Arkiv

Archive for the ‘Nyheter och politik’ Category

SVT har besökt David på Juta

16 maj, 2021 4 kommentarer

Kommer ni ihåg David på Juta? I sju bloggar mellan den 6 mars och 12 mars skildrade jag hans kamp mot byggnadsförvaltningen och byggnadsnämnden i Vänersborg. (Se länkar längst ner i bloggen.)

Det visade sig att även SVT tyckte att fallet ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta” var intressant… Så intressant att SVT har varit ute på Juta på Restad och filmat…

SVT har inte nöjt sig med att filma Juta och de aktuella “stridsobjekten”. Journalisten har också intervjuat David och även varit inne på kommunhuset och talat med tjänstepersoner i miljö- och byggnadsförvaltningen.

Spännande…

Imorgon måndag (17 maj) sänds inslaget på TV. Enligt uppgift, säker sådan, ska det sändas i “sin helhet” på SVT Väst på morgonen. Därefter ska enligt planerna en kortversion finnas med i morgonsändningarna på SVT1 – och sedan återkommer den långa versionen i SVT1 på kvällen. Självklart kommer man också att kunna se inslaget på SVT:s hemsida.

Detta inslag får ingen vänersborgare missa! (17/5 Här kan du se det korta inslaget! och här det längre!)

I inslagen kommer naturligtvis Davids riktiga namn att användas. Så då kan jag redan nu passa på att avslöja att David i verkligheten heter Bengt Davidsson.

Som alla trogna bloggläsare kommer ihåg har Davidssons kamp mot byggnadsförvaltningen och byggnadsnämnden pågått i många år… Och tisdagen den 2 mars behandlade byggnadsnämnden återigen fallet. Tjänstemännen i den numera omtalade miljö- och byggnadsförvaltningen hade, i vanlig ordning, utarbetat ett beslutsförslag till politikerna i byggnadsnämnden. Förslaget var omfattande.

Beslutsförslaget hade följande lydelse:

“Byggnadsnämnden förelägger fastighetsägare 1 & 2 tillika rättelseskyldig 1 & 2, Bengt Davidsson & <<Bengts fru>>, vid solidariskt fast vite om 50.000 kr, att utföra följande åtgärder på fastigheten RESTAD 3:2”

Och så räknades 8 punkter upp, som Bengt Davidsson och hans fru var tvungna att åtgärda:

  • “Ta bort odlingslott med inhägnad placerad utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 2 st utemöbler placerade utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 4 st planterade trädgårdsträd med inhägnad utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 1 st staket vid sydöstra fastighetsgränsen utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 8 st trädgårdsbelysning utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 1 st privatiserande skylt vid entrén till fastigheten
  • Upphör att klippa gräsmatta utanför tomtplatsavgränsningen, marken kan slås 2ggr/år.
  • Markera den östra tomtplatsavgränsningen, mot Göta älv, med staket, mur eller häck.”

Tjänstemännens förslag blev också, inte helt oväntat, även byggnadsnämndens beslut, även om beslutet inte var enhälligt:

”Byggnadsnämnden förelägger om rättelse enligt utsänt förslag.”

Byggnadsnämnden beslutade vidare att åtgärderna skulle vara utförda senast 3 månader efter det att beslutet hade vunnit laga kraft. Åtgärderna skulle också utföras på ett sådant sätt att naturmiljön inte kom till skada. Och efter “återställningen” skulle:

“området utanför tomtplatsavgränsningen uppfattas som allemansrättsligt tillgängligt.”

Om inte Davidsson och hans fru följde beslutet så skulle ett vite (böter) utgå på 50.000 kr. De skulle också betala 10.000 kr för tillsynen i strandskyddsärendet. (Den summan ska under alla omständigheter betalas.) 

Byggnadsnämnden, och -förvaltningen, motiverade beslutet med att det som gjorts på Jutafastigheten inte fick utföras inom strandskyddsområde. Och det hänvisades naturligtvis till olika lagparagrafer.

Det nämndes i sammanhanget ingenting om att det var den förre fastighetsägaren som hade genomfört i stort sett samtliga åtgärder på Juta. Davidsson hade dock klippt gräsmattan… (Se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)”.) Och i och med att det mesta redan fanns ”på plats” när Davidsson köpte fastigheten, så trodde han naturligtvis att det var helt i sin ordning att tomten såg ut som den gjorde.

Det ska också tilläggas att när den förre fastighetsägaren vidtog dessa åtgärder på fastigheten antog han att de var lagliga. Det fanns nämligen ingen tomtplatsavgränsning på den tiden. Och enligt säkra uppgifter fick han till och med instruktioner av byggnadsförvaltningen om hur han skulle göra, t ex var skyltar kunde placeras. Med andra ord, man skulle faktiskt kunna säga att de åtgärder som den förre fastighetsägaren vidtog på tomten var lagliga, då. Och det utgick självklart Davidsson ifrån att det var sedan också. Men de blev ”olagliga” när Davidsson köpte fastigheten och byggnadsförvaltningen gjorde tomtplatsavgränsningen…

Det är definitivt något som inte stämmer… Vi får se om SVT tar upp det i nyhetsinslaget.

Davidsson har överklagat. Han och hans fru har synpunkter på de flesta av byggnadsnämndens förelägganden. Davidsson tänker också ansöka om en ny strandskyddsdispens.

Men det tänker jag återkomma till vid ett senare tillfälle.

Innan jag avslutar denna blogg så vill jag bara svara på en fråga som flera av de kommuninvånare som brukar promenera vid Juta har ställt.

Ja!

Ja, det är Bengt Davidsson som med egna pengar har uppfört den klassade bron över den djupa ravinen och bäcken – och som gör det möjligt för alla “flanörer” att gå från Restad över Juta till Önafors. Kommunen har inte något med det att göra, kommunen har t ex inte betalat en krona…

== 

Bloggar om Davidsson på Juta:

KF: ÅTERREMISS!

12 maj, 2021 1 kommentar

Alldeles för en stund sedan beslutade kommunfullmäktige i Vänersborg att de två ärendena om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs ska återremitteras. Det betyder att ärendena ska skickas tillbaka till tjänstemännen för ytterligare utredning.

I återremissens motivering framgår det vad som ska utredas vidare. (Jag återger hela yrkandet om återremiss nedan.)

Det blev en lång diskussion under fullmäktigesammanträdet, och det visade sig inte helt oväntat att partierna stod långt ifrån varandra. Det var en samlad och enig opposition som stod mot de styrande partierna. Sedan blev det ajournering (paus). Och efter pausen hade något ”stort” hänt. Ett beslut om återremiss fattades med stor majoritet. Hela fullmäktige ställde sig bakom återremissen!!

Wow!!

Det betydde med andra ord att ganska många partier ”pudlade”. I kommunstyrelsen var det ju bara MBP och SD som stödde Vänsterpartiets yrkande om återremiss.

Sedan kan man väl säga att det blev en slags ”dubbelpudel” från de styrande partierna, S+C+MP. Vid sammanträdets början yrkade ju kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) bifall till det liggande förslaget om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. Vilket också Mats Andersson (C) gjorde i det sista inlägget innan ajourneringen.

Vad hände då under ajourneringen? Ja, det var ett väldigt diskuterande och skrivande fram och tillbaka om hur motiveringen till återremissen skulle formuleras. Det var tämligen meningslöst om det fanns flera motiveringar till en återremiss. Och Vänsterpartiet hade ju faktiskt ett färdigt förslag som vi hade arbetat fram tillsammans med ett visst annat parti innan sammanträdet… Det förslaget kunde man utgå från. Och det gjordes, dock på ett sätt som gjorde att slutresultatet blev väldigt annorlunda. Som sagt, det skickades många meddelanden och mail, framför allt mellan M och V under ajourneringen… Och M diskuterade med sina allianspartier… Och V diskuterade internt… Och sedan kom även S med i diskussionen. Och så blev vi alla överens…

När ajourneringen var slut och sammanträdet återupptogs läste Lena Eckerbom Wendel (M), som var den som skrev det mesta av den slutliga texten, upp motiveringen till återremissen. Och det visade sig att samtliga partier yrkade bifall till förslaget.

Alla partier var överens!

Återremissen innebär att ärendena om verksamhetsområden på Vänersnäs kommer upp till beslut vid ett senare tillfälle, antagligen i höst någon gång. Då kommer bland annat den viktiga och principiella frågan att avgöras, nämligen – ska människor tvingas betala för något (mer än 200.000 kr) som de inte vill ha och inte behöver.

Jag återkommer med fler bloggar kring kommunfullmäktiges sammanträde, och även detta ärende. (Och kanske uppdaterar detta inlägg lite språkligt, det gick nämligen ganska fort att skriva denna blogg…)

Här följer återremissen i sin helhet:

===

Yrkande om återremiss

Ärende 11 & 12 Beslut om införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden – område 1 & 2

Pandemin har försvårat dialogen och det har till exempel inte gått att genomföra fysiska möten på ordinarie sätt.

Beslutsunderlaget behöver därför kompletteras så att det framgår:
– grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt 6 § i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) inklusive tex vad som är ett ”större sammanhang” och vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder
– tidplan för genomförandet
– de ekonomiska förutsättningarna för genomförandet inklusive en bedömning av som minimum: 
   1) hur många av verksamhetsområdets ingående fastigheter som inte uppfyller 24 § första stycket pkt 2 (LAV) och därmed inte behöver kommunala vattentjänster, och 
   2) vilka enskilda anläggningar som kommunen kan behöva lösa in enligt 40 § (LAV) 
ihop med det upprättas en dokumentation om vad det finns för enskilda VA-anläggningar i området och om de uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.
– att det utreds om det är lämpligt med en detaljplan för området
– sammanställda synpunkter som inhämtats i en dialog med berörda fastighetsägare i syfte att förklara innebörden av att ingå i ett verksamhetsområde 

Lena Eckerbom Wendel, (M) Marie-Louise Bäckman, (KD) Gunnar Henriksson, (L) James Bucci, (V) Stefan Kärvling, (V) och Benny Augustsson (S).

KF: Lugnet före stormen

11 maj, 2021 1 kommentar

Imorgon ska, som många politiskt intresserade redan vet, frågan om ett antal vänersnäsares tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet avgöras. Det är en mycket viktig principiell fråga – ska kommunen tvinga enskilda invånare att betala omkring 200.000 kr för något som de inte vill ha eller behöver?

Det är nog denna frågeställning som också har intresserat TTELA. TTELA har nämligen varit ute på Vänersnäs i helgen och intervjuat några av de berörda personerna. Och i dagens tidning kan vi läsa två längre artiklar i ärendet.

I artikeln, som tyvärr finns bakom “betalvägg”, “Kommunen kör över oss som en ångvält” berättar en av de berörda, Ulla, att kommunen har planerat en VA-anslutning också till hennes garage (för ytterligare omkring 200.000 kr) där hon varken har toalett eller vatten. Ulla äger nämligen två tomter och på den ena finns bara garaget.

En annan av de berörda, Patrik, kommenterar:

“Det är som om de suttit på ett kontor och kollat kartorna, och sedan ringat in alla fastigheter utan att ens ha varit här på riktigt och sett hur det sett ut. Innan man ens går till ett beslut behöver sådant här gallras bort, det borde inte ens få finnas med i beslutsunderlaget.”

Patrik har nog rätt i sin förmodan… Kommunen har inte riktig koll på hur det ser ut i de föreslagna verksamhetsområdena…

I den andra artikeln “Politisk oenighet om nytt VA”, som också är låst (i papperstidningen har artikeln rubriken “Fastighetsägare tvingas ansluta sig till avlopp”), intervjuas kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och vänsterpartiets James Bucci.

Bucci (V) säger till TTELA:

“Jag vill att kommunen innan beslutet har en dialog med de som berörs. Man har inte lyft ett finger för att dokumentera vad folk har för anläggningar och vad de vill i den här frågan. Som politiker vill jag veta det innan jag är med och fattar beslutet. Och det finns inget som hindrar oss att inom området göra undantag för de som har godkända anläggningar.”

Bucci för fram Vänsterpartiets i Vänersborg åsikt i frågan.

Det är kanske ännu intressantare vad kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har för uppfattning. Han inleder med att säga:

“Vi är ålagda av länsstyrelsen att lösa VA i området och vi är redan försenade.”

Och det är en direkt felaktighet. Vänersborgs kommun är ålagd av Länsstyrelsen att lösa VA-problematiken i området vid Gardesanna, men INTE i de områden det handlar om på fullmäktige imorgon.

TTELA skriver vidare att ordförande Augustsson (S) säger att han inte känner till kvaliteten på fastigheternas befintliga VA-anläggningar i detalj. Men det borde han ju veta kan man tycka. Annars kan man ju tolka uttalandet som om kommunstyrelsens ordförande faktiskt struntar i om de berörda fastighetsägarna har bra och godkända anläggningar eller inte. Och i så fall skulle det viktigaste alltså inte vara miljön, utan att kommunen får fler VA-kunder – och därmed intäkter…

Augustsson säger till TTELA:

“De uppgifter jag har är att våra tjänstemän har varit ute och tittat.”

Och sagt vad då om anläggningarna, kan man kanske undra…

Miljö och hälsa var ute och inspekterade anläggningarna i området för ungefär 10 år sedan. Det skrev jag om i söndags, se “KF 3 (12/5): VA Vänersnäs”. Flera fastighetsägare fick då förelägganden och var tvungna att investera i nya enskilda VA-anläggningar. Enligt uppgifter direkt från kommunen har ingen varit ute i området och tittat i samband med morgondagens ärende. (Då hade väl inte heller kommunen krävt att Ullas garage, se ovan, skulle anslutas till VA-nätet…)

Benny Augustsson säger också till TTELA att han inte kan se vad en återremiss skulle leda till. Det är ett häpnadsväckande uttalande. Anser inte kommunstyrelsens ordförande att det är viktigt för Vänersborgs politiker och tjänstemän att lyssna på invånarna? I synnerhet de som berörs av beslut som kostar dem hundratusentals kronor? Det är nästan lite arrogant av Benny Augustsson (S) kan jag tycka.

Och ska inte kommunen följa Förvaltningslagen 25 § som föreskriver att:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Augustsson vet faktiskt inte heller hur motiveringen till en återremiss kommer att se ut…

Augustsson fortsätter:

“Något möte med de boende får vi inte ha på grund av pandemin och brev med information har redan gått ut.”

Det brev med information som Augustsson hänvisar till är egentligen bara ett besked om vilket beslut som ska fattas – och hur man överklagar det. Det kan med all vilja i världen inte kallas information om VA, eller kommunikation. Dessutom är kommunens formuleringar så förenklade, och tendentiösa, att de blir missvisande, och felaktiga. (Se ”KF 3 (12/5): VA Vänersnäs”.)

Visst ställer pandemin till mycket elände. Men imorgon ska kommunfullmäktiges 51 ledamöter och ett antal ersättare mötas på distans. Det innebär att jag själv ska sitta hemma med min dator och iPad och framföra de argument som jag skriver om i denna blogg… Det går väl att träffa kommuninvånare på distans också? Dessutom skulle man säkert kunna träffas även fysiskt, i varje fall utomhus och till hösten när sannolikt de flesta har hunnit bli vaccinerade.

Benny Augustsson (S) säger vidare till TTELA att han inte har märkt av några större protester mot planerna. Det är ju naturligtvis en definitionsfråga vad som är ”större protester”, men jag skulle nog rekommendera Augustsson att kika in i Facebook-gruppen “Vänersnäs”… Eller kanske göra ett besök i området… Eller läsa dagens TTELA…

“Och vad jag har förstått har det inte gått något larm till tjänstemännen.”

Fortsätter Augustsson. Det är svårt att veta vad ett larm innebär enligt kommunalrådet… Kanske är dagens TTELA-artiklar ett larm?

“Många vill vara med och några vill absolut inte.”

Hur vet Augustsson det kan man undra? Han har uppenbarligen inte varit ute och frågat. Min uppfattning är att så här säger en politiker som inte med öppet sinne tänker lyssna på dom som berörs utan som redan har bestämt sig… 

Men visst finns det de som vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Och då skulle man kanske kunna dra den logiska slutsatsen att de som vill ansluta sig gör det. Och de som inte vill behöver inte göra det…

Det kan vara bra att veta att en majoritet i riksdagen inte tycker att en fastighetsägare med enskilt avlopp ska tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet – inte om det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Och så tycker jag också.

Om det finns en majoritet i Vänersborgs kommunfullmäktige för att en anslutning till det kommunala VA-nätet ska vara frivillig vet jag inte. Det får vi reda på imorgon onsdag – eller om några månader. Vänsterpartiet tänker nämligen återigen yrka på att ärendet återremitteras, dvs skickas tillbaka för ytterligare utredning. Precis som i kommunstyrelsen alltså. Återremiss betyder att beslutet skjuts upp. Och då kommer den avgörande frågan om frivillighet eller tvång att avgöras senare i år.

Till sist en rättelse.

Det var någon som tyckte att jag uppgav alldeles för billiga årsavgifter för vatten och avlopp. Och det stämmer. Vid en närmare koll på mina egna fakturor så noterar jag att jag hade missat förbrukningsavgiften… Och den uppgår till ungefär 3.000 kr per år. (Två personer i hushållet.) Det betyder sammanlagt åtminstone 6.000 kr per år för vatten och avlopp. Och det i sin tur betyder att en fastighet på Vänersnäs skulle kunna införskaffa en ny enskild VA-anläggning åtminstone vart 10:e år enbart för förbrukningsavgifterna till kommunen.

Du kan följa med kommunfullmäktige sammanträde imorgon kl 18.00 på kommunens webb-TV. Det är bara att klicka här.

==

Tidigare bloggar om VA på Vänersnäs:

Socialnämnden avbryter planerna för Elgärde

23 april, 2021 2 kommentarer

Socialnämnden sammanträdde i tisdags. På dagordningen fanns ärendet:

“Upphävande av beslut gällande lokalplanering samt uppdrag om att återuppta förstudie och därefter inleda lokalplanering för att ytterligare utreda alternativa lösningar”

Förslaget till socialnämnden var:

“Socialnämnden upphäver beslut … att ‘föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde’”

Det skrev jag i en blogg samma dag som handlingarna inför sammanträdet offentliggjordes och publicerades på kommunens hemsida. (Se “Nyheter: Elgärde avbryts! Och fler skolmiljoner.”.)

I tisdags fattade socialnämnden enhälligt beslutet att avbryta “projekt Elgärde” med omedelbar verkan. Inom de närmaste åren är alltså socialnämndens planer för ett “särskilt boende” på Elgärde lagda på is. Nu ska tjänstemännen istället undersöka om de kan lösa boendet med befintliga lokaler. Det blir för dyrt att bygga nytt, på Elgärde.

Ingen röstade mot. Socialdemokraten Reidar Eriksson (S) anmälde emellertid jäv och deltog inte i beslutet. Till skillnad från i oktober fanns det emellertid denna gång en annan socialdemokrat på plats som gick in i hans ställe.

Den nye 1:e vice ordförande i nämnden, Henrik Josten (M), röstade också för att avbryta processen. Han lämnade emellertid en protokollsanteckning för moderaternas och liberalernas räkning. Av någon anledning var tydligen, enligt protokollet, inte allianspartnern KD med på den.

Protokollsanteckningen löd i sin helhet:

”Då det nya förslaget som ersätter Elgärde skall utredas och det fortfarande råder frågetecken både kring projektets genomförbarhet och ekonomin, vore det bra om planerna på Elgärde snabbt kan aktualiseras på nytt om ett behov skulle uppstå. Vi ser det som av yttersta vikt att denna kompetens finns i kommunen framför allt för våra brukare men också för att undvika onödigt kostsamma externa placeringar.”

Jag kan väl förstå att moderaterna och liberalerna kände att de var tvungna att på något sätt förklara omsvängningen och försvara det tidigare beslutet. Men frågan är hur bra det är för grannarna vid Elgärde och de som funderar på att köpa tomter och bygga bostäder på området. Ska det bli ett boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde om några år, eller är planerna skrinlagda för alltid? Det är naturligtvis så att socialnämndens tidigare beslut, framför allt den beskrivande texten bakom beslutet, minskade intresset för att förvärva en tomt i området…

Det är aldrig bra att förutsättningar är oklara och otydliga och att det inte finns några bestämda besked för framtiden. Moderaternas och liberalernas protokollsanteckning bidrar i hög grad till denna osäkerhet. Den riskerar att hämma utvecklingen i Frändefors.

==

PS. I lördags eftermiddag (24/4) publicerades en artikel i TTELA om socialnämndens beslut, ”Det omstridda boendet på Elgärde blir inte av”. (Tillagt 25/4.)

Tidigare bloggar om Elgärde:

Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)

20 april, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning på “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)”.

Vad sa då politikerna i Vänersborg när kommunfullmäktige sammanträdde den 14 april? (Du kan lyssna på Vänersborgs Webb-TV – klicka här.)

De sa inte så mycket om Trollhättan. Det var nästan så att Benny Augustsson (S) först inte ville låtsas om att kommunfullmäktige i Trollhättan redan hade fattat ett beslut i ärendet:

“Nu tror jag att Trollhättan går en väg där de kommer att fördela mellan 1 och 19 år…”

Sa Benny Augustsson (S) i sitt första anförande. Självklart visste han att beslutet redan var fattat i Trollhättan…

Det påminde jag honom om i mitt anförande direkt efter:

“Trollhättan har redan tagit ett beslut i fullmäktige att fördela pengarna mellan 1 och 19 år.”

Jag sa också att Paul Åkerlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, hade påstått att det var Vänersborg som hade lämnat den ursprungliga gemensamma överenskommelsen… Det kommenterade inte Augustsson, och trots mitt inlägg var det inte heller någon som direkt tog upp frågan om en eventuell överenskommelse på ägarsamrådet. Eller varför Trollhättan – eller Vänersborg (enligt Åkerlund) – senare gick sin egen väg vid fördelningen. Men det sades ändå vissa saker i debatten i Vänersborg som kan kasta ett visst ljus i frågan. (Det var verkligen en debatt i Vänersborg, ärendet tog 40 minuter. I Trollhättan tog ärendet ca 8 minuter…)

Madelaine Karlsson (S) och tillika 1:e vice ordförande i Kunskapsförbundet sa:

“Vi på Kunskapsförbundet har ju haft detta uppe på direktionen. Och vi har även haft ett ägarsamråd och då hade vi på förslag om ca 27 procent utav det bidraget, från statsbidraget som kom från skolmiljarden till … Kunskapsförbundet som då har ansvaret för 16- till 19-åringar. Och eftersom vi då hade ett förslag som vi själva la till ägarna så ser jag att det här är precis det som man gör nu.”

Madelaine Karlsson var med på ägarsamrådet, som representant för Kunskapsförbundet (KFV). Karlsson säger alltså att det var samma förslag som den styrande minoriteten med socialdemokraterna i spetsen nu lade fram i Vänersborgs fullmäktige, som lades fram på ägarsamrådet den 9 februari. (Det blir 27% av statsbidraget till Kunskapsförbundet om man bara räknar 6- till 19-åringar vid fördelningen. Räknar med med alla i förskolan, så blir det ca 22% till KFV.) Notera att Karlsson alltså sa att KFV till och med lade fram förslaget till Trollhättan och Vänersborg på ägarsamrådet.

Det Madelaine Karlsson sa på fullmäktige går inte ihop med vad Åkerlund sa i Trollhättan…

Jag anser nog att även Benny Augustsson (S) sade samma sak som Madelaine Karlsson:

“Vi har ju haft kontakter med Trollhättan kring det här för att hitta något ungefär likalydande, och vi var väl inne på den linjen i första vändan att vi skulle fatta besluten efter så som det var tänkt med det statliga stödet. Nu tror jag att Trollhättan går en väg där de kommer att fördela mellan 1 och 19 år…”

Augustsson hade alltså, vad jag kan förstå, haft informella kontakter med Trollhättan i den meningen att det inte hade varit något möte där andra partier hade deltagit. Men han sa också att det “i första vändan”, när nu den var (antagligen i ägarsamrådet), skulle fördelas som staten hade tänkt.

Nu hade staten inte tänkt eller rekommenderat någon speciell fördelning. Det Augustsson uppenbarligen avsåg var att staten använde alla 6- till 19-åringar i respektive kommun som beräkningsgrund vid fördelningen av statsbidraget mellan Sveriges alla kommuner. Augustsson sa alltså att det “i första vändan” var tänkt att fördela pengarna utifrån antalet 6-19-åringar i Trollhättan och Vänersborg. Men att Trollhättan gick en annan väg…

“Trollhättan går en väg”

Sa Augustsson.

Benny Augustsson och Madelaine Karlsson slog alltså fast, som jag uppfattar det, att Trollhättan och Vänersborg kom överens om en fördelning av pengarna som Trollhättan sedan bröt. Ja, det är ärligt talat svårt att göra någon annan tolkning.

Och frågan är om inte Mats Andersson (C) också punkterade Paul Åkerlunds (S) uppgifter i Trollhättans fullmäktige… Andersson var som kommunstyrelsens 2:e vice ordförande i Vänersborg också med på ägarsamrådet. Han sade på kommunfullmäktige:

“Vi satt på ett gemensamt ägarråd den 9 februari. Vi fick en väldigt bra dragning där, bland annat av förbundsdirektören … Här gjorde man också på ett proaktivt sätt ett förslag på en kostnadsfördelning på den här skolmiljarden … Med tanke på det så skulle jag också vilja yrka bifall till kommunstyrelsens beslut.”

Andersson bekräftade det som Madelaine Karlsson hade sagt tidigare, att Kunskapsförbundet faktiskt presenterade ett förslag för Paul Åkerlund, Benny Augustsson och de andra på ägarsamrådet. Och jag kan inte tolka det som Andersson sa på annat sätt än att det förslag som kommunstyrelsen nu lade fram för fullmäktige i Vänersborg var detsamma som den “kostnadsfördelning” som presenterades på ägarsamrådet – och som alla parter kom överens om.

Det är nog så att slutsatsen av det som har sagts på fullmäktigesammanträdena, och de mer “informella” uppgifter jag har fått “vid sidan av”, bara kan bli – Paul Åkerlund (S) har en del att förklara…

Hur viktigt det är att Åkerlund förklarar sig överlåter jag till andra att avgöra, men själv tycker jag nog att politiker ska hålla sig till sanningen – oavsett vilka politiska ståndpunkter de har och ställningstaganden de gör. Men kanske är det mer ett problem för Trollhättan än för Vänersborg… Även om ett ärligt och sanningsenligt uppträdande och bemötande är en förutsättning när kommunerna ska samarbeta, kring t ex Kunskapsförbundet…

Och så var det det här mailet som Kent Almqvist (C) refererade till på fullmäktigesammanträdet i Trollhättan… (Se “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)”.)

Ägarsamrådet mellan presidierna (ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande) och chefstjänstemän från Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst sammanträdde den 9 februari.

Protokollet från sammanträdet är av någon anledning något knapphändigt i ärendet om fördelningen av skolmiljarden. Och meningarna går, som vi har förstått, isär om vad parterna kom överens om på mötet. Representanterna från Kunskapsförbundet och Vänersborgs kommun har en uppfattning, Trollhättan en annan. KFV och Vänersborg menar att man kommit överens om att fördela statsbidraget utifrån hur många 6-19-åringar det finns i respektive kommun, medan Trollhättan säger att pengarna skulle fördelas mellan antalet 1-19-åringarna. I varje fall säger Paul Åkerlund det, och han påstår också att Vänersborg tyckte det “från början”.

Ägarsamrådet den 9 februari var digitalt (Teams) och varade mellan 08.30-10.30. I stort sett direkt efter mötet satte sig KFV:s förbundsdirektör Johan Olofson och skrev ett mail (kl 11.15) till stadsdirektören i Trollhättan, Said Niklund, och kommundirektören i Vänersborg, Lena Tegenfeldt.

“Angående ”skolmiljarden”. Pengarna är avsedda att användas för elever 6-19 år. Kunskapsförbundets andel torde då bli c:a 30%. Om jag förstått rätt så har Trollhättan möjlighet att söka c:a 6mkr och Vänersborg c:a 4mkr. Det innebär att vi i Kunskapsförbundet hoppas kunna ta del av c:a 3mkr.
Vi har stort behov av dessa pengar för att kunna kompensera för den ”utbildningsskuld” som uppstått. Vi planerar för både lovskola, kvällsundervisning och kanske även helgundervisning. Det är en utmanade uppgift att få alla elever att ta examen när de haft 6 månaders distansundervisning.”

En stund senare, kl 12:52:32, svarade Niklund på Olofsons mail:

“Tack själv! Har diskuterat din fråga med Paul Åkerlund och Dan Jonasson. Det är rimligt att skolmiljarden, 6,0 mkr för Trollhättan, fördelas proportionellt utifrån fördelningsgrunden av statsbidraget 6 – 19 år mellan grundskolan och gymnasiet. Fördelningen för Trollhättan blir då 6 – 15 år ca 72 % (ca 4,3 mkr) för grundskolan, Thn Stad, och 16 – 19 år ca 28 % (ca 1,7 mkr) för gymnasiet, KFV. Invånarantalet i åldersgrupperna är från senaste definitiva SCB – statistiken 1 nov 2020. Vänersborg avser att göra på detta sätt och vi behöver göra samma utifrån det gemensamma KFV.”

Bara någon timme efter ägarsamrådet sammanfattade således Trollhättans stadsdirektör det som avhandlades på mötet. Det var möjligtvis så att det förslag som KFV presenterade på ägarsamrådet endast var muntligt, och stadsdirektör Niklund ville ha det skriftligt. Stadsdirektören, som också hade hunnit tala med Paul Åkerlund och ekonomichef Jonasson, bekräftade det som presidierna i Kunskapsförbundet och Vänersborgs kommun har sagt – statsbidraget (“skolmiljarden”) skulle:

“fördelas proportionellt utifrån fördelningsgrunden av statsbidraget 6 – 19 år mellan grundskolan och gymnasiet. Fördelningen för Trollhättan blir då 6 – 15 år ca 72 % (ca 4,3 mkr) för grundskolan, Thn Stad, och 16 – 19 år ca 28 % (ca 1,7 mkr) för gymnasiet, KFV.”

Det var inget tal om att barnen i förskolan skulle ha del av pengarna…

Min fråga, som också är rubrik på bloggarna, “vem talar inte sanning?”, återstår att besvara. Vad jag anser framgår nog tämligen tydligt, men det är viktigt att du som läsare funderar lite extra noga på svaret. Och råkar du dessutom vara politiker så kanske du också kan fundera på vilka konsekvenser svaret kan få för det framtida samarbetet mellan Trollhättan och Vänersborg. Och Kunskapsförbundet.

I den avslutande delen av denna bloggserie så känner jag mig tvungen att beskriva hur Trollhättan har tänkt använda pengarna från Skolmiljarden – till förskolan…

PS. Lutz Rininsland (V) bloggade om debatten i Vänersborgs kommunfullmäktige – “Tyvärr fel, herr ordförande!”. Rininsland publicerade också den reservation som han och jag lämnade in efter sammanträdet i Vänersborgs kommunfullmäktige – se “Vi förlorade omröstningen, här vår reservation”. Du kan också ladda hem reservationen genom att klicka här.

Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)

19 april, 2021 Lämna en kommentar

På onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige i Vänersborg diskuterades fördelningen av “skolmiljarden”. Åsikterna gick isär om hur de statliga pengarna skulle fördelas. Precis som väntat. Kommunstyrelsen hade ett förslag, Vänsterpartiet ett annat.

Fördelningen av “skolmiljarden” har diskuterats i både Trollhättan och Vänersborg – och naturligtvis även i Kunskapsförbundet. Förbundet har ju hand om gymnasieundervisningen i de två kommunerna – och skulle också ha sin andel av statsbidraget. Jag har skrivit flera bloggar i ämnet, och jag ska inte upprepa innehållet i dem. (Se “Vad sysslar Trollhättan med?”, “Vem ska ha skolmiljardens pengar?” och “KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden”. Du kan ladda ner mitt yrkande i fullmäktige “Hur ska man lära sig svetsa på distans?”.)

I Kunskapsförbundet var alla politiker överens när vi diskuterade fördelningen av statsbidraget, både över parti- och kommungränserna. Gymnasieeleverna och de studerande på vuxenutbildningen borde få störst andel av pengarna. De hade ju drabbats i särklass hårdast av pandemin, de hade tvingats till distansundervisning i nästan ett helt läsår. Det var ingen i direktionen som hade någon avvikande synpunkt.

Presidiet och de tjänstemän som hade deltagit på ägarsamrådet den 9 februari, med kommunstyrelsepresidierna från Trollhättan och Vänersborg, hade en samstämmig beskrivning av vad som hade överenskommits på mötet. De berättade att alla parter hade varit överens om att pengarna skulle fördelas utifrån antalet elever mellan 6 och 19 år. Samtliga i Kunskapsförbundets presidium var eniga om den beskrivningen av överenskommelsen. Det var dock inget beslut eller någon juridisk bindande överenskommelse. Besluten skulle självklart fattas i de båda ägarkommunernas fullmäktigeförsamlingar.

Kunskapsförbundets representanter på ägarsamrådet meddelade direktionen (KFV:s “fullmäktige”) att de egentligen inte tyckte att fördelningen var riktigt rättvis – gymnasieleverna hade ju drabbats i särklass hårdast liksom vuxeleverna, som inte ens räknades in i den överenskomna fördelningen. Men de tyckte ändå att fördelningen var acceptabel eftersom alla parter var överens, och det var onödigt att ta en eventuell “strid” i det här läget.

Tills några dagar senare. Då ringde en chefstjänsteman från Trollhättans stad till en chefstjänsteman på Kunskapsförbundet och meddelade att Trollhättan hade ändrat uppfattning. Statsbidraget skulle fördelas mellan alla barn och elever mellan 1 år och 19 år. Det innebar helt plötsligt att Kunskapsförbundet skulle få mindre pengar.

Trollhättans kommunfullmäktige var först ut att fatta beslut om fördelningen av skolmiljarden. Det bestämdes den 29 mars. (Du kan se och lyssna på debatten på Trollhättans webb-TV – klicka här.) Trollhättans politiker ansåg att kommunens förskolebarn hade missat mycket undervisning på grund av pandemin – så barnen i förskolan skulle ha lika stor andel av statsbidraget per barn som varje elev i t ex avgångsklasserna i åk 3 på gymnasiet…

Det märkvärdiga var att ingen ifrågasatte fördelningen i Trollhättans kommunfullmäktige. Det gjorde av någon anledning inte ens de ledamöter som sitter med i Kunskapsförbundets direktion… Varför har jag ingen aning om, kanske hade de ändrat sig sedan mötet i KFV, kanske hade partipiskan vinit… Hur som helst underlättar det ju inte direkt framtida samarbete i KFV. Det var emellertid en ledamot som “opponerade” sig, Kent Almqvist (C). Almqvist är också ledamot i Kunskapsförbundets direktion.

Almqvist hade en del frågor kring varför Trollhättan hade frångått överenskommelsen i ägarsamrådet:

“Jag är lite förvånad över att man på ett sånt ägarsamråd säger en sak och sen ändrar man sig.”

Almqvist tyckte inte att det var riktigt ok att Trollhättan först kom överens på ägarsamrådet om att KFV skulle få 27% av pengarna (fördelning 6-19 år) och sedan ändrade sig efter någon vecka – och ansåg att Kunskapsförbundet istället bara skulle få 22% av pengarna (fördelning 1-19 år).

Och han fick en del intressanta svar från kommunstyrelsens ordförande Paul Åkerlund (S).

Åkerlund sa, från talarstolen faktiskt:

“Men när ni får information Kent att vi på ett ägarsamråd har suttit och sagt att det är ok, då är det fel. Och det tror jag att Peter [Eriksson, M – 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen; min anm.] kommer att med skärpa tala om det också. Där går det för långt. Det där är inte riktigt schysst uppträtt av Kunskapsförbundet i det fallet. Det är min bestämda uppfattning.”

Ingen kan väl undgå den anklagelse som ligger inbakad i yttrandet gentemot “Kunskapsförbundet”… Men Åkerlund förnekade också att det hade ingåtts någon överenskommelse överhuvudtaget på ägarsamrådet. Det är intressant, och det är inte den version som representanterna från Kunskapsförbundet lämnade till direktionen. Och då talar vi om två representanter från socialdemokraterna, en från Trollhättan och en från Vänersborg, samt en moderat från Vänersborg…

Kent Almqvist (C) replikerade och sedan kom Paul Åkerlund tillbaka:

“Sen är det faktiskt så här Kent. Vi var överens med den kommunledning som finns i Vänersborg om detta [fördelningen av statsbidraget till alla mellan 1 år och 19 år; min anm]. Men det parlamentariska läget är ju inte riktigt detsamma som här utan att det ändrades sedemera i den politiska beredningen. Men från början var kommunerna överens om att lägga fram 1-19. Sedemera ändrades det i Vänersborg. Så är bakgrunden.”

Det här var ytterligare en ny uppgift, inte bara för ledamöterna i Trollhättans kommunfullmäktige, utan också för oss i kommunfullmäktige i Vänersborg…

Skulle kommunledningen i Vänersborg ha gått med på en fördelning utifrån alla barn/ungdomar mellan 1 år och 19 år? När då skulle man kunna fråga sig. På ett distansmöte? Det har enligt uppgift från Vänersborg inte varit något sådant möte. Telefonsamtal? Ja, det skulle så i fall vara mellan t ex Åkerlund och kollegan, kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, Benny Augustsson (S). Om en sådan kontakt har tagits, det vågar jag inte uttala mig om – även om jag finner det ganska osannolikt. Det motsäger hela min “bild” av Augustsson. Enligt den skulle han inte gå bakom ryggen på de andra partierna – styret i Vänersborg har ju inte heller någon egen majoritet i varken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige…

Man skulle också kunna tolka Åkerlund som att kommunerna blev överens om fördelning mellan alla från 1 år till 19 år på ägarsamrådet. Det här är dock inte sannolikt. Det förnekas mycket bestämt, inte bara från Kunskapsförbundet…

Almqvist replikerade en sista gång, och nämnde att förslaget i Vänersborg skilde sig från Trollhättans. I Vänersborg ville man fördela pengarna mellan 6- och 19-åringarna.

Åkerlund avslutade replikskiftet med ytterligare en ny uppgift:

“Det är alldeles korrekt Kent. Till kommunstyrelsen var förslaget så, men det var inte det till KSAU när det började beredas.”

Den uppgiften var lätt att kontrollera. Och den stämmer inte så långt jag kan se. I de handlingar som jag som kommunstyrelseledamot har fått ta del av så fanns det aldrig någon annat förslag till KSAU (i Vänersborg) än det som föreslogs i en tjänsteskrivelse. Den skrivelsen daterades till den 1 mars och har samma förslag till fördelning av “skolmiljarden” som kommunfullmäktige i Vänersborg sedemera beslutade om i förra veckan, dvs att statsbidraget skulle fördelas mellan 6- till 19-åringarna. Barnen i förskolan var inte medräknade.

Åkerlund hade, som jag kan avgöra, fel, han kom med en oriktig uppgift. Och det trots att han fick ett visst stöd (eller?) av kommunalrådskollegan Peter Eriksson (M). 

Peter Eriksson uttryckte sig emellertid mycket luddigt, vilket kanske var meningen:

“Jag vet precis vad jag har sagt och jag har inte sagt något annat än vad vi har framfört på ägardirektiven [jag uppfattade att han sa så i utsändningen, det bör ha varit ägarsamrådet; min anm] och jag tror inte, jag är helt säker på att Paul inte har sagt något annat heller. … Vi var ganska överens på det mötet.”

Eriksson nämnde inte vad han hade sagt eller vad som hade framförts på mötet eller vad de var överens om… Egentligen sa Eriksson ingenting på fullmäktigesammanträdet som bringade klarhet i frågan.

I sina inlägg och repliker hänvisade Kent Almqvist (C) flera gånger till ett mail som hade skickats från Trollhättan till Kunskapsförbundet, och som hade bekräftat uppgörelsen på ägarsamrådet. Och det påminde jag mig också att jag hade hört på KFV:s sammanträde. Almqvist sa bland annat om mailet:

“man har då också skickat ett epostmeddelande till Kunskapsförbundet där man har sagt att så här ligger fördelningen”

Det tyder på menade Almqvist att det faktiskt hade slutits någon typ av överenskommelse om fördelningen på ägarsamrådet (6-19 år). Som Trollhättan på “eget bevåg” sedan hade ändrat på (till 1-19 år). Paul Åkerlund (S) förnekade detta, riktade en anklagelse mot Kunskapsförbundet (se ovan) och sa:

“Ja, jag har då definitivt inte, jag tror inte att Peter har gjort det heller, men han får svara för sig själv senare, skickat nåt mail i den här frågan.”

Almqvist sa inte att det var Paul Åkerlund som hade skickat mailet…

Och det var det inte heller. Det var stadsdirektören i Trollhättan, Said Niklund. Han skickade ett mail den 9 februari 2021 kl 12:52:32 till Kunskapsförbundets förbundsdirektör Johan Olofson.

Det mailet redogör jag för imorgon.

Anm. Du kan läsa fortsättningen här: ”Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)”.

Nyheter: Elgärde avbryts! Och fler skolmiljoner.

14 april, 2021 Lämna en kommentar

Det är inte bara miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg som skapar ämnen för bloggar. Nu på förmiddagen har socialförvaltningen liksom utbildningsdepartementet också gjort det.

Diskussionen om det “särskilda boendet” på Elgärde i Frändefors har väl inte gått någon trogen bloggläsare förbi. Jag skrev ett flertal bloggar när ärendet var uppe, vid två tillfällen, i socialnämnden i höstas. Frågan har också fortsatt att debatteras sedan dess, bland annat i Melleruds Nyheter. (Om du klickar här – Elgärde – så får du upp alla mina bloggar i ämnet.)

Nästa vecka, den 20 april, har socialnämnden sammanträde. I kallelsen tilldrar sig ärendet “Upphävande av beslut gällande lokalplanering samt uppdrag om att återuppta förstudie och därefter inleda lokalplanering för att ytterligare utreda alternativa lösningar” det största intresset. (I varje fall från min sida.) Det handlar om Elgärde…

Socialförvaltningens beslutsförslag lyder:

“1. Socialnämnden upphäver beslut 2020-08-27, § 68, att ”föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40 i enlighet med förstudien daterad 2020-08-05” samt att upphäva beslutet 2020-10-22, § 91 om att ”socialnämnden står kvar vid tidigare fattat beslut i socialnämnden 2020-08-27, § 68”.

“2. Socialnämnden uppdrar åt förvaltningen att återuppta förstudie inom befintligt boendebestånd. Vidare uppdrar socialnämnden därefter åt samhällsbyggnadsnämnden att inleda lokalplanering gällande ”Boende för personer med funktionsnedsättning och samsjuklighet inom personligt stöd och omsorg”.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden ska upphäva de två besluten från i höstas. “Projektet Elgärde” avbryts alltså med omedelbar verkar. Det är i varje fall förslaget, notera det. Vad nämnden beslutar kan vara en annan sak.

Motiveringen till att projektet enligt förslaget ska avbrytas är inte att kommunen har lyssnat till opinionen, i varje fall inte officiellt, utan att det saknas pengar. I motiveringen skriver socialchefen:

“Förvaltningen har i samarbete med kommunstyrelsens lokalutredare och samhällsbyggnadsförvaltningen genomfört en förstudie samt lokalplanering på uppdrag av nämnden. Utifrån process gällande mål- och resursplan 2022 – 2024, där förvaltningen ska se över åtgärder för att klara finansiering av nytt boende inom befintlig ram, ser förvaltningen möjlighet att avbryta pågående lokalplanering för att istället genomföra förstudie och lokalplanering inom befintligt boendebestånd.”

Boendet i Elgärde ska enligt de budgetanvisningar som råder finansieras och driftas inom befintlig ram. Ett nybygge på Elgärde skulle innebära att socialförvaltningen måste spara inom andra områden. Och det varken vill man eller ser möjligheter till – vad jag förstår.

Förvaltningen kommer istället att få ett förnyat uppdrag att söka alternativa lösningar inom socialförvaltningens befintliga bostadsbestånd.

Det ser nog ut som att planerna på ett boende för “personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde” skrotas för gott. Men säker kan man aldrig bli…

Den andra nyheten idag kommer från ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet med rubriken:

“Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”

Det innebär ungefär 1,3 milj kr till Vänersborg.

Ikväll ska kommunfullmäktige i Vänersborg diskutera hur de tidigare beslutade extra statsbidragen till skolan ska fördelas, den så kallade “skolmiljarden”. Kommunfullmäktige i Trollhättan har redan beslutat att fördela statsbidraget jämnt för alla barn och ungdomar mellan 1 år och 19 år, förslaget i Vänersborg är att pengarna ska fördelas mellan de som är 6 år till 19 år.

Vänsterpartiets förslag är att statsbidraget ska gå till de som har drabbats hårdast av pandemin. (Jag har skrivit flera bloggar om detta ärende också, senast igår – se “KF 14/4 (2): Skolmiljard, streetrace mm”.) Och det är enligt vårt sätt att se det avgångsklasserna i högstadiet och gymnasiet samt vuxenutbildningseleverna – de har drabbats hårdast av den påtvingade distansundervisningen. Och i förmiddags kom även beskedet från Västra Götalandsregionen att högst hälften av gymnasieskolornas elever bör vara på plats samtidigt i skollokalerna. (Se “Regionala rekommendationer förlängs till 2 maj”.) Vänsterpartiets förslag innebär att Kunskapsförbundet skulle få 2/3 av statsbidraget och barn- och utbildningsnämnden 1/3.

Pressmeddelandet från Utbildningsdepartementet ger definitivt stöd för detta synsätt:

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare 250 miljoner kronor. … Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor ytterligare för att finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan. En väl utbyggd lovskola ger större möjligheter att erbjuda elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Deltagande i lovskola kan kombineras med sommarjobb som anordnas av kommuner.”

(Du kan läsa hela pressmeddelandet här: “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”.)

Jag kan väl tycka att det är tråkigt att vuxenutbildningseleverna har glömts bort… Men annars råder det ingen större tvekan om vilka elever som Utbildningsdepartementet anser har drabbats hårdast av pandemin. Det är inte barnen i förskolan eller eleverna i låg- och mellanstadierna…

Jag tror att regering och riksdag har den synen även på “skolmiljarden”.

Nyhet: Inget beslut om Solvarm

Idag skulle ärendet om Solvarms nya VA-system, det så kallade “System Two”, avgöras av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det kunde vi bland annat läsa om i dagens TTELA (se “Snart nytt beslut om Solvarms avloppssystem”).

För en månad sedan, den 3 mars, återremitterades nämligen hela ärendet av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det bestämdes att mer arbete och fler utredningar skulle till innan beslut kunde fattas om VA-systemet i naturhuset. Däremot uttalade politikerna sin vilja att ge Solvarm ett permanent tillstånd. Detta trots att miljö- och byggnadsförvaltningen bara hade föreslagit att ge Solvarm ett tidsbegränsat tillstånd.

Hur förslaget från förvaltningen (tjänstemännen) såg ut till politikerna i nämnden inför dagens sammanträde, det vet jag inte. Det vet bara politikerna i nämnden och tjänstemännen i förvaltningen. Nämnden och förvaltningen påstår nämligen att underlag till nämndbeslut inte är offentliga förrän efter nämndens sammanträde. Denna syn ska så småningom prövas rättsligt, förvaltningens vägran att lämna ut material har nämligen överklagats. Det kan för övrigt nämnas att inte ens familjen Solvarm har fått se underlaget, trots att det är de som direkt berörs av beslutet. Förslaget har inte, som brukligt är, kommunicerats med familjen.

Idag skulle ordförande Ann-Marie Jonasson (S) äntligen slå klubban i bordet, beslut skulle fattas. Trodde Solvarm, trodde TTELA och trodde vi andra. Men inte ordförande Jonasson.

Ordförande Jonasson (S) lyfte ur ärendet från dagordningen. Ärendet togs således inte ens upp idag.

Skälet var enligt säkra källor att det hade inkommit så mycket handlingar och bilagor de senaste dygnen att politikerna behövde mer tid för att sätta sig in i ärendet.

Fast en av mina partivänner hade en annan teori:

“Kan hända att tjänstemännen först måste läsa alla delarna i bloggen innan de kan skriva klart tjänsteskrivelsen till politikerna. :D”

Och det har hen rätt i. Jag är bara på del 6, och den publicerades tidigare idag – se “Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)”. Den handlar om Solvarms utförliga svar på tjänstemännens förslag, och utredning, inför sammanträdet den 3 mars. Jag är med andra ord en hel månad efter med mina bloggar….

Med dagens ordförandebeslut att inte behandla ärendet så kommer jag att hinna ikapp med bloggarna… Ärendet om “System Two” ska inte avgöras förrän på nämndens nästa sammanträde, den 19 maj.

Så läs gärna dagens blogg “Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)”.

För övrigt passar uppskjutandet av beslutet dåligt för familjen Solvarm. Solvarm vill få ärendet ur världen. Familjen vill inte ha med miljö- och byggnadsförvaltningen att göra. De här kontakterna för nämligen inget gott med sig. Hur ska man kommunicera med tjänstemän som inte ens accepterar domslut från Mark- och miljödomstolen – och ett antal erkända experter på VA-frågor och miljö?

==

Bloggar i denna serie:
Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
Solvarm 8: Politikerna körde över förvaltningen” – 9 april 2021
Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021

KFV: Förvaltningsrätten avslår Mats Anderssons överklagande

24 mars, 2021 2 kommentarer

Och så var det den där nyheten som jag flaggade för i min förra blogg om Kunskapsförbundet Västs sammanträde… (Se “Dagens KFV: Vad sysslar Trollhättan med?”.)

Kommer ni ihåg den 23 juni förra året? Inte det? Men det gör jag. Då hade Kunskapsförbundet (KFV) sammanträde. (Se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.)

Sammanträdet genomfördes med digitalt deltagande på distans. Det betydde att ledamöterna kunde befinna sig t ex hemma. Det var första gången vi politiker från Vänersborg fick en sådan möjlighet.

Coronan hade härjat en tid och i Vänersborg fick alla i riskgrupperna, eller som helt enkelt fruktade viruset, snällt vara hemma – och utanför politiken. Vi stängdes ute. Ingen i de styrande partierna var intresserad av att det var både diskriminerande och inskränkte demokratin. Och ingen var heller vid den här tidpunkten det minsta intresserad av att ta den moderna IT-tekniken till hjälp för att genomföra sammanträden på distans.

Det var däremot Kunskapsförbundet och dess ordförande Maud Bengtsson (S).

Distansmötet i förbundet den 23 juni gick i stort sett bra. Det var några smärre “nybörjarmisstag”, men inget som äventyrade varken säkerheten eller demokratin. Tyckte vi nog alla – utom Mats Andersson (C).

Ersättare Andersson (C), numer kommunstyrelsens 2:e vice ordförande i Vänersborg, överklagade sammanträdet till Förvaltningsrätten. Han ville att rätten skulle förklara att Kunskapsförbundets sammanträde var ogiltigt, att det var olagligt.

Men egen uppfattning var att han gjorde det för att på något sätt bortförklara Vänersborgsstyrets ointresse för digitala och demokratiska distanslösningar. Och då skulle ingen annan heller ha sådana lösningar.

Naturligtvis anförde inte Andersson ett sådant skäl, hur skulle det se ut? Nä, Andersson anförde följande skäl, sammanfattade av Förvaltningsrätten:

“Sammanträdet hölls digitalt via länk på Teams där ledamöter deltog hemifrån/från annan plats. Enligt egen utsago kunde ordföranden inte säkerställa om det var någon som på grund av tekniken föll ifrån på sammanträdet och kunde ansluta igen. Ordföranden kunde inte heller säkerställa att sammanträdet genomfördes i exakt realtid. Under sammanträdets gång tappade ett flertal ledamöter kontakten från och till, så även justerande person. Justerande person meddelade inte detta när han åter anslöt till sammanträdet, varför beslutsomgång inte togs om. Mötesorganisatören hade inte säkerställt inställningar i Microsoft Teams, vilket innebar att vem som helst kunde koppla ner andra mötesdeltagare från sammanträdet. Mot bakgrund därav samt då ordföranden eller någon annan inte kunde säkerställa att ingen obehörig person deltog på sammanträdet bör sammanträdet betraktas som ogiltigt.”

Självklart bestred Kunskapsförbundet Anderssons överklagande. Förbundet delade helt enkelt inte Anderssons beskrivning av vad som hände på mötet. (Se “Nyhet: KFV avvisar Anderssons överklagande”.)

Maud Bengtsson (S) förklarade också varför mötet överhuvudtaget hölls på distans:

“Det viktigaste skälet till detta var att säkerställa att alla medlemmar skulle kunna delta. Flera av ledamöterna är över 70 år och några tillhör riskgrupper, vilket omöjliggör ett fysiskt deltagande.”

Och därmed lyckades förbundet upprätthålla den demokratiska beslutsprocessen trots pandemins effekter. Vilket t ex undertecknad vänsterpartist var mycket tacksam över.

För drygt en vecka sedan, den 12 mars, kom Förvaltningsrättens avgörande:

“Förvaltningsrätten avslår överklagandet.”

Kunskapsförbundets sammanträde på distans var alltså lagligt. Och Mats Andersson (C) hade typ fel.

Förvaltningsrätten motiverar sin dom:

“Klagandens (dvs Mats Andersson; min anm) uppgifter i den delen om att ett flertal ledamöter tappade kontakten med sammanträdet samt att ordföranden inte kunde säkerställa att ledamöter som föll ifrån kunde ansluta igen eller att mötet hölls i realtid, tillbakavisas av förbundet och har inte bevisats i målet. Förbundet vidgår att någon deltagare föll bort ett kort tag men ganska snart var uppkopplad igen.”

Och vidare:

“Klaganden har enligt förvaltningsrätten mot förbundets bestridande inte visat att sammanträdet skedde på ett sätt som stod i strid med bestämmelsen i 5 kap. 16 § kommunallagen. Inte heller vad klaganden anför i övrigt visar enligt förvaltningsrättens bedömning att de överklagade besluten strider mot någon av de tidigare angivna prövningsgrunderna i 13 kap. 8 § kommunallagen. Överklagandet ska därför avslås.”

Det var en mycket väntad dom, även om det har tagit en väldig tid för rätten… Och jag är övertygad om att Mats Andersson (C) för länge sedan har insett att överklagandet inte skulle bifallas av Förvaltningsrätten. Andersson ordnade ju själv under senhösten förra året digitala distansmöten i den nämnd, barn- och utbildningsnämnden, där han var ordförande. Och jag tvivlar starkt på att Andersson kommer att överklaga Förvaltningsrättens dom.

Så nu är alltså fallet prövat och avgjort – och vi hoppas alla på att det så snart som det bara går ska vara möjligt att återuppta de fysiska sammanträdena.

Brålanda: Ingen GC-väg. Och varumärket.

7 februari, 2021 2 kommentarer

Det såg bra ut i Brålanda inför julen. Tomten levererade den ena julklappen efter den andra. Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen tog beslutet att Brålanda station skulle öppnas för trafik (se “Nyhet: Tåghållplats i Brålanda!”) och Trafikverket skulle anlägga en gång- och cykelväg på Stenhammarsvägen. Och kommunen beslutade att ställa upp med halva kostnaden för GC-vägen.

Nu har Trafikverket ändrat uppfattning. Och det efter diskussioner med Västra Götalandsregionen (VGR). Det är lite så att man till och med misstänker att VGR har haft mer än ett finger med i spelet, men jag vet inte säkert. Hur som helst, det ska inte bli någon GC-väg i Brålanda, i varje fall inte före år 2025. 

I ett mail till Vänersborgs kommun skriver VGR:

“utgångspunkterna för prioriteringen [har] varit bland annat ekonomi, genomförbarhet, cykelstrategi samt ett rättvise perspektiv där kommunerna som inte fick finansiering från planen 2016-2020 prioriterades nu något högre. Utöver dessa tittades på vägens ÅDT (rsmedelsdygntrafik; min anm) och sträckans mogenhet. Detta har resulterat till att några objekt har fått en högre prioritering än andra.“

Och mer konkret om varför Stenhammarsvägen prioriterades bort:

“Tidplanen för Brålanda station är fortfarande oklart. Vägens ÅDT är relativ låg. Och Vänersborg fick finansiering från cykelpotten för väg 2015 och sträckan byggdes under senaste åren (2017-2018).”

Det är nog så att Trafikverket, och kanske då också VGR, tänker sig att en GC-väg inte behövs förrän det är dags för tågstationen.

Jag antar att varken kommunen eller brålandaborna kommer att acceptera beskedet utan protester. Vänersborgs kommun har redan ställt frågor och framfört sin “besvikelse” och sin kritik. Och jag ser framför mig hur t ex den alltid aktiva företagarföreningen kommer att uppvakta Trafikverket och begära en omprövning av beslutet. Det vore nog bra om så många som möjligt hörde av sig till Trafikverket, även politikerna i kommunen.

Beskedet från Trafikverket är definitivt en stor besvikelse.

Det gäller nog också kommunens varumärkesarbete. Det hörs nämligen kritiska och besvikna röster från Brålanda – ingår inte Brålanda i kommunens arbete med varumärket?

Jo, det är jag säker på. Brålanda ska ingå i varumärket, det är åtminstone avsikten. Brålanda är ju en del av Vänersborgs kommun – och en viktig sådan. Och det betonas på flera ställen att varumärket ska gälla hela kommunen. (Se “Framtagning av varumärkesplattform”.)

Men jag förstår att brålandaborna är lite tveksamma. På kommunens hemsida står det t ex:

“Vill du vara med och påverka framtidens Vänersborg?”

För en brålandabo är denna fråga mycket tveeggad. “Framtidens Vänersborg”? ”Vänersborg”? Uppe i Brålanda, omkring 25 km norr om kommunhuset, betyder Vänersborg oftast bara själva staden. Och den uppfattningen får naturligtvis vatten på sin kvarn när det överallt på kommunens hemsida står:

“Vänersborg – regionhuvudstaden vid Vänerns sydspets”

Brålanda ligger ju varken vid Vänerns sydspets eller ingår i staden Vänersborg… I kommunen Vänersborg ja, men inte i staden…

Brålandabor är och har alltid varit ett stolt släkte. De är mycket stolta över sin hembygd och sin ort. Kanske är de därför extra känsliga för begreppens betydelse – kanske i ännu högre grad än vad invånarna är i Frändefors, Väne Ryr, Gestad, Västra Tunhem och Grunnebo. Brålandaborna är säkert minst lika stolta över sin ort som vargöborna är över sin. I Vargön kommer som bekant inga, eller väldigt få, från Vänersborg – de kommer självklart från Vargön… Det är nog så i Brålanda också…

Jag tror att många politiker underskattar kommundelarnas betydelse för människornas identitet. Trots att flera politiker kommer från områdena runt centralorten. Ibland tror jag att det är luften i kommunhuset som får politiker att glömma sitt ursprung, och också, om jag ska vara ärlig, varför de överhuvudtaget finns i kommunhuset…

Det finns mycket att säga om varumärkesarbetet… (Se “Behöver Vänersborg ett nytt varumärke?”.) Vi förutsätter emellertid att hela kommunen kommer att ingå i varumärket…

Förra gången, eller ska jag skriva en annan gång, som kommunen skulle ta fram ett varumärke var 2007. Då skrev till och med GP om processen – under rubriken “Vänersborg tar till konsult”. Jo då, det ska tas in en konsult även denna gång. Den totala kostnaden för varumärket kommer att uppgå till runt 300.000 kr. Men då är jag tämligen säker på att de kommunanställdas arbetstimmar inte har räknats med.

GP skrev att konsulten, då förra gången 2007, hade gjort en snabbundersökning som visade att både Trollhättan och Uddevalla fick betydligt mer spaltutrymme i medierna än Vänersborg:

“Trollhättan har Saab, fallen och högskolan. Och Uddevalla har haft sina skandaler, där har Vänersborg en del att lära.”

Och visst lärde sig Vänersborg… Särskilt den socialdemokratiska kommunledningen…

Lars-Göran Ljunggren (S) och S Anders Larsson (S) drog tillsammans med centerpartister, kristdemokrater och liberaler sina egna slutsatser. Tyvärr.

Bara drygt 2 år efter konsultens ord i GP stod arenan klar… Med en kostnad som var mer än dubbelt så hög som den kommunfullmäktige hade beslutat om. Och några månader efter invigningen rasade taket… Ja, i varje fall en del av det – se bilden.

Skandalen var ett faktum.

Ledningen i Vänersborgs kommun lärde sig, tyvärr, allt för mycket av den dåvarande konsulten…

Arbetet med varumärket kan väl i varje fall inte gå sämre än den gången?