Arkiv
SHB (19/5): Mariedal, Kindblom, hamn, Norra och mutor
Samhällsbyggnadsnämnden (SHB) har sammanträde i morgon tisdag. Det är en diger dagordning som ska avhandlas. I en del ärenden beslutar nämnden direkt, i andra föreslår nämnden hur kommunfullmäktige ska besluta.
Skog huggs ner och berg sprängs på Mariedal Östra. Det kan de boende i området intyga. De undrar ibland både om husgrunder och -väggar ska stå emot skakningarna i marken och om träd som fälls i området verkligen ska fällas enligt “kartorna”. Inget av detta ska emellertid upp på sammanträdet. Då ska istället SHB besluta att föreslå fullmäktige att priset för fastigheterna på Östra Mariedal ska fastställas till:
“590 kr/kvm för mark avsedd för småhus/villatomter”
Förvaltningen har varit noggrann med värderingen och anlitat oberoende värderare. Förvaltningen skriver, och det är inte utan att man reagerar över de ord som används – och undrar varför de används:
“Värderingen är till synes en fullgod värdering med relevanta jämförelseobjekt och motiveringen till bedömning av marknadsvärdet inger förtroende för att ovan föreslagna beslut är ett marknadsvärde för en byggrätt/fastighet i området Östra Mariedal.”
Eftersom tomternas storlek varierar kommer priserna för tomterna att ligga mellan drygt 500.000 och 950.000 kr. Till denna kostnad tillkommer naturligtvis anslutningsavgift för VA.
På Mariedal har nyligen “en del träd” avverkats och så har det också varit i skogsdungen vid Kindblomsvägen. Och SHB ska faktiskt också behandla ett ärende om detta område.
Det har ju vad jag förstår varit en del strul med företaget bakom köpet av skogsområdet, dvs Brunbergs Bygg. Företaget har ombildats och delats upp, det har varit konkurser etc. (Se TTELA “Lokalt byggföretag i konkurs”.) En del av företagets problem har kanske med Kindblomsvägen att göra, eftersom de boende överklagade detaljplanen vid två tillfällen – och fick rätt båda gångerna.
Brunbergs, via Salamandern ekonomiska förening, struntade därför i byggnadsplanerna, skövlade skogen (och i farten några träd på några grannars mark) och bildade istället fyra villatomter. Vilket inbringade en nätt liten förtjänst. Brunbergs köpte marken för 1,6 miljoner kr av kommunen och annonserade ut varje tomt för 850.000 kr eller till högstbjudande. Hur det gick med försäljningen vet jag inte, men jag antar att det inte har varit några större problem med att hitta köpare. Det kanske till och med har blivit budgivning.
Om Brunbergs fick sålt sina tomter (vilket jag förutsätter) så har försäljningen gett en inkomst på 3,4 milj kr. Det ska jämföras med de 1,6 milj som Brunbergs köpte marken för – en nätt liten förtjänst på 1,8 miljoner med andra ord. Jag antar också att även virket från skogen inbringade en del pengar. (Se “Kindblom – sista kapitlet?”.)
Men så blev det problem på en av tomterna. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver:
“När markarbetena på den tomt som numera heter Fiolen 9 påbörjats uppdagades en fylld branddamm. Merkostnaden för markarbetena av branddammen har uppgått till 189.800 kronor.”
Nu har ett förlikningsavtal ingåtts mellan parterna – kommunen, Salamandern ekonomiska förening och nuvarande fastighetsägare. Avtalet stadgar att kommunen ska stå för denna merkostnad på 189.800 kr. Eftersom ingen kände till branddammen. Och detta avtal ska SHB godkänna imorgon. Vilket kan tyckas märkligt av flera skäl. Dels hade ju faktiskt Brunbergs/Salamandern tjänat 1,8 milj kr på ”köp och sälj” av marken och dels var den ifyllda branddammen faktiskt känd sedan tidigare… Det sägs att den har funnits där sedan 1940-talet, och att den var väldigt populär hos salamandrar… (Se gärna ”Ingenting förvånar längre”, där Lutz Rininsland, V, bland annat citerar en motion från år 2011 där branddammen nämns.)
Vi får se vad som händer på sammanträdet imorgon.
Nämnden ska få information om underhåll på fastigheter. Det är inget beslutsärende alltså.
Även SHB har problem med ekonomin. Förvaltningen skriver:
“Underhållsplanen är det verktyg vi har för att försöka planera långsiktigt underhåll på våra fastigheter det förebyggande underhållet. Dock har vi ett fastighetsbestånd med en stor underhållsskuld som gör att vi till stor del får jobba med akut underhåll och det påverkar det planerade underhållet då budget ej räcker till båda.”
Det är mycket som behöver åtgärdas och det handlar om stora pengar. Under “Planerat Underhåll Komponentavskrivning 2020” står det t ex att “Dränering mm. Läckage membran innergård” på Kommunhuset kostar 500.000 kr, renovering av förskoledelen på Skerruds skola 7 milj, byte av mattor på grund av fukt mm på Marierovägens förskola 4 milj och “E huset ytskiktsrenovering omklädningsrum” på Idrottshuset 2 milj.
“Totalt planerat Komponentavskrivning 18.700.000”
Det finns en tabell till i underlaget och den har rubriken “Planerat Underhåll 2020”. Jag förstår inte skillnaden mellan denna och den förra tabellen men även i denna tabell hittar man omfattande åtgärder och utgifter: Brygga Sikhall 220.000 kr, avloppsstammar Folkets Hus 200.000 kr, “dränering avlopp källare innergårdar” på Birger Sjöberggymnasiet 300.000, vindskivor takfot Mariedalskolan 300.000, rivning av lågdelen på Gymmixhallen 500.000 och byte av belysningsarmaturer i ishallen 700.000 kr osv.
“Totalt planerat underhåll 2020: 13.912.745 kr”
Det är ingen diskussion om att det krävs omfattande underhåll av kommunens fastigheter. Vad som är skillnaden mellan de två tabellerna hoppas jag att jag får förklarat efter sammanträdet.
Det kan noteras att de 22 milj kr som ett nytt tak på arenan skulle kosta inte är med i ovanstående siffror. Och inte kostnaderna för en ny sessionssal…
Inte heller kostnader för hamnen i Wargön är inräknade i summorna. I dagarna har nämligen SGI (=Statens geotekniska institut) gjort en fördjupad undersökning av de geotekniska förhållandena i hamnområdet. Det lär bli fråga om skredsäkring tror jag… Och då pratar vi ytterligare några tiotals miljoner…
För drygt ett år sedan, 21 mars 2019, beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att besluta att tilldela 60 miljoner kronor till renovering av Norra Skolan under 2019-2020. Det beviljades inga pengar.
Det är ju bara ett problem – verksamheten på Norra skolan fortsätter och i lokalerna vistas och arbetar både skolpersonal och elever. Och de måste ju ha en så god arbetsmiljö som möjligt. Det är orsaken till att åtgärder måste vidtas på Norra skolan.
Nämnden ska därför besluta att:
“godkänna att 3.0 mkr tas av årets medel avsatta för underhållsinvestering på totalt 19,0 mkr och att 5,0 mkr tas från år 2021 på motsvarande sätt.”
Pengarna ska användas till att genomföra ett takbyte på de båda byggnaderna.
Jag ska inte redogöra för ärendet “Upphandling av samverkanspartner för skolprojekt” som för övrigt är en ren informationspunkt, men barn- och utbildningsnämndens förslag till mål- och resursplanen för åren fram till och med 2024 räknas upp:
Det är inte bara pengar till underhåll som behövs, det behövs pengar till nya investeringar också.
Jag reagerade på ordvalet i ett ärende ovan (Mariedal Östra). Det är lite av samma sak på ärendet “Information om hantering av jävsituationer vid upphandlingar som genomförs av enheten fastighet och service”.
I sammanfattningen av ärendet skriver förvaltningen:
“Som upphandlande myndighet är det av största vikt att genomföra upphandlingar på ett korrekt sätt som inger förtroende för de som berörs av myndighetens upphandlingar. Invånarna i Vänersborgs kommun ska känna tilltro till att de upphandlingar som genomförs av vår kommun är väl underbyggda, professionellt genomförda och att de är fria från jäv och annan typ av korruption.”
Varför skriver man så här? Hur ska detta tolkas?
Jag kan inte värja mig från tanken att något har hänt i kommunen – något som inte ska få hända. Men jag vet inte, jag bara funderar utifrån skrivningen. Men jag påminner mig också att PwC skrev i sin granskning av turerna kring renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset, där samhällsbyggnads stod i fokus (se “Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”):
”Det finns ingen särskild rutin för mutor och jäv.”
PwC påpekade att de inte misstänkte att något sådant verkligen hade förekommit, men rutinerna saknades. Det kanske helt enkelt är detta som SHB vill åtgärda.
Det är ett viktigt och intressant sammanträde imorgon. Det är mycket som vänersborgarna i allmänhet borde få kännedom om.
BUN (18/5): Money, money
Veckans sammanträde med kommunfullmäktige blev inställt. Det var inte på grund av någon rädsla eller respekt för Covid19-viruset som var orsaken. Skälet var helt enkelt att det var brist på ärenden. Inte så att det inte fanns några, men de var få och relativt obetydliga – i den meningen att beslut kan fattas senare utan att det blir några konsekvenser. Men barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska ha sammanträde på måndag som vanligt…
Sammanträdet sker som brukligt i dessa tider med försiktighetsåtgärder av olika slag, men det går inte att närvara på distans från t ex hemmet. Alla ledamöter ska finnas på plats i kommunhuset. Därför stannar jag återigen hemma.
Men handlingarna läser jag självklart ändå…
Det är egentligen, enligt min bedömning, bara två ärenden som är av allmänt intresse. Och de handlar om ”money & money”, budget och ekonomi.
Det ena av ärendena handlar om budgeten för nästa år, “Information om Budget 2021; Mål och resursplan 2021-2023”. Ärendet är en informationspunkt och beslut fattas på sammanträdet i juni.
Det har inte skickats ut några som helst underlag i detta ärende. Och det innebär ju att inga ledamöter vet vad det ska informeras om och framför allt vad som ska diskuteras. Säkerligen med ett undantag, antagligen har väl nämndens presidium, dvs nämndens tre ordförande, hyfsad förkunskap i ärendet. Och det kan i så fall tyckas vara lite orättvist. Men jag förmodar att alla ledamöter kommer att få ut material och underlag, t ex presentationer, i stort sett direkt efter sammanträdet.
Det andra ärendet, som föregår budgetärendet, är “Delårsrapport april 2020 med helårsprognos och åtgärdsprogram”. Ärendet är viktigt i sig, men är också bra att ha som utgångspunkt/bakgrund till budgetdiskussionen och det kommande budgetbeslutet.
Delårsrapporten innehåller som vanligt en hel del information, inte minst då ekonomisk. Kommunstyrelsen visade i november en ovanlig och sällsynt klarsynthet och beviljade barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag för 2020. Orsaken var att statsbidragen skulle säkras, och det extra anslaget var på 15 milj kr. Dessutom har staten beslutat om extra statsbidrag för sjuklöner. Men inte bara det. Även några tillfälliga statsbidrag har tillkommit och några av de riktade statsbidragen har också betalats ut i större omfattning under våren än väntat. Kanske är det tack vare kommunstyrelsens extra anslag som Vänersborg har fått del av dessa, jag vet inte. Sammantaget gör i varje fall detta att nämnden visar ett överskott för de fyra första månaderna på 3,3 milj kr.
Men trots överskottet till och med april så visar prognosen för 2020 ett noll-resultat. Det tillkommer inte helt oväntat en del kostnader under året. Så kommer hyreskostnaderna för nya lokaler som tas i drift under hösten att öka och under sommaren kommer det att betalas ut semesterdagstillägg för personal. Från hösten måste även fler elevdatorer leasas. Förvaltningen påpekar också att:
“Flera skolenheter har dock fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budgetram.”
Och inte minst:
“Det finns även många elever i verksamheterna som är i behov av språkligt stöd även efter perioden som Migrationsverket betalar ut bidrag för nyanlända. Flera av dessa elever behöver både studiehandledning och modersmålsundervisning. För 2019 uppgick dessa bidrag till 19 milj kr, behovet av stöd kvarstår men bidraget prognosticeras till 9 mkr för 2020.”
Jag kan tycka att förvaltningens prognos att nämnden ska gå plus-minus-noll under 2020 är alltför optimistisk. Det kräver nämligen att verksamheterna kan genomföra åtgärder som minskar kostnaderna. Och det verkar tveksamt.
En av åtgärderna är att verksamheterna förväntas vidta åtgärder för att ha en budget i balans. Det är egentligen “rutin” att begära från ”centralt” håll, men det är betydligt lättare sagt än gjort. En annan och ”tydligare” åtgärd är:
“omedelbar restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”
Vilket också är tämligen lätt att säga, men i praktiken mycket svårt, eller omöjligt, att genomföra. I varje fall om Skollagen ska följas… Och att dessa åtgärder ska minska kostnaderna med beräknade 14,4 milj kr torde vara mer eller mindre en önskedröm…
Välkomsten, som är en mottagningsenhet för elever som är nya i den svenska skolan, ska omorganiseras och därigenom spara 1,4 milj kr. Det torde vara helt möjligt eftersom antalet nyanlända elever minskar.
Förvaltningen räknar också med att få 11,8 milj kr i ökade intäkter från staten. Det finns faktiskt ytterligare några statsbidrag som inte finns med i detaljbudgeten. Men som har blivit tillgängliga och sökts under våren, t ex statsbidrag för lärarassistenter, läxhjälp och globala klassrummet (GLO).
Även leasing av billigare datorer och ett överskott på nämnd/administration ska hjälpa till, tillsammans med ovanstående åtgärder, att få ner kostnaderna under året med 29,2 miljoner.
Nämnd och förvaltning ser över sina kostnader, och intäkter, så gott de kan. Det råder inga tvivel om det. Men verksamheterna kostar pengar och nedskärningar skulle gå ut över både barn, elever och personal. Och dessutom komma i konflikt med skollagen. För övrigt innebär dessa Corona-tider många frågetecken, som kan påverka resten av året.
Covid19 påverkar också verksamheterna och därmed även måluppfyllelsen. Så hur allvarligt man ska se på nämndens resultatavstämning vet jag inte. Jo, i delårsrapporten redovisas som vanligt nämndens förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.
Följande förväntade resultat får gröna ploppar, dvs anser vara uppfyllda:
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles.”
- “Andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar.”
- “Andelen svar på vårdnadshavarenkäten ska öka.”
- “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles.”
Följande förväntade resultat markeras med en gul plopp, uppnås delvis:
- “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles.”
Det är nog så att den gula ploppen markerar att det här kan vi inte veta förrän i juni när slutbetygen sätts.
Även följande förväntade resultat får en gul plopp:
- “Andelen medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles.”
Coronapandemin gör att frånvarosiffrorna sticker i höjden från och med mars. Det gör att följande mål får en röd plopp, dvs uppfylls inte:
- “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 25 % frånvaro ska minska.”
De förväntade resultaten ska nog inte förväxlas med de uppdrag och de krav som Skollagen och läroplanerna ställer på förskolornas och grundskolornas verksamhet… Hur de styrande politikerna i kommunen än vrider och vänder på det, och hur många gröna ploppar som än sätts, så måste barnen i förskolorna och eleverna i grundskolorna få mer ekonomiska resurser.
För att till sist säga något om de andra ärendena.
Nämnden ska besluta om att revidera:
“Ledningssystem för hälso- och sjukvård inom elevhälsa, med att innefatta -Kommunikation via digitala system inom centrala elevhälsan”
Det handlar om sekretess, säkerhet och sådant. I skolans värld lyder olika professioner, som t ex lärare, speciallärare, elevassistenter, SYV, kuratorer, skolläkare och skolsköterskor mm, under olika delar av Offentlighets- och sekretesslagen:
“Olika riktlinjer måste därför gälla för olika typer av möten och samtal utifrån vilka professioner som deltar.”
Det är viktigt med sekretess och integritet.
Som vanligt ska en verksamhetsuppföljning ske. Denna gång ska delårsrapporten och förvaltningens fokusområden presenteras.
BUN ska i vanlig ordning vid den här tiden på året också besluta om fördelning av premier till de olika högstadieskolorna. Det låter kanske lite “otidsenligt” i vissa öron, men nämnden har inget alternativ. Det ska göras enligt fondernas, t ex A J Landströms donationsstiftelse och August Hedmans stiftelse, stadgar. Fördelningen sker utifrån elevantal på varje skola och ser ut så här – om nu någon är intresserad:
“Dalboskolan 950 kr, Fridaskolan 1.200 kr, Torpaskolan 1.900 kr, Silvertärnan 1.870 kr och Vänerparken 1.550 kr.”
BUN:s sista beslut för dagen är att utse en ny:
“ersättare för ordinarie dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden.”
Ett dataskyddsombud ska kontrollera att dataskyddsförordningen (GDPR) följs genom att t ex utföra kontroller och informationsinsatser. Det som möjligtvis kan vara av intresse är att Vänersborgs kommun har bestämt att det ska finnas ett gemensamt dataskyddsombud för samtliga kommunens nämnder – och att kommunen sedan den 1 april ingått avtal med JP Infonet för att tillhandahålla dataskyddsombud som extern konsulttjänst.
Det var ärendena, förutom några rutinärenden om redovisning av delegeringsbeslut och redovisning av meddelanden och postlista.
Detaljplan upphävs på Nordkroken 2: Kritik och VA
Igår tisdag skrev jag om kommunens motiv (se “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser”) att upphäva:
“byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken”
Ur kommunens synpunkt är upphävandet ett bra alternativ. Byggnadsnämnden kommer att kunna pröva och avgöra varje enskilt ärende. Och det utifrån främst översvämningsriskerna. Som det är med den nuvarande detaljplanen är det möjligt att bygga på ställen som enligt de nya prognoserna kan bli översvämmade. Och då kan kommunen få betala skadestånd. Menar kommunen.
I den förra bloggen utvecklade jag kommunens motiv tämligen utförligt. Det riktas emellertid också kritik, eller snarare ifrågasättande synpunkter, mot att området inte ska ha någon detaljplan i fortsättningen. Jag tänkte skissa några av dessa tankar och synpunkter som kom fram under det digitala samrådet och även från telefonsamtal och mail som jag har fått från boende i Nordkroken. (Och som faktiskt är orsaken till att jag överhuvudtaget bestämde mig för att sätta mig in i frågan.)
Även om upphävandet av detaljplanen, och de följande enskilda prövningarna, underlättar för kommunen på flera sätt gör samtidigt avsaknaden av en detaljplan att kommunen avhänder sig ett verktyg för planerad utveckling. En fördjupad översiktsplan (FÖP) styr den framtida utvecklingen i en riktning som kommunen och invånarna anser vara önskvärd. Detaljplanen bestämmer sedan, utifrån FÖP:en (som i sin tur är en fördjupning av översiktsplanen, ÖP), hur mark- och vattenområden får användas och bebyggas. Detaljplanen är juridiskt bindande. (Det håller just nu på att utarbetas en fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön. Det står i underlaget inte särskilt mycket mer om detta område än att det riskerar att översvämmas.)
En detaljplan med alla krav för bostadsbyggande “inritade” och specificerade gör att fastighetsägarna, och presumtiva köpare, vet precis vad som gäller för nybygge, ombygge, renoveringar osv. Det är en trygghet, samtidigt som det också garanterar att alla blir behandlade lika utifrån samma förutsättningar. Avgöranden i varje enskilt fall, som nu blir fallet, där den ene får bygglov medan den andre får avslag, kan leda till motsättningar och möjligtvis även till misstankar om t ex vänskapskorruption.
Utan en detaljplan kommer området antagligen att stagnera. Det kommer inte att byggas mer, fler människor kommer inte att kunna flytta dit. De byggnader som finns, de finns. Och på de tomter som det inte finns några hus, så kommer det inte heller i framtiden att finnas några. Området kommer att fortsätta se ut ungefär som det ser ut nu och som det har gjort många år tillbaka i tiden. Det enda som kanske skulle kunna hända, det är att de fastighetsägare som har stora tomter skulle kunna bygga nya fina hus. Stora tomter ger större möjligheter att säkra husen för översvämningar. På de små tomterna kommer de små gamla husen att stå kvar. Och det är egentligen inte heller rättvist.
Nordkroken skulle med en planering, och vilja, säkerligen kunna utvecklas och få plats med betydligt fler invånare. Området är attraktivt. Vänern ligger ett stenkast ifrån liksom Halleberg. Det finns natur runt hörnet och kollektivtrafiken går alldeles bredvid. Och blir det fler invånare så skulle allmän service kunna växa fram.
Det skulle också kunna bli ordning i området. Som det är nu så är det ganska “rörigt”. Vägar har “anlagts” spontant, liksom diken, bryggor, stugor och uthus – och mycket utan att först fråga om lov. Upphävandet av detaljplanen kommer att slutgiltigt fastställa denna röra.
Kommunen är markägare i området. I den egenskapen skulle kommunen också, särskilt tillsammans med en detaljplan, kunna få igång en utveckling.
Kommunen skulle kunna jobba för och skapa en levande föreningsförvaltning av själva stranden. Många efterfrågar t ex småbåtshamn, sanitet (enligt tjänstemännen på samrådet skulle det byggas toaletter på badplatsen under 2021) och säkerhet för strandbad och friluftsliv, vackra stråk för promenader och cykling. Som markägare skulle kommunen även kunna driva igenom en rättvis och juridiskt fungerande vägsamfällighet för hela det strandnära Nordkroken. Och varför skulle inte VänersborgsBostäder kunna bygga på den kommunala marken vid den stora parkeringsplatsen? Det rör sig om så mycket mark, att kommunen faktiskt skulle kunna utveckla ett helt litet bostadsområde.
Det är några av de synpunkter jag har fått till mig under de senaste dagarna. (Vem vet, det kanske kommer flera efter dessa bloggar…) Men ett problem är väldigt speciellt och pockar på en omedelbar lösning.
Är 2017 ordnades det med kommunalt avlopp i området, efter krav från Länsstyrelsen. De flesta fastigheter anslöts till en kostnad på upp mot 200.000 kr per fastighet. Även fastigheter där det inte fanns någon byggnad fick en anslutningspunkt. Tanken var naturligtvis att det skulle byggas vid ett senare tillfälle och då skulle huset anslutas. Även dessa fastighetsägare fick betala 200.000 kr. Det gällde också fastighetsägare med hus men som tänkte ansluta t ex badrummet till kommunens VA vid en senare tidpunkt.
Och nu upphävs detaljplanen och fram till att detta beslut vinner laga kraft kommer, enligt plan- och bygglovschef Annika Karlsson, inga bygglov att beviljas. Och sedan blir det andra översvämningsnivåer som gäller vid bygglov…
Med andra ord, det finns alltså fastighetsägare som har betalat 200.000 kr för en anslutningspunkt till kommunens avlopp som inte kommer att kunna använda det. De har betalat en mycket hög avgift, och dessutom månadsavgifter, för en kommunal tjänst som de inte kan använda. Och orsaken är, eller kan i varje fall bli, att kommunen helt utan förvarning upphäver detaljplanen och sätter ett stopp tills vidare för nya bygglov.
Det är inte mer än rätt att dessa fastighetsägare får pengarna tillbaka, i varje fall om de inte beviljas bygglov så att de kan ansluta sig inom en nära framtid. Enligt tjänstemännen på samrådet återbetalar kommunen inga pengar. Jag förstår att tjänstemännen inte kan lova något på rak arm och att det är politikerna som måste ta tag i denna fråga. Politikerna måste besluta att ingen ska behöva betala för kommunala tjänster som kommunen själv ser till att de inte går att utnyttja.
Allt annat vore absurt.
Det kom en kommentar från “Pontus” på den förra bloggen (se här). “Pontus” skriver:
“Även intressant om bygglovchefen sa att inga bygglov kommer beviljas, har hon delegation på avslag eller anstånd? Man gör inte ett beslut för hela området om anstånd utan på varje ansökan, samt motiverar för just den…”
Det är alltså byggnadsnämnden som fattar beslut om “anstånd” och besluten fattas i varje enskilt fall, och inte för ett område i sin helhet. Vad jag förstår så menar “Pontus” att bygglovschefen inte har delegation att fatta dessa beslut.
Till sist några ord om dagvattensituationen i området. Det är ju lite kaos på den här fronten, det finns t ex diken som genom åren grävts av privatpersoner.
Det gjorts flera utredningar om dagvattnet. De senaste två ligger till grund för en samrådshandling, inklusive miljöaspekter, som en miljökonsult färdigställde den 28 februari i år. Det är denna handling, tillsammans med ansökan, som enligt VA-chefen Daniel Larsson (citerat från ett mail):
“kommunens juridiska ombud ska lämna in till mark och miljödomstolen.”
Samrådshandlingen är, fortfarande enligt VA-chefen, inte offentlig:
“När den lämnas in blir den offentlig. Jag vet tyvärr inte statusen på ansökan då fokus har varit på pandemin de senaste två månaderna.”
Alla intresserade får ge sig till tåls innan handlingen kan studeras…
Mina åsikter? Vad jag tycker om:
“upphävande av byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken.”
Jag vet inte riktigt. Som politiker kan jag konstatera att det ligger mycket i argumenten från båda sidor. Samtidigt känns ett upphävande lite som att kommunen kapitulerar inför en planering och en uppgift som är komplicerad. Och att man följaktligen lämnar Nordkroken åt sitt öde.
Som en boende på Nordkroken lite filosofiskt skrev till mig i ett mail:
“Juridiken bollar ofta med ett begrepp som stavas ”skälighet”. Det är nu en sak att de förtroendevalda kan välja att driva fram NYA planbestämmelser. Då är det skäligt att kräva ansvar. Mindre skäligt är att de ska bära ansvar för ”underlåtenhet” att INTE avskaffa en plan som de tycker är föråldrad.”
Det blir att fundera ytterligare. Å andra sidan sitter jag inte i byggnadsnämnden och kommer därför inte heller att vara med och besluta…
Den som vill veta mer om planerna för Nordkroken kan redan nu på söndag, den 17 maj mellan kl 14.00-16.00, möta och samtala med representanter för byggnadsförvaltningen. På kommunens hemsida (se här) står det att mötet är vid parkeringsområdet vid Sikvägen i Nordkroken. Vi kanske ses.
Anm. Den första delen av denna blogg kan du hitta här: “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser”.
Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser
Igår debuterade jag – som deltagare på ett digitalt möte. Med hjälp av appen Microsoft Teams i mobiltelefonen deltog jag hemifrån tillsammans med 23 andra. Det var miljö- och byggnadsförvaltningen som ordnade ett samrådsmöte med anledning av:
“upphävande av byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken.”
Mötet höll på i nästan 1,5 timme, och det utan något tekniskt strul(!). Det var lätt att koncentrera sig, kanske mest beroende på att det gick att se ”föreläsarna”. Jag märkte dock efter ”sändningen” att krafterna hade sinat – jag var tämligen trött. Men det kan också ha berott på åldern…
Planarkitekterna Alexandra Swahn och Pål Castell redogjorde för förvaltningens förslag och dess konsekvenser. De svarade också på frågor. Och allt fungerade perfekt och mycket smidigt. (Du kan hämta alla handlingar etc i ärendet på kommunens hemsida – klicka här!)
Miljö- och byggnadsförvaltningen vill upphäva en byggnadsplan helt och delar av en annan. (Byggnadsplan är en gammal beteckning på detaljplan.) Det finns flera orsaker till upphävandet, men till en av dem är undertecknad vänsterpartist medskyldig.
Förvaltningen skriver i sitt underlag till byggnadsnämnden den 5 juni 2019:
“Byggnadsnämnden har tidigare avslagit en bygglovsansökan med hänvisning till översvämningsrisken men då beslutet överklagades fick sökanden rätt och kommunen tvingades bevilja bygglov…”
Läsare som har följt min blogg länge påminner sig kanske “Arne” och hans kamp för bygglov. (Se “Arne fick bygglov!” – i bloggen finns också länkar till alla andra bloggar om “Arne”, det blev ju några stycken, och byggnadsnämndens presidiums “kamp” mot mitt bloggande…) De av er som har varit med ännu längre, ända sedan 2013, kan nog också dra er till minnes ett antal bloggar om Andersson… (Se “Andersson ger sig inte!”.) Både “Arnes” och Anderssons hus ligger på det område som samrådet handlade om igår.
Den 18 juni förra året beslutade Vänersborg byggnadsnämnd att ge:
“förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till upphävande av byggnadsplan nr 287, för del av Nordkroken.”
Nordkroken ligger, för er som inte vet, vid Vänerns strand norr om Vargön, alldeles vid foten av Halleberg. Här ligger också en av kommunens finaste badstränder. Planområdet omfattar till stor del fritidshusbebyggelse. Flertalet tomter är bebyggda, men det finns också privatägda obebyggda fastigheter i området. Även kommunen äger några obebyggda fastigheter.
Efter byggnadsnämndens beslut satte förvaltningen igång arbetet. Igår var det alltså ett samrådsmöte. Det är för övrigt samma process med att upphäva en detaljplan som att besluta om en ny.
De rödmarkerade områdena nedan är de områden i detaljplanerna som byggnadsnämnden vill upphäva:
I det svartmarkerade området, längst upp till höger, finns det en annan detaljplan som inte berörs av det kommande beslutet. Mellan de båda detaljplaneområdena ser vi “cirkulationsplatsen” och området ner till stranden. Där för övrigt Trollhättan vill placera en pumpstation. (Se “Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.) Detta upphävningsbeslut har emellertid inget med Trollhättans planer att göra. I detta område gäller fortfarande byggnadsplan 287.
Samrådshandlingen inleds med en sammanfattning, som jag återger i sin helhet:
“Stora delar av byggnadsplan nr 287 för del av Nordkroken upphävs (antagen 1977). Dessutom upphävs de kvarvarande delarna av byggnadsplan nr 173 för Nordkroken (antagen 1940). Det innebär att planernas regleringar försvinner för de områden som ingår i upphävandet. Bland annat omfattas all kvartersmark. I de områdena får istället varje ärende som rör byggnation, marklov, fastighetsgränser med mera avgöras i lovprövning eller fastighetsförrättning utifrån platsens förutsättningar. I vissa fall kan det innebära ökade möjligheter till byggnation. I många fall, till exempel där risken är stor för översvämning i framtiden, kan det innebära att tidigare byggrätter istället försvinner. Det främsta syftet med upphävandet är att ge byggnadsnämnden möjlighet att bedöma lämpligheten till byggnation utifrån förutsättningarna för varje enskild plats.”
Det starkaste skälet för byggnadsnämnden att upphäva byggnadsplanerna är alltså att kommunen då får större möjligheter att bedöma lämplig markanvändning i varje enskilt fall. Den nuvarande detaljplanen (byggnadsplan 287) ger rätt till byggnation på platser som riskerar översvämning (jfr “Arne”):
“I och med upphävandet kommer varje enskilt ärende att prövas i bygglov, marklov eller fastighetsförrättning utifrån platsens förutsättningar.”
Förvaltningen presenterade ett antal konsekvenser av att upphäva byggnadsplanerna. Som första konsekvens var att:
“byggrätter försvinner”
Under denna rubrik stod det:
* “bedömning görs i bygglovsprövning”
* “flexibelt inför förändrade krav och nivåer
“Översvämningsprogrammet (2014) +46,96”
“SMHI/LST (2018) +47,81”
Det betyder att tomter som tidigare kunde bebyggas enligt detaljplanen, som t ex “Arnes hus”, nu kommer att ha svårt att få igenom bygglov. Och det på grund av översvämningsriskerna.
Det blev en del prat om översvämningsriskerna. Tjänstemännen var mycket osäkra på vad som skulle gälla. De var tämligen säkra på att kraven på nivåer skulle komma att höjas, men hur mycket var ett frågetecken. Det höll på att utredas var deras besked. Och så är det, den 9 mars presenterades en projektplan för revidering av Översvämningsprogram 2014. Enligt tidplanen beräknas arbetet avslutas i december 2021. (Du kan ladda ner projektplanen här.) Det innebar med andra ord att tjänstemännen inte heller kunde ge några tydliga besked om vilka fastigheter som inte skulle kunna bebyggas. Dessutom går det ju att höja mark och vägar eller bygga på ett sätt så att en översvämning klarades av menade tjänstemännen – vilket gjorde det ännu osäkrare om vem som i framtiden kunde få bygglov, eller inte.
Och det ledde på sätt och vis till konsekvens 2, nämligen att:
“byggmöjligheter tillkommer”
Med samma underrubriker som tidigare:
* “bedömning görs i bygglovsprövning”
* “flexibelt inför förändrade krav och nivåer
Byggnader skulle med enskilda bedömningar av varje individuellt objekt också kunna innebära att det skulle kunna bli möjligt att bebygga en tomt som tidigare inte uppfyllde kraven i detaljplanen. Tvärtom mot den första konsekvensen alltså.
Det nämndes i det här sammanhanget även att den nuvarande detaljplanen innehåller en hel del andra regler, t ex att huvudbyggnaden måste ligga på en bestämd plats på tomten, att den får vara max 60 kvm och att endast en våning får byggas. Ett upphävande av planen skulle öppna för möjligheterna att bygga både högre, större och annorlunda.
Den tredje konsekvensen handlade om strandskyddet.
Strandskydd kommer att inträda när detaljplanen upphävs. I det blå området inträder strandskydd.
Strandskyddet inträder 100 m från strandlinjen, men dispenser kommer att vara möjliga menade förvaltningen på grund av att flera tomter var både avskilda och redan ianspråkstagna. Strandskyddet kommer också att påverka möjligheterna till bygglovsbefriade åtgärder, som t ex attefallshus och friggebod.
Förvaltningens sammantagna bedömning var emellertid att:
“byggnadsplanens mycket begränsade byggrätter innebär striktare restriktioner för vad som kan byggas än vad strandskyddet gör.”
Det var det mesta av information som gavs på samrådet igår. Det blev en del frågor och några hade avvikande synpunkter. Men jag återkommer till dem i en senare blogg. Däremot tänkte jag komplettera kommunens avsikter och syn med några konstateranden i samrådshandlingen och som inte nämndes igår.
Samrådshandlingen konstaterar att byggnadsplan 287 till stora delar inte är genomförd. Detta gäller framför allt allmän platsmark markerade som grönområden. Men när planen nu upphävs försvinner detta hinder för byggnation och på flera platser kan markägare nu bygga hus på dessa tidigare allmänna platser.
Förvaltningen tror att upphävandet kommer att bidra till omvandling från fritids- till helårsboende, i varje fall i de områden där förutsättningar för bygglov finns. Upphävandet öppnar också möjligheten för nya avstyckningar.
Deltagarna på gårdagens samråd fick också det klara och tydliga beskedet av plan- och bygglovschef Annika Karlsson att det inte kommer att beviljas några bygglov i området fram tills dess att detaljplanen upphävs. Det är typ ett moratorium i området.
Tidplanen för upphävandet ser ut så här:
- Samråd i april-18 juni 2020.
- Utifrån synpunkterna så kan ytterligare utredningar eller ändringar behöva göras.
- Efter eventuella omarbetningar kommer förslaget att skickas ut på granskning, preliminärt okt-nov 2020.
- Beslut om upphävande kan tas av byggnadsnämnden efter genomförd granskning, preliminärt i januari 2021.
- Upphävandet av planen vinner laga kraft tre veckor efter beslut om antagande om det inte blir överklagat.
Det finns en del synpunkter mot att upphäva detaljplanerna och också om vissa konsekvenser, särskilt kring VA-frågan. Men jag återkommer.
Anm. Den andra delen av denna blogg kan du hitta här: ”Detaljplan upphävs på Nordkroken 2: Kritik och VA”.
Företagsklimatet i Vänersborg
Det finns några olika rankingar om företagsklimatet i de svenska kommunerna. Mest känd är Svenskt Näringslivs ranking. Den rankingen kom i höstas och visade på ett i det närmaste katastrofalt resultat för Vänersborgs kommun. Av 290 kommuner i Sverige så hamnade Vänersborg på plats 260. (Se “Näringslivsrankingen 2019”.)
En annan undersökning kommer från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). SKR:s undersökning kallas “Öppna jämförelser” och kom för några veckor sedan. SKR släpper för övrigt många “öppna jämförelser”.
“Öppna jämförelser Företagsklimat är en sammanställning av resultaten från servicemätningen Insikt på nationell nivå och en rankning av kommunerna. De myndighetsområden som mäts är brandskydd, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt serveringstillstånd.”
För dessa områden ställs frågor via enkäter till företagare, men också andra som har haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen under året. Frågorna handlar om serviceområdena information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet.
SKR beskriver enkäten så här:
“Enkäten innehåller 40 frågor; Tre NKI-frågor (nöjd-kund-index), 11 bakgrundsfrågor, tre öppna frågor samt 23 frågor kopplade till sex serviceområden – information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet.”
(Här kan du hämta en av enkäterna, som ska ingå i undersökningen nästa år – om du är nyfiken på hur de ser ut.)
I årets Öppna jämförelser har 173 kommuner deltagit, dvs bara 60% av landets kommuner. Den 26 april hade TTELA en artikel om undersökningen. (Se “Kommuner får högt betyg för företagsklimat”.) Tyvärr togs bara Trollhättans och Lilla Edets siffror upp i artikeln, även om det nämndes att Vänersborg kom på plats 95. Trollhättan hamnade för övrigt på plats 14 och Lilla Edet på plats 31. Vänersborg verkar onekligen ha en del att lära av sin stora grannkommun i söder…
På Vänersborgs kommuns hemsida finns en sammanfattning av undersökningen. (Se “Företagare är nöjdare med kommunens service”.) Själva undersökningen hittar du här – “Öppna jämförelser: företagsklimat 2019”.
Vänersborg kom alltså på plats 95 av de kommuner som var med i undersökningen. Det är en förbättring jämfört med förra året, då Vänersborg hamnade på plats 108. (Därav rubriken på kommunens hemsida.)
SKR gör om svaren/bedömningarna i enkäterna till ett så kallat NKI-värde. Det är ett Nöjd-Kund-Index. Det genomsnittliga NKI-värdet för samtliga de undersökta kommuner är 73 – på en skala där 100 är högst. SKR räknar ett värde mellan 70-80 som högt.
Vänersborg hade NKI-värdet 73 i undersökningen, samma som genomsnittet i landet. Den kommun som hade högst NKI var Trosa med 84. Åmål hade också 84 på plats 2. Trollhättan hade 79 och Lilla Edet 77.
Vänersborgs NKI-resultat blev så här för 2019:
Det är svårt att säga hur vederhäftiga dessa siffror är. Det torde t ex vara svårt att göra om alla svar till rättvisande värden. Svarsfrekvensen bland användarna är stundtals också låg. Sett på hela undersökningen är det bara 55% som hade svarat i Vänersborg. Och då kan man undra om det är de som är positiva till kommunens hantering som har svarat eller om det är de som är negativa. Jag ser inte att SKR för några resonemang kring detta.
Enligt SKR:s uppskattade NKI-värden ska Vänersborg ha höga värden på samtliga områden utom när det gäller bygglov. På bygglov är värdet under 70, men å andra sidan har värdet ökat ganska kraftigt de två senaste åren. Det hoppas vi väl alla att det avspeglar en verklig förändring i byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens inställning till sina invånare… Enligt kommunens hemsida (se “Företagare är nöjdare med kommunens service”) har man också jobbat särskilt med detta:
“Vi har arbetat systematiskt med att snabba upp handläggandetiderna och vi försöker så långt det är möjligt att hjälpa företagen med deras önskemål och utmaningar.”
Vänersborg har i stort sett höjt sina NKI-värden på samtliga områden. Det är “Livsmedelskontroll” som sticker ut i negativ bemärkelse. Det är det enda område som blir avsevärt sämre än i tidigare undersökningar. Jag är emellertid osäker på vad det betyder. Är det så att det företag (ex en livsmedelsbutik) som fick “kraftig kritik” av miljö och hälsa “hämnades” genom att ge ett mycket lågt betyg? I så fall kan det ju snarare vara ett plus i kanten för kommunen….
Och att Vänersborg får ett sådant enormt bra betyg på serveringstillstånd att vi hamnar på plats 5 i hela Sverige. Något som kommunen själv är mycket stolt över på hemsidan… Beror det på att alla företag som sökte serveringstillstånd fick det beviljat, fast de egentligen inte trodde att det skulle få något? Och därför satte höga betyg…? I så fall kan ju det höga betyget vara missvisande.
Det är svårt, tycker jag, att uttala sig om värdet av den här undersökningen. Jag vet inte riktigt vad den egentligen ger för information – om företagarnas nöjdhet med Vänersborg kommuns myndighetsutövning och service.
Men självklart är det bra att Vänersborg får bättre värden än förra året och dessutom stiger i rankingen. Tror jag åtminstone. Vänersborg, med rankingen 95, har dock en bit kvar till Trollhättans plats 14.
Min uppfattning är att Vänersborgs kommun arbetar seriöst och engagerat med företagsfrågorna. Vad jag förstår gör t ex kommunledningen företagsbesök varje vecka. Men undersökningen manar ändå till eftertanke. Vänersborgs kommun måste bli bättre. Företagen och de sysselsättningstillfällen som de skapar i kommunen är oerhört strategiska och väsentliga för hela Vänersborgs framtida utveckling. Kanske får näringslivsavdelningen slå en signal till grannkommunen i söder och fråga hur de bär sig åt…
Hänt i veckan
Högtiderna kommer tätt. Ena stunden är det påsk, andra Valborg och 1:a maj. Och sedan går den gamle bloggande pensionären och fyller “jämnt”, 66 år. Jag får passa på att här i bloggen tacka för alla gratulationer. Det blev en del på Facebook från både nyare och äldre bekantskaper. Tack!
TTELA har under den gångna veckan haft en hel del artiklar om politikens Vänersborg.
Igår publicerades till slut en artikel i papperstidningen som har funnits på hemsidan sedan den 1 maj, “Grinnsjötorp kan bli privatägt”. Det var i och för sig inget nytt som framkom i artikeln, men den bekräftade, genom ordförande i Trollhättans Naturskyddsförening, att naturskyddsföreningen som ideell förening:
“inte har de ekonomiska resurserna för att köpa torpet.”
Det är Sveaskog som har fått för sig att sälja Grinnsjö liksom en del andra byggnader på bergen, t ex Bergagården. Det vore tråkigt om Grinnsjötorpet hamnade i privat ägo och friluftslivet i området inskränktes. (Läs mer här, “Grinnsjötorp, Hunneberg”.)
Det vore också tråkigt om en pumpstation skulle placeras, som Trollhättans planer ser ut just nu:
“mellan vändzonen i änden av Nordkroksvägen och strandkanten.”
Det skriver TTELA i dagens tidning, som också intervjuar kommunens planeringssekreterare Lars Rudström. (Se “Vattentäkt vid omtyckt badstrand utreds”.)
Lars Rudström säger till TTELA:
“Det är väldigt många frågetecken som måste rätas ut.”
Det kan man väl säga att det är lite av ett understatement – en pumpstation i stort sett på stranden i Nordkroken, som skulle försörja inte bara Trollhättan utan också Uddevalla och Lilla Edet med vatten… (Läs mer här “Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.)
Jag är tämligen säker på att det folkliga motståndet är massivt.
I tisdags, den 5 maj, skrev papperstidningen om att Kungajaktsmuseets vd Monica Alfsdotter har fått sluta sin tjänst. (Artikeln på TTELA:s hemsida lades ut dagen innan, se “Museets vd slutar efter tio år”.)
Jag skrev en blogg samma dag (se “Varför fick Älgmuséets VD gå?”), där jag kunde konstatera att det i överenskommelsen mellan Kungajaktmuséets styrelse och Monica Alfsdotter bara uppgavs en orsak till anställningens avslutande, och det var arbetsbrist.
Och på tal om arbetsbrist kunde TTELA snabbt avslöja att kommunens näringslivschef Jill Stor direkt tog över rollen som vd för Kungajaktmuséet.
Vad jag förstår så ska Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB köpa tjänsten av kommunen. Vilket får mig att undra hur muséet kan ha råd att betala dels full lön till den ”avgående” VD:n fram till mitten av oktober, sedan pensionsförmåner och en engångsersättning som motsvarar totalt 24 månadslöner (drygt 1,3 milj kr) och dels betala en ny VD. Kungajaktmuséets kassa är tämligen skral – särskilt nu när muséet har lämnat över arrangemanget av julmarknaden till Stiftelsen Bergagården. Julmarknaden var den största inkomstkällan för muséet borträknat kommunala bidrag etc.
Å andra sidan kommer intäkterna Stiftelsen väl till pass nu när den har tagit över fisket i Hallsjön – som kommunen beslutade att lägga ner för att spara pengar.
Komplicerat? Ja visst, men fråga inte mig om hur det hänger ihop eller hur de styrande resonerar och tänker. Jag förstår inte heller… Men pengar kostar det…
Och ärligt talat förstår jag inte heller varför näringslivschefen ska börja arbeta med Älgmuséet när hon så väl behövs för att arbeta med och utveckla näringslivet i kommunen. I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sverige förra året hamnade Vänersborg som bekant på plats 260 (av 290 kommuner) och i SKR:s nyligen publicerade öppna jämförelser om företagsklimatet placerade sig Vänersborg på plats 95 av 173 “deltagande” kommuner. (Se “Näringslivsrankingen 2019”.)
Till sist kan jag konstatera att TTELA i tisdags kunde berätta om hur kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) har polisanmält Sveaskog för givande av muta. (Se “Sveaskog polisanmäls för givande av muta”.)
Tre politiker i Vänersborg, och VD:n för Fastighets AB Vänersborg, fick presentkort på 210 kr av Sveaskog i samband med kommunens köp av Bergagården. Presentkorten gick för övrigt till restaurang Spiskupan, som driver sin verksamhet i Sveaskogs lokaler på Bergagården. Spiskupan som var med och bjöd på Bergagården…
Två av Sveaskogs presentkort kom faktiskt fram till mottagarna innan kommunfullmäktige fattade sitt beslut. Det är kanske det största skälet till polisanmälan för givande av muta. Däremot fick vänsterpartiets James Bucci sitt presentkort efter beslutet. Varför nu Bucci fick ett presentkort överhuvudtaget… Men det är klart, det var ju “Vänersborgs kommuns representanter” som fick korten – och Bucci räknas väl dit…Till och med före “anmälaren” och tillika kommunalrådet Gunnar Lidell, som inte fick något…
James Bucci, liksom de andra som fick presentkorten, skickade tillbaka dem till Sveaskog. Vilket var helt riktigt gjort.
TTELA intervjuade också Sveaskogs chefsjurist, Viveka Beckeman, i artikeln. Hon bekräftade att presentkorten skickades ut. Och enligt TTELA:
“Hon beklagar det inträffade och menar att det hela var ett misstag och att det inte handlar om något försök till påverkan av politikerna.”
Vi får se om polis och åklagare hinner komma fram till någon slutsats innan det eventuella brottet hinner preskriberas… (Se “Varför lades åtalet mot Bo Carlsson ner?”.)
Vad händer i KFV?
Det är ju inte mycket som är som vanligt just nu. Och inte heller Kunskapsförbundet Väst (KFV) är som vanligt…
Direktionens möten är inställda, men ordförande räknar med att ett distansmöte kan hållas den 23 juni. Vi får hoppas 
det. Däremot träffas förbundets presidium varannan vecka. Presidiet består av ordförande Maud Bengtsson (S), Henrik Josten (M) och Madelaine Karlsson (S),
De beslut som inte kan vänta fattas genom så kallade ordförandebeslut.
“Det här är ingen önskvärd situation.”
Skriver ordförande Maud Bengtsson i ett brev till ledamöter och ersättare i direktionen.
Det är inte heller någon önskvärd situation på Kunskapsförbundets tre gymnasieskolor. Det är distansundervisning som gäller. Och det sätter naturligtvis både elever och lärare på prov. Men vad vi har fått veta så går det ganska bra. Många lärare har ju erfarenhet av distansundervisning sedan tidigare.
“Det har varit särskilda utmaningar i arbetet med bedömningar för betygssättning, att uppnå balans i arbetsbördan och variation i undervisningen för elever samt att fånga upp elever som inte är vana vid att jobba på distans och digitalt.”
Skriver Maud Bengtsson och förbundsdirektör Johan Olofson i informationsbrevet till direktionen.
Ett särskilt fokus har lagts på eleverna i åk 3, som ska ta sin examen, och på elever i behov av extra stöd och hjälp.
Det är också så att gymnasiesärskolans elever har undervisning på plats i skolan. Även elever på andra utbildningar kan komma in till skolorna vid t ex bedömningar eller praktiska moment. Arbetet sker då självklart i mindre grupper.
Det har pågått diskussioner i landet kring skolmaten. Kunskapsförbundet har delat ut ett begränsat antal matlådor under hela den här perioden, men från och med igår tisdag erbjuds lunchlådor till alla elever.
En annan viktig fråga för eleverna är studentfirandet. Det såg vi t ex i en insändare i gårdagens TTELA. (Se TTELA “Borde kunna träffas en dag under ordnade former?”.) Hur studenten ska arrangeras i Kunskapsförbundets skolor var inte klart vid tiden för utskicket av informationsbladet. Då arbetade rektorer och representanter för eleverna med att ta fram förslag.
En positiv nyhet i bedrövelsens tider är att KFV har tagit fram flera utbildningar, på delen vuxenutbildning, tillsammans med NÄL och Trollhättan. Det handlar t ex om att snabbutbilda undersköterskor. De ska kunna arbeta i intensivvården och på äldreboenden. Hittills har över hundra personer utbildats.
Maud Bengtsson och Johan Olofson meddelar också förbundets politiker att KFV visar ett överskott det första kvartalet. Det är möjligt att det är minskade personalkostnader som är orsaken till detta. Det är nämligen fler än beräknat som är sjukskrivna eller tar ut vård av barn. Och det är ju naturligtvis egentligen inte särskilt positivt. Men det finns många osäkerhetsfaktorer just nu och det är svårt att göra prognoser.
Vi får hoppas att de här tuffa tiderna snart tar slut. Och att det blir som vanligt igen…
Varför fick Älgmuséets VD gå?
Idag har huvudpersonen för denna blogg namnsdag. I lördags figurerade hon i ett reportage i P4 Väst, “Älgmuseets vd får gå – locket på om varför”.
Det är med andra ord ömsom vin och ömsom vatten. VD Monica Alfsdotter har i dagarna fått lämna sin post för Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum.
Det händer mycket uppe på Hunne- och Halleberg i början av detta år. Det är Bergagården, det är Hallsjön, det är Grinnsjötorp…
Och det är Älgmuséet…
Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB är ett av Vänersborgs kommuns helägda bolag. Och fastigheten där muséet står liksom själva byggnaden ägs av Fastighets AB Vänersborg.
Förutom den utställning som finns i muséet så bedriver Kungajaktmuséet en del andra verksamheter (se muséets hemsida):
“Älgsafari på berget, spana på bäver från en kanot på Hunnebergs lugna vatten eller ta en avkopplande cykeltur på någon av cykellederna runt området. Köp ett fiskekort och upplev på egen hand den trolska stämningen på någon av Hunnebergs vackra fiskesjöar eller vandra i grupp i härlig naturmiljö.”
Det finns beröringspunkter mellan Kungajaktmuséet och Stiftelsen Bergagården. Kent Javette (S) är t ex ordförande i både Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum.
Monica Alfsdotter anställdes som VD för Kungajaktmuséet från och med den 1 januari 2010. Alfsdotter fick en månadslön på 40.000 kronor “from den 2011-01-01”, som det står i anställningsavtalet. Vad hon fick i lön under 2010 står dock inte. Å andra sidan är inte avtalet påskrivet förrän den 16 maj 2012…
Det kan tyckas lite besynnerligt, i varje fall så här 10 år efteråt, att anställningsavtalet inte undertecknades förrän 2,5 år efter att Alfsdotter tillträtt VD-posten. Men Astrid Karlsson Björkman (M), som var ordförande för Kungajaktmuséet vid tillfället, hade säkert koll. Liksom Monica Alfsdotter själv, som var de två som skrev på anställningsavtalet.
Anställningsavtalet innehöll sådant som ett anställningsavtal brukar innehålla – om bisysslor, tystnadsplikt, semester och årliga löneöversyner osv. Det stadgades också att VD hade oreglerad arbetstid och att kompensation för övertid inte medgavs.
Det fanns självklart också paragrafer kring uppsägning i avtalet, både om Alfsdotter själv sade upp sig och om hon blev uppsagd. I det sistnämnda fallet gällde följande:
“Vid uppsägning från Bolagets sida betalar Bolaget i samband med anställningens upphörande dessutom en engångsersättning till VD motsvarande totalt 24 antal månadslöner. Skulle VD grovt ha åsidosatt sina förpliktelser gentemot Bolaget utgår inte uppsägningslön eller engångsersättning.”
Vad jag kan förstå så var det väl inga större konstigheter med anställningsavtalet. Det såg nog ut som de flesta andra avtal på den tiden. I dagens läge är det kanske engångsersättningen som kan sticka lite i ögonen.
Den 23 februari 2015 gjordes ett tilläggsavtal till anställningsavtalet. Det gällde pensionsförmåner mm. Ordförande Karlsson Björkman och VD Alfsdotter blev överens om:
“För närvarande innebär detta att Bolaget, utöver pensions- och försäkringsförmåner enligt lag om allmän försäkring, eller dess framtida motsvarighet, månatligen ska avsätta ett belopp motsvarande 30 procent av VDs lön enligt punkten 6.1 ovan, till tjänstepensionsförsäkring hos valfritt bolag. Avsättningen ska dock aldrig överstiga vad som är fullt ut avdragsgillt för bolaget.”
Det låter som en himla massa pengar, men jag kan inte uttala mig om varken riktigheten eller lämpligheten i tilläggsavtalet. Jag förmodar att det var godkänt av kommunens experter.
Monica Alfsdotter har varit Kungajaktmuséets VD i över 10 år. Hur hon har skött jobbet har jag ingen som helst kunskap om eller erfarenhet av. Men uppenbarligen har det funnits synpunkter, åtminstone under den senaste tiden.
Den 28 januari 2020, kl 16.30, hade styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB sammanträde. Närvarande var ordförande Kent Javette (S) och vice ordförande Henrik Harlitz (M). Styrelsen består bara av dessa två personer, men det finns även två ersättare, Ann-Helen Selander (M) och Åsa Johansson (S). De var båda närvarande på mötet. Det fanns bara ett ärende på dagordningen – VD:s anställning.
Styrelsen beslutade att:
“avsluta VD: Monica Alfsdotters anställning som vd och inleda förhandlingar med vd:s fackliga organisation, Unionen.”
Det tog lite tid, men den 8 april slöts en överenskommelse mellan styrelsen och Monica Alfsdotter. Överenskommelsen innebar att VD:s uppsägningstid, som enligt anställningsavtalet är 6 månader, började löpa från och med den 15 april och att anställningen därmed skulle avslutas den 15 oktober 2020.
Överenskommelsen innebar också att:
“Monica inte ska fungera som VD under uppsägningstiden. Hon ska dock fullgöra sina ordinarie arbetsuppgifter i övrigt.”
Överenskommelsen följer vad jag kan se anställningsavtalet till punkt och pricka. Således får Alfsdotter en engångsersättning som motsvarar totalt 24 månadslöner. Och eftersom hennes månadslön numera är 54.300 kr innebär det en summa på drygt 1,3 milj kr. Pengarna ska utbetalas vid två tillfällen. Till det kommer väl också en del pensionspengar förmodar jag.
När P4 Väst intervjuade ordförande Kent Javette i lördags (se “Älgmuseets vd får gå – locket på om varför”) så medgav han att det var styrelsen som inledde förhandlingen som ledde fram till uppgörelsen. Och det kan vi naturligtvis förstå av styrelseprotokollet från den 28 januari. Javette ville emellertid inte gå in på orsakerna till varför VD Alfsdotter fick sluta sin anställning. Han hänvisade till överenskommelsen.
I överenskommelsen mellan Kungajaktmuséets styrelse och Monica Alfsdotter uppges bara en orsak till anställningens avslutande:
“på grund av arbetsbrist”
I sådana här sammanhang får sällan någon utomstående reda på de verkliga orsakerna. Det parterna kommer överens om är en slags fasad utåt som ska skydda och värna integriteten hos de personer som är inblandade. Det var likadant vid avskedet av kommundirektör Pascal Tshibanda. Å andra sidan så borde kanske öppenhet ingå om man har bra lön, bra pensionsförmåner och inte minst ett rikligt tilltaget avgångsvederlag.
Kent Javette och Henrik Harlitz vet säkerligen vad de gör. De har varit med förr och jag litar på deras omdöme. Och Monica Alfsdotter kommer säkert snart att återfinnas på en ny chefsposition där hon får möjlighet att använda sin kompetens.
Men arbetsbrist var nog inte orsaken. Det lär visa sig så småningom när Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB anställer en ny VD. Fast det lär väl dröja ett tag dock. Uppsägningen av VD har förmodar jag gått hårt åt muséets kassa.
Till P4 Väst säger ordförande Javette att Vänersborgs kommun ska gå in med en tillfällig VD – på tal om arbetsbrist… Som kommunpolitiker kan jag inte heller låta bli att undra vem som har gett det löftet eller fattat det beslutet…
Nu återstår det bara för styrelsen till Kungajaktmuséet att uppdatera sin hemsida – se här.
Kultur- och fritidsnämnden (2/2)
Anm. Denna blogg är en fortsättning från ”Kultur- och fritidsnämnden (1/2)”.
Kultur- och fritidsnämnden står inför stora ekonomiska utmaningar. Nämnden gick med underskott förra året och kommer antagligen att göra det även under 2020. Men det som är aktuellt just nu i diskussionen, t ex i TTELA om Hallevibadet, det är nästa år – 2021.
På sitt senaste sammanträde behandlade kultur- och fritidsnämnden “Mål- och resursplan 2021-2023”, dvs budgeten för 2021, och på nästa sammanträde, den 16 maj, ska nämnden fatta beslut.
I det följande utgår jag från de siffror som kommunledningen, eller rättare sagt, kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), har lagt fram och som kommunstyrelsen har ställt sig bakom. Det ska emellertid noteras att det var före Corona-krisen. Coronan kommer att ändra förutsättningarna radikalt. Det vet vi med säkerhet, men hur och i vilken omfattning har vi fortfarande inget riktigt grepp om. Vi vet bara att de ekonomiska konsekvenserna för hela kommunen, med minskade skatteintäkter och ökade utgifter, kommer att bli mycket stora.
Kultur- och fritidsnämnden tilldelades i budgetramarna för 2021 lite drygt 109 milj kr. Det är, skriver förvaltningen:
“lägre än beräknat behov för året och därför innebär konsekvenser för verksamheten.”
Förvaltningen sammanfattar sin syn på konsekvenserna av den tilldelade budgeten:
“Avvikelse mellan tilldelad budgetram och beräknat budgetbehov uppgår till 3.834 tkr och består av ökande kostnader på grund av investeringar 1.200 tkr och kostnader för bibehållen måluppfyllelse 2.634 tkr, övervägande del avser område Fritid.
Övrig verksamhet så som till exempel kommunikation, evenemang och bibliotek, har behov av budgettillskott för bibehållen måluppfyllelse. För att kompensera dessa kan viss omfördelning inom befintlig budget ske. För bibehållen måluppfyllelse avseende Ung i Vbg krävs budgettillskott.”
Kultur- och fritidsnämnden skulle alltså enligt egen utsago behöva ytterligare 3,8 milj kr i budgeten för 2021. Med tanke på hela kommunens kostnader på ungefär 2,6 miljarder (fortfarande före Coronakrisen), så är det faktiskt en “fis i vinden”. Det är 0,15% (1,5 promille) av kommunens totala kostnader. Det kan vara bra att komma ihåg.
I underlaget beskrivs de ekonomiska behoven för bibehållen måluppfyllelse, dvs de 2,6 milj kr, som nämnden inte får nästa år. (Se citatet ovan.)
Ung i Vbg är en webbsida som riktar sig till unga. (Se “UNGiVBG.SE”.)
Webbsidan har ett hälsofrämjande fokus och ska vara ett:
“nav för unga med information om evenemang, inflytande, skola, jobb, råd och stöd, fritid, recensioner samt media.”
Det finns även en ungdomsredaktion som är knuten till arbetet. Sidan har också ett integrationssyfte.
Från början var både Västra Götalandsregionen och Kunskapsförbundet Väst med och finansierade hemsidan. Men efterhand har de hoppat av och det har sparats. Nu behöver hemsidan ett budgettillskott på 234.000 kr om ett fortsatt arbete med hemsidan ska vara möjligt.
Hallevibadet behöver mer pengar om kultur- och fritidsnämnden ska kunna driva det. Intäkterna från besökare och verksamheter som simskola och vattengympa räcker inte till.
Det är kultur- och fritidsnämnden som ansvarar för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar. Det handlar inte bara om Arena Vänersborg, Ishallen, Idrottshuset och Vänersvallen, utan också om anläggningar i andra delar av kommunen. Det är svårt för nämnden att få ekonomi i detta.
Kultur och fritid skriver:
“För att upprätthålla en säker och ändamålsenlig miljö krävs budgettillskott alternativt att anläggningar stängs och verksamheten fokuseras kring de större anläggningarna.”
Föreningar och andra som utnyttjar anläggningarna betalar självklart hyror, men:
“föreningslivet är en viktig del av civilsamhället och bidrar med stora frivilliga insatser.”
Det blir en “motsägelse” att höja hyrorna, eftersom det minskar det ekonomiska utrymmet för föreningarna att erbjuda verksamhet för medlemmarna. Och det står i strid med många av kommunens mål.
Det visar sig att kultur- och fritidsnämnden inte bryr sig om att föreslå några nödvändiga investeringar för 2021. Nämnden skriver:
“På grund av rådande ekonomiskt läge för kultur- och fritidsnämnden, har det beslutats att inte lämna några nya förslag på fastighetsinvesteringar under perioden.”
Det behövs egentligen åtgärder avseende:
“arbetsmiljökrav och myndighetskrav.”
Skälet till att nämnden inte föreslår några fastighetsinvesteringar beror på, gissar jag, att nämnden vet att den ändå inte får några pengar till att betala höjda hyror. (Det är samhällsbyggnadsnämnden som investerar och kultur-fritid som betalar genom höjda hyror.) En sådan investering, som dessutom är planerad sedan länge, är t ex investeringen i Sportcentrums B-hus. Denna investering skjuts helt enkelt på framtiden tills dess:
“ekonomiska förutsättningar för genomförande finns.”
Jag tycker på sätt och vis att detta är ”fel taktik” av kultur- och fritidsnämnden, även om uppdraget från kommunstyrelsen är att lägga en budget inom de ramar som är bestämda (av kommunstyrelsen). Min uppfattning är att nämnden borde vara (ännu) tydligare med att tala om vilka investeringsbehov som finns, och vad det kostar att uppfylla dem. Det borde vara kommunfullmäktige som vägde samman kommunens sammanlagda investeringar och prioriterade mellan dem. Nu kommer kultur- och fritidsnämnden dessutom att stå med “hundhuvudet” vid neddragningar, när det egentligen borde vara kommunfullmäktige. För vad ska kommunfullmäktige göra om inte nämnden själv visar på och föreslår vilka fastighetsinvesteringar som är nödvändiga?
Det är många i musikstaden Vänersborg som har önskemål om t ex ett konserthus. Kultur och fritid uttrycker det som att kommunen skulle behöva:
“en tillgänglig och ändamålsenlig scen för musik i musikstaden Vänersborg.”
Men inte heller detta föreslår nämnden, den bara konstaterar behovet av någon typ av musikscen.
Kultur och Fritid tar inte upp taket i Arena Vänersborg överhuvudtaget. Det är samhällsbyggnadsnämnden som anser det nödvändigt att åtgärda taket. (Se P4 Väst ”Nytt arenatak kan bli verklighet – för 22 miljoner”.) Samhällsbyggnadsnämnden vill satsa 22 miljoner till ny takduk, ny belysning och ett snörasskydd. (Vänsterpartiets James Bucci röstade för övrigt nej till denna investering i samhällsbyggnadsnämnden.)
Den enda investering som kultur- och fritidsnämnden vill göra är att nämnden yrkar 2 milj kr till inventarier för “framtidens bibliotek”. (Du kan läsa mer om ”Framtidens bibliotek” här.)
Det som gör det ekonomiska läget ännu mer pressat nästa år för nämnden, det är att det har påbörjats investeringar som medför ökade kostnader. Det är investeringar som är “på rulle” redan i år, och därmed kostnader som nämnden inte kan göra något åt. Det är tre investeringar som räknas upp i underlaget – 40×20-hallen (som till 60% finansieras av barn- och utbildningsnämnden), Fotbollens hus och omklädningsrum och entré i Ishallen. Till del finansieras dessa investeringar av hyresintäkter från föreningar. Men intäkterna täcker inte kostnaderna.
Med andra ord. Kommunstyrelsens förslag till budgetram 2021 för kultur- och fritidsnämnden är för snäv. Nämnden skulle behöva drygt 3,8 milj kr mer. Därför ger kultur- och fritidsnämnden följande förslag till neddragningar av verksamheten:
- “Stänga Ung i Vänersborg”
- “Stänga Hallevibadet”
- “Budgetjustering alternativt interndebitering av barn- och utbildningsnämndens verksamheters nyttjande av idrotts- och fritidsanläggningar”
Det sistnämnda förklarar förvaltningschef Håkan Alfredsson i TTELA (se “Hallevibadet hotas av stängning – igen”):
“Barn- och utbildningsnämnden (Bun) hyr idrottsanläggningar av kultur- och fritid till sina verksamheter. För mer än tio år sedan bestämdes att hyran skulle vara 600 000 kronor om året. Och det är den fortfarande, trots att eleverna har blivit fler och omkostnaderna större.”
Alfredsson anser att BUN borde betala ytterligare ungefär två miljoner kronor om året. Jag kan förstå Alfredsson, men samtidigt anser jag naturligtvis inte att barnen och eleverna ska betala t ex Arenans underskott…
Det är nog också på det viset att kultur- och fritidspolitik bedrivs på flera olika nivåer och ställen i kommunen. Det senaste exemplet är kommunledningens diskussioner och överenskommelser med kommunens idrottsföreningar. Det visar väl att kultur- och fritidsnämnden inte riktigt styr över sin egen verksamhet och sina egna pengar…
Kultur- och fritidsnämnden skulle alltså behöva ytterligare 3,8 milj kr för 2021. Med tanke på hela kommunens kostnader på ungefär 2,6 miljarder (fortfarande före Coronakrisen), så utgör dessa pengar bara 0,15% av kommunens totala kostnader. Inte ska kultur- och fritidsnämnden tvingas lägga ner Hallevibadet på grund av detta.
Det blev en omfattande blogg om kultur- och fritidsnämnden. Men det är sällan jag skriver om nämnden och det kändes som att det var läge att berätta lite utförligare om nämndens ekonomiska situation nu när media fylls av inlägg kring nämndens verksamheter.
Slutligen skulle jag vilja framföra att det är, som jag ser det, något grundläggande fel med att dela ut pengar till varje nämnd enligt en slags schablon som kommunen faktiskt gör i praktiken. Kommunens budgettilldelning utgår alltid från vad varje nämnd fick året innan. Vilket var detsamma som nämnden fick året innan… Osv. Och sedan överlåts det till varje nämnd att prioritera mellan sina egna verksamheter. Istället borde det vara så att alla kommunens behov vägs mot varandra.
Det ska t ex inte vara så att barn- och utbildningsnämnden ska behöva prioritera mellan förskola och grundskola, eller kultur- och fritidsnämnden mellan Hallevibadet och biblioteket. Alla behov ska upp på bordet, och sedan är det kommunfullmäktiges uppgift att prioritera – också mellan rondeller och äldreomsorgen, mellan arenan och grundskolan, mellan Vattenpalatset och biblioteket osv.
Det behövs ett annat tänk i kommunen.
PS. Del 1 av denna blogg hittar du här: ”Kultur- och fritidsnämnden (1/2)”.
Kultur- och fritidsnämnden (1/2)
“Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att kommunens arbete med kultur och fritid i tillämpliga delar svarar upp mot den vision och de övergripande mål som gäller för kommunen.”
Så inleds kultur- och fritidsnämnden senaste verksamhetsberättelse, den för 2019. Verksamhetsberättelsen fortsätter:
“Kultur- och fritidsnämndens ansvar omfattar följande: Arena- och fritidsverksamhet, Bibliotek, Evenemang och evenemangsutveckling, Fornvård, Föreningsbidrag (inom nämndens ansvarsområde), Konsthall, Kulturverksamhet, Musikverksamhet, Ungdomsverksamhet [och] Vänersborgs museum (huvudmannaskap).
Kultur- och fritidsnämnden stödjer och arrangerar kultur- och fritidsaktiviteter för barn och unga, och delar årligen ut kulturpris, kulturstipendium samt idrottsledarstipendium till personer eller grupperingar med anknytning till Vänersborgs kommun.”
Kultur- och fritidsnämnden har den senaste tiden hamnat i fokus. Den 28 april kunde vi t ex läsa i TTELA att framtiden för Hallevibadet inte såg särskilt ljus ut (se “Hallevibadet hotas av stängning – igen”) och dagen innan hade P4 Väst ett inslag om arenan (se “Nytt arenatak kan bli verklighet – för 22 miljoner”). Idrottsföreningar har skrivit öppna brev till kommunen och vi har fått höra om hur kommunens fritidsanläggningar slits samtidigt som reparationer och renoveringar lyser med sin frånvaro.
Kultur- och fritidsnämnden saknar pengar. Det råder en obalans mellan krav och resurser. Pengarna räcker inte till för att fylla behoven.
Förra året, 2019, redovisade kultur- och fritidsnämnden ett underskott på 5,2 milj kr. Det motsvarade 4,8 % av nämndens nettobudget. Största delen av underskottet återfanns inom idrotts- och fritidsanläggningar, 4,7 milj kr, och det berodde framför allt på ökade kostnader för drift och underhåll samt lägre intäkter än budgeterat. Bandy-VM och Hallevibadet var inte heller några “vinstmaskiner” för nämnden…
Den 17 april hade kultur- och fritidsnämnden sitt senaste sammanträde. Då fick nämnden en ekonomisk uppföljning. Det visade sig att enheten “Fritid” redovisade en negativ budgetavvikelse på 438.000 kr för årets tre första månader. Det berodde återigen främst på kostnader inom idrotts- och fritidsanläggningar.
Idrotts- och fritidsanläggningar har en budget 2020 på 38,5 milj kr. I mars redovisades ett underskott på nästan en halv miljon kr (0,45 milj kr). Arena Vänersborg, som har en budget för hela året på 17,7 miljoner, gick ensamt med ett underskott på 387.000 kr de första tre månaderna. Hallevibadet gjorde ett underskott på 133.000 kr. Det betyder att om inget görs, och underskotten tillåts fortsätta som under det första kvartalet, så kommer enbart arenan och Hallevibadet att göra ett underskott på drygt 2 milj kr under året.
Underskotten beror enligt förvaltningen främst på:
“höga personalkostnader för vaktmästeri och lokalvård och avser ersättning för ob och övertid.”
När det gäller Arena Vänersborg har intäkterna blivit mindre än budgeterat, bland annat på grund av inställda evenemang under Coronapandemin.
Förutom mindre underskott för musikskolan (28.000 kr) och biblioteket (57.000 kr) så går de flesta andra verksamheter inom kultur- och fritidsnämnden enligt budget eller med mindre överskott – i varje fall under det första kvartalet.
För en utomstående, t ex kommunstyrelsens ordförande, ter sig säkerligen årets budgetproblem för kultur- och fritidsnämnden som “överkomligt”, i den meningen att det skulle gå att spara in på personal för att komma till rätta med underskottet. Det är emellertid inte särskilt många anställda i kultur och fritid, så jag förmodar att en neddragning av personal, om än bara med några “enstaka”, skulle slå tämligen hårt mot nämndens verksamhet.
En gång i tiden, på 60- och/eller 70-talen, när den “legendariske” Göran Ericsson var kommunens fritidschef, hotades det i besparingstider alltid med att ta besparingarna på ett enda ställe. “Jaha, då lägger vi ner badet”, sa Ericsson om det skulle sparas. Och eftersom politikerna inte ville lägga ner badet, så fick Ericsson sina pengar. Och behövde således inte spara en enda krona på något annat heller. Kanske är det så kultur och fritid tänker när det flaggas för en nedläggning av Hallevibadet…
Det här scenariot har jag dock inte sett i några underlag. Inte än så länge i varje fall. Det var egentligen bara en tanke jag fick.
I dessa Corona-tider måste man naturligtvis lägga in en brasklapp. Ingen vet riktigt vad som kommer att hända med kommunens verksamheter. Och jag vill inte heller spekulera i det, utan bara konstatera att Coronan kan vända upp och ner på allting. Och det har den för övrigt redan börjat göra.
Det är nog så att redan i år har och får kultur- och fritidsnämnden ekonomiska bekymmer. Men den stora utmaningen, och det t ex TTELA skriver om, gäller nästa år. Men det skriver jag om i morgon – i del 2.
Anm. Här hittar du del 2 – ”Kultur- och fritidsnämnden (2/2)”.
Senaste kommentarer