Arkiv
Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (4/4)
Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning på bloggen ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (3/4)”.
Den 19 januari 2021 sammanträdde byggnadsnämnden. Och äntligen skulle politikerna få ta ställning i ärendet.
Byggnadsförvaltningens (BF) ställningstagande var tydligt och klart. Det sammanfattades på följande sätt i utskicket till politikerna:
“Fastigheten XX ligger i sin helhet inom strandskyddat område för Stora Hästefjorden. På fastigheten har omläggning av åker till blåbärsodling gjorts. Blåbärsbuskar har planterats samt värmesköldar i form av gabionmurar har uppförts utan strandskyddsdispens.
Samtliga murar hindrar och avhåller allmänheten från att beträda strand och vattenområde där de har rätt att färdas fritt och omfattas därmed av förbuden (7 kap. 15 § p. 2. MB).
Åtgärden omfattas inte av undantagen i 7 kap 16 § MB.
Möjlighet till dispens saknas i enlighet med 7 kap. 26 § MB.”
BF verkade inte ha ändrat uppfattning om någonting. Argumenten från Jonas och hans advokat hade klingat ohörda. Det var bara strandängen, som var felritad på en karta, och därmed eventuella konsekvenser för växt- och djurlivet, som hade lyfts ut ur “anklagelserna”.
Det hade varit intressant att vara med på byggnadsnämndens sammanträde, men jag har ingen aning om vad som sades. Protokollet redogör naturligtvis för beslutet, men inte vad som yttrades. Det händer nämligen ibland att det går “hett” till på nämnden.
Det visade sig att byggnadsnämnden, dvs politikerna, gick emot sina tjänstepersoner. Ja, du läste rätt! Beslutet blev:
“Byggnadsnämnden beslutar att avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.”
Det är knappt att man tror att det är sant. Men politikerna gav en svidande bakläxa till sina tjänstepersoner. Politikerna avskrev hela ärendet. Jonas hade inte gjort några fel.
Fantastiskt!
Skälet till nämndens beslut formulerades så här:
“Åtgärden bedöms omfattas av undantagen i 7 kap 16 § MB. Blåbärsodlingen klassas som jordbruk, gabionmuren/värmeskölden är nödvändig för blåbärsodlingen, dvs jordbruket och kan inte utföras utanför strandskyddet. Verksamheten bedöms vara näringsverksamhet och ge ett betydande tillskott till fastighetsägarens/verksamhetsutövarens försörjning.”
Beslutet föregicks av en votering. Det visade sig att hela nämnden stod bakom beslutet. Utom en socialdemokrat. Och det var inte vem som helst. Hon agerade återigen mot sitt parti, vilket också hände i ett annat sammanhang för inte så länge sedan. I november 2020 gick Elisabeth Bohlin (S) emot ordförande Nyberg i socialnämnden i Elgärdefrågan. (Se “Beslut: Elgärde!”.) Nu gjorde Bohlin detsamma mot ordförande Bo Dahlberg (S). Bohlin var alltså den enda som ansåg att tjänstepersonerna hade rätt och att Jonas skulle “fällas”.
Ibland fungerar emellertid demokratin.
Ja, eller till viss del. Det ofattbara beslutet togs också på nämnden att Jonas ska betala 18.000 kr för tillsyn i strandskyddsärendet. Vilket är helt absurt. 18.000!
En anonym person tipsade alltså om att Jonas hade gjort fel. Och sedan visade det sig att han inte hade gjort det. Men får ändå betala 18.000 kr…? Om någon anonym tipsar ytterligare en gång – typ “NU har Jonas hittat på något”…. Och BF åker dit och gör tillsyn. Och inte hittar något fel. Ska Jonas då betala 18.000 kr igen…? Och om någon ytterligare en gång lämnar ett anonymt tips…
Så här kan det väl inte få gå till? Länsstyrelsen gör ju inte så, den gör precis tvärtom. Har inget fel begåtts så tas inte heller någon avgift ut. Som Länsstyrelsen skrev till Jonas den 27 oktober 2020:
“Avgift skall inte betalas för tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogat.”
Pontus Gläntegård (V) och Torbjörn Moqvist (SD) reserverade sig mot att byggnadsnämnden tog ut en avgift.
De här fyra bloggarna visar hur vissa tjänstepersoner på byggnadsförvaltningen inte tycks lyssna på förnuft och logik. Och jag undrar om det kan handla om en avancerad form av faktaresistens? Eller utgår de från ett felaktigt antagande om att kommuninvånare alltid har syftet att lura kommunen? Ja, tjänstepersonerna verkar till och med tolka lagen fel.
Exemplet stärker mig i min övertygelse om orsaken till att vänersborgare visar missnöje med kommunens sätt att hantera byggfrågor. Det kan gälla bygglov, strandskydd, tomtavgränsning eller något annat. Det är ju faktiskt så att politikerna inte alltid kommer in i processen eller att de kommer in väldigt sent. Och då ställer de inte heller alltid ”allt till rätta”…
År 2020 hamnade Vänersborgs kommun på plats 266 av Sveriges 290 kommuner. När det gällde delområdena “Kommunala tjänstemäns attityder till företagande” blev placeringen 245 och “Kommunens service och bemötande” 237. Och det är egentligen inte särskilt konstigt.
Dessutom är ett av kommunstyrelsens inriktningsmål:
“Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag. Effektivare flöden inom och mellan olika förvaltningar för att underlätta för företag att verka och etablera sig i kommunen.”
Det kan vara värt att läsa slutet en gång till:
“…underlätta för företag att verka och etablera sig i kommunen.”
Kommunen beslutar inte om lagens text, den gäller. Men kommunen formulerar inriktningsmål. Om dessa betyder något, vilket jag egentligen tror att de gör, så är det dags för kommunledningen med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen att slå näven i bordet och säga till berörda på byggnadsförvaltningen att det inte får gå till på det här sättet. Tjänstepersonerna måste veta att inriktningsmålen ska respekteras.
…och att det går inte att hantera ärenden och människor på det här sättet…
Till sist. Kommunen måste ta tillbaka beslutet att Jonas ska betala 18.000 kr i tillsynsavgift. Det vore skamligt annars. Kommunen borde betala Jonas skadestånd för den skada, den sveda och värk, som byggnadsförvaltningen har åsamkat honom.
===
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (1/4)” – 2 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (2/4)” – 3 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (3/4)” – 4 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (4/4)” – 5 feb 2021
- ”KF: V-motion om strandskyddsavgift” – 12 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (5/4)” – 13 feb
Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (3/4)
Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning på bloggen ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (2/4)”.
Det började efter drygt ett års kamp med Vänersborgs kommun att se lite ljusare ut för blåbärsodlaren Jonas vid Hästefjordens strand. Länsstyrelsen hade lämnat det anonymt inlämnade klagomålet mot Jonas anläggning utan åtgärd. Och byggnadsförvaltningen (BF) hade gjort grova misstag och sakfel i sina bedömningar och slutsatser. BF hade ju bland annat lagt in en strandäng på fel ställe. Den hade ritats in på kartan där det var jordbruksmark. Det bedrevs med andra ord ingen bärodling på strandängen.
Den 6 november 2020 gjorde därför kommunekologen en total omsvängning från sitt tidigare ställningstagande och utlåtande och skrev:
“Hur som helst blir det nog svårt att styrka att den aktuella åtgärden bidragit till en väsentlig förändring för djur- och växtlivet.”
Jonas hade nu fått “rätt” både av Länsstyrelsen och kommunekologen. Det fick Vänersborgs byggnadsförvaltning att släppa “anklagelsen” mot Jonas om djur- och växtlivet. Kartmisstaget var för grovt. Den 12 november, i ett brev till Jonas, meddelade BF. 
“Eftersom det inte är säkerställt att det har funnits särskilda naturvärden inom det området som har utpekats som strandäng går det inte heller att påvisa att åtgärden (blåbärsodlingen och murarna) bidragit till en väsentlig förändring för djur- och växtlivet på platsen.”
BF lade således därför ner denna “anklagelse”. Men de uppgifter kring affärsplan och kalkyler som Jonas hade lämnat till BF accepterades fortfarande inte – och därför:
“Det är murarna som bedöms hindrar och avhåller allmänheten från att beträda strand och vattenområde där de har rätt att färdas fritt och omfattas därmed av förbuden. Förvaltningen ifrågasätter inte att murarna behövs för jordbrukets, dvs blåbärsodlingens behov. För att omfattas av undantaget för jordbrukets behov krävs att verksamheten ger ett betydande tillskott till försörjningen. Det underlag som fastighetsägaren har lämnat in är inte tillräckligt för att kunna bedöma vilket tillskott till försörjningen som blåbärsplanteringen ger och hur den bedöms utvecklas de kommande åren.”
Det kan fortfarande tyckas mycket underligt att förvaltningen ska gå in i en affärsverksamhets räkenskaper och ekonomiska planer. Men det gjorde alltså förvaltningen.
Advokaten och Jonas svarade den 26 november och skickade in det som BF begärde… Advokaten kunde dock inte avhålla sig från en liten “pik”:
“För nämndens kännedom accepterar bankerna kalkyl baserad på jordbruksverkets underlag vid prövning av låneansökan.”
Men det är naturligtvis skillnad på en bank och Vänersborgs byggnadsförvaltning. Det var väl självklart att BF skulle ha ett fullständigt affärsmässigt underlag…
Det blev ytterligare någon mailväxling, och fler affärsmässiga underlag skickades in (den 3 december). BF hade dock en väldig förmåga att hitta viktiga kompletterande frågor till materialet, t ex:
“Vad är kostnaden per blåbärsplanta (som är 3-4 år gammal vid plantering)?”
Det gällde för BF att inte lämna något åt slumpen… Det kunde ju faktiskt hända att Jonas eller advokaten inte hade multiplikationstabellen klar för sig… BF fick detaljerade svar, och tjänstepersonen svarade till sist (4 december):
“Tack för snabbt svar! Ärendet kommer att lyftas på Byggnadsnämndens presidium på måndag.”
Det kom ett nytt brev till advokaten och Jonas den 11 december:
“Tyvärr hann förvaltningen inte färdigställa ärendet innan utskicket till decembernämnden, utan det kommer tas upp på nämnden den 19 januari.”
Nu brast det för advokaten…
Den 14 december kommenterade han:
“Detta är oacceptabelt. All nödvändig dokumentation föreligger i ärendet. Endast kommunens beslut återstår. Det saknas godtagbara skäl att skjuta upp det beslutet. Vi förväntar oss att beslut fattas imorgon 15/12 som tidigare förut kommunicerats. För det fall beslut inte fattas imorgon kan kommunen förvänta sig en JO-anmälan bl a avseende långsam handläggning. Min huvudman kan isåfall också komma att begära att du byts ut då han inte uppfattar dig som objektiv och opartisk.”
Bråket med byggnadsförvaltningen i Vänersborg tycktes aldrig ta slut. Det tog på krafterna och var inget som Jonas önskade. Tvärtom, han ville i lugn och ro sköta sin blåbärsodling och njuta av sin pensionering. Han ville vara ifred. Jonas tyckte inte om förvaltningens hantering av ärendet eller bemötande mot honom.
Den 17 december 2020 hade en tjänsteskrivelse upprättats. Den var utformad som ett beslutsförslag till byggnadsnämndens politiker. Nämndens sammanträde hade emellertid varit två dagar innan, den 15 december. Det var nog tänkt att användas till nämndens nästa sammanträde, i januari.
I tjänsteskrivelsen var förvaltningens förslag till beslut att:
“Byggnadsnämnden förelägger fastighetsägare tillika rättelseskyldig, XX, vid fast vite om 75 000 kr, att utföra följande åtgärder på fastigheten XX.
1. Ta bort värmesköldar/gabionmurar, se punkt 1 på bifogad karta och foton.
Åtgärderna ska vara utförd senast 3 månader efter det att beslutet vunnit laga kraft. Åtgärderna ska utföras på ett sådant sätt att naturmiljön inte kommer till skada. Efter åtgärderna är genomförda ska området uppfattas som allemansrättsligt tillgängligt.
Senast två veckor efter det att åtgärderna i punkt 1-2 ska vara färdiga ska rättelseskyldig fastighetsägare skicka in bilder som styrker att föreläggandet utförts på ett tillfredsställande sätt. Bilderna skickas till miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborgs kommun.
Nämnden beslutar att fastighetsägaren ska betala en avgift på 18 000 kr för tillsyn i strandskyddsärendet.”
Det var alltså inte mycket, om ens något i Jonas och advokatens argumentation, som hade påverkat Vänersborg byggnadsförvaltning. Tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen verkade vara helt faktaresistenta… Det var bara det uppenbara och fatala misstaget kring den felritade strandängen som BF hade släppt.
Så hävdade BF fortfarande att:
“Samtliga murar hindrar och avhåller allmänheten från att beträda strand och vattenområde där de har rätt att färdas fritt och omfattas därmed av förbuden”
Och fortfarande accepterades inte Jonas affärsplaner…
Detta förfarande och beteende känns igen av alltför många kommuninvånare. Och även sådana utanför kommunens gränser. Vänersborgs byggnadsförvaltning har ofta en tendens att tolka allt negativt, att fälla istället för att fria, att stjälpa istället för att hjälpa – och därmed orsaka både ekonomiska förluster och ibland också psykiskt lidande för dom som de är satta att ge service.
I tjänsteskrivelsen skrev tjänstepersonerna på byggnadsförvaltningen också:
“Byggnadsnämnden kommer att anmäla ärendet för åtalsprövning till allmän åklagare.”
Det blev jul och det blev ett nytt år. Kanske dock inte ett särskilt gott sådant för Jonas…
Fortsättning följer – se ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (4/4)”…
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (1/4)” – 2 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (2/4)” – 3 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (3/4)” – 4 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (4/4)” – 5 feb 2021
- ”KF: V-motion om strandskyddsavgift” – 12 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (5/4)” – 13 feb
Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (2/4)
Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning på bloggen ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (1/4)”.
Jonas, som inte är hans riktiga namn, hade under 2020 fått byggnadsförvaltningens (BF) uppmärksamhet. Förvaltningen ansåg att hans blåbärsodling vid Hästefjordens strand bröt mot strandskyddet. Och kommunekologen skrev dessutom den 26 augusti 2020 att:
“åtgärderna närmast stranden medför en väsentlig förändring av livsvillkoren för djur- och växtarter och inte är tillåtliga.”
Kommunekologen motiverade:
“I västra delen av fastigheten är naturvärdena betydligt högre. Denna del ingår i en större strandäng som fortsätter söderut. Strandängen är direkt påverkad av det varierande vattenståndet i sjön och har tillsammans med övriga strandängar kring Stora Hästefjorden ett högt värde för fåglar. … Tidigare har strandängen slagits med maskin vilket upprätthållit de biologiska värden som finns knutna till miljön. Uppförandet av murar och planteringen av blåbärsbuskar innebär att den avgörande maskinslåttern upphör. När den försvinner försvinner också strandängens naturvärden.”
Nästa dokument är daterat den 2 oktober (2020). Det var en “kommunicering inför beslut”. Det var ett förslag till beslut som tjänstepersonerna tänkte lägga fram för politikerna den 3 november 2020. (Det blev dock inte så.) Det var ett “föreläggande om rättelse för olovlig åtgärd inom strandskyddat område”. Beslutsförslagets lydelse var:
“Byggnadsförvaltningen föreslår byggnadsnämnden att besluta följande:
Byggnadsnämnden förelägger fastighetsägare tillika rättelseskyldig, XX, vid fast vite om 75.000 kr, att utföra följande åtgärder på fastigheten XX.
1. Ta bort värmesköldar/gabionmurar, se punkt 1 på bifogad karta och foton.
2. Ta bort blåbärsbuskar som är placerade på strandängsområde.”
Det skulle naturligtvis innebära slutet för Jonas affärsverksamhet. Inte nog med ett vite på 75.000 kr, han skulle också riva värmesköldarna och ta bort blåbärsbuskar. Det skulle kosta pengar, och han skulle självklart också förlora de pengar som han redan hade investerat.
Skälet för beslutet motiverade tjänstepersonerna på BF på detta sätt:
“Planteringar av blåbärsbuskar samt murar inom strandängsområde strider mot strandskyddets syften då den har en väsentlig påverkan på växt- och djurlivet.”
Strandskyddets syften är bland annat att anläggningar och anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område som de annars skulle ha fått färdas fritt på inte får finnas.
Det finns undantag, om anordningarna, dvs värmesköldarna i det här fallet, behövdes för:
“jordbruket och om det för sin funktion måste finnas eller vidtas inom strandskyddsområdet”
Men BF ansåg inte att undantagen uppfylldes i det här fallet. Motiveringen var:
“Näringsverksamheten bedöms inte vara huvudsakliga försörjningen och inte medföra betydande tillskott till näringsidkarens försörjning.”
Notera igen – “bedöms”… En bedömning kan vara tämligen subjektiv…
Men inte nog med det:
“De planteringar av blåbärsbuskar och de murar som ligger inom strandängsområde strider mot strandskyddets syften då den har en väsentlig påverkan på växt- och djurlivet.”
Innan byggnadsnämnden skulle fatta sitt beslut i ärendet gavs fastighetsägare Jonas tillfälle att lämna synpunkter på det förslag som BF tänkte lägga fram för politikerna.
Den 20 oktober lämnade både Jonas och hans jurist sina synpunkter. De ville att byggnadsnämnden helt enkelt skulle avskriva ärendet…
Jonas börjar sitt yttrande, och jag tycker avsnittet är viktigt – och “tungt” i sammanhanget:
“Först vill jag framhålla att jordbruksmarken som sådan och bärodlingen specifikt är ansluten till EU:s jordbruksprogram för stödrätter. Bärodlingen är i behörig ordning prövad och godkänd inom systemet för jordbruksstöd.”
Det visar om inte annat att verksamheten är seriös, om nu någon betvivlade det. Han reagerade också på att tjänstepersonerna i BF gjorde affärsmässiga bedömningar. Och det är han inte ensam om… Jonas menade att det är han som ägare som ska göra sådana bedömningar. Och påpekade samtidigt att förvaltningen hade gjort en allvarlig missbedömning:
“På förekommen anledning vill jag uppmärksamma byggnadsnämnden på att tjänstemannaförslaget bygger på felaktiga slutsatser om affärsplanen och kalkylen för verksamheten. Det förefaller som om tjänstemannaförslaget förbisett att 350.000 i lönekostnad är ersättning för mitt eget arbete, en för mig betydande inkomst.”
Oops. Ja, det hade tjänstemännen förbisett…
Och så var det detta med att allmänhetens tillträde hindrades. Jonas menade att självklart utgjorde en jordbruksverksamhet i sig en begränsning, men det gällde oavsett vilken gröda det var. Allmänheten får inte beträda mark med växande gröda och inte heller trampa ned eller äta upp jordbrukares växande grödor. Men i det här fallet var det faktiskt möjligt att ströva genom området. Jonas skrev:
“De murar som utgör klimatskydd för bärodlingen har öppningar som medger fri passage. Det finns även badmöjligheter längs stranden. Inget av detta hindras av bärodlingen. Murarna har försetts med öppningar för att möjliggöra passage genom området. … Jag har t o m anlagt yta för parkering och välkomnar besökare. Det är ju dessutom potentiella kunder till min bärodling. Själva tanken är ju att folk ska känna sig välkomna till bärodlingen.”
Man kan väl konstatera att byggnadsförvaltningen hade haft två sakfel. Hittills. Det räckte inte… Håll i er. Jonas fortsatte:
“Strandängen är inlagd fel på byggnadsnämndens beslutsunderlag. I kommunens beslutsunderlag har strandängen (2) av förbiseende ritats in på jordbruksmarken. Vid en jämförelse av SAM internet, Jordbruksverkets underlag för jordbruksstöd inom EU framgår att strandängen geografiskt är placerad mellan jordbruksmarken och sjön. Strandängen är följaktligen inte del av den stödberättigade jordbruksmark på vilken bärodling bedrivs.”
Det var sanslöst. Kommunen hade inte koll på elementära fakta när den anklagade en person för att bryta mot lagen och kräva vite och åtgärder för stora pengar. Man kanske kunde tro att förvaltningen efter detta fatala misstag nu skulle lägga ner och avskriva ärendet. Men icke.
Jonas höll inte heller med om att verksamheten hade en negativ påverkan på växt- och djurlivet. Tvärtom menade han och skrev:
“Pollineringen av 2 650 blåbärsbuskar innebär ett positivt bidrag till närbelägna bigårdar. Bärodlingen erbjuder även skydd och föda för fågellivet inom området. Jag har även anlagt hotell för humlor, bin och andra insekter.”
Det var tydligen också så att Västra Götalands ornitologer hade uttalat sig positivt till anläggningen.
Jonas avslutade sina synpunkter med, och här kunde man nästan spåra en viss förtvivlan:
“Tjänstemannaförslaget verkar utgå från tanken att bara man ödelägger markägarens nuvarande verksamhet som kommer det att bli maskinslåtter på området istället. Så fungerar inte världen. Ödelägger man en redan bräcklig verksamhet leder det till avveckling och nedläggning.”
Även Jonas advokat framförde synpunkter till byggnadsförvaltningen. Brevet började med en sammanfattning:
“XX bedriver jordbruksverksamhet på fastigheten. Laglig grund för att förbjuda jordbruksverksamhet i form av bärodling saknas. Förbud enligt MB 7 kap. 15§ gäller inte anläggningar mm som behövs för jordbruket. Jordbruksmarken är belägen inom strandskyddsområde. De aktuella åtgärderna som behövs för jordbruket måste följaktligen vidtas inom strandskyddsområde. Jordbruksverksamheten är näringsverksamhet av varaktig natur och innebär ett betydande tillskott till XX försörjning, jfr MÖD 2019: 13.”
Advokaten utvecklade de olika synpunkterna i brevet. Han konstaterade att det låg jordbruksmarker runt Hästefjorden. Och då skulle jag vilja tillägga något som de flesta i 
Frändefors vet – Hästefjorden sänktes 1864-68. Totalt sänktes sjön cirka fyra meter och det gjorde att det skapades omkring 2.100 hektar ny åkermark. De hade en annan syn på strandskydd förr i tiden.
Advokaten reagerade också på förvaltningens affärsmässiga bedömningar av verksamheten och påpekade att:
“Affärsplanen och dess kalkyl är baserad på jordbruksverkets kalkyler för trädgårdsblåbär, ekonomi i bärodling, ekologisk odling.”
Den 27 oktober 2020 får Jonas ett “beslut om tillsyn gällande grävning och schaktning i Stora Hästefjorden”. Det var ett så kallat “delgivningskvitto”. Länsstyrelsen hade beslutat:
“att inte vidta någon ytterligare tillsynsåtgärd med anledning av inkommet klagomål av schaktning och grävning i sjön Stora Hästefjorden på fastigheterna Hällan 1:15 och 1:20 i Vänersborgs kommun.”
Och inte nog med det. Eftersom Länsstyrelsen den 1 juli 2019 mottog detta klagomål anonymt och det visade sig att Jonas inte hade begått något fel:
“Avgift skall inte betalas för tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogat.”
Det såg helt plötsligt lite ljusare ut för blåbärsodlare Jonas. Men byggnadsförvaltningen i Vänersborg var inte klar än.
Anm. Den här bloggen är del 2 av 4. Fortsättning följer här: ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (3/4)”.
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (1/4)” – 2 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (2/4)” – 3 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (3/4)” – 4 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (4/4)” – 5 feb 2021
- ”KF: V-motion om strandskyddsavgift” – 12 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (5/4)” – 13 feb
Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (1/4)
Det var en gång en blåbärsodlare vid Hästefjorden…
Folk undrar varför Vänersborg hamnade så långt ner i näringslivsrankingen förra året, och även tidigare år. År 2020 så hamnade Vänersborgs kommun på plats 266 av Sveriges 290 kommuner. När det gällde delområdena “Kommunala tjänstemäns attityder till företagande” blev placeringen 245 och “Kommunens service och bemötande” 237.
Jag tror inte att resultatet beror på att kommunens Näringslivsavdelning arbetar fel eller att resultatet är en konsekvens av deras bristande insatser. Tvärtom tror jag. Utan den Näringslivsavdelning som finns i kommunen är risken att Vänersborg hade hamnat ännu längre ner på listan…
Nä, jag tror att rankingen beror på något annat. Något som inte kommer som en överraskning för någon som arbetar politiskt i Vänersborg.
I den här bloggen ska jag beskriva hur en näringsidkare som odlar trädgårdsblåbär vid Hästefjordens strand hamnade i klammeri med tjänstepersonerna på miljö- och byggnadsförvaltningen. Det är nämligen sådana här ärenden, tror jag, som snabbt sprider sig bland både företagare och kommuninvånare – och som till stor del förklarar rankingresultatet.
Jag har begärt ut alla handlingar i det aktuella ärendet från byggnadsförvaltningen, och har också fått ut dem. Det är inga problem med det, servicen är bra. Jag kommer dock rakt in i ärendet.
Den första dokumentet utgörs nämligen av en anteckning om ett telefonsamtal mellan en tjänsteperson på byggnadsförvaltningen och en tjänsteperson på Länsstyrelsen. Anteckningen är daterad den 22 januari 2020, men telefonsamtalet ägde rum den 17 december 2019. Men jag vet, det framgår av nästa dokument, att ärendet hade påbörjats redan innan den 17 december. I det dokumentet står det:
“Vid besök på er fastighet 2019-12-04…”
Å andra sidan är det inte förrän drygt en månad senare, som det börjar hända saker. Det är då som Vänersborgs byggnadsförvaltning kommer in i bilden på allvar.
I anteckningen från telefonsamtalet mellan kommunen och Länsstyrelsen diskuterar tjänstepersonerna strandskydd, eventuella grävarbeten etc på den aktuella fastigheten. Drygt en månad efter telefonsamtalet, den 24 januari 2020, skickar samma tjänsteperson på Vänersborgs byggnadsförvaltning ett brev till fastighetsägaren vid Hästefjorden, låt oss för enkelhetens skulle kalla honom Jonas. (Han heter något annat.) Antagligen med en hemlig kopia till tjänstepersonen på Länsstyrelsen. Det stod nämligen i ovanstående anteckning från telefonsamtalet:
“Hon [=tjänstepersonen på Länsstyrelsen; min anm] vill att vi håller kontakt i arbetet trots att vi har olika lagrum. Kommunikation med fastighetsägaren kan vi lägga en dold kopia till henne.”
Brevet till fastighetsägare Jonas hade rubriken “Begäran om förklaring”. Brevet började:
“Det har kommit Byggnadsnämnden till kännedom att anläggning uppförts på fastigheten XX [fastighetsbeteckningen; min anm] inom strandskyddsområde. … Byggnadsnämnden vill med detta brev veta om det är du som uppfört anläggningen och när den uppfördes och med vilket syfte.”
Jonas hade uppfört en blåbärsodling på marken. Först blev han glad åt att kommunen hade tagit över ärendet från Länsstyrelsen. Han trodde att Vänersborgs byggnadsförvaltning var bättre att ha att göra med. Men oj, så fel han hade. Jonas förstod inte att det här brevet inte bådade gott.
Byggnadsförvaltningen uppmanade Jonas att inkomma:
“med en skriftlig förklaring/redogörelse till de åtgärder som utförts”
Det är allvarligt för en fastighetsägare och näringsidkare när sådana här brev kommer från byggnadsförvaltningen. (Jag förkortar byggnadsförvaltningen till BF i fortsättningen.) BF misstänkte alltså att Jonas hade brutit mot strandskyddet. Och det vet var och en, även Jonas, att det kan innebära att det Jonas hade investerat i och byggt upp kanske skulle rivas och tas bort.
Och allt började med att det hade:
“kommit Byggnadsnämnden till kännedom…”
Det visade sig senare att det hade kommit ett anonymt tips till Länsstyrelsen som vidarebefordrats till BF (byggnadsförvaltningen alltså). Länsstyrelsen skrev nämligen den 27 oktober 2020:
“Länsstyrelsen mottog ett anonymt klagomål 2019-07-01.”
Jonas är pensionär och han äger alltså mark vid Hästefjorden sedan “urminnes tider”. Han har bott i området hela sitt liv. Så här beskriver han marken och vad han hade gjort de senaste åren:
“Åkermarken är täckdikad på 70-talet. Det odlades havre fram till 2014 och efter det var det vall i två år. 2017 planterade jag 300 st blåbärsplantor och monterade värmeskölden. 2018 planterade jag 350 st blåbärsplantor. Plantorna är planterade i torv och sand och upphöjda 40 cm. Värmeskölden har många funktioner. [Den ska] hålla värmen på plantorna vid frostnätter på våren. Den biologiska mångfalden: hotell för humlor, bin och andra insekter. För att hålla ute skadedjur. Vindskydd vid kraftig storm o snöstorm. Allemansrätten: det finns 4 ingångar i värmeskölden. Vem som helst kan gå på gärdet. Gräsmatta bredvid plantorna.”
Det kan tilläggas att Jordbruksverket har godkänt Jonas blåbärsodling. Han uppbär också EU-stöd. Marken är nämligen klassad som jordbruksmark.
BF (byggnadsförvaltningen) skriver:
“Taxerad jordbruksfastighet på 1,3 hektar inom strandskyddat område. Fastigheten omfattas inte av detaljplan. Marken har tidigare varit brukad jordbruksmark för odling av havre och vall. 2017 har fastighetsägaren växlat till blåbärsodling och i samband med detta uppfört s.k. värmesköldar/gabionmurar. Delar av året står murarna i vatten, då vattenståndet är högt i sjön.”
Syftet med de värmesköldar/gabionmurar som nämns är att:
“främja blåbärsodlingen genom att exempelvis skydda blåbären mot frost, kyla och bidra till ett bättre mikroklimat. Värmesköldarna är uppbyggda med sten som hålls på plats av nät av metall. Höjden på murarna är cirka 1 m och har byggts upp på en sträcka av totalt 300 meter.”
Fastighetsägare och blåbärsodlare Jonas har alltså anlagt värmesköldar och planterat blåbär. Blåbärsodlingen ska enligt planerna vara fullt utbyggd 2024, och då uppgå till totalt 2.650 blåbärsplantor. Affärsmodellen är att blåbärsodlingen ska bedrivas som en självplocksodling. Jonas tänker inte anställa någon, han ska själv stå för det arbete som krävs. De första intäkterna från självplockningen beräknas uppstå 2021.
BF ansåg att:
“Gabionmurarna är en anläggning som hindrar och avhåller allmänheten från att beträda området som tidigare varit tillgängligt. Eventuellt är även blåbärsplantorna en sådan anordning som avhåller allmänheten. Om vidtagna åtgärder väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter behöver utredas tillsammans med kommunekologerna.”
Jonas svarade byggnadsförvaltningen och beskrev precis vad han hade gjort. Han var också tvungen att anlita hjälp från juridisk expertis eftersom BF ofta hänvisade till lagparagrafer, förutom att konsekvenserna av BF:s intresse kunde bli förödande för Jonas. Det är många kommuninvånare som hamnar i en sådan här sits, och det kan bli dyrt. Jonas började inse det.
Juristen och Jonas menade att blåbärsodlingen var helt laglig.
BF höll inte med. Tjänstepersonerna kom fram till att de undantag som fanns från reglerna kring strandskydd inte gällde Jonas. Tjänstepersonerna tyckte att det var svårt att avgöra om blåbärsodling handlade om trädgårdsskötsel eller jordbruk. Det var vidare tveksamt om verksamheten bidrog till näringsidkarens försörjning eller hade en viss varaktighet. Och BF gick så långt att de började analysera Jonas affärsplan och kalkyler. Och drog slutsatsen:
“Detta bedöms inte vara tillräckligt stor inkomst inom överskådlig tid för att det ska klassas som en sådan näring som omfattas av undantaget.”
Byggnadsförvaltningens bedömning av storleken på företagets framtida inkomster riskerade alltså hela verksamheten.
Dessutom skulle BF utreda vidare om:
“vidtagna åtgärder väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter behöver utredas tillsammans med kommunekologerna.”
Ett yttrande från en av kommunekologerna, i Miljö- och hälsoskyddsnämndens namn, kom den 26 augusti 2020. Det var kort och koncist:
“Det krävs strandskyddsdispens för genomförda åtgärder. Nämnden bedömer att åtgärderna närmast stranden medför en väsentlig förändring av livsvillkoren för djur- och växtarter och inte är tillåtliga. Då åtgärden närmast stranden strider mot strandskyddets syften saknas möjlighet till dispens på den här delen av fastigheten.”
Det såg mörkt ut för blåbärsodlaren i vid Hästefjorden.
Anm. Det här är del 1 av 4. Den spännande fortsättning kan du läsa här: ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (2/4)”.
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (1/4)” – 2 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (2/4)” – 3 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (3/4)” – 4 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (4/4)” – 5 feb 2021
- ”KF: V-motion om strandskyddsavgift” – 12 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (5/4)” – 13 feb
KS, Harlitz och KFV
Det diskuteras inte särskilt mycket politik i kommunstyrelsen. Inte ens på ett drygt 10 timmar långt sammanträde, som i onsdags. Ändå kan självklart det som yttras vara intressant. Redan i kommunstyrelsen kan ju partierna visa hur de ska rösta i kommande kommunfullmäktige, där flertalet ärenden, och naturligtvis i synnerhet de viktigaste, till slut avgörs. Ibland så överraskar också någon ledamot med en intressant kommentar, ibland förflugen och ogenomtänkt, ibland genomtänkt, inte sällan väldigt spontant. Några gånger händer det att en kommentar kan ge upphov till meningsskiljaktigheter.
På kommunstyrelsens maratonsammanträde i onsdags uttalade kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) några kommentarer och slutsatser som jag inte har kunnat släppa och som jag har varit tvungen att titta närmare på.
Harlitz kommentarer kom sent på eftermiddagen då politikerna fick en föredragning om nyckeltal. Och nyckeltal kan vara väldigt intressanta. Denna dag var de om möjligt ännu intressantare än vanligt. Och det var när följande tabell visades för ledamöterna som både temperatur och intresse snabbt steg i höjden…
“Kommunala skolor” i första raden betyder en av Kunskapsförbundet Västs (KFV) gymnasieskolor, Birger Sjöberggymnasiet (BSG) i Vänersborg. Det ska dock noteras att uppemot en tredjedel av de studerande från Vänersborg går på friskolor eller skolor i andra kommuner. Ytterligare ett antal går på KFV:s skolor i Trollhättan. På BSG går på motsvarande sätt elever från Trollhättan och andra kommuner.
I rad 2 så innebär “hemkommun” just Vänersborg. Då är det alla studerande från Vänersborg som räknas in oavsett vilken gymnasieskola de går på. I diskussionen gjordes förenklingen att Vänersborgs gymnasiestuderade gick på BSG, och det är riktigt på det sättet att de flesta på BSG kommer från Vänersborg.
Siffrorna visar att det har skett en väldig “dipp”, dvs en stor nedgång, av andelen studerande som lyckades ta examen inom 4 års gymnasiestudier. Och detta faktum, denna “dipp”, gäller både för BSG som enskild gymnasieskola och, till viss del, för eleverna från Vänersborg oavsett vilken gymnasieskola de går på. Det ska dock noteras att “dippen” för vänersborgsstuderande (rad 2) inte är så stor som “dippen” på BSG. Och det är väl egentligen mycket tveksamt om denna tämligen lilla nedgång överhuvudtaget kan kallas en “dipp”. (Det var även en “dipp” på BSG år 2019.)
Två kompletteringar är på sin plats. Egentligen ska det ta 3 år att gå gymnasiet. För en del studerade tar studierna längre tid, men det kan också hända att elever hoppar av, byter skola eller fortfarande går på gymnasiet på grund av studieuppehåll/byte av program osv. För det andra, Trollhättan/Vänersborg betalar KFV för bara 3 utbildningsår per studerande, även om de går 4 eller 5 år.
Den förstnämnda siffran ovan sjönk från 65,5% år 2019 till 56,4%. Det betyder följaktligen att nästan hälften av de studerande inte lyckades ta sin “studentexamen” inom 4 års gymnasiestudier. Det sistnämnda siffran, dvs hur stor andel av de studerade från Vänersborg som tog sin “studentexamen” inom 4 års gymnasiestudier, sjönk från 71,8% till 67,0%.
Det nyblivna kommunalrådet Henrik Harlitz (M) “hoppade ur stolen och gick i taket”, ja faktiskt nästan bokstavligt. Harlitz blev inte bara “chockad”, han blev tämligen “förgrömmad”:
“Jag blir störtorolig över att kunskapsresultaten sjunker så drastiskt på gymnasiet. Vi måste kunna ställa krav på KFV.”
Harlitz undrade vad kommunen betalade Kunskapsförbundet Väst för, han ifrågasatte om kommunen fick valuta för pengarna. Och det är väl i och för sig en sund inställning, att man oroar sig för den gymnasiekvalitet man får ut av skattemedlen.
Harlitz fortsatte. Han skrädde inte på orden när han jämförde Kunskapsförbundet med en bilhandlare och utbildning med en bil. Vad händer om man köper en bil och den inte håller måttet? Och i det här sammanhanget tyckte jag nog att Harlitz började ta ut svängarna lite väl mycket…
Vi i kommunstyrelsen som också sitter i Kunskapsförbundet togs på sängen kan man väl säga. Vi hade ju inte dessa siffror klara för oss, det var ju liksom inte detta som kommunstyrelsens sammanträde skulle handla om. Mina första tankar gick emellertid åt ett helt annat håll än Harlitz…
Det första jag tänkte på var om det var korrekta siffror, jag kände inte igen dom. Den tanken viftade jag bort ganska omgående eftersom det är ytterst ovanligt att det presenteras felaktiga siffror i kommunstyrelsen. Sedan fick jag också reda på att de har presenterats på KFV:s direktion, även om uppställningen var något annorlunda. (Det är väl åldern som tar ut sin rätt…) Sedan fick jag en helt annan tanke – inte trodde väl Harlitz att han kunde köpa en ny BMW om han kom till bilhandlaren med t ex 55.000 kr? Ska han ha en “dyr och fin” bil så måste han ju betala för den. Och självklart ha pengar till köpet. Och motsvarande är det så klart med KFV och utbildning. Om KFV inte får de pengar av köparen, dvs ägarkommunerna Trollhättan/Vänersborg, som förbundet behöver för att fullgöra sitt uppdrag, t ex att anställa tillräckligt med lärare, så är det stor risk att förbundet levererar sämre resultat. Det är inget konstigt med det, köparen får det hen betalar för. Och det måste inte bara Harlitz utan alla politiker faktiskt vara medvetna om.
Så här skrev jag i en blogg i december 2019 (se “Fullmäktigeåret till ända”):
“Förbundet har minskat med 90 tjänster på den pedagogiska sidan. Det motsvarar 11-12% av personalstyrkan. Det har också skurits i ledningen, 36 chefer har blivit 30. Och nu har neddragningar på elevhälsan och de elevstödjande funktionerna börjat, 22% av tjänsterna ska bort.”
Och så är det. Kunskapsförbundet har tvingats skära ner oerhört mycket de senaste åren. Och det beror alltså på att KFV inte har fått de pengar som förbundet behöver. Vilket självklart beror på att ägarkommunerna, däribland Vänersborg, inte har gett KFV tillräckligt med pengar. Tror man som ansvarig politiker att otillräckliga ekonomiska resurser inte får några konsekvenser för utbildningen, och examensandelen, så får man faktiskt tänka till åtminstone ett varv extra.
Förresten. De där 55.000 kr är vad KFV får av Trollhättan och Vänersborg för varje nytillkommande elev…
En annan tanke slog mig också. Är det så konstigt att resultaten blev sämre än tidigare under dessa corona-tider? Fast, å andra sidan. De elevers vars resultat ingår i statistiken (avgångseleverna) hade bara distansundervisning ca 3 månader. Det avspeglas knappast i statistiken. (Det kanske den däremot gör vårterminen 2021.)
BMW bygger bra bilar, men för att göra detta måste företaget ha bra material, redskap och maskiner, pengar och yrkesskicklig arbetskraft. Det är samma med Kunskapsförbundet.
Våren 2020 avlutade alltså färre studerande från Vänersborg sina gymnasiestudier utan examen än tidigare. På Birger Sjöberggymnasiet var det bara 56,4% av de studerande som fick sin examen jämfört med 65,5% år 2019.
Det är inte så ovanligt att sådana här siffror växlar mellan åren – både mellan skolor inom KFV och för enskilda skolor över tid. Det visar nedanstående diagram:
Som synes av diagrammet har examensandelarna i KFV gått upp något lite år 2020 (se de grå staplarna längst ner), medan Birger Sjöberg gjorde en dipp (blå staplar). (Notera dock att i detta diagram tittar man bara på “examen” oberoende av hur många utbildningsår som behövdes för att ta den.) Magnus Åberggymnasiet “dippade” både 2017 och 2019, men ökade både 2018 och 2020. Nils Ericson har de senaste åren gjort jämnare resultat men man ser att skolan “dippade” 2015.
Resultaten varierar alltså mellan åren, både mellan skolorna och över tid på en enskild skola. Det verkar vara “naturligt”. Men det är självklart inte önskvärt, samtidigt som alla naturligtvis önskar att en större andel av studenterna tog sin examen – helst 100%…
Birger Sjöberggymnasiets låga siffror 2020 kan till stor del, eller helt, förklaras av elevsammansättningen. De elever som tog eller skulle ta examen förra året började på BSG 2016 eller 2017. Det är nog ingen som har glömt vad som hände dessa år. Det blev betydligt fler vänersborgare…
Här är antal elever elever som var inskrivna på BSG den 15 september respektive år:
Det tillkom ovanligt många elever på introduktionsprogrammen, t ex språkintroduktionen. (OBS! Tabellen uppdaterades 1 feb kl 10.20 med siffror för 2017.) Väldigt få av dessa elever hade en rimlig chans att nå gymnasieexamen till 2020, de hade helt enkelt inte tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Många hade också en otillräcklig skolbakgrund med sig, oavsett språk.
Diagrammet nedan visar fördelningen av elevgruppen på BSG under åren 2011-2016:
Dessa startår är valda därför att de korresponderar med de avslutande åren 2015-2020 (se diagrammet nedan):
Diagrammet visar examensandelarna som staplar för högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogrammen med genomsnittet för hela skolan som en linje. I diagrammet syns betydligt högre staplar för examensandelarna för de högskoleförberedande- och yrkesprogrammen. Men också den minskning som noterades våren 2020.
Den låga examensandelen för BSG, kalla den gärna alarmerande, förklaras till största delen av den elevgruppsfördelning som kom med ökningen av elever på introduktionsprogrammen på grund av den stora flyktingströmmen. Det är det som de två ovanstående diagrammen visar.
På Introduktionsprogrammen (IM) är examensandelen ungefär lika låg alla år. Det är egentligen bara andelen elever där, av skolans totala, som sänker helheten extra mycket 2020 mot tidigare år. Det här är viktigt. Den låga examensgraden från IM, och den stora andel av skolans elever totalt som IM-eleverna utgör, drar helt enkelt ner medelvärdet för examensandelarna totalt. (Här måste påpekas att friskolorna med några få undantag, inte har några IM-elever alls.)
Det finns faktiskt en viktig aspekt till. Det återstår nämligen en sak till som måste förklaras.
Diagrammet ovan visar att examensandelen på de nationella programmen minskade 2020. Framför allt var det männen på högskoleförberedande program (det här visar dock inte diagrammet) som presterade sämre än vanligt. Det resulterade i en “dipp” på 10,7 procentenheter till 76,5% som tog examen år 2020, jämfört med 2019.
Vad beror det här på? Som mångårig ledamot i barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg känner jag till förhållandena i grundskolan ganska bra. I det här fallet handlar det om de elever som lämnade grundskolan de aktuella åren.
De studerande som tog, eller skulle ta, examen från gymnasiet våren 2020 gick ur 9:an vårterminen 2017, dvs om de gick 3 år på gymnasiet. Om studierna tog 4 år, vilket siffrorna ovan räknar med, så slutade dessa elever i grundskolan år 2016.
Jag upptäckte två bloggar som jag skrev i september 2017, när betygsstatistiken över de elever som slutade åk 9 hade presenterats. Rubrikerna säger väl det mesta, “BUN: Betygskatastrof” och “Total kris i Vänersborgs skolor!”. Åren och i synnerhet 2017 uppvisade de sämsta resultaten någonsin (i varje fall under de många år som jag har varit med i politiken). Så här såg siffrorna ut för eleverna som gick ur åk 9:
Medelmeritvärdet, dvs den genomsnittliga betygspoängen, minskade drastiskt både 2016 och 2017. Resultatet var uppseendeväckande lågt. I Sverige låg medelmeritvärdet på över 220 poäng. Och inte nog med det, endast 55% av samtliga elever som gick ur åk 9 i Vänersborg 2017 fick betyg i alla ämnen.
Den här var intern kommunal statistik. Senare kom Skolverkets officiella statistik för grundskolans avgångsklasser år 2017. Den visade bättre resultat, eftersom Skolverket räknade bort de elever som inte hade betyg i något ämne. På det sättet kan man också anta att många av de elever som kom med flyktingströmmen inte räknades med.
Skolverkets siffror blev av naturliga skäl därför bättre. Det anmärkningsvärda var att siffrorna fortfarande var så låga. Men Skolverkets siffror visade tydligt – orsaken till Vänersborgs katastrofala resultat var inte enbart att det fanns nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i kommunen. (Det bekräftades också av ytterligare analyser, se “Total kris i Vänersborgs skolor!”.)
Med denna analys tror jag att jag har återgett de flesta av de aspekter som förklarar den väldiga “dippen”, dvs nedgången, av andelen studerande från Vänersborg som lyckades ta examen inom 4 års gymnasiestudier
Henrik Harlitz (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, gav både mig och utredare på Kunskapsförbundet en del extrajobb. (Ett särskilt stort tack till Maria Hildefors, utvecklingschef på Kunskapsförbundet för statistik och analyser.) Men det var värt det, hoppas jag – i varje fall om Harlitz och andra ledamöter, i första hand, i kommunstyrelsen läser denna blogg.
Jag tycker att det har varit viktigt att visa att bakom korrekta statistiska uppgifter, och till synes “enkla siffror”, kan det ligga mycket komplicerade faktorer som förklarar vad siffrorna verkligen står för. Särskilt viktigt var det för att reaktionen och kommentarerna på något sätt implicerade att de dåliga resultaten för Birger Sjöberggymnasiet kunde bero på dåligt utnyttjande av pengar. Eller bristande arbetsinsatser hos personalen… Och sådana antydningar är jag allergisk mot. Politiker gör det alldeles för lätt för sig när de lägger ansvaret på skolans (eller socialtjänstens, eller sjukvårdens) misslyckande hos personalen, istället för att se den verkliga orsaken. (Därmed inte sagt att Harlitz gör det.)
Jag hoppas att Henrik Harlitz (M), och andra läsare av denna blogg, drar samma slutsats som jag – både grundskolan och gymnasieskolan behöver mer pengar. Det behövs fler lärare och personal inom elevhälsan och de elevstödjande funktionerna i både grundskolan och gymnasieskolan. Det är först med ett rejält ekonomiskt lyft som Kunskapsförbundet kan producera BMW-bilar.
För övrigt hoppas jag på många kommentarer till denna blogg.
KS (27/1): Besluten
Det blev en snabb blogg igår om ett av ärendena på på gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Se “Bifall till V-yrkande!”.) Jag var liksom bara tvungen att berätta. Det var ju en stor politisk händelse, i varje fall för Vänsterpartiet – och för mig. Utgången gav nämligen en viss personlig tillfredsställelse…
Själva beslutet, då alla partier utom de styrande i S+C+MP biföll mitt yrkande, hade föregåtts dels av en längre föredragning av tjänstemännen och dels en diskussion. Tjänstemännen på kommunstyrelseförvaltningen var inte bara emot både motionen och mitt yrkande, jag upplevde att de faktiskt även argumenterade emot yrkandet. Det blev lite så att oppositionen framförde frågor och åsikter och fick svar, inte av de styrande politikerna, utan av tjänstemännen.
De som ställde flest frågor, fler än jag, var moderaterna Lena Eckerbom Wendel och Dan Åberg. Det handlade till stor del om vi politiker i kommunstyrelsen tillhörde allmänheten eller myndigheten.
Lena Eckerbom Wendel (M) frågade:
“Är jag som är med i kommunstyrelsen på insidan eller på utsidan av myndigheten?”
Dan Åberg hade sin åsikt helt klar:
“Vi förtroendevalda ingår i myndigheten.”
Och det var nog så att tjänstemännen fick medge att politikerna i kommunstyrelsen ingick i myndigheten. Och Eckerbom Wendel frågade när hon då fick se handlingar, medan Åberg, som också sitter i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU), sa:
“Jag anser att jag inte gör fel om jag skickar handlingar från KSAU till andra.”
Det kom ingen kommentar till påståendet, förrän jag upprepade det som en fråga. Då sa en av juristerna att Åberg som ledamot i KSAU får dela handlingarna med sina partikamrater.
Det fick Eckerbom Wendel att utbrista:
“Nu blir jag förvirrad. Till partikamrat utanför myndigheten?”
Och då blev slutsatsen att en ledamot i KSAU fick det – och också till politiker i andra partier… Det var egentligen i detta läge som jag bestämde mig för att förtydliga mitt yrkande. För nu stod det helt klart att det inte fanns några juridiska 
hinder från att ledamöterna i kommunstyrelsen kunde få alla handlingar samtidigt som ledamöterna i KSAU.
“VSB”, som mattelärarna säger. “Vilket skulle bevisas.”
Fast kommunalråden Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C), som båda sitter i KSAU, stretade emot. De tyckte att oppositionen borde förstå att det är så här den parlamentariska demokratin fungerar. KSAU var valt av kommunstyrelsen som i sin tur var vald av kommunfullmäktige. Och då fick t ex Vänsterpartiet inse att partiet inte fick all information samtidigt som betongpartierna (ordet betong använde de dock inte) eftersom ingen valde oss till att sitta med i KSAU. Skulle V få handlingarna samtidigt, så sattes tydligen den representativa demokratin ur spel.
Det kanske mest var det nyblivna kommunalrådet Mats Andersson (C) som stod för den här åsikten. Han drog slutsatsen att om mitt yrkande gick igenom så kunde vi lika gärna avskaffa KSAU. Det var nog inte många som begrep sig på den slutledningen. Inte jag i varje fall. Det kändes lite som att Andersson som nyblivet kommunalråd ville ha något slags kunskapsmonopol gentemot oppositionen i allmänhet och Vänsterpartiet i synnerhet.
Det här var väl egentligen den enda gången under sammanträdet som det strömmade lite adrenalin i kretskort och nätverkskablar. Ja, kanske vid ett tillfälle till. Men då handlade det inte om något beslut. Det var Harlitz som blev något upprörd över kunskapsresultaten på gymnasiet. Men det ska jag ta i en senare blogg.
Ok, hittills har det i stort sett bara varit en slags repetition av det beslut som jag redogjorde för igår. Och som har framgått tidigare ska detta ärende till kommunfullmäktige för ett slutligt ställningstagande…
Det fattades också en del andra beslut av KS.
Kommunstyrelsen föreslog fullmäktige att medge en:
“tillfällig avgiftsfrihet under 2021 för markupplåtelse gällande uteserveringar och butiker som önskar flytta ut varor under kontrollerade former, samt för de avgifter som socialnämnden tar ut för tillsyn enligt alkohollagen av restauranger.”
Det hoppas vi att fullmäktige medger. Det är ett litet men kanske viktigt stöd. För kommunen handlar det om en dryg halvmiljon kr.
Kommunstyrelsen beslutade om en ny “Pensionspolicy” och en ny “Policy för reducering av personal i samband med verksamhetsförändringar”. Det handlade egentligen enbart om redaktionella ändringar, förenklade och tydligare skrivningar samt uppdateringar på grund av att lagar förändrats. Det fanns knappast några innehållsmässiga förändringar. Det sa i varje fall förhandlingschef Kent Johansson som gjorde sitt sista framträdande inför kommunstyrelsen igår. Vad jag förstår så är det en pensionering som hägrar för Johansson. Hans efterträdare heter för övrigt Ronja Morales Nilsson, och hon passade på att presentera sig för kommunstyrelsens ledamöter.
Kommunstyrelsen öppnade också plånboken, dvs förfogandeanslaget, för en del utgifter. Så avsattes 4 milj kr för IT-säkerhet/IT-informationssäkerhet. Innan beslutet så fick kommunstyrelsen en väl förberedd föredragning. Jag vet inte om KS förstod allt, eller något. Men det lät förtroendeingivande och mycket kunnigt. Jag tror att vänersborgarna kan vara ganska säkra på att IT-enheten verkligen har behov av pengarna.
Kommunstyrelsen beslutade också om projektpengar till “Leader Längs Göta Älv”, “Leader Framtidsbygder” och “Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd”. Det handlade bara om sammanlagt 606.284 kr. Besluten togs utan diskussion. Som är det gängse tillvägagångssättet i kommunstyrelsen…
Vidare beslutade KS som väntat att ställa sig positiv till att Byggnadsnämnden ger planbesked för ändring av del av detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön. Det är som bekant samhällsbyggnadsförvaltningen, Fastighet och service, som har inkommit med en planansökan till byggnadsnämnden. Syftet med den är att en ny detaljplan ska utarbetas som ska göra det möjligt att det riva Holmens gamla huvudkontor. I nuvarande plan är det rivningsförbud. Mitt samvete hindrade mig från att ställa mig bakom beslutet. Därför anmälde jag att jag inte deltog. Fegt? Ja kanske. Nu ligger bollen hos byggnadsnämnden.
Det var också en del ärenden, mestadels typ information och delårsrapporter (Fyrbodals kommunalförbund och Kunskapsförbundet Väst) mm, där kommunstyrelsen endast noterade informationen. Som det heter. Eller föreslog kommunfullmäktige att notera informationen när ärendet kommer dit… KS ställde sig också bakom uppföljningen av internkontroll samt fastställde kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsplan för 2021.
Förutom besluten så var det som jag har nämnt tidigare en oerhörd mängd information under sammanträdet. Jag tänkte komma till en del av denna senare.
PS. Jag noterar att Lutz Rininsland har kommit igång med bloggandet igen efter några veckors uppehåll – se ”En viktig markering”.
Dagens KS: Bifall till V-yrkande!
Ibland kan även politiken göra en glad. Och då tänker jag inte på att kommunstyrelsens sammanträde höll på från 08.30 till 18.35, med en lunchrast på endast 50 minuter. Det torde för övrigt vara ett rekord i längd. Och uthållighet…
Nä, glad blir jag eftersom mitt yrkande till behandlingen av motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”, från Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V), fick bifall. Det är inte så ofta som det händer att vänsterpartistiska yrkanden bifalls i kommunstyrelsen, men nu hände det…
Jag ska inte referera själva motionen, det har jag redan gjort. Jag hänvisar därför till mina tidigare tre bloggar under veckan – ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”, ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)”.
Dagens KS-sammanträde handlade om att beslutsförslaget till kommunstyrelsen var att, förenklat, rekommendera för kommunfullmäktige att förklara “motionens uppdrag” för fullgjort. (Motionen har ju tidigare bifallits av kommunfullmäktige.)
Jag ska inte redogöra för föredragningen eller diskussionen som föregick dagens beslut (det tänkte jag göra vid senare tillfälle), utan bara konstatera att mitt yrkande till alternativt beslutsförslag fick majoritet.
Ordförande Benny Augustsson (S) klubbade faktiskt beslutet utan votering. Det var efter att samtliga oppositionspartier (M+L+KD+MBP+SD) hade yrkat bifall till mitt yrkande. En votering skulle ha slutat med 9-6 till förmån för mitt yrkande. Och det visste Augustsson. Samtidigt lämnade han en slags Brasklapp. Augustsson nämnde faktiskt efter beslutet att det inte var helt omöjligt att alla partier kanske kunde bli överens i kommunfullmäktige… (Och detta trots ibland “tuffa ord” i vissa bloggar…)
Vad var då mitt yrkande? Efter att ha ändrat mitt ursprungliga yrkande något utifrån behandlingen på sammanträdet, kom det att få följande lydelse:
“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förvaltningen i likhet med andra kommuner gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga. I första hand till kommunstyrelsens förtroendevalda samt där så är möjligt även till allmänheten.“
Det innebär alltså att detta yrkande blir huvudförslaget till kommunfullmäktige. Och röstar alla partier i fullmäktige som de gjorde i kommunstyrelsen, vilket är sannolikt, så får kommunstyrelsens, dvs mitt, yrkande majoritet. Vilket skulle innebära en klar förbättring för “lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”. Då skulle t ex Vänsterpartiet få mer tid på sig att läsa och sätta sig in i handlingar, diskutera med partikamrater osv.
Jag återger hela yrkandet nedan. Men innan jag gör det vill jag tacka för den hjälp jag har fått innan jag lämnade in yrkandet. (Ni vet vilka ni är.)
===
Uppdrag angående lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda
Kommunfullmäktige beslutade den 27 november 2019 att återremittera motionen ang ”Lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”
Fullmäktige menade att de då vidtagna åtgärderna var otillräckliga. Förvaltningen fick därför ett uppdrag att utforma ett arbetssätt där de handlingar, och delar av handlingar, som är allmänna, offentliga och inte sekretessbelagda ska vara tillgängliga för samtliga kommunens förtroendevalda.
Vi anser inte att det förslag som nu föreligger uppfyller fullmäktiges beslut.
Det är en viktig demokratisk förutsättning att de förtroendevalda har tillgång till upprättade handlingar och tjänsteskrivelser till ett ärende inför politisk behandling. En politisk beslutsprocess och förankring i partierna kan inte genomföras på bara några dagars beredning. Därför är det nödvändigt att politiskt förtroendevalda i god tid före beslut har tillgång till handlingar.
Kommunala tjänstepersoner och beslutsfattare/förtroendevalda behöver ha tillgång till flertalet kommunala handlingar. Allmänhetens tillgång till offentliga handlingar och begränsningar beroende av personuppgiftslagar mm är en annan bedömning.
I många andra kommuner gör man andra bedömningar av avvägningen mellan offentlighetsprincipen och de lagar och förordningar som hänvisas till i förslag till beslut i detta ärende.
Växjö, Järfälla, Huddinge, Luleå, Vännäs och Österåker är några kommuner som exempelvis lägger ut handlingar till kommunstyrelsens AU även på den kommunala anslagstavlan.
Att lägga ut handlingar internt till kommunens beslutande förtroendevalda borde i så fall inte vara så stora problem som framgår i förslag till beslut i detta ärende.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förvaltningen i likhet med andra kommuner gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga. I första hand till kommunstyrelsens förtroendevalda samt där så är möjligt även till allmänheten.
Vänersborg 20210127
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
KS (27/1) Mål, Holmens kontor, Malöga mm
Imorgon sammanträder kommunstyrelsen (KS) för första gången år 2021. Mötet hålls återigen på “riktig” distans. Det betyder att personer som undertecknad kan delta hemifrån. Det tackar jag ordförande Benny Augustsson (S) för.
Det blir ett mycket långt sammanträde, antagligen fram till åtminstone 4-5-tiden på eftermiddagen. Ärendelistan är lång och det är framför allt alla informationspunkter som kommer att dra ut på tiden.
Morgondagens dagordning ser ut så här:
I tre tidigare bloggar (se “Motioner om ökad demokrati” del 1, del 2 och del 3) har jag utförligt beskrivit ärende 25, ”Uppdrag – lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”.
Som sagt, det är en hel massa information. Och så ska kommunstyrelsen, precis som barn- och utbildningsnämnden och de andra nämnderna, ha en workshop. Det handlar naturligtvis om framtagande om kommunens nya varumärkesplattform – vem som nu har bestämt att kommunen behöver det… (Se “Behöver Vänersborg ett nytt varumärke?”.) Workshopen lär ta mellan 60-90 minuter…
Informationen återfinns under ärende 3:
Några informationpunkter tycker jag är lite extra intressanta.
Det blir information om “Kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget 2020”. Det är också ett ärende som ska beslutas senare på dagen. I mål- och resursplanen (budget 2021) beslutade kommunfullmäktige om nya inriktningsmål samt nya förväntade resultat för kommunstyrelsen. Det är alltså ett resultat av den överenskommelse som de 6 betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) kom överens om i november förra året. (Se “Budget 2021” – 1 “BUN” och 2 “Övriga nämnder”.)
Enligt min mening är målen och de förväntade inriktningsmålen enbart pappersprodukter – till intet förpliktigande. Eller vad sägs om kommunstyrelsens inriktningsmål:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”
Samtidigt som budgeten innehöll ytterligare besparingar för barn- och utbildningsnämnden… Som dessutom hade tvingats att reducera antalet anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen med 40 personer förra året (2020) jämfört med året innan. Nä, tydligen kan detta göras med färre personal. Aktiviteten för att nå målet är nämligen:
“Föreslå och stödja arbetsstrategier utifrån forskningen om trygghet i skolan för att nå fullföljda studier.”
Ja, ja… Det inger nog respekt ute på förskolor och skolor runt om i kommunen… (Någon kanske hävdar att bygget av t ex nya förskoleavdelningar i Brålanda är ett resultat av inriktningsmålet. Jag tvivlar dock på det.) Det går att ta betydligt fler exempel på att de olika målen och förväntade resultaten är pappersprodukter för att ha “ryggen fri”, och visa att man gör något. Typ…
Kommunledningen ställer stora förhoppningar på Fyrstads Flygplats. Men i Trafikverkets rapport, som kom i mitten av 2020, föreslogs en utökning från nuvarande 10 beredskapsflygplatser. Det visade sig emellertid att flygplatsen i Trollhättan-Vänersborg inte fanns med varken bland “original-10” eller i förslaget om utökning. Ja, flygplatsen nämns inte överhuvudtaget. Efter påstötning från SKR går statliga medel dock till Trollhättans flygplats under innevarande månad och till slutet av februari, i pandemin tecken.
Vi får höra vad informationen ger. Jag tror inte framtiden är särskilt ljus för flygplatsen ute vid Malöga.
Informationen om “Lokalförsörjningsunderlaget” ska bli intressant liksom ekonomichefens information om det preliminära bokslutet. Hur stort överskott blev det egentligen förra året med alla oväntade statsbidrag? Jag ser också fram emot att få veta mer om pensionspolicyn och “Policy för reducering av personal i samband med verksamhetsförändringar”. Jag kan alldeles för lite om de här frågorna. Och eftersom vi med dagens rutiner får handlingarna så sent (sent i torsdags), så har jag inte heller hunnit med att få information från de i Vänsterpartiet som kan sådana här saker på riksnivå.
Det finns säkert mycket att lära sig av all information. Jag hade egentligen önskat att alla politiskt förtroendevalda i hela kommunen, och även intresserade invånare, hade fått möjlighet att lyssna på föredragningarna. Som det nu är ska ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen lyssna och lära – för att sedan förmedla lärdomarna vidare. Det hade varit bättre att alla intresserade hade fått informationen direkt, utan ”mellanhand”.
Och så hade kommunstyrelsen kunnat diskutera politik istället…
Några beslut ska fattas av kommunstyrelsen framåt sena eftermiddagen. I flera ärenden ska KS också rösta fram beslutsförslag till kommunfullmäktige, som då har det slutliga avgörandet.
KS ska besluta att 4 milj kr ska avsättas för IT-säkerhet/ IT-informationssäkerhet. Med tanke på pandemin och att allt fler anställda, och politiker, tvingas arbeta på distans så kan de pengarna tyckas vara befogade.
Och så var det då Holmens gamla anrika kontorsbyggnad från 1888. Byggnaden gömmer sig under ärendet “Planuppdrag för ändring av del av detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön”. Det är samhällsbyggnadsförvaltningen, Fastighet och service, som har inkommit med en planansökan. Syftet med en ny detaljplan är att det ska bli möjligt att riva gamla huvudkontoret. I nuvarande plan är det rivningsförbud.
Jag har skrivit om kontorsbyggnadens öde i ett flertal bloggar, nu senast i “Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen” (i bloggen finns länkar till andra bloggar om Holmen).
Det är stor synd och skam hur kommunen har misskött byggnaden. Den har förfallit i många år, nästan så att man kan misstänka att det har skett medvetet. Byggnaden blev efterhand sönderslagen och vandaliserad. Och den 22 maj förra året brann kontoret slutligen upp. Den gamla anrika byggnaden totalförstördes, endast tegelväggarna blev kvar. En återuppbyggnad skulle enligt en utredning uppgå till ca 30 milj kr. Det är mycket pengar, är det för mycket pengar? Det tycker samhällsbyggnadsförvaltningen och det verkar också vara de styrandes åsikt. Med all sannolikhet kommer kommunstyrelsen imorgon att ge grönt ljus för en rivning.
Det kan man kan fundera på är hur kommunen skulle ha ställt sig till förslaget om det hade varit en privat fastighetsägare som hade misskött byggnaden på detta viset. Skulle kommunstyrelsen då bara acceptera det och låta ägaren riva den? Jag tvivlar. Man kan också fråga sig om kommunen har uttömt alla möjligheter – har kommunen t ex försökt att sälja byggnaden? Det kanske vore någon som för en billig penning skulle vilja överta och renovera kontoret? Det finns ju faktiskt exempel på att det finns företag som kan tänka sig sådana projekt. I Trollhättan hände det med en gammal kraftstation kallad “Rucklet”. (Se “Den provisoriska kraftstationen”.) Försöka duger, kan man tycka, innan man river kontorsbyggnaden – som är ett monument över en tidsepok och som har betytt så mycket för Vargön.
Kommunstyrelsen ska också “dela ut” lite projektpengar till “Leader Längs Göta Älv”, “Leader Framtidsbygder” och “Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd”. Det handlar dock bara om “småpengar”, sammanlagt 606.284 kr. Förhoppningsvis kan satsningen på sikt ge mångdubbelt tillbaka till kommunen.
Ja, det var de flesta ärenden som ska avgöras på morgondagens KS. Det finns säkerligen anledning att återkomma med mer information om både vad ledamöterna fick lära sig och vilka beslut som fattades.
KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)
Anm. Denna blogg utgör del 3 av en bloggserie och är en direkt fortsättning på del 2. De andra delarna hittar du här: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.
===
Nu på onsdag den 27 januari, nästan 4 år efter att motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” från Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V) lämnades in, ska kommunstyrelsen återigen behandla motionen. Och besluta om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige.
Kommunstyrelseförvaltningen och de styrande partierna (S+C+MP) föreslår att kommunfullmäktige ska fatta följande beslut:
“Kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort.”
Det är majoriteten i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) som anser att förvaltningens formulering och bedömning är riktig och håller med förslaget, ”uppdraget fullgjort”. De två moderaterna i KSAU, Henrik Harlitz och Dan Åberg, avstod från att delta i beslutet. Vilket ger en föraning om att oppositionen kanske inte var helt nöjd med hanteringen…
Det är inte särskilt lätt att förstå innebörden av beslutsförslaget. Men eftersom inga nya förbättringar föreslås eller ska genomföras så tycker tydligen de styrande partierna och förvaltningen att det ur demokratiskt hänseende räcker att vänsterpartisterna och de andra oppositionspartierna i kommunstyrelsen får tillgång till KSAU:s dagordning – men inga handlingar. Och med förbehållet att dagordningen inte får spridas… Till skillnad från kommunfullmäktige som dels biföll motionen i november 2018 och dels återremitterade den i november 2019 för att kommunledningen inte hade gjort tillräckliga demokratiska förbättringar.
Det är anmärkningsvärt. Kommunledningen (S+C+MP) och kommunstyrelseförvaltningen vill alltså ge bakläxa åt kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Fullmäktige har alltså, enligt deras förmenande, fattat ett felaktigt eller dåligt beslut.
Det finns med några motiveringar i underlaget till varför man inte vill förändra något. Jag försöker mig på en sammanfattning genom att plocka ut de viktigaste motiveringarna:
- “Dataskyddsförordningen ställer höga krav på hur kommunen registrerar och behandlar personuppgifter. Att regelmässigt publicera handlingar innehållandes personuppgifter i kommunens webbdiarium skulle vara mycket problematiskt ur ett dataskyddsperspektiv.”
- “I webbdiariet publiceras enbart handlingar som enligt dataskyddsförordningen anses publiceringsbara. De handlingar som med stöd av dataskyddsförordningen inte kan publiceras kan som tidigare begäras ut av respektive nämnds registratur, precis som äldre handlingar, och sedvanlig prövning av begäran att få ut allmän handling ska göras.”
- “Den politiska ärendegången innan KS förgås av sammanträde med KSAU. Enligt den planering som är fastlagd, vilket görs årligen, är det normalt 8 veckodagar från KSAU till KS. Däremellan ska protokoll från KSAU skrivas och justeras. Kallelse till KS kan därför av praktiska skäl skickas tidigast torsdag samma vecka innan KS.”
- “Via den digitala anslagstavlan ges möjlighet att ta del av kallelser och protokoll som kommunen beslutat ska vara tillgängliga.”
- “Beträffande KSAU så är det ett beredande organ åt kommunstyrelsen. När ärenden går vidare från KSAU till KS och eventuellt KF så anses inte KSAU vara en självständig myndighet utan endast just ett beredande organ. Det innebär att inga handlingar har lämnat myndighetens gräns, därför är handlingarna att anses som arbetsmaterial.”
Med andra ord, det går inte att förändra något till det bättre. Vänersborg fungerar precis så bra som det är möjligt – precis så bra som lagarna tillåter. Fast förvaltningen och de styrande partierna hänvisar inte ens till kommunallagen, inte någonstans. Inte heller görs några referenser till eventuella rättsliga prövningar eller domar i sådana här ärenden från andra kommuner. De låtsas inte heller om att en mängd kommuner, t ex Växjö, Järfälla, Huddinge, Luleå, Vännäs och Österåker, publicerar handlingar till KSAU på sina hemsidor. För att inte tala om alla de kommuner som på offentliga hemsidor publicerar KSAU:s dagordningar…. Bryter dessa kommuner mot lagen…?
Det är också lite så att man häpnar när kommunstyrelseförvaltningen i tjänsteskrivelsen anför:
“Via den digitala anslagstavlan ges möjlighet att ta del av kallelser och protokoll som kommunen beslutat ska vara tillgängliga. Detta har sin grund i beslut av KF 2020-02-12, § 8 där KF biföll motion om öppenhet på den digitala anslagstavlan (KS 2019/196).”
Det är i starkaste laget. Kommunstyrelsen, dvs de styrande partierna S+C+MP, ville med hänvisning till argumentationen i tjänsteskrivelsen från kommunstyrelseförvaltningen avslå denna motion. “Storoppositionen” i kommunfullmäktige, dvs alla partier förutom de styrande, biföll motionen mot förvaltningens uttalade vilja. Och nu anförs beslutet som ett argument för att avslå motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Nästan provocerande… Dessutom är motionen inte till fullo genomförd. Byggnadsnämnden publicerar t ex bara dagordningen (utan handlingar) inför sina sammanträden. (Se “KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”.)
Inget nytt alltså. Inga förbättringar, inte något. Förvaltningen och de styrande partierna tycks bara leta argument för att slippa demokratisera de kommunala processerna. Det är bra som det är tycker tjänstemännen. Det är bra som det är tycker de styrande. Det verkar som om de tycker att det är bra att oppositionen i form av Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna står utanför.
Varför gör de på detta viset?
“År 2021 är det 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige.”
Så står det i en broschyr från Regeringskansliet, juni 2018. (Kan laddas ner här.) Som fortsätter:
“Demokrati utgår från idén om politisk jämlikhet. Alla ska ha möjlighet att vara med och påverka.”
Vänsterpartiets motion har redan fått bifall i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmäktige ska endast ta ställning till om uppdraget har fullgjorts eller inte. Motionen tog upp diariet. Där har en förbättring skett sedan motionen skrevs. Det går att hitta handlingar på egen hand för politikerna. Och handlingar med personuppgifter kan begäras genom ett mail till respektive förvaltning,
Det har blivit något bättre i och med att KSAU:s dagordning publiceras för kommunstyrelsens ledamöter och att man sedan på egen hand kan efterfråga handlingar, även om det inte är säkert att man får tillgång till dem. Men förbättringen är alldeles för begränsad. Syftet med motionen var ju att förtroendevalda från alla partier skulle få bättre och lika villkor för att förbereda respektive partis interna arbete. Det skulle leda till en bättre demokrati och att ställningstaganden blev mer genomtänkta och förankrade.
Jag vet dock inte vad man som opposition ska göra för att utvidga demokratin och ge alla ledamöter lika möjligheter och villkor att arbeta politiskt i Vänersborgs kommun. Som Rininsland, Ramm och Kärvling formulerade det i motionens att-sats:
“att skapa lika villkor för alla partiernas förtroendevalda.”
Förvaltningen vill inte, vad än kommunfullmäktige säger. De styrande partierna vill inte, vad än kommunfullmäktige säger. Och som trots att de är i minoritet har möjlighet att förhala ärenden eftersom det är någon av deras ordförande som hela tiden bestämmer vad som ska tas upp på mötena i nämnder och styrelser, och kommunfullmäktige…
Men visst funderar Vänsterpartiet på ett alternativt beslutsförslag…
Det fanns vissa förhoppningar om ökad demokratisering när Benny Augustsson (S) blev kommunstyrelsens ordförande, men det verkar som om ”kommunhusets korridorer” fortfarande andas Ljunggren och Dahlin. De skyhöga renoveringskostnaderna verkar inte ha sanerat kommunhuset…
Anm. Denna blogg utgör del 3 av en bloggserie och är en direkt fortsättning på del 2. De andra delarna hittar du här: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.
KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)
Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag. Utskicket, som kom mycket sent på torsdag eftermiddag, består av 418 sidor. Det ska läsas, det ska analyseras, information ska kontrolleras, det ska ställas frågor till mer insatta personer, det ska skickas mail osv. Om man hinner… Den förra bloggen (se “KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”) och denna, och nästa, ägnas åt ärende nr 25 på dagordningen – av 28 ärenden…
På kommunstyrelsens sammanträde kommande onsdag ska Lutz Rininslands, Marianne Ramms och min motion “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” behandlas. Motionen är från maj 2017, och har ett mycket brokigt förflutet…
Du kan läsa om innehållet i motionen här, “Informationsmotion”. Motionen sammanfattas på detta sättet av kommunstyrelseförvaltningen (underlag från 2018):
“De förändringar motionärerna pekar på är att webbdiariet inte är tillgängligt som tidigare och att man som förtroendevald i stället måste vända sig till respektive nämnds registrator. Vidare pekar motionärerna på att kallelsen och handlingarna till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) inte längre publiceras på kommunens hemsida. I motionen påpekar motionärerna att det inte är rimligt att man som förtroendevald endast har från fredag till onsdag att läsa in sig på ärenden till kommunstyrelsen, vilka kan omfatta flera hundra sidor.”
Den 12 april 2018 var motionen för första gången uppe för politisk behandling. Det var kommunstyrelsen som skulle besluta om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige. Kommunstyrelseförvaltningen hade föreslagit att motionen skulle anses:
“besvarad genom bilagd utredning.”
Och det innebar egentligen ett avslag, eftersom utredningen hade visat att:
“…förändringarna har sin grund i regelverk som kommunen inte kan ändra. Däremot har kommunen tillgängliggjort publiceringsbara handlingar och kan förändra hanteringen av omfångsrika inkomna handlingar, så att dessa görs tillgängliga för de förtroendevalda redan på beredningsstadiet.”
Kommunen gjorde några mindre förbättringar utifrån motionens intentioner, vilket var helt OK, men i huvudsak kunde inget förändras eller förbättras.
Kommunstyrelsen gick emellertid emot tjänstemännen och de styrande partierna i S+C+MP. Med röstsiffrorna 8-7 beslutade “storoppositionen” att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Sedan gick tiden och ärendet dök inte upp på fullmäktiges dagordning. Varför har jag ingen aning om. Men ett halvår senare var det i varje fall dags.
Den 21 november 2018 biföll fullmäktige motionen. De styrande partierna begärde inte ens votering… De insåg under debatten att oppositionspartierna hade bestämt sig.
Kommunfullmäktige gav alltså ett uppdrag åt kommunledningen att nu skulle motionens intentioner och att-satser verkställas. Men det kan än en gång påminnas om moderaten Dan Åbergs ord från fullmäktige 2020:
“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”
Det hände inget med motionen…
Ett år senare, i november 2019, skulle kommunfullmäktige återigen behandla motionen. I kommunstyrelsen några veckor tidigare hade det inte varit någon diskussion om motionen, utan de styrande partiernas (S+C+MP) beslutsförslag, som var detsamma som kommunstyrelseförvaltningens (som vanligt), följde automatiskt med till fullmäktige:
“Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort med hänvisning till redovisade åtgärder för att förbättra de förtroendevaldas åtkomst och möjlighet att tillgodogöra sig beslutsunderlag.”
De menade alltså att kommunfullmäktiges uppdrag, dvs fullmäktiges bifall till motionen ett år tidigare, var “fullgjort”. Det skulle ha skett i och med två demokratiska förbättringar. Det första var att:
“valet av och mängden handlingar ses över, så att inte kallelsen tyngs onödigt.”
Vilket förvaltningen sa redan i april 2018… Dessutom var utskicken fortfarande mycket omfattande, så rent spontant så såg det inte ut som om någon förändring hade skett. Men det var svårt att uttala sig om.
Den andra förändringen var:
“I syfte att utöka inläsningstiden kommer en föredragningslista över de ärenden som behandlas på KSAU att publiceras i Netpublicator för kommunstyrelsens ledamöter.”
Det var nytt. Men notera – inga andra än kommunstyrelsens ledamöter skulle få se dagordningen från KSAU. Men för ledamöterna i kommunstyrelsen var det bra, de kunde därmed räkna ut vilka ärenden som skulle komma upp i kommunstyrelsen 8 veckodagar senare. Handlingarna i de olika ärendena fick ledamöterna däremot begära ut själva, om möjligt. Handlingarna fick inte heller spridas, de var inte offentliga:
“Det bör dock betonas att föredragningslistan i sig inte kan betraktas som en allmän handling, den är inte expedierad utan är endast tillgängliggjord för förtroendevalda som representerar/är en del av myndigheten. Innehållet ska därför inte lämnas ut, publiceras på internet eller liknande.”
OK, det genomfördes, och det var en förbättring – inte stor, men en förbättring.
Och det lutade åt att så skulle också fullmäktige besluta. Men Lutz Rininsland bromsade och yrkade från fullmäktiges talarstol:
“Kommunfullmäktige anser däremot inte att fullmäktiges förväntningar från november 2018, när den ursprungliga motionens yrkande blev bifallen, är tillgodosedda.”
Det var att uppfatta som ett avslagsyrkande på kommunstyrelsens förslag om att “begrava motionen” genom att besluta att “uppdraget vat fullgjort”. Och då var frågan, hur skulle resten av oppositionen ställa sig.
Tove af Geijerstam (L) gick också upp i talarstolen, för den borgerliga oppositionen, och framförde följande motivering – till en återremiss:
“Kommunfullmäktige beslutar att, på grund av att de vidtagna åtgärderna är otillräckliga, återremittera ärendet med uppdrag till förvaltningen att utforma ett arbetssätt där de handlingar och delar av handlingar som är allmänna, offentliga och inte sekretessbelagda tillgängliggörs för samtliga kommunens förtroendevalda.”
Det blev återremiss.
Och nu ska motionen från vänsterpartisterna Rininsland, Ramm och Kärvling upp till behandling i kommunstyrelsen – igen… Drygt ytterligare ett år senare.
Jag vet inte hur vänersborgarna uppfattar kommunens politiska arbete med en motion som syftar till att utöka de demokratiska förutsättningarna för oppositionspartierna. Som en fars? Komedi? Tragedi? Och allt alltså för att några vänsterpartister vill ha större möjligheter att hålla sig informerade om de ärenden som ska beslutas i kommunen. Och som de stora betongpartierna har bra koll på för att de alla har avlönade och arvoderade politiker som sitter i de olika nämndernas och styrelsernas presidier.
Representanterna från de styrande partierna, S+C+MP, tycks, tillsammans med tjänstemännen, ropa i en mycket högljudd kör:
“Vi vill inte! Vi vill inte!”
Jag förstår inte vad som är problemet för socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister? Vad är det som är så farligt med att ge V, MBP och SD tillgång till de handlingar som de själva får ta del av i ett tidigt skede?
Nästa blogg handlar om orsakerna till att de styrande partierna, S+C+MP, och förvaltningen vill avslå motionen.
Anm. Denna blogg är del 2 i en serie om 3. Det första bloggen är: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och den tredje och sista ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)”.
Senaste kommentarer