KS (21/12): Flera viktiga ärenden

20 december, 2022 Lämna en kommentar

Imorgon är det midvinter. Det är då dagen är som allra kortast på hela året och natten som allra längst. På torsdag blir dagarna längre och vi går mot sommar…

Midvinter, eller vintersolståndet, är en dag som hade stor betydelse förr i världen. Då gällde det att åkalla gudarna på rätt sätt så att solen kom tillbaka. Det var då det, idag tror vi inte på sådant. Så vad passar bättre i det moderna Vänersborg än att ha årets sista kommunstyrelse denna dag? Kanske sprider sammanträdet ljus över kommunen…

Morgondagens sammanträde är också mandatperiodens sista. Nästa gång, efter årsskiftet, ska kommunstyrelsens sammansättning spegla årets val och inte det val som hölls 2018. Den 1 januari börjar den nya mandatperioden.

Trots att det är midvinter så kan nog ledamöterna räkna med att komma hem innan solen helt har gått ner under horisonten. Det är nämligen bara 18 ärenden och endast 287 sidor i underlaget. Men framför allt, informationspunkterna är endast fem till antalet. Det är förklaringen till att hoppet finns att solen ska synas vid utträdet ur kommunhuset.

Dagordningen har följande utseende:

Förutom att de tre kommunalråden och kommundirektören informerar om vad de har varit med om sedan det senaste sammanträdet så blir det information om “Uppdragsavtal för vuxenutbildning 2023”, “Motion om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” och “Förslag till Fastighetsstrategi för Vänersborgs kommun”. Dessa tre punkter är information kring ärenden som det senare under mötet ska fattas beslut om.

Vuxenutbildning

Kommunstyrelsens första beslut handlar om att Vänersborg beställer vuxenutbildning av Kunskapsförbundet Väst för 37,9 milj kr. Behovet av vuxenutbildning är stort efter pandemin och inför den kommande lågkonjunkturen. Det är bra att kommunen satsar på vuxenutbildning. Det är mycket viktigt och det kan snabbt bli en kommunalekonomisk vinst om tidigare arbetslösa kan komma i sysselsättning. Det kan tilläggas att staten tillskjuter ganska mycket pengar till utbildningarna. Det så kallade uppdragsavtalet mellan kommunen och Kunskapsförbundet kan laddas ned här.

Syn- och hörselinstruktör

Kommunstyrelsen ska vidare besluta att uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att utreda behovet av och möjligheten att införa en syn- och hörselinstruktör i Vänersborgs kommun. Det är efter påstötningar från Funktionsrätt Vänersborg, Hörselskadades Riksförbund och Synskadades riksförbund, som menar att det behövs en sådan tjänst.

Fastighetsstrategi

Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att anta en fastighetsstrategi. (Den kan laddas ned här.) Strategin är ett viktigt dokument som ska styra hur kommunens fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.

Fastighetsstrategin börjar med att slå fast att:

“Kommunen bör i huvudsak äga de fastigheter som behövs för den egna verksamheten.”

Det råder det stor enighet om i kommunen, men det finns också punkter som så att säga ser bättre ut på papperet än i verkligheten. Jag tänker t ex på:

“Kommunen kan äga fastigheter och byggnadsverk som har stark koppling till kommunens historia och som är av stort lokalt kulturhistoriskt värde.”

Det står i och för sig “kan” äga. Men med tanke på att kommunen inte alltid har skött sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader på ett särskilt bra sätt så är det inte sällan ett dåligt alternativ. Norra skolan är bara en i raden av byggnader som har tillåtits förfalla i kommunens ägo. Och vad skulle hända om kommunen på något sätt skulle överta t ex Sikhalls Magasin? Är det någon som tror att magasinet skulle renoveras på samma sätt som Magnus Larsson tänker göra?

I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) deltog de två moderaterna Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel inte i beslutet om fastighetsstrategin. Vi får se vad de har att säga imorgon.

Övrigt

Kunskapsförbundets delårsrapport till och med augusti 2022 ska behandlas. Den känns väl lite överspelad nu. För övrigt utsåg förbundets direktion en ny förbundsdirektör på sitt möte i förmiddags. Johan Olofson ska ju tyvärr sluta efter 10 år på sin post. Ny förbundsdirektör blir en av Olofsons högra händer, utvecklingschef och stf förbundsdirektör – Maria Hildefors. Det är ett utmärkt val!

Även de två följande ärendena, “Anvisningar för delårsuppföljning med prognos 2023” och “Revisionsrapport/Granskningsrapport av delårsrapport 2022-08-31 för Vänersborgs kommun”, är rutinärenden som med all sannolikhet kommer att klubbas igenom snabbt.

Integration och arbetsmarknadsinsatser

Kanske kommer däremot nästa revisionsrapport att diskuteras. Det är en rapport om kommunens arbete med integration och arbetsmarknadsinsatser som kommunstyrelsen ska yttra sig över. (Rapporten kan laddas ned här.)

Revisorerna från KPMG levererar en ganska tuff kritik. De skriver:

“Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen inte i tillräcklig omfattning säkerställt att integrationsarbete bedrivs på ett ändamålsenligt sätt med avseende på styrning, samordning och uppföljning. Kommunstyrelsen bedöms inte heller ha säkerställt att arbetsmarknadsinsatser bedrivs på ett ändamålsenligt sätt för nyanlända.

Utifrån beslutet 2017 bedömer vi dock att kommunstyrelsen har en god grund för att organisera arbetet med social inkludering. Det finns dock en osäkerhet inom förvaltningen kring hur arbetet med social inkludering ska bedrivas framöver, vilka målsättningar som är styrande och vem som ansvarar för det strategiska respektive operativa arbetet.

Vidare bedömer vi att styrelsen bör utveckla sin uppföljning av att arbetsmarknadsinsatser för nyanlända bedrivs på ett ändamålsenligt vis.”

Kommunstyrelseförvaltningen har yttrat sig över revisorernas rapport och det är det yttrandet som kommunstyrelsen ska anta imorgon. Så är det i varje fall tänkt. (Yttrandet kan laddas ned här.)

Jag kan tycka att yttrandet, som kommunstyrelsen ska diskutera imorgon, inte är särskilt lätt att förstå. Vad menas t ex med:

“De påpekade punkterna kring uppföljning av insatser förtydligat med tillhörande utpekat ägarskap och utföraransvar tas med i utvecklingsarbetet med utveckling av kommunens verktyg för planering och uppföljning- Stratsys.”

Det kanske inte är tänkt att utomstående ska förstå, men faktum är att det sitter många i kommunstyrelsen som inte är ledamöter i socialnämnden…

Samtidigt tycks det som om det mesta ska åtgärdas genom fler dokument. Det ska tas fram ett program för social hållbarhet (eller utarbetas ett sådant nu och i så fall av vem?), aktivitetsplanen ska konkretiseras och och ett styrdokument för arbetsmarknad ska utarbetas. Däremot saknar jag konkreta insatser för hur kommunen ska jobba med social inkludering.

Revisorerna anser att ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och socialnämnden när det gäller integration och arbetsmarknadsinsatser borde tydliggöras mer, men jag kan inte utläsa av yttrandet hur det ska ske. 

Revisorerna påpekar att kommunen fattade ett grundläggande beslut år 2017 om hur arbetet med integration skulle gå framåt. Sedan blev det byte av ordförande för kommunstyrelsen och dessutom en ny kommundirektör. Arbetet kom av sig, annat prioriterades och integrationsarbetet tog paus. 

Nu ska det beslutas om nya dokument, men kommunen behöver handling. Det är hög tid att det sker något ”på riktigt”. 

Näringslivsarbete

KPMG har på de politiska revisorernas uppdrag också granskat kommunens näringslivsarbete. (Granskningen kan laddas ner här.) Revisorerna är ganska nöjda, och skriver:

“Vår bedömning är att det finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning för kommunens näringslivsarbete. … Vi uppfattar att arbetet bedrivs med stort engagemang där aktiviteter och deltagande i olika forum etablerats i syfte att stärka företagsklimatet i kommunen. Näringslivsavdelningen arbetar i stor utsträckning med informationsförmedling och kontaktskapande.”

Det är kul att revisorerna, precis som undertecknad, noterar det “stora engagemang” som medarbetarna i Näringslivsavdelningen visar.

Kommunstyrelsen ska besluta om att följa revisorernas bedömning att det behövs en ny näringslivsstrategi från och med 2024 och att deltagande i nätverk och samverkansforum ska utvärderas, så att resurser som avsätts bidrar till de mål och resultat som beslutats.

De fyra sista ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige.

Uppfräschning av centrum

Förslaget är att medborgarförslaget “Uppfräschning av Vänersborgs centrum” ska anses besvarat. Förslaget handlar om åtgärder som kommunen inte kan utföra eftersom kommunen inte äger de objekt som medborgarförslaget avser.

Kallbadhus

Medborgarpartiets motion om att återuppbygga ett kallbadhus vid Skräcklan ska enligt förslaget avslås. Jag förstår inte riktigt motiveringarna. Det hänvisas till att det saknas förstudie och investeringsbeslut. Men ingen gör ju en förstudie om det inte finns ett förslag. Hur ska kommunen annars kunna bygga något? Eller är det helt enkelt så att Medborgarpartiet har använt fel ord i sin motion, nämligen att en “projektering” ska startas? Och en projektering kräver just förstudie och beslut.

Men tänker jag. Skulle inte detta kunna rättats till i så fall, på något sätt? Ska Medborgarpartiet behöva skriva en ny motion om samma sak – bara byta ut ordet “projektering” mot “förstudie”? Ja uppenbarligen.

I underlaget hänvisas det också till andra försvårande omständigheter som att kommunen saknar både friluftsstrategi och besöksnäringsstrategi. Arenan byggdes dock utan sådana strategier.

För övrigt vore det trevligt med ett kallbadhus vid Skräcklan, om det inte skulle bli så fruktansvärt dyrt… Det skulle också förutsätta att kommunen sköt av både Canadagäss och fiskmåsar. Och det vore ju i och för sig värt en del…

Obebodda hus

Sedan ska min motion om “kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” behandlas. Kommunstyrelsen ska föreslå fullmäktige att motionen ska anses besvarad – dvs den ska läggas i någon pärm. Eller papperskorg.

Efter genomläsning av tjänsteskrivelsen konstaterar jag att viljan saknas från tjänsteorganisationen. “Vi vill inte!” Det hänvisas till ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. Det är konstigt att arbetet fungerar i så många andra kommuner.

Alldeles i dagarna fick jag förresten se att även Kristianstad jobbar med frågan. På Kristianstads hemsida finns också en alldeles färsk rapport om hur man kan gå tillväga när man inventerar obebodda hus på landsbygden – se “Obebodda hus”. Rapportens slutord är värda att citeras:

“Baserat på mötena i fält upplever jag därför att de jag mött och pratat med har ett uppdämt behov av att känna sig betydelsefull i sin egen kommun. Om ödehusprojektet kan värna om att synliggöra landsbygdens betydelse för Kristianstads kommun betyder det att vi arbetar för en mer livskraftig landsbygd.”

I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om… För fler argument när det gäller öde/obebodda hus hänvisar jag till “V-motion: Öde hus” (här kan du läsa hela motionen) och “KF blev en fullträff + Öde hus” (om ett medborgarförslag i detta ämne).

Nedläggningshotade skolor

Till sist ska en motion av Tor Wendel (M) behandlas, “Motion om att erbjuda andra aktörer vid nedläggningshotade skolor ”. Det föreslås att fullmäktige ska avslå motionen.

Wendel menar att när en kommunal skola läggs ner så måste det vara lättare för andra (fristående) aktörer att ta över den. Han yrkar därför:

“införas en skyldighet för Vänersborgs kommun att erbjuda andra aktörer att ta över nedläggningshotade skolor”

När motionen behandlades i barn- och utbildningsnämnden så stod det bland annat så här i det yttrande som lämnades:

“Det är Statens skolinspektion som handlägger och beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman för förskoleklass, grundskola och grundsärskola med mera (skollagen 2 kap, 7§). Det ligger inte inom barn- och utbildningsnämndens uppdrag att avveckla kommunalt huvudmannaskap eller att erbjuda fristående aktörer att ta över en skola. … Barn- och utbildningsnämnden har ett ansvar att ha beredskap för att ta emot alla elever vilket gör att barn- och utbildningsnämnden inte kan räkna bort elever som kan komma att erbjudas plats hos en eventuell framtida fristående huvudman vid beslut om byggnationer.”

Jag stod bakom BUN:s yttrande då och gör det fortfarande. För övrigt ska Tor Wendel (M) ta plats som ordinarie ledamot i barn- och utbildningsnämnden efter årsskiftet.

Efter detta ärende så avslutas sannolikt sammanträdet med några avtackningar. Vill ledamöter och ersättare sedan äta en jultallrik så får de antagligen göra det hemma. Det verkar inte bli något avslutande samkväm efter mandatperiodens fyra år.

Men vem vet, överraskningarnas tid kanske inte är förbi.

Kategorier:arbetsmarknad, fastigheter, KFV 2022, KS 2022, landsbygd, Motion, Näringsliv

Hektisk vecka, först ut BUN

18 december, 2022 Lämna en kommentar

Det politiska livet i Vänersborg märker inte av att det lackar mot jul. Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN), på tisdag Kunskapsförbundet Väst och på onsdag kommunstyrelsen (KS)…

Kunskapsförbundets möte hålls på distans och blir kort, men både BUN och KS har tämligen omfattande och “tunga” dagordningar. Det blir svårt att hinna med julförberedelserna i hemmet – svärdotter, barn och barnbarn är ju på gång.

Så här ser dagordningen för BUN:s sammanträde ut i morgon måndag:

Sammanträdet börjar som sig bör med en verksamhetsuppföljning. Denna gång blir det många som ska prata inför nämnden – verksamhetschef, utvecklingsledare, elever, personer från det mobila skolteamet, närvarokoordinator, bitr. elevhälsochef och sex rektorer.

Ämnet är “uppföljning inom 7-9 med fokus på pojkar-flickor, fullföljda studier och behörighet”. Det låter som ämnen för en heldag, men så mycket tid har föredragshållarna naturligtvis inte. Det ska hur som helst bli mycket intressant. Jag ser nog särskilt fram emot att höra mer om de alltmer växande skillnaderna i skolresultat mellan flickor och pojkar och hur skolan möter det. Det tycks äntligen som om forskningen på det här området börjar hinna ikapp och “slå igenom”. (Se t ex en utmärkt artikel om lektor Fredrik Zimmerman på Fyrbodals hemsida – “Pojkarna i skolan”.) Det ska bli intressant att få veta mer om hur skolorna i Vänersborg arbetar kring detta. 

Årets sista månadsuppföljning ska avrapporteras. Även denna uppföljning, liksom förra månadens, gör mig lite fundersam. Fram till och med november står barn- och utbildningsnämnden på ett resultat på nästan +7,5 milj kr, samtidigt som årets prognos är ett plus/minus-noll-resultat. Jag vet dock att nämnden har en del större fakturor att betala t ex för ökade kostnader för skolskjutsar. Det är också möjligt att förskolor och skolor köper in läromedel och undervisningsmaterial så sent som möjligt på året. Men…

Några anser sannolikt att ett eventuellt överskott bara är positivt. Det tycker inte jag. Det ska inte finnas några pengar över så länge det finns behov i verksamheten, t ex behov av olika former av stöd till barn och elever. Men som sagt, det är inte säkert att det blir något överskott.

Det tunga ärendet imorgon är MRP 2023-2025, dvs budgeten för 2023. Alla nämnder ska utifrån fullmäktiges beslut i onsdags anta en detaljbudget. Det hinner flera nämnder inte med innan årsskiftet, men BUN gör det. Nämnden ska fatta beslut om både verksamhetsplan och detaljbudget.

Vid en genomläsning av verksamhetsplanen tycks det vara i stort sett samma plan som tidigare. Min känsla är att den ser likadan ut oavsett resurstilldelning. Nämnden och förvaltningen har höga mål och ambitioner och de arbetar man vidare med. Såvida det inte är några dramatiska förändringar, och det kan man nog inte säga att budgeten för 2023 innebär. Om det finns förändringar i verksamheterna så är de inte markerade i texten, och blir därför svåra att upptäcka för en fritidspolitiker.

Detaljbudgeten är precis som verksamhetsplanen, den är inte helt lätt att greppa. Det är svårt att se förändringar på en mer detaljerad nivå.

BUN har totalt sett fått en budget för 2023 på 951,3 milj kr. Det är 59,1 milj kr mer än i år.

Nämnden har liksom kommunens andra nämnder fått en inflationskompensation. De ökade kostnaderna för det nya pensionssystemet och löner betalas “centralt” i kommunen, men ingår i den summa som BUN har fått sig tilldelad. Nämnden har också fått kompensation till ökade hyror och ett extra tillskott, 6,9 milj kr, till ökad hyreskostnad för Öxnered skola. De 2 milj som nämnden fick i extra anslag till grundsärskolan i år på grund av att elevantalet ökade blir nästa år permanentat som ramökning. Det är likadant med det tillfälliga anslaget på 3 milj till elever i grundskolan med behov av särskilt stöd. Denna summa blir också en ramökning. Allt detta är naturligtvis pengar som behövs i förskola och skola, men det är inga ytterligare pengar till verksamheterna jämfört med i år.

Det görs en ny satsning. Kommunfullmäktige har avsatt 2,3 milj kr till fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. Däremot blev det inget av satsningen för att öka barnens vistelsetid i förskolan. Det har de ökade kostnaderna för kommunen satt stopp för.

Hur de ökade kostnaderna för skolskjutsar, läromedel, ev skolmåltider osv kommer att påverka BUN:s ekonomi och verksamhet nästa år framgår inte av texten. De kanske drabbar kommunen mer än nämnden. Det kanske till och med är så att statsbidragen är en osäkrare faktor för BUN än inflationen. Den nya regeringen verkar nämligen inte inse den ekonomiskt besvärliga situation som kommunerna befinner sig i.

Det blir nog en del frågor på nämnden imorgon, men det blir knappast några debatter. Det finns ju inga besparingsförslag i underlaget och det brukar vara sådana som kan “få igång” nämnden…

Utifrån nämndens budget, som alltså blev klar i onsdags, har förvaltningen räknat ut hur mycket som kommunen ska betala till de fristående verksamheterna i kommunen. Det är så vitt jag förstår inget att orda om.

BUN ska yttra sig över förslaget på “riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. Det är ett intressant och viktigt svar.

BUN ska upplysa kommunen om att:

“nämndens systematiska kvalitetsarbete … även måste utgå från att nationella mål uppfylls samtidigt som det också kan vara ett underlag för formulering och uppföljning av förväntade resultat inom ramen för den kommunala styrningen.”

Så är det, förskola och skola har en Skollag och nationella läroplaner att följa.

BUN tänker även påpeka att:

“all den verksamhet som nämnden ansvarar för inte alltid går att fånga i kvantitativa målvärden. Det innebär en risk att endast det som är mätbart följs upp och att fokus faller bort från den faktiska verksamheten och de behov som finns.”

Det finns en del andra synpunkter också. Det är ett bra yttrande som nämnden föreslås ska skickas vidare.

En förstudie ska genomföras om förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg. Då finns det möjlighet att mer i detalj:

“utreda framtida behov av förskoleplatser i förhållande till nuvarande kapacitet och tillfälliga lokaler samt att förslag på vart nya förskoleplatser kan tillskapas.”

Det behövs med andra ord ganska många fler förskoleplatser de närmaste 10 åren.

BUN ska också föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för byggnation av ny idrottshall i Mariedalskolan. Och det är på tiden. Idrottshallen borde ha byggts för länge sedan. Den nuvarande är varken ändamålsenlig eller tillräckligt stor.

Skolans klasser kan inte ens ha alla sina lektioner i Idrott och Hälsa i idrottshallen. Det finns inte plats, det finns inte schemautrymme för det. Och det trots att åk 6 tvingas ha sina lektioner på Idrottscentrum. Dessutom kan inte ett antal elever på särskolan vara i idrottshallen på grund av bristande anpassning och avsaknad av utrymningsvägar.

Det är lite av en skandal…

Det är tänkt att den nya idrottshallen ska byggas 2026, dvs skolan ska tvingas ha den gamla slitna hallen i ytterligare 4-5 år.

Det är inte bara Ströms Slott som bedriver enskild pedagogisk omsorg i kommunen, det finns också ett företag som heter Legolas Barnomsorg AB.

BUN har i maj förelagt Legolas att vidta åtgärder för att komma till rätta med brister som framkommit vid en tillsyn. Förvaltningen är dock inte nöjd med de åtgärder som har vidtagits, så nu ska nämnden besluta om att Legolas ska vidta ytterligare åtgärder.

De tre sista ärendena är inte så mycket att diskutera om.

Nämnden ska uppdatera barnomsorgsavgifterna. Det är ett rutinärende. De nya taxorna kommer att finnas på kommunens hemsida.

BUN ska överlämna ett yttrande om en revisionsrapport som granskade kommunens informationssäkerhet. Det var ganska lätt gjort – BUN fick inga anmärkningar av revisorerna.

Skolverket erbjuder Vänersborgs kommun att samverka för att:

“identifiera och genomföra insatser som höjer kunskapsresultaten och ökar likvärdigheten.”

Det handlar om Tärnan och Vänerparkens skola. Det sistnämnda är lite förvånande. Sannolikt är det följden av en tillsyn av Skolinspektionen. Men nämnden får sannolikt veta betydligt mer imorgon om vad som “har hänt” på Vänerparken.

Sammanträdet avslutas med att förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson informerar om vad som hänt sedan sist och även om det har dykt upp “något nytt”.

Sedan hade det varit jul, om inte kommunstyrelsen hade haft möte på onsdag.

Kategorier:Budget 2023, BUN 2022, jämställdhet

KF: Arbetsordning, Korseberg, Norra och hemlösa (2)

16 december, 2022 1 kommentar

Det var tänkt att kommunfullmäktige skulle revidera sin arbetsordning i onsdags. Det hade nog blivit så också – om nu inte Vänsterpartiet hade ställt frågor och kommit med invändningar…

Jag skrev i en tidigare blogg om några paragrafer i det nya förslaget som kunde ifrågasättas och förändras. (Se “KF (14/12): Premiär i Bojorten”.) Lutz Rininsland (V) noterade bland annat 32 § i arbetsordningen:

“Ordföranden har rätt efter samråd med presidiet att avvisa ett medborgarförslag om särskilda skäl föreligger.”

Det förklarades i tjänsteskrivelsen, som sammanfattade ärendet, att sådana “särskilda skäl” kunde vara:

“olämplighet, då flertalet ärenden inlämnas rörande samma sak eller annat missbruk av tjänsten.”

Rininsland ansåg att kommunen inte skulle avvisa medborgarförslag. Om det kom in något “olämpligt förslag”, vilket det inte har gjort hittills, så borde kommunen t ex svara att det här ingår inte i fullmäktiges kompetensområde – och bett om förståelse att medborgarförslaget inte kan tas upp. Kommunen borde visa respekt för kommuninvånarna.

Jag framförde mina synpunkter att replikskiften inte skulle begränsas till var sitt inlägg. (Se “KF (14/12): Premiär i Bojorten”.) Mitt yrkande var, som jag lämnade in skriftligt:

“Jag yrkar att varje talare vid replikskiften har rätt att göra högst två inlägg.”

Det visade sig att hela kommunfullmäktige måste vara enigt för att ändringar skulle kunna ske. Arbetsordningen återremitterades därför till kommunstyrelsen.

Lutz Rininsland (V) hade lämnat en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Den handlade om den infekterade frågan om en GC-väg på Korseberg, en GC-väg som på slutsträckan skulle gå genom den sista skogsdungen som fanns kvar i området.

Kommunfullmäktige anslog inga pengar till investeringen och därför blev det ingen GC-väg. Trots att det inte fanns några pengar så hade samhällsbyggnadsnämnden ändå “tjuvstartat” arbetet genom att hugga ner träd i skogsremsan… Kommunen tycks inte ha mycket till övers för träd och skogar… (Se “Har KF:s beslut följts på Korseberg?”. I bloggen finns länkar till i stort sett hela historien.)

Hur som helst. En invånare klagade för några veckor sedan till kommunen om att det inte byggdes någon GC-väg på Korseberg. Som jag uppfattade det, så var det inte själva sträckan genom skogen som invånaren beklagade sig över. Det var den längre sträckan från bostadsområdet på Korseberg, längs stranden till Gropbron.

Vänsterpartiet motsatte sig egentligen enbart sträckan genom skogen, inte resten av GC-vägen. Samhällsbyggnadsnämnden ville dock inte skilja ut skogssträckan från resten, så därför hade James Bucci (V) en gång i tiden yrkat avslag på pengar till hela GC-vägen. Jag citerar ut Rininslands interpellation:

“När ärendet om ansökan om tilläggsanslaget behandlades i samhällsbyggnadsnämnden, så framgår av texten i en reservation av ledamoten James Bucci, att invändningen endast gällde ”naturstigen/GC-vägen som skulle anläggas i den lilla skogskorridoren”, och inte alls det ”vackra promenadstråk längs vattenlinjen”, som skrivelsen från blivande boende på Sjöbodsvägen syftar till och där förvaltningen beklagar politikernas beslut.”

Det har uppenbarligen skett en missuppfattning eller ett misstag ansåg Rininsland. Han ville genom sina interpellation reda ut det hela och att promenadstråket/GC-vägen längs stranden skulle anläggas. Lutz Rininslands (V) fråga till Benny Augustsson (S) löd:

“Ser ordföranden möjlighet att navigera oss bort från missförstånd och prestigetänkande och föra hela ärendet fram till en positiv lösning?”

Det var också något Rininsland upprepade i fullmäktige. Augustsson (S) ville inte alls ta den bollen. Från talarstolen läste Augustsson upp hela sitt skriftliga svar. Där skrev han bland annat:

“Nu börjar det komma frågor om varför det inte byggs någon gång/cykelväg/naturstig från blivande boende på Sjöbodsvägen och jag vet att frågan kommer från andra i det området. Då tycker Lutz Rininsland att kommunstyrelsens ordförande som var för utbyggnaden och att den skulle med i tilläggsbudgeten ska navigera oss bort från missförstånd och prestigetänkande. Vad är det för missförstånd och vilket prestigetänkande är det Lutz Rininsland hänvisar till?”

Det var viktigare med prestige och stolthet än att för invånarnas skull försöka reda ut situationen, oavsett vems fel det var att det blev så här. Det blir nog till att skriva en motion till kommunfullmäktige…

Och på tal om motioner… Jag har skrivit en motion om att kommunen ska se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola. (Se “Norra skolan ska stängas”.)

Moderaterna Henrik Josten och Henrik Harlitz skrev i stort sett samtidigt en liknande motion. Men det var inte så konstigt. Norra skolan är ju den enda grundskola som faktiskt ligger i de centrala delarna av stan, och som inom en snar framtid hotas av att läggas ner som skola. Eller flyttas därifrån om man vill uttrycka det så.

Kommunfullmäktige beslutade att det ska utredas vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler. Det är dock inte vilka kommunala verksamheter som helst som jag skulle vilja se på Norra skolan. Det är förskole- eller skolverksamhet som motionen handlade om…

Jag avslutade mitt ganska korta anförande i onsdags med att referera till Jennys kommentar på en tidigare blogg (klicka här). Vårdnadshavare och barn/elever ska enligt Skollagen, 4 kap 13 §, få delta i forum för samråd där de ska:

“informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”

Och nedläggning eller flytt av en skola är just en sådan fråga som Skollagen syftar på.

Ida Hildingsson (V) ställde en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):

“Är det nu Vänersborgs kommun tänker ansöka om att få ta del av statsbidraget, har arbetet med fullmäktiges beslut kommit så långt att vi kan hävda att vi förbereder kommunens verksamhet enligt metoden Bostad först?”

Det handlade om den ovärdiga och akuta situationen för kommunens hemlösa. (Du kan ladda ner hela frågan här.) Benny Augustsson svarade ja på Hildingssons fråga och var genomgående positiv till de synpunkter som hon framförde.

Anm. Du kan läsa om fullmäktiges behandling av och beslut om budgeten för nästa år i ”KF: Budgeten spikad (1)”.

OBS! Inspelningen av kommunfullmäktiges sammanträde ligger nu ute i sin helhet på kommunens webb-TV!!

Kategorier:Interpellation, Kommunfullmäktige 2022, Korseberg, Nordstan, Skola och utbildning, socialnämnden, Vänsterpartiet

KF: Budgeten spikad (1)

15 december, 2022 Lämna en kommentar

Så var då det allra första sammanträdet med kommunfullmäktige avklarat i den nybyggda stora mötessalen Bojorten. Ja, den är så nybyggd så att den inte är riktigt färdigbyggd än. Bojorten lär stå värd för några möten till. Det sägs att byggnaden med lite tur ska stå kvar på sin plats i tusen år.

Det var samtidigt årets sista fullmäktige. De som trodde att det innebar att ledamöterna skulle bjudas på något extra så här vid juletider misstog sig dock. Det var bara kaffe och en liten kaka full med socker. Men så här i tider av återhållsamhet och ekonomiska svångremmar var det kanske på sin plats.

Nästan allt fungerade som det skulle under sammanträdet, även om det strulade med iPadarna för några ledamöter vid voteringarna. Det kan noteras att ordförande Annalena Levin (C) missade den “högtidliga” sammankomsten. Det kan bli så när politiken krockar med Sabaton och andra hårdrocksgrupper. I Levins ställe svingade fullmäktiges 1:e vice ordförande Anneli Guilotte (S) klubban med den äran. Vid sin sida hade hon 2:e vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), som också tog över ordförandeskapet i några ärenden.

Revisor Bengt Wallin började sammanträdet med att föredra en granskning om kommunens informationssäkerhet. Säkerheten hade blivit bättre sedan den senaste granskningen för några år sedan berättade Wallin, men samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden bedömdes dock ha en del kvar att göra när det gällde den interna styrningen och kontrollen. Kommunstyrelsen rekommenderades också att ta tag i en del saker kring bland annat teknisk säkerhet och uppföljning av informationssäkerhetsarbetet.

Den politiskt rutinerade Reidar Eriksson (S) föreslog, som ordförande i kommunens valberedning, att en Demokratiberedning skulle inrättas redan på gårdagens möte. Och det gjorde kommunfullmäktige. Sedan stod Eriksson kvar en lång stund i talarstolen. Han presenterade nämligen alla förslag till ledamöter och ersättare till kommunens nämnder och styrelser samt samarbetsorgan och kommunala aktiebolag. Det var många namn och partibeteckningar.

Det blev inga som helst diskussioner, utan valberedningens alla förslag röstades igenom enhälligt. (Du kan hitta nästan alla ledamöter och ersättare i bloggen “Personerna i nämnderna 2023-2026”.) Undertecknad bloggare valdes till en ordinarie plats i kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden. Det kan sannolikt ge uppslag till en mängd bloggar i fortsättningen också.

Sedan var det dags för Mål- och resursplan 2023-2025, med andra ord budgeten för 2023. Fullmäktige tog som bekant en budget i juni, men under valår ska även det nyvalda kommunfullmäktige fatta ett budgetbeslut.

I juni var det en budget från M+L som fick majoritet. Utsikterna för det denna gång var ganska små. Det märktes nästan. Det var ingen debatt alls. Det kan kanske också ha berott på att det inte fanns så mycket pengar att fördela på grund av det mycket kärva ekonomiska läget. Hur som helst, representanter för de olika partierna presenterade sina budgetförslag, några lite längre, andra ganska kortfattat. Och det tog sin tid. Men det var ingen debatt.

Ärendet var upplagt så att en representant för varje parti hade ett anförande om helheten av respektive budgetförslag och sedan gick man igenom nämnd för nämnd. Då fick de som satt i nämnderna tala.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade ett av de längre anförandena. Han presenterade kommunstyrelsens förslag, vilket var det gemensamma förslaget från de styrande partierna – S, C, KD och MP. Eller “Fyrklövern” som Bo Carlsson (C) senare kallade de fyra partierna. Jag vet inte om det var en kupp, Carlsson ville kanske antyda att det i verkligheten är centern som styr Vänersborg… Fyrklövern är ju Centerpartiets symbol.

I TTELA beskrev Niklas Johansson budgetförslagen på ett kortfattat, bra och korrekt sätt redan innan debatten i fullmäktige – se “Krympande marginaler pressar budgetförslagen”. Johansson och TTELA refererade sedan själva fullmäktigedebatten i dagens TTELA. (Se TTELA “De styrande partiernas budget vann i fullmäktige”.)

“Fyrklöverns” budget var det minst sparsamma av alla budgetförslag, med undantag av Vänsterpartiets. De styrande partiernas förslag skulle ge ett prognostiserat resultat på endast +5 milj kr.

“Det är ett väldigt lågt resultat, men vi föreslår inte några generella besparingar.”

Det sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) både till TTELA och från talarstolen. Augustsson sa vidare i fullmäktige att förslaget ökade den ekonomiska ramen för barn- och utbildningsnämnden med totalt 22 milj kr, varav 17 milj var helt nya pengar. Av dessa pengar ska 2,3 milj gå till arbetskläder för personal i förskola och fritidshem, 2 milj till grundsärskolan och 3 milj till elever i behov av särskilt stöd. De två sistnämnda posterna var dock inga nya pengar. Dessutom ska nästan 2 milj kr gå till att göra musik- och kulturskolan avgiftsfri.

Däremot lyste extra pengar till Socialnämnden med sin frånvaro, trots att nämndens kostnader kommer att öka nästa år. Dan Nyberg (S), som är ordförande i socialnämnden, insåg att det skulle bli ett tufft år. Han “tröstade” sig dock med att förslaget från moderaterna och liberalerna var ännu tuffare. Det budgetförslaget skulle innebära 9 milj kr mindre än de styrande partiernas förslag.

M och L ville nämligen i sitt budgetförslag sänka budgetramarna för alla nämnder med 0,85%. Det skulle innebära en besparing på 28 milj kr. De två borgerliga partierna, “mikroalliansen”, ville ha ett överskott som en reserv till räntehöjningar, ökade kostnader på grund av inflationen osv. Det var oansvarigt ansåg Henrik Harlitz (M) att lägga ett förslag med bara en felräkningsmarginal. Liberalernas Peter Göthblad sa:

“Vi tar ett ansvar. RUR är en bra buffert. Sparar vi idag säkrar vi kommunens framtid.”

Henrik Josten (M) sa med anledning av Dan Nybergs kommentar:

“Vi vill spara i ladorna för en ännu värre kris i framtiden.”

Det lät som om ledamöterna från de två borgerliga partierna hade fått förhandsbesked om vilken politik deras partier i regeringen tänkte föra de närmaste åren…

Sverigedemokraterna lade samma budgetförslag som i juni. Det gjorde egentligen Medborgarpartiet också, fast de hade tagit bort kravet på en äldreombudsman.

Vänsterpartiet hade ett eget budgetförslag. Det tänkte jag redogöra för i en kommande blogg.

Det blev naturligtvis en mängd voteringar när det var dags för beslut. Fullmäktige skulle utse motförslaget till kommunstyrelsens budgetförslag, dvs förslaget från “Fyrklövern” (S+C+KD+MP). I den första voteringen vann Vänsterpartiets förslag mot Medborgarpartiets. Sedan fick SD:s förslag fler röster än V:s och förslaget från M+L gick segrande ur voteringen med SD.

Det var två förslag kvar. Budgetförslaget från den styrande “Fyrklövern” fick 27 röster, medan förslaget från M+L bara fick 11 röster. SD och MBL avstod nämligen från att rösta. För Vänsterpartiet var valet lätt mellan de två förslagen – V röstade på de styrandes förslag.

Det är alltså budgetförslaget från S+C+KD+MP som blir kommunens budget för år 2023.

I kommande bloggar tänkte jag redogöra för övriga ärenden och för Vänsterpartiets budgetförslag.

Anm. Du kan läsa mer om fullmäktige i bloggen ”KF: Arbetsordning, Korseberg, Norra och hemlösa (2)”.

OBS! Inspelningen av kommunfullmäktiges sammanträde ligger nu ute i sin helhet på kommunens webb-TV!!

Kategorier:Budget 2023, Kommunfullmäktige 2022

Lucia

13 december, 2022 1 kommentar

I natt kom Lucia ner till Miðgarðr (Midgård) – från Valhall, eller var hon nu befinner sig mellan högtiderna. Hon kom i sin vita klädnad för att gästa och hjälpa oss dödliga.

Lucianatten är nämligen en farlig natt, övernaturliga makter är i rörelse bland skuggorna. Därför är det bäst att hålla sig inomhus, och hålla koll på troll, tomtar och onda andar. Du gjorde väl det, du var väl uppe i natt och vakade…? 

Det är årets mörkaste tid, tiden då nätterna är som längst och dagarna som kortast. Det är tiden då kärleks- och fruktbarhetsgudinnan Freja, och även hennes bror Frej, stod i centrum för den hedniska kulten. Det gällde att besvärja ljusets makter för att få solen och ljuset, och fruktbarheten, att återvända.

Den kristna kyrkan kunde naturligtvis inte acceptera att göter och svear firade en högtid till en hednisk gudinna. Och en kärleks- och fruktbarhetsgudinna dessutom! Nä, det skulle vara den oskuldsfulla, och kyska, jungfru Maria som skulle vara förebilden för alla kvinnor.

Hur skulle kyrkan lösa detta intrikata problem? Naturligtvis kunde den inte avskaffa en högtid – en fest. Det skulle folket aldrig acceptera. Men kanske kunde människorna få fortsätta fira, men av någon annan orsak…? Typ en kristen orsak…

Ett annat namn på fruktbarhetsgudinnan Freja var Lusse. Det var en framkomlig väg. Kyrkan hittade ett okänt katolskt helgon på Sicilien vars namn påminde om namnet Lusse – Lucia! Och varför inte? Kyrkan gjorde om Lusse/Freja till ett kristet helgon… Lucia betydde också ljus, och ljus var ju förknippat med Freja. Bingo typ.

Kyrkan har lyckats tämligen bra med att forma om hednakulten. Men inte till 100 procent – när alla äter sin lussekatt så säger ingen ”luciakatt” eller ”luciabulle”… Det säger en del om att Lusse/Freja ändå finns kvar någonstans i våra medvetanden. Katten var ju Frejas heliga djur…

Och glöm inte. Lucias dag är kort, snart är mörkret över oss igen. Och med mörkret kan de övernaturliga makterna komma tillbaka. Det är bäst att hålla sig inomhus…

Kategorier:högtid, helgläsning

KF (14/12): Premiär i Bojorten

11 december, 2022 1 kommentar

På onsdag avslutar kommunfullmäktige det politiska året med ett sammanträde i den nybyggda och nyinvigda Bojorten.

Sammanträdet börjar redan kl 08.30. Det beror framför allt på att budgeten för nästa år ska behandlas och beslutas. Och ett budgetärende, kommunfullmäktiges i särklass viktigaste beslut, brukar ta tid. Det är många talare som vill säga sitt och självklart vill också alla partier profilera sig och framföra sina synpunkter på hur kommunen ska hantera sina ekonomiska medel 2023.

Så här ser fullmäktiges dagordning ut:

De flesta ärenden är tämligen rutinmässiga och jag har beskrivit dem när de var uppe i kommunstyrelsen för ett tag sedan. Jag upprepar inte det utan hänvisar till “KS (30/11): Budget, tåg mm”.

Ärende 3, “Val av styrelser och nämnder mm”, har ibland tagit ganska lång tid att avhandla, men det har ändå alltid slutat med att valberedningens förslag har fått bifall. Denna gång säger förhandstipsen att ärendet kommer att gå relativt snabbt och lätt. Jag presenterade valberedningens förslag till nämnder och styrelser i min förra blogg – “Personerna i nämnderna 2023-2026”.

Kommunfullmäktige ska också göra en del revideringar av arbetsordningen. Det är bland annat några uppdateringar på grund av den digitala tidens närvaro, t ex att det inte längre ska annonseras i lokalpressen eller att fullmäktiges handlingar inte längre behöver finnas i pappersform i sammanträdessalen.

Några andra förslag kan det däremot bli diskussioner kring.

I 32 § i arbetsordningen står det:

“Ordföranden har rätt efter samråd med presidiet att avvisa ett medborgarförslag om särskilda skäl föreligger.”

Det förklaras i tjänsteskrivelsen, som sammanfattar ärendet, att sådana “särskilda skäl” kan vara:

“olämplighet, då flertalet ärenden inlämnas rörande samma sak eller annat missbruk av tjänsten.”

Det har som jag ser det inte varit några “olämpliga medborgarförslag” under de år som invånarna i Vänersborgs kommun har haft möjligheten att lämna förslag. Så jag förstår inte varför det ska införas en sådan skrivning. Däremot har vi haft medborgarförslag som har tagit upp samma saker, framförallt en sak… Det har nog blivit 5-6 medborgarförslag som har handlat om att Vänersborg ska införa avgiftsfria Seniorkort från 65 år. Nu är det som bekant 75+ som gäller.

Det är svårt att se att de som föreslår en sänkning till 65+ missbrukar möjligheten att lämna förslag. Det är sannolikt inte alls deras mening. Om förslagen kasseras, slängs i papperskorgen, skulle de istället antagligen uppfatta detta som både sårande och förolämpande, kanske till och med kränkande. Dessutom så antar jag att det är enkelt att lämna ett svar på ett sådant förslag eftersom berörda tjänstepersoner har möjlighet att återanvända de gamla svaren…

Jag reagerar också lite på att möjligheten att lämna medborgarförslag kallas ”tjänst”. Det låter som om politikerna gör invånarna en ”tjänst” när de får föreslå något och inte som det demokratiska verktyg som det är.

I 45 § står det att fullmäktigeberedningar ska väljas före årsskiftet. Samtidigt föreslår valberedningen att valet av demokratiberedning ska bordläggas till nästa år… Paragrafen, som än så länge är ett förslag, borde formuleras om.

Själv tänkte jag yrka att 26 § ska ändras. Det har stått och föreslås fortsätta stå:

“Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst två minuter för en replik med anledning av vad en talare anfört. Ett sådant inlägg bör göras omedelbart efter den talare som föranlett repliken. På detta inlägg har talaren rätt att genast svara (genmäla) under högst två minuter.”

Många kommuner låter talarna ha två repliker per person i ett replikskifte. Jag tänkte föreslå det. Det skulle vitalisera och göra debatterna i kommunfullmäktige intressantare tror jag. Dessutom kan det också spara tid. Debatterna är sällan avslutade efter var sin replik. Då händer det att en av talarna begär ordet igen, vilket leder till att samma diskussion uppkommer en gång till. Det tar mer tid och det gör det också svårare att följa “tråden”, inte bara för övriga fullmäktigeledamöter, utan också för t ex radiolyssnare.

I Trollhättan har de en formulering i sin arbetsordning som jag tänkte att Vänersborg kan ta efter:

“Vid replik äger varje talare rätt att göra högst två inlägg.”

För övrigt är Vänsterpartiet mot tidsbegränsning av talartiden för anföranden. Det diskuterades av gruppledarna redan efter förra sammanträdet. (Se ”KF (23/11): Kort möte”.) Fri talartid torde börja gälla redan på onsdag.

Lutz Rininsland (V) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) om GC-vägen på Korseberg. Det är nog inte helt omöjligt att det lämnas in fler interpellationer, frågor och motioner i början på veckan.

Som vanligt är kommunfullmäktiges sammanträden offentliga, dvs öppna för allmänheten. Det börjar alltså redan kl 08.30 på onsdag. I kommunens nya mötessal – Bojorten!

Kategorier:Kommunfullmäktige 2022

Personerna i nämnderna 2023-2026

8 december, 2022 1 kommentar

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige för sista gången detta år. Två extra viktiga beslut ska fattas. Fullmäktige ska dels fastställa budgeten för år 2023 och dels ska ledamöter och ersättare i alla nämnder och styrelser mm utses för de kommande fyra åren.

De flesta kommuninvånare, i varje fall de jag stöter på, tycks allra mest intresserade av det sistnämnda – vilka personer ska sitta i den och den nämnden. Och det är tydligen en särskild nämnd som tilldrar sig mest uppmärksamhet. Senast idag fick jag på kommunens “Frukostforum” vid två tillfällen frågan – vilka ska sitta i byggnadsnämnden…?

Kommunens valberedning hade sitt möte förra veckan. Där är alla kommunens 9 partier representerade. Valberedningen enades om ett förslag, som i och med kallelsen till onsdagens fullmäktige är offentligt. Självklart är inget bestämt förrän beslut har tagits, men det brukar inte bli några överraskningar

För att stilla nyfikenheten så tänkte jag redovisa valberedningens förslag. (Jag tar inte med riktigt alla uppdrag, bland annat beroende på en del oklarheter.)

Det kan vara bra att veta att S+C+KD+MP har beslutat att samverka för att tillsammans styra kommunen kommande mandatperiod. De har 23 mandat i kommunfullmäktige. M+L+V+MBP har ingått en teknisk valsamverkan. Det innebär att partierna samverkar vid fördelningen av platserna i nämnder och styrelser. Det är alltså inget politiskt samarbete. Hela oppositionen, inklusive SD, har tillsammans 28 mandat.

Anm. Demokratiberedningen utses när kommunfullmäktige har beslutat att det ska tillsättas en beredning. Den kommer dessutom med all sannolikhet att få utökade uppgifter, och heta Demokrati- och jämställdhetsberedningen. Det finns även en oklarhet om valbarheten i beredningen.

De här personerna ska alltså tillträda den 1 januari 2023 och inneha förtroendeuppdragen till den 31 december 2026.

Anm. Det går att ladda ner hela listan som pdf genom att klicka här.

Anm. Här kan man hitta vilka som sitter i fullmäktige de närmaste 4 åren.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Nämnder och styrelser, Val 2022

Inget beslut om Juta!

6 december, 2022 Lämna en kommentar

Byggnadsnämndens sammanträde slutade i ett “västgötaklimax”. Ärendet om Davidssons tomtplatsavgränsning på Juta lyftes bort från dagordningen. Det bestämde ordförande Bo Dahlberg (S).

Det betyder med andra ord att det varken diskuterades eller fattades något beslut om Juta idag.

Det var nog flera ledamöter i nämnden som var glada över Dahlbergs beslut, kanske tjänstepersoner också. Även Bengt Davidsson är nöjd. Han hade faktiskt framfört till förvaltningschef Sandin att han hade fått mer underlag som han gärna ville att nämnden skulle beakta inför beslutet.

Nu kommer alltså ärendet Juta upp först nästa år och då har kommunen en ny nämnd på plats. Det är ju först efter årsskiftet som valresultatet i september slår igenom i kommunernas nämnder och styrelser. (Det är bara i kommunfullmäktige som valresultatet avspeglas i stort sett omgående.)

Byggnadsnämndens ledamöter, liksom samtliga nämnders och styrelsers, utses av kommunfullmäktige nästa onsdag. Jag har dock sett valberedningens förslag och jag tror inte att förändringen av ledamöter missgynnar Davidsson… 

Med dagens sammanträde tackade ordförande Bo Dahlberg (S) för sig. Han har suttit i byggnadsnämnden i många år, men nu tänker Dahlberg syssla med annat. Liksom flera av de andra ledamöterna.

===

Tidigare bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, strandskydd

Juta: Det tar aldrig slut! (4)

5 december, 2022 4 kommentarer

Anm. Den här bloggen är en fortsättning på bloggen “Juta: Det tar aldrig slut! (3)”.

Det kan inte vara lätt att vara en “vanlig” kommuninvånare och få byggnadsförvaltningen emot sig. Det krävs tid och antagligen en hel del pengar för att få sin sak prövad på ett rättvist sätt. Och antagligen också uppbackning av TV och tidningar…

Jag har skrivit ganska många bloggar om paret Davidssons kamp. Många gånger har jag tänkt att det här blir den sista, nu får Davidssons på Juta rätt. Men icke. Byggnadsförvaltningen stretar emot och hittar hela tiden nya argument. Eller rättare sagt, tjänstepersoner hittar på nya argument, och det på ett ibland osedvanligt finurligt och kreativt sätt….

I avsnittet ”Bedömning strandskyddsdispens och tomtplatsavgränsning” fortsätter byggnadsförvaltningen att bevisa att den historiska, naturliga och ”lagliga” tomtgränsen ska gå strax “höger” om vägen, dvs vägen ska ingå i Davidssons tomt. Och ingen annanstans, inte där Davidsson föreslår att den ska finnas.

Förvaltningen skriver:

“Utifrån förhållandena på platsen, studerande av äldre flygbilder och övrig information i ärendet bedömer Miljö- och byggnadsförvaltningen att tomten sträcker sig fram till och med grusvägen.”

Under 5 år var förvaltningen lika säker på att vägen inte skulle ingå… SVT:s och TTELA:s argumentation övertygade dock till sist byggnadsförvaltningen. Och så finns det de som säger att tjänstepersonerna på förvaltningen inte kan ändra uppfattning…

Förvaltningen anser också att den nya tomtplatsavgränsningen är perfekt därför att den även tillgodoser allmänhetens intressen:

“I norra delen av fastigheten finns ett djupt dike som är svårt att passera. Tomtplatsavgränsningen svänger därför västerut i norra delen, så att det ska vara möjligt att passera diket och ta sig vidare norrut.”

Det gjorde med andra ord inget att Davidsson tog bort bron. Han behöver inte sätta tillbaka den, förvaltningen fixar passagen för allmänheten ändå.

Jag skulle vilja se äldre och folk som, precis som Bengt Davidsson, har lite besvärligt att röra sig att ta sig över diket…

Byggnadsförvaltningen anser inte att gräsmattan mellan grusvägen och älven har nyttjats som tomtmark sedan 1950-talet. Då bortser förvaltningen bland annat från att det har funnits staket, till och med taggtrådsstaket, från i varje fall 1969 när Landstinget tog över Juta från staten. Och skyltar som talade om för allmänheten att området var privat. Hur skulle allmänheten kunna ha fritt tillträde till gräsmattan? Det försöker inte tjänstepersonerna svara på, för dom finns inte ens frågan.

Det staket som förvaltningen faktiskt nämner, som syns på ett fotografi från 1951(!), skrev jag om i min förra blogg. Det staketet skulle inte utestänga människor ansåg förvaltningen, utan “innestänga” tamdjur och grödor…

I sin bevisföring hänvisar förvaltningen upprepade gånger till flygbilderna över Jutatorpet. De visar, skriver förvaltningen, att marken framför torpet:

“inte var privat när strandskyddslagstiftningen kom 1975”

Det här är bilderna som bevisar att marken inte var privat, dvs att Davidsson har fel och byggnadsförvaltningen rätt:

 

Flygfotografierna är så suddiga att det inte går att bevisa någonting med dem. Fotona visar inga som helst detaljer. Det går inte att se staket, skyltar, trädgårdsland eller rasthagar. Och eftersom jordbrukaren söder om Juta inte odlade något på sin mark så har den samma grådaskiga färg som Jutatomten, där det inte heller odlades något. (Jag utvecklade detta mer i bloggen “Davidsson: Ianspråktaget? (2/4)”.)

Jag måste säga att jag tycker att det är ganska magstarkt av förvaltningen att använda dessa suddiga bilder som bevis och som dessutom ger så stora och förödande konsekvenser för paret Davidsson. Särskilt som förvaltningen har fått till sig vittnesmål från Lave Thorell och jordbrukaren. När jag har skrivit mina bloggar har den bilden som Davidsson ger bekräftats av en som har arbetat på Östra Klinikerna, tre kvinnor som red på Juta i sin ungdom samt även av tidigare ägare till Jutatorpet.

Det finns sannolikt ännu fler, eftersom många vänersborgare har gått förbi Juta och som har sett att förvaltningens beskrivning inte är korrekt.

Tjänstepersonerna använder vartenda halmstrå. De skriver angående sin tomtplatsavgränsning:

“Bedömningen ligger i linje med tidigare domslut i ärendet.”

Det är ett slags cirkelbevis. Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen utgick helt från det underlag som skickades från byggnadsnämnden/-förvaltningen, de vägrade dessutom att åka till Juta och göra syn på plats. Och nu “återanvänder” samma byggnadsförvaltning, som själv anser att den gjorde fel den gången (det är ju därför som beslutet ska omprövas av nämnden imorgon), samma underlag en gång till. Sedan kan man ju undra hur utbildade domare och yrkespersoner kan besluta och döma att en tomtplatsavgränsning ska gå över en altan. Det inger knappast respekt för rättsväsendet. (Se vidare “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)”.)

En liten notering i detta avsnitt. Förvaltningen skriver att marken på Juta i äldre tider har använts för:

“…bete, ängsmark med slåtter eller åker…”

Helt plötsligt talas det om åker. Var fick tjänstepersonerna det ifrån? Åker? Om vi håller oss 50 år tillbaka i tiden så har det aldrig funnits någon åker. Det har inte ens byggnadsförvaltningen hävdat tidigare. Vilket tidsperspektiv använder Vänersborgs byggnadsförvaltning? Och slåtter såg vi i den förra bloggen var en missuppfattning…

Bengt Davidsson har skickat några av mina bloggar som underlag för “sin sak”. Förvaltningen har faktiskt svarat på ett av argumenten. Jag skrev nämligen i en blogg (se “Davidsson: Ianspråktaget? (2/4)”):

“Det kan också konstateras på fotografierna från 1960 och 1975 att vägen på Juta hade en annan sträckning än idag. Den gick betydligt längre från huset. Mellan vägen och huset var det ett tämligen stort område på gräsmattan. Det torde även byggnadsförvaltningen kunna se att åtminstone den delen var ianspråktagen. Det är dock lite svårt att se hur stort detta område var, jag redovisar några bilder senare som ger en bättre uppfattning. Det är också så att älven har ätit upp en ganska stor del av marken.”

Självklart hittade förvaltningen något fel i det här avsnittet, annars skulle den inte ha tagit med det långa citatet. (Eftersom det är det enda citatet som är med från mina bloggar förutsätter jag att byggnadsförvaltningen inte har hittat några andra fel i dom…)

Byggnadsförvaltningen argumenterar mot min text (citatet):

“Att vägen skulle gått längre ner tidigare än idag är inget som stöds i något av de flygfoto som finns tillgängliga. Gräsytan mellan huset och vägen var större då huset var mindre. Förutom att vägen rätats ut något efter 2016 har den samma läge i flygfoto från 1960, 1975 som i nutid. Mätningar från fastighetsgränsen nere vid älven (som inte ändrats) visar att det är ungefär 44 meter från tomtgränsen nere vid vattnet upp till vägen på alla 3 flygfoton (bilder finns i slutet på denna skrivelse). De äldre foton som finns med i materialet som visar en klippt gräsmatta ovanför vägen, på andra sidan vägen staket och att det innanför staketet ner mot älven är det mer vildvuxet stödjer därmed förvaltningens bedömning.”

Det här vildvuxna är intressant eftersom det var en rasthage för ponnyhästar och inte en odling.

Det finns bilder med i underlaget. Jag väljer två av dem, eftersom samtliga bilder visar samma sak.

Enligt Bengt Davidsson uppgav förvaltningschefen att han hade använt tumstock vid mätningen på flygbilderna.

   

Tumstock och mätning på ett kontor? Det lät inte förtroendegivande, men det var nog bara på skämt. Men det kunde inte vara lätt att mäta, flygfotona tycktes inte vara tagna från samma höjd.

Davidsson ville kontrollera. Han tog fram måttbandet. Och fick ett annat resultat. Jag trodde honom inte riktigt, utan åkte till Juta för att kontrollera – Bengt…

Det var inte 44 meter från vägen till fastighetsgränsen nere vid älven som förvaltningschefen fått mätningen till, inte i nutid. (Av förståeliga skäl kunde inte Davidsson kontrollmäta avståndet 1975…) Måttbandet visade att det var 48 meter! Det betyder att tomtplatsavgränsningen borde ritas 4 meter från vägen och ner på gräsmattan. ..

Det blir ganska många kvadratmeter gräsmatta. Och kanske får det gamla trädgårdslandet, som en tidigare ägare har anlagt, men som Davidsson måste ta bort med hot om vite, plats inom tomtplatsen…

Jag skrev i min blogg att vägen gick betydligt längre från huset förr i tiden. Byggnadsförvaltningen hade rätt, ordet “betydligt” borde inte ha stått med.

Det är svårt att låta bli att undra hur byggnadsnämnden ska besluta imorgon tisdag när till och med en enkel mätning tycks ha blivit fel… Och är det någon som tvivlar på Bengts måttband är det bara att ta med sig tumstocken till Juta och kontrollmäta. Någon i förvaltningen borde nog göra det. Om det nu spelar någon roll – byggnadsförvaltningen brukar ju i detta ärende lita mer på fotografier än på folk som har sett verkligheten…

För övrigt vill paret Davidsson ha några meter till på sin gräsmatta. De tycker att typ 20 meter av fastigheten borde räcka till allmänhetens fria passage. Särskilt som Davidsson förbinder sig att sätta upp bron över bäcken igen vid ett positivt beslut.

I slutet på tjänsteskrivelsen skriver byggnadsförvaltningen till politikerna:

“Förvaltningens uppgift är inte att ha synpunkter på gällande lagstiftning eller rättspraxis utan att göra en bedömning utifrån densamma och presentera ett beslutsunderlag till politiken.”

Det är högtravande och viktiga ord. Om tjänstepersonerna följde dom och dessutom objektivitetsprincipen, som är inskriven i Sveriges grundlag, så hade det kanske funnits hopp om byggnadsförvaltningen i Vänersborg. Det hade inte glatt bara paret Davidsson på Juta utan väldigt många invånare i Vänersborgs kommun.

Vi hoppas och tror att byggnadsnämnden på sitt sista sammanträde denna mandatperiod ska fatta ett bra och positivt beslut för en kommuninvånare.

Dum spiro spero.

===

6/12. Vad beslutade byggnadsnämnden? Läs ”upplösningen” – ”Inget beslut om Juta!”.

===

Tidigare bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd

Juta: Det tar aldrig slut! (3)

4 december, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Den här bloggen är en fortsättning på bloggen “Juta: Det tar aldrig slut! (2)”.

Byggnadsförvaltningen utvecklar sin motivering och argumentation för att den stora tomten på Juta, gräsmattan, inte kontinuerligt har varit ianspråktagen. Förvaltningen kommer fram till slutsatsen att tomtplatsavgränsningen ska dras direkt vid vägen som går förbi “Jutatorpet”. Gräsmattan ska “tillhöra” allmänheten. Paret Davidsson ska inte få anlägga något trädgårdsland eller sätta upp något växthus, trots att de bor på landsbygden och trots att i stort sett alla villaägare i kommunen, i t ex Nordstan eller på Mariedal, har det.

Det kan väl tilläggas att det inte finns några möjligheter att anlägga t ex trädgårdsland på andra sidan Jutahuset. Där består tomten bara av berg. (Se foto.)

Byggnadsförvaltningen inleder sin ”bevisföring” med en historisk beskrivning av Jutatorpet. Som vanligt med fragmentariska och utvalda fakta. Det börjar med ett citat från Västarvets “Kulturhistorisk byggnadsinventering nr 38”, Väne-Ryrs socken och del av Vänersborgs stad från 1995. Där står det bland annat följande beskrivet om Restad 3:2:

“Torpmiljö belägen i skogsbrynet vid öppen betesmark i en sluttning mot Göta älv. Torpet Juta hör samman med Restad f d sjukhus eller Östra klinikerna. Det är beläget ca en km nordost om sjukhusområdet och har använts som utflyktsmål för patienterna.”

Det är naturligtvis ingen slump att tjänstepersonerna har valt just detta citat. Orsaken är självklart att begreppet “öppen betesmark” finns med i texten. Det för ju direkt tankarna till att Juta var en jordbruksfastighet på 1990-talet och kanske till och med att djur gick där och betade.

Det är dock mycket oklart och inte definierat vad begreppet “öppen betesmark” står för. Blir det t ex betesmark om ingen klipper gräset? Blir det automatiskt betesmark om det finns hästar på marken? Och om det inte finns hästar?

Citatet är knappast bevis för någonting. Och Juta var ju bevisligen ingen jordbruksfastighet och det bedrevs inte heller något jordbruk. Däremot hade en person, som arrenderade Juta vid den här tiden, 1995, upplåtit sin mark till en paddock. Där höll ett antal ponnyhästar och tjejer till på 80- och 90-talen. (Personen arrenderade marken en längre tid.) Enligt flickornas, numera kvinnornas, egna uppgifter var de i stort sett där varenda dag. De byggde själva upp en paddock med egna hinder, spår osv.

En av kvinnorna ritade upp denna karta över hur det såg ut på Juta när hon var där och red:

Hon berättar att utanför paddocken var gräset alltid klippt och det såg ut som det gör på Juta idag. Gräsklippet gavs till hästarna. Hon kommer tydligt ihåg taggtrådsstängslet som avgränsade Jutafastigheten söderut mot jordbrukarens mark. Det fanns också skyltar som angav att området var privat. Det minns hon med bestämdhet. Det råder inte någon som helst tvekan fortsätter hon, hela området (gräsmattan) var privatiserad, eller som det heter med ett “finare” ord – ianspråktaget. Det var ingen allmänhet som rörde sig på Juta – mer än längst ner vid älvkanten..

Och precis när jag ska publicera denna blogg, så får jag meddelande från ytterligare en av tjejerna som red på Juta på 1980- och 1990-talen. Hon bekräftar att den ritade kartan ovan är korrekt. Och inte bara det, hon ger en upplysning om ett förhållande som har förvirrat mig något. (Det vet de som har läst samtliga bloggar…) Tjejerna, och jag tar för givet arrendatorn, utökade senare med en rasthage så att själva paddocken hamnade inne i hagen. Med den upplysningen tror jag att alla vittnesmål stämmer överens. Utom de om att Juta användes till jordbruk och boskapsskötset som byggnadsförvaltningen i Vänersborg anför…

Med citatet får tjänstepersonerna det att låta som om Juta var något annat än vad det var. Det är otroligt osakligt och ett sätt att förvanska verkligheten – i syfte att inte gå Davidsson till mötes. (Tjänstepersonerna återkommer dessutom senare till citatet från byggnadsinventeringen.) 

Tjänstepersonerna på byggnadsförvaltningen berättar vidare att bostadshuset uppfördes 1900 och är om- och tillbyggt 2012 eller senare. Det visar flygbilder över fastigheten skriver förvaltningen. Jag reagerar lite på förvaltningens bristande kunskaper, borde inte en byggnadsförvaltning ha koll på byggen i kommunen?

Historiebeskrivningen följs av ett mycket centralt avsnitt i byggnadsförvaltningens “bevisföring”. Jag börjar med att citera hela avsnittet:

“Sökande har med skriftlig handling och fotografier visat att torpet var bebott på 1950-talet och i början av 1970-talet. Barnbarn till den dåvarande ägaren skriver att gräsmattan framför huset användes för odling och bete, en markanvändning som hör samman med torpmiljön, bostadshuset och stallbyggnaden med lada. Markanvändningen bekräftas av fotografier från 1950 och 1951 samt av ovan nämnda byggnadsinventering. Ett fotografi visar en äng med högt gräs, bilden är sannolikt tagen innan sommarslåttern framför bostadshuset. Ett annat fotografi visar ett snötäckt jordbrukslandskap med en enkel hägnad utmed ett åkerdike.”

Alla de fotografier som förvaltningen hänvisar till finns inte med i underlaget till byggnadsnämndens sammanträde på tisdag, vilket är lite märkligt. Det kunde ha varit på sin plats om politikerna, som är de som ska göra överväganden, värdera och fatta beslut, hade fått se och tolka bilderna själva…

Jag har begärt ut alla handlingar i Jutaärendet, vilket inkluderar också allt som Davidsson har skickat in. De enda foton som det skulle kunna vara fråga om är de här:

Jag kan riktigt se eller förstå att de här två bilderna skulle bevisa att Jutatorpet var bebott på 50-talet. De här fotografierna bevisar som jag ser det ingenting.

Sedan kan man väl undra, 1950-talet – vad har det med Davidsson att göra 2022? Och inte hittar jag några bilder från 1970-talet i alla handlingar som jag har fått.

Förvaltningen skriver att “barnbarn till den dåvarande ägaren skriver att gräsmattan framför huset användes för odling och bete…”. Det finns inget dokument i handlingarna om detta. Bengt Davidsson påminner sig dock att han har lämnat en lapp från ett barnbarn 2018. Barnbarnet var född 1962 så “lappen” torde i så fall handla om 70-talet. (Det är möjligt att jag kan få tillgång till “lappen” och de saknade fotografierna imorgon. I så fall återkommer jag.)

1969 övertogs Restad och Juta av Landstinget. Det var staten genom Domänverket som tidigare hade ägt hela området inklusive Juta. Enligt flera vittnen, bland annat jordbrukaren på grannfastigheten, satte Landstinget upp taggtrådsstängsel kring Juta, även skyltar med privat område osv. Flera som arbetade på Östra Klinikerna har berättat, det har jag redogjort för i tidigare bloggar, att personalen tog patienterna till Juta för att koppla av och dricka kaffe. Juta var länge ett utflyktsmål. Lave Thorell styrker genom sin skriftliga redogörelse till byggnadsnämnden att det förhöll sig på det viset.

Lave Thorell skriver vidare:

“På slänten framför torpet stod därför sommartid trädgårdsmöbler och som jag minns hade patienterna också en del av marken intill uppodlad. För mig var det helt klart att Jutatorpet togs i anspråk ett markområde i slänten ned mot älven för i detta fall sjukhuset behov av att bereda sina patienter sysselsättning och rekreation.” 

Det här var alltså på 1970-talet, troligen några år in på 60- respektive 80-talen.

Jag har alltså inte sett någon lapp från något barnbarn, och det har inte heller byggnadsnämnden gjort. Det är i varje fall så att Landstinget ägde Juta mellan 1969 och 1999 och innan dess ägdes området av staten. Juta var ingen jordbruksfastighet under den här tiden. Om marken användes till odling, vilket Lave Thorell i sitt vittnesmål skriver, så var det patienterna som “odlade” på ett trädgårdsland. Det var en del i behandlingen och sysselsättningen. En arrendator klippte senare gräset på Juta och använde klippet till sina ponnyhästar. Jordbrukaren som äger jordbruksmarkerna alldeles söder om Juta är också bestämd. Det var ingen som bedrev jordbruk på Juta.

Det kan noteras hur förvaltningen arbetar. Den använder bara uppgifter som bekräftar sin egen uppfattning. Det som inte passar in väljs bort. Förvaltningen gör stundtals även alltför fantasifulla och vidlyftiga tolkningar och bedömningar. När den skriver att “markanvändningen bekräftas av ovan nämnda byggnadsinventering”, dvs att det odlas och betas på Juta, så hittar man svårligen någon täckning i det framlagda materialet.

Förvaltningen fortsätter oförtröttligt sin ”bevisföring”:

“Ett fotografi visar en äng med högt gräs, bilden är sannolikt tagen innan sommarslåttern framför bostadshuset.”

Det låter ju som ett tungt bevis, “…innan sommarslåttern framför bostadshuset.” Är det så fotot ska beskrivas?

Ser vi att det är dags för “sommarslåtter”? Eller ser vi en ovårdad gräsmatta? Ser vi en äng? Är en gräsmatta med högt gräs en odling? Är det jordbruksmark på bilden? Eller är det kanske området som “hästtjejerna” hade använt till en paddock? Eller är det kanske den rasthage för ponnyhästar som många har vittnat om…? Vem kan vara säker på vad fotot visar? Mer än tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen i Vänersborg då…? Och när är fotot egentligen taget?

Jag är dock säker på en sak, framför vägen finns en ianspråktagen och privatiserande gräsmatta… Ser någon annan den? Tjänstepersonerna verkar inte göra det.

Det fanns bevisligen en paddock och senare en rasthage och paddock för ponnyhästar på Juta på 80- och 90-talet. Det var alltså en privatperson som då arrenderade marken av Landstinget och som hade hästar som fritidsintresse. Intresset hade fortsatt att privatisera området.

Och varför inte avsluta avsnittet, citatet ovan, med tjänstepersonernas ultimata bevis – ett foto på:

“ett snötäckt jordbrukslandskap med en enkel hägnad utmed ett åkerdike”

Döm själva. (Fotot är från 1951.) Hur ser tjänstepersonerna att det är ett jordbrukslandskap? Fast det var ju en äng skrev förvaltningen tidigare… Hur ser de att det är ett åkerdike? Det är faktiskt varken ett jordbruksdike eller ett jordbrukslandskap. Och även om det hade varit det, så hade i varje fall inte fotografiet visat det. Jag tycker faktiskt att fotografiet med stängslet till vänster istället tyder på att marken var ianspråktagen, privatiserad…

Senare i förvaltningens underlag skriver den så här om fotografiet:

“Det glesa enkla staket med stolpar och tråd som syns på fotografiet från 1951 har inte satts upp för att utestänga människor utan för att hägna in och skydda tamdjur och grödor.”

Tamdjur? Grödor? Var är bevisen för det? Hur kan sådana slutsatser dras av ett sådant foto?

Redan 1951 fanns det alltså ett staket vid Juta. Men, det är över 70 år sedan! 70 år!! Vad har det med byggnadsnämndens beslut på tisdag att göra?

År 1969 övertog Landstinget området från staten. Då sattes staket och stängsel upp tillsammans med flera skyltar att hela Juta var privat område. Och det var till och med taggtråd, eftersom Landstinget inte var helt säkra på patienterna… Är inte det i sig ett tillräckligt bevis på att Juta var ianspråktaget och privatiserat?

Men den här förtigs av byggnadsförvaltningen i det underlag som de lämnar över till politikerna.

Det finns ett problem bland de tjänstepersoner som arbetar med Jutaärendet… De är inte objektiva. Finns det ingen chef som kan slå näven i borden? Eller politiker som vägrar att acceptera sådana här underlag? Förvaltningens bevisföring bevisar ingenting – och underlaget har inget med objektivitet att göra!

Objektivitetsprincipen är åsidosatt av byggnadsförvaltningens tjänstepersoner och (majoriteten av) byggnadsnämndens politiker. Det är allvarligt. Det strider mot grundlagen. (Se “Objektivitetsprincipen i grundlagen”.)

Fortsättning följer i bloggen ”Juta: Det tar aldrig slut! (4)”.

===

Tidigare bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd