Arkiv
Fullmäktige på onsdag
På onsdag är det sammanträde med kommunfullmäktige. Det är naturligtvis årets sista, men samtidigt det första i sitt slag. Samtliga ledamöter får denna gång möjlighet att delta – på riktig distans. (Se “Vad har hänt, KF på distans?”.)
Onsdagens dagordning är tämligen kort. Enligt rykten är det också en viktig anledning till beslutet och “försöket” att ha sammanträdet på distans.
Dagordningen har följande utseende:
Dagordningen kan senare fyllas på med motioner, interpellationer, frågor mm, men inget där fullmäktige ska fatta beslut.
Följare av denna blogg känner igen de flesta, om än inte alla ärenden. Ordningen är ju sådan att alla beslutsärenden måste gå via kommunstyrelsen och därifrån har ju undertecknad vänsterpartist rapporterat tämligen flitigt. Onsdagens ärenden på fullmäktige behandlades i kommunstyrelsen den 2 december. (Se “KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat”.)
Julklapparna trillar över Brålanda. Inte nog med att Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen i fredags fattade det formella beslutet om att Brålanda station ska öppnas för trafik (se “Nyhet: Tåghållplats i Brålanda!”), nu ska kommunfullmäktige besluta att tillsammans med Trafikverket bygga 1 km gång- och cykelväg på Stenhammarsvägen. Vänersborgs kommun ska betala hälften av kostnaderna, 4.677.500 kr. Det är dyrt när staten bygger, men det behövs en GC-väg.
Sverigedemokraternas motion, “motion om att redovisa kostnaderna för kommunala verksamheter som styrs av lagkrav”, ska behandlas. Det blir i och för sig inte mycket till behandling. Motionen kommer att avslås. Och visst är det rätt att avslå motionen. Motionens yrkande innebär nämligen att kostnadsredovisningen ska göras på ett sätt som inte kan genomföras i praktiken. Men det finns en bra tanke bakom motionen. Den pekar på att förvaltningarna bör sträva efter att hänvisa till lagar när de sammanställer beslutsunderlag till nämnderna.
Alldeles nyligen redovisades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”. TTELA hade en bra och läsvärd artikel om rapporten. (Se TTELA “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter”.)
Utredningen utgör en mycket intressant läsning, något av det intressantaste jag läst på länge. Fullmäktige föreslås att lägga rapporten till handlingarna, men det låter värre än det är. Fullmäktige kommer nämligen att samtidigt besluta om att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att:
“ta fram en fastighetsstrategi … i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”
Det är tänkt att detta styrande dokument sedan ska komma tillbaka till kommunfullmäktige igen för beslut. Och det är bra, bara det går hyfsat snabbt. Kommunen behöver se över sitt fastighetsbestånd, ett flertal fastigheter bör avyttras så fort som möjligt… Kanske till och med en särdeles stor och kall idrottshall som inte tas upp i utredningen…
Vänersborg och Trollhättan har beslutat att organisera gymnasieskolan och vuxenutbildningen tillsammans. De insåg att samarbete och inte konkurrens skulle gynna de båda kommunerna och eleverna. Och därför finansierar Vänersborg och Trollhättan tillsammans Kunskapsförbundet. Förbundet har inte självt någon beskattningsrätt.
Tyvärr är det emellertid så att upplägget av finansieringen skapar problem för Kunskapsförbundet. Det föranledde Lutz Rininsland (V) och mig till att skriva en motion. Motionen har gått fram och tillbaka några varv, men nu har den kommit till “vägs ände” och ska slutligen avgöras. (Jag har skrivit en blogg om motionen, avslaget i kommunstyrelsen och reservationen – se “Reservation KFV-motion”.)
Finansieringsmodellen skapar problem för Kunskapsförbundet eftersom förbundet får använda det bidrag det får från kommunerna för att betala alla de fakturor från friskolor som har elever från Vänersborg och Trollhättan. Och problemet är då att platserna på friskolorna ofta är dyrare än det bidrag Kunskapsförbundet får från Trollhättan och Vänersborg. Kunskapsförbundet får 55.000 kr per tillkommande elev. Om denne elev väljer en friskola, så kan denna plats kosta både det dubbla och tredubbla.
Det finns faktiskt ytterligare problem med upplägget av finansieringen. Många elever går både ett fjärde och ett femte år. Förbundet får dock bara betalt 3 år för varje elev. Det har dessutom visat sig att allt fler studiemotiverade elever väljer friskolor. Det innebär att friskolorna tar så att säga “de billigaste eleverna”. (Det här skapar även ett stort segregationsproblem.) Friskolorna erbjuder också i huvudsak högskoleförberedande utbildningsprogram, undantag finns dock. Kostnaden per elevplats på högskoleförberedande program understiger i regel vida kostnaden per elevplats på yrkesförberedande program. Och dessa dyra utbildningar finns i regel i Kunskapsförbundets regi.
Motionen handlar om att finansieringsmodellen borde diskuteras och lösas tillsammans mellan Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet. Därför yrkar motionen:
“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”
Notera att motionen inte yrkar mer än detta. Och därför är förslaget på avslag något uppseendeväckande. Även svaret och motiveringen för avslaget är underlig. Det argumenteras mot motionens innehåll trots att motionen egentligen bara har gett exempel på tankar och inte några färdiga lösningar.
De styrande vill alltså avslå motionen som yrkar att politikerna ska försöka att “åstadkomma en lösning”. Jag vet inte hur avslaget ska förstås. Vill de styrande ha sagt att problemet är löst! Eller vill de ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem.
Men det finns ett problem – och det är inte löst. Därför tänker Vänsterpartiet fortsätta att yrka bifall till motionen. Det verkar som om andra partier tänker i samma banor…
Kultur- och fritidsnämnden har det inte lätt just nu. Den får stå vid skampålen för ordförande Hans-Peter Noréns (S) olagliga beslut att på egen hand sänka hyran för IFK Vänersborgs hemmamatcher i arenan. (Se “Olagligt hyresbeslut om IFK!”.) Och på onsdag får nämnden smäll på fingrarna för att den inte följde delegeringsordningen när den köpte in två ismaskiner. Som plåster på såren tänker fullmäktige ändå utöka nämndens investeringsbudget 2020 med 2.191.000 kr. Trots att Sverigedemokraterna vill tuffa till sig och säga nej till pengarna. Vilket är en tämligen meningslös markering.
Lutz Rininsland (V) ställer en mycket befogad fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Frågan handlar om vad som händer med en 3,5 år gammal motion som bifölls för 2 år sedan… Du kan läsa mer på Rininslands egen blogg – “Högt tempo i Vänersborg”.
Anders Strand (SD) slutar som ledamot i byggnadsnämnden. Vi får hoppas att den nye ledamoten, vem det nu blir, kommer att vara mer positiv till detaljplanen på Brännjärnet i Vargön… (Se “Detaljplanedilemma 2: Brännjärnet”.)
Två nya ärenden har tillkommit sedan dagordningen skickades ut. Medborgarpartiets Göran Svensson lämnar in en motion med rubriken “Motion om boende i Vänersborgs kommun”. Jag tror att det är hans debut på motionerandets område. Det tämligen utförliga yrkandet lyder:
“Att vid en ledig lägenhet i Vänersborgsbostäders Trygghetsboende undantas denna lägenhet från bostadskön i 3-4 veckor från uthyrning. Socialnämnden får under denna period möjlighet att se efter om någon person med ett biståndsbeslut är i behov av denna lägenhet. Den enskilde behöver därmed inte flytta in i ett SÄRBO om hen ej klarar att bo kvar i sitt ordinära boende.”
Till sist hittar jag ett förslag från Demokratiberedningen. Den vill att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att:
“utreda frågan kring medborgardialog som en del i styrningen.”
Det har varit väldigt tyst kring Demokratiberedningen under många år. Jag trodde knappt att den existerade sedan det för 5 år sedan uppdagades att den ägnade stora delar av sina möten till att diskutera min blogg… (Se “Försämrar bloggar det demokratiska klimatet?”.) Det är hur som helst intressant och kul att se att Demokratiberedning fortfarande är på tårna. Förslaget om mer demokrati i kommunen genom medborgardialog tycker jag låter som en bra idé.
Det blev en lång blogg, trots att jag tror att kommunfullmäktiges sammanträde kommer att bli ganska kort. Det är bara att hoppas att tekniken ska fungera för alla 60-70 personer som ska delta på riktig distans. Om du går in på kommunens hemsida (klicka här) kommer du att kunna se och höra ärendena i fullmäktige. Om tekniken fungerar vill säga.
Vad har hänt, KF på distans?
Oj! Direkt när jag öppnade kallelsen till kommunfullmäktiges sammanträde nästa onsdag den 16 december, så såg jag texten, skriven med röda bokstäver:
“OBS! Ordföranden uppmanar att samtliga ledamöter, ersättare och tjänstepersoner deltar på distans hemifrån…”
Wow!
Alla fullmäktiges 51 ledamöter och ett antal ersättare ska få vara med på sammanträdet – hemifrån.
Äntligen! Det har jag skrivit om i månader, i stort sett sedan “bestämmelserna” kom om hur Vänersborgs kommun skulle hantera sammanträdena under corona-krisen. Det skedde i en skrivelse från den 31 mars undertecknad av kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Se “Den politiska Corona-krisen”.)
Levin och Augustsson slog med bestämdhet fast att:
“Det kommer alltså inte vara möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset.”
Skulle de politiska ledamöterna delta i de politiska aktiviteterna under coronan, så skulle de alltså obönhörligen bege sig till kommunhuset. Det fanns inga alternativ. Det gick inte att ha varken fullmäktige-, kommunstyrelse- eller nämndssammanträden på distans där ledamöterna kunde delta t ex hemifrån. Absolut inte. Det var totalt omöjligt.
Levin och Augustsson lyfte i sin skrivelse fram flera skäl till varför det inte gick att ha möten på riktig distans. Ett skäl var att:
“Den som deltar på distans måste även ha möjlighet att ta del av handlingar som delas ut vid sammanträdet”
Ett annat skäl var att:
“den plats där de distansdeltagande ledamöterna deltar är sådan att inga sekretesskyddade uppgifter riskerar att röjas”
Vilket var risken att det kunde hända hemifrån… Men alltså inte i något rum i kommunhuset för:
“I varje rum kommer en tjänsteperson att närvara för att säkerställa att inga obehöriga personer vistas i rummet”
En vakt i varje rum i kommunhuset alltså…
Bild- och ljudöverföring skulle också ske i realtid, vilket tydligen bara kunde garanteras om alla deltagare fanns i kommunhuset…
Levin och Augustsson sammanfattade:
“Det kommer alltså inte vara möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset. Då vi under de förutsättningarna inte kan säkerställa nätverk, ljud- och bild kvalité, kontroll av obehöriga personer eller utförandet av sluten omröstning, vilket krävs för att sammanträdet ska vara lagligt. Vi kan heller inte tillgodose möjligheten till teknisk hjälp på plats om distansdeltagandet sker på annan plats än kommunhuset.”
Och bestämmelserna var tryggt förankrade i kommunallagen, dess förarbeten, kommunfullmäktiges arbetsordning och kommunens reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer… Det kunde de styrande partierna försäkra.
Jag tyckte inte det. Det blev ett antal interpellationer till de ansvariga i Vänersborgs styre, till kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). (Man kan inte interpellera ordförande i fullmäktige.) (Se t ex “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”.)
Jag fick enhetliga och samstämmiga svar som konstaterade att Vänersborgs tolkning av distanssammanträden var riktig. Det var omöjligt och olagligt att hålla andra typer av distansmöten, med t ex deltagande hemifrån, och att alla andra kommuner, inklusive Kunskapsförbundet Väst, hade fel som trots allt genomförde sammanträden på riktig distans.
Tydligen krävde alla lagar och förordningar att de som tillhörde riskgrupper, var äldre eller som var allmänt rädda för sjukdomen diskriminerades och uteslöts från de politiska sammanträdena och besluten. De styrande verkade inte heller bry sig nämnvärt om att detta uppenbarligen innebar en inskränkning i den kommunala demokratin.
Nä, det viktigaste var enligt både Augustsson och Mats Andersson:
“Målsättningen för vår kommun har varit att hålla verksamheten igång…”
Det betydde väl att andra överväganden, som t ex demokrati, inte var särskilt viktiga…
Nu i höst har allt förändrats. Kommunstyrelsen har haft flera möten på riktig distans, dvs där ledamöterna har kunnat delta hemifrån. Barn- och utbildningsnämndens sista möte var likadant, du fick som ledamot sitta hemma vid din dator eller läsplatta. Och nu…
Nu på onsdag ska alltså alla fullmäktiges 51 ledamöter och även ersättare få vara med på sammanträdet – hemifrån.
Jag välkomnar naturligtvis förändringen i de styrande partiernas syn på distansmöten. Men…
Vi är nog flera ledamöter i kommunfullmäktige och de olika nämnderna som gärna skulle vilja ha motiveringar och förklaringar till varför Annalena Levin (C), Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C) har ändrat uppfattning. Hade ni fel tidigare? Är det något som har förändrats sedan den 31 mars? I så fall vad?
Jag är nöjd med de nya sammanträdesformerna, men jag är bitter för att distanssammanträden inte har kommit igång i Vänersborg mycket tidigare. Det känns som om ett stort antal personer har “ställts åt sidan” helt i onödan.
Nyhet: Tåghållplats i Brålanda!
Sent under eftermiddagen nåddes jag av nyheten att Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen idag fattade det formella beslutet om att Brålanda station ska öppnas för trafik!
Wow!
Det blir verklighet – Brålanda får sin tåghållplats. Tågen mellan Karlstad och Göteborg ska stanna i Brålanda! Och restiden till Göteborg hamnar under timman…
Det är stort. Det blev ingen tomteparad i Brålanda i år, men tomten kom ändå…
Det kommer att betyda oerhört mycket för Brålanda. Samhället kommer att ha alla förutsättningar att växa. Det kommer att gå att på ett snabbt och enkelt sätt pendla till både Trollhättan och Göteborg, och varför inte till Karlstad. Och Norge! Nu gäller det bara att Vänersborgs kommun påskyndar arbetet med detaljplaner, bostadsbyggande, GC-vägar (gång- och cykelvägar), vägar, rondeller och ordnar ny mark för företag och handel. Och självklart, kommunen måste snarast påbörja en planering av en tåghållplats med perrong och pendelparkering – en ny ringled för att leda genomfartstrafiken förbi Storgatan och tätorten inte att förglömma.
Det dröjer dock fortfarande några år innan tågen stannar. Målbilden talar om typ sista året inom perioden, dvs kring 2028. Jag vet inte om det finns någon möjlighet att påskynda processen. Kanske, kanske inte.
Tyvärr kom inte tomten till Frändefors, i varje fall inte idag. Kollektivtrafiknämnden fattade inte något beslut om att tågen ska stanna i Frändefors. Jag vet inte hur nämnden tänker där.
Men vi får glädjas åt det som finns att glädjas åt – tågen ska stanna i Brålanda!
Tomten kom tidigt.
KFV: Nu är det jul!
Direktionen i Kunskapsförbundet Väst avslutade årets politiska göranden och låtanden med ett digitalt sammanträde på distans. Det har blivit många sådana sammanträden med förbundet i år, och för mig var det de enda politiska sammanträden jag kunde delta i mellan mars och oktober. I Vänersborgs kommun definierade som bekant de styrande partierna begreppet “distans” på sitt alldeles egna och speciella sätt. (Nu i dagarna verkar det som om Vänersborgs kommun har ändrat sin definition, men mer om det i en kommande blogg.)
Det var mest information på förbundets sista sammanträde.
Ordförande Maud Bengtsson (S) från Trollhättan började med att berätta om det ägarsamråd som hållits sedan direktionen möttes senast. Det var inte svårt att konstatera att de “hårda ord” (som jag skrev i en tidigare blogg), som riktades mot direktionen av kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg, var korrekta. Antagligen var de snarare en underdrift… 
Särskilt de två socialdemokratiska ordförandena Paul Åkerlund och Benny Augustsson hade varit mäkta förgrymmade verkade det som. Och vad handlade det om? Jo, det var förbundets beslut att ge 5.000 kr till “alla tillsvidareanställda och därutöver visstidsanställda” som kritiserades.
Och jag som tyckte att direktionen fattade ett helt riktigt beslut… Vilket jag fortfarande gör förresten.
I direktionens motivering till beslutet stod det, vilket jag tycker är värt att lyfta:
“All personal har på ett kompetent sätt och med stort engagemang hanterat utmaningarna. Självklart har det inneburit påfrestningar. Som ett led i att visa uppskattning och tack till personalen föreslås en ekonomisk kompensation vid årets slut. Kompensationen utgår då i form av en engångssumma för utfört arbete. Syftet är att uppmärksamma personalen för särskilt fina insatser.”
Motiveringen tål faktiskt att läsas mer än en gång…
Det kan också nämnas att pandemin medförde ett ekonomiskt överskott, bland annat på grund av ökade statsbidrag. Överskottet hade inte kunnat användas till exempelvis utökning av personalstyrkan, eftersom det skulle ha inneburit framtida ekonomiska åtaganden. Dessutom har Kunskapsförbundets personal under flera år halkat efter sina kollegor i Trollhättan och Vänersborg rent lönemässigt.
Direktionen fick vidare information om IT-organisationen i förbundet. Den var riktigt intressant. Förbundet har vad jag förstår alltid legat “bra till” IT-mässigt, både tekniskt och “personellt”. Det förhållandet gjorde att förbundet klarade coronan och övergången till distansundervisning på ett kanske bättre sätt än många andra.
Vi politiker fick reda på både för- och nackdelar med distansundervisning. Hur bra det än gick så är distansundervisning alltid det näst bästa alternativet. Sa LR:s representant Larz Blomqvist och fortsatte:
“Det ska ses som ytterligare ett verktyg som kan användas när det passar.”
Det är uppenbart att distansundervisning aldrig på något sätt kan ersätta “fysisk” undervisning i ett klassrum.
Som gammal “datanörd” och Google-fantast så tyckte jag att det var upplyftande att höra att det i mångt och mycket var Google-produkter som dominerade användandet bland eleverna på förbundet. Det var Google Dokument, Kalkylark, Jamboard och Meet osv.
Maria Hildefors och Jan-Erik Aronsson presenterade en intressant omvärldsanalys för politikerna och Camilla Kauffeldt och Jan-Erik Aronsson en ny organisation för vuxenutbildningen.
Den nya vuxenutbildningen ska göra det lättare för eleverna att välja och veta vart de ska. De ska så att säga se hela vägen igenom vuxenutbildningen från början till slut. Förändringen genomförs alltså för att göra det tydligare för eleverna.
Direktionen fick också veta att Kunskapsförbundet vann en 3 år gammal tvist med Uddevalla kommun. Och slapp därmed att betala ut en hel massa pengar.
Sammanträdet avslutades med att ordförande Maud Bengtsson (S) och vice ordförande Henrik Josten (M) önskade direktionen, personalen och varandra en god jul och ett gott nytt år. Det festliga fikat fick respektive deltagare ordna själv, hemma framför datorn eller surfplattan.
Nu är det jul för alla ledamöter och ersättare i direktionen. God Jul på er. Och God Jul till all personal i Kunskapsförbundet.
KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat
Kommunstyrelsens sammanträde förra veckan innehöll många skiftande och intressanta ärenden. Jag har redan skrivit om 5 av dem. (Länkar finns i slutet av denna blogg.) Det fanns ännu fler ärenden på dagordningen.
Information
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) informerade som vanligt om vad han hade gjort sedan sist. Det gjorde för övrigt också Gunnar Lidell (M), för sista gången, medan 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) inte gjorde det. Jag minns inte att Carlsson någonsin har informerat kommunstyrelsens ledamöter om sina aktiviteter som välbetalt kommunalråd – för skattebetalarnas pengar.
Fast Carlsson var med på ett möte med lärarorganisationernas representanter. Det flikade han in i samband med att Augustsson redogjorde för ett sådant möte. Carlsson antydde då att det var, som jag uppfattade det, ganska stora förändringar på gång. Och att fackförbunden var positiva. Vad det handlade om avslöjades dock inte. Bo Carlsson (C) ska som bekant bli ordförande för barn- och utbildningsnämnden efter årsskiftet…
Augustsson berättade också att det hade varit ägarsamråd med Kunskapsförbundet Väst. Ägarsamråd innebär att kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg möter Kunskapsförbundets presidium. Gunnar Lidell (M) kompletterade framställningen med att påpeka att ägarkommunerna inte var sådär jättelyckliga över den “bonus” på 5.000 kr som förbundet delade ut till sina anställda. Det framgick av samtalet, sa Lidell lite lurigt. Jag kan tänka mig att det antagligen utbyttes en del hårda ord mellan de tre ordförandena Paul Åkerlund, Benny Augustsson och Maud Bengtsson – alla tre socialdemokrater för övrigt.
Fyrstads Flygplats AB
Kommunstyrelsen beslutade att bevilja nästan en miljon, 945.000 kr, till Fyrstads Flygplats AB. Pengarna ska användas för:
“täckning av förluster under år 2021.”
Fyra ledamöter från V+MP+MBP deltog inte i beslutet. Vi tycker nog att det egentligen kan kvitta med en flygplats… Det är väl inte omöjligt att det vad det lider kan komma en motion från Vänsterpartiet om flygplatsen.
Trollhättan och Nordkroken
Trollhättans Vattenverk AB (TEAB) har sänt ut kompletterande samrådsunderlag för råvattenuttag från Vänern vid Nordkroken. (Se “Nordkrokens pumpstation”.) Kommunstyrelseförvaltningen hade skrivit ett förslag till yttrande. Kommunstyrelsen ställde sig enhälligt bakom detta.
Det tycks mig som om kommunen har tuffat till sig lite gentemot Trollhättan. Och det glädjer mig. Trollhättan har i detta ärende inte skött kontakterna och kommunikationen med Vänersborg som man borde kunnat förvänta sig. Trollhättans planer innebär ju väldigt stora förändringar i ett mycket viktigt rekreationsområde i Vänersborg, badplatsen Nordkroken. Ledningsdragningen från Nordkroken till Överby och sedan vidare till Uddevalla, kommer också att innebära stora ingrepp.
Yttrandet till Trollhättan kan sammanfattas:
“Eftersom åtgärderna berör många boende i Nordkroken och flera olika allmänna intressen bedömer kommunstyrelseförvaltningen att det är viktigt att förslaget prövas i en detaljplaneprocess. Vänersborgs kommun önskar även en mer aktiv roll i lokaliseringsfrågan.”
GC-väg i Brålanda
Trafikverket ska satsa på gång- och cykelvägar de närmaste åren. Och en av de “lyckliga” sträckorna är 1 km på Stenhammarsvägen i Brålanda. Här ska Trafikverket satsa, men det förutsätter att kommunen betalar hälften. Och det är dyrt när staten bygger, Vänersborg ska betala 4.677.500 kr. Men det är inget att välja på, kommunen kan inte själv bygga GC-vägar på det statliga vägnätet.
SD-motion
Sverigedemokraterna genom Lena Mjörnell hade lämnat in en motion, “motion om att redovisa kostnaderna för kommunala verksamheter som styrs av lagkrav”.
Det var ett bra tänk bakom motionen. Det är viktigt att kommunen, och kanske framför allt partierna, håller isär vad som är lagstadgat och inte. Det ska ju fördelas en väldigt massa pengar till de olika verksamheterna. Men motionen var lite tveksamt formulerad, och skulle bland annat innebära en massa merjobb, om det nu var möjligt överhuvudtaget att uppfylla motionens krav. Ekonomikontoret hade lämnat ett yttrande som beskrev detta.
Motionen blev därför avslagen av alla utom SD självt. Men jag tycker nog ändå att kommunen skulle kunna vara tydligare i beslutsunderlag och faktiskt hänvisa till lagar och föreskrifter. I barn- och utbildningsnämnden hänvisas till Barnkonventionen och jag själv hänvisar ofta till t ex Skollagen. Lagparagraferna betyder ju faktiskt något i skolan och i sociala verksamheter – och därför självklart också för kommunala beslut som handlar om pengar.
Vattenpalatset
En av kommunens verksamheter som inte är lagstadgad är Vattenpalatset Vänerparken, även om skolor har simundervisning där.
Vattenpalatset öppnade den 2 maj 1991. Jag har ingen information om de kommunala bidragens storlek de första dryga 10 åren. De senaste 13 åren plus nästa år har Vattenpalatset kostat Vänersborgs skattebetalare ungefär 100 miljoner kronor. Det är en oerhört massa pengar.
Kommunen måste se över alla kostnader och börja prioritera mellan verksamheter och utgifter, även mellan de olika nämnderna. Kommunen måste t ex jämföra Vattenpalatsets kostnader med kostnaderna för lärare för elever i behov av särskilt stöd eller för personal i hemtjänsten. Och i den jämförelsen måste kommunen titta på lagstadgade respektive icke-lagstadgade verksamheter och kostnader.
Kommunstyrelsen beviljade ett förlusttäckningsbidrag till Vattenpalatset för 2021 på 7,8 milj kr.
Fastighetsutredning
Alldeles nyligen redovisades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”. TTELA hade en artikel om rapporten med rubriken “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter” (se här). Målet för utredningen var att:
“redovisa vilka lokaler som inte nyttjas fullt ut och/eller nyttjas av andra än kommunens egna verksamheter samt att belysa relevanta aspekter av kommunens fastighetsinnehav och eventuella försäljningar”
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå fullmäktige att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att:
“ta fram en fastighetsstrategi … i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”
I min planering ingår det att så småningom skriva en särskild blogg om denna utredning…
Inköp av ismaskiner
Till sist beslutade kommunstyrelsen att utöka kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget för inventarier 2020.
“Härtill är vi nödda och tvungna.”
Travesterade en av ledamöterna den gamle biskopen Hans Brask.
Det handlade om att två ismaskiner hade köpts in för ungefär 2,5 milj kr. Till vissa saker finns det pengar tänkte jag. Det skulle säkert bli annat ljud skällan om en rektor helt på egen hand hade köpt in specialistkompetens till barn i behov av särskilt stöd för 2,5 miljoner…
Det handlade emellertid inte om kostnaderna för ismaskinerna, det handlade om principer. Inköpet av ismaskinerna hade nämligen gjorts av förvaltningen innan ärendet kom upp och beslutades av politikerna i nämnden. Delegeringsordningen följdes alltså inte vid inköpet. Och det protesterade några av ledamöterna i kultur- och fritidsnämnden mot redan då det begav sig. Dock tydligen inte alla…
Kommunstyrelsen smällde kultur- och fritidsnämnden på fingrarna genom att besluta att:
“Kultur- och fritidsnämnden förutsätts se över sina rutiner för investeringar.”
Det betyder typ skärpning, det måste bli rättning i leden. Samtidigt fick kultur- och fritidsnämnden de pengar den begärde…
Avslutning
Det var allt om kommunstyrelsens sista sammanträde för året. I fem bloggar har jag rapporterat och beskrivit de mest betydelsefulla ärendena. Nu tar KS-ledamöterna julledigt, utom de som deltar i det kommande kommunfullmäktige den 16 december. Och det är väl i stort sett allihop. En av moderaternas ledamöter slutade för gott i kommunstyrelsen. Men det återkommer jag till på ett eller annat sätt.
Anm. Detta var den 5:e och sista bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.
- ”KS (1): Upplösningen!” (2 dec)
- ”KS (2): Reservation KFV-motion” (4 dec)
- ”KS (3): Sociala fonder” (5 dec)
- ”KS (4): Bara ett miljöparti i Vänersborg?” (6 dec)
- ”KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat” (9 dec)
Olagligt hyresbeslut om IFK!
Den 18 november fattade kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Norén (S) ett beslut alldeles på egen hand. Han fattade ett så kallat ordförandebeslut. Det innebar att 
Norén själv fattade ett beslut i stället för nämnden. Och det är i vissa fall helt på sin plats enligt Kommunallagen 6 kap 39 §:
“En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.”
Kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Noréns (S) ordförandebeslut hade följande lydelse:
“Kultur- och fritidsnämndens ordförande beslutar om en hyresnivå i Arena Vänersborg på 3.903 kr per match vid IFK Vänersborg herrars elitseriematcher i bandy till och med 2020-12-11.”
IFK skulle således betala en matchhyra på 3.903 kr istället för 18.458 kr… Det var en sänkning av hyran med nästan 80%…
Det hör till saken att ett antal föreningar, ganska många, tidigare hade skrivit till kommunen och bett om en tillfällig reduktion av hyrorna så här i coronatider. De fick nej av kommunledningen. Och sedan gick alltså kultur- och fritidsnämndens socialdemokratiske ordförande och beslutade på egen hand om en tillfällig hyressänkning för bara IFK Vänersborg – på nästan 80%… (Se “Föreningar, IFK, arenahyra och ordförandebeslut”.)
Wow!
Kommunstyrelsens avgående 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) överklagade Noréns beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Lidell menade att ordförandes beslut om hyressänkningen inte var “brådskande”. Och eftersom beslutet inte var brådskande, så var det inte heller lagligt för ordförande Norén att fatta beslutet.
Lidell motiverade i sin överklagan varför beslutet inte var brådskande:
“Denna brådska framgår dock inte av Kultur-och Fritidsnämndens beslut mindre än en vecka tidigare. Till saken hör också att det finns alternativa bandyhallar att hyra i våra grannkommuner i avvaktan på nästa ordinarie nämnd. Utöver de alternativen hade det också funnits möjlighet för Kultur-och Fritidsförvaltningen att vänta med faktureringen av hyran till bandyklubben i avvaktan på nästa ordinarie sammanträde med nämnden.”
Det finns lite mer bakgrund och argumentation i Lidells överklagande, men egentligen inte mer som styrkte själva grunden för överklagandet. (Du kan läsa mer om överklagandet här: “Lidell överklagar!”.)
Ibland, men sällan, maler de juridiska kvarnarna snabbt. Idag kom Förvaltningsrättens dom. Det skriver TTELA om på sin hemsida. (Se “IFK får betala full hyra ändå”.)
“Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet.”
Så börjar rättens dom. Det innebär att den förklarar ordförande Noréns beslut som olagligt och därmed ogiltigt. Gunnar Lidell fick alltså rätt.
Efter att domen har förkunnats motiverar Förvaltningsrätten domen. Rätten inleder med att sammanfatta händelseförloppet, därefter återger rätten innehållet i överklagandet. Sedan kommer kommunens yrkande. Kommunen försvarar Hans-Peter Noréns ordförandebeslut. Så klart, det gör “kommunen” alltid.
Kommunen menar att IFK Vänersborg på grund av publikrestriktionerna under coronan inte utnyttjar allt utrymme i arenan under en match. Och att IFK därför inte borde betala hyra för dessa ytor. Det är ju dock inget försvar för att ordförande har tagit ett beslut på egen hand. Det var ju inte själva hyresnivån som Lidell överklagade.
Kommunens andra argument lyder:
“Det stämmer att det inte står något i protokollet om ett mer formellt uppdrag från nämnden.”
Men så menar kommunen att:
“uppmaningen att samråda med kommunstyrelsens presidium gavs muntligt till presidiet av kultur- och fritidsnämndens ledamöter.”
Jag har aldrig varit med om att kommunen fattar muntliga beslut vid sidan av protokollet. Så kan det inte, så får det inte gå till. Ett mycket märkligt försvar av ordförandebeslutet. För övrigt har det inte med motiveringen till Lidells överklagan att göra.
Två argument för Norén som ligger utanför grunden för överklagan, om att beslutet inte var “brådskande”. Ingen bra början på försvaret…
Och så förklarar kommunen hur ordförande Norén såg på samrådet med kommunstyrelsens presidium. Lidell skrev ju faktiskt vad han ansåg om Noréns version:
“vilket enligt min mening inte är med sanningen överensstämmande”
Kommunen pratar om muntliga kontakter, telefonkontakter, lite hörsägen och typ förutsätta saker. Men det spelar ingen roll. Det var inte bristen på samråd med kommunalråden som Lidell överklagade. Jag förstår egentligen inte – tre argument framförs av kommunen och inget har med grunden för överklagandet att göra.
Men sedan kommer faktiskt argument för att Noréns beslut var så brådskande att det inte gick att invänta nämndens beslut. Anledningen var, skriver kommunen:
“att fem av IFK Vänersborgs elitseriematcher 2020 skulle hinna genomföras innan kultur- och fritidsnämndens sammanträde i december. Ordförande bedömde att ärendet skulle behandlas som ett brådskande ärende, eftersom föreningen annars skulle försättas i ett läge där den inte hade underlag för att fatta beslut. Att föreningen skulle leva i ekonomisk ovisshet angående en kostnad om 72.745 kronor ansågs inte lämpligt.”
IFK skulle inte ha “underlag för att fatta beslut” och skulle “leva i ekonomisk ovisshet” – det var argumentet.
Ja, en sak kan man ju i varje fall konstatera, Norén hade inte kommunens perspektiv eller likställighetsprincipen (att behandla alla kommuninvånare lika, i detta fall alla föreningar) framför ögonen när han fattade sitt beslut. Och ärligt, är det inte kommuninvånarnas och skattebetalarnas bästa man ska ha framför ögonen som förtroendevald – och inte IFK Vänersborgs…? Fast det är klart, tittar man på socialdemokraternas historia i Vänersborg kan man ju undra…
Förvaltningsrätten anser inte att:
“ärendet varit så brådskande att ordföranden i nämnden varit behörig att fatta det överklagade beslutet. Beslutet har därför inte tillkommit på ett lagligt sätt och ska redan på denna grund upphävas.”
Förvaltningsrätten anger tre skäl till domen:
“Förvaltningsrätten konstaterar att det sedan våren 2020 har funnits restriktioner vad gäller publik vid sportevenemang. Frågan om hur arenan skulle kunna att komma tas i anspråk med hänsyn till gällande restriktioner och en eventuell sänkning av hyran vid bandymatcherna kan således inte anses vara en nyligen och hastigt uppkommen fråga.”
Det är det svårt att argumentera mot…
“Förvaltningsrätten utgår även ifrån att bandymatcherna varit planerade i god tid, eftersom det är fråga om idrottsutövning på elitnivå.”
Och som tredje och sista argument:
“Därtill har kommunen även möjligt att fakturera IFK Vänersborg för hyran efter att kultur- och fritidsnämnden haft sitt ordinarie sammanträde i december.”
TTELA-sporten skriver i eftermiddag om domen. Vad jag förstår så har redaktionen inte alls varit i kontakt med Hans-Peter Norén (S) eller Gunnar Lidell (M), vilket jag kan tycka vara lite märkligt. Däremot intervjuas (som vanligt) IFK:s ordförande Bill-Arne Andersson. Och vad han anser är ganska givet. (Se TTELA “IFK får betala full hyra ändå” och min blogg “Lidell överklagar!”.)
TTELA drar slutsatsen att IFK Vänersborg nu ska betala full hyra för arenan, även för de matcher som redan har spelats. Jag är inte säker på att det blir så, men det är det svårt att uttala sig om. IFK har ju egentligen ingått en överenskommelse, ett avtal i god tro med Vänersborgs kommun. Om det sedan visar sig att kultur- och fritidsnämndens ordförande begick en olaglig handling kan ju inte IFK vara 
ansvarig eller ta konsekvenserna av det. Det borde ju vara en “inre kommunal angelägenhet”…
På fredag, den 11:e, sammanträder kultur- och fritidsnämnden. Antagligen kommer det att klarna då. Det är väl bara att hoppas att nämnden har kommunallagens likabehandlingsprincip framför ögonen – att alla kommunens medlemmar ska behandlas på samma sätt. Det betyder att om IFK Vänersborg får en sänkt hyra så ska alla andra föreningar också få det.
Och det hade kommunen haft råd med – om den hade använt en del av det stora överskottet på grund av alla oväntade statsbidrag för coronan. 173 miljoner…
KS (4): Bara ett miljöparti i Vänersborg?
Det avhandlades flera detaljplaner på kommunstyrelsen i onsdags – liksom många inlägg från en viss vänsterpartist… Det börjar nästan kännas som om detaljplaner är min grej. Fast en partikamrat tyckte att det var mest skogar jag sysslade med nu för tiden. Men det var definitivt överdrivet, jag är alldeles för rädd för fästingar…
Ärende 12 hade rubriken “Antagande av yttrande över granskningshandlingar för detaljplan Trestad Center västra”. Det handlade både om detaljplan och skog…
Miljö- och byggnadsförvaltningen hade upprättat ett förslag till detaljplan för Trestad Center. Och det var egentligen inget konstigt med det. Det finns många industrier och företag i området och det behövs helt enkelt mer mark för expansion och nya etableringar. Vilket vi alla ser som positivt för Vänersborg. Och det var själva syftet med detaljplanen, att utveckla industri- och verksamhetsmark.
Det räckte med en snabb blick på översiktsbilden på planområdet (se nedan) för att se att området i stort sett bara består av skog.
Den här skogen har naturligtvis inga bra framtidsutsikter om området ska bli ett industri- och verksamhetsområde. I detaljplaneförslaget står det:
“Utbyggnad av verksamheter medför att större delen av skogsmarken tas i anspråk för bebyggelse och förändrar dagens markanvändning.”
Det är en hel del skog som försvinner och har försvunnit i kommunen, t ex Mariedal Östra, Kindblomsvägen, Skaven etc. Skogsavverkningen i kommunen ledde till ett medborgarförslag för ett tag sedan där några invånare tyckte att kommunen skulle besluta att (se “KS (7/10): 1 Pengar. Mycket pengar. 2 Miljö”):
- ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall utredas innan beslut fattas.”
- ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall till fullo kompenseras genom s.k. kolsänkor, och att dessa kolsänkor är del av respektive beslut.”
Det var ett bra förslag med tanke på de klimatförändringar som pågår. Det tyckte i varje fall Vänsterpartiet, nu var det upp till bevis. Det tyckte ingen annan – inte ens Miljöpartiet. Kommunstyrelsens beslut blev:
“Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget med anledning av det arbete som redan pågår.”
Alltså, “med anledning av det arbete som redan pågår”. Det är nämligen så att om kommunen själv får säga det, så arbetar den väldigt målmedvetet och progressivt med allt som har med miljö och klimatpåverkan att göra. Särskilt sådant som är lätt att få uppmärksamhet för i media… (Se t ex TTELA “Vänersborg lovar uppfylla klimatlöften”.) Kommunens “gedigna” och konkreta miljöarbete kan emellertid vara betydligt svårare att märka av om man befinner sig utanför kommunhusets väggar. Med andra ord, det tycks ofta vara skillnad mellan teori och praktik i Vänersborg… (Se “Skillnad på teori och praktik…?” – del 1 och del 2.)
I detaljplanen visade miljö- och byggnadsförvaltningen att den inte var helt främmande för klimataspekterna på Trestad Center västra:
“Planförslaget innebär att befintlig skog till största delen ersätts med hårdgjord yta. Sammantaget innebär planförslaget att mängden och kvaliteten på ekosystemtjänsterna minskar. Den förändrade markanvändningen innebär förlust och försämring av ett antal ekosystemtjänster som skogsmarken bidrar med. Exempel på sådana tjänster är klimatreglering, pollinering, hantering av vatten, produktion av livsmedel såsom bär och svamp mm.”
Jag ansåg att det var en stor brist, i ett annars genomarbetat förslag, att inte CO2-effekterna aktualiserades i detaljplanen. Det var ju ändå, ansåg jag, en detaljplan där tämligen mycket skog skulle avverkas. Varför inte göra verkstad, och ta upp medborgarförslagets idéer? Det var ett gyllene tillfälle att visa att kommunen tog klimatfrågan på stort allvar.
Jag lade fram ett tilläggsyrkande. Det betyder att man röstar ja till förslaget, om det kompletteras med ett tillägg. Mitt tilläggsförslag hade följande lydelse:
“Med all respekt för ett gediget planarbete, så känns det ändå rätt att en plan med en genomförandetid för de kommande tio åren behöver kompletteras med ett tillägg.
Planen berättar om att skogen i området avverkas. Vi har lärt oss mycket om skogens CO2-effekter.
Yrkande:
Detaljplanen bör innan antagandet kompletteras med en utredning om de CO2-effekter som blir resultatet av planens genomförande och även lämna ett förslag om hur kompensation skall ske.”
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa att han “delade intresset” och tyckte att det var en “viktig fråga”. Men:
“inte just i denna detaljplan.”
Augustsson ville få till ett “helhetstänkande” innan enskilda detaljplaner behandlade frågan. Svaret påminde mig om mañana-mentaliteten… (Se “Mañana, mañana”.) Det gäller typ att hitta på argument för att slippa göra något nu.
Gunnar Lidell (M) blev inte heller glad för mitt yrkande. Inte nog att jordbruksmark inte får bebyggas, tyckte Lidell, nu ska all skog vara kvar också. Och stå i vägen för expansion och utveckling. Jag fick vänligt men bestämt upplysa Lidell om att läsa tilläggsyrkandet en gång till.
Det spelade ingen roll. Alla partier, utom Vänsterpartiet, avslog mitt tilläggsyrkande. Även Miljöpartiet. Som inte heller yttrade sig i diskussionen…
Det tycks mig som om Miljöpartiet borde ändra namn till “Partiet”. Allt som har med miljö att göra tycks nämligen partiet ha glömt bort. I Vänersborg finns det nu för tiden bara ett miljöparti – Vänsterpartiet.
Anm. Det är den 4:e bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december. Jag räknar med att det blir en till.
- ”KS (1): Upplösningen!” (2 dec)
- ”KS (2): Reservation KFV-motion” (4 dec)
- ”KS (3): Sociala fonder” (5 dec)
- ”KS (4): Bara ett miljöparti i Vänersborg?” (6 dec)
- ”KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat” (9 dec)
KS (3): Sociala fonder
För mycket, mycket länge sedan blev patriarken Jakobs son Josef kallad till palatset för att tyda faraos dröm om 7 feta och 7 magra kor. Josef tolkade betydelsen för farao (1 Mos 41:26-36):
“Det skall komma sju år med stort överflöd i hela Egypten. Men efter dem kommer sju hungerår, så svåra att man inte skall minnas något av överflödet som var i Egypten. Hungersnöden kommer att föröda landet … Under de kommande goda åren skall fogdarna samla in livsmedel: i städerna skall de lägga upp spannmålsförråd som står till faraos förfogande, och de skall hålla lagren under bevakning. På det viset får Egypten ett förråd av livsmedel för de sju hungeråren som kommer över landet, så att det inte dukar under för hungersnöden.”
Vid kommunstyrelsens sammanträde den 4 november diskuterades kommunens budget för 2021. Vänsterpartiet hade precis som de (flesta) andra partierna lagt sitt förslag till budget.
I Vänsterpartiets budgetförslag fanns det med ett avsnitt om att kommunen skyndsamt, redan innevarande år, skulle inrätta en social fond. Syftet var att kunna överföra en del av det stora överskottet (prognosen är 173 milj kr) till nästa år. Precis som Josef gav rådet till farao i Egypten att spara under de goda åren för att ha under de dåliga…
Det visade sig emellertid vara lättare att för nästan 3.000 år sedan spara spannmål i 7 år från de goda åren till de dåliga än för Vänersborg att föra över pengar från ett år till ett annat…
Statsbidragen ökade som bekant kraftigt under innevarande år på grund av pandemin. Staten insåg att kommunerna behövde extra tillskott för att hantera påfrestningarna under coronan. Men Vänersborg, liksom andra kommuner, hann helt enkelt inte använda pengarna. Pengarna skulle emellertid behövas under de kommande två åren – till välfärden. Och det hade ju egentligen varit helt enligt statens intentioner. Det ansåg i varje fall SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Och även Vänsterpartiet i Vänersborg…
SKR:s ordförande Anders Knape sa till Dagens Samhälle den 20 oktober (se “SKR: Otroligt starkt resultat 2020”):
“Extraordinära tider kräver också extraordinära åtgärder. Vi vill därför att regeringen ändrar lagen tillfälligt så att de tillskjutna statsbidragen kan användas under nästkommande år för att bidra till fortsatt hög kvalitet i välfärden och till att hantera pandemins långsiktiga konsekvenser.”
Staten lyssnade inte på ordförande Knape, inga lagar ändrades. Det hade behövts, lagstiftningen är nämligen, tyvärr, sådan att det inte på ett enkelt sätt går att överföra ett överskott från 2020 till 2021 eller 2022. (Du kan läsa mer på Rininslands (V) blogg: “173 miljoner överskott? Nu är det kris!”.)
Vänsterpartiet tyckte sig dock se en lösning på dilemmat. Partiet föreslog i sitt budgetförslag att kommunen snabbt, före årets slut, skulle inrätta en social fond och anvisa 50 milj kr till fonden – ur årets överskott. På det sättet så skulle verksamheterna få bättre nytta av alla statsbidrag. Miljonerna skulle helt lagligt ha kunnat föras över till och användas kommande år.
Som SKR:s ordförande sa:
“Extraordinära tider kräver också extraordinära åtgärder.”
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ville inte godkänna förslaget eftersom det inte hade med ärendet, dvs årets budget, att göra. Kommunstyrelsen diskuterade ju nästa års budget… Då begärde jag att Vänsterpartiets förslag om den sociala fonden skulle tas upp och behandlas som ett extra ärende.
Och så blev det. Men ordförande ville inte att kommunstyrelsen skulle fatta något snabbt beslut utan underlag. Det tyckte inte de andra ledamöterna heller. Förslaget om sociala fonder blev därför återremitterat. Det skulle utredas först.
I onsdags på kommunstyrelsen var ärendet utrett. Slutsatsen blev att Vänsterpartiets förslag skulle avslås.
I motiveringen gick förvaltningen igenom bokförings- och redovisningsprinciper och vad olika lagparagrafer hade att säga om detta. Och enligt utredningen så var det enligt alla lagar inte möjligt att föra över pengar från i år till nästa:
“Någon möjlighet att i bokslutet avsätta medel för framtida åtgärder eller verksamhet finns inte.”
Och därför drogs slutsatsen:
“Förslaget att anvisa 50 mkr till en social fond med finansiering genom att skriva ned resultatet för 2020, bedöms inte vara förenligt med lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed.”
Och det låter väl plausibelt och tungt? Eller?
Det är egentligen bara ett problem. Väldigt många kommuner i Sverige har inrättat sociala fonder, eller sociala investeringsfonder som de ibland kallas. De första fonderna startades faktiskt för 10 år sedan av Umeås och Norrköpings kommuner. För 10 år sedan… Och de fungerar – och är lagliga…
SKR:s tidning Dagens Samhälle skriver den 14 februari 2020 (se “Bädda för framtiden med sociala investeringar”):
“Sedan drygt tio år pågår olika försök i Sverige och ungefär hälften av landets 290 kommuner och 20 regioner har aktualiserat arbete med sociala investeringar på något sätt.”
“Ungefär hälften av landets 290 kommuner…” Som jag skrev i bloggen igår fredag om motionen om Kunskapsförbundet (se “KS (2): Reservation KFV-motion”):
“…det som verkar omöjligt eller till och med olagligt i Vänersborg är både möjligt och lagligt att göra i andra kommuner. Och som dessutom praktiseras med goda resultat.”
I broschyren “Sociala investeringar Redovisning och budgetering” (utgiven av SKL 2018; kan laddas ner här) skriver författarna om budgetprocessen kring sociala fonder:
“Fullmäktige tar i den ordinarie budgetprocessen ett beslut om medel till sociala investeringar utifrån vanliga rutiner.”
Och:
“De kostnader som uppstår i ett projekt avseende sociala investeringar utgör driftkostnader.”
Jag kan inte påstå att jag är särskilt tillfreds med utredningens slutsats. De flesta (alla?) av de sociala fonderna som finns i ungefär hälften av landets kommuner finansierar olika sociala projekt. Ofta är det satsningar på barn och ungdomar som ska ge långsiktiga effekter för både den enskilde och för samhället. Vänersborgs kommun skulle t ex kunna använda pengar från en sådan här fond till elever i behov av särskilt stöd… Eller till trygghetsskapande insatser, eller bekämpande av långtidsarbetslösheten, eller förbättrad integration…
Kommunstyrelsen avslog Vänsterpartiets förslag om att inrätta sociala fonder.
Men…
Nu var och är det ändå för sent för Vänersborgs del. Och om viljan saknas hos de styrande, vilket den gör, så skulle det ändå inte gå. Det är bara för Vänsterpartiet att inse. Det vi kan hoppas på, det är att idén om sociala fonder sätts i verket någon gång senare under denna mandatperiod.
Men visst kan det kännas lite hopplöst med en kommun som har så svårt att se utanför ramarna…
Anm. Det är den 3:e bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.
- ”KS (1): Upplösningen!” (2 dec)
- ”KS (2): Reservation KFV-motion” (4 dec)
- ”KS (3): Sociala fonder” (5 dec)
- ”KS (4): Bara ett miljöparti i Vänersborg?” (6 dec)
- ”KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat” (9 dec)
KS (2): Reservation KFV-motion
Det var många ärenden av olika karaktär som behandlades på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Fast det var faktiskt ytterligare ett detaljeplaneärende. Den detaljplanen hade emellertid ett helt annat fokus, kanske ytterligare ett dilemma? (Se “KS (1): Upplösningen!”.) I samband med behandlingen tog jag nämligen upp, antagligen helt oväntat för de andra, aspekten – skog och CO2-effekter… (Mer om det i en kommande blogg.)
Men det var inte bara detaljeplaneärenden som avhandlades. Det var allt från sociala fonder, pumpstation i Nordkroken och motioner. En av motionerna hade skrivits av Lutz Rininsland (V) och undertecknad (V). Den hade rubriken “Fortsätt men gör rätt”. Den handlade om Kunskapsförbundet Väst. (Motionen kan laddas ner här.)
Motionen tog upp ägarkommunernas, dvs Trollhättan och Vänersborg, finansiering av Kunskapsförbundet och – förbundets finansiering av friskolorna… Och de problem som upplägget skapar för Kunskapsförbundet. Framväxten av allt fler friskolor dränerar nämligen Kunskapsförbundet på ekonomiska resurser – resurser som skulle behövas till förbundets egna elever. Kunskapsförbundet får 55.000 kr per tillkommande elev av Vänersborg och Trollhättan. Om denne elev väljer en friskola, så kan denna plats kosta både det dubbla eller tredubbla. Men Kunskapsförbundet får inga extra pengar från ägarkommunerna, utan måste ta pengar från de andra eleverna i förbundet för att betala friskolan. Som “systemet” är konstruerat nu så förlorar förbundet pengar på i stort sett varje elev som väljer en annan skola än förbundets egna.
Det här upplägget på finansieringen är ett problem som Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst borde diskutera och lösa tillsammans. Och det är en uppfattning som hela direktionen i förbundet har gett uttryck för, även socialdemokrater och centerpartister från Vänersborg. Det var ett av skälen till Lutz Rininslands och min motion.
Vi skrev motionen i oktober förra året (2019) och den remitterades till kommunstyrelsen. Där behandlades motionen den 25 mars. Motionen avslogs efter en votering som slutade 9-6. Det var de styrande partierna (S+C+MP) som röstade för avslag tillsammans med sverigedemokraterna. Alla de andra partierna röstade på bifall. Avslaget var något uppseendeväckande eftersom motionens yrkande var:
“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”
Majoriteten avslog alltså att politikerna skulle försöka att “åstadkomma en lösning”.
I kommunfullmäktige den 15 april överraskade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) de församlade ledamöterna med att begära återremiss av motionen. (Se “KF(V): Augustssons återremiss”.)
Augustsson hade i sin motivering en diger lista på oklarheter som borde utredas innan fullmäktige tog ställning till motionen. Då trodde vi nog alla att det skulle bli en ordentlig utredning kring de problem som vi lyfte i motionen. Det fanns hopp…
Men det hoppet grusades i onsdags. Då behandlade kommunstyrelsen återigen motionen. I utredningen (du kan ladda ner utredningen här) sammanfattades hela motionens fråge-/problemställning till:
“hur finansieras de utbildningsplatser som kommunens elever väljer i andra kommuner och/eller i friskolor?”
Och att motionen själv hade gett svaret:
“friskolornas fakturor ska tillställas kommunens ekonomiavdelning, varifrån betalning av fakturorna enligt förslaget ska ske”.
Och så konstaterade utredningen att:
“utbildningsplatser som elever väljer vid friskolor eller i andra kommunen finansieras på samma sätt oavsett om kommunen är huvudman för gymnasieskolan eller om huvudmannaskapet för gymnasieskolan lämnats över till ett kommunalförbund. Det är inte möjligt för Vänersborgs kommun att, i enlighet med förslaget i motionen, betala fakturor för Kunskapsförbundet Väst som är huvudman för gymnasieskolan.”
Och drog slutsatsen att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen.
Det är egentligen en märklig motivering och bedömning, eftersom motionens yrkande fortfarande är:
“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”
Jag påtalade detta i kommunstyrelsen i onsdags. Och att det snarast verkade vara så att mycket av det som verkar omöjligt eller till och med olagligt i Vänersborg är både möjligt och lagligt att göra i andra kommuner. Och som dessutom praktiseras med goda resultat. 
Jag pratade för döva öron. Det var bara min partikamrat James Bucci som yrkade bifall. Resten av kommunstyrelsen ställde sig bakom yrkandet att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen…
Och denna gång lär kommunfullmäktige gå på kommunstyrelsens linje…
Hur ska man förstå avslaget? Vill kommunstyrelsen ha sagt: problemet är löst! Eller vill den ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem…
Jag reserverade mig mot beslutet. Reservationen skickades in igår kväll. Den återges i sin helhet här nedan. (Du kan också ladda ner den som pdf här.)
===
Reservation vid kommunstyrelsens möte 2020-12-02 i ärendet 
Svar på motion om ”Fortsätt, men gör rätt!” [Dnr 2019/397]
Motionen avser frågor som berör Kunskapsförbundet Väst och förbundets medlemskommuner Trollhättan och Vänersborg.
Motionen undertecknades i oktober 2019 av Lutz Rininsland, ledamot i förbundets direktion, och Stefan Kärvling, ersättare i direktionen. Förutsättningen för att ha mandat i direktionen är att man samtidigt är ledamot i kommunfullmäktige på hemorten. Detta gäller alla, inte bara oss två.
De synpunkter som Rininsland och jag framför i direktionen är desamma som vi ger uttryck för i vårt arbete i kommunfullmäktige. Men ibland upplever vi att detta märkligt nog skiljer oss från förtroendevalda från andra partier – som kan framföra olika synpunkter beroende på vilken roll de för tillfället intar.
Detta blev tydligt i april 2020 när motionen skulle besvaras i fullmäktige. Vårt yrkande ”att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i motionen” hade inte fått gehör i kommunstyrelsen. Med siffrorna 9-6 föreslog kommunstyrelsen att kommunfullmäktige skulle avslå motionen.
I kommunfullmäktige ändrade kommunstyrelsens ordförande åsikt och yrkade att motionen skulle återremitteras till kommunstyrelsen.
När motionen nu åter skall till kommunfullmäktige är kommunstyrelsens förslag för andra gången att kommunfullmäktige ska avslå motionen.
Såväl i april som nu i december finns det i ärendet längre texter under rubriken ”Kommunstyrelseförvaltningens bedömning”. Beslutsförslaget är dock utan hänvisning till denna bedömning: ”Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.”
Visserligen är det inte mycket att invända mot den Juridiska avdelningens bedömning. Men yrkandet i motionen var endast ”söker att åstadkomma en lösning på frågorna”.
Hur ska man förstå avslaget? Vill man ha sagt: problemet är löst! Eller vill man ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem.
Bland ledamöterna i direktionen är uppfattningen samstämmig om att det finns en rad frågetecken kring medlemskommunernas finansiering av förbundets tre gymnasieskolor.
Förbundsbidraget beräknas fortfarande på underlaget ur folkbokföringen. Det beräknas på antalet ungdomar som finns i årskullarna 16-, 17- och 18-åringar. Det förenklar den administrativa hanteringen och avvikelser utjämnas över tiden. Jag har egentligen inga invändningar men det är fel i varje fall. Ett inte obetydligt antal ungdomar går nämligen ett fjärde år, somliga ett femte. Varje år kostar det förbundet pengar, men kommunerna finansierar endast tre år.
Kunskapsförbundets tre gymnasieskolor har ”stordriftsfördelar” – detta synsätt spelade roll när grundbeloppet fastställdes en gång i tiden. När elevantalet nu växer för varje år, så tillkommer ett mindre belopp för varje enskild elev. Så långt är allt bra.
Men det finns också en annan trend. Tillkommande elever väljer i allt större utsträckning friskolor. Och beloppen som står på friskolornas fakturor täcks inte av det bidrag som medlemskommunerna ställer till förfogande för tillkommande elever. Förbundet måste finansiera mellanskillnaden.
Det handlar om mycket stora belopp, om miljonbelopp.
Sedan finns det ytterligare annat som spelar stor roll och som behöver tas i beaktande när det handlar om kostnaderna för Kunskapsförbundets egen verksamhet och fakturorna till friskolorna.
Friskolorna erbjuder i huvudsak högskoleförberedande utbildningsprogram, undantag finns dock. Kostnaden per elevplats på yrkesförberedande program överstiger i regel vida kostnaden per elevplats på högskoleförberedande program. Samtliga ”stora” yrkesförberedande program finns hos förbundet. Förbundets undervisning kostar alltså mer men finansieringsmodellen tar inte hänsyn till det.
Från år till år blir ett annat mönster allt tydligare. Elever med goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningar (framför allt pga föräldrarnas utbildningsbakgrund) väljer till program och skolor där de flesta elever har samma goda förutsättningar.
Elever i behov av stöd och kompensatoriska insatser kräver, för att lyckas, anpassningar av olika slag, t ex mer undervisningstid, enskild handledning, mindre elevgrupper och stödundervisning. Även osäkerhet och bristande självförtroende behöver ofta mötas av utbildad personal – personal vars lön kanske inte ryms i kommunens anslag.
Det är dessa frågor ledamöterna i direktionen diskuterar när utvärderingar och uppföljningar står på ärendelistan. Vi ser att det finns föredömlig verksamhet, god ledning och planering. Skolinspektionen bekräftar också att det förhåller sig på detta sätt. Men ledamöterna i direktionen blickar samtidigt framåt och konstaterar i full enighet: ”Än så länge, MEN …”
Rininsland och jag undertecknade motionen för lite mer än ett år sedan. Kommunerna har sedan dess tillskjutit pengar till förbundets verksamhet. Det noteras av alla med tacksamhet. Men det ändrar inte grundproblemet med en skev finansieringsmodell som inte längre stämmer överens med utvecklingen och som urholkar förbundets möjligheter att fullgöra medlemskommunernas uppdrag.
Vi motionerade om ”att söka åstadkomma en lösning”. Eftersom jag inte kan förstå att ett avslag på detta yrkande kan vara konstruktivt, reserverar jag mig mot kommunstyrelsens beslut och till förmån för Rininslands och min motion.
Anm. Det är den 2:a bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.
- ”KS (1): Upplösningen!” (2 dec)
- ”KS (2): Reservation KFV-motion” (4 dec)
- ”KS (3): Sociala fonder” (5 dec)
- ”KS (4): Bara ett miljöparti i Vänersborg?” (6 dec)
- ”KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat” (9 dec)
KS (1): Upplösningen!
Idag sammanträdde kommunstyrelsen för sista gången detta coronaår. Alla ledamöter uppmanades att vara hemma och delta på distans. Väldigt många följde uppmaningen, dock inte alla. Ganska många vandrade som vanligt till de olika rummen i kommunhuset på Sundsgatan.
Distansmöten
Inställningen bland de styrande partiernas ordförande har onekligen förändrats en del sedan i våras. Och då tänker jag naturligtvis i synnerhet på den attityd som barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) visade när han överklagade Kunskapsförbundet Västs möte på distans. Deltagande på distans från t ex 
hemmet fanns inte på kartan. Det var typ otänkbart. Det syntes också tydligt i svaren på de många interpellationer jag ställde. (Se t ex “Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO”.)
Sedan tycks det som om det har varit kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som har ändrat uppfattning. Det verkar vara han som har lett förändringen, och utvecklingen. Men det är väl så att socialdemokrater är mer positiva till utveckling och framåtskridande än sina allierade i centerpartiet. Nu hoppas jag bara att Augustssons utvecklings- och framtidsoptimism lyckas smitta av sig på kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin, tillika centerpartist. Kanske lyckas han övertala Levin att också ordna “sina” möten med kommunfullmäktige på distans. Det är nämligen helt möjligt. Gunnar Lidell (M) berättade till exempel att Västra Götalandsregionens fullmäktige sammanträdde i måndags och tisdags denna vecka – på distans. Samtliga 149 ledamöter och omkring 20 ersättare deltog hemifrån eller från något annat ställe. Det var bara ett fåtal personer i presidiet som var på “riktig” plats.
Lunddala
Två etiska dilemman fick sin upplösning idag. Eller vad man ska säga. Det ena dilemmat diskuterades knappast alls, och särskilt inte utifrån något etiskt perspektiv. Det var ärendet ”Granskning – Ändring av detaljplan nr 341 Rånnum 10:58, Metallurgen 6 (Lunddala servicebostäder)”. (Se “Detaljplanedilemma 1: Lunddala”.)
När ordförande Augustsson släppte ordet fritt så var det ingen som begärde ordet. Det brukar vara ett typiskt tecken på ett rutinärende. Alla väntar bara på att klubban ska falla för beslut, all diskussion är överflödig typ. Jag begärde ordet, vilket inte är helt ovanligt…
Jag försökte ganska kort förklara dilemmat, att det var två rättmätiga intressen som stod mot varandra. Jag förklarade sedan att jag tänkte avstå från att delta i beslutet och frågade ordförande om han tillät att jag lämnade en protokollsanteckning. Det är nämligen ordförande som bestämmer om protokollsanteckningar. (Ordförande Augustsson brukar oftast vara generös med att tillåta sådana.) I 
protokollsanteckningen beskrev jag mitt ställningstagande, eller avsaknad av. Jag läste också upp den för de närvarande.
Då utbröt en diskussion om formalia och juridik – hade jag rätt att agera så? Fick jag lämna en anteckning om jag inte deltog i beslutet? Fick jag överhuvudtaget yttra mig?
Flera ledamöter liksom ordförande Augustsson och juristerna engagerade sig. Ett tag verkade det som om det inte var ok. Då sa jag, att i så fall skulle jag rösta nej till detaljplanen. Och istället lämna in min protokollsanteckning som reservation. Det kan nämligen ingen hindra, den rätten ger kommunallagen alla ledamöter. Till slut lästes delar av kommunallagen upp och Benny Augustsson (S) avgjorde frågan – det var ok att avstå från att delta i beslutet och lämna in en protokollsanteckning. Så då gjorde jag det.
Det var i och för sig en intressant diskussion, men det var en besvikelse att ingen ville diskutera dilemmat, dvs sakfrågan. Det är sådant vi politiker borde diskutera. Om inte, kan vi egentligen lämna över beslutanderätten till experter och tjänstemän…
Det var bara Göran Svensson (MBP) som deklarerade att han tänkte rösta nej till detaljplanen. Svensson hade dock en helt annan ingång i frågan än etik och moral. Han ansåg att äldreboenden bara ska byggas i en våning av säkerhetsskäl.
Det blev ingen votering. Det var ingen annan än Göran Svensson och jag som hade synpunkter på detaljplanen.
Besviken på att dilemmat inte fick någon egentlig lösning? Jäpp.
Protokollsanteckning Lunddala
Min protokollsanteckning:
“Lunddala servicebostäder – grannarna på Trastvägen?
Det är ett dilemma. Två rättmätiga intressen står mot varandra.
Å ena sidan behövs det en bättre boendemiljö för de äldre samtidigt som det behövs fler platser.
Å andra sidan är det grannarnas på Trastvägen intressen. Visst har detaljplanen tagit viss hänsyn till grannarna, men inte fullt ut. Ljusförhållandena under året kommer att bli annorlunda, och sämre. Istället kommer husväggen på över 80 meter och två våningar att få en massa fönster och kanske också balkonger där människor kan sitta och titta ner i trädgårdar och vardagsrum.
Det borde finnas möjlighet att bygga på Lunddala så att alla blir nöjda. Jag vet att de boende har både idéer och skisser på hur det skulle kunna se ut. Jag hoppas att byggnadsnämnden och förvaltningen får ta del av dessa, studerar dem och försöker hitta en bättre lösning på dilemmat än det föreliggande förslaget.”
Brännjärnet
Det andra dilemmat hade titeln “Antagande av yttrande över granskningshandlingar för detaljplan för Brännjärnet 1 m fl Vänersborgs kommun”. Bakgrunden till hela ärendet, argumenten, de etiska aspekterna och själva dilemmat i ärendet redogjorde jag utförligt för i bloggen igår. (Se “Detaljplanedilemma 2: Brännjärnet”.)
Det var mer av diskussion kring den etiska aspekten än i det föregående ärendet. Ändå var det relativt få som yttrade sig. Det gör det lite svårt att avgöra huruvida voteringen senare var ett resultat av medvetna etiska ställningstaganden eller bara lojalitet gentemot partilinjerna.
Den sidan som så att säga ville säga nej till detaljplanen anfördes av Gunnar Lidell (M). Ja, egentligen var det bara Lidell som argumenterade. Henrik Harlitz (M) upprepade väl egentligen endast Lidells argument, medan någon annan yrkade bifall till den borgerliga “oppositionens” avslagsyrkande. Jag kan inte säga att det var några andra argument än de som jag anförde i gårdagens blogg. Det handlade alltså om att regler är regler och om vad som skulle hända om kommunen accepterade regelöverträdelser – typ att andra invånare tog efter och också började bryta mot reglerna.
Här tyckte jag att Dan Nyberg (S) hade ett bra inlägg, som delvis gav en annan vinkling på “den andra sidans” argument, dvs den sida som var positiv till planen.
Förutom att Nyberg sa att han delade min “ingång i ärendet” så anförde Nyberg följande:
“Jag är inte orolig som Lidell för vad andra ska göra. Varje ärende måste betraktas för sig. Jag har tidigare varit ordförande i byggnadsnämnden och vi korrigerade flera gånger kartan till verkligheten. Vi har ändrat detaljplaner och fastighetsägare har fått betala förhöjd avgift för bygglov.”
Med andra ord, David på Brännjärnet har inte behandlats på något annorlunda sätt än andra. Så här har byggnadsnämnden hanterat ärenden många gånger tidigare. Det är rutin. Dan Nyberg tyckte också att det var lite märkligt att medan kommunen jobbar på att förbättra företagsklimatet, så jobbar moderaterna på att försämra det… Och det kan jag väl i och för sig hålla med om, men det var kanske inte ett argument om det etiska dilemmat.
Ordförande Augustsson (S) hade inlett diskussionen. Han sammanfattade ärendet och fick med flera argument för att uttala sig positivt om detaljplanen. Det nya med Augustssons argument var att det etiska dilemmat (han uttryckte det dock inte i de termerna) redan hade avgjorts i fastighetsutskottet (samhällsbyggnadsnämnden) och i byggnadsnämnden. De hade ju beslutat om att kommunens mark skulle säljas och att en ny detaljplan skulle upprättas – som anpassade planen till verkligheten. Det skulle inte kommunstyrelsen diskutera och ta ställning till idag. Augustsson menade att kommunstyrelsen “bara” skulle uttala sig om själva detaljplanen, inte dilemmat.
Själv pratade jag en del. Men upprepade mest en del påståenden från gårdagens blogg. Som svar till Lidell tyckte jag att man skulle inta fastighetsägarens, Davids, perspektiv. För honom är tjänstemän, förvaltningar, nämnder och politiker representanter för “kommunen”. Som invånare är alla dessa kontakter desamma – de är “kommunen”. Säger en tjänsteman på byggnadsförvaltningen en sak, så är personen helt enkelt en företrädare för “kommunen”. Och så tror jag också att de flesta invånare uppfattar det. Tjänstemän och politiker talar samma språk och är överens, de representerar “kommunen”. Hur skulle det kunna vara annorlunda?
Och nu har flera år gått. David har blivit lovad att få köpa marken, få en ny detaljplan, bygga nytt osv – om han gör sin del av avtalet. Och det har han gjort, och det tycker också “kommunen” att han har gjort. David har ju bland annat betalat över 200.000 kr… Då kan inte “kommunen” i form av kommunstyrelsen, menade jag, helt plötsligt vända på kuttingen och säga nej. David måste väl kunna lita på “kommunen”? Invånarna måste väl kunna lita på “kommunen” och de besked som “kommunen” ger?
Det är inte ofta som socialdemokrater i kommunen öppet säger att de håller med mig, men då blir det desto mer glädjande när de gör det. Och jag höll med dem, vilket jag också sa. Och det är inte heller så vanligt.
Votering Brännjärnet
Om inte dilemmat avgjordes på sammanträdet, eller gjorde det det?, så avgjordes i varje fall ärendet. Det slutade med en votering. På ena sidan stod den borgerliga “oppositionen”, dvs M+L+KD, och på den andra de styrande partierna, dvs S+C+MP. Det betydde 4 för de borgerliga och 6 för de styrande. 
Sverigedemokraterna sa inte ett ord i debatten, men de röstade med de borgerliga – 6-6. Göran Svensson (MBP) röstade med de styrande och James Bucci (V) med de borgerliga – 7-7.
Jag stod på “Davids sida” och var således positiv till detaljplanen. 8-7.
Anm. Det är den 1:a bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.
- ”KS (1): Upplösningen!” (2 dec)
- ”KS (2): Reservation KFV-motion” (4 dec)
- ”KS (3): Sociala fonder” (5 dec)
- ”KS (4): Bara ett miljöparti i Vänersborg?” (6 dec)
- ”KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat” (9 dec)
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer