta beslut i juni och lagändringarna träda i kraft vid kommande årsskifte.

Men…

Faktum är, som jag ser det, att återremissen också kan tolkas som att när beslutet är fattat i riksdagen så kan processen i Vänersborg gå vidare. Och i så fall kan vi få samma diskussion i fullmäktige redan i september. Och då kan ingen vara säker på hur moderaterna, kristdemokraterna och liberalerna i Vänersborg kommer att rösta…

Min personliga uppfattning är att det fanns bättre motiveringar till en återremiss. Jag läste också upp en annan i början av sammanträdet, men eftersom det bara kan följa med en motivering till ett beslut om återremiss så insåg jag snabbt att den skulle förlora mot den borgerliga oppositionens ovan. Därför lade jag formellt aldrig fram den.

Min motivering till återremiss hade följande lydelse:

“Ärendet har tidigare återremitterats av ett enigt kommunfullmäktige. Då motiverade fullmäktige vilka kompletteringar som krävdes för att kommunfullmäktige skulle kunna fatta beslut. Nu är ärendet tillbaka men vi konstaterar att de kompletteringar som fullmäktige ville ha inte finns med i underlaget. Ärendet är således bristfälligt utrett.

Beslutsunderlaget behöver därför kompletteras med:

  • en dokumentation av grunderna för att de enskilda fastigheterna är upptagna i verksamhetsområdena
  • en utredning som visar på att enskilda avlopp i berörda områden skulle ha en sådan påverkan på recipienten Dättern i fråga om kväve och fosfor att det kan motivera behovet av inrättande av en allmän va-anläggning och om hur den allmänna va-anläggningen då förhindrar eller åtminstone väsentligt motverkar påtagliga olägenheter för miljön.
  • en dokumentation av vad det finns för enskilda VA-anläggningar i området och om de uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven”

Det var väldigt få ledamöter i debatten som begärde ordet och sa något. Miljöpartisterna sa inte ett ord. Gunnar Henriksson (L), Peter Göthblad (L), Magnus Ekström (KD), Göran Svensson (MBP), Anders Strand (SD) och Ola Wesley (SD) yrkade bara bifall till återremissen. Ja, Wesley sa också att så här röstade vi tidigare. Annars sa de inget mer. Ann-Marie Jonasson (S) och Annalena Levin (C) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag, men inget mer – förutom att Annalena Levin ledde sammanträdet som ordförande. Mats Andersson (C) sa något ytterst kort vid två tillfällen där han höll med Augustsson. Ingen annan i C yttrade sig. Två från Moderaterna yttrade sig, men Eckerbom Wendel läste bara upp återremissen. Henrik Harlitz förde ordet för den borgerliga oppositionen. Det handlade emellertid mestadels om återremissen och repliker till Socialdemokraterna om att M inte alls var så obeslutsamma och fega som S påstod.

Det var egentligen bara fyra personer som debatterade sakfrågan. Och det var Benny Augustsson och Dan Nyberg från Socialdemokraterna och James Bucci och undertecknad Kärvling från Vänsterpartiet.

Den som är intresserad kan se hela debatten i efterhand på kommunens webb-TV. (Om du klickar här så kommer du direkt dit.) Jag har själv inte hunnit med att se “reprisen” och därför kommer jag tillbaka senare med några utförliga bloggar om vad som yttrades denna kväll.

Det finns nämligen mycket att ta upp. Det finns många yttranden som är värda att återge ord för ord, yttranden som kan bli bevingade på den kommunala arenan. Då blir det också läge att utveckla synpunkterna på Dan Nybergs debatteknik och kunskaper i avloppsfrågan… Eller Benny Augustssons nedlåtande attityd och förringande av de kommuninvånare som protesterar mot tvångsanslutningen. Eller varför James Bucci (V) anser att Blåplanens förslag på verksamhetsområden strider mot vattentjänstlagen (LAV). Själv framförde jag en hel del av det som bloggläsarna redan har läst i mina bloggar.

Det som slog mig mest dock, det var den faktaresistens som Augustsson och Nyberg visade. De låtsades inte ens om att det fanns en juridisk bedömning med massor av sakargument eller en vattenteknisk bedömning av tre fastigheter i Anundstorp. De kommenterade inte heller de rättsfall och domar som refererades under sammanträdet. De litade blint på det ensidiga och vinklade underlag som kommunens förvaltningar hade tagit fram.

Men jag återkommer som sagt till detta. Det är dock en hel del sammanträden som väntar nästa vecka och handlingar som ska läsas in. Det har nämligen slumpat sig så att barn- och utbildningsnämnden, Kunskapsförbundet Väst och kommunstyrelsen alla har möten. Det kan för övrigt noteras att ordförande Bo Carlsson (C) har kallat till ett fysiskt möte med barn- och utbildningsnämnden. Det första politiska mötet på två år.

Det ska bli kul att träffa folk igen.

KF ikväll: Vänersnäs och Sikhall

16 mars, 2022 1 kommentar

I kväll sammanträder kommunfullmäktige i Vänersborg. Det är återigen ett digitalt distansmöte. Fördelen för alla vänersborgare är att det går att se och lyssna på sammanträdet hemifrån. Det är bara att gå in på kommunens webb-TV. Du kan klicka här så kommer du till kvällens möte. Det kommer också att gå att se på sammanträdet i efterhand.

Dagordningen för kommunfullmäktige har följande utseende:

Det är egentligen bara två ärenden som kommer att leda till debatt, eller rättare sagt, ett ärende. Å andra sidan är det inte helt omöjligt att det blir en tämligen omfattande debatt… Jag tänker naturligtvis på ärendet “Införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden”. Ärende 12 och 13 är två i sak identiska ärenden, det handlar bara om två områden – område 1 respektive område 2. Debatten kommer att hållas om det första.

Läsarna av denna blogg är nog tämligen insatta i VA-frågan på Vänersnäs. Jag har skrivit många bloggar i ämnet. Och nu har sannolikt betydligt fler vänersborgare fått upp ögonen för vad som händer i de östra delarna av kommunen. I gårdagens pappersupplaga av TTELA uppmärksammades VA-frågan. Det fanns tre mycket informativa artiklar om den hotande tvångsanslutningen på Vänersnäs. (Se “VA-beslut för Vänersnäs rör upp många känslor”, “Jurist sågar kommunens bedömning av VA-behovet” och “Ingen dusch eller wc – kan tvingas på kommunalt VA ändå”.)

Det är svårt att förstå hur någon politiker fortfarande kan argumentera för att bifalla det liggande förslaget från kommunstyrelsen, särskilt om de har läst TTELA:s artiklar och de utskick som alla ledamöter har fått från invånarna på Vänersnäs – “Jurist dömer ut VA-förslaget” och “Öppet brev till samtliga politiker”. Men det kanske finns ledamöter som inte läser sånt av princip, sånt som talar mot partiets uppfattning…

Vi får se hur det går ikväll. Flera partier verkar fortfarande inte ha bestämt sig – av någon underlig anledning. Andra partier har gjort det, men hamnat väldigt fel. Det kan faktiskt vara läge att påminna ett antal ledamöter om vad deras partier i riksdagen faktiskt har för åsikt. Det är nämligen oerhört tydligt vad Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna tycker på nationell nivå.

Civilutskottet lämnade den 28 april förra året följande förslag för tillkännagivande i riksdagen (“Tvånget att ansluta sig till kommunala va-nätet bör tas bort”):

“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”

Riksdagen biföll utskottets förslag. Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade för tillkännagivandet. Det innebär alltså att de är mot tvångsanslutning. Är dessa partier det i Vänersborg också? Eller har de en egen uppfattning i frågan som avviker från partilinjen?

Vänsterpartiets uppfattning i frågan är solklar. Vi är mot att inrätta de två verksamhetsområdena på Vänersnäs – vi är mot en tvångsanslutning.

Det kan kanske också bli en viss diskussion om en interpellation. Jag har nämligen ställt en interpellation om detaljplanen i Sikhall till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP). (Du kan läsa interpellationen här – “Ny interpellation om detaljplan i Sikhall”.)

Jag fick ordförande Wiklunds svar igår. Det var ett långt och genomarbetat svar. Jag tänkte avsluta denna blogg med att helt enkelt publicera hela svaret. Om någon har synpunkter är det bara att maila – karvling@hotmail.com.

Anders Wiklund (MP) skrev (det går också att ladda ner svaret som pdf här):

==

[2022/127] Interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande om detaljplan för Sikhallsviken [ref=56875]

Jag ser fram emot det arbete som pågår i kommunen för att utveckla samhällsbyggnadsprocessen, och hoppas att det skall ge ett gott resultat. Detta för att enskilda intressenter inte skall drabbas av onödig fördröjning i de fall där många interna kommunala aktörer är inblandade, samt externa verk och myndigheter.

Svar på frågorna i interpellationen.

  • Varför har ärendet tagit så lång tid i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen?

Jag menar att SBN och Sbf har varit medvetna om att arbetet pågått under en lång tid innan det kom till oss, och hade därför ambitioner att skynda på ärendet där så var möjligt. En fastighetsbestämning har medfört fördröjning, ett ärende som startade på det kommunala lantmäteriet. Det övergick senare 2019-12-16 till den statliga lantmäterimyndigheten på önskemål av fastighetsägare till Sikhall 1:6. Fastighetsbestämning startade hos kommunala lantmäteriet 2019-06-05 och avslutades av statliga lantmäteriet 2020-11-19 då beslut fördes in i registerkartan.

Förvaltning och nämnd har försökt att parallellt arbeta med överenskommelser vad gäller servitut och annan fastighetsreglering trots då ännu ej fastställda gränser.

  • Vad hände mellan våren 2018 och oktober 2020?

2018-2020 Förvaltningen samråder och för dialog med fastighetsägaren av Sikhall 1:6. Dialog förs inom och mellan förvaltningar. Dialog med kommunala och statliga lantmäterimyndigheten. Konsultation av jurist rörande kommande avtal i ärendet.

2020-03-05 Ärendet till fastighetsutskottet. Förvaltningen redovisar “dagsläget” och en åtgärdslista för att få beslut och avtal på plats. Skiss till avtalsservitut samt skiss till avtal om fastighetsreglering presenteras. Kartbild presenteras på fastighetsägarens önskemål om köp i vatten för att fastighet 1:6 skall nå ut till allmänt vatten. Detta för att kunna söka om arbete i vatten hos länsstyrelsen, samt möjlighet till att anlägga planerad hamnanläggning på delvis eget vatten. Tankar från förvaltningen om hur kommande prissättning skall tas fram presenterades. Återremiss för att förvaltningen ska kunna fortsätta förhandla, ta fram slutgiltliga avtal, och prissättning. Fastighetsutskottets medskick var att en önskan om att även köpa vattenområde utanför tänkt plangräns inte var lämplig att blanda in i detta ärende. Delegationsordning och tidigare kommunala beslut diskuteras.För att spara tid anses det ej nödvändigt att KS måste besluta i ärendet, på grund av tidigare kommunala ställningstagande.

2020-08-27 Presidiet och förvaltning diskuterar ärendet, väljer att ta upp ärendet på nämnden 2020-09-17 trots att utkast om fastighetsreglering och servitutsavtal ännu ej finns färdigt framtaget. Förvaltningen ser positivt på att hinna få fram detta till nämndens möte.

2020-09-17 SBN beslutar att bordlägga ärendet. Tyvärr utan protokollförd orsak. Min minnesbild för bordläggning är att nämnden efterfrågade servitutsavtal och kartmaterial som då inte fanns med i handlingarna, samt en önskan om en presentation av detaljplanen i nämnden.

2020-10-08 Tjänsteperson från planenheten har en dragning för nämndens ledamöter. Enligt förvaltningen är fastighetsägaren då nöjd med de servitutsavtal och fastighetsregleringsavtal som bifogas i handlingarna. SBN beslutar att:

  1. Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig positiv till att sälja del eller delar av Sikhall 1:4 som utpekas i planen för användning till småbåtshamn i kommande lagakraftvunnen detaljplan.
  2. Samhällsbyggnadsnämnden ska teckna ett markanvisningsavtal gällande till och med 2022-12-31 med fastighetsägaren.
  3. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner servitutsavtalet för en vågbrytare/pir som gäller enligt förutsättningarna angivna i avtalet.

(1) Syfte: att ge ett öppet mandat till förvaltningen att avsluta förhandlingen i linje med utkastet till fastighetsreglering och tidigare ställningstaganden.

(2) Avsiktsförklaring i Markanvisningsavtalet: Byggherren och Kommunen ska tillsammans verka för att det ovan angivna området planläggs för ny bebyggelse i likhet med det förslag som tagits fram enligt samrådshandlingarna för Detaljplan för Sikhallsviken, Vänersborgs kommun. Parterna är medvetna om att utformningen kan bli annorlunda beroende på detaljplanens slutgiltiga utformning.

(3) Avsiktsförklaring i servitutsavtalet: Till förmån för fastigheten Vänersborg Sikhall 1:6 upplåtas med servitut rätt att inom ett cirka X ha/kvm stort område inom fastigheten Vänersborg Sikhall 1:4 anlägga, bibehålla och underhålla pir/vågbrytare samt till denna tillhörande anläggningar.

2020-10-29 Statliga lantmäterimyndigheten beslutar fastighetsbestämning på förrättningsmöte med berörda fastighetsägare (Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Åstebo 1:54). Lantmäterimyndighetens slutgiltliga beslut, utan sammanträde, 2020-11-13, i registerkartor 2020-11-19.

  • Varför skickades ärendet tillbaka till förvaltningen i maj 2020?

Datum som troligtvis avses är ett fastighetsutskott 2020-03-05, se ovan.

  • Varför bordlades ärendet på sammanträdet i september 2020?

Samhällsbyggnadsnämnden 2020-09-17, se ovan.

  • Vad var det som föranledde ordförande att lägga ett beslutsförslag i oktober 2020 som gick mot den egna förvaltningen – efter att förvaltningen hade “ägt” ärendet i över 2 år?

Ordförandes förslag till beslut var väl förankrat i, och framtaget i samråd med förvaltningen, det sågs som ett förslag till bredare mandat till slutliga överenskommelser, markanvisningsavtalet ger avsiktsförklaring för att trygga fastighetsägarens intressen.

Servitutsavtalet och fastighetsregleringsavtalet är exakt samma i båda förslagen till beslut. Dessa båda avtal kommuniceras till nämnden som accepterade av båda parter. Avtalen är påskrivna för kommunens del.

Punkt 1 Ströks, sent att återkalla lantmäteriförrättningen.

Punkt 2 faller om punkt 1 faller. Statliga lantmäterimyndigheten fastställer gränserna, vilket gjordes på lantmäteriförrättning 2020-10-29.

Punkt 3 samma överenskommelse om fastighetsreglering i båda förslagen till beslut.

Punkt 4 samma överenskommelse om servitutsavtal i båda förslagen till beslut.

Det saknades en underskriven avsiktsförklaring som den i markanvisningsavtalet. Avtalet ger förvaltningen mandat och fastighetsägaren en trygghet om kommunens vilja. Markanvisningsavtalet är påskrivet för kommunens del.

Se även ovan SBN 2020-10-08

  • Vad har hänt under 2021?

2021-03-02 Ordföranden har signerat markanvisningsavtal.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har i slutet av 2021 bytt handläggare i ärendet på grund av föräldraledighet.

  • Vad har hänt under 2022? (obs, egen fråga)

2022-02-07 Ärendets nuläge diskuterades på ÄG. Inbjudna och närvarande var presidiet BN och Bf samt presidiet SBN och Sbf. Ett nytt förslag om att fastighetsreglera för att ge möjlighet att tillskapa framtida GC-väg inom planområdet.

2022-03-03 Presidiet SBN diskuterade ärendets nuläge med förvaltningen utifrån ÄG 2022-02-07. Nuvarande tjänsteperson ser inga hinder för att lösa samtliga fastighetsrättsliga frågor, både gällande anläggningar för småbåtshamn och cykel/gångstråk, inom planområdet med stöd av det beslut som togs i SBN 2020-10-08.

  • Hur lång tid ytterligare kommer det att ta innan ni tillsammans med fastighetsägarna hittar fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall?

Fastighetsbestämning är slutförd av SLM.

“Samhällsbyggnadsförvaltningen jobbar i dagsläget på ett förslag till lösning som kan kunna ligga till grund för ett nytt markanvisningsavtal. Förslaget omfattar, ägarfördelning på mark och övriga åtgärder som krävs för att kunna genomföra förslaget. När förslaget har arbetats igenom och kontrollerats kommer detta presenteras för exploatören och övriga berörda parter. Förslaget kommer ligga i linje med beslut SBN 2020-10-08”.

Som jag inledde med, så ser jag fram emot det arbete som pågår i kommunen för att utveckla samhällsbyggnadsprocessen.

Anders Wiklund (MP)
Ordförande
Samhällsbyggnadsnämnden

Vänersborgs toppolitiker intervjuas

15 mars, 2022 1 kommentar

Om ett halvår är det val i Sverige. Som en del i bevakningen av den kommande valrörelsen var P4 Västs reporter Skoob Salihi i Vänersborg i torsdags (10 mars). Det kanske faktiskt till och med var så att P4 Väst stod för själva “kick-offen” för den lokala valrörelsen. (Du kan lyssna på inslaget här – “EFTERMIDDAG I P4 VÄST”.)

Salihi gick ut hårt kan man väl säga. Vänersborgs tre toppolitiker var nämligen på plats, och det var ju en flygande start på P4 Västs valbevakning. Det kan till och med vara svårt att leva upp till denna start senare under året.

De tre toppolitikerna som blev intervjuade av Skoob Salihi var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) och Sverigedemokraternas gruppledare Ola Wesley. Och som det lät i Skoob Salihis påannons:

“Jag tar mig ett snack med kommunens toppolitiker.”

Augustsson (S), Harlitz (M) och Wesley (SD) fick till en början några frågor om kriget i Ukraina, det svenska försvaret och om kommunen hade börjat förbereda sig för att ta emot flyktingar. Sedan ställde Salihi frågan om hur politikerna såg på att ta emot ukrainska flyktingar här i Vänersborg. (29.50 in i programmet.)

De tre politikerna var positiva till att ta emot flyktingar från Ukraina.

“Ni har vänt…?”

Frågade Skoob Salihi Harlitz och Wesley. Henrik Harlitz (M) svarade:

“Det är ett helt nytt läge…”

Ola Wesley (SD) var inte längre för en “stramare flyktingpolitik”:

“Nu är det ju ett krig i vårt närområde så att säga.”

Benny Augustsson (S) hade en annan ingång i frågan:

“Ingen skillnad på människor. De flyr för sina liv. Det gjorde de 2015 också…”

Det är helt uppenbart en stor skillnad mellan partierna i flyktingfrågan. Men hur den ska hanteras är egentligen ingen kommunal fråga. Den avgörs i Stockholm.

En man “på gatan” ställde en fråga om vård och omsorg. Och då kom vi snabbt in på kommunalpolitik. (34.30 in i programmet.) 

Naturligtvis ville de alla tre satsa på äldrevården… Det var egentligen en dum fråga, i varje fall så här i valtider. Självklart ville de satsa på vård och omsorg – precis som de ville, och lovade, i det förra valet 2018… Kanske borde politikerna istället ha fått frågan hur de har satsat på vård och omsorg under mandatperioden. Det hade varit intressantare tror jag…

Efter lite musik fick politikerna frågan om de kunde lova högre löner till vård- och omsorgspersonalen. (40.45 in i programmet.) Det kunde ingen av dom lova.

“Det är ju en diskussion som får vara mellan facken och arbetsgivaren.”

Sa Henrik Harlitz (M). Ola Wesley (SD) höll med. Benny Augustsson (S) inflikade däremot helt riktigt att kommunen kunde påverka löneutrymmet. Och passade på att, som jag uppfattade det, leverera ett vallöfte:

“Det ska vara ett hållbart arbetsliv. Så det vi får till oss väldigt mycket som vi kommer att jobba väldigt mycket för. Det är att öka grundbemanningen. Det är ju en stor fråga för att få ett mer hållbart arbetsliv och en bättre  arbetsmiljö. Det är ju grundbemanningen i vården och även i skolan.”

Ja, vi får väl se. Det är ju inte direkt på det viset att de styrande politikerna i socialdemokraterna, och centerpartiet och miljöpartiet, har utökat någon grundbemanning de senaste åren. Tvärtom, i grundskolan har personalen minskat ganska dramatiskt och bemanningen på förskolan har hållits uppe tack vare statsbidrag. Nu minskar statsbidragen i förskolan och det finns inget som tyder på att kommunen tänker kompensera barn- och utbildningsnämnden för detta…

Det här valet lär bli som vanligt. Partierna strör vallöften omkring sig om satsningar på både äldrevård, förskola, grundskola och en hel del annat. Och en vecka efter valet är allt glömt…

The same procedure as last election…

En kvinna på stan ville att grönområden ska bevaras vid byggnation. (42.35 in i programmet.) Det var en bra fråga med tanke på den avverkning och skövling som skett på Mariedal Östra, vid Mariedalskolan och vid Kindblomsvägen, för att ta några exempel. Men det glömde Benny Augustsson (S) när han svarade:

“Ja, det kan vi lova för att ett av mina favoritmål vad gäller Agenda 2030, det är det globala mål 11 – “hållbara städer och samhällen”. Och där ingår verkligen att vi ska ha utrymme för gröna ytor och en bra rekreation i våra naturområden och så. Om jag får bestämma så lär det bli kvar grönytor i våra tätorter.”

Jag kan inte låta bli att undra vem som enligt kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) har bestämt i Vänersborg de senaste 3 åren… Sedan är det väl inte helt obekant att Augustssons partikollega Elisabeth Bolin (S), i samband med exploateringen på Mariedal Östra, yttrade följande i kommunfullmäktige i juni 2019:

”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Ola Wesley (SD) ville självklart också ha kvar grönytorna:

“För bor man i en hyresrätt eller bostadsrätt så ska man ju kunna gå ut och “maja” som man sa förr på 70-talet.”

Henrik Harlitz (M) höll inte helt oväntat också med, även om moderaterna inte direkt har stått på barrikaderna för att bevara de grönområden som avverkats de senaste åren…

Reportern Skoob Salihi avslutade intervjuerna med de tre toppolitikerna med att fråga vad som kommer att vara partiets viktigaste valfråga. Och det var en bra och intressant fråga. (44.50 in i programmet.)

Henrik Harlitz (M) fick svara först:

“Dom sakerna som vi kommer att prioritera i vårt arbete, det är boende, utbildning och arbete för att bygga ett tryggt och säkert Vänersborg, där vänersborgarna vill stanna kvar och bo och arbeta.”

Moderaternas mål med nästa mandatperiod är således tämligen blygsamt. Det är alltså att vänersborgarna ska bo kvar i kommunen och inte flytta typ till Trollhättan…

Ola Wesley hade sverigedemokraternas mål klart för sig:

“Det absolut viktigaste tycker vi är tryggheten. Man ska vara trygg. Vänersborgs gator ska vara trygga. Där vill vi ju satsa då på dels på nattvandrare, vuxna, där vill vi ta fram en arvodesmodell på det. Vi vill satsa på kommunalt finansierad väktare och så. Tryggheten är absolut det viktigaste. Skola, vård och omsorg är otroligt viktiga också.”

Benny Augustsson (S) avslutade inslaget:

“Ja, som socialdemokrat är det givetvis vård, skola och omsorg. Men givetvis tryggheten som en stor fråga nu. Bygga Vänersborg vidare på ett hållbart sätt givetvis, utvidga det. Men den stora frågan … [programledaren bröt in] … grönområdena får vara kvar, men den stora frågan tror jag blir skolfrågorna. Vi ska ta tillbaka demokratin över skolorna.”

Det sista håller jag som vänsterpartist naturligtvis med om, men det är ingen kommunal fråga.

Valrörelsen har alltså börjat i Vänersborg och P4 Väst har börjat sin bevakning. Det återstår att se om även andra partier kommer till tals i radion.

Jag tror att det blir en het sensommar och höst. Men intressant och spännande.

Kategorier:M, P4 Väst, S, SD, Val 2022

VA: Öppet brev till politikerna

14 mars, 2022 1 kommentar

För en knapp månad sedan, den 21 februari, fick politikerna i Vänersborg ett öppet brev från en fastighetsägare på Vänersnäs. (Se “Öppet brev till samtliga politiker”.)

För några dagar sedan kom ytterligare ett brev. Det var återigen från Vänersnäs, dock inte från den tidigare avsändaren. Det öppna brevet kom samtidigt med att den juridiska bedömningen av det liggande beslutsförslaget att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs skickades ut. Den mycket professionella bedömningen, som hade gjorts av advokat Johanna Lindqvist på Advokatfirman Lindahl i Göteborg, redogjorde jag för i gårdagens blogg. (Se “Jurist dömer ut VA-förslaget”.)

Det öppna brevet, skrivelsen, från fastighetsägarna på Vänersnäs är mycket läsvärt. Det ger ytterligare bevis på det orimliga, och sannolikt också olagliga, i att tvångsansluta fastigheterna på Vänersnäs till det kommunala VA-nätet.

En formulering, som jag som pensionerad lärare i samhällskunskap, historia och religion, särskilt vill framhålla är fastighetsägarnas vädjan till politikerna:

“En portion kritiskt tänkande och ifrågasättande måste därför finnas med och särskilt om de som berörs av beslutet uppmärksammar er på att något inte stämmer.”

Denna vädjan stämmer väl överens med skolans uppdrag som det uttrycks i läroplanen (se LGR11):

“Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

Eller som en gammal fransk tänkare sa:

”Tro inte på allt som är sant.”

På onsdag ska kommunfullmäktige fatta beslut i de två ärendena. Jag hoppas att alla politiker bildar sig en egen uppfattning och följer den. Det är inte ok som förtroendevald att bara rösta som andra säger att man ska…

Jag återger det öppna brevet/skrivelsen i sin helhet.

===

Vatten och avlopp på Vänersnäs

Nu har det åter blivit dags att fatta beslut i frågan om verksamhetsområde för vatten och avlopp i områdena Änden, Grytet och Hallby mitt. Ni politiker kommer säkert ihåg oss i VAnersnäsgruppen och de frågor med tillhörande namninsamling som vi skickade till er i höstas. Vid sidan om frågorna hade vi också ett förslag om att VA-projektet skulle sättas på paus efter att området Gaddesanda blivit färdigställt och att det inte skulle återupptas förrän det förts en dialog med boende i alla de övriga planerade områdena på Vänersnäs. Hur berörda fastighetsägare ser på behovet av detta måste få vägas in i bedömningen om kommunen ska gå vidare med de områden som pekats ut i blåplanen. Detta förslag resulterade på kort tid i 248 namnunderskrifter som vi skickade till er. Vi har noterat att denna önskan inte vunnit gehör, men att det förts en dialog med de fastighetsägare som bor i områdena som nu ska upp till beslut.

Behov enligt 6§ LAV

Vi i VAnersnäsgruppen har träffats emellanåt och diskuterat VA-frågan, lärt oss om lagstiftningen och jämfört med hur man gör i andra kommuner. Efterhand har en bild växt fram av hur Vänersborgs kommun, i sin iver att dra fram VA på landsbygden, sticker ut och går över gränser. Lagstiftningen på området är inte enkel och ganska öppen för tolkning. Vi har reagerat på bland annat följande:

  1. Hur och på vilka grunder man har valt ut områden i Blåplanen där kommunen kan vara skyldig att bilda verksamhetsområde.
  2. Hur man sedan letar argument och övertolkar rättspraxis för att visa att man är skyldig att göra verksamhetsområde enligt dessa förslag.

Grundläggande för att det ska uppstå en skyldighet enligt 6§ LAV är att det finns ett behov av vattentjänsterna. Vi citerar vad tjänstemännen själva skriver längst ner på sidan sju i sin argumentation; ”Enligt lagstiftning och myndigheter ska inte fastighetsägarnas åsikter, om man ska ansluta eller inte, påverka kommunens beslut om det enligt 6§ LAV finns en skyldighet att ansluta sig till kommunalt VA. En förutsättning för att kommunen tar beslut om verksamhetsområde för en eller flera vattentjänster är att det finns ett behov.”

Fastighetsägarnas åsikter kommer vi till längre fram, men att det finns ett behov är alltså en förutsättning för att man ska fatta ett beslut om verksamhetsområde. Tjänstemännen på Kretslopp & Vatten har i sin argumentation gjort ett försök att visa att det finns ett tillräckligt stort behov för att en sådan skyldighet ska uppstå och man har också hänvisat till ett antal domar och rättsfall som ska styrka detta. När vi har gått igenom materialet och dessa domar tycker vi oss se att det inte stämmer. Men istället för att vi själva ska gå igenom argumentationen och bringa klarhet i juridiken kring detta ärende, så har vi anlitat advokat Johanna Lindqvist på Advokatfirman Lindahl i Göteborg för att göra det åt oss. Hon har mångårig erfarenhet av VA-lagstiftningen och har på ett professionellt sätt kunnat reda ut detta åt både oss och er kommunpolitiker. Hennes utredning finns bifogad och vi låter hennes genomgång av ärendet och slutsatser tala för sig själva. För att sammanfatta den mycket kort kommer hon, liksom vi gjort, fram till att det inte föreligger någon skyldighet för kommunen att bilda verksamhetsområde här och att det därför inte bör fattas ett sådant beslut. Hon visar också att områdena redan i Blåplanen valts ut på felaktiga grunder.

I kontakten med er kommunpolitiker har vi flera gånger fått höra att ni är beroende av och litar på att ni får ett korrekt beslutsunderlag från tjänstemännen. Det är självklart så att man som kommunpolitiker inte kan ha detaljkunskaper i varje enskild fråga. Men samtidigt så finns risken att de här beslutsunderlagen pekar i riktning mot det beslut som tjänstemännen vill att ni ska ta. En portion kritiskt tänkande och ifrågasättande måste därför finnas med och särskilt om de som berörs av beslutet uppmärksammar er på att något inte stämmer. Beslutet i fullmäktige blir annars mer av en symbolhandling med ett redan förutbestämt resultat. När vi nu har kunnat visa att det inte föreligger någon skyldighet för kommunen att bilda verksamhetsområde här, så borde de berördas åsikter vara av större intresse. Ett exempel på när det kan vara befogat för kommunen att gå utöver sina skyldigheter är om ett antal fastighetsägare utanför ett föreslaget verksamhetsområde vill vara med. Då kan kommunen frivilligt sträcka sig till att ta med även dessa. Men bör en kommun bilda ett helt verksamhetsområde utan att vara skyldig enligt lagen och där merparten av de berörda inte vill ha kommunalt vatten och avlopp? Nej menar både vi och advokat Johanna Lindqvist. Detta leder oss vidare till fastighetsägarnas åsikt i frågan.

Fastighetsägarnas åsikter

I höstas skickade Kretslopp & Vatten ut en enkät till alla fastighetsägare i de två föreslagna områdena med frågan ”Är du positivt inställd till att ansluta din fastighet till kommunalt vatten och spillvatten?”. Detta gjorde man för att det var ett krav i återremissen. De flesta har nog uppfattat det positivt att få uttrycka sin åsikt och att den skulle redovisas för er politiker och vägas in i beslutet. Resultatet av den här enkätundersökningen finns i en tabell i en av bilagorna till beslutet och det har uppenbarligen inte påverkat hur tjänstemännen har jobbat vidare med förslaget. Räknar man samman svaren för 53 fastigheter så har 7 svarat ja, 25 svarat nej och 21 svar har inte inkommit. Det är ett tydligt utslag, men vad som ändå förvånade oss var att så många inte lämnat in sin enkät. Vi har inte gjort någon komplett undersökning av de 21 fastighetsägare som inte svarat, men vi har pratat med ganska många av dem. Hör och häpna så upptäckte vi då ytterligare 9 fastigheter där ägarna personligen lämnat eller skickat in sin enkät till kommunen. Samtliga dessa med ett negativt svar. Varför man valt att inte inkludera dessa personers åsikt i undersökningen vet vi inte, även om man kan ana anledningen. För att detta ska bli tydligt räknar vi upp dessa fastigheter här; … [Jag tar bort fastighetsbeteckningarna av integritetsskäl; min anm.] Det kan som sagt finnas fler, eftersom vi inte kontaktat alla med uteblivet svar. Då har vi alltså ett resultat där 7 sagt ja och 34 sagt nej. Ni får själva bedöma utslaget av den enkätundersökningen.

Länsstyrelsen

Det har gång på gång påståtts att kommunen kommer få ytterligare förelägganden från länsstyrelsen om man inte bygger vidare enligt Blåplanen. Detta menar vi är ett ogrundat påstående mest till för att skrämma fram ett beslut. För att få lite mer klarhet i även detta så har vi kontaktat länsstyrelsen i Mariestad för att ta reda på hur förhållandena ska vara för att det ska vara aktuellt för dem att förelägga en kommun att bilda verksamhetsområde för som i detta fallet vatten och avlopp. Svaret vi fick kan sammanfattas i två punkter:

  1. Det ska finnas påtagliga olägenheter för hälsan eller miljön inom ett område och dessa ska inte gå att lösa på ett tillfredsställande sätt med enskilda anläggningar.
  2. Olägenheterna ska förekomma i ett större sammanhang som i normalfallet är minst 20-30 fastigheter som ligger någorlunda samlat. Om det i ett större sammanhang bara är enstaka fastigheter som har problem är det enskilda lösningar som gäller

Man kan jämföra dessa punkter med förhållandena på Gaddesanda och då förstår man varför det till slut kom ett föreläggande där. Övriga områden på Vänersnäs har inte så stort antal fastigheter, är så tätt bebyggda eller har samma svårigheter att ha enskilda anläggningar. Om Vänersborgs kommun använde dessa punkter för att bedöma sina skyldigheter enligt §6 LAV, så skulle man hitta rätt områden och områden som verkligen har ett problem med att lösa vatten- och avloppsfrågan.

Miljöskyddskäl och övergödningen i Dättern

Den här punkten tycker vi också förtjänar ett eget stycke. Som miljöskyddsskäl för inrättande av verksamhetsområden har man framfört att de enskilda avloppsanläggningarna bidrar på ett betydande sätt till övergödningen i Dättern. Att det under många år funnits en övergödningsproblematik i Dättern vill vi inte förneka. Frågan är snarare vad den beror på. Man kan aldrig lösa ett problem om man inte identifierar rätt orsak till problemet. Precis som Johanna har skrivit om detta vill vi poängtera att de flesta av oss bor en bra bit ifrån sjön. Har man trekammarbrunn med markbädd eller infiltration, så sprids spillvattnet ut i marken lokalt runt anläggningen. Där fastläggs framför allt fosfor mycket effektivt till markpartiklarna och det blir därför svårt att se hur dessa små punktkällor till näringsämnen kan påverka Dättern runt en kilometer bort. Men eftersom vi bor inom avrinningsområdet till en känslig recipient skulle det enklaste sättet att säkerställa att vi inte påverkar Dättern vara att se till att alla har en godkänd avloppsanläggning, med en för platsen anpassad reningsgrad. Svårare än så behöver det inte vara.

Som tjänstemännen själva påpekat så är jordbruket den främsta källan till näringsämnen som hamnar i sjön. Men de siffror som angivits för enskilda avlopp är märkliga och förtjänar att kommenteras. Man skriver att det för Dättern är potentiellt möjligt att genomföra åtgärder mot enskilda avlopp som motsvarar 122 kg fosfor och 80 kg kväve. Ska man i det räkna in hela Nossans avrinningsområde som är omkring 80 gånger större än avrinningsområdet från Vänersnäs, så skulle det totalt på Vänersnäs gå att minska utsläppen av fosfor och kväve till Dättern med en mängd som motsvarar innehållet i en 25 kilos säck med gödning till gräsmattan. Det är alltså den nivån på förbättring vi kan förvänta oss av att ansluta Vänersnäs till det kommunala reningsverket.

Sammanfattande punkter och tankar

  1. För det första, läs Johanna Lindqvists utredning och genomgång av de juridiska bitarna i det här förslaget. Denna genomgång kommer inte bara vara aktuell i det här ärendet, utan även i övriga områden på Vänersnäs eller varsomhelst i kommunen.
  2. Om kommunen saknar lagfäst skyldighet att bilda verksamhetsområde och endast ett fåtal av de berörda fastighetsägarna efterfrågar vattentjänsterna, så ska man låta bli. Ny lagstiftning som medför en större flexibilitet där också enskilda lösningar kan ingå, skulle kunna förändra och förenkla synen på när det är lämpligt med ett verksamhetsområde.
  3. Eftersom Blåplanen förts fram som ett så starkt incitament för att den här utbyggnaden måste fortsätta, så föreslår vi att den behöver omarbetas under nästa mandatperiod. Föreslagna verksamhetsområden ska pekas ut på korrekta grunder och för att undvika konflikter med berörda kommuninvånare är det nog en god idé att dessa blir delaktiga tidigt i beslutsprocessen. Alla vill känna att politiker och tjänstemän är med oss, inte mot oss. Vi vill att ni ska tänka om, göra om och göra rätt.

 Vänersnäs den 9 mars 2022
VAnersnäsgruppen

Anm. Det finns en hemsida för invånarna på Vänersnäs. Den hittar du här – ”Vänersnäs.net”.

Kategorier:Juridik, VA, Vänersnäs

Jurist dömer ut VA-förslaget

Det närmar sig avgörandets stund för invånarna på Vänersnäs. På onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Och då ska frågan avgöras om det ska inrättas två verksamhetsområden för vatten och spillvatten för Grytet, Hallby Mitt och Änden – område 1 och 2.

Invånare och fastighetsägare gör allt de kan för att verksamhetsområdena inte ska bli verklighet. Inrättande av verksamhetsområden skulle ju med all sannolikhet innebära en tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet. Vänersnäsbornas uppfattning är att det inte finns något rättsligt stöd för inrättande av verksamhetsområdena. Och det finns det fler som anser… Vänersnäsarna har ringt, de har mailat, de har skrivit, de har ordnat namninsamling och de har kontaktat TTELA. Ja, de försöker skapa opinion mot beslutet och de försöker påverka beslutsfattarna på alla sätt de kan.

Några fastighetsägare har också anlitat en mycket kunnig jurist för att hjälpa dem…

Advokat Johanna Lindqvist på Advokatfirman Lindahl i Göteborg har arbetat med VA-lagstiftningen tidigare. Hon har bland annat haft en roll i familjen Solvarms kamp mot Vänersborgs kommun. Och den kampen gick ju alldeles utmärkt, Solvarm fick ju rätt mot kommunen i Mark- och miljödomstolen.

Advokat Lindqvist har gjort en mycket professionell juridisk bedömning av kommunstyrelsens förslag att inrätta verksamhetsområdena.

Vänersnäsborna har skickat ut resultatet av utredningen, den juridiska bedömningen, till alla politiker i kommunfullmäktige. När jag läser advokat Lindqvists utredning blir jag oerhört imponerad. Det är egentligen bara att konstatera att om alla fullmäktigeledamöter läser och använder det som finns “innanför pannbenet”, som min far alltid sa, så behövs det inte sägas något mer på onsdagens sammanträde. Då är det bara för ledamöterna att inse faktum och rösta nej – nej till att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs.

Och skulle det vara så att det finns någon som har det minsta tvivel kvar efter att ha studerat Lindqvists juridiska bedömning, så är det bara att läsa det öppna brev som politikerna fick i februari. (Du kan läsa det öppna brevet här – “Öppet brev till samtliga politiker”.) I detta brev bifogades en undersökning som visade det orimliga i att döma ut enskilda avlopp utifrån en “skrivbordstillsyn”. Den undersökningen utgör, som jag ser det, faktiskt ett slags komplement till den juridiska bedömningen. De båda utredningarna, eller egentligen var och en för sig, visar att Vänersborgs kommunfullmäktige håller på att fatta ett mycket oförnuftigt och till och med olagligt beslut.

I denna blogg ska jag redogöra för advokat Johanna Lindqvists juridiska bedömning. Om du vill läsa bedömningen i original, så kan du ladda ner den här – “Juridisk bedömning gällande förslag om inrättande av verksamhetsområde”.

Lindqvist har gått igenom underlagen i ärendena och utifrån tillgängliga handlingar gjort en juridisk analys av om de tre rekvisiten (villkoren) i 6 § LAV om hälsoskydd, miljöskydd och större sammanhang är uppfyllda i de aktuella områdena. Det är viktigt, det finns alltså tre villkor i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 6 § som ska vara uppfyllda för att kommunen ska vara tvungen att inrätta verksamhetsområden – 1) människors hälsa, 2) miljön och 3) större sammanhang. De två förstnämnda flyter dock ofta in i varandra. (Läs gärna om den föreslagna lagändringen – “Kommande ändring i LAV 6 §”.)

Advokat Lindqvist börjar med att analysera och göra en bedömning av det tredje rekvisitet – samlad bebyggelse. Advokaten menar att inget av de två föreslagna verksamhetsområdena har en samlad bebyggelse. Det räcker med att titta på kartan… Och det är inte svårt att hålla med henne. De föreslagna verksamhetsområdena består av typisk landsbygdsbebyggelse med:

“utspridda byggnader avskilda med skogsområden och jordbruksmark.”

Lindqvist bifogar kartorna (se nedan) med avståndsmarkeringar (du kan ladda ner kartorna i större format här, område 1 och område 2):

 

Det är uppenbart för alla med öppet sinne och som tycker att det är viktigt att följa lagen (LAV 6 §), att rekvisitet “större sammanhang” inte uppfylls.

Kommunen hävdar genom att hänvisa till några domar att även ett fåtal fastigheter kan uppfylla kravet på ett större sammanhang/samlad bebyggelse. Advokat Lindqvist konstaterar att två av de rättsfall som kommunen refererar till inte alls kan tillämpas på Vänersnäs. Och ett tredje fall visar motsatsen till det kommunen hävdar. Den domen talar istället mot att införa verksamhetsområden på Vänersnäs.

Men advokat Lindqvist tittar också på kommunens, numera berömda, Blåplan. De styrande partierna hänvisar ofta till denna plan för att motivera inrättandet av verksamhetsområden, och tvångsanslutning. Trots att den har några år på nacken och inte heller är juridisk bindande…

I Blåplanen har kommunen använt sig av avståndsgränsen 150 meter mellan husen i sin definition av större sammanhang, dvs ligger några hus 150 m ifrån varandra så är de liksom “samlade”…. De utgör typ en slags “tätort”… Det är en väldigt bred och vidlyftig definition, och tämligen absurd. Den har egentligen inte något som helst stöd i varken LAV, eller PBL (plan- och bygglagen).

Lindqvist noterar att i det liggande förslaget till verksamhetsområden har avståndet 150 meter faktiskt i flera fall utökats ännu mer. Hon drar slutsatsen:

“Min bedömning är att Vänersborgs kommun i Blåplanen har gjort en alltför extensiv tolkning av praxis och när kriterierna för vad som ska anses som större sammanhang … är uppfyllda. Denna extensiva tolkning har därefter utvidgats ytterligare…”

Med andra ord, den ursprungliga alltför breda, och oriktiga, definitionen har utvidgats ytterligare i kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige… Den absurda definitionen har typ blivit ännu absurdare…

Och advokat Lindqvist leder sitt resonemang i bevis med konkreta exempel från fastigheter i de två verksamhetsområdena. Jag ska inte gå närmare in på dessa konkreta exempel utan hänvisar, förutom till hennes juridiska bedömning, till mina egna två exempel – se “SHB: VA Vänersnäs 2” och “VA – varför ingår Grytet?”.

Lindqvist konstaterar också, precis som alla andra med en karta i handen kan bekräfta, att de föreslagna verksamhetsområdena inte ligger i omedelbar närhet till recipient, dvs Dättern. Det är inte heller samma miljöbelastning från de enskilda avloppen.

“Detta innebär att hänvisningen till MÖD 2010:28 inte är relevant eftersom det i aktuellt fall varken föreligger någon särskild miljöpåverkan på naturvärden av nationellt intresse eller någon omedelbar närhet till berörd recipient.”

Lindqvist analyserar ytterligare ett rättsfall och visar att kommunens exempel inte alls visar det som kommunen påstår. Jag ska inte referera det utan återger bara hennes slutsats:

“Sammantaget visar ovanstående dels att Samhällsbyggnadsnämnden utökat de föreslagna verksamhetsområdena utöver avståndet om ca 150 meter mellan fastigheterna som angivits som utgångspunkt i Blåplanen, dels att det inte finns några sådana särskilda omständigheter i fråga om starka miljöskäl som var aktuellt i MÖD 2010:28 eller att det är fråga om fastigheter vars möjligheter att anordna vatten och avlopp är obefintliga så som var fallet i BVa 13.”

Advokat Lindqvist har också gjort en bedömning av miljöskyddsrekvisitet. Och då handlar det om de enskilda avloppens påstådda påverkan på Dättern. Det är samhällsbyggnadsnämnden som anför Dättern som argument för att inrätta verksamhetsområdena.

Lindqvist sätter fingret direkt på kommunens stora brist i underlaget:

“Eftersom det mesta av vattnet till Dättern tillförs från avvattningsområdet från ån Nossan saknas i Samhällsbyggnadsnämndens underlag utredning som visar att de enskilda avloppen i de två föreslagna verksamhetsområdena skulle ha en så pass betydande påverkan att en allmän avloppshantering behövs för att minska belastningen av näringsämnen till Dättern.”

Advokaten hänvisar även här till en dom från Mark- och miljöverdomstolen (M 5354–20) som krävde att, för att miljöskyddsrekvisitet skulle vara uppfyllt:

“den allmänna va-anläggningen väsentligt motverkar påtagliga olägenheter för miljön.”

Slutsatsen kan bara bli en menar Lindqvist:

“Dock kan det inte när det handlar om så långa avstånd till en recipient, som dessutom till övervägande del inte påverkas av avvattning från nu aktuella områden, finnas så starka miljöskyddsskäl att inrättande av allmän avloppshantering är motiverad.”

Lindqvist nämner också att om det finns avloppsanläggningar som behöver uppdateras, vilket det med all sannolikhet gör, så ska miljö- och byggnadsförvaltningen säkerställa det genom tillsyn.

Advokat Johanna Lindqvist på Advokatfirman Lindahl i Göteborg avslutar sin juridiska bedömning med en sammanfattning:

“De aktuella områdena kan enligt min bedömning inte ses som samlad bebyggelse och de hälso- och miljöskäl som lyfts fram är inte tillräckligt konkretiserade och utredda. Det saknas exempelvis helt utredning som visar på att enskilda avlopp i berörda områden skulle ha en sådan påverkan på recipienten Dättern i fråga om kväve och fosfor att det kan motivera behovet av inrättande av en allmän va-anläggning. En så vid tolkning av samlad bebyggelse som Samhällsbyggnadsnämnden har utgått från, vid avgränsningen av de föreslagna verksamhetsområdena, innebär att rekvisitet sammanhållen bebyggelse fråntas sin betydelse.”

Och till sist skriver Lindqvist:

“Eftersom det i aktuellt fall handlar om en utspridd landsbygdsbebyggelse, där avstånden mellan fastigheterna i flera fall överskrider 150-200 meter samt att underlaget i fråga om såväl hälso- som miljömässigt behov i stort sett enbart består av skrivbordsbedömningar, är min bedömning – utifrån det underlag jag gått igenom – att rekvisiten enligt 6 § LAV för att kommunen ska ha en skyldighet att tillhandahålla allmänna vattentjänster för vatten och spillvatten inte är uppfyllda.”

Det kanske är läge att helt enkelt läsa upp denna sammanfattning i kommunfullmäktige på onsdag. Det vill till om ledamöterna i de styrande partierna, och kanske Liberalerna och Kristdemokraterna, ska kunna argumentera mot detta. (De röstade för verksamhetsområden i kommunstyrelsen… KD+L följde inte alls den uppfattning deras partier har i riksdagen.)

Den juridiska bedömningen är professionell, dvs mycket logisk samtidigt som den hänvisar till både lagar och rättsfall. Det förefaller omöjligt att kommunfullmäktige skulle kunna fatta ett beslut som strider mot den juridiska bedömningen. Det skulle som jag ser det strida mot lagen. I Vänersborg har vi dock lärt oss att flera tjänstepersoner och politiker tror sig stå över lagar. Ja, faktum är att inte ens domstolsavgöranden kan få vissa i miljö- och byggnadsförvaltningen, och politiker, att ändra uppfattning och inse faktum. Det har t ex Anders Solvarm på Sikhall erfarit.

Ska vi tro och hoppas att att kommunfullmäktige denna gång ska gå emot samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen och fatta ett korrekt och lagligt beslut? 

PS. Om du vill läsa bedömningen i original, så kan du ladda ner den här – “Juridisk bedömning gällande förslag om inrättande av verksamhetsområde”.

PPS. Samtidigt med att den juridiska bedömningen skickades ut till politikerna följde det även med ett öppet brev från några fastighetsägare på Vänersnäs. Det brevet kan du läsa här: ”VA: Öppet brev till politikerna”.

Kategorier:Juridik, VA, Vänersnäs

Kommande ändring i LAV 6 §

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV), också kallad vattentjänstlagen, ska ändras. I april väntas regeringen lägga fram propositionen i riksdagen, och innan riksdagen går på sommarsemester så är det tänkt att den nya lagen ska ha beslutats. Beslutet ska enligt planerna fattas den 21 juni. Den 1 januari 2023 ska sedan lagförslagen träda i kraft, men några nya bestämmelser med krav på att varje kommun ska ha en vattentjänstplan föreslås dock tillämpas första gången efter den 31 december 2023.

Det återstår att se om tidsschemat håller.

Innan propositionen läggs på riksdagens bord nästa månad, förhoppningsvis, så ska Lagrådet titta på de föreslagna lagändringarna. Lagrådet har i uppgift att granska hur lagförslag förhåller sig till andra lagar, rättsordning och rättssäkerhet. Rådet ska alltså se till att den nya lagen eller lagändringarna inte strider mot något annat.

Den 24 februari överlämnade regeringen remissen “Vägar till hållbara vattentjänster” till Lagrådet. Granskningen har alltså redan börjat. Lagrådsremissen är offentlig, och om du är intresserad kan du ladda ner lagrådsremissen här. Det är alltså denna remiss som med all sannolikhet kommer att bli regeringens proposition till riksdagen.

De förändringar i lagen som regeringen föreslår, och som riksdagen förmodligen kommer att anta, är ganska små faktiskt. Många, kanske framför allt fastighetsägare med enskilda avlopp, är troligtvis besvikna över att lagändringarna inte går längre. Och det kan jag förstå. Det är kanske inte helt osannolikt att t ex M, KD, SD, C och L lägger fram ändringsförslag på regeringens kommande proposition. Det skulle i så fall vara förslag som på ett tydligt sätt tar avstånd från tvångsanslutning för de fastighetsägare som har enskilda avloppsanläggningar – som:

”kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Som det heter i VA-sammanhang.

Lagrådsremissen innehåller emellertid text där syftet framgår med ändringarna och vilken avsikt regeringen har. Och då kan fastighetsägare med enskilda VA-anläggningar möjligtvis bli något mer optimistiska. Fast, det är ju också det här med utrymmen för tolkningar av lagar… I detta fall är det kommunen som kommer att stå för tolkningarna. Det gör ju att en konservativ och byråkratisk kommun med enögda och stelbenta politiker och tjänstepersoner kan bortse från riksdagens syfte och tolka paragrafen i enlighet med egna intressen… Som Vänersborgs kommun.

Innan jag tar upp ändringarna i 6 § kan jag konstatera att lagrådsremissen hela tiden konsekvent skriver att paragrafen handlar om “större sammanhang”, t ex (s 38; min fetstil):

“Kommunen har en skyldighet att ordna vattentjänster om det behövs för skyddet av människors hälsa och miljö och om bebyggelsen ingår i ett större sammanhang”

Begreppet “större sammanhang” upprepas ideligen i texten. Det kan enligt min mening bara tolkas som att detta rekvisit (villkor) är oundgängligt nödvändigt när verksamhetsområden inrättas.

Regeringen definierar naturligtvis också begreppet (s 38; fortfarande min fetstil):

“I praxis, det vill säga hur domstolar har tolkat lagen, är det fråga om ett större sammanhang vid en ansamling av 20 till 30 hus eller i vissa fall något färre. Tolkningen har också varit att det alltid finns ett behov av att skydda människors hälsa och miljön och att kommunen ska ansvara för vattentjänsterna genom allmänna anläggningar så snart bebyggelsen utgör ett större sammanhang.”

Eftersom begreppet feltolkas och missbrukas i Vänersborgs kommun så vill jag också passa på att återge ytterligare ett citat från lagrådsremissen (s 14):

“Om det finns en fastighet som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhanget får verksamhetsområdet inskränkas, om fastighetens behov av vattenförsörjning och avlopp kan ordnas på ett sätt som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Så även om en fastighet ingår i det större sammanhanget kan verksamhetsområdet inskränkas. Detta enligt LAV alltså (9 §), knappast i Vänersborgs kommun. (Se “Solvarm och SHB (1/2): En tillbakablick” och ”Solvarm och SHB (1/2): Buccis motion”.) Men det kan kanske ändå bli ett argument som kan användas både i kommande kommunfullmäktige och i en eventuell överklagan av beslutet…

Regeringen vill ändra den berömda och nästan ökända 6 § i LAV. Paragrafen har för närvarande följande lydelse:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
  1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
  2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.”

Den kommande propositionen föreslår följande tillägg på punkt 2:

“Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Det finns ytterligare förslag på tillägg till 6 §, men de väntar jag med till ett senare tillfälle. Ovanstående tillägg är det som alla “pratar om”.

Regeringen menar att förslaget till lagändring ska innebära att (Lagrådsremissen s 1):

“kommunens bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Vid behovsbedömningen ska kommunen ta särskild hänsyn till förutsättningarna för att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Regeringen ger långa och noggranna förklaringar och motiveringar till tillägget i 6 §. Den anser att paragrafen med den tidigare formuleringen nu blir tydligare när det framgår att (s 18):

“kommunen under vissa förutsättningar inte är skyldig att tillhandahålla allmänna vattentjänster, trots att fastigheten eller bebyggelsen ingår i ett större sammanhang.”

Hur tydligt detta blev kan väl diskuteras. Lagrådsremissen fortsätter (s 18):

“Det föreslagna tillägget i bestämmelsen syftar inte till att inskränka det allmännas ansvar för vattentjänster, utan till att tydliggöra vikten av en behovsbedömning utifrån tekniska, miljömässiga och samhällsekonomiska aspekter.”

En behovsbedömning torde betyda att kommunerna ska undersöka de verkliga behoven utifrån ett flertal aspekter innan beslut fattas om att t ex tvångsansluta fastigheter till kommunens VA. Det kommer sannolikt inte att duga med de skrivbordstillsyner som Vänersborgs kommun tillämpar. Tillägget till 6 § ska kunna göra behovsbedömningen flexiblare tror regeringen. Men samtidigt finns det därigenom också, som jag ser det, ett alltför stort utrymme för tämligen fria tolkningar i en kommun. Och det känns nog tveksamt om lagförändringen skulle påverka de styrande politikerna och tjänstepersonerna i t ex Vänersborgs kommun. För det är nämligen kommunen som är tänkt att göra behovsbedömningen.

Bedömningen av vilka krav som kan ställas i det enskilda fallet, skriver regeringen (s 11):

“avgörs genom tillämpning av reglerna i framförallt miljöbalken.”

Och i miljöbalkens 9 kap 7 § står det:

“Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer.”

Det är en ganska allmän beskrivning måste man väl säga, men regeringen utvecklar vilken skyddsnivå en enskild anläggning ska uppfylla. Ett begrepp som då ofta används är “motsvarande”. Det menas att en enskild VA-anläggning ska uppnå motsvarande skydd för människors hälsa och miljön som det allmänna VA-nätet. I lagrådsremissen står det (s 19):

“En användning av uttrycket motsvarande innebär att de krav som ställs på alternativa lösningar i praktiken måste uppfylla mycket högt ställda krav på rening. Utredningen anger att i bedömningen av vad som är ett motsvarande skydd ska påverkan på mark och vatten vara likvärdig men att de faktiska utsläppen, till exempel mätt som utsläpp av en viss mängd smittämnen eller övergödande ämnen, inte behöver vara lika.”

Regeringen beskriver skillnaderna mellan allmänna och enskilda anläggningar:

“Allmänna anläggningar ska som huvudregel samla och hantera stora mängder avloppsvatten med utflöde i en punkt och kraven på rening är därför högt ställda.”

Det kan inte ställas samma krav på enskilda anläggningar. För att nå en önskvärd vattenkvalitet kan det finnas:

“situationer där det är tillräckligt med den rening som kan uppnås med enskilda anläggningar.”

Återigen ganska “luddigt”, men begreppet ”motsvarande” används inte i lagen. Det kan bara tolkas som att kraven inte kan ställas lika högt på enskilda som på allmänna anläggningar. Det räcker att de enskilda anläggningarna, som det står i LAV 6 §:

“kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

I den kommande propositionen sammanfattar regeringen detta avsnitt (s 19):

“Regeringen anser att det i bestämmelsen bör anges att en enskild anläggning ska ge ett godtagbart skydd för människors hälsa och miljön och inte ett motsvarande skydd. Vilken skyddsnivå som kan godtas är en bedömning som måste göras utifrån de lokala förhållandena.”

Jag skulle vilja tillägga att kommunens VA-system med avloppsreningsverk är en miljömässig återvändsgränd. I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. Det här gör inte Vänersborgs VA-system särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverk är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat. (Se “VA och utsläppen 2020”.)

Ändringen, tillägget, i 6 § i Vattentjänstlagen ska alltså leda till att lagen i sin helhet ska kunna tolkas mer flexibelt. Flexibiliteten innebär självklart ett ökat utrymme för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområden och därmed slippa tvångsanslutningar. Det är ingen tvekan om att detta är lagens syfte. Regeringen själv sammanfattar lagrådsremissens huvudsakliga innehåll (s 1):

“Vid behovsbedömningen ska kommunen ta särskild hänsyn till förutsättningarna för att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Om lagändringen räcker till för att uppnå syftet är tveksamt i en kommun som Vänersborg.

Lagrådsremissen innehåller också ytterligare tillägg till Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och även en mindre ändring i Miljöbalken. Det handlar om att kommunerna i framtiden ska ha aktuella vattentjänstplaner, att de ska kunna kontrollera avloppsanläggningar och att kommunerna ska ta hänsyn till de synpunkter som kommer in under samråd och granskning. Det sistnämnda är kanske särskilt intressant, men det får utvecklas i en senare blogg.

Protester i Frändefors

Bara några stenkast från mitt “andra hem” under 35 år ligger Frändefors församlingshem. Där samlades de boende från husen mellan Frändeforsån, 45:an och Dalboskolan i torsdags förra veckan. Och så jag då…

Mötet hade sammankallats av kyrkoherde Daniel Westin och det var också han som höll i mötet. Det var 23 av 38 fastighetsägare från området närvarande. Men då hade inte alla fastighetsägare och boende hört något från kommunen (än). De flesta på mötet tillhörde den äldre generationen.

De närvarande, inklusive Svenska Kyrkan, hade fått ett utskick från kommunen. Varje fastighet var kartlagd. Det gällde dagvatten och spillvatten. Det handlade bland annat om att dagvattenstammar från husen gick ut i avloppet och att det kunde finnas sprickor och läckage i fastigheternas avloppsledningar. Kommunen hade även andra anmärkningar på fastigheterna, t ex på stuprör och brunnar.

Det var inte helt lätt att förstå utskicken och det fanns de som hade blivit mer eller mindre chockade när de öppnade sina kuvert.

Så här såg ett av utskicken ut (fastighetsbeteckningar och gatunamn är raderade av mig):

Flera av de boende hade inte en aning vad det handlade om. Men de visste ju med sig att de inte hade gjort några konstigheter med husen. Och så var det. Flera hus hade enligt uppgift också byggts av kommunen själv (Frändefors kommun) enligt den tidens regelverk, t ex att dagvattnet kopplades till spillvattnet. Och allt var godkänt. Flera såg stora kostnader framför sig och det fanns de som befarade att de skulle tvingas flytta från sina bostäder. Andra hade för bara några år sedan grävt upp stora delar av sina trädgårdar och lagt ny dränering runt sina villor. Och nu krävde tydligen kommunen att det skulle grävas igen.

Många var också frågande om hur det skulle gå till, rent praktiskt. Vem skulle utföra arbetet, vem skulle beställa, vad skulle göras, när skulle det ske, osv? Jag tyckte mig se desperation i någras ögon. De stod frågande inför framtiden. Informationen från kommunen var inte till någon hjälp, tvärtom. Den ökade snarast förvirringen.

Kyrkoherde Westin var lugn och bestämd. Han berättade bakgrunden till utskicket och mötet. Han beskrev hur han i januari hade pratat med VA-chefen och att VA-chefen hade lovat att prata med någon lämplig i personalen. Men när Westin ringde någon vecka innan mötet var det ingen på Kretslopp och Vatten som kände till mötet. Och följaktligen fanns det inte heller någon kommunal representant på plats i församlingshemmet.

Kyrkoherden var besviken och fick uppfattningen att kommunen inte var särskilt intresserad av dialog. Det är också en inställning som inte är alltför ovanlig bland invånarna i Vänersborgs kommun… Men kanske har den i juni 2021 av kommunfullmäktige antagna kommunikationspolicyn inte slagit igenom i kommunhuset än…

Kommunikationspolicyn, som du kan ladda ner här, börjar på detta sätt:

“Vänersborgs kommun finns till för sina invånare och kommunikation är en förutsättning för demokrati och god service.
Kommunikationsarbetet ska bidra till att Vänersborgs kommun når visionen och uppsatta inriktningsmål, samt präglas av öppenhet och tillit. Strategisk och god kommunikation bidrar till bättre förutsättningar för att nå förväntat resultat. Kommunikation är en avgörande framgångsfaktor i det kommunala arbetet.”

Hmm…

Daniel Westin var noga med att framhålla för åhörarna att kommunen har laglig rätt, enligt LAV 21 §, att kräva av fastighetsägare att de sköter användningen av den allmänna VA-anläggningen. Men å andra sidan måste, menade Westin vidare, kommunen ge ordentliga hänvisningar på vad som måste göras. Den ska redovisa grundförutsättningarna, berätta vad som ska grävas, ge höjdanvisningar osv. Vad ska fastighetsägarna t ex göra om kommunens anslutning ligger högre än dagvattnet från husgrunden?

Det var både information och diskussion på mötet. Kyrkoherden hade också bjudit in två företag som var experter på den här typen av frågor, Fagers Skog & Byggtjänst och Proline Group i Lidköping. De fick många frågor av mötesdeltagarna och jag tror också att några av mötesdeltagarna lugnades något.

Deltagarna på mötet beslutade att skicka in en gemensam protestskrivelse till kommunen, där fastighetsägarna krävde mer och bättre information. Den skrivelsen återger jag nedan.

Det är ofta som jag slås av hur dålig kommunens kommunikation med invånarna är. Det blir så många onödiga missuppfattningar och upprörda känslor. Frändefors är bara ett av alltför många exempel. Och det mesta hade kunnat undvikas om kommunen istället sökte kommunikation och dialog med de invånare som berördes av besluten – och det naturligtvis innan besluten fattas. Vänersborgs kommun måste lära sig att politiker och tjänstepersoner är till för kommuninvånarna – och inte tvärtom…

Här nedan följer protestskrivelsen i sin helhet.

=====

Frändefors 220303

Till den det vederbör

GRUPPROTEST

Efter samråd med ägarna av 23 av de 38 fastigheter som berörs av åtgärdskraven från Vänersborgs kommun, så har vi ställt oss ett antal frågor som vi kräver svar om.

För det första: Med vilken lagparagraf stöder ni ert beslut på? Därför önskar vi också information om överklagande.

För det andra: Det har inte skickats ut några hänvisningar till påkoppling av dagvatten. Det skall ligga en påkoppling en meter innanför tomtgräns.

För det tredje: Vi vill ha bättre redovisning för grundförutsättningarna för arbetet, ex v de som har källare och dagvattnet ligger för djupt för påkoppling. Hur fungerar likabehandlingsprincipen då?

För det fjärde: Om ni nu skall asfaltera om stora delar av det berörda gatunätet i mars, måste dagvattenpåkopplingarna finnas. Annars gör ni ju våld på allmänna medel.

För det femte: Vi önskar att sluttiden för åtgärderna får ett rimligt datum. Det går bara att gräva sommartid och med tanke på antalet berörda fastighetsägare, måste sista datum för åtgärd skjutas framåt. Förslagsvis 31/12 2024.

Därför önskar vi berörd information till varje fastighetsägare, samt ett informationsmöte med er. Hänvisar till berörd kommunikationspolicy som jag hänvisat till tidigare.

Detta brev går för kännedom till kommunalråd Benny Augustsson, Henrik Harlitz, Mats Andersson samt Anders Wiklund

Vid pennan
Daniel Westin, kh Frändefors