Arkiv

Författararkiv

En liten valanalys

12 september, 2022 Lämna en kommentar

Det är klart att man som vänsterpartist är besviken idag, dagen efter valet. Jag vet emellertid inte riktigt vad som är mest ledsamt, de blå och bruna partiernas seger i riksdagsvalet eller Vänsterpartiets tillbakagång i riksdags- och kommunvalen.

Det är skrämmande att Ulf Kristersson med all sannolikhet blir landets nye statsminister. Han tycks ha lämpat sina principer och hämningar överbord, om han nu har haft några, och tar sverigedemokrater med ytterst tvivelaktigt förflutet under sina vingar – allt för att få bli statsminister. Det skrivs i media att förhandlingarna om regeringsstyret redan har börjat mellan moderater och sverigedemokrater. Det ryser också i mig när Kristersson och hans allierade på riksnivå ger uttryck för sin människosyn när det gäller nyanlända, människor i förorterna, människor med svårigheter, brottslingar etc. Och samtidigt rusade idag aktiekurserna i höjden för de privata bolagen inom vård, skola och omsorg.

Vänsterpartiet gjorde ett dåligt val på riksnivå. Nooshi Dadgostar började som partiledare med dunder och brak. Hon slog näven i bordet och vek inte en tum när det gällde t ex marknadshyror och pensioner. Sedan har hon, som jag ser det, inte levt upp till förväntningarna. I syfte att vinna nya grupper väljare så glömde Nooshi och partiets strateger att det är lika viktigt att behålla de man har. Jag tror att diskussionen och utgången av t ex Cementa på Gotland och bensinskatten var sådana frågor. Flera vänsterpartister röstade antagligen på Miljöpartiet igår. Sedan tror jag att både socialdemokrater och vänsterpartister måste diskutera taktiken och strategin gentemot Sverigedemokraterna. SD växer och växer och vi på vänsterkanten inser inte att många som röstar på SD faktiskt är folk som borde rösta vänster. Vi har själva ett stort ansvar att vi inte kan fånga upp dessa.

Vänsterpartiet i Vänersborg tappar ett mandat i kommunfullmäktige. Vi hade 5 mandat förra mandatperioden, de närmaste fyra åren får vi 4. Vänsterpartiet förlorade röster jämfört med valet 2018, men inte särskilt många. Vi fick 8,8% av vänersborgarnas röster 2018, nu blev det 8,4%, 0,4 procentenheter mindre. Det 5:e mandatet fick vi förra gången med endast några få rösters marginal, nu förlorade vi mandatet – med några få rösters marginal. Det jämnade liksom ut sig, skulle man kanske kunna trösta sig med.

Min stora besvikelse är framför allt rösterna från Brålanda/Sundals Ryr. Och det inte bara för att detta distrikt var färdigräknat sist av alla, och att det då stod klart att vi förlorade mandatet. Vänsterpartiet fick bara 4,8% av rösterna. Det var det näst sämsta valdistriktet av alla i Vänersborg. Det var bara Siviken/Väne Ryr som var sämre med 4,2%. SD fick 28,4% i Brålanda/Sundals Ryr (och 33,2% i Siviken/Väne Ryr). Och då kan jag inte låta bli att tänka – vad har SD i Vänersborg gjort för dessa valdistrikt, för landsbygden eller för Vänersborg överhuvudtaget? Partiet har inte drivit några frågor av vikt. De lägger motioner om parkbänkar och grillplatser, men inga mer övergripande eller betydelsefulla. De hörs inte i debatter och ofta vet ingen ens vad de har för åsikt. Men det gäller även andra partier än SD. Jag begriper mig inte på folk. Det finns fler partier i kommunen som lever i tysthet och passivitet. Varför röstar så många människor på landsbygden på dom?

Så här ser det preliminära valresultatet ut för Vänersborg:

Vilka partier som ska styra Vänersborg kommande fyra år vet fortfarande ingen. TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam sa i en direktsändning tidigare idag att det antagligen blir som de senaste fyra åren. Socialdemokraterna kommer att styra Vänersborg i minoritet tillsammans med Centerpartiet och Miljöpartiet. Jag tror att det är en korrekt analys.

Till sist.

Vänsterpartiet har sedan valet 2010 fått betydligt fler röster i kommunvalet än i riksdagsvalet. Det betyder att många vänersborgare röstar på Vänsterpartiet i kommunvalet men inte på Vänsterpartiet till riksdagen. De röstar alltså olika i de olika valen. Det kanske är dessa personer som har “svikit” V i Vänersborg? Är det därför som V fick 186 röster mindre i kommunvalet igår jämfört med 2018? Har Vänsterpartiet i Vänersborg fått underkänt av väljarna?

Jag tror faktiskt inte det. De väljare som inte röstade på Vänsterpartiet i Vänersborg i detta val har nog lämnat Vänsterpartiet helt och hållet. Jag tror nämligen att det är Vänsterpartiet nationellt som har orsakat nedgången i Vänersborg. Det är faktiskt så att 2018 fick Vänsterpartiet 502 fler röster i kommunvalet än i valet till riksdagen. Och i år, 2022 – fick Vänsterpartiet preliminärt, och enligt mina beräkningar, 705 fler röster i kommunvalet.

Det är en viss tröst i “eländet”. Om det stämmer.

Det kommer sannolikt betydligt fler analyser så småningom, speciellt när valresultatet blir slutgiltigt. Det ska ske under onsdagen. Några dagar senare kommer också sammanräkningen av personröster.

Kategorier:Val 2022, Vänsterpartiet

Varför Vänsterpartiet? (2/2)

10 september, 2022 Lämna en kommentar

Vänsterpartiet har på riksnivå visat att partiet är berett att gå långt för att förbättra villkoren för vanliga arbetande människor. Vänsterpartiet drev igenom högre pensioner, stoppade marknadshyrorna och förändrade sjukförsäkringen så att fler människor får det de har rätt till.

Vänsterpartiet vill fortsätta att skapa ett tryggare Sverige. Efter många år av marknadslösningar och privatiseringar måste politiken ta tillbaka kontrollen över välfärden och göra livet bättre för vanligt folk.

Vänsterpartiet ska kommande mandatperiod arbeta för:

  • Stopp för privatiseringar, nedskärningar och vinstjakt i offentlig verksamhet. Det leder bara till sämre välfärd, stora inkomstskillnader och ökad segregation av det svenska samhället.
  • En satsning på 10 miljarder kr för 15.000 fler anställda i förskolan till 2026.
  • 3 miljarder extra till förskolan för att stärka det kompensatoriska uppdraget.
  • Ersätta marknadsskolan med en skola som fungerar för alla.
  • Högkostnadsskydd för tandvården som fungerar som i sjukvården, så att patienten bara betalar upp till 1.200 kronor per 12-månadersperiod. Förslaget ska införas stegvis och vara fullt genomfört under mandatperioden.
  • Höjda tak i både sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Vänsterpartiet vill också höja ersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen.
  • Helt avskaffa karensavdraget. Företagen kommer inte drabbas av ökade kostnader utan vi föreslår att staten bär den kostnaden.
  • Kraftigt utbyggd och subventionerad kollektivtrafik.
  • Stärkt a-kassa.
  • Sverigepriser på el.

Vänsterpartiet anser att världen befinner sig i ett akut klimatnödläge och att omställningspolitiken måste accelereras. Vänsterpartiet har föreslagit ett investeringsprogram för klimatet på 700 miljarder kronor de närmaste 10 åren. Programmet fokuserar på tre viktiga områden för klimatomställningen – infrastruktur, elöverföringskapacitet och elproduktion samt bostadsbeståndet. (Vänsterpartiet vill ta bort med statens överskottsmål.)

Vänsterpartiet har nationellt visat att vallöftena inte är gripna ur luften. De är en fortsättning på den politik som Vänsterpartiet har fört under hela mandatperioden och lett till att Vänsterpartiet har bedömts vara bäst i flera tester.

Det kanske är läge att fundera på en röst på Vänsterpartiet i riksdagen. Den rösten är också en viktig markering för att hindra högerkrafternas och Sverigedemokraternas inflytande på svensk politik.

==

Här kan du ladda ner Vänsterpartiets lokala valmaterial:

Anm. Här kan du läsa de bloggar som handlar om kommunvalet den 11 september:

Anm. Läs gärna mer på Vänsterpartiets kommunala hemsida. Den uppdateras i stort sett dagligen med intressanta inlägg.

Anm. Den största delen av texten är tagen från Vänsterpartiets rikssidor.

Kategorier:Val 2022, Vänsterpartiet

Varför Vänsterpartiet? (1/2)

9 september, 2022 Lämna en kommentar

I Vänsterpartiet Vänersborgs lokala valmaterial lyfter vi fram vad vi har gjort och det vi vill göra framöver. Vi hittar inte på vallöften för att locka röster. Vi visar på vårt arbete i kommunen – i nämnder och styrelser och i kommunfullmäktige.

För Vänsterpartiet är en stark välfärd grunden för ett solidariskt och hållbart samhälle. I Vänersborg kommer vi att fortsätta att arbeta för mer resurser till vanligt folk och till de som har störst behov. Det visade vi bland annat i det budgetförslag som vi lade fram i fullmäktige i juni, men som röstades ner av de andra partierna. Där kan vänersborgarna se svart på vitt att Vänsterpartiet var det parti som satsade mest på skola, vård och omsorg.

Vi i Vänsterpartiet prioriterar verksamheterna i kommunerna. Vi utgår från de behov som verksamheterna redovisar. Vi tittade på behoven i socialförvaltningen, behoven i förskola, fritidshem och skola, kultur och fritid, gatuunderhåll osv. Sedan tittade vi på pengarna. Kunde vi finansiera detta? Och det ansåg vi att vi kunde.

Vänsterpartiet satsade i sitt budgetförslag 8 milj kr till förskolan för att öka barnens vistelsetid. Men vi ville också avsätta ytterligare 8,4 mkr till förskolan. Då skulle de ekonomiska resurserna räcka till för att också utöka personalen från 2,8 tjänster per avdelning till 3,0. Det skulle innebära mindre barngrupper och större personaltäthet. Möjligheterna skulle då öka för att ge fler barn en ännu bättre språklig träning. En god språklig start är som alla vet viktigt för social inkludering, för barnens framtid i grundskolan, gymnasiet och senare i arbetslivet. Ökad närvaro av vuxna är även en förutsättning för att skapa trygga relationer.

Enligt barn- och utbildningsförvaltningen behöver barn- och utbildningsnämnden 12,5 milj kr för att utöka med en lärare per skola. Vänsterpartiet avsatte det i sitt budgetförslag. Vänsterpartiet satsade också 2,3 milj kr till fria arbetskläder för personalen på förskola och fritidshem.

Vänsterpartiet håller med socialförvaltningen och de fackliga organisationerna som gör bedömningen att socialnämnden skulle behöva tillföras mer pengar för att klara verksamheten.

Socialförvaltningen har ekonomiska behov av 20,7 milj kr inför 2023. Vänsterpartiet anser det är viktigt att dessa resurser tillförs nämnden för att klara av att möta kommuninvånarnas behov och utveckla förvaltningens verksamhet.

Det behövs ett tillskott på 12 milj kr för att täcka kostnaderna för försörjningsstödet. Det finns förslag på att pengarna ska tas från äldreomsorgen – och så hoppas man att nämnden ska få statsbidrag till de äldre som ska fylla det ”svarta hålet”… Det anser Vänsterpartiet vara alltför riskabelt.

Vänsterpartiet vill avsätta 7,5 milj kr för daglig verksamhet LSS. Det är för att slippa neddragning av personalresurser motsvarande 12,5 heltidstjänster av personer som i huvudsak arbetar med förebyggande insatser för att minska försörjningsstödet. Det kan nämligen bli förödande. Vänersborgs kommun har enligt Koladas senaste mätning över 12,8% barnfattigdom (barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll). Det är långt över rikssnittet på 8,8%. Barnfattigdomen i Vänersborg har nästan fördubblats sedan 2007. För barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet är riskfaktorerna många och förutsättningarna är sämre både vad gäller skolresultat, inkludering, trygghet och framtidsutsikter. Det är också för att rädda kvar verksamheten på Fisketorget som annars avvecklas i besparingssyfte. Fisketorget är, för den som inte vet, en mötesplats för personer med psykisk sjukdom och ohälsa.

Vänsterpartiet vill slutligen satsa 2 milj kr på förebyggande insatser för att motverka våld i nära relation (VIN). Det är viktigt inte minst när det gäller ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Kultur- och fritidsnämndens verksamheter har stor betydelse för både individens välmående och samhällets hälsa. Verksamheterna betyder också mycket för att främja integration och känslan av att vara en del av samhället. Detta kan leda till bättre skolresultat och även motverka risken att hamna i kriminalitet och drogmissbruk.

Vänsterpartiet vill höja kultur- och fritidsnämndens budgetram med totalt 3,985 milj kr. Det innebär satsningar på Frendevi IP, Gymnasiehallen, konstnärlig gestaltning, bidrag till fritidsgård för döva barn och ungdomar och utökning vaktmästartjänst sportcentrum mm. Men framför allt att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola. Det sistnämnda beräknas kosta 1,75 milj kr. En avgiftsfri musik- och kulturskola motiveras av att flera familjer upplever att tröskeln av höga avgifter är alltför hög.

Vänsterpartiet har varit i opposition, men vi har varit mycket aktiva. Vi driver många frågor och vi hörs i kommunfullmäktige. I nämnder och styrelser visar vi att vi är pålästa och engagerade. Vi lägger yrkanden, argumenterar och inte sällan får vi gehör för våra åsikter.

Jag skulle vilja påstå att Vänsterpartiet har haft stor påverkan i den kommunala politiken. Från små frågor till större frågor. Från att, i varje fall tillfälligt, stoppat tvångsanslutningen till kommunens VA på Vänersnäs till att övergångsstället vid Rånnums skola åtgärdades och att GC-vägen genom den sista skogsremsan på Korseberg stoppades. Vi var helt ensamma till en början och det slutade med majoritet i kommunfullmäktige. Det finns fler frågor.

Vänsterpartiet i Vänersborg har länge arbetat för att utveckla landsbygden. 2016 motionerade vi om tågstopp i Brålanda – och det var då diskussionerna tog riktig fart.

Nu har vi motionerat om att kommunen ska inrätta en landsbygdsutvecklare som får en övergripande ansvar för landsbygdsfrågor och samtidigt bli en direktkontakt för invånarna. 

Vi har motionerat om att kommunen ska inventera alla obebodda hus på landsbygden. Syftet är att att invånare från tätorterna lättare ska kunna flytta ut på landet och att landsbygden får fler invånare. 

Vänsterpartiet har arbetat aktivt för generösare bygglov, att alla invånare ska behandlas lika och att öka demokratin och öppenheten i kommunen. Vi står på kommuninvånarnas sida mot den ibland bångstyriga och bakåtsträvande kommunala byråkratin. Ett bra exempel är vårt agerande när det gäller detaljplanen i Sikhall.

Vi har däremot misslyckats med att sänka åldern för avgiftsfri kollektivtrafik till 65 år och vi har misslyckats med att bevara några av de sista skogarna i centrala Vänersborg – Mariedal Östra och skogen vid Kindblomsvägen i Blåsut. 

Vänersborg behöver ett starkt Vänsterparti.

==

Här kan du ladda ner Vänsterpartiets lokala valmaterial:

Anm. Här kan du läsa de bloggar som handlar om kommunvalet den 11 september:

Anm. Läs gärna mer på Vänsterpartiets hemsida. Den uppdateras i stort sett dagligen med intressanta inlägg.

Anm. Stora delar av texten i denna blogg är tagen från Vänsterpartiets budgetförslag.

Kategorier:Val 2022, Vänsterpartiet

Valdagen är nära!

8 september, 2022 Lämna en kommentar

På söndag är det val.

Partierna tävlar om vem som har flest och bäst vallöften. De bryr sig knappast om vad som är realistiskt eller inte. Det gäller att överträffa den andre. …och vallöftena haglar… 

Det är samma varje val. I valet 2018 gavs vallöften som partierna talar sig varma för även idag, fyra år senare. Varför gör de det? Vad har partierna gjort de sista fyra åren? Hur har deras budgetförslag sett ut? Har de skrivit några motioner för att genomföra sina löften? Varför har deras vallöften inte infriats?

Partierna har ibland kompromissat bort sina vallöften, andra gånger, och inte helt sällan, har de inte ens försökt att driva sina valfrågor. Det tycks inte vara ovanligt att vallöftena på något sätt raderas ut ur politikernas medvetande veckan efter att väljarna lämnat sina röster. Vallöftena verkar ofta bara vara till för att locka till sig röster…

Jag inbillar mig att Vänsterpartiet är annorlunda. Vi ger oftast löften kring sådant vi har arbetat för tidigare eller frågor som ligger i samma riktning. På det sättet kan väljarna vara förvissade om att Vänsterpartiet kommer att arbeta för dessa i fortsättningen också.

Vänsterpartiet skriver på sin ”rikshemsida”:

”Vänsterpartiet har visat att vi är beredda att gå långt för att förbättra villkoren för vanligt folk. Vi drev igenom högre pensioner, stoppade marknadshyrorna och förändrade sjukförsäkringen så att fler får det de har rätt till.

Vänsterpartiet vill fortsätta att skapa ett tryggare Sverige. Efter många år av marknadslösningar och privatiseringar måste politiken ta tillbaka kontrollen över välfärden och göra livet bättre för vanligt folk.”

I Vänersborg kommer vi att fortsätta arbeta för mer resurser till vanligt folk och till de som har störst behov. Det visade vi bland annat i det budgetförslag som vi lade fram i fullmäktige i juni, men som röstades ner av de andra partierna. Där kan vänersborgarna se svart på vitt att Vänsterpartiet var det parti som satsade mest på skola, vård och omsorg.

I länkarna nedan går det att se hur Vänsterpartiets och de andra partiernas budgetförslag såg ut i juni i år. Det är dessa budgetförslag som visar vad partierna verkligen tycker. Det är inte vad de säger och lovar i valrörelsen.

Bloggar som handlar om budgeten för år 2023:

Kategorier:Val 2022, Vänsterpartiet

Några sista viktiga ord innan du bestämmer dig!

7 september, 2022 Lämna en kommentar

Sannolikt har du fått ta del av en mängd information och förslag från olika partier som vill ha just din röst. Alla partier vill väl det. Men frågorna som skiljer partierna åt är många och viktiga att förstå. Vilken utveckling av samhället vill du se?

Vi står inför ett vägskäl på söndag. Det har varit tydligt under valrörelsen att detta val kommer påverka vardagen framöver för många människor i hela landet. 

Vänsterpartiet är övertygat om att ett hållbart, jämlikt och sammanhållet samhälle är det bästa och mest trygga för den enskilda, oss alla och vår miljö. Men då måste vi återta kontrollen om välfärden. Och vi måste genomföra omfattande klimatinvesteringar och ställa om industrin för fler och mer gröna jobb. Men hur kan vi arbeta lokalt för att uppnå detta?

Tillräckliga resurser till förskolan, skolan, äldreomsorgen och socialtjänsten behövs, hur annars kan vi lita på att lagstadgade uppdrag kan utföras. Men kommunen behöver också arbeta mer förebyggande för social hållbarhet, kunskapsutveckling och trygghet. 

Vi kommer kämpa för en kommun där alla invånare ska bli lyssnade på och respekterade. Om någon blir överkörd kommer vi fortsätta protestera! 

Vi kommer stå upp för en friskare och mer rimlig arbetsmiljö där det ska visas tillit till personalens kompetens. Vid behov av kompetensutveckling och språkstöd ska detta erbjudas, inte minst för att försäkra vårdtagare om en tryggt bemötande. 

För miljön, ekonomin och delaktighet i samhället behöver kollektivtrafiken bli billigare och nyttjas av många fler. Taxor för färdtjänst ska vara i nivå med kollektivtrafiken. Seniorkortet 65+ och sommarlovskort för skolungdomar kan kommunen köpa från Västtrafik. Varför vägrar kommunledningen? 

En av kommunens största utmaningar är den höga arbetslösheten. På kort tid har statliga myndigheter försvunnit från Vänersborg. Arbetsförmedlingen och försäkringskassan borde finnas på plats för ett fungerande samarbete med kommunen, med det lokala näringslivet och med vuxenutbildningen genom Kunskapsförbundet Väst. 

Socialnämndens arbetsmarknadsenhet kämpar i motvind och hotas därutöver av kommunledningens besparingsiver. Långtidsarbetslösheten i Vänersborg växer istället för att minska. En aktiv kommunledning måste arbeta för invånare som behöver starkt stöd för att komma ut på arbetsplatser, för att inkluderas på arbetsmarknaden. För deras skull och för hela samhällets skull. Många fler vill och kan arbeta.

Vänersborgs kommun ligger långt över rikssnitt när det kommer till barn och ungdomar som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Vi vet om vilka risker detta innebär. Ökad risk för sämre skolresultat och psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk. Målmedvetna förebyggande insatser är tusen gånger bättre än straff längre fram. Låt oss göra allt för våra barn, för barnens föräldrar, när stöd behövs skall stöd ges. Barnfattigdomen måste minska!

Ett förstärk kultur och föreningsliv, med fler arenor att mötas, känna sammanhang och utvecklas i, spelar också en stor roll för att motverka segregation, ensamhet och utanförskap. Avgiftsfri musik- och kulturskola är viktigt, alla barn ska få möjlighet att delta. 

Avslutningsvis vill vi tala om att vi, till skillnad från andra partier, inte ändrar vår retorik när valdagen närmar sig, eller sprider löften omkring oss. Vi arbetar långsiktigt och bygger framtiden tillsammans. Vi söker inte makten för maktens skull, men vi söker din röst för att fördela just makt, resurser och utrymme mer rättvist mellan alla invånare. Vi är övertygade om att det är rätt väg att gå för att fler ska få verktygen att bidra till det gemensamma, stärka och utveckla vår kommun! Då får vi mer makt tillsammans!

==

Ovanstående artikel är med i den valtidning som skickas ut till hushållen i Vänersborgs kommun denna vecka. (Texten, inte bilderna.) Det är en tidning som vi till stor del har författat i partiföreningen här i Vänersborg, precis som mycket av det valmaterial vi har skickat och delat ut under valrörelsen.

Valtidningen är ett sista försök att övertyga invånarna i kommunen att Vänsterpartiet är värt en röst på söndag. Och har du redan röstat och vill ändra dig – det är inga problem. Det är bara att gå till vallokalen på söndag och rösta som vanligt. Din förtidsröst kommer att ”kasseras” automatiskt vid rösträkningen senare på kvällen.

Och du, sätt gärna ett kryss på den person som du helst vill se representera partiet i kommunfullmäktige.

Anm. Här kan du ladda ner nr 2 av Vänsterpartiets valtidning.

PS. Det finns många intressanta inlägg om valrörelsen på Vänsterpartiet Vänersborgs hemsida. 

Kategorier:Val 2022, Vänsterpartiet

Föroreningar i Vargön? (2/2)

6 september, 2022 Lämna en kommentar

I söndags brann det i Vargön – på två olika ställen. Det hade tagit eld i källarvåningen i ett radhus. Tidigare på dagen hade det brunnit i en lastbilscontainer. (Se TTELA “Brand i lastbilscontainer”.) Brandmännen från NÄRF hade svårt att nå brandens mittpunkt på grund av all metallskrot i containern. Men de släckte branden tämligen snabbt.

TTELA berättade inte var i Vargön containern stod. Däremot meddelade TTELA på vilken gata radhuset låg. Den informationen var enligt TTELA:s uppfattning tydligen viktigare att berätta än om containerns placering.

Det tycker inte jag.

Containern stod 2 meter utanför porten/grinden på företaget CirChems anläggning på Wargöns hamn- och industriområde. Varför det brann är oklart, kanske fanns det olja eller något annat brandfarligt ämne i containern som självantände. Kanske var det någon som passerade förbi gatan/vägen, som går genom hamnområdet, och som slängde en tändsticka eller ett brinnande papper i containern. Det rör sig ganska mycket människor i området, även ungdomar. De åker bland annat skateboard i området. Och det har ju brunnit förr på hamn- och industriområdet…

CirChem AB är inte vilket företag som helst. CirChem renar och separerar lösningsmedel som har använts inom kemisk industri. CirChems produktportfölj består bland annat av pentan, heptan, etanol, aceton, metanol, ISO propanol, toluen, benzylalkohol och thinner. Det inte bara låter farligt, det är farligt.

Det är inte utan att man undrar vad som skulle ha kunnat hänt om en gnista hade flugit från den brinnande containern till t ex någon bassäng eller något förråd med lösningsmedel på CirChems anläggning…. Var det därför TTELA inte skrev om var containern stod? De ville inte skrämma folk?

CirChem AB ligger bara ett stenkast, kanske två, från Göta älv, närmare bestämt 120 meter. Det är dessutom “nerförsbacke” till vattnet. Jag kan inte låta bli att tänka på vad som skulle kunna hända om det t ex börjar brinna på anläggningen och gifterna rinner ner i backen och ut i älven… Det skulle för övrigt kunna hända vid transporter, lossning och lastning vid anläggningen också. Ja, sannolikheten kanske är ännu större då.

Och verksamheten planeras att byggas ut:

“Anläggningens kapacitet uppgår med nuvarande tillstånd till 2.500 ton lösningsmedelsavfall per år och med sökt tillstånd till 20.000 ton lösningsmedelsavfall per år.”

För mig är det helt osannolikt att ett kemiskt företag som arbetar med dessa produkter överhuvudtaget får lokaliseras så nära Göta älv. Den enda “trösten” är att, förutom branden i containern, verkar det knappt pågå någon verksamhet alls på anläggningen – personbilar syns några enstaka gånger och lastfordon är ännu mer sällsynta. Det är nästan så att folk undrar om CirChem är ett “riktigt” företag, eller ett “luftslott”…

1. Holmängens avloppsreningsverk 2. Vargön Alloys 3. Fd Holmens bruk 4. CirChem

Circhem har enligt Ratsit gått med förlust de senaste 5 åren och år 2020 gjorde företaget en förlust på ca 9,5 milj kr. Det verkar onekligen lite “märkligt”. Företagets hemsida är emellertid full av uppdateringar, optimism och nyheter.

Trollhättans stad ska hämta sitt dricksvatten direkt från Vänern. Det är nämligen något som smutsar ner/förorenar vattnet från dess väg från Vänern till Överby vattenverk.

Avloppsreningsverket på Holmängen (1) är en av kandidaterna till att vattnet smutsas ner, Vargön Alloys (2) en annan. Det kan också vara möjligt att Trollhättan är rädd för vad en hamnflytt till Holmens gamla område (3) i Vargön skulle innebära för stadens dricksvatten eller en utbyggnad av kemiföretaget CirChem (4).

Jag skickade en direkt fråga till Trollhättan Energi AB (TEAB). Kanske skulle energibolaget kasta lite ljus över frågan. Fast egentligen förväntade jag mig inte att TEAB skulle peka ut någon miljöbov i Vänersborg. Och det gjorde inte TEAB heller. TEAB skrev:

”uppströms verksamheter … kan påverka kvalitén på vattnet på sin väg nedströms till vårt vattenverk”

Ja, så är det. Det beror på ”uppströms verksamheter”…

TEAB nämner flera skäl till att ta dricksvattnet direkt från Vänern. Det är risker med fartygstrafiken i Göta älv och det förekommer skredrisk. Både risken för fartygsincidenter respektive skred torde dock vara minimala från Vargön till Överby.

Det sista skälet som TEAB anför är desto betydelsefullare, tror jag:

”En annan viktig anledning är att Trollhättan idag saknar en reservvattentäkt och detta kommer skapa en viktig redundans.”

Vänersborg har ju två vattenverk, även om båda tar vatten från Vänern – Skräcklan och Rörvik.

Diskussionen om vilka ”uppströms verksamheter” det är som påverkar vattnet i Göta älv kommer med all sannolikhet att fortsätta. Och det blir antagligen en uppföljning, en tredje blogg om föroreningarna i Vargön. Läsare av den förra bloggen (se ”Föroreningar i Vargön? (1/2)”) har nämligen skickat både vittnesmål, domar och rapporter…

Och om du har något att bidra med, så hör gärna av dig. (karvling@hotmail.com)

Kategorier:Alloys, CirChem AB, miljö, Trollhättan, Vargön

Föroreningar i Vargön? (1/2)

5 september, 2022 2 kommentarer

I början av 1970-talet rök det hela tiden, natt som dag, ur skorstenarna i Vargön.

TTELA skrev i en artikel från januari 2008 (se “I dag är vår himmel åter blå”) om den före detta miljöchefen i Vänersborg, David Svensson. Svensson hade i ett föredrag berättat:

“Totalt släpptes 50 ton stoft per dygn ut.”

När jag var ung på livet hade jag ofta vägarna till Vargön. Riksvägen till bruksorten gick rakt igenom Vargön Alloys. En gulbrun illaluktande “dimma” låg tätt mellan fabriksbyggnaderna. Jag minns att man försökte andas så sällan som möjligt. Röken luktade inte gott. Den luktade till och med farligt, och det var den antagligen. Vi tyckte dock att vi hade tur som slapp röken hemma i stan. Det blåste oftast mot Trollhättan eller in mot i Vargön.

Vid ett tillfälle hade Expressen en artikel med rubriken:

”Här är Sveriges skitigaste samhälle.”

Och det stämde antagligen.

Den tiden är förbi. Rökgaserna från Alloys har kylts ner och renats i många år nu. Och grannfabriken, Holmens pappersbruk, är nedlagd, tyvärr. Endast väggarna på den nedbrunna kontorsbyggnaden samt Vargporten är kvar. Kommunen misskötte kontorsbyggnaden i många år och till slut brände någon ner den.

Minnena av pappersbruket lever dock på sätt och vis kvar i marken och älvbottnen. Det är en hel del föroreningar lagrade i jordlagren, men så länge de får ligga ifred så tror jag inte risken är så stor att föroreningarna ska läcka och skada miljö och människor. Om kommunen ska anlägga en hamn i området lär det bli annorlunda.

Trollhättan ska som bekant satsa ett okänt antal miljoner på att bygga dyra vattenledningar. Det är tänkt att de ska börja några kilometer ut i Vänern och sedan gå via en pumpstation strax norr om Gardesanna och mellan bergen, innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. Och det alltså för att hämta samma vatten som ändå kommer att rinna förbi vattenverket, som ligger alldeles vid älven…

Hur tänker folket i Trollhättans Stad?

Trollhättan Energi AB (TEAB) anser emellertid inte att det är samma vatten i Vänern och Göta älv. Trollhättan betraktar vattnet från Vänern som renare… Och därför bättre lämpat till att bli dricksvatten. På TEAB:s hemsida står det (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”):

“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”

Trollhättans stad menar uppenbarligen att Göta älv förorenas någonstans mellan älvens utlopp i Vänern och det nuvarande vattenintaget vid Överby. Så till den grad att Trollhättan måste investera miljontals kronor i ett nytt vattenintag från Vänern.

Som vänersborgare, och dessutom intresserad av miljö, undrar man naturligtvis var vattnet förorenas. Vem eller vilka är miljöbovarna? Det finns ju inte många att välja på. Det kan bara vara Holmängens avloppsreningsverk och/eller Vargön Alloys.

Avloppsreningsverket på Holmängen släpper ut förorenat vatten alldeles vid Göta älvs inlopp. Det har reningsverket alltid gjort mer eller mindre. Och betydligt mer när reningsverket bräddar, vilket händer ibland. Då kan stora mängder orenat avloppsvatten släppas ut, rätt ut i Vänern – och älven… (Se “VA och utsläppen 2021”.)

Holmängens avloppsreningsverk är en stark kandidat till varför Trollhättan inte vill ta dricksvattnet från Göta älv. De vill inte ha vänersborgarnas fekalier i sitt vatten. Som de har och har haft i alla år…

Vi som fortfarande besöker Vargön regelbundet har inte kunnat undgå att se hur slagghögarna växer på Vargön Alloys fabriksområde. De är enormt höga och stora – på båda sidor om vägen.

Slagghögarna består av ferrokromslagg. Enligt Vänersborg kommuns hemsida så innehåller slaggen krom och en del nickel. Hemsidan fortsätter:

“Metallerna är hårt bundna till slaggen och bara små mängder kan lakas ur.”

Slaggen räknas dock som avfall, och inte som någon slags biprodukt. Ska slaggen användas till något, t ex fyllnadsmaterial, måste miljö- och hälsoskyddsförvaltningen kontaktas. Det är dock inte fråga om sexvärt krom i slagghögarna. Jag är inte hundra, men jag tror i varje fall inte det. Det säger folk i varje fall. Den berömda filmen Erin Brockovich med Julia Roberts handlade om det cancerframkallande sexvärdiga kromet.

Men samtidigt kan man ju undra varför slagghögarna bara växer och växer. Varför blir det t ex inte fyllnadsmaterial någonstans, som tidigare? En anställd på Alloys berättade för mig att Swerock vill ha all slagg av Alloys till asfalt, men att Länsstyrelsen har satt stopp för det. Jag undrade om orsaken, men det visste han inte. Chefer på Alloys visste, men de ville inte säga något till personalen.

Det lät misstänkt, så jag skrev till Vargön Alloys – både till företagsadressen och till VD:n. Ingen av dem svarade. Det gör ju inte att man blir direkt “lugnare”. Det finns inte heller någon aktuell information att få på Alloys hemsida. Den verkar för övrigt inte ha uppdaterats på flera år.

Det blev fler mail. Miljö och Hälsa på Vänersborgs kommun svarade att Alloys inte var kommunens angelägenhet. Kommunen får inte ens några rapporter från Länsstyrelsen eller Alloys. Och det verkade inte som miljö och hälsa ville ha det heller…

Hmmm. Som om det inte vore kommunens angelägenhet om det läckte ut krom och annat ur slagghögarna – och vidare ner i älven… Kommunen hänvisade till Länsstyrelsen.

Nu har det gått några veckor. Länsstyrelsen svarar inte på mina mail, inte ens efter påminnelse. En statlig myndighet… (Jag tror att man kan anmäla sådant.)

Vargön Alloys är en kandidat till varför Trollhättan inte vill ta dricksvatten från Göta älv. Hur stark vet jag inte. Men tystnaden från företag och myndigheter får mig att undra…

Trollhättans beslut kan ju också bero på att Vänersborgs kommun vill flytta hamnen till Vargön. Arbeten på marken skulle få alla föroreningar att komma upp till ytan och exponeras för vind och regn. För att inte tala om vad en muddring skulle innebära för alla föroreningar i slammet på älvbotten.

Den framtida hamnen är dock en mindre stark kandidat eftersom inga beslut om en hamnflytt har tagits och Trollhättan har planerat och arbetat med vattenintaget i några år nu.

Finns det något annat som kan eller hotar att förorena Vänerns vatten på väg mot Trollhättan?

Fortsättning på bloggen hittar du här – ”Föroreningar i Vargön? (2/2)”.

Kategorier:Alloys, miljö, Trollhättan, Vargön, Vänern

Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (10)

4 september, 2022 3 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (9)”.

Nu har vi egentligen kommit fram till nutid. Det sista dokumentet som jag har fått från kommunen i denna historia kommer nämligen från den 8 januari 2018. Det är det sista året på den förra mandatperioden, 2015-2018.

Under denna tid diskuterades den kommande detaljplanen för Sikhall och de fastighetsrättsliga lösningar som var en förutsättning för planen. (Detaljplanen är fortfarande inte klar, 5 år senare… Den “diskuteras” fortfarande.) Och dokumentet från Segelsällskapet den 8 januari handlade just om detaljplanen. Därför tycker jag att det blir en logisk avslutning på denna bloggserie. De mer “dagsaktuella” diskussionerna och låsningarna tänkte jag beskriva i senare bloggar.

Rubriken på Segelsällskapets skrivelse till kommunen, mer specifikt till byggnadsnämnden, var “Samrådsyttrande detaljplan för Sikhallsviken”. VSS yttrade sig helt enkelt på det förslag på detaljplan som då förelåg. (Mer om detaljplanen kan du läsa i bloggserien “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)

Vänersborgs Segelsällskap vill ha en utveckling av hamnområdet i Sikhall. Det har klubben gemensamt med i varje fall Magnus Larsson. Segelsällskapet upprepar att skyddande vågbrytare är en förutsättning för småbåtshamnen. Klubben skrev också att det var:

“i enlighet med motiven för kommunens förköp av hamnområdet viktigt att säkerställa allmän brygga för tillfällig tilläggning (turbåtar med mera) samt allmänt fritt nyttjande av den befintliga sjösättningsrampen innanför stenpiren.”

Bryggan och rampen bör därför bli “allmän plats” i planen menade Segelsällskapet. “Allmän plats” definieras på Boverkets hemsida (se “Användning av allmän plats”) på följande sätt:

“Med allmän plats menas ett område som är avsett för ett gemensamt behov. När kommunen är huvudman för en allmän plats ska användning alltid anges…”

Jag vet inte hur klubben tänker. Tror de att kommunen ska förbjuda användning av dessa anordningar, brygga och ramp? Eller att Magnus Larsson ska göra det om han mot förmodan får överta marken? Antagligen har inte kommunen något emot att det blir som VSS föreslår. Inte Magnus Larsson heller. Han har redan för 17 år sedan påtalat lösningar som skulle säkerställa allmänhetens tillträde, typ servitut och nyttjanderättsavtal utöver strandskyddet.

Sedan blir Segelsällskapets önskningar allt vidlyftigare. Visst, önska kan väl alla, men tror VSS verkligen att kommunen ska gå med på följande?

Segelsällskapet vill att byggrätten inom VSS fastighet, Sikhall 1:22, ska utökas till 500 kvadratmeter:

“för att möjliggöra framtida utveckling av föreningens verksamhet”

Men det stoppar inte där. Segelsällskapet önskar vidare:

“ett utökat vattenområde inom segelsällskapets fastighet (en linje från fastighetens norra hörn via dess nordöstra hörn ut till gräns mot öppet vatten) för att möjliggöra nödvändig underhållsmuddring norr om befintlig brygga inom den egna fastigheten och även en förlängning av den södra gränslinjen fram till gräns mot öppet vatten för att säkerställa anslutning till det öppna vattenområdet öster om hamnområdet med möjlighet till framtida förlängning av bryggan. Detta blir ett allt mer påtagligt behov vid återkommande lågt vattenstånd och allt större djupgående hos gästande båtar.”

Det blir lättare att förstå med en karta. VSS skickade med denna i skrivelsen (se karta vänster).

Segelsällskapet önskar alltså att klubbens vattenområde ska öka med de mörkblå områdena. Segelsällskapet är kanske trötta på att kommunen aldrig får ”tummen ur” och göra någonting vettigt i Sikhall. Det ska också noteras att de områden som VSS vill ha på kommunens fastighet, tidigare har tillhört Magnus Larsson (2005-2007).

Det är ett förslag till fastighetsrättslig lösning som heter duga. Jag har emellertid svårt att se detta som ett förslag för att ta tillvara allmänhetens och det rörliga friluftslivets intressen… Det skulle snarast gynna Segelsällskapets egen verksamhet. Förslaget lades för övrigt samtidigt som kommunen och Magnus Larsson förhandlade om fastighetsrättsliga lösningar, och där kommunen faktiskt inte visade någon större vilja, om någon, att komma överens. Men det är det inte säkert att VSS kände till.

En framtida förlängning av bryggan och vågbrytaren, som VSS också önskar, riskerar att påverka Magnus Larssons fastighet och vattnet längre in i viken mycket negativt. Nordiska Flytbryggor AB har t ex skrivit att livet i den inre hamnen skulle bli helt annorlunda och VSS självt har vid ett tillfälle påpekat att det skulle slammas igen. Och där, i den inre hamnen, ville, och vill, Larsson skapa fler båtplatser. (Se “Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (6)”.) Det tar inte VSS någon hänsyn till i sitt förslag…

För att det ska bli ännu tydligare så kan ovanstående karta jämföras med denna, som visar de gällande fastighetsgränserna. Det kan noteras att Segelsällskapets fastighet är i sammanhanget ganska liten.

Segelsällskapet hade fler synpunkter och önskningar för den kommande detaljplanen:

“Utökning av fastigheten och kvartersmarken mot parkeringen i enlighet med tidigare framställan för att inom fastigheten tillgodose det behov av parkering som idag är säkerställt genom befintligt servitut.”

Förslaget syns på kartan ovan och är markerad med en ljusblå färg. Det är också kommunens mark och tidigare Magnus Larssons. Återigen en fastighetsrättslig lösning som alltså skulle utöka Sikhall 1:22.

VSS talade om servitut. Lantmäteriet förklarar på sin hemsida:

“Servitut är en rätt för en fastighet att använda en annan fastighets väg eller brunn med mera. … Ett servitut är knutet till en viss fastighet, inte till en viss person. Servitutet gäller alltså oavsett vem som äger fastigheten. Ett servitut gäller i regel tills vidare och har inget slutdatum.”

Det torde med andra ord vara helt meningslöst att utöka fastighetsgränsen enbart beroende på parkeringen. Varför skulle inte dessa kvadratmeter kunna bli ”allmän plats”?

Men det står också ”kvartersmarken”… Det var mycket lurigt av Segelsällskapet, även om jag inte riktigt förstår vilka klubben tänkte lura.

Kvartersmarken kan inte utökas eftersom det inte finns någon detaljplan i området och därför inte heller någon kvartersmark. Det är dags för ytterligare en definition. På Boverkets hemsida står det:

“Med kvartersmark avses all mark inom ett planområde som inte ska utgöra allmän plats eller vattenområde. I en detaljplan ska det alltid framgå vilken användning som är tillåten inom kvartersmark. Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, detaljhandel eller industri.”

Kvartersmarken kan alltså inte “utökas” eftersom det inte finns någon kvartersmark.

Hur som helst, Segelsällskapet vill att hela fastigheten i framtiden ska bli kvartersmark. Det skulle i så fall innebära att det också blir ok att stänga ute allmänheten. Eller rättare sagt, det hade blivit lagligt att privatisera hela Sikhall 1:22 och stänga ute allmänheten med staket, bommar mm – som VSS ändå hade gjort i alla år… (Se kommentaren från Johansson, en kommentar som även bekräftas av flera andra.)

Det kan väl nämnas att det finns flera servitut i området. Magnus Larssons fastighet har servitut på att använda kommunens brygga norr om Segelsällskapets fastighet och stenpiren söder om VSS fastighet. Stenpiren ligger också på kommunens fastighet.

Det sista önskemålet från Segelsällskapet är:

“Justering av föreslagen vägdragning så att den dels medger parkering mot naturområdet väster om vägen (dvs parkering möjlig på båda sidor av vägen), dels avgrenad fram till Segelsällskapets fastighet för att säkerställa fastighetens anslutning till allmän väg. Det senare skulle tillsammans med utökning av fastigheten enligt föregående punkt då kunna ersätta befintligt servitut som utformats utifrån att tillgodose både tillfart och utrymme för parkering på den angränsande fastigheten.”

Återigen ett förslag som skulle gynna Segelsällskapet… Skulle det gynna allmänheten?

Vad jag förstår så har kommunen inte svarat på Segelsällskapets idéer och önskemål, i varje fall har inte jag fått något sådant dokument. Antagligen ligger förslaget helt enkelt i “högen av frågor” som ska diskuteras och komma överens om. Och i de diskussionerna så tror jag inte att Segelsällskapets synpunkter väger särskilt tungt. Kommunens respektive Magnus Larssons åsikter är definitivt tyngre.

Segelsällskapet är onekligen en förening med stort självförtroende. VSS framför väldigt många avancerade och långtgående förslag som skulle ändra fastighetsgränser och ägoförhållanden. Det är svårt att se att Segelsällskapet talar i några andras intresse, t ex allmänhetens, än sina egna. Det handlar hela tiden om fördelar för klubben. Och det är klart, det är väl ordförandes och styrelsens uppgift – att ta tillvara sina medlemmars intressen. Men jag kan inte hjälpa att förslagen känns lite väl långtgående samtidigt som de sannolikt också inkräktar på kommunens, dvs alla kommuninvånares, och definitivt på Magnus Larssons, intressen. Å andra sidan är det kommunen som bestämmer gentemot VSS, och den kan ju säga nej. Vi får så småningom se hur kommunen tänker… Det ska bli intressant.

Med detta yttrande från Segelsällskapet tänkte jag avsluta denna bloggserie. Diskussioner kring detaljplanen har fortsatt och fortsätter fortfarande. Parterna har inte blivit överens. Därför har inte heller något hänt i Sikhall. Utvecklingen har helt stannat av. Den utveckling som har skett i Sikhall under 2010-talet har Magnus Larsson stått för, t ex har en del bostäder, parkeringar och grillplatser byggts samt parker anlagts, men de allra senaste åren har, som jag nämnt tidigare, Larsson inte längre fått några förhandsbesked på nya hus. Det betyder att Larsson har hindrats i sina planer.

Medlemmar i Segelsällskapet har inte varit glada för den här bloggserien, men även den bästa av föreningar kan kan ibland gå över gränser och använda ovidkommande argument i sin iver att gynna sin förening och sina medlemmar. Det har t ex gjort att Segelsällskapet har blivit anmälda till byggnadsförvaltningen för att ha brutit mot reglerna för strandskyddsdispensen och tomtplatsavgränsningen.

Kommunen har fortfarande, efter 1,5 år, inte börjat handlägga ärendet. Byggnadsförvaltningen har inte ens varit ute i Sikhall och gjort någon tillsyn. Och om sanningen ska fram, kommunen har sett hur Segelsällskapet har brutit mot strandskyddsreglerna i åtminstone 15 år. Byggnadsförvaltningen har uppmärksammats på staket och grindar runt Sikhall 1:22, men helt enkelt valt att blunda… 

Torbjörn Moqvist (SD) ställde en interpellation om detta på kommunfullmäktige den 22 juni 2022. (Se “Sikhall, VSS, Magnus och oljehamnen”.) Moqvists mening var sannolikt att skynda på ärendet, men inget har fortfarande skett. Byggnadsförvaltningen har fortfarande inte vaknat, eller är det kanske så att alla tjänstepersoner har fullt sjå att inspektera Bengt Davidssons fastighet på Juta…?

Det finns många positiva krafter som vill utveckla Sikhall. Men kommunen har under alla år lagt hinder i vägen, och gör fortfarande så. Jag hoppas emellertid att politiker i den styrande minoriteten ändrar uppfattning till Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna i Sikhall – och istället för att stjälpa, hjälper till att utveckla Sikhallsområdet. Det torde finnas lösningar som blir bra för både Sikhallsborna, andra dalslänningar, turister, kommunen och Magnus Larsson – och även Segelsällskapet…

Detta var historien om Vänersborgs Segelsällskaps roll i historien om Sikhall. Jag återkommer, som tidigare nämnts, till den senaste tidens förvecklingar vid ett senare tillfälle.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Magnus Larsson, Sikhall, Vänersborgs Segelsällskap

Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (9)

3 september, 2022 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (8)”.

Utvecklingen i Sikhall gick långsamt efter att kommunen hade tagit över de strategiskt viktigaste delarna av Magnus Larssons fastigheter. Magnus Larsson själv fick ägna en stor del av sin tid åt nya och tidskrävande strider med kommunen, denna gång med byggnadsnämnden. Kommunen gjorde allt för att försena, och kanske också förhindra, bostadsbygget på Politikerhyllan. Efter 10 års kamp och otaliga överklaganden kunde Larsson äntligen flytta in i sitt nybyggda hus i december 2016. (Jag hoppas att jag en gång i framtiden får möjlighet att skildra denna historia.)

Det skulle bli en detaljplan för Sikhallsviken, det beslutades av byggnadsnämnden 2015. Magnus Larsson och tre andra fastighetsägarnas hade stora förhoppningar på att det skulle bli en positiv avstamp för utvecklingen av Sikhall. Det var så det var tänkt. Men detaljplanen försenades medvetet av krafter i kommunhuset. Det ledde till att en blöt filt lades över utvecklingen i Sikhall. De senaste åren har Larsson inte ens fått förhandsbesked för att bygga fler bostäder i Sikhall.

Segelsällskapet försökte på sin kant att få lite liv i kommunen. Den 13 januari 2016 postades en skrivelse till kommunen. Klubben berättade om det nya “uthuset”, som då var på gång. Det skulle bli dyrt skrev VSS och för att öka intäkterna för föreningen:

“vill vi pröva möjligheterna att anordna ett mindre antal ställplatser för husbilar i tillägg till båtplatserna i gästhamnen.”

Av den anledningen önskade Segelsällskapet:

“arrendera ett mindre markområde, ca 250 kvadratmeter”

Jag vet inte vad kommunen svarade, om kommunen nu svarade överhuvudtaget. Det finns inga dokument om detta, i varje fall inte som jag har hittat. Och jag vet ärligt talat inte vad kommunen skulle ha svarat heller. Det område som Segelsällskapet ville arrendera hade ju varit mark som kommunen förköpt/exproprierat av Magnus Larsson. (Se ”A” på kartan till vänster.) Marken behövdes ju till “det rörliga friluftslivet” och “allmänhetens tillgänglighet till aktiviteter i området”. Då kunde ju inte kommunen gärna arrendera ut marken till någon annan, till Segelsällskapet. Och det med syftet att denna enskilda förening skulle tjäna pengar.

Som sagt, det finns inga dokument om detta – och marken arrenderades aldrig ut.

Det ställs ibland upp husbilar vid Segelsällskapets byggnader. Det har dock inte skett på kommunens mark utan på Segelsällskapets egen fastighet, innanför staketen. Men utanför tomtplatsavgränsningen. (Se “Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (8)”.) Segelsällskapet har inga tillstånd eller bygglov för detta, varken för parkering eller ställplatser.

Det har också ställts upp husbilar vid några tillfällen på Magnus Larssons område inte långt från Segelsällskapet. Utan tillstånd från Magnus Larsson ska tilläggas, vilket antagligen är till skillnad från husbilarna på VSS tomt. De måste ju bland annat öppna en bom för att komma in på den privatiserade tomten.

Magnus Larsson har inte heller tillstånd eller bygglov för ställplatser. En hög kommunal tjänsteperson meddelade därför Larsson förra sommaren att fler parkeringar av husbilar på hans mark skulle kunna leda till åtal. Undrar om Segelsällskapet har fått samma besked av denne chefstjänsteman?

Segelsällskapet påminde också i skrivelsen till kommunen om att det behövdes ett bättre skydd mot vågor i småbåtshamnen och att klubben ville inleda en dialog med kommunen om detta. En möjlig lösning var, skrev VSS, att anlägga en fast pir i anslutning till befintlig stenbrygga eller en flytande vågbrytare – på kommunens fastighet… 

Det var i stort sett samma tankar som klubben hade framfört tidigare.

Klubben nämnde också att den var öppen för att:

“titta på alternativ i form av t.ex. arrenden eller samfälligheter.”

Ur Segelsällskapets synvinkel vore naturligtvis detta en bra strategi, bra lösningar, för att få sina önskemål förverkligade. Problemet var väl som sagt att kommunen inte kunde handskas hur som helst med mark som var förköpt av Magnus Larsson. VSS verkade inte förstå det. Det gör nog fortfarande inte klubben.

Och kanske inte heller kommunen.

Fortsättning följer i bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (10)”. Det är den sista bloggen i denna serie.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Sikhall, Vänersborgs Segelsällskap

Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (8)

1 september, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (7)”.

Vänersborgs Segelsällskap skrev den 3 mars 2014 till Vänersborgs kommun. Klubben ville att kommunen skulle bygga en vågbrytare i Sikhall så att småbåtshamnen kunde utvecklas med fler båtplatser. Segelsällskapet kunde naturligtvis inte bygga själv, dels skulle det innebära stora kostnader och dels var vågbrytaren tvungen att byggas på en annan fastighet än Segelsällskapets egen. Samhällsbyggnadsnämndens svar, som jag redogjorde för i den förra bloggen, till Segelsällskapet var att kommunen inte hade några planer på att bygga någon vågbrytare eller satsa några pengar i Sikhall.

Det är lite så man undrar om det hade hänt något med Segelsällskapets goda förbindelser med kommunen… I varje fall med samhällsbyggnadsnämnden…

Det tredje markägaren i området, förutom kommunen och Segelsällskapet var Magnus Larsson. Larsson hade sannolikt både kapital och vilja att utveckla Sikhall… Men för att kunna utveckla Sikhall behövdes en detaljplan. Larsson och tre andra fastighetsägare i Sikhall beställde en sådan.

Byggnadsnämnden beslutade den 19 maj 2015 att upprätta en ny detaljplan. Men det är uppenbarligen någon eller några i kommunhuset, politiker och/eller tjänstepersoner, som inte vill ha utveckling i Sikhall. Detaljplanen är därför, efter drygt 7 år, fortfarande inte klar… (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)

I en tidigare blogg (se “Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (2)”) skrev jag om ombyggnaden av uthus på Segelsällskapets fastighet, dvs Sikhall 1:22. I juni 2015 var det dags för byggnadsnämnden att besluta om Segelsällskapet fick göra ytterligare en ombyggnad av “uthuset”. Det gällde:

“nybyggnation av en servicebyggnad som ska ersätta en äldre byggnad.”

Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade inför beslutet yttrat sig i ärendet. Miljö och hälsa skrev:

“Nämnden konstaterar att platsen för byggnation sker inom delvis redan bebyggd yta och har för övrigt inte några särskilda värden för djur- och växtlivet. Strandskyddslagstiftningens syfte om att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet bedöms därför inte påverkas. Ärendet kan därför avgöras endast utifrån förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdet.”

Och det var nog en helt riktig bedömning. Den svåra frågan i sammanhanget var strandskyddsreglerna och allemansrätten. Och i denna fråga uttalade sig inte miljö och hälsa.

Den 15 juni 2015 gav byggnadsnämnden strandskyddsdispens för nybyggnad av servicebyggnad på fastigheten Sikhall 1:22, Segelsällskapets fastighet.

Och hade man inte varit på platsen så tycktes beslutet vara helt riktigt. Det framgick av skälen för beslutet:

  • “Dispensen motverkar inte strandskyddets syfte att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.”
  • “Särskilt skäl till grund för dispensen är att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syfte.”
  • “Fri passage längs stranden kan säkerställas.”

Om Segelsällskapet hade uppfyllt dessa villkor för beslutet hade allt varit i enlighet med strandskyddsreglerna, men det var i stort sett redan tidigare omöjligt att gå längs stranden förbi uthuset. Om man nu struntade i staket och grindar runt fastigheten och “vågade sig” in på tomten vill säga… Det hade man noterat om man hade varit på plats. Och nu skulle det bli helt stopp på “strandvägen” när den nya byggnaden uppfördes… Inga av ovanstående skäl skulle uppfyllas.

Med byggnadsnämndens beslut fanns en karta med en tomtplatsavgränsning.

De tjocka svarta linjerna på kartskissen visar tomtplatsavgränsningen. Gränsen är dragen ca 1 meter runt byggnaderna.

Det betyder att innanför detta område gällde inte allemansrätten, det var Segelsällskapets privata utrymme. Men utanför avgränsningen hade allmänheten fritt tillträde, här gällde allemansrätten oinskränkt. Och detta område på Segelsällskapets fastighet fick inte heller på något sätt privatiseras. Det betydde att staket, grindar, bommar, grillplats, flaggstång mm måste bort. Ja, det var inte ens tillåtet att klippa gräset, man fick bara slå det – högst två gånger per år… (Bengt Davidsson på Juta vet – se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.)

Jag passar på att i detta sammanhang inflika att jag inte påstår att kommunens tomtplatsavgränsning är riktig. Den kan diskuteras, både för VSS och Davidsson på Juta. Men kommunen måste behandla alla kommuninvånare lika!

Det jag noterar på tomtplatsavgränsningen är att området mellan byggnaderna var privat. Det innebar att flanörer som ville gå längs strandkanten, och märkte att det inte var någon fri passage, inte bara var tvungna att lämna stranden och gå runt uthuset – de var tvungna att gå tillbaka och runda båda byggnaderna…

Nu vet alla som har varit i Sikhall att Segelsällskapet har struntat i allemansrätten och det rörliga friluftslivet i många år. Hela fastigheten Sikhall 1:22 är omgärdad av staket, bommar och grindar.

Fastigheten är privatiserad. Segelsällskapet är också anmält för detta, dock inte av mig. Jag tror att anmälningen är över 1,5 år gammal, och fortfarande har inte byggnadsnämnden gjort tillsyn eller börjat utreda anmälningen…

Det verkade som om Segelsällskapet fortfarande hade goda förbindelser med byggnadsnämnden…

Det kan väl tilläggas för fullständighetens skull att byggnadsnämnden inte heller denna gång krävde någon arkeologisk undersökning eller utredning för nybyggnationen av servicebyggnaden. Trots att Sikhalls tegelbruk har legat på denna plats en gång i tiden…

Fortsättning följer i bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (9)”.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Byggnadsnämnden, Sikhall, Vänersborgs Segelsällskap